Sök i Ratio Lex

Angående avtal rörande leverans av Jlygmateriel till staten

1940-11-29 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:75 (urtima riksdagen), Angående avtal rörande leverans av Jlygmateriel till staten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 75.

1

Nr 75.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avtal

rörande leverans av Jlygmateriel till staten; given

Stockholms slott den 29 november 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Hosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Vid behandlingen av frågan örn materielanskaffningen till den flygvapenorganisation,

som beslöts av 1936 års riksdag, uttalade nämnda riksdags särskilda

utskott i sitt i denna del av riksdagen utan erinran lämnade utlåtande

nr 1 (sid. 162), att flygmaterielens anskaffning borde såväl under uppsättningstiden

som jämväl därefter ske genom successiv anskaffning och förnyelse

av materielen i enlighet med en av Kungl. Maj:t på förslag av chefen för

flygvapnet fastställd materielplan. Materielanskaffningen borde ordnas på

sådant sätt, att därigenom möjliggjordes och underlättades utvecklingen av

en för vår försvarsberedskap nödvändig inhemsk flygmaterielindustri, vilket

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 75.

2399 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 75.

dock icke finge utgöra hinder för att under övergångsåren anskaffa materiel

genom inköp från utlandet, i den mån detta kunde visa sig erforderligt för

att snarast tillföra flygvapnet den materiel, som krävdes för att planenligt

genomföra den nya organisationen.

En sådan materielplan för flygvapnet som i 1936 års riksdagsbeslut förutsattes

blev sedermera, efter förslag av flygförvaltningen, genom Kungl. Majlis

beslut den 16 oktober 1936 fastställd att i huvudsak tjäna till ledning för anskaffning

och förnyelse av flygmateriel under budgetåren 1936/37—1942/43,

d. v. s. under den då förutsatta uppsättningstiden för flygvapnet. Planen

anslöt sig i huvudsak till de i försvarsbeslutet beräknade tidpunkterna för

flygförbandens uppsättning. Dock innebar den i fråga örn några förband

vissa förskjutningar i flygplanleveranserna,

För att den enligt den sålunda fastställda materielplanen avsedda tillverkningen

av flygplan inom landet skulle kunna äga rum ansågos snart åtgärder

böra vidtagas för ökande av den inhemska flygindustriens tillverkningsförmåga.

Sålunda upptogos redan hösten 1936 av flygförvaltningen vissa förhandlingar

i syfte att inom landet framskapa en flygindustri, som vore i

stånd att tillverka flygplan enligt materielplanen. Sedan av dessa förhandlingar

framgått, att de beställningar, som kunde ske inom ramen av tillgängliga

medel, ej vore av sådan storlek, att desamma lämpligen kunde fördelas å

flera industrier, bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 13 mars 1937

flygförvaltningen att med ett då under bildande varande bolag, Aktiebolaget

Förenade Flygverkstäder, träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse med ett

av flygförvaltningen avgivet förslag till kontrakt rörande leverans av flygplan.

Dylikt avtal blev sedermera avslutat mellan flygförvaltningen och

nämnda bolag.

Vid framläggandet för 1939 års lagtima riksdag av propositionen nr 234

angående extra materielanskaffning m. m. för försvarsväsendet meddelade jag

(sid. 14), att jag, med hänsyn till önskvärdheten att tillverkningskapaciteten

av flygmateriel inom landet höjdes, gjort en framställning till ledningen försvenska

Aeroplan Aktiebolaget med förfrågan, huruvida och under vilka förutsättningar

bolaget vore villigt att genom utbyggande av sina anläggningar

utöka sin tillverkningskapacitet med omkring 50 procent utöver den dåvarande.

Ett från bolagsledningen avgivet svar hade utvisat, att bolaget syntes

komma att vara berett att genomföra en utvidgning av ungefär den föreslagna

storleksordningen, dock på följande villkor: 1) Svenska tillverkare borde beredas

tillfälle att avgiva anbud på alla beställningar för svenska flygvapnet.

Beställningarna skulle i största möjliga utsträckning placeras hos svenska tillverkare,

såvida skäliga priser erbjödes. Utländska anbud, som avgåves till

uppenbara dumpingpriser, borde icke komma under bedömande i konkurrens

med svenska anbud. — 2) Bolaget påfordrade icke någon monopolställning i

förhållande till andra svenska tillverkare, men vid tävlan örn beställning borde

endast bona-fide-bud från seriösa och leveransgilla tillverkare ifrågakomma. —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 75. 3

o) Bolaget skulle kunna påräkna utförseltillstånd för tillverkad flygmateriel

i princip enligt samma grunder som dittills tillämpats inom den svenska vapenindustrien.

De villkor för den ifrågasatta utvidgningen, för vilka sålunda redogjorts,

syntes mig kunna godtagas. Jag förklarade mig därför komma att,

därest riksdagen icke hade något att däremot erinra, tillstyrka fortsatta förhandlingar

med bolaget på basis av vad sålunda förekommit.

Sedan riksdagen vid behandlingen av förenämnda proposition lämnat vad

sålunda anförts utan erinran (skrivelse nr 381), godkände Kungl. Majit genom

beslut den 6 oktober 1939 ett av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen

med skrivelse den 19 september 1939 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat

förslag till avtal mellan svenska staten och Svenska Aeroplan Aktiebolaget

rörande utvidgning av bolagets tillverkningskapacitet. Enligt avtalet skulle

bolaget utvidga sina anläggningar motsvarande en ökning av tillverkningskapaciteten

med omkring 50 procent, medan vid upphandling av flygmateriel

för svenska flygvapnets räkning de av mig vid framläggandet av förenämnda

proposition angivna villkoren skulle iakttagas. Dessa villkor skulle gälla leveranser

under en tidsperiod av 10 år från avtalets dagtecknande den 18 september

1939. Ytterligare föreskrevs i avtalet, att för den händelse annan

svensk tillverkare av krigsflygplan för anläggning eller verksamhet skulle

erhålla statslån, subvention eller annat därmed jämförligt stöd, ett i förhållande

till driftens omfattning motsvarande stöd av samma art skulle komma

Svenska Aeroplan Aktiebolaget tillgodo.

Sedan sistberörda avtal avslöts, har flygvapnets organisation — frånsett

den enligt 1936 års försvarsbeslut planmässiga utbyggnaden av flygvapnet,

vilken bedrivits i snabbare takt än som tidigare förutsatts —- ytterligare utvidgats

i och med att innevarande års lagtima riksdag bifallit Kungl. Majits

i proposition nr 49 framlagda förslag, att under budgetåret 1940/41 skulle nyuppsättas

dels två jaktflottiljer, dels en arméspaningsdivision och dels en

marinspaningsdivision. Förslag föreligga dessutom om än ytterligare utvidgningar

av flygvapnets organisation. Sålunda har överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter med en till chefen för försvarsdepartementet ingiven, den 8

augusti 1940 dagtecknad promemoria överlämnat en plan för flygvapnets utökning

och konsolidering under de närmaste fem åren, enligt vilken plan

under nämnda tidsperiod skulle uppsättas ytterligare ett antal nya flygflottiljer

ävensom en permanent basorganisation i övre Norrland. I sin skrivelse

den 16 oktober 1940 med förslag angående flygvapnets medelsbehov för

budgetåret 1941/42 har också flygförvaltningen — med utgångspunkt från

överbefälhavarens nyssberörda promemoria — enligt chefens för flygvapnet

direktiv vid sina personal- och anslagsberäkningar utgått från att under sagda

budgetår skulle dels tillkomma en ny fjärrspaningsflottilj ävensom berörda

basorganisation i övre Norrland, dels påbörjas uppsättningen av en ny bombflottilj.

Uppenbart är, att jämsides med dessa verkställda och planerade utvidgningar

av flygvapnet ingående undersökningar måst äga rum rörande möjlig
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majus ''proposition nr 75.

heterna för att inom landet kunna tillgodose det därigenom betydligt ökade

kravet på leveranser av flygmateriel. Denna angelägenhet har helt naturligt

framträtt med allt större skärpa i och med de ökade svårigheter att erhålla

flygmateriel från utlandet, som den utrikespolitiska situationen fört med sig.

Inom flygvapnet hava fördenskull sedan någon tid tillbaka undersökningar

pågått rörande föreliggande möjligheter för att åstadkomma en mot flygvapnets

utvidgning svarande utökning av tillverkningskapaciteten beträffande

flygmateriel inom landet. Flygvapnet har därvid utgått ifrån att hela behovet

av flygplan skulle om så erfordrades kunna tillgodoses genom inhemsk tillverkning.

För detta ändamål har från de givna förutsättningarna angående

flygvapnets utvidgning ansetts erforderligt att väsentligt utöka den svenska

flygindustriens kapacitet. För vidtagande av erforderliga undersökningar och

åtgärder i detta syfte har flygförvaltningen etablerat ett intimt samråd med

statens industrikommission.

De undersökningar som sålunda företagits under medverkan av industrikommissionen

hava lett till att förslag till två avtal uppgjorts mellan flygförvaltningen,

å ena sidan, samt Svenska Aeroplan Aktiebolaget och Nohabs Flygmotorfabriker

Aktiebolag, å den andra, enligt vilka avtal den asyftade produktionsökningen

avses skola ske genom en utbyggnad av den nu existerande

flygindustrien.

* Dessa avtalsförslag, till vilkas innehåll jag i det följande återkommer, hava

ingivits till Kungl. Majit dels av industrikommissionen med skrivelse den 27

november 1940, däri kommissionen hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga

de åtgärder som kunde erfordras för att sätta flygförvaltningen i stånd att

med de två nämnda bolagen träffa avtal i enlighet med de uppgjorda förslagen,

dels ock av flygförvaltningen med en av överbefälhavaren med eget

yttrande den 29 november 1940 överlämnad, samma dag dagtecknad skrivelse,

däri flygförvaltningen hemställt, bland annat, att Kungl. Majit måtte godkänna

de ifrågavarande förslagen.

Industrikommissionen har i en till sin nyssberörda skrivelse fogad

promemoria närmare redogjort för de överväganden som legat till grund för

förslaget att utvidga den nuvarande industrien i stället för att, på sätt flygförvaltningen

i undersökningarnas tidigare skede förordat, i syfte att ernå

konkurrens söka åstadkomma de erforderliga utvidgningarna genom startandet

av ett nytt företag. Ur nämnda promemoria må här anföras följande: Till

grund för bedömandet hade legat av flygförvaltningen uppställda önskemål

att erhålla svenska flygplan enligt en uppgjord leveransplan, som avsåge

tiden till utgången av år 1946. För detta programs fyllande vore i huvudsak

två vägar tänkbara, antingen att flygplanen och motorerna helt eller delvis

utlämnades på allmän entreprenad eller också att redan befintlig specialindustri

utbyggdes, så att den kunde fylla de ifrågavarande leveransfordringarna

med användande i möjligaste mån av lämpliga underleverantören

Kommissionen hade kommit till det resultatet, att denna senare utväg voin att

föredraga av i huvudsak följande skäl. Flygförvaltningens leveransplan avsåge

icke endast byggandet av flygplan och motorer utan dessutom nykonstruk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts proposition nr 75.

tioner såväl av flygplanstyper som av motortyper samt detaljförbättringar

på redan förefintliga konstruktioner. Inom landet funnes den kvalificerade

arbetskraften för konstruktion och tillverkning av flygmateriel i vad avsåge

flygplan hos Svenska Aeroplan Aktiebolaget och för motorer hos Nohabs

Flygmotorfabriker Aktiebolag. Under avtalstiden måste kvalificerad personal

på alla områden ytterligare utbildas jämsides med att leveranserna fortginge.

Uppgiften ifråga om nykonstruktioner m. m. vore synnerligen omfattande.

Då utländsk kvalificerad arbetskraft under nuvarande förhållanden icke kunde

anskaffas, kunde en uppdelning av leveranserna på konkurrerande företag icke

komma till stånd annorledes än genom splittring av den tillgängliga kvalificerade

arbetskraften. Enligt kommissionens mening skulle därigenom en

produktion av åsyftad kvantitet och kvalitet inom den föreskrivna tiden avsevärt

försvåras samt utbildning av ny arbetskraft fördröjas. Kommissionen

hade därför ansett, att den tillgängliga inhemska arbetskraften och sakkunskapen

borde beträffande flygplan vara samlad hos Svenska Aeroplan

Aktiebolaget och beträffande motorer hos Nohabs Flygmotorfabriker Aktiebolag.

Dessa båda företag borde taga hand örn såväl konstruktions- sorn

byggnadsarbete, dock med begagnande av underleverantörer inom svensk

industri i sådan omfattning, som vore lämplig med hänsyn till försvarets

behov i övrigt.

Flygförvaltningen har beträffande det nyssberörda spörsmålet i sin

skrivelse anfört, att förvaltningen på de av industrikommissionen till stöd för

sin ståndpunkt anförda skälen och efter samråd med kommissionen ansett

sig för närvarande böra frånträda kravet på att utvidgningen skulle ske genom

startandet av ett nytt företag. Åt samma tankegång har även överbefälhavaren

i sitt i ärendet avgivna yttrande givit uttryck.

För min del anser jag mig böra helt ansluta mig till den förordade lösningen

att söka åstadkomma den erforderliga utvidgningen av tillverkningskapaciteten

av flygmateriel inom landet genom en utvidgning av de industriföretag som

redan bedriva dylik tillverkning. Väl kan det sägas, att det ur prissättningssynpunkt

skulle vara ekonomiskt lämpligt, att flera sinsemellan konkurrerande

företag finge tävla örn leveranserna. Men de skäl, som av industrikommissionen

åberopats emot en sådan lösning i förevarande läge, synas mig fullt

bärande. Prisbildningen torde dessutom kunna regleras på annat sätt, varom

också förslagsavtalen innehålla noggranna bestämmelser.

Vad därefter beträffar själva avtalens innehåll är det av naturliga

skäl icke lämpligt att i detalj redogöra därför till statsrådsprotokollet. Dock

anser jag mig böra- här lämna en redogörelse för de viktigare principerna för avtalens

utformning och innebörd. Ytterligare upplysningar örn avtalen torde

få inhämtas genom de handlingar, vilka i sinom tid komma att överlämnas

till riksdagens vederbörande utskott.

Av de två avtalen, vilka benämnas »ramavtal», avses det ena att slutas

mellan flygförvaltningen, å ena sidan, och Svenska Aeroplan Aktiebolaget, å

den andra. Det andra avtalet skall avslutas mellan flygförvaltningen, å ena

sidan, samt Nohabs Flygmotor fabriker Aktiebolag, å den andra. Sistnämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 75.

avtal omfattai emellertid jämväl avtalsbestämmelser mellan flygmotorbolaget,

å ena sidan, samt vissa angivna medleverantörer, å den andra. Avtalen skola,

för att bli gällande, godkännas av Kungl. Majit, alltså även i den del som

sistnämnda avtal avser leveranser från medleverantörerna till flygmotorbolaget.

Avtalen avse beställning av flygplan och flygmotorer i enlighet med den

förenamnda, av flygförvaltningen uppgjorda leveransplanen. De båda företagen

hava åtagit sig, aeroplanbolaget att leverera samtliga flygplan och flygmotorbolaget

att leverera samtliga motorer ävensom reservdelar. Företagen

hava vidare iklätt sig förpliktelse att i viss utsträckning utöka sin kapacitet

samt att verkställa härför erforderlig utbyggnad av sina industriella anläggningar.

Aeroplanbolaget förutsattes komma att i egna verkstäder tillverka

samtliga flygplan, varemot flygmotorbolaget skall till de berörda medle

veiantöi eina överlämna utförandet av en väsentlig del av de beställningar,

som bolaget åtagit sig i förhållande till flygförvaltningen. De nu nämnda

medleverantörerna hava jämväl åtagit sig att i viss utsträckning utöka sin

industriella kapacitet. — Leveransplanen avser icke endast byggandet av

flygplan och motorer utan även nykonstruktioner såväl av flygplanstyper som

av motortyper samt detaljförbättringar av redan förefintliga konstruktioner.

Bolagen hava på grund härav åtagit sig att i viss utsträckning utföra konstruktionsarbete

och därmed sammanhängande arbetsuppgifter samt att under

avtalstiden upptaga tillverkning av nya typer. — Enär flygplanstyper och

motortyper till väsentlig del ännu icke kunnat fastställas, ha icke heller fasta

priser kunnat åsättas beställningarna. De långa leveranstider, som här skulle

ifrågakomma, utesluta också att beställare och tillverkare skulle binda sig

vid fixerade priser. I avtalen har man därför varit hänvisad till att införa

detaljerade föreskrifter örn de grunder, efter vilka priserna skola bestämmas

i de särskilda leveranskontrakt, som komma att upprättas för varje seriebeställning.

Till grund för prisberäkningen skola läggas företagens självkostnader

(verkstadssjälvkostnader) beräknade enligt vissa angivna normer; till dessa

självkostnader skall läggas ett visst procentuellt tillägg, utgörande företagens

vinst och kapitalränta. Under tillverkningstiden inträdda förändringar i

arbets- och tjänstemannalöner samt i råmaterial- och halvfabrikatkostnader

skola under i avtalet angivna förutsättningar kunna medföra reglering av

beställningspriset enligt i avtalet intagna detaljerade bestämmelser. Flygförvaltningen

har tillförsäkrats rätt till granskning av företagens räkenskaper

och andra handlingar för bedömning och kontroll av de kostnadsfaktorer, som

skola ingå i priset. Örn enighet örn priset icke kan uppnås, skall detta

bestämmas av skiljemän, utsedda i viss ordning. — Slutligen har förbehåll

träffats örn rätt för flygförvaltningen att mot viss gottgörelse till företagen

nedskära de bolagen tillförsäkrade beställningarna, därest omständigheterna

skulle påkalla att så sker.

Av vad sålunda anförts rörande avtalens innehåll och ole omständigheter,

som betingat deras tillkomst framgår, att den leverans av flygplan, som avses

att säkerställas genom avtalen, hänför sig till de utvidgningar av flygvapnet

sorn, enligt vad förut nämnts, av överbefälhavaren och flygmyndigheterna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 75. '' 7

planeras. kör min del är jag icke beredd att på grundval av den utredning,

som hittills förebragts i nämnda hänseende, nu föreslå ett accepterande i

alla delar av de sålunda föreliggande utvidgningsplanerna. Å andra sidan

är det min uppfattning, att ett ytterligare utbyggande av flygvapnets organisation

under de närmaste åren kommer att framstå som en nödvändighet,

liksom det synes antagligt, att man därvid får räkna med att de föreliggande

utvidgningsförslagen komma att utgöra en norm, från vilken icke alltför stora

avvikelser komma att ske. Frågan om de närmast liggande utvidgningsförslagen

torde också komma att bli föremål för närmare förslag till 1941 års

riksdag. Mot bakgrunden av det sålunda anförda anser jag mig böra tillstyrka,

att åtgärder snarast vidtagas i syfte att säkerställa möjligheten till

leverans inom landet av flygplan i huvudsaklig överensstämmelse med den

förenämnda, av flygförvaltningen uppgjorda leveransplanen. Jag har förut

givit uttryck åt den uppfattningen, att detta lämpligast torde böra ske genom

att söka åstadkomma en utvidgning av de företag för flygmaterieltillverkning,

som redan finnas i landet. Vad beträffar de i sådant syfte med Svenska

Aeroplan Aktiebolaget och Nohabs Flygmotorfabriker Aktiebolag uppgjorda

forslagsavtalen har jag vid granskningen av deras innehåll kommit till den

uppfattningen, att de på ett så effektivt sätt som möjligt synas tillgodose

kravet på garantier för att erforderliga leveranser skola kunna effektueras,

samtidigt som flygförvaltningen erhållit möjlighet att utöva en effektiv kontroll

över prissättningen. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att de ifrågavarande

förslagen till avtal godkännas av Kungl. Maj:!. Innan så sker torde

emellertid frågan därom böra underställas riksdagen för bedömande.

I fråga om de förut nämnda, tidigare ingångna avtalen om flygmaterielleveranser

har flygförvaltningen i sin förevarande skrivelse anfört, att Svenska

Aeroplan Aktiebolaget, som övertagit Aktiebolaget Förenade Flygverkstäders

skyldigheter på grund av det år 1937 mellan flygförvaltningen och sistnämnda

bolag ingångna flygmaterielkontraktet, medgivit att sagda avtal finge ersättas

av det nu ifrågavarande ramavtalet och sålunda upphöra att gälla. Däremot

hade bolaget icke velat tillmötesgå ett av flyg-förvaltningen framställt motsvarande

krav i fråga örn det förenämnda, av Kungl. Majit den 6 oktober 1939

godkärna avtalet med bolaget. Då bolaget genom det nu föreslagna avtalet

skulle få möjlighet att helt utnyttja den genom 1939 års avtal överenskomna

utvidgningen, vidholm flygförvaltningen sin uppfattning, att sistnämnda avtal

borde hävas i och med tillkomsten av det nya ramavtalet.

„ För min del anser jag mig icke böra föreslå ett hävande av 1939 års avtal

såsom villköl- för godkännande av det föreslagna ramavtalet med Svenska

Aeroplan Aktiebolaget. Som skäl härför vill jag anföra, att vid ramavtalets

utgång kommer att kvarstå en tid av allenast ungefär tre år av 1939 års avtals

giltighetstid. Då de förpliktelser som staten därigenom åtagit sig gentemot

bolaget icke kunna anses vara särdeles betungande, anser jag icke, att tillkomsten

av det nya avtalet bör äventyras genom att vidhålla, att 1939 års

avtal samtidigt skall havas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 75.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna förevarande förslag till

avtal rörande leverans av flygmateriel, dels mellan flygförvaltningen,

å ena sidan, samt Svenska Aeroplan Aktiebolaget, å den

andra, dels och mellan flygförvaltningen, å ena sidan, samt

Nohabs Flygmotorfabriker Aktiebolag, å den andra, ävensom

mellan sistnämnda bolag, å ena sidan, samt i avtalet angivna

medleverantörer, å den andra.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

Stockholm 1940. Iv. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:95 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avtal rörande leverans av flggmateriel till staten. a1 i texten
  2. 2SärU 1940:63 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avtal rörande leverans av Jlygmateriel till staten. s. 1 i texten