Angående vissa byggnadsarbeten vid för svar sväsendet
1940-11-22 · 38 sidor, varav 38 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 38 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:73 (urtima riksdagen), Angående vissa byggnadsarbeten vid för svar sväsendet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
1
Nr 73.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
byggnadsarbeten vid för svar sväsendet; given Stockholms
slott den 22 november 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt under punkterna 1—34.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 22 november 1940.
Närvarande:
Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,
Andersson, Domö, Bosander.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler, efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter, fråga örn anordnande av
vissa byggnadsarbeten för försvarsväsendets räkning och anför därvid följande:
För
närvarande pågår inom försvarsväsendet en avsevärd byggnadsverksamhet
med anlitande av medel, som ställts till förfogande av 1940 års lagtima
riksdag och den nu församlade urtima riksdagen. Detta byggnadsprogram
har huvudsakligen utformats med sikte på sådana byggnadsföretag —
befästningsanläggningar, barackbyggnader, garage och hangarer — som varit
av omedelbar betydelse ur försvarsberedskapssynpunkt. Sådana byggnader
och anordningar, som visserligen befunnits angelägna ur mera fredsmässiga
synpunkter men icke prövats vara oundgängligen erforderliga i det aktuella
läget, ha däremot i allmänhet ställts på framtiden.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 73. 2315 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Med hänsyn till den arbetslöshet som redan nu — om än i viss mån latent
— yppats inom byggnadsarbetsfacket och som kan förväntas bliva ytterligare
skärpt under den kommande vintern, har det emellertid ansetts lämpligt att
till prövning upptaga frågan örn en utvidgning av den statliga byggnadsverksamheten
i syfte att motverka en krisartad utveckling inom byggnadsfacket.
För sådant ändamål har inom de olika departementen verkställts en översyn,
över föreliggande byggnadsförslag, avsedd att läggas till grund för en allmän
plan för den statliga byggnadsverksamheten under den närmaste tiden. För
försvarsväsendets del har jag låtit inom försvarsdepartementet verkställa
en inventering av lämpliga arbetsobjekt. Härvid ha i första hand uppmärksammats
sådana byggnader och anläggningar, som uppförts å den för
budgetåret 1939/40 gällande allmänna beredskapsstaten, vilken enligt beslut
av 1940 års lagtima riksdag (skrivelse nr 435) skall äga fortsatt giltighet för
budgetåret 1940/41. Dessa utgiftsändamål hava varit föremål för Kungl.
Majlis och riksdagens prövning efter en utredning och med stöd av en motivering
av samma karaktär, som är regel när det gäller anslag å riksstaten. I
nära anslutning till denna grupp komma de byggnadsföretag, för vilka medel
av riksdagen beviljats å riksstaten, men där medelsdispositionen i överensstämmelse
med vad som i propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag
förordats bör äga rum allenast under samma förutsättningar som gälla för
anslag uppförda å allmän beredskapsstat. Slutligen hava uppmärksammats
vissa byggnadsföretag, för vilkas utförande försvarsväsendets centrala förvaltningsmyndigheter
i avgivna anslagsäskanden begärt anvisande av medel
och som redan nu kunna anses lämpliga att igångsätta.
Den från angivna utgångspunkter företagna inventeringen har givit till resultat,
att åtskilliga byggnadsföretag av de i det föregående berörda grupperna
nu lämpligen kunna igångsättas. Till en del synas de böra komma till utförande
snarast möjligt. Det är därför till en början min avsikt att
föreslå igångsättande av större delen av de byggnadsarbeten, för vilka
medel redan anvisats å riksstaten men vilka i enlighet med det nyss
anförda inhiberades under hösten 1939. Bland dessa äro särskilt att
märka ämbetsbyggnaderna för marinens och flygvapnets myndigheter i Stockholm,
påbörjandet av Svea artilleriregementes och Stockholms tygstations nya,
förläggningar å Järvafältet samt ny kasernbyggnad för Skånska trängkårens
För en sådan åtgärd lärer det icke vara påkallat att ånyo underställa dessa
byggnadsfrågor riksdagens prövning annat än i den mån ytterligare medel
erfordras utöver redan anvisade. De anvisade anslagsbelopp, som sålunda nu
avses skola komma till användning, uppgå till sammanlagt över 10,000,000
kronor.
Yad därefter beträffar de å den allmänna beredskapsstaten upptagna byggnadsföretagen,
torde det vara lämpligare, att medel för sådana företags igångsättande
äskas å tilläggsstat än att beredskapsstaten sättes i kraft för reglering
i efterhand över tilläggsstaten. Yid äskande av anslag å tilläggsstat
måste i vissa fall medelsanvisningarna höjas utöver de å allmänna beredskapsstaten
upptagna beloppen, beroende på inträffade prisstegringar. Yid
-
Kungl. Majlis proposition nr 73. 3
kommande slutligen sådana i vederbörande förvaltningsmyndigheters medelsäskanden
för nästa budgetår omförmälda byggnadsföretag, vilka böra igångsättas
redan under innevarande budgetår, torde även dessa böra helt finansieras
med anlitande av medel å tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat.
Med avseende å de statliga byggnadsföretag som påbörjas av arbetslöshetsskäl
torde allmänt sett böra gälla, att de böra igångsättas först efter samråd
med arbetsmarknadskommissionen. Motsvarande förbehåll synes ej behöva
göras för de nu utvalda företagen, som äro av den angelägenhetsgraden, att
de under alla förhållanden böra komma till utförande.
Helt naturligt har den granskning, som inom försvarsdepartementet vidtagits
av de för de olika byggnadsföretagen beräknade kostnaderna, i vissa
fall endast kunnat bliva summarisk. Det torde därför ej vara uteslutet, att
vissa besparingar sta att vinna genom en ytterligare översyn av de gjorda
kostnadsberäkningarna. En dylik granskning synes mig också böra ske; jag
förutsätter därför, att innan dispositionsbeslut rörande de olika anslagen meddelas
av Kungl. Majit, de med stöd av Kungl. Majlis beslut den 1 augusti 1940
tillkallade sakkunniga för utredning angående erforderliga åtgärder för förenkling
och standardisering av nybyggnader för försvarsväsendets räkning
(1940 ars militära byggnadsutredning) skola hava att i besparingssyfte yttra
sig över förslagen. — Yad beträffar kostnadsberäkningarna för vissa av de
föietag, sorn inhiberades under hösten 1939, bland annat nybyggnaderna för
mannens och flygvapnets myndigheter, torde dessa böra granskas av de jämväl
den 1 augusti 1940 inom kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga
för motsvarande utredning beträffande byggnader för civilförvaltningens
räkning (1940 års civila byggnadsutredning). Det torde kunna förväntas,
att denna granskning kommer att resultera i en icke oväsentlig
förenkling av dessa byggnader i förhållande till vad som förutsattes i samband
med de ursprungliga äskandena örn model för byggnadernas utförande.
Därvid utgår jag emellertid från att Kungl. Majit skall vara obunden av de
uttalanden ifraga örn platser i Stockholm för dessa byggnader, som gjordes
vid framläggandet av propositionen i ämnet (nr 315) till 1938 års riksdag.
Jag övergår härefter till de skilda byggnadsföretag, för vilka anslag å tillläggsstat
för innevarande budgetår i enlighet med det sagda nu torde böra
äskas av riksdagen. Anslagen torde böra upptagas under de rubriker å kapitalbudgeten,
där de enligt sin natur höra hemma.
KAPITALINVESTERING.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningen delfond.
[1-1 *• Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader. I sin framställning
rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1937/38 framhöll arméförvaltningen,
att kostnaderna för avhjälpande av de brister i kaserners och bygg
-
4
Kungl. Majus proposition nr 73.
naders underhåll, som uppkommit genom de under budgetåren 1932/33—
1936/37 vidtagna reduceringarna av lantförsvarets byggnadsanslag med hänsyn
till beloppet av de vidtagna reduceringarna kunde uppskattas till minst
3,500,000 kronor. I anledning av arméförvaltningens framställning örn anvisande
av anslag till iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader anvisade
1939 års riksdag för budgetåret 1939/40 500,000 kronor för ändamålet.
Enär bristerna å lantförsvarets byggnader genom uteblivna reparationer
förvärrats och byggnadskostnaderna sedan de tider, då ifrågavarande arbeten
normalt bort utföras, avsevärt stigit, uppskattade arméförvaltningen i sin
skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 det
för iståndsättningsarbetena erforderliga beloppet till 5,200,000 kronor. I anledning
härav anvisade riksdagen efter förslag av Kungl. Majit i statsverkspropositionen
till 1940 års riksdag (kapitalbudgeten, bilaga 3, punkt 1) för
budgetåret 1940/41 1,000,000 kronor för fortsättandet av iståndsättningsarbetena
å lantförsvarets byggnader.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har nu arméförvaltningen anfört, att som ett ytterligare uppskjutande av
ifrågavarande eller senare nödvändiga iståndsättningsarbeten kunde medföra
betydande risker och ännu större kostnader funne arméförvaltningen - som
ansåge, att återstående iståndsättningsarbeten kunde utföras för ett belopp
av 4,200,000 kronor — det nödvändigt att ifrågavarande arbeten fortsattes och
med det snaraste bomme till utförande, vadan för budgetåret 1941/42 en
summa av 2,000,000 kronor syntes böra äskas.
På grund av vad sålunda anförts har arméförvaltningen i sin berörda skrivelse
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för iståndsättningsarbeten
på lantförsvarets byggnader för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Även jag finner, att här avsedda iståndsättningsarbeten i betraktande av
det förfallna skick, vari åtskilliga av lantförsvarets byggnader befinna sig,
böra påskyndas. Dock synes mig den nu erforderliga ytterligare medelsanvisningen
böra begränsas till hälften av det för nästkommande budgetår äskade
beloppet eller till 1,000,000 kronor.
I anledning härav får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
till Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 1,000,000.
[2.] 7 b. Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkårs förläggning på
Laxön. För ifrågavarande ändamål upptog 1939 års lagtima riksdag efter förslag
av Kungl. Majit i propositionen nr 242 (bilaga 3, punkt 1) å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 under fjärde huvudtiteln ett förskottsanslag
av 35,000 kronor. Beträffande den närmare motiveringen för ifrågavarande
företag får jag hänvisa till propositionen.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
I sina skrivelser rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåren 1940/41
och 1941/42 har arméförvaltningen hemställt, att medel för berörda ombyggnad
måtte anvisas å riksstaten och därvid med hänsyn till inträffade prisstegringar
uppräknat medelsbehovet till 45,000 kronor.
Förevarande framställning finner jag mig böra biträda. Jag får alltså hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ombyggnad av manskapsb ar achen vid Svea ingenjörkårs
förläggning på Laxön å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av kronor 45,000.
[3.] 9 b. Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår. Efter hemställan
i ämnet av arméförvaltningen föreslog Kungl. Majit i propositionen
nr 275 år 1938 riksdagen att till exercishus för tekniska övningar vid Bodens
ingenjörkår å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 96,000 kronor.
Detta förslag blev av riksdagen bifallet.
Medel för byggnaden upptogos jämväl å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40.
Behovet av ett exercishus vid Bodens ingenjörkår motiverades i nyssnämnda
proposition i främsta rummet med det i Boden rådande hårda klimatet,
vilket under en stor del av vintern i det närmaste omöjliggör bedrivandet av
vissa övningar utomhus.
I sina skrivelser rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåren 1940/41
och 1941/42 har arméförvaltningen hemställt, att medel för anordnande av
ifrågavarande exercishus måtte uppföras å riksstaten. Med hänsyn till inträffade
prisstegringar har ämbetsverket nu angivit medelsbehovet för byggnadens
utförande till 120,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av .............................. kronor 120,000.
[4.] 9 c. Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren. I propositionen nr 275 år
1938 föreslog Kungl. Majit riksdagen att till verkstadsbyggnad för Skånska
trängkåren å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 95,000 kronor.
I propositionen lämnades en redogörelse för behovet av den nya verkstadsbyggnaden.
Därvid framhölls, att möjlighet att inrymma kårens intendenturverkstäder
i andra kåren tillhörande lokaler ej förefunnes och att den
nuvarande anordningen med förhyrande av vissa verkstadsutrymmen inom
enskild fastighet måste anses såsom allenast ett provisorium.
Förslaget i fråga blev av riksdagen bifallet.
I propositionen nr 242 till 1939 års lagtima riksdag anfördes, att de skäl,
6
Kungl. Majus proposition nr 78.
som föranledde upptagandet av medel för en verkstadsbyggnad vid Skånska
trängkåren å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 alltjämt förelåge. Med
hänsyn härtill syntes medel för nämnda ändamål böra upptagas jämväl å
beredskapsstaten för budgetåret 1939/40. Detta förslag bifölls av riksdagen.
Jämväl beträffande här ifrågavarande byggnad har arméförvaltningen i
sina meranämnda skrivelser hemställt, att medel för arbetets utförande måtte
anvisas å riksstaten med ett på grund av den allmänna prisfördyringen till
120,000 kronor förhöjt belopp.
Med biträdande av arméförvaltningens framställning i ämnet får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 120,000.
[5.] 9 d. Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern. I anledning av en
av arméförvaltningen i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1939/40 gjord framställning örn anvisande av medel för utförande
av en tillbyggnad till Norrlands dragonregementes kasern föreslog Kungl.
Majit i förenämnda proposition nr 242/1939 riksdagen att för ändamålet å
allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av 100,000 kronor. Såsom motivering i ärendet åberopades, att de av arméförvaltningen
föreslagna tillbyggnadsarbetena syntes vara av behovet påkallade
för undanröjande av de påtagliga brister, som i olika avseenden vidlådde
de nuvarande manskapsförläggningarna vid Norrlands dragonregemente.
I sina meranämnda skrivelser rörande medelsbehovet för innevarande och
nästkommande budgetår har arméförvaltningen återkommit till berörda anslagsfråga
och därvid hemställt, att för ändamålet ett till 125,000 kronor förhöjt
belopp måtte ställas till förfogande.
Som den tidigare anförda motiveringen för här avsedda tillbyggnad alltjämt
äger full giltighet, finner jag mig böra biträda arméförvaltningens framställning
i ämnet.
Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att för Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 125,000.
[6.] 9 e. Ordnande av förläggningen å Revingehed. I sin skrivelse den 8 september
1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40
gjorde arméförvaltningen framställning örn anvisande av medel för uppförande
av en ny kokinrättningsbyggnad och en ny expeditionsbyggnad vid
Södra skånska infanteriregementets förläggningsplats å Revingehed. Till
stöd för angivna yrkande anförde ämbetsverket en vidlyftig motivering, vilken
refererats i propositionen nr 242 till 1939 års lagtima riksdag.
För egen del uttalade jag i det vid propositionen fogade utdraget av stats
-
7
Kungl. Majus proposition nr 73.
rådsprotokollet över försvarsärenden, att av utredningen i ärendet syntes
framgå, att de av arméförvaltningen föreslagna byggnadsarbetena vore av
behovet påkallade för avhjälpande av påtalade brister vid förläggningen å
Eevingehed, dit Södra skånska infanteriregementet hade sina övningar förlagda
under vissa delar av året. Med hänsyn härtill och då jag icke hade
något att erinra mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 125,000 kronor
för kokinrättningen och 30,000 kronor för expeditionsbyggnaden eller tillhopa
155,000 kronor, tillstyrkte jag, att dessa byggnadsarbeten komme till utförande.
I anslutning härtill föreslogs i förenämnda proposition, att för berörda
ändamål å allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptoges ett
förskottsanslag av 155,000 kronor. Detta förslag vann riksdagens bifall.
Under erinran örn vad sålunda förekommit hemställde arméförvaltningen
i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41, att
medel för uppförande av såväl förenämnda, i propositionen nr 242/1939 avsedda
byggnader som ock vissa ytterligare i skrivelsen närmare angivna
byggnader till Eevingehedsförläggningens förbättrande måtte anvisas å
kapitalbudgeten för nämnda budgetår. De nytillkomna äskandena avsågo
medel för följande byggnadsarbeten, nämligen: rivning av två lägerhyddor
och deras ersättande med två baracker för vardera två kompanier, barack för
officerare, barack för underofficerare samt badinrättning. Till stöd för framställningen
åberopade arméförvaltningen av militieombudsmannen år 1937
gjorda iakttagelser beträffande vissa förläggningsförhållanden å Eevinge samt
av vederbörande militärmyndigheter anförda olägenheter hos den nuvarande
förläggningen. ■— Kostnaderna för genomförande av angivna byggnadsprogram
beräknades av ämbetsverket till 1,130,000 kronor, vilka kostnader emellertid
ansåges kunna uppdelas med ett anslag av 750,000 kronor under första året
och återstoden, beräknad för en barack och badinrättningen, under kommande
år.
Den av arméförvaltningen sålunda gjorda framställningen föranledde icke
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Emellertid medgav Kungl. Majit genom beslut den 6 september 1940 efter
därom av ämbetsverkets fortifikationsstyrelse i särskild skrivelse den 30
augusti 1940 gjord framställning, med hänsyn till nödvändigheten av att under
nu rådande beredskapsförhållanden provisoriskt ordna förläggning därstädes
för vinterbruk, att ett belopp av högst 250,000 kronor finge disponeras av
vederbörligt å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppfört förskottsanslag
för uppförande å Eevingehed av, bland annat, en expeditionsbarack.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen ånyo hemställt örn anvisande av medel för ordnande av
förläggningen å Eevingehed. Ämbetsverket har därvid — med påpekande,
att behovet av expeditionslokaler numera fyllts genom nyssberörda beslut
den 6 september 1940 —■ ansett att samtliga övriga i skrivelsen
rörande anslagsbehovet för budgetåret 1940/41 upptagna byggnader borde
komma till utförande samt att det därutöver vore nödvändigt att vattenverket
på Eevinge omedelbart iordningställdes för användbarhet jämväl
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
vintertid ävensom att nya golv inlades i fem äldre baracker. För genomförande
av samtliga dessa åtgärder beräknades ett anslag av 1,310,000 kronor erforderligt.
Med hänsyn till att Revinge-förläggningen för framtiden torde komma att
i avsevärd utsträckning användas jämväl för vinterbruk synes det nödvändigt,
att ytterligare åtgärder vidtagas för förbättring av förläggningsförhållandena
därstädes. I varje fall torde de mest angelägna bristerna nu böra avhjälpas.
Härför torde det i första hand vara nödvändigt att uppföra en ny kokinrättningsbyggnad.
Vidare torde böra uppföras de två föreslagna manskapsbarackerna,
varjämte vattenverket bör iordningställas för vinterbruk. Enligt vad
jag under hand inhämtat från fortifikationsstyrelsen ha kostnaderna härför
beräknats till 400,000 kronor för kokinrättningsbyggnaden, 240,000 kronor för
de två barackerna samt 210,000 kronor för vattenverkets iordningställande eller
till sammanlagt 850,000 kronor. Då jag emellertid anser mig kunna utgå ifrån
att dessa kostnader vid ytterligare granskning skola kunna väsentligt nedbringas,
finner jag mig böra tillstyrka anvisande av ett sammanlagt anslagsbelopp
av allenast 750,000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Under åberopande av det sålunda anförda får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av förläggningen å Revingehed å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 750,000.
[7.] 9f. Ordnande avförläggningen å Grytans skjutfält. Arméförvaltningen gjorde
i sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1939/40 framställning örn anvisande av medel för ordnande av
Norrlands artilleriregementes förläggning å Grytans skjutfält invid Östersund
och anförde därvid följande:
Grytans skjutfält invid Östersund har under de senaste åren alltmera tagits
i bruk för bedrivande av vinterutbildning. Därvid har förläggningen visat sig
otillfredsställande och förenad med allvarliga risker för truppens hälsotillstånd.
Sålunda kan truppen i sin helhet icke förläggas under tak, utan måste
även förläggning i tält tillgripas. Utspisningen sker i en öppen mathall, och
kokinrättningen medgiver på grund av otillräcklig storlek icke all matlagning
inomhus. Därjämte saknas disk- och serveringsrum.
För avhjälpande av dessa mycket betydande olägenheter har arméförvaltningen
upprepade gånger ingivit underdånig framställning örn anvisning av
härför erforderliga medel. Dessa framställningar hava icke föranlett någon.
Kungl. Majits åtgärd.
Enär efter genomförandet av 1936 års försvarsordning en utökning av förläggningsmöjligheterna
blir erforderlig i högre grad än förut, och enär fordringarna
på vinterutbildning allt mer trätt i förgrunden och förläggning till
skjutfältet vintertid därför förekommer allt oftare, har arméförvaltningen
velat bringa ärendet under Kungl. Majits förnyade prövning.
Riksdagens militieombudsman har i rapport angående inspektion av Grytans
skjutfält över förhållandena här anmärkt, bland annat, följande: Kokhuset
hade endast utrymme för ångpannan, kokapparaterna och stekspisen.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
En del arbeten för matens tillredande och utportionerande måste utföras
utanför kokhuset. All diskning försigginge i trähoar i ett litet trångt skjul
ett stycke från kokhuset, och vatten måste bäras dit. Mathällen vore helt
öppen utan golv och väggar och vore icke sammanbyggd med kokhuset, vilket
vid regnväder vållade besvär vid matens hämtning. För manskapets inkvartering
funnes tre baracker, vardera rymmande 70 man. På grund av regementets
utökning till följd av 1936 års försvarsorganisation beräknades ytterligare två
manskapsbaracker erforderliga.
Det av militieombudsmannen uppställda programmet för förbättrandet av
förläggningen på skjutfältet är det, som arméförvaltningen senast i sitt anslagsäskande
för budgetåret 1937/38 underställde Kungl. Maj:ts prövning och
vars genomförande av fortifikationsdepartementet beräknades draga en kostnad
av 93,000 kronor.
Regementschefen har emellertid i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den
22 sistlidne augusti framhållit, att det vore fördelaktigare för regementet, örn
en vinterbonad förläggningslokal för 100 man komme till utförande, att en
sådan därjämte skulle fylla ett trängande behov av reservutrymme för förläggning
vid större epidemier, samt att modernisering av kokhus och mathall
borde för att möjliggöra vinterförläggning även omfatta dessa byggnaders
förseende med centraluppvärmning. Genomförandet av det av regementschefen
föreslagna byggnadsprogrammet, som tillstyrkts av arméfördelningschefen,
finner arméförvaltningen vara den ändamålsenligaste lösningen av
denna för regementet betydelsefulla förläggningsfråga.
Fortifikationsstyrelsen har beräknat kostnaderna för de föreslagna arbetenas
utförande till 180,000 kronor.
I anslutning till det sålunda anförda hemställde arméförvaltningen, att för
budgetåret 1939/40 ett belopp av 180,000 kronor måtte anvisas för ordnande
av förläggningen å Grytans skjutfält.
För egen del anförde jag vid ärendets anmälan i statsrådet den 10 mars
1939 i samband med avlåtande av propositionen nr 242 till 1939 års lagtima
riksdag, att av vad arméförvaltningen anfört angående de nu rådande förhållandena
vid Norrlands artilleriregementes förläggning å Grytans skjutfält
syntes framgå, att en förbättring av denna förläggning vore av behovet synnerligen
påkallad. Vid frågans lösande syntes det av chefen för regementet föreslagna
byggnadsprogrammet i huvudsak böra följas. I enlighet härmed borde
å skjutfältet uppföras en vinterbonad förläggningslokal för cirka 100 man,
varjämte befintliga kokhus- och mathallsbyggnader borde ombyggas och förses
med centraluppvärmning. Emot de för ändamålet beräknade kostnaderna,
180,000 kronor, syntes icke något vara att erinra. — I enlighet härmed upptogs
för ändamålet å beredskapsstat ett förskottsanslag av 180,000 kronor.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41
framlade arméförvaltningen ett väsentligt utvidgat förslag till ordnande av
förläggningen å Grytans skjutfält, vilket motiverades med att artilleriets vinterskjutskola
skulle förläggas till skjutfältet. Kostnaderna för genomförande
av detta förslag beräknades till 1,060,000 kronor. Som framställningen icke
föranledde någon Kungl. Maj:ts åtgärd, har arméförvaltningen i sin skrivelse
rörande medelsbehovet för nästa budgetår gjort förnyad framställning i ämnet
och därvid beräknat kostnaderna till oförändrat belopp, 1,060,000 kronor.
10
Kungl. Majus proposition nr 73.
Till detta förslag finner jag mig icke nu böra taga ställning. Däremot synes
det mig ofrånkomligt, att åtminstone vissa av de åtgärder, för vilka medel upptagits
å den allmänna beredskapsstaten nu komma till utförande. En medelsanvisning
av den å beredskapsstaten upptagna storleken torde ej förslå till
utförande av samtliga de arbeten, som ursprungligen beräknades. Med anlitande
av ett mot förskottsanslaget å beredskapsstaten, 180,000 kronor, svarande
belopp torde emellertid vissa förläggningsutrymmen kunna anordnas, vilket
ändamål i nuvarande läge torde vara det angelägnaste. Ett slutligt ställningstagande
till frågan örn vilka arbeten som böra komma till utförande med en
på nyss angivet sätt avpassad medelsanvisning torde böra äga rum i samband
med blivande dispositionsbeslut.
Jag hemställer i anslutning till det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .......................................... kronor 180,000.
[8.] 9 g. Ordnande av förläggningen å Rinkaby. I sin skrivelse rörande lantför
svarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde arméförvaltningen örn
anvisande av medel för ordnande av förläggningsförhållandena på Rinkaby
och anförde därvid i huvudsak följande:
Chefen för Wendes artilleriregemente hade i skrivelser den 25 augusti 1937
och den 26 maj 1939 lämnat ingående redogörelser för de allvarliga bröster
i hygieniskt avseende, som vidlådde förläggningsanordningarna på Rinkaby
och tillika framhållit, att denna förläggning med hänsyn till de ringa övningsmöjligheterna
i Kristianstad ofta och under avsevärda tidsperioder måste
begagnas av personalen. I anslutning härtill hemställde regementschefen, att
medel måtte anvisas för följande byggnader, nämligen: baracker m. m. för två
divisioner (cirka 600 man), minst en tredjedel av lokalerna vinterbonade, sjukstuga,
beräknad efter nämnda förläggningsstyrka, avträdesbyggnad eller WC,
en borrbrunn och en hydroforanläggning, ett ammunitionsförråd samt handrustkammare
för tygmateriel. •—- I häröver avgivet yttrande hade chefen för
första arméfördelningen bland annat uttalat, att de nuvarande förläggningsutrymmena
vore alltför knappa i förhållande till storleken av den truppstyrka,
som numera för övningars bedrivande under stora delar av året måste förläggas
till Rinkaby, och att de av regementschefen framförda önskemålen örn
nybyggnader måste anses vara berättigade, varvid dock i första hand en uppvärmbar
manskapsbarack för 200 man borde komma till utförande.
För egen del funne arméförvaltningen uppenbart, att förläggningsförhållandena
på Rinkaby måste ordnas. Ämbetsverket funne det av regementschefen
föreslagna programmet böra komma till utförande, varvid av förläggningslokalerna
i första hand en uppvärmbar barack för 200 man borde uppföras
för tillgodoseende av behovet av vinterförläggning. Därjämte borde sjukstuga,
WC-anläggning, borrbrunn med hydroforanläggning, ammunitionsförråd
samt handrustkammare för tygmateriel räknas såsom förstahandsarbeten.
Eortifikationsstyrelsen hade beräknat kostnaderna för samtliga arbeten
till 700,000 kronor, därav för förstahandsarbetena 380,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställde arméförvaltningen örn ett
anslag av 380,000 kronor för budgetåret 1940/41 till ordnande av förläggningen
på Rinkaby. Denna framställning föranledde icke någon Kungl. Majlis åtgärd.
Kungl. Majus proposition nr 73.
11
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen, under åberopande av vad tidigare i ärendet anförts,
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ordnande av förläggningen
på Rinkaby för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av
700,000 kronor.
Då det synes vara synnerligen angeläget, att åtgärder vidtagas för förbättrande
av förläggningsförhållandena på Rinkaby, finner jag mig böra tillstyrka,
att de arbeten som i förenämnda utredning av arméförvaltningen betecknats
som förstahandsarbeten nu komma till utförande. Kostnaderna härför hava
beräknats till 380,000 kronor.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av förläggningen å Rinkaby å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................................... kronor 380,000.
[9.] 9 h. Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält. I sin skrivelse rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 anmälde arméförvaltningen
uppkommen fråga örn ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält och anförde''
därvid bland annat följande:
På grund av ökning av den för tjänstgöring på Gotland uttagna värnpliktskontingenten
från fastlandet hade det i brist på utrymme i kasernetablissementen
blivit nödvändigt att under vissa perioder förlägga trupp till etablissementet
å Tofta skjutfält. Sålunda måste, enär den värnpliktiga vinterkontingenten
vid Gotlands artillerikår icke utryckte förrän omkring en månad
efter inryckningen av sommargruppens värnpliktiga, en styrka av omkring
100 man förläggas till Tofta skjutfält under denna tid. Vidare måste även
under repetitionsövningarna trupp inkvarteras å skjutfältet, varjämte det vore
nödvändigt att dit förlägga all personal tillhörande landstormen under dennas
tjänstgöring. Chefen för Gotlands artillerikår hade uppgivit, att den maximistyrka,
som under april—september månader inkvarterades i skjutfältsbarackerna,
uppginge till 175 man. Barackerna vore emellertid byggda för
sommarbruk och försedda med öppna spisar, varför de för att kunna användas
under förläggning vintertid tarvade omboning och kaminuppvärmning.
Förbättringar påkallades även å de primitiva utspisningsanordningarna, vattenförsörjningen
och de sanitära anläggningarna.
Riksdagens revisorer hade hösten 1938 besökt Toftaförläggningen och
därpå i sin revisionsberättelse framhållit nödvändigheten av att de denna förläggning
vidlådande bristfälligheterna i hygieniska och andra avseenden
snarast bleve avhjälpta. Vidare hade riksdagens militieombudsman framhållit,
att med hänsyn till bland annat de förhållandevis långa tidsperioder,
varunder trupp vore förlagd till Tofta skjutfält, en förbättring och modernisering
av manskapsköket vid etablissementet syntes vara av behovet påkallad
och med det snaraste borde komma till stånd. I skrivelse till Kungl. Majit
hade militieombudsmannen vidare påtalat den kvantitativt ringa och kvalitativt
dåliga vattenförsörjningen å Tofta skjutfält. I häröver avgivet utlåtande
hade fortifikationsstyrelsen framhållit, att för en varaktig och hygieniskt
tillfredsställande lösning av denna fråga erfordrades teknisk undersökning,
varpå erforderliga åtgärder kunde grundas. Denna utredning hade numera
12
Kungl. Majus proposition nr 73.
utförts och givit till resultat, att den befintliga brunnen med reservoar borde
ombyggas och förses med en elektriskt driven djupbrunnspump, varvid
elektrisk kraft lämpligen kunde erhållas från ett vid förläggningen anordnat
kraftverk av Delcotyp. Därjämte erfordrades omläggning av ledningsnät m. m.
Arméförvaltningen, som beräknat kostnaderna för ordnande av förläggningen
å Tofta skjutfält till 140,000 kronor, hemställde på grund av det
anförda, att nyssnämnda belopp måtte anvisas för budgetåret 1940/41. —
Framställningen föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har
arméförvaltningen med hänsyn till de betydande brister, som vidlåda förläggningen
och som särskilt vintertid göra sig synnerligen kännbara, under åberopande
av vad föregående år anförts hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att för ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor.
De av arméförvaltningen påtalade bristerna i avseende å förläggningsförhållandena
å Tofta skjutfält synas vara av den art, att åtgärder böra vidtagas
i enlighet med det av arméförvaltningen framlagda förslaget. Jag får därför
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 140,000.
[10 ] 9 i. Ordnande av manskapsförläggningen vid intendeniurkompaniet i Boden.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 anmälde
arméförvaltningen behov av medel för ordnande av manskapsförläggningen
vid intendenturkompaniet i Boden och anförde därvid huvudsakligen
följande:
Den vid arméns intendenturförråd i Boden befintliga kasernbyggnaden
uppfördes år 1912 för förläggning av en handräckningspluton örn 48 man, avsedd
för tjänstgöring vid förrådets olika avdelningar. År 1914 uppsattes
intendenturkompanierna, av vilka ett — det tredje — förlädes till förrådet i
Boden. Nämnda handräckningspluton inginge i detta kompani. Manskapsstyrkan
hade sålunda väsentligt ökats och uppginge för närvarande under
större delen av året till omkring 100 man. Under repetitionsövningarna vore
manskapsnumerären cirka 150 man och till minst detta antal beräknades
styrkan uppgå under den obligatoriska landstormsutbildningen.
På grund härav förelåge stora svårigheter för inkvarteringens ordnande.
Chefen för arméns intendenturförråd i Boden hade ock påtalat de allvarliga
olägenheter såväl för personalen som för förrådsverksamheten, som blivit en
följd av manskapsförläggning i förrådsutrymmena.
Arméförvaltningen ansåge det erforderligt, att ifrågavarande olägenheter
bleve avhjälpta. Detta syntes lämpligast kunna ske genom påbyggnad av
intendenturkompaniets kasern med en våning samt utförandet i samma
kasernbyggnad av vissa ändrings- och moderniseringsarbeten. Härför erforderliga
medel hade av fortif'' ationsstyrelsen beräknats till 120,000 kronor.
Denna framställning förani dde ingen Kungl. Majlis åtgärd.
13
Kungl. Majus proposition nr 73.
I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
bar arméförvaltningen — som ansåge det erforderligt, att de olägenheter,
vilka vidlådde ifrågavarande förläggning och arméns intendenturförråds i
Boden verksamhet, bleve med det snaraste avhjälpta — under åberopande av
vad i ovan omförmälda skrivelse anförts hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att för ordnande av manskapsförläggningen vid intendenturkompaniet
i Boden för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
120,000 kronor.
Otvivelaktigt äro de olägenheter, som vidlåda manskapsförläggningen vid
tredje intendenturkompaniet av den art, att åtgärder böra vidtagas för dess
förbättrande. Ben av arméförvaltningen förordade påbyggnaden av kompanikasernen
synes mig vara ändamålsenlig och jämväl ekonomiskt fördelaktig.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av manskapsförläggningen vid intendenturkompaniet
i Boden å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 120,000.
{11.] 9j. Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd. I anledning av en av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse i skrivelse den 17 september 1940 gjord
framställning föreslog Kungl. Maj:t i propositionen nr 38 (punkt 5) den nu
församlade urtima riksdagen att till vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds
skjutfält å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor. Kungl. Maj:ts berörda förslag vann riksdagens
bifall (skr. nr 54).
Av det vid nämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden framgår, att nämnda belopp avsågs för uppförande vid
skjutfältet av dels en manskapsbarack för 100 man och dels en matsals- och
kokhusbyggnad, samt att för det fullständiga ordnandet av förläggningen vid
Skillingaryd enligt vederbörande myndigheters åsikt därutöver erfordrades
ytterligare barackutrymmen för 400 man, en mässbyggnad för officerare och
underofficerare samt en sjukhusbyggnad.
I sin förenämnda skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa
budgetår har nu arméförvaltningen återkommit till frågan örn Skillingarydsförläggningens
ordnande och därvid anmält, att nyssnämnda barackutrymmen
— 4 vinterbonade manskapsbaracker för 100 man vardera — samt den
tidigare nämnda sjukhusbyggnaden nu vore erforderliga, medan med ordnandet
av mässförhållandena kunde tillsvidare anstå. Uppförandet av ifrågavarande
baracker samt sjukhusbyggnad kunde beräknas draga en kostnad av 495,000
kronor och anhölle arméförvaltningen, att nämnda belopp måtte ställas till
förfogande.
Såsom framgår av den i förenämnda proposition nr 38 intagna redogörelsen
lämnar Skillingarydsförläggningen åtskilligt övrigt att önska i hygieniskt avseende
och ur trevnadssynpunkt, framförallt under förläggning vintertid.
Enligt vad jag inhämtat torde även i framtiden en relativt stor manskaps
-
14
Kungl. aj:ts proposition nr 73.
styrka — omkring 500 man — komma att vara vinterförlagd till Skillingaryd.
Vid sådant förhållande finner jag mig böra tillstyrka, att de av arméförvaltningen
förordade byggnaderna för förläggningens ordnande —■ fyra manskapsbaracker
samt en sjukhusbygg ad — nu komma till utförande.
Under åberopande härav få jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Ordnan e av förläggningen vid Skillingaryd å tilläggsstat
I till riksstate för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 495,000.
[12.] 9 k. Ordnande av förlägga! gen vid Gotlands artillerikår. I sin skrivelse
rörande lantförsvarets medels ehov för budgetåret 1941/42 har arméförvaltningen
upptagit frågan örn ord andet av förläggningen vid Gotlands artillerikår
och därvid anfört, bland a nät, följande:
I en till chefen för armén st ''lid skrivelse den 22 februari 1940 hade chefen
för kåren anmält behov av o fattande nybyggnads- och omändringsarbeten
vid kårens förläggning. Av nä nda skrivelse inhämtas bland annat följande:
Vid tidpunkten för den nuvar nde kasernens uppförande år 1909 hade förläggningsutrymmet
varit tillrä kbgt och då normalt avsett för en manskapsstyrka
örn något över 200 man med reservutrymme för kortare tid för högst
100 man. Någon tillbyggnad Iler annan utökning av förläggningslokalerna
hade sedan dess ej skett. Me nuvarande styrkeförhållanden vore förläggningsutrymmet
nätt och jämnt illräckligt under vinterhalvåret, varemot under
övriga tider cirka 50 procen av manskapsstyrkan måste förläggas utom
kasern, såvida ej lektionsrum o h dagrum toges i anspråk. Detta vore emellertid
ur såväl utbildnings-, sanit ts- och trevnadssynpunkt synnerligen olämpligt.
För närvarande hade kå en även förutom vanlig värnpliktskontingent
dels beredskapsförband av äld e årsklasser dels ock värnpliktiga för utbildning
i luftvärnstjänst, varför a la utrymmen, även lektions- och dagrum samt
vissa förrådslokaler i tygansta ten, måst tagas i anspråk. Kårens sjukavdelning
vore alldeles otillräcklig o h olämplig för sitt ändamål. De ursprungliga
expeditionslokalerna vore myc et otillräckliga, varför diverse lokaler, avsedda
för andra ändamål, måst tagas '' anspråk. — En undersökning hade givit vid
handen, att, därest expedition, jukavdelning och officersmäss kunde beredas
lokaler i annan byggnad, skut e för dessa ändamål nu upptagna utrymmen
inom kasernen kunna utan allt ör stora omändringsarbeten göras till förläggningslokaler
för manskapet.
Arméförvaltningens sjukvår sstyrelse hade i skrivelse den 1 mars 1940
framhållit, att motiven för en mbyggnad av kårens kasern jämte uppförande
av en särskild byggnad vore s nerligen väl grundade, då den nuvarande sjukavdelningen
vore alldeles otil r'' cklig och även i andra avseenden mycket otillfredsställande.
Jämväl ämbetsverket i övrigt vitsordade behovet. Vidare
hade riksdagens militieombudsman i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
den 19 februari 1940 påtalat ifrågavarande bristfälligheter vid
förläggningen. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hade av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse beräknats till 600,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för ordnande av förläggningen vid
Kungl. Maj-.ts proposition nr 73. 15
Gotlands artillerikår för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 600,000
kronor.
Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att allvarliga brister vidlåda.
Gotlands artillerikårs förläggning, varför åtgärder i syfte att förbättra densamma
torde få anses synnerligen önskvärda. De åtgärder som i sådant
hänseende föreslagits av arméförvaltningen finner jag ändamålsenliga.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 600,000.
[13.] 9 I. Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartiiieriregemente. I sin förenämnda
skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42
har arméförvaltningen hemställt örn anvisande av medel för vissa byggnadsarbeten
vid Smålands arméartilleriregemente och därvid anfört i huvudsak
följande:
I upprepade skrivelser till ämbetsverkets fortifikationsstyrelse hade chefen
för Smålands arméartilleriregemente anmält behov av följande nybyggnadsarbeten
för regementet, nämligen: varmgaragebyggnad jämte servis-, smörjoch
tvätthall, värmecentral för varmgarage- och tygstatsbyggnaderna, marketenteribyggnad,
varmbadhus med tvättinrättning och tvättstuga för underofficersfamiljerna
jämte värmecentral samt stensättning av »Västra förrådet».
I skrivelse till styrelsen den 30 maj 1939 angav regementschefen, att i nuvarande
varmgaragebyggnad samt i då under byggnad varande garage i ridhusets
östra hälft plats kunde beredas för 155 motorfordon av olika slag,
under det att regementets vagnpark upptoge 285 fordon. De fältförråd, som
tidvis tagits i bruk som garage, erfordrades numera i sill helhet för uppställning
av artillerimateriel. Vidare framhöll regementschefen den ringa vinst
en ombyggnad av nuvarande marketenteribyggnaden skulle giva, enär denna
i sin helhet vore av synnerligen undermålig beskaffenhet. En nybyggnad
vore nödvändig och borde snarast komma till stånd.
Örn marketenteribyggnaden hade riksdagens militieombudsman i sin
inspektionsrapport den 26 juli 1939 anfört, att byggnaden dels vöre i mindre
gott skick, dels för liten i förhållande till behovet, att vindsvåningen vore
ur brandsäkerhetssynpunkt otillfredsställande, och att rådande missförhållanden
icke kunde avhjälpas genom ombyggnad, varför uppförande av ny marketenteribyggnad
borde tagas under övervägande.
Chefen för första arméfördelningen hade i yttrande den 22 juni 1940 vitsordat
behovet av ovan nämnda nybyggnadsarbeten och anförde, bland annat,
följande: Nuvarande varmbadhuset vore för litet för den personalstyrka,
som det skulle betjäna, och vore i hygieniskt avseende synnerligen otillfredsställande.
Det vore under förhandenvarande förhållanden förenat med största
svårighet att bereda tillfredsställande badmöjligheter åt regementets personalstyrka
synnerligast efter densammas utökning enligt 1936 års försvarsordning.
I samband härmed vore en från regementets underofficerskår gjord
framställning örn modernisering av regementets tvättstuga värd allt beaktande.
Jämväl arméförvaltningen hade funnit, att de föreslagna byggnadsarbetena,
vilka av ämbetsverkets fortifikationsstyrelse beräknats draga en kostnad av
1,125,000 kronor, snarast borde komma till utförande.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
På grund av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt om anvisande
av nyssnämnda belopp, 1,125,000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har arméförvaltningen funnit
sig böra framlägga ett vidlyftigt byggnadsprogram för tillgodoseende av
olika lokalbehov vid Smålands arméartilleriregemente. Att förhållandena i
åtskilliga hänseenden äro otillfredsställande synes också vara uppenbart.
Emellertid finner jag mig ej för närvarande beredd att tillstyrka programmet
i dess helhet utan anser, att endast de mest behövliga arbetena nu böra
komma till utförande. Därvid torde i främsta rummet böra ifrågakomma en
ny marketenteribyggnad med tillhörande underofficers- och manskapsmässar
samt stensättning av det s. k. Västra förrådet, som för närvarande ej kan
rätt fylla sitt ändamål med hänsyn till att golvsanden skadligt inverkar på
i förrådet förvarade motorfordon. Kostnaderna för nu nämnda båda arbeten
hava av fortifikationsstyrelsen beräknats till respektive 500,000 kronor och
25,000 kronor, eller tillhopa 525,000 kronor. Som jag emellertid förutsätter,
att kostnaderna för marketenteribyggnaden vid den blivande granskningen av
förslaget skola kunna avsevärt nedskäras, anser jag mig icke böra tillstyrka,
att högre belopp än sammanlagt 400,000 kronor anvisas för de ifrågavarande
ändamålen.
I anslutning till det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleriregemente
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 400,000.
[14.] 9 m. Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Västerbottens regemente.
I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse den 30 juni 1939
anmälde chefen för övre Norrlands trupper behov av en nybyggnad för
intendenturverkstäder vid Västerbottens regemente och anförde därvid följande:
Intendenturverkstäderna
vore förlagda till kasernernas vindsvåningar.
Verkstadsutrymmena vore otillräckliga. Även saknades toalettrum och lunchrum
för personalen. Därtill bomme, att uppvärmning, ventilation och dagerljusbelysning
i lokalerna vore långt ifrån tillfredsställande. Lokalerna hade ock
utdömts såväl av yrkesinspektionen som av läkare. Andra lokaler för verkstädernas
inrymmande stöde icke till förfogande, varför en nybyggnad syntes
erforderlig. Denna kunde lämpligen utföras som en tillbyggnad till tvättinrättningen,
vilken lösning ställde sig billigare än en fristående nybyggnad.
Nuvarande verkstadslokaler syntes böra finna användning för förvaring av
sådan materiel, som enligt gällande föreskrifter skulle förvaras i uppvärmda
lokaler.
I anslutning härtill gjorde arméförvaltningen i sin skrivelse rörande medelsbehovet
för budgetåret 1940/41 framställning örn ett anslag av 100,000 kronor
för ifrågavarande byggnadsföretag. Denna framställning har icke föranlett
åtgärd. I sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
har arméförvaltningen ånyo hemställt örn anvisande av 100,000 kronor för
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
17
tillgodoseende av behovet av nja intendenturverkstäder vid Västerbottens
regemente. Vidare har ämbetsverkets fortifikationsstyrelse med skrivelse den
1 november 1940 jämlikt 53 § b) lagen den 29 juni .1912 örn arbetarskydd
underställt Kungl. Majis prövning en av yrkesinspektionen i XI distriktet
hos styrelsen gjord anmälan rörande bristfälligheterna å ifrågavarande verkstäder
ur arbetarskyddssynpunkt.
Med hänsyn till numera föreliggande förhållanden finner jag mig böra tillstyrka,
att medel nu anvisas för ifrågavarande byggnadsföretag. Jag får sålunda
hemställa, att Kungl. Maji måtte föreslå riksdagen
att till Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Västerbottens
regemente å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 100,000.
[15.] 9 n. Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luftvärnsregementen. I sin
förenämnda skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1940/41 har arméförvaltningen gjort framställningar örn anvisande av medel
för pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luftvärnsregementen. I ärendet
inhämtas huvudsakligen följande:
Pjäsexercishus vid Östgöta luftvärnsregemente. Denna byggnad har ej
medräknats bland de byggnader, som skulle komma till utförande för regementet
enligt 1936 års försvarsbeslut, vadan tidigare gjorda framställningar
örn anvisande av medel för byggnadens uppförande ej föranlett åtgärd.
Sedan emellertid inspektören för artilleriet till arméförvaltningen anmält,
bland annat, att avsaknaden av pjäsexercishus inverkade synnerligen menligt
på luftvärnsutbildningen särskilt under vinterhalvåret, har arméförvaltningen
gjort framställning örn anvisande av medel för ändamålet. Härvid
har pjäsexercishusets uppförande beräknats draga en kostnad av 350,000
kronor.
Pjäsexercishus vid Karlsborgs luftvärnsregemente. Under åberopande
av vad ämbetsverket anfört rörande behovet av pjäsexercishus vid Östgöta
luftvärnsregemente, har arméförvaltningen äskat medel för dylik byggnad
jämväl vid Karlsborgs luftvärnsregemente, vilken likaledes kostnadsberäknats
till 350,000 kronor.
Förevarande framställningar—vilka förnyats i arméförvaltningens skrivelse
rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1941/42 — finner jag mig
böra tillstyrka. Ett sammanlagt belopp av (350,000 + 350,000=) 700,000
kronor torde sålunda böra anvisas för ändamålet.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luftvärnsregementen
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 700,000.
[16.] 9 o. Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleriregemente. Ifrågavarande
arbete — för vars utförande medel begärdes i arméförvaltningens skri
Bihang
till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 73. 2315 40 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
velse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 — avser tillbyggnad
av redan befintligt till hälften utfört pjäsexercishus, för vilket medel
beviljats år 1932. På grund av ökad tilldelning av värnpliktiga och större formationer
har behovet av ytterligare utrymme för pjäsexercis blivit aktuellt.
Även riksdagens militieombudsman har vid inspektioner av regementet 1934
och 1937 vitsordat detta utrymmesbehov.
Kostnaderna för ifrågavarande tillbyggnad hava beräknats till 175,000
kronor.
1 sin förenämnda skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa
budgetår har arméförvaltningen, under åberopande av vad ämbetsverket tidigare
anfört i ärendet, ånyo hemställt örn anvisande av 175,000 kronor för ifrågavarande
ändamål.
För min del finner jag mig nu böra biträda ämbetsverkets föreliggande
förslag och får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleriregemente
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 175,000.
[17.] 9 p. Om- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge regemente. I sin
skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har arméförvaltningen
äskat medel för örn- och tillbyggnad av ett proviantmagasin vid
Hälsinge regemente och därvid anfört i huvudsak följande:
I skrivelse till ämbetsverkets fortifikationsstyrelse den 5 juni 1940 hade
chefen för Hälsinge regementes depå anmält behov av örn- och tillbyggnad
av regementets proviantmagasin samt därvid anfört, bland annat: Regementets
proviantmagasin motsvarade under nuvarande förhållanden icke behovet av
oundgängligen nödvändiga lokaler. Till och med under tiden för 1925 års
härordning hade proviantmagasinet visat sig för litet. Efter den nya försvarsordningens
ikraftträdande hade detta förhållande framträtt än tydligare.
Det hade nämligen varit nödvändigt att förhyra särskild magasinslokal vid
Gävle hamn. Under nu rådande säregna förhållanden hade det dessutom
visat sig nödvändigt att medgiva leverans av mycket stora partier på en gång
för att överhuvudtaget få anbud å vissa artiklar. Vidare hade vid upprepade
upphandlingar av livsmedel betydligt förmånligare priser kunnat erhållas,
därest leverans på en gång av hela den kontrakterade kvantiteten kunnat medgivas.
Proviantmagasinet vore därjämte i avsaknad av vatten och värme, varigenom
vissa varor icke kunde utan att taga skada förvaras i detsamma, och
lokalen vore jämväl i andra hänseenden ohygienisk, vilket även riksdagens
militieombudsman vid inspektion anmärkt.
Med förmälan att kostnaderna för ifrågavarande arbete beräknats till 60,000
kronor har arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för örn- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge regemente
för budgetåret 1941/42 anvisa ett anslag av 60,000 kronor.
De skäl som i ärendet anförts för ifrågavarande byggnadsarbetens utförande
synas mig bärande icke minst ur ekonomisk synpunkt. Jag får därför
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
19
att till Örn- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge
regemente å tilläggsstat I till riksstat©!! för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 60,000.
[18.] 9 q. Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens regemente. Sedan
dref en för Norrbottens regementes depå i skrivelse till arméförvaltningen
den 30 maj 1940 anmält, att ett trängande behov förelåge av utbyggnad av
regementets kok- samt bad- och tvättinrättningar, har ämbetsverket i sin
skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår hemställt
örn anvisande av för ändamålet erforderliga medel och därvid anfört följande:
Ifrågavarande inrättningar ägde även under normala tider en alltför liten
kapacitet och vore i högsta grad ohygieniska, missförhållanden som framträtt
än kraftigare efter den 1 september 1939. Riksdagens revisorer hade i berättelsen
för budgetåret 1937/38 påtalat missförhållandena beträffande kokinrättningen
och militieombudsmannen hade i augusti 1937 anmärkt på tvättinrättningen.
•—- Arméförvaltningen ansåge det föreslagna byggnadsföretaget
snarast böra komma till utförande och hade beräknat kostnaderna för arbetet
till 160,000 kronor.
I anledning av vad sålunda anförts har armérförvaltningen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för örn- och tillbyggnad av kok- samt
bad- och tvättinrättningarna vid Norrbottens regemente för budgetåret 1941/42
anvisa ett anslag av 160,000 kronor.
Den lämnade redogörelsen ger vid handen, att i ett flertal fall anmärkningar
riktats mot de ifrågavarande inrättningarna vid Norrbottens regemente.
Det torde fördenskull vara påkallat, att åtgärder vidtagas för inrättningarnas
förbättrande i enlighet med det av arméförvaltningen förordade
förslaget. Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens
regemente å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 160,000.
[19.] 9 r. Ny sjukstuga vid Livregementets husarer. I sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 gjorde arméförvaltningen framställning
örn anvisande av medel för ny sjukstuga vid Livregementets husarer.
Det sålunda anmälda medelsbehovet var föranlett dels av önskemålet att
kunna använda den nuvarande sjukavdelningen till en välbehövlig utvidgning
av förläggningsutrymmena vid regementet och dels av kravet på tidsenliga
lokaler för sjukavdelningen. Framställningen föranledde icke någon Kungl.
Majits åtgärd.
I sin skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för nästa budgetår
har arméförvaltningen återkommit med förevarande framställning och därvid
hemställt örn ett anslag för ändamålet av i75,000 kronor.
Då förevarande utvidgningsbehov synes vara av trängande beskaffenhet,
finner jag mig böra hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
20
Kungl. Maj-.ts proposition■ nr 73.
att till Ny sjukstuga vid Livregementets husarer å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 175,000.
[20.] 9 s. Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente. Med förmälan,
att den nuvarande sjukstugan vid Bodens artilleriregemente vore helt otillräcklig
för sitt ändamål, hemställde arméförvaltningen i sin skrivelse rörande
lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 örn ett anslag av 80,000
kronor för en tillbyggnad av densamma. Framställningen föranledde icke
någon Kungl. Maj:ts åtgärd. I sin motsvarande skrivelse för nästkommande
budgetår har arméförvaltningen återkommit med samma hemställan.
Jag finner mig böra tillstyrka, att den ifrågavarande tillbyggnaden snarast
möjligt kommer till stånd, och hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av ........................ kronor 80,000.
[21.] 9 t. Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente. Sedan chefen för
Jönköpings-Kalmar regementes depå i skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
den 14 mars 1940 anmält behov av en särskild kulspruteskjutbana
för regementet, har arméförvaltningen i sin skrivelse rörande lantförsvarets
medelsbehov för budgetåret 1941/42 gjort härav föranledd framställning
i ämnet. I ärendet inhämtas huvudsakligen följande:
Regementets skjutbana, som färdigställdes år 1918, omfattar 24 skjutställ
för gevär. På grund av att dessa äro placerade allt för nära varandra, kan
skjutning med kulspruta och övriga vapen icke äga rum samtidigt. Den under
senare år ökade omfattningen av skjutning med kulsprutegevär och kulspruta
kräver särskilda härför lämpliga anordningar. För närvarande måste för
skjutning med ifrågavarande vapen provisoriska anordningar vidtagas. Dessa
medgiva emellertid icke markering under pågående skjutning. Härtill kommer,
att den nuvarande skjutbanan ur säkerhetssynpunkt icke medgiver skjutning
med kulspruta på längre avstånd än 400 meter.
Arméförvaltningen har i sin förenämnda skrivelse med hänvisning till nyssnämnda
förhållanden hemställt, att för anläggande av en kulspruteskjutbana
vid Jönköpings-Kalmar regemente måtte för budgetåret 1941/42 anvisas ett
anslag av 40,000 kronor.
Denna framställning anser jag mig böra tillstyrka och hemställer förty, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 40,000.
[22.] 9 u. Pionjärstridsbana på Järvafältet. I skrivelse den 18 november 1940
har chefen för armén, på uppdrag av överbefälhavaren över rikets försvars
-
Kungl. Majus proposition nr 73.
21
krafter, hemställt, att en pionjärstridsbana av i skrivelsen angiven omfattning
måtte få anordnas på Järvafältet samt att medel härför, högst 70,000 kronor,
måtte ställas till förfogande. Den ifrågavarande banan avsåges att kunna utgöra
övningsplats för i första hand krigsskolans officers- och reservofficerskurser,
vilket vore ytterligt värdefullt med hänsyn till möjligheten att genom
de blivande officerarna och reservofficerarna sprida kunskap örn ifrågavarande
grenar av stridsförfarandet. I andra hand skulle banan kunna utgöra övningsplats
för Stockholms garnison tillhörande truppförband. — Förutom själva
banan syntes det bliva erforderligt att jämväl uppföra en förrådsbyggnad för
förvaring av övnings-, reserv- och reparationsmateriel. Kostnaderna för anläggningen
hade kunnat nedbringas till högst 70,000 kronor genom att militär
trupp ställdes till förfogande för arbetet, att virke till hinderpålar kunde
erhållas på Järvafältet samt att sten funnes på platsen.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har i skrivelsen bifogat yttrande
förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.
På grund av vad sålunda förekommit och då arbetets snara påbörjande varit
synnerligen angeläget med hänsyn till möjligheten att kunna anlita inkallad
trupp för ändamålet, har Kungl. Maj:t förut denna dag medgivit, att fortifikationsstyrelsen
finge för anordnande av en s. k. pionjärstridsbana å Järvafältet
i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget av omhänderhavande medel
förskottera ett belopp av högst 70,000 kronor, varjämte Kungl. Majit förklarade
sig vilja sedermera meddela beslut om beloppets slutliga gäldande.
Frågan örn täckande av ifrågavarande kostnader torde i detta sammanhang
böra underställas riksdagen. För ändamålet torde lämpligen ett särskilt anslag
böra anvisas å kapitalbudgeten.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Pionjärstridsbana på Järvafältet å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 70,000.
Marinförvaltningens delfond.
[23.] 24. Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader. I sin skrivelse rörande
sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde marinförvaltningen
på vissa i skrivelsen närmare angivna skäl, att för nämnda budgetår
måtte anvisas 300,000 kronor för iståndsättningsarbeten å marinens byggnader.
På därom av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bilaga 3, punkt 22) framlagt förslag anvisade riksdagen för ändamålet
ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
Under erinran härom har marinförvaltningen i skrivelse den 5 oktober
1940 angående vissa anslag å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anfört, att
då marinens byggnader alltmer försämrades och med varje år bleve allt
mindre skickade för sitt ändamål samt dylika iståndsättningsarbeten vore
22
Kungl. Majlis proposition nr 73.
ägnade att minska arbetslösheten inom byggnadsfacket, det syntes lämpligt
att berörda arbeten kunde bedrivas i raskare takt än vad som tidigare föreslagits
och att ett betydande belopp, förslagsvis 900,000 kronor, ställdes till
marinförvaltningens förfogande för ändamålet.
I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att ett belopp av
900,000 kronor måtte anvisas för iståndsättningsarbeten å marinens byggnader.
Såsom ämbetsverket anfört äro här ifrågavarande arbeten särskilt lämpliga
ur arbetslöshetsbekämpande synpunkt, vadan jag finner det framlagda förslaget
örn dessa arbetens bedrivande i raskare takt än hittills välmotiverat
under nuvarande förhållanden.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 900,000.
[24.] 29 a. Modernisering av matinrättningarna vid vissa kustartilleriets anläggningar.
I sin förenämnda skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för
innevarande budgetår hemställde marinförvaltningen om anvisande av 36,000
kronor för modernisering av matinrättningarna å vissa kustartilleriets anläggningar,
vilka vore i stort behov av modernisering.
Nämnda framställning föranledde ej någon åtgärd.
Med förmälan, att ifrågavarande moderniseringsarbeten nu blivit än nödvändigare
än tidigare, har marinförvaltningen i sin förut berörda skrivelse
den 5 oktober 1940 hemställt örn anvisande av medel för ändamålet. Kostnaderna
för arbetena hava med hänsyn till inträffade prisstegringar nu beräknats
till 50,000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten, att matinrättningarna vid kustartilleriets
yttre förläggningsplatser under nu rådande förhållanden befinna sig i gott
skick, finner jag det befogat, att medel ställas till förfogande för de ifrågasatta
moderniseringsarbetena.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Modernisering av matinrättningarna vid vissa kustartilleriets
anläggningar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 50,000.
[25]. 24 a. Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutvarande Göta livgardes
fästningsbataljons kasernetablissement. Under erinran att ifrågavarande
etablissement enligt 1936 års härordning skall överlämnas till marinens vård
och förvaltning har marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets
medelsbehov för nästa budgetår gjort framställning örn anvisande av medel
för moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom etablissementet.
Av marinförvaltningens framställning i ämnet inhämtas i huvudsak följande:
-
23
Kungl. Majus proposition nr 73.
Inom ramen för det under reservationsanslaget till vissa engångskostnader
för försvarsväsendets byggnader m. m. för budgetåret 1939/40 för byggnadsarbeten
m. m. för marinen upptagna beloppet å 1,274,000 kronor bade genom
särskilda Kungl. Maj:ts beslut ställts till ämbetsverkets förfogande dels 62,500
kronor för iståndsättningsarbeten å fästningsbataljonens kasernetablissement,
dels 180,000 kronor för ny värmeledning i etablissementet.
Av genom kommendantens i Vaxholms fästning försorg verkställd utredning
angående behovet av medel för att sätta etablissementet i modernt och
tidsenligt skick framginge emellertid, att sagda medel icke vore tillräckliga.
Etablissementet i fråga vore nämligen i sanitärt hänseende synnerligen dåligt
utrustat, varjämte kansli- och befälsbyggnaderna saknade värmeledning. Dessutom
vore golv och trappor hårt nedslitna samt målning och tapetsering
mångenstädes i behov av förnyelse. Kostnaderna för iståndsättningen och
den framför allt i sanitärt hänseende nödvändiga moderniseringen krävde
avsevärda belopp, då etablissementet vore av stor omfattning. Förutom kanslihus,
2 bataljonskaserner, mässbyggnad, exercishus, tvätt- och badinrättning,
2 kallbadhus, förråd och gevärssmedja omfattade detsamma även 3 stycken
manskapsbaracker, 3 större befälsbyggnader och 10 mindre bostadshus samt
chefsbostad, allt med erforderliga uthus.
Av nyssnämnda av kommendanten i Vaxholms fästning verkställda utredning
framginge, att kostnaderna för moderniserings- och iståndsättningsarbetena
med utgångspunkt från priserna i augusti 1939 belöpte sig till 500,000
kronor med bortseende från kostnaderna för ovannämnda modernisering av
värmeledningen i kasernerna. Härav avsåges 420,000 kronor för oundgängligen
erforderliga arbeten och 80,000 kronor för därutöver önskvärda.
För egen del ansåge marinförvaltningen de med förstnämnda post avsedda
arbetena oundgängligen erforderliga, då en modernisering av ifrågavarande
etablissement ej utan allvarliga sanitära olägenheter kunde eftersättas. Med
hänsyn till inträffade prisstegringar borde kostnaderna för arbetena i fråga
nu beräknas till 500,000 kronor, med avdrag för de tidigare för ändamålet
anvisade, ännu ej disponerade medlen, 62,500 kronor, eller i avrundat tal,
440,000 kronor. Nämnda belopp syntes lämpligen kunna fördelas med hälften
å ett vart av budgetåren 1941/42 och 1942/43.
I anslutning till det anförda har marinförvaltningen hemställt, att ett anslag
av 220,000 kronor måtte för ändamålet anvisas för budgetåret 1941/42.
Här ifrågavarande arbeten torde ur de synpunkter jag i det föregående
framlagt lämpligen böra igångsättas redan under innevarande budgetår. Jag
får därför hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutvarande
Göta livgardes fä-stningsbataljons kasernetablissement
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 220,000.
[26.] 24 b. Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissementet i Karlskrona. Sedan
den tidigare planen att taga ingenjörkårsetablissementet i Karlskrona i
anspråk för marinens underofficersskolor uppgivits, hemställde marinförvaltningen
i sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1940/41 — med förmälan att stort behov av ytterligare expeditionslokaler förelåge
för chefen för Sydkustens marindistrikt —• örn anvisande av medel för
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
©mandring av berörda etablissement till expeditionslokaler för marindistriktsehefen.
Kostnaderna därför beräknades till 100,000 kronor.
Denna framställning föranledde ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sin förenämnda skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret
1941/42 har nu marinförvaltningen återupprepat sin framställning örn
anvisande av medel för berörda ändringsarbeten och därvid med hänsyn till
inträffade prisstegringar uppräknat medelsbehovet till 125,000 kronor.
Då ingenjörkasernens omändrande till expeditionslokaler för Sydkustens
marindistrikt synes innebära en fördelaktig lösning av den föreliggande lokalfrågan,
finner jag mig böra tillstyrka det framlagda förslaget. Ändringsarbetena
synas lämpligen böra komma till utförande redan under innevarande
budgetår.
Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissementet i
Karlskrona å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 125,000.
[27.] 30 a. Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden. I skrivelse den 23 maj 1940
hemställde marinförvaltningen med överlämnande av ritningar och kostnadsberäkningar,
att ett belopp av 490,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande för anordnande av en sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden.
I skrivelsen erinrade marinförvaltningen inledningsvis, hurusom chefen
för kustflottan i skrivelse till chefen för marinen den 3 oktober 1939 anmält
behov av en dylik byggnad vid Hårsfjärden. I nämnda skrivelse, vilken överlämnats
till marinförvaltningen för utredning, hade chefen för kustflottan
anfört, bland annat, följande:
Enär möjligheter syntes föreligga att kustflottans fartyg under längre tid
än vad vanligen vore fallet tomine att utnyttja Hårsfjärden som ankarplats,
hade verkställts undersökning beträffande till buds stående möjligheter på
moralfostrans område och hade då behovet av en lämplig sport- och samlingslokal
starkt framträtt. Detta behov gjorde sig i första rummet gällande
för att tillgodose de krav på fysisk fostran som måste resas för att kunna hålla
fartygsbesättningarna i form under en lång förläggning ombord då möjligheterna
till utomhusidrott vore begränsade. Behovet av lokaler för studiegrupper,
filmförevisningar och teaterföreställningar m. m., som kunde tjäna
till förströelse och rekreation för kustflottans till betydande antal uppgående
personal å ankarplatsen gjorde sig också gällande. — Inga av kronans nu
befintliga lokaler vid Hårsfjärden vore användbara för här antydda ändamål.
Ej heller funnes passande lokaler, som genom rekvisition kunde tagas i
anspråk. Årsta havsbad lämpade sig sålunda icke. Det återstod© då endast
att för ändamålet låta uppföra särskild lokal, vilken även för framtiden kunde
tjäna kustflottans ändamål. Utrymme för dylik lokal funnes å kronans område
vid Vitså brygga.
För egen del hade marinförvaltningen efter samråd med chefen för marinen
nied hänsyn till kostnaderna för uppförande av en dylik byggnad — omkring
500,000 kronor — ansett framställning i ämnet böra göras först i samband
med avgivande av ämbetsverkets medelsäskanden för budgetåret 1941/42.
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
25
Sedan emellertid chefen för kustflottan i skrivelse till chefen för marinen
den 17 april 1940 gjort förnyad framställning i ämnet och därvid framhållit
önskvärdheten av att ifrågavarande byggnad snarast komme till utförande
med hänsyn till svårigheterna att under beredskapen bevilja fartygsbesättningarna
permission, förordade chefen för marinen i skrivelse till marinförvaltningen
den 26 i samma månad — med instämmande i de av chefen för
kustflottan anförda synpunkterna — att åtgärder snarast borde vidtagas för
att anordna berörda lokal.
I anslutning till chefens för marinen nyssnämnda skrivelse avlät marinförvaltningen
sin inledningsvis berörda skrivelse och anförde därvid, att det av
såväl etiska som militära skäl, framför allt med hänsyn till de äldre fartygens
otillräckliga och obekväma förläggningsutrymmen samt behovet av lämplig
och intressegivande förströelse för manskapet under fritid vore av synnerligen
stor vikt att lämpliga lokaler funnes tillgängliga, där personalen kunde finna
trevnad under fritid, omväxling i tjänsten samt tillfälle till fysisk träning och
psykisk fostran. Den av chefen för kustflottan föreslagna sporthallen för
gymnastik, bollspel och annan inomhusidrott med anslutna läse- och lektionssalar
och möjlighet till teater- och biografföreställningar m. m. syntes vara
den lämpligaste lösningen.
I yttrande över förevarande framställning den 1 juni 1940 har överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter anfört följande:
Med hänsyn till disciplinens upprätthållande och manskapets välbefinnande
under de pressande förhållanden, varunder kustflottans tjänstgöring den kalla
årstiden bedrives, torde åtgärder i den riktning marinförvaltningen föreslår
vara nödvändiga, även örn de endast indirekt tjäna krigsförberedelsen. Jag
får därför i princip tillstyrka föreliggande förslag, dock under framhållande
av att kostnaden örn möjligt bör nedbringas.
Såsom jag inledningsvis anfört har tidigare vid bedömande av framställningar
örn medel för militära byggnader den synpunkten varit vägledande, att
allenast sådana byggnader borde komma till utförande, som kunde anses vara
oundgängligen erforderliga i det aktuella beredskapsläget. Med hänsyn härtill
fann Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni 1940 förevarande framställning
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sin i det föregående omförmälda skrivelse den 5 oktober 1940 har nu
marinförvaltningen upprepat sin tidigare framställning örn anvisande av medel
för uppförande av omförmälda sporthall för kustflottan. Kostnaderna för
byggnaden i fråga hava nu beräknats till 500,000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår saknas för närvarande lämpliga
lokaler för idrott och kulturell verksamhet vid kustflottans ankarplats vid
Hårsfjärden. Att detta förhållande i nu rådande läge kommit att kännas som
en allvarlig brist ligger i öppen dag, särskilt som möjligheterna till rekreation
eller förströelse under förläggningen ombord av naturliga skäl äro mycket
begränsade.
I betraktande av det anförda finner jag den föreliggande framställningen
högeligen behjärtansvärd och vill därför i princip tillstyrka densamma. Huru
-
26
Kungl. Majlis proposition nr 73.
vida det förslag till sporthallsbyggnad, som av marinförvaltningen framlagts,
bör oförändrat genomföras, synes mig dock med hänsyn till de avsevärda
kostnaderna tveksamt. Jag förutsätter emellertid såsom jag inledningsvis
anfört, att ärendet kommer att bliva föremål för granskning inom 1940 års
militära byggnadsordning, innan dispositionsbeslut meddelas.
I förenämnda kostnadsberäkning ingår en post å 50,000 kronor för inventarier.
Denna kostnad är ej av natur att böra finansieras av medel under
kapitalbudgeten, vadan erforderligt belopp torde få utgå i annan ordning. De
egentliga byggnadskostnaderna ha sålunda beräknats uppgå till (500,000 —■
50,000 =) 450,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 450,000.
[28.] 32 b. Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m. m. vid kustfästningarna.
I sin förenämnda skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen hemställt
örn anvisande av medel till anordnande av förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel
m. m. vid kustfästningarna och därvid anfört följande:
På grund av den avsevärda ökning av krigsmaterielen, som under det
senaste året ägt rum, äro befintliga förråd icke tillräckliga.
Förutom för minmateriel, gasskyddsmateriel och artilleriammunition samt
motorfordon, intendentur- och sjukvårdsmateriel, för vilka förvaringsutrymmen
äskas i annat sammanhang, erfordras förrådsutrymmen för de betydande
mängder artilleri- och fortifikations- m. m. materiel som under nuvarande
beredskapsförhållanden anskaffats.
Av företagna utredningar framgår att behovet av nya förrådsutrymmen
utgör
Ömtålig
Mindre ömtålig
materiel
materiel
för Vaxholms fästning .......................
.......... 1,100 kvm
3,300 kvm
» Karlskrona » .......................
.......... 2,200 »
7,300 »
» Älvsborgs » .......................
.......... 250 »
750 »
» Hemsö » .......................
.......... 250 »
750 »
» Gotlands kustartilleriförsvar ........
.......... 300 »
1,000 »
sammanlagt ......................................
.......... 4,100 kvm
13,100 kvm
Detta utgör i kubikmeter ...............
.......... 15,990 klim
51,090 kbm
Kostnaden per kubikmeter förrådsutrymmen belöper sig inklusive planering
och vägar till cirka 36 kronor för varmförråd och 13 kronor för kallförråd.
Hela förrådsutrymmet betingar alltså en kostnad av 15,990 X 36 + 51,090 X
13 = 575,640 -f- 664,170 = 1,239,810 kronor eller i runt tal 1,250,000 kronor.
Då en god och sorgfällig förrådsförvaring är en väsentlig betingelse för
materielens bestånd anser marinförvaltningen anskaffandet av erforderliga
förråd vara en fråga av största vikt och betydelse.
I anslutning härtill har marinförvaltningen hemställt, att för ifrågavarande
ändamål ett anslag av 1,250,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
På sätt marinförvaltningen erinrat Ilar en mängd materiel av olika slag
under det gångna året anskaffats för marinens räkning. För förrådsförvaring
av denna materiel lia i allmänhet tidigare förefintliga lokaliteter ej varit tillräckliga,
varför provisoriska förråd i många fall måst tagas i anspråk. Att
en dylik provisorisk förrådsförvaring är till men för den ofta dyrbara och
svårersättliga materielen torde ligga i öppen dag. Jag finner det därför välbetänkt
att åtgärder nu vidtagas i syfte att tillskapa erforderliga förrådsutrymmen
för denna materiel och tillstyrker därför marinförvaltningens föreliggande
förslag.
Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m. m. vid
kustfästningarna å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 1,250,000.
[29.] 32 c. Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid marinen. I sin meranämnda
skrivelse den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen vidare gjort
framställning örn anvisande av anslagsmedel för uppförande av förråd för
intendentur- och sjukvårdsmateriel vid marinen. Örn denna anslagsfråga
anför ämbetsverket i skrivelsen följande:
Dessa materielkategorier hava under nuvarande beredskapsförhållanden
undergått en högst avsevärd ökning. Vid återgång till fredsförhållanden, då
truppförbanden förminskas till fredsnumerär och fartygen avrusta, komma
befintliga förrådslokaler icke att räcka till för det oerhört ökade behovet. Därjämte
äro vissa förråd i brist på andra utrymmen inrymda på förhyrda vindar,
vilket icke minst på grund av den stora brandfaran icke kan anses tillfredsställande.
Av företagna utredningar framgår att behovet av ifrågavarande förrådsutrymmen
belöper sig för
Vaxholms fästning till ......................................................... 4,600 kvm
Hemsö » » ......................................................... 200 »
Karlskrona » och örlogsstation till .............................. 7,100 - »
Göteborgs örlogsdepå till ...................................................... 300 »
(endast ett mindre sjukvårdsförråd enär förläggningsfrågan
är under utredning)
Summa 12,200 kvm
Detta utgör i kubikmeter ................................................ 48,800 kbm
Med en byggnadskostnad av 13 kronor per kubikmeter blir den sammanlagda
kostnaden 634,400 kronor eller i runt tal 635,000 kronor.
Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen hemställt, att
sistnämnda belopp måtte för ändamålet ställas till ämbetsverkets förfogande.
Med erinran örn vad jag under nästföregående punkt anfört finner jag mig
böra biträda även den föreliggande framställningen. Jag får sålunda hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid
marinen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 635,000.
28
Kungl. Majlis proposition nr 73.
[30.] 32 d. Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna. I sin förutnämnda skri
velse
den 5 oktober 1940 har marinförvaltningen anmält behov av vissa garagebyggnader
jämte inredning för kustfästningarna. I ärendet har marinförvaltningen
anfört följande:
Vid kustfästningarna har under nuvarande beredskapstid anskaffats ett
antal motorfordon. Denna ömtåliga och dyrbara materiel kräver lämpliga
garageutrymmen med möjlighet till sorgfällig tillsyn för att i framtiden kunna
hållas funktionsduglig.
Vid den utredning, som marinförvaltningen föranstaltat, har det icke
ansetts lämpligt att äska garageutrymme för mer än det beräknade fredsbehovet
av bilar m. m. varvid befunnits att erforderligt garageutrymme belöper
sig till för
Varingar åge
Kallgarage
Vaxholms fästning ................
—
500
kvm
Karlskrona » ................
....................... 1,000
kvm
2,000
»
Hemsö » ................
........................ 50
»
100
»
Älvsborgs » ................
....................... 50
»
100
»
Gotlands kustartilleriförsvar ____
....................... 300
»
300
»
Sammanlagt 1,400
kvm
3,000
kvm
Detta utgör i kubikmeter .....
...................... 5,460
kbm
11,750
kbm
Kostnaden per kubikmeter garageutrymme beräknas belöpa sig till för
varmgarage 35 kronor och för enkla kallgarage 12 kronor.
Erforderligt garageutrymme betingar således en kostnad av 5,460 X 35 +
11,750 X 12 = 191,100 + 141,000 = 332,100 kronor eller i runt tal 340,000
kronor.
Under framhållande, att en sorgfällig vård och lämpliga förvaringslokaler
vore oavvisliga förutsättningar för att materielen skulle kunna hållas i gott
skick och full beredskap, har marinförvaltningen för nu ifrågavarande ändamål
hemställt örn ett anslag å nyssangivna belopp, 340,000 kronor.
Det nu anmälda medelsbehovet hänför sig till förhållanden av enahanda
beskaffenhet, som i nästföregående två punkter avses. Klart är att ett mera
definitivt ordnande av garagefrågan för de militära institutionerna än som
hittills kunnat ske är en angelägenhet av stor vikt med hänsyn till det betydande
antal motorfordon, som under senare tid anskaffats för militärt bruk. Jag
anser mig därför böra biträda förevarande framställning.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ............................................. kronor 340,000.
Flygförvaltningens delfond.
[31.] 33 c. Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj. I sin skrivelse den
16 oktober 1940 med förslag angående flygvapnets medelsbehov för budgetåret
1941/42 har flygförvaltningen — med utgångspunkt från en av överbefäl
-
29
Kungl Majlis proposition nr 73.
havaren över rikets försvarskrafter i promemoria till chefen för försvarsdepartementet
den 8 augusti 1940 framlagd plan för konsolidering och utvidgning
av flygvapnet under de närmaste fem åren — enligt chefens för flygvapnet
direktiv vid sina personal- och anslagsberäkningar utgått från att under budgetåret
skulle dels tillkomma en ny fjärrspaningsflottil] och en basorganisation i
Övre Norrland, dels påbörjas uppsättningen av en ny bomb flottilj.
I skrivelser den 19 oktober 1940 angående vissa medelsbehov för flygvapnet
å kapitalbudgeten har flygförvaltningen, i anslutning till de sålunda förutsatta
utökningarna av flygvapnets organisation under budgetåret 1941/42,
anmält behov av anslagsmedel för uppförande av etablissement för de nya
flygflottiljerna m. m., vilka anslagsmedel hänförde sig såväl till innevarande
budgetår som till budgetåret 1941/42. De sålunda ifrågasatta nybyggnaderna
för de två föreslagna nya flottiljerna samt för den nämnda basorganisationen
i Övre Norrland avsåges att erhålla ett förenklat utförande, till större delen i
trä, i likhet med det etablissement som för närvarande vore under uppförande
för Göta flygflottilj.
Det synes icke vara lämpligt att i detta sammanhang till närmare behandling
i dess helhet upptaga frågan örn den avsevärda utvidgning av flygvapnets
organisation som i flygförvaltningens förstnämnda skrivelse föreslagits skola
genomföras under nästkommande budgetår. Detta lärer lämpligen böra ske
i ett senare sammanhang. I ett hänseende finner jag mig emellertid föranlåten
att redan nu föreslå ett ståndpunktstagande i nämnda fråga, nämligen i
vad avser den till upprättande under nästa budgetår föreslagna nya fjärrspaningsfloWiljen.
Att ett sådant ståndpunktstagande bör ske redan nu sammanhänger
därmed, att örn en dylik ny flottilj anses böra komma till stånd,
de för denna flottilj erforderliga ny byggnadsarbetena böra utan dröjsmål
igångsättas för att kunna färdigställas i rätt tid.
För min del är jag — på skäl, som framlagts i förenämnda av överbefälhavaren
den 8 augusti 1940 avgivna promemoria men för vilka här icke torde
böra redogöras — beredd att redan i detta sammanhang tillstyrka, att den
föreslagna nya fjärrspaningsf lo Wiljen kommer till stånd och att densamma
uppsättes under budgetåret 1941/42. Jag är således också beredd att nu underställa
Kungl. Maj:ts prövning frågan örn igångsättande av erforderliga nybyggnader
för den nya flottiljens etablissement.
Den nya flygflottiljen avses skola fredsförläggas i närheten av Nyköping,
en åsikt till vilken jag vill ansluta mig.
Kostnaderna för anordnande av det nya etablissementet hava av flygförvaltningen
beräknats enligt följande uppställning:
Förbättrings- och förstärkningsarbeten å flygfältet ......... kronor 108,000
Markförvärv ............................................................ » 230,000
Byggnader m. m....................................................... » 8,245,000
Administration och oförutsedda utgifter ..................... » 542,000
Summa kronor 9,125,000
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Av sistberörda summa har ett belopp av 5,000,000 kronor ansetts erforderligt
under innevarande budgetår, under det att återstående 4,125,000 kronor
skulle belöpa å budgetåret 1941/42.
Såsom förut nämnts ha byggnaderna ansetts böra erhålla ett förenklat utförande,
huvudsakligen i överensstämmelse med den bebyggelse som för närvarande
är under uppförande för Göta flygflottilj. Det synes långt ifrån
uteslutet, att de beräknade byggnadskostnaderna skola kunna nedbringas
under vad som av flygförvaltningen beräknats; för sådant ändamål torde 1940
års militära byggnadskommitté böra upptaga föreliggande förslag till särskild
granskning. Likaså torde med vissa av de föreslagna anordningarna tillsvidare
kunna anstå. Detta torde emellertid icke böra inverka på den summa som för
arbetenas igångsättande bör anvisas redan för innevarande budgetår. I enlighet
med flygförvaltningens förslag torde densamma böra bestämmas till
5,000,000 kronor.
Sedan kostnadsberäkningarna varit föremål för ytterligare översyn, lärer
det i sinom tid böra ankomma på Kungl. Majit att, allteftersom behov därav
uppkomma, ställa medel till flygförvaltningens förfogande från anslaget i
fråga. Jag förutsätter, att Kungl. Majit därvid skall äga bemyndiga flygförvaltningen
att träffa entreprenadavtal och dylikt även i fråga örn sådana
arbeten, vilkas utförande avses skola äga rum först under nästkommande
budgetår.
Till frågan örn anvisande av de medel, som bliva erforderliga för nästkommande
budgetår torde jag få återkomma i ett senare sammanhang.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
att till Kylt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 5,000,000.
[32.] 35 d. Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m. m. vid flygvapnet.
Under förevarande punkt hava sammanförts vissa sinsemellan tämligen likartade
anslagsfrågor, avseende barackbyggnader, hangarer och förråd vid vissa
av flygvapnets förläggningsplatser. Hit ha ock hänförts vissa anläggningar för
underlättande av flygnavigering vid Roslagens, Östgöta och Göta flygflottiljer.
Samtliga de under denna rubrik upptagna framställningarna har jag funnit
mig böra tillstyrka; samtliga avse nämligen sådana anläggningar, som kunna
betraktas såsom förstahandsarbeten. Yidkommande kostnadsberäkningarna
förutsätter jag i enlighet med vad i det föregående anförts, att dessa bliva
föremål för översyn inom 1940 års militära byggnadsordning, innan dispositionsbeslut
fattas.
De under förevarande punkt sammanförda anslagsfrågorna äro följande:
a. Sommarförläggningsbarack m. m. i Fårösund. I sin skrivelse rörande
flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde flygförvaltningen
örn anvisande av medel för uppförande av en sommarförläggningsbarack för
31
Kungl. Majds proposition nr 73.
140 man jämte divisionsexpedition och förråd samt dagrum vid flygplatsen i
Fårösund. Ämbetsverkets berörda hemställan motiverades med att Västmanlands
och Eoslagens flygflottiljer i utbildningsändamål vissa delar av året
måste baseras på Fårösund, enär dessa flottiljers ordinarie förläggningsplatser
av säkerhetsskäl ej medgåve övningar i bombfällning och kulspruteskjutning
i erforderlig omfattning. Kostnaderna för ovannämnda byggnader beräknades
— inklusive kasernutredning — till 190,000 kronor. I sin skrivelse rörande
flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har flygförvaltningen, enär den i
det föregående berörda framställningen ej föranlett åtgärd, upprepat sin hemställan
i denna del. Med förmälan att vissa förenklingar i byggnadsplanerna
vidtagits har ämbetsverket nu beräknat kostnaderna för ifrågavarande byggnader
jämte vatten- och avloppsledningar men exklusive kasernutredning till
185,000 kronor.
b. Hangarbyggnad vid Rinkaby. I sin förenämnda skrivelse rörande flygvapnets
medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde flygförvaltningen
jämväl örn anvisande av medel för uppförande av en mindre hangarbyggnad
vid Rinkaby. Till stöd för framställningen åberopade flygförvaltningen, att
av samma skäl som under nästföregående punkt angivits Östgöta flygflottilj
tidvis måste förlägga sina övningar till Rinkaby. Kostnaderna för hangarens
uppförande beräknades till 75,000 kronor.
Flygförvaltningens framställning i denna del föranledde icke någon Kungl.
Maj :ts åtgärd.
I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har flygförvaltningen
gjort förnyad framställning i ämnet och därvid beräknat kostnaderna
för hangarens uppförande till ett till 80,000 kronor förhöjt belopp.
c. Förråd för transportabel flygplatsbelysning vid Svea flygflottilj. I sin
skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för innevarande budgetår anmälde
flygförvaltningen behov av ett förråd för transportabel flygplatsbelysning vid
Svea flygflottilj och anförde därom bland annat följande:
För den transportabla flygfältsbelysning och därtill hörande materiel, som
tilldelats flottiljen, saknades lämplig förvaringslokal. Ifrågavarande materiel
borde med hänsyn till flygtjänstens bedrivande förvaras i en i omedelbar anslutning
till flygfältet belägen lokal. Lokalen borde vara försedd med belysnings-
och uppvärmningsanordningar för tryggande av materielens funktionerande
även vid kall väderlek. En förrådsbyggnad för denna materiel borde
därför komma till utförande. Denna kunde lämpligen kombineras med för
flyg- och beredskapstjänstens ändamålsenliga ordnande erforderliga utrymmen
för beredskaps- och brandmateriel. Den materiel, som sålunda avsåges
att uppställas i byggnaden, utgjordes av 2 transportabla flodljus, 3 transportabla
fältbelysningsenheter, reservbelysningsmateriel (facklor och fotogenlyktor),
beredskapsbil med utrustning samt motorbrandspruta med slangmateriel
och kemikalier för eldsläckning.
Kostnaden för erforderlig förrådsbyggnad hade överslagsvis beräknats till
Byggnad, 14 X 21 X 3 = cirka 900 kubikmeter å 30: — ...... kronor 27,000: —
Värme, vatten, avlopp .......................................... cirka » 6,000: —
Belysning ......................................................... » » 2,000: —
Planeringsarbeten m. m........................................ » » 2,000: —
Administration och oförutsedda utgifter .................. » » 3,000: —
Summa kronor 40,000: —
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Förevarande framställning föranledde ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sin skrivelse rörande flygvapnets incdelsbeliov för nästa budgetår har
flygförvaltningen gjort förnyad framställning i ämnet och därvid beräknat
det erforderliga medelsbehovet för ändamålet till oförändrat 40,000 kronor.
d. Radiosändar stationer och kommandocentraler vid Roslagens, Östgöta
och Göta flygflottiljer. I skrivelse den 27 juli 1940 hemställde flygförvaltningen
om anvisande för budgetåret 1940/41 av ett anslag å 390,000 kronor för
anordnande av radiosändarstationer och kommandocentraler vid Västmanlands,
Roslagens, Östgöta och Skaraborgs flygflottiljer enligt följande fördelning:
Västmanlands flygflottilj, kommandocentral .................. kronor 100,000: —
Roslagens flygflottilj, radiosändar station, kommandocentral
i kanslihuset, signalplats ....................................... » 142,000: —
Östgöta flygflottilj, kommandocentral ........................... 90,000: —
Skaraborgs flygflottilj, radiosändarstation ..................... » 35,000: —
Administrationskostnader m. m., cirka 6 procent å 367,000
kronor ....................................................... »_23,000: —
Summa kronor 390,000: —
För utförande av kommandocentralen för Västmanlands flygflottilj och
radiosändarstationen för Skaraborgs flygflottilj samt härå belöpande administrationskostnader
har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 oktober 1940 från
vederbörligt förskottsanslag ställts till förfogande ett belopp av 143,000 kronor,
för vilken utgift regleringsanslag å tilläggsstat äskats under punkt 6 i
propositionen nr 60 till den nu samlade urtima riksdagen.
I sin förenämnda skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa
budgetår har nu flygförvaltningen hemställt, att medel måtte anvisas för utförande
av dels de återstående i omförmälda skrivelse den 27 juli 1940 berörda
anläggningarna — d. v. s. vid Roslagens och Östgöta flygflottiljer — dels ock
radiosändarstation och kommandocentral vid Göta flygflottilj. Till stöd härför
har huvudsakligen anförts, att det alltmer ökade kravet på åtgärder för
säkerställandet av flygförbands stridsmässiga uppträdande och härför erforderliga
övningar jämte moderna flygplans höga landningshastighet skärpt
fordringarna på tekniska anordningar, som underlättade inflygning och landning
även under svåra väderleksförhållanden och under mörker. Genom
radioteknikens utveckling under senare år erbjödes numera bättre möjligheter
till betryggande start samt inflygning och landning än vad tidigare varit
fallet.
Kostnaderna för ifrågavarande anordningar hava nu av flygförvaltningen
beräknats till, för anläggningarna vid Roslagens och Östgöta flygflottiljer
247,000 kronor, eller samma belopp som angivits i skrivelsen den 27 juli 1940
efter avdrag för det belopp å 143,000 kronor, som anvisats genom Kungl.
Maj:ts förenämnda beslut den 4 oktober 1940, samt för anläggningarna vid
Göta flygflottilj till 143,000 kronor, eller sålunda till sammanlagt 390,000
kronor.
33
Kungl. Majits proposition nr 73.
Medelsbéhovet under förevarande anslag kommer i enligKet nied vad i det
föregående anförts att uppgå till (185,000 + 80,000 + 40,000 + 390,000=)
695,000 kronor.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m. m. vid
flygvapnet å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ..................... kronor 695,000.
[33.] 39 b. Iståndsättningsarbeten m. m. å vissa flygvapnets byggnader. Under
förevarande rubrik hava sammanförts vissa äskanden örn medel för sådana
iståndsättningsarbeten m. m. vid flygvapnet, vilka befunnits vara av mera
brådskande natur och som därför äro lämpade att ingå som led i det byggnadsprogram,
varom inledningsvis talats. Jag finner mig böra tillstyrka, att
samtliga här upptagna arbeten komma till utförande.
a. Iståndsättningsarbeten vid Östgöta flygflottilj. I sin skrivelse rörande
flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde flygförvaltningen
under rubriken Iståndsättningsarbeten bland annat örn anvisande av ett belopp
av 82,000 kronor för iståndsättningsarbeten å vissa till Östgöta flygflottilj
hörande byggnader. Dessa utgjordes huvudsakligen av för materielförvaring
erforderliga lokaliteter, vilka borde iståndsättas på grund av flygmaterielens
utökning. Denna framställning föranledde ingen Kungl. Maj:ts
åtgärd.
I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har nu
flygförvaltningen framlagt ett utökat förslag rörande iståndsättningsarbeten
vid Östgöta flygflottilj och därvid anfört i huvudsak följande:
. Kör att flygflottiljens etablissement skulle kunna bliva tillfredsställande iordningställt
erfordrades att i ämbetsverkets framställning rörande medelsbehovet
för innevarande budgetår framförda önskemål bleve tillgodosedda med beaktande
av vissa modifikationer, som förorsakats av dels förändrad användning
av vissa byggnader, dels inträffade prisstegringar. I detta sammanhang
finge flygförvaltningen erinra, att flertalet av byggnaderna å Malmen före
desammas. överlämnande till flygvapnet huvudsakligen använts allenast under
sommaren och hösten, varför de i regel icke vore vinterbonade eller försedda
med tillräckliga värmekällor.
Utöver medel för sålunda avsedda nya iståndsättningsarbeten borde beträffande
vissa andra byggnader å Malmen, för vilkas iordningställande medel
anvisats genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 oktober 1939 från det å riksstaten
för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för. förlag till statsverket
uppförda reservationsanslaget till vissa engångskostnader för försvars,
väsendets byggnader m. m., i detta sammanhang ytterligare medel anvisas för
vidtagande av vissa förändringar i arbetsprogrammet, som betingats av rådande
förhållanden och inträffade prisstegringar. Detta vore fallet med »Förläggningsbaracken
nr IV», »Gamla sjukhusbyggnaden» samt »Mässbyggnaden för
manskap».
De iståndsättningsåtgärder, som sålunda avses, framgå av följande sammanställning:
Bihang
till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 73.
2315 40 3
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Värme-
Nr
Nuvarande användning
(namn)
Avsedd användning
anlägg-
ning
erford-
Kostnad
kronor
Åtgärder
ras
XL
Förutvarande
vapenförråd
Flygförvaltnin- gens vapen- depo situm
i
35,000
Inredningsarbeten.
XXVIII
Vita förrådet
(intendenturför- råd)
Intendenturförråd
i
40,000
Inredningsarbeten.
Varmboning.
XXVII
Divisionsförråd . .
Divisionsförråd
i
25,000
))
XXIV
Förrådsbyggnad
Flygmateriel-
förråd
i
35,000
Värmeinstallation och
byggnadsarbeten samt
anordnande av källare.
XXXVI
X
Förrådsläger-
hydda
Proviantmagasin
Flygmateriel-
förråd
Proviantmagasin
| 15,000
Inredningsarbeten.
Litt. F
Kanslihus ......
15,000
Byggnadsarbeten.
foncentral
XVI
Underofficersmäss
Underofficersmäss
i
40,000
Ombyggnadsarheten för
anordnande av bo- stadsrum jämte ökade
mässlokaler.
IV
Förläggnings-
barack
Furirrum å övre
våningen
10,000
Inredningsarbeten.
Vattén- och avlopps- ledningar.
LIX
Gamla sjukhus- byggnaden
Kadettrum och
reservförlägg- ning för man- skap
i
90,000
Inredningsarbeten.
Värmeledning. Vatten- och avloppsledningar.
XVIII
Mässbyggnad för
manskap
Utökning av mäss- lokalerna för 20
kadetten. Inre- dande å reserv- rum å vinden
i
65,000
Sanitära anordningar. J
Summa kronor
370,000
b. Iståndsättningsatbeten vid Jämtlands flygflottilj. I sin förenämnda
skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 upptog flygförvaltningen
jämväl ett anslagsäskande å tillhopa 275,000 kronor för iståndsättningsarbeten
vid Jämtlands flygflottilj. De ifrågavarande arbetena voro
följande:
barack till förläggning av dubblerade värnpliktskontin
-
genter .................................................................. kronor 15,000: —-
iståndsättning av en förläggningsbarack till divisionskasern » 80,000: —
omändring av en verkstadsbarack till skolsalsbyggnad ...... » 90,000: —
iståndsättningsarbeten för underofficersmäss ............... » 30,000: —-
utökning och modernisering av badinrättning ............... » 60,000: —
Summa kronor 275,000: —
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 73.
Arbetena voro enligt flygförvaltningens åsikt erforderliga för att etablissementet
i berörda avseenden skulle bliva tillfredsställande enligt nutida krav
och komma i ungefär samma skick som flygvapnets övriga etablissement. Badinrättningen
ansågs med nuvarande manskapsstyrka otillräcklig.
Denna framställning föranledde ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästa budgetår har nu
flygförvaltningen återkommit till berörda anslagsfråga och därvid till en början
anmält, att av de ovan förtecknade arbetena följande arbeten utförts under
förliden vinter för att tillgodose vissa av försvarsberedskapen betingade krav,
nämligen omändring av en verkstadsbarack till skolsalsbyggnad i vad avser
ungefär hälften av bottenvåningen, samt iståndsättningsarbeten för underofficersmäss.
Behovet av iståndsättning av de äldre byggnaderna vid flottiljen
hade emellertid blivit allt mer trängande, icke minst med hänsyn till det å
denna förläggningsplats rådande stränga klimatet. Dessa arbeten kunde enligt
flygförvaltningens åsikt icke längre uppskjutas. — Utöver de byggnader som
tidigare föreslagits att iståndsättas borde jämväl följande byggnader medtagas:
skolpaviljong nr XY, vilken erfordrades för inrymmande av sådana
undervisningslokaler, som icke kunde inrymmas i den tidigare nämnda skolsalsbyggnaden
nr XXXIY, och vilken på grund av bristfällig isolering icke
kunde användas vintertid; bostadsbyggnader nr XVIII, XIX och XX jämte
Benne bostadsbyggnader å den nyligen inköpta fastigheten Glasätt, vilka
samtliga vore i trängande behov av varmboning och renovering jämte i vissa
fall ombyggnad. Jämväl behovet av den föregående år föreslagna utökningen
av badinrättningen kvarstode och vore på grund av flottiljens ökade man
-
skapsstyrka nu än mer nödvändig. Samtliga de tidigare beräknade kostnaderna
måste med hänsyn till inträffade prisförhöjningar i motsvarande grad
höjas och hade nu beräknats till:
iståndsättning av två förläggningsbaracker nr XI och XII kronor 180,000: —
fortsatt ombyggnad av skolsalsbyggnad nr XXXIY ...... » 50,000: —
iståndsättning av skolpaviljong nr XV ........................... » 30,000: —
varmboning och iståndsättning av tre bostadsbyggnader
(nr XVIII, XIX och XX) ....................................... » 80,000: —
iståndsättning av ladugården och arbetarbostaden å Glasätt kronor 20,000: —
iståndsättning och delvis ombyggnad av tre bostadsbyggnader
å Glasätt ...................................................... » 60,000: —
utökning av badinrättning .......................................... » 75,000: —
Summa kronor 495,000: —
Enligt vad från flygförvaltningen under hand inhämtats hava under hösten
1940 vissa ytterligare iståndsättningsarbeten kommit till utförande, avseende
förenämnda skolsalsbyggnad ur XXXIV samt ladugården och arbetarbostaden
å fastigheten Glasätt. Dessa arbeten hava betingat en kostnad av, i runt tal,
40,000 kronor. Vid sådant förhållande torde medelsbehovet under förevarande
punkt böra beräknas till i avrundat tal 450,000 kronor,
36
Kungl. Majus proposition nr 73.
c. Iståndsättningsarbeten vid flygkrigsskolan. I sin skrivelse rörande flygvapnets
medelsbehov för nästa budgetår har flygförvaltningen hemställt om
anvisande av medel för iståndsättningsarbeten vid flygkrigsskolan och därvid
anfört följande:
Vid flygkrigsskolan finnas en del äldre byggnader, vilka med anlitande av
ordinarie underhållsanslag icke kunna iståndsättas. Då dessa byggnader erfordras
ej blott som tjänstebostäder (Gröna Längan), utan även för förläggning
av manskap, vilka senare lokaler under nu rådande beredskap blivit synnerligen
hårt slitna, äro genomgripande restaurerings- och moderniseringsåtgärder
av nöden enligt nedanstående tabell.
Nr
Namn
Disposition
Värme-
anlägg-
ning
erford-
ras
Kostnad
kronor
Åtgärder
Lvm
Gröna Längan . .
Tjänstebostäder. .
i
25,000
Värmeanläggning:.
Sanitär anläggning m.m.
Restaurering.
VIII
Barack..........
Manskapsförlägg-
—
20,000
Restaurering.
liing (stam + vpl)
X
„ ..........
Manskapsförlägg-
—
15,000
»
ning (vpl)
L
Paviljong........
E-eservförläggning
i
45,000
Värme anläggning.
LII
,i ........
»
i
45,000
Genomgripande reno-
verin g.
Summa kronor
150,000
Vidare erfordras följande kompletteringar av värme- och sanitetsanlägg
-
ningar:
1. vattenledning framdrages från hangarområdet till tygverkstaden,
erforderliga brandposter monteras ............. kronor 20,000: —
2. byggnad nr LII anslutes till värmeledningsnätet i flygar
hallen.
Inre värme- och sanitetsanläggning monteras ...... » 15,000: —
3. äldre värmecentralen bör utökas med anledning av att
en del byggnader ha tillkopplats till denna värmecentral
utan att pannorna ökats. Kostnaden beräknas till ......... » 30,000: —
Summa kronor 65,000: —
I anslutning till det anförda har flygförvaltningen beräknat medelsbehovet
för här ifrågavarande ändamål till (150,000 + 65,000=) 215,000 kronor.
d) Iståndsättningsarbeten m. m. vid Skaraborgs flygflottilj. Flygförvaltningen
har i sin merberörda skrivelse angående flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 vidare anmält behov av vissa restaureringsarbeten vid
Skaraborgs flygflottiljs förläggningsplats å Såtenäs och därom anfört följande:
Av den äldre bebyggelsen å Såtenäs, som ej tagits i bruk för flottiljen,
behöva bostadshusen för skogvaktare och fiskare samt tvenne torp underkastas
en genomgripande restaurering och modernisering för att kunna fylla anspråken
på en fullgod bostad. Kostnaden härför beräknas till 16,000 kronor.
En del av befintlig ladugård behöver tagas i bruk för inrymmande av en
»Linktrainer», en lokal för bombriktningsapparat och en radiosal för flygande
37
Kungl. Majus, proposition nr 73.
personal. Kostnaden för härför behövligt byggnadsarbete beräknas till 30,000
kronor. Flygförvaltningen anser det vara en ofrånkomlig åtgärd att bereda
bostäder åt kadetten Lämpliga utrymmen härför finnas i gamla gårdshushållet,
men måste detsamma restaureras och moderniseras för att kunna fylla
detta ändamål. Kostnaden härför beräknas till 55,000 kronor.
Härjämte har flygförvaltningen i samma skrivelse — i anslutning till ett
av ämbetsverket i dess skrivelse rörande medelsbehovet för innevarande
budgetår framlagt förslag, vilket ej föranlett åtgärd — hemställt örn anvisande
av medel för ombyggnad och restaurering av en förvaltarbyggnad vid
Såtenäs i och för byggnadens aptering till inkvarteringsbostäder. Denna
framställning motiverades i fjolårets medelsäskanden med att inkvarteringsmöjligheter
saknades för vid flottiljen tillfälligt kommenderad personal. Kostnaderna
för apteringsarbetena hava beräknats till 40,000 kronor.
Medelsbehovet under förevarande punkt skulle sålunda uppgå till (16,000 +
30,000 + 55,000 + 40,000=) 141,000 kronor eller, i avrundat tal, 140,000
kronor.
I anslutning till vad jag ovan under denna anslagsrubrik anfört beräknar
jag det sammanlagda medelsbehovet under nu förevarande anslag till (370,000
+ 450,000 + 215,000 + 140,000=) 1,175,000 kronor.
Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa is tånäs tätning sari et en m. m. å flygvapnets byggnader
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av .............................. kronor 1,175,000.
[34.] 40 d. Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj. I sin skrivelse angående
flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1941/42 har flygförvaltningen framhållit,
att Svea flygflottiljs flygfält vid Barkarby måste utökas med hänsyn
till att snabbare jaktflygplan med högre landningshastighet numera tillförts
nämnda flottilj. Kostnaderna för utökningen av flygfältet — vari ej ingå kostnader
för markförvärv utan huvudsakligen arbetskostnader — hava av flygförvaltningen
beräknats till 60,000 kronor.
I samma skrivelse har flygförvaltningen vidare anmält ett till 40,000 kronor
beräknat medelsbehov för utökning av flottiljens avloppsreningsverk. Härom
anföres i skrivelsen följande:
Rening av avloppsvattnet från flottiljens olika byggnader sker genom mekanisk
rening i Hoffmannbrunnar och av medicinalstyrelsen påbjuden biologisk
rening.
Anläggningen har ursprungligen dimensionerats efter ett personantal av
600. Det ansågs nämligen vid konstruktionens uppgörande, att detta med cirka
50 procent överstege antalet personer vid fredsförläggning. På grund av nu
rådande förhållanden vid förstärkt försvarsberedskap har personantalet vid
flottiljen väsentligt ökats. Anläggningen, som icke dimensionerats för detta
ökade personantal kan icke tillfredsställande funktionera.
De anordningar, för vilkas utförande flygförvaltningen enligt den lämnade
redogörelsen begärt medel, torde numera få anses ofrånkomliga. Ett anslag
av 100,000 kronor torde därför böra anvisas för ifrågavarande ändamål.
38
Kungl. Majus proposition nr 78.
Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 100,000.
Vad föredragande departementschefen sålunda under
punkterna 1—34, med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter, hemställt behagar Hans Majit Konungen bifalla
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
K. G. Linden.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:97 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid för svar sväsendet. s. 1 i texten
- 2SärU 1940:65 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid försvarsväsendet. s. 1 i texten