Sök i Ratio Lex

Angående lärares avlöningsoch anställningsförhållanden under tid, då undervisningen inställes eller begränsas på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar eller till följd av bränslebrist eller av annan dylik orsak, m. m

1940-11-22 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:79 (urtima riksdagen), Angående lärares avlöningsoch anställningsförhållanden under tid, då undervisningen inställes eller begränsas på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar eller till följd av bränslebrist eller av annan dylik orsak, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

1

Nr 79.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lärares avlönings-

och anställningsförhållanden under tid, då undervisningen

inställes eller begränsas på grund av vid

krig eller krigsfara vidtagna anordningar eller till följd

av bränslebrist eller av annan dylik orsak, m. m.; given

Stockholms slott den 22 november 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 november

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Hosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med cheferna för försvars-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen:
Under

läsåret 1939/40 måste undervisningen vid ett flertal statliga eller

statsunderstödda läroanstalter tidvis inställas eller begränsas på grund av

att undervisningslokalerna helt eller delvis togos i anspråk för försvarsmaktens

behov. Vidare inställdes eller begränsades undervisningen till följd av

bränslebrist, på grund av att lärjungarna bereddes ledighet för att deltaga

i lantbruksarbete eller bärplockning eller för att bereda lärjungarna sommarvistelse

på landet.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 79.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

De rubbningar i undervisningen, som sålunda uppkommem inverkade på

lärarnas tjänstgöringsförhållanden. Lärarna hindrades tidvis att fullgöra

full undervisning; i stället togos de i viss mån i anspråk för återläsning efter

läsårets utgång.

Rubbningarna påverkade jämväl lärarnas avlöningsförhållanden. Beträffande

lärare med nyreglerad avlöning utfärdades härom två kungörelser,

nämligen dels en kungörelse den 15 mars 1940 (nr 148) med bestämmelser

örn avlöning till vissa befattningshavare i statens och kommuns tjänst under

tiden för undervisningens inställande till följd av bränslebrist, dels ock

en kungörelse den 26 april 1940 (nr 324) med bestämmelser i fråga örn avlöning

till vissa befattningshavare i statens och kommuns tjänst vid tjänstgöringshinder

på grund av undervisningens inställande eller inskränkning i anledning

av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar. Även för övriga

lärarkategorier utfärdades särskilda avlöningsbestämmelser.

Vid regleringen av avlöningsförmånerna till lärarpersonalen under tiden

för undervisningens inställande eller begränsning (denna tid kallas i det följande

»stängningstiden») och under återläsningstiden hava i sagda båda kungörelser

olika principer kommit till tillämpning. Av skäl, som närmare utvecklats

i det till propositionen nr 195 till 1940 års lagtima riksdag fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 15 mars 1940, bygger

sålunda kungörelsen 1940: 148 på den förutsättningen, att stängningstiden

kan betraktas som ferietid, medan återläsningstiden anses ingå i läsåret.

Däremot utgår kungörelsen 1940: 324 från den förutsättningen, att

stängningstiden ingår i läsåret, varför stängningen i och för sig icke medför

någon rubbning i de avlöningsförmåner, som skulle utgått till vederbörande

lärare, därest undervisningen pågått i sedvanlig omfattning.

För höstterminen 1940 har Kungl. Maj:t genom cirkulär den 23 juli 1940

(nr 732) föreskrivit, att lärjungar vid vissa statliga, kommunala eller enskilda

läroanstalter må i erforderlig utsträckning beviljas ledighet under

högst tre veckor för deltagande i lantbruksarbete, bärplockning eller annat

för folkhushållningen särskilt betydelsefullt arbete. Samtidigt har stadgats,

att örn så på grund av de beviljade ledigheterna prövas oundgängligen erforderligt,

må undervisningen för läraravdelning vid folk- eller småskola eiler

för klassavdelning vid annan läroanstalt kunna under erforderlig tid helt

inställas. Vid beslut om sådant inställande skall föreskrift meddelas, om

och i vad mån lästid, som genom undervisningens inställande gått förlorad,

skall återläsas. Det är icke uteslutet, att undervisningen under läsåret

1940/41 kan komma att rubbas även av andra anledningar. Uppenbarligen

är det härvid angeläget att, oavsett de skilda orsakerna, samma principer

såvitt möjligt tillämpas vid de regleringar av lärarnas avlönings- och anställningsförhållanden,

som kunna erfordras med hänsyn till rubbningarna

i undervisningen. Utredning i ämnet har med hänsyn härtill verkställts inom

finansdepartementet. Över utredningens resultat, vilket sammanfattats

i en promemoria, ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen den 7 november

och av allmänna lönenämnden den 12 november 1940.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79-

3

I departementspromemorian anföres följande.

De huvudfrågor, som det vid här avsedda regleringar gäller att lösa, utgöra

dels att finna lämpliga regler för lärarnas anställnings- och löneförhållanden

under stängningstiden,dels att säkerställa återläsningen, så att lärarkrafter

finnas disponibla för denna, dels ock att finna lämpliga regler för

lärarnas anställnings- och löneförhållanden under återläsningstiden. I det

följande upptagas dessa frågor till bedömande i vad angår statliga och kommunalanställda

lärare med nyreglerad avlöning. Härvid skiljes mellan lärare,

som åtnjuta lön för kalenderår och alltså äro avlöningsberättigade under

ferietid, och lärare, som åtnjuta lön för läsår eller del därav. Den viktigaste

av dessa grupper är de kalenderårsavlönade lärarna. Bestämmelserna

böra därför i första hand anpassas med hänsyn till sistnämnda lärare.

I. Kalenderårsavlönade lärare.

Utmärkande för den princip, som kommit till uttryck i kungörelsen 1940:

148, är, att kalenderårsavlönad lärare erhåller full lön under stängningstiden

och detta även om han eljest skulle ha varit tjänstledig, exempelvis på

grund av sjukdom. Detta är en följd av att nämnda kungörelse bygger på

den förutsättningen, att stängningstiden kan betraktas såsom ferietid. Å

andra sidan är läraren skyldig att tjänstgöra under återläsningstiden. Kan

han, exempelvis på grund av sjukdom, icke fullgöra återläsningen, får han

vidkännas avdrag å den avlöning, som eljest skulle utgått under tiden för

återläsningen.

I de fall, då nämnda kungörelse tillämpades, stängdes skolorna helt för

viss bestämd tid. Samtliga kalenderårsanställda lärare erhöllo härvid förmånen

av oavkortad lön, ehuru tjänstgöring icke fullgjordes, men bereddes

samtidigt nackdelen av att vara skyldiga återlösa eller att, örn återlösning ej

kunde fullgöras, vidkännas avdrag å den på återläsningstiden belöpande avlöningen,

vilken eljest skulle ha utgjort ferieavlöning. Genom systemet åstadkoms

en viss rättvisa lärarna emellan samtidigt som återläsningen blev säkerställd.

I här föreliggande sammanhang måste man räkna icke blott med det fall,

då skola helt stänges, utan också med att undervisningen vid skolan endast

begränsas under stängningstiden. Vid samma skola kan för övrigt undervisningen

en del av stängningstiden komma att helt inställas och återstående del

av tiden pågå i begränsad omfattning. Ibland omfattar måhända stängningen

endast en eller ett pär klassavdelningar. Även andra slag av endast partiella

rubbningar kunna tänkas. Det är därför tydligt, att förhållandena under

stängningstiden kunna komma att gestalta sig på olika sätt för de olika lärarna.

Vissa lärares undervisning under stängningstiden kommer kanske ej

alls att beröras av begränsningarna, andra ställas helt utanför den kvarblivande

undervisningen, andra slutligen undervisa i begränsad omfattning. I

viss utsträckning kan och bör emellertid begränsningens inverkan på de mera

fast anställda lärarnas arbetsförhållanden motverkas därigenom, att de under

tiden för den begränsade undervisningen få övertaga arbetsuppgifter,

sorn eljest fullgöras av mera tillfälligt anställda lärare (korttidsvikarier, timlärare)

, vilka härigenom helt eller delvis skiljas från undervisningen.

I de fall, då undervisningen icke helt instälies utan allenast begränsas, uppkommer

frågan, för vilka lärare särbestämmelser i anledning av stängningen

erfordras. Det förefaller härvid icke rimligt, att samtliga lärare — alltså även

de som ej alls beröras av stängningen — skulle under stängningstiden tillförsäkras

oavkortad lön även i den mån de under sagda tid vore tjänstlediga

för sjukdom eller dylikt. Man synes, åtminstone i detta hänseende, böra be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

gränsa bestämmelserna till att avse blott de lärare, som beröras av stängningen.

Går man härvid så långt, att man endast medgiver oavkortad lön

åt lärare, som hindrats tjänstgöra eller vilkas tjänstgöring minskats till följd

av stängningen, ha i själva verket de principer övergivits, på vilka kungörelsen

1940: 148 bygger. Enligt dessa borde — främst i syfte att säkerställa återläsningen

— även de lärare beredas oavkortad lön med återläsningsskyldighet,

vilka visserligen varit förhindrade tjänstgöra under stängningstiden av

annan anledning än själva stängningen (på grund av sjukdom eller dylikt)

men vilkas tjänstgöring i annat fall skulle ha påverkats av stängningen. Likaledes

borde av dessa principer följa dels att endast de lärare skulle bli återläsningsskyldiga,

som tillförsäkrats oavkortad lön under stängningstiden, dels

att återläsningsskyldighetens omfattning skulle motsvara den nedsättning i

tjänstgöringen vederbörande beretts eller (vid sjukdomshinder och dylikt)

skulle ha beretts under stängningstiden.

Det är tydligt, att tillämpningen av ett sådant system skulle bereda vissa

svårigheter. Detta gäller icke blott bedömningen av vilka lärare, som skulle

ha berörts av stängningen om de icke av annan anledning varit förhindrade

att tjänstgöra, och i vad mån stängningen skulle ha påverkat dessa lärares

tjänstgöringsförhållanden utan det gäller också, bland annat, vissa lönetekniska

problem såsom huru tillfredsställande och ej alltför invecklade regler

skola kunna skapas för de fall, då lärare med nedsatt tjänstgöring blir sjuk

eller av annan liknande anledning tjänstledig under stängnings- eller återläsningstiden.

Den rättvisa lärarna emellan, vilken vanns i de fall som avsågos

i kungörelsen 1940: 148, kan knappast anses vinnas, därest vissa lärare

bliva helt lediga men andra få endast nedsatt tjänstgöring under stängningstiden.

I motsats till de förstnämnda lärarna bliva de senare bundna av sin

örn ock begränsade tjänstgöring såväl under stängnings- som återläsningstiden.

Det synes med hänsyn till vad nu anförts finnas anledning att söka sig

fram efter andra vägar än dem, som följts i kungörelsen 1940: 148. Först bör

då undersökas örn eir tillämpning av bestämmelser, motsvarande de i kungörelsen

1940: 324 meddelade, skulle giva tillfredsställande resultat. Dessa bestämmelser

avse endast lärare, som verkligen hindrats tjänstgöra eller fått

sin tjänstgöring minskad till följd av undervisningens inställande eller inskränkning.

Är läraren under stängningstiden tjänstledig av annan anledning

skall avdrag å avlöningen ske enligt de för tjänstledigheten gällande bestämmelserna.

Men är anledningen till tjänstledigheten eller den minskade tjänstgöringen

enbart skolstängningen får läraren full lön. Lärare, som sist avsetts,

blir återläsningsskyldig. Däremot torde övriga lärare icke vara skyldiga

att återläsa.

Nackdelarna med det nu angivna systemet äro framför allt två. Den

viktigaste av dessa är att återläsningen icke säkerställes. Endast de lärare,

som få minskad tjänstgöring under stängningstiden, bli återläsningsskyldiga.

En ordinarie lärare, som händelsevis är sjuk under stängningstiden, blir

icke återläsningsskyldig, utan sådan skyldighet skulle behöva åläggas hans

tillfällige vikarie. Denne är säkerligen i flera fall så lösligt anknuten till

skolan, att sådan återläsning icke kan uttagas av honom.

Den andra nackdelen av ifrågavarande system framträder i de fall, då lärarens

undervisningsskyldighet helt upphör under stängningstiden. Systemet

bygger ju på den uppfattningen, att tjänstledighet, beviljad före stängningstiden,

bör i den mån ledigheten normalt hade omfattat denna tid, gälla jämväl

under stängningstiden. Det kan emellertid vara svårt att förhindra, att

lärarna begränsa ansökningstiden för tjänstledigheten, så att denna ej omfattar

stängningstiden. I dylika fall kommer den, som eljest skulle uppe
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

5

hållit lärartjänsten såsom vikarie, icke att i sådan egenskap bliva berättigad

till avlöning under stängningstiden, medan innehavaren av tjänsten erhåller

oavkortad avlöning. Om åter tjänstledighetstiden omfattar även stängningstiden

blir vikarien berättigad lill avlöning under sistnämnda tid, medan

tjänstens innehavare måste vidkännas mot tjänstledighetens art svarande avdrag

å lönen. I likartade fall skulle således, väsentligen på grund av tillfälliga

eller formella anledningar, olika resultat kunna uppkomma. Det är

också att märka, att örn tjänstgöringshinder uppstår först under stängningstiden,

krav på att tjänstledighet skall sökas för denna tid icke torde kunna

upprätthållas.

Såsom förut påpekats framträder den senast berörda nackdelen endast i

de fall, då lärarens undervisningsskyldighet helt upphör under stängningstiden.

Även i sistnämnda fall torde som regel tjänstledigheterna komma att

löpa i vanlig ordning örn icke —• såsom fallet var med det s. k. kokslovet

under förra vintern —- skolstängningen blir bekant så tidigt och veterligt

varar så länge att den kan påverka tjänstledighetsansökningarna. Det synes

vid sålunda angivna förhållanden knappast berättigat att tillmäta ifrågavarande

nackdel avgörande betydelse i andra fall än då fråga är om särskilt

vittgående och långvariga inskränkningar i undervisningen. För dylika undantagsfall

flör givetvis möjlighet hållas öppen att meddela erforderliga särbestämmelser.

Att erforderlig återläsning kan ske utan merkostnad för statsverket måste

anses såsom ett grund väsentligt krav. För att tillgodose detta skulle måhända

kunna föreskrivas, att samtliga kalenderårsavlönade lärare — från

de läsårsavlönade lärarna bortses tills vidare — med undervisningsskyldighet

i de klasser, som stängas eller där undervisningen begränsas, skulle vara

återläsningsskyldiga, oavsett om läraren fått sin undervisningsskyldighet

under stängningstiden nedsatt eller ej. Det synes emellertid rimligare att i

så fall taga steget fullt ut och föreskriva återläsningsskyldighet för samtliga

vid skolan anställda kalenderårsavlönade lärare.

I sak innebär en sådan vidsträckt återläsningsskyldighet, att lärares tjänstgöring

kan komma att utsträckas utöver det normala läsåret och således omfatta

vad som eljest skulle utgjort ferietid. Något formellt hinder mot utsträckning

av lärarnas arbetstid torde icke förefinnas; ej heller kan en dylik

utsträckning anses oskälig med hänsyn till lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden.

Det är emellertid givet, att återläsningen i första hand

bör fullgöras av sådana lärare, som under stängningstiden fått sin tjänstgöring

nedsatt och då om möjligt i en mot den nedsatta tjänstgöringen svarande

omfattning. Endast i sådana fall, då på grund av sjukdom eller av

andra orsaker en dylik ordning icke låter sig genomföra, böra de lärarkrafter,

vilkas tjänstgöring icke påverkats av stängningen, tagas i anspråk

för återläsningen. Det bör ankomma på skolmyndigheterna att vid ordnandet

av återläsningen taga tillbörlig hänsyn till lärarnas intressen i förevarande

hänseende, så att en i möjligaste mån rättvis fördelning av undervisningen

under återläsningstiden genomföres.

Enligt föreskrift i kungörelsen 1940: 148 skulle, vid beräknande av befattningshavares

avlöningsförmåner under återläsningstiden, denna tid anses

ingå i läsåret. Detta innebar, att om den återläsningsskyldige läraren var

förhindrad fullgöra återläsningen så var han skyldig ansöka örn tjänstledighet

och måste under denna ledighet vidkännas avdrag å avlöningen. Det är

utan vidare klart, att örn samtliga lärare vid skolan Idiva återläsningsskyldiga

men denna skyldighet på grund av stängningens mindre omfattning endast

kan uttagas av ett fåtal av lärarna, kunna ej de övriga lärarna förpliktas

att vidkännas avdrag å avlöningen under återläsningstiden. Det synes

också vid sådant förhållande oskäligt, att, örn en lärare uttagits för att full
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 79.

göra återläsning men får laga förfall och därför icke kan fullgöra densamma,

denne skulle få vidkännas löneavdrag, medan övriga lärare, som icke

uttagits ehuru de äro återläsningsskyldiga, få uppbära oavkortad avlöning.

Det förefaller, som örn saken kunde ordnas genom att föreskrift endast meddelas

därom, att lärare, som avhåller sig från honom ålagd återläsning utan

att kunna styrka giltigt förfall, må för den tiden icke uppbära någon avlöning.

Sammanfattningsvis skulle ett system, sådant som det här skisserade,

innebära följande.

a) Kalenderårsavlönad lärare, som hindras tjänstgöra eller vars tjänstgöring

minskas till följd av undervisningens inställande eller inskränkning i

anledning av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar eller på grund av

bränslebrist eller annan dylik orsak, skall för tid, då sådant tjänstgöringshinder

föreligger, äga uppbära de avlöningsförmåner, som eljest skulle tillkommit

honom å tjänsten. Har läraren beviljats tjänstledighet, vilken helt

eller delvis innefattar tid varunder tjänstgöringshinder av ifrågavarande slag

förelegat, skall avdrag å avlöningen ske enligt de för tjänstledigheten gällande

bestämmelserna. Liksom i kungörelsen 1940: 324 torde vidare uttryckligen

böra föreskrivas, att lärare, som under tid då tjänstgöringshindret förelegat

varit inkallad til) militär tjänstgöring, skall, ändå att tjänstledighet

icke sökts, vidkännas tjänstledighetsavdrag enligt de med avseende å ledighet

för sådant ändamål gällande bestämmelserna.

b) Samtliga vid skolan anställda kalenderårsavlönade lärare skola vara

skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra den återläsning, som i vederbörlig

ordning kan varda bestämd. För återläsningen skola i första hand uttagas

de lärare, för vilka tjänstgöringshinder på grund av stängningen förelegat

under stängningstiden.

c) Avhåller sig lärare från honom ålagd återläsning utan att kunna styrka

giltigt förfall, må han för den tid icke uppbära någon avlöning.

II. Läsår savlönade lärare.

Med läsårsavlönade lärare menas här alla lärare, som icke äro kalenderårsavlönade.

Gruppen omfattar såväl lärarpersonal, vilken relativt fast är

anknuten till undervisningsväsendet, som tillfällig lärarpersonal. Dessa delgrupper

torde böra behandlas var för sig. Beträffande de mera fast anställda

lärarna måste nämligen anses, att dessa kunna erfordras för återläsningen,

medan så mera sällan torde vara förhållandet med den tillfälliga lärarpersonalen.

A. Läsårsavlönade lärare, som relativt fast äro anknutna till

undervisningsväsendet.

När det gäller att avgränsa de lärargrupper, som kunna anses såsom relativt

fast anknutna till undervisningsväsendet, från den tillfälliga lärarpersonalen

synes den väg kunna väljas, som anvisas i 3 § kungörelsen 1940: 148.

Denna innebär att följande befattningshavare betraktas såsom relativt fast

anknutna till undervisningsväsendet, nämligen:

1) e. o. folk- och småskollärare samt e. o. nomadlärare,

2) extra lärare vid statlig läroanstalt,

3) terminsvikarie vid högre kommunal läroanstalt, folk- eller småskola

eller nomadskola, samt

4) terminsanställd heltidstjänstgörande timlärare vid statlig eller högre

kommunal läroanstalt eller folk- eller småskola.

Enligt nyssnämnda författningsrum skulle till envar av de där angivna, mera

fast anställda läsårsavlönade lärarna månadsvis i efterskott utbetalas belopp,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 79.

7

motsvarande de avlöningsförmåner, som under den lid undervisningen under

månaden varit inställd till följd av bränslebrist skulle tillkommit honom å

tjänsten, därest sådant inställande ej skett och läraren under sagda tid bestritt

tjänsten. Läraren skulle erhålla detta belopp även örn han eljest skulle

lia varit tjänstledig, exempelvis på grund av sjukdom. En förutsättning skulle

emellertid vara, att läraren åtagit sig att fullgöra den återlösning, som i vederbörlig

ordning kunde varda bestämd. För återläsningstiden skulle lärarens

avlöningsförmåner beräknas som örn denna tid inginge i läsåret. Var

läraren exempelvis e. o. folkskollärare, beräknades först den e. o. folkskolläraren

som belöpte på återläsningstiden. Hade läraren på grund av sjukdom

ej kunnat helt fullgöra återläsningen, skulle denna lön minskas med

sjukavdrag. Vid utbetalning av den sålunda framräknade lönen skulle avdrag

ske med det belopp som utbetalats för så många dagar av stängningstiden

som återläsningstiden omfattade. Uppkom härvid brist, skulle läraren i

princip vara skyldig återbetala skillnaden.

Av samma skäl som då det gällde kalenderårsavlönade lärare uppkomma

även beträffande läsårsanställda lärare betydande svårigheter vid tillämpning

av bestämmelserna i kungörelsen 1940: 148 i de fall, då undervisningen

— utan att vara helt inställd — endast begränsas vid skolan. Man bör också

sträva efter, att såvitt möjligt utforma ett system, i vilket återbetalningsskyldighet

kan elimineras.

Det synes då böra undersökas, huruvida icke motsvarande bestämmelser,

som ovan ifrågasatts för de kalenderårsavlönade lärarna, skulle kunna tilllämpas

i fråga örn de nu ifrågavarande läsårsavlönade lärarna.

Att något tekniskt hinder ej föreligger att tillerkänna sist avsedda lärare

samma löneförmåner, som de skulle erhållit örn ej undervisningen begränsats,

är tydligt. Samma olägenheter som ovan angivits i fråga örn lärarnas möjligheter

att anpassa tjänstledighetsansökningarna i de fall, då undervisningsskyldigheten

helt upphör under stängningstiden, föreligga även här, men

torde icke heller i detta sammanhang böra tillmätas avgörande betydelse.

En annan fråga är om samtliga lärare, varom här är fråga, böra och

kunna åläggas skyldighet att återläsa utan särskild ersättning. Denna fråga

kan bedömas ur två synpunkter, nämligen dels örn så kan anses skäligt med

hänsyn till lärarnas avlöningsförhållanden, dels örn så är möjligt med hänsyn

till lärarnas anställningsförhållanden.

De här ifrågavarande lärarna uppbära lön för läsår. Detta innebär emellertid

endast att ett för kalenderår avsett, efter viss löneklass bestämt lönebelopp

utbetalas under en kortare tidsperiod. Med hänsyn härtill och då

samtliga ifrågavarande lärare inneha förordnanden på minst en termin kan

det icke anses mindre skäligt att ålägga dem än de kalenderårsanställda lärarna

skyldighet att återläsa utan särskild ersättning.

Beträffande möjligheten att föreskriva sådan återläsningsskyldighet med

hänsyn till lärarnas anställningsförhållanden må erinras, att Kungl. Maj-t i

kungörelsen den 2 juli 1940 (nr 708) föreskrivit,

att förordnande å lärarbefattning vid statlig läroanstalt eller vid statsunderstödd

kommunal eller enskild läroanstalt skall, därest förordnandet icke

omfattar ferietid, intill dess Kungl. Majit annorledes bestämmer meddelas

att gälla tills vidare under den tid, förordnandet avser,

samt att, örn förordnandet bibehålies under tid, då undervisningen inställes,

inskränkes eller avkortas pa grund av vid krig eller krigsfara vidtagna

anordningar eller till följd av bränslebrist eller av annan dylik orsak, beträffande

den förordnades avlöningsförmåner under sagda tid samt beträffande

hans skyldighet att fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven återläsning

skall gälla vad därom varder särskilt stadgat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Lärarnas anställningsvillkor torde med hänsyn härtill numera icke lägga

hinder i vägen mot att föreskriva den ifrågavarande vidsträckta återläsningsskyldigheten.

Även här böra givetvis för återläsningen i första hand tagas i anspråk de

lärare, som fått sin tjänstgöring begränsad under stängningstiden. Det bör

också förutsättas, att myndigheterna vid uttagning av lärare för återläsningen

tillbörligt beakta lärarnas intressen.

Enligt vad som ifrågasatts för de kalenderårsavlönade lärarna, skulle sådan

lärare, örn han avhåller sig från honom ålagd återläsningsskyldighet

utan att kunna styrka giltigt förfall, för den tiden icke uppbära någon avlöning.

I motsats till de kalenderårsavlönade lärarna äro de läsårsavlönade icke

berättigade till några avlöningsförmåner under återläsningstiden. Det torde

därför böra föreskrivas, att läsårsavlönad lärare, som utan att kunna styrka

giltigt förfall avhåller sig frän honom ålagd återläsningsskyldighet skall av

de avlöningsförmåner, han senast uppburit å lärartjänsten, återbetala ett belopp

motsvarande full avlöning för så stort antal dagar som han ej fullgjort

sin återläsningsskyldighet.

B. Tillfällig lärarpersonal.

I det föregående har påpekats, att den begränsade undervisningens inverkan

på de mera fast anställda lärarnas arbetsförhållanden kan och bör i

viss utsträckning motverkas därigenom, att de under tiden för den begränsade

undervisningen få övertaga arbetsuppgifter, som eljest utövas av mera

tillfälligt anställda lärare, vilka härigenom helt eller delvis skiljas från undervisningen.

Om en tillfälligt anställd lärare på grund härav eller eljest på grund av

undervisningens begränsning blir helt fri från tjänstgöring, torde han böra

anses ha frånträtt sitt förordnande för denna tid och alltså icke vara berättigad

till någon avlöning.

Bibehålies den tillfälligt anställde läraren vid undervisningen men med

begränsad tjänstgöring, bör hans avlöning för den tiden nedsättas i förhållande

till den omfattning, vari tjänstgöringen nedsatts.

Sådan lärare, varom här är fråga, bör icke vara återläsningsskyldig. Tages

han i anspråk för återläsning, torde han böra avlönas som timlärare.

lil. Övriga frågor.

I överensstämmelse med föreskrift i kungörelsen 1940:324 bör i förekommande

fall beträffande lärare, som avses under l och 11 A. här ovan, vid

prövning av fråga örn hans uppflyttning till högre löneklass tid, varunder

tjänstgöringshinder av här avsett slag förelegat, räknas såsom tjänstetid, i

den mån icke annat föranledes av läraren beviljad tjänstledighet.

Vissa bestämmelser erfordras möjligen för de fall, då lärare under stängningstiden

på förordnande uppehålla annan tjänst. Detsamma torde gälla i

fråga om lärare som inneha mer än en tjänst.

Skolöverstyrelsen har i sitt över promemorian avgivna utlåtande framhållit

huvudsakligen följande.

I promemorian förutsättes, att ordinarie lärare få övertaga arbetsuppgifter,

som eljest fullgöras av mera tillfälligt anställda lärare (korttidsvikarier, timlärare),

vilka härigenom helt eller delvis skiljas från undervisningen. Om

det gäller tillfälliga vikarier, anställda för kortare tid än termin, vill överstyrelsen

icke framställa någon erinran mot förslaget. Gäller det åter tim
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 79.

9

lärare, vilka förordnats för helt läsår eller hel termin — oberoende av tjänstgöringens

omfattning i fråga om timantalet ■— kan överstyrelsen med hänsyn

till deras arbetsanställning ej finna lämpligt, att de entledigas utan eget

förvållande och därigenom bliva utan den för anställningen beräknade inkomsten.

De ha nämligen enligt promemorian ej rätt att verkställa återläsning

och för denna erhålla motsvarande arvode, som de tidigare förlorat.

Många av dessa för läsår förordnade timlärare ha ett relativt högt timtal

per vecka, varför deras timlärartjänst måste betraktas som deras huvudsakliga

och kanske enda anställning. Detta gäller ej blott timlärare i läsämnen

utan i än högre grad timlärare i övningsämnen så väl vid statliga som vid

högre kommunala skolor. Överstyrelsen vill här påpeka, att vid kommunala

mellanskolor finnas ordinarie eller e. o. Övningslärare endast vid 4 av 62

dylika skolor. I övrigt tjänstgöra timlärare.

För en ordinarie lärare kan ock i åtskilliga fall tänkas inträffa, att han,

därest helterminsanställd timlärare entledigas, under stängningstiden får full

tjänstgöring genom att han får fullgöra den entledigade lärarens tjänstgöring

och därtill får tjänstgöra under återläsningstiden.

Överstyrelsen skulle alltså vilja föreslå, att ordet »heltid st jänstg drande»

under II A 4) av promemorian utgår vid en klassificering av de läsårsavlönade

lärarna.

I promemorian anges, att skolmyndigheterna vid ordnandet av återläsningen

skola taga hänsyn till lärarnas intressen. Det torde sålunda i regel

bliva rektorerna, som lia att sörja för rättvis fördelning härvidlag. Häremot

har överstyrelsen intet att erinra.

Vad i promemorian sägs örn att tillfälligt anställd lärare skall ha ersättning

som timlärare, då han tages i anspråk för återlösning, kan ej tillämpas

beträffande folk- och småskollärare.

Allmänna lönenämnden har anfört huvudsakligen följande.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till saklig erinran gentemot

de principer för de kalenderårsavlönade lärarnas avlönande under tiden

för undervisningens inställande, som innefattas i det remitterade förslaget

och vilka anknyta till föreskrifterna i kungörelsen 1940: 148 med den modifikationen,

att de lärare, vilkas tjänstgöring ej röner inverkan av en partiell

skolstängning, skulle vara skyldiga att vid tjänstledighet under stängningstiden

vidkännas löneavdrag enligt gällande bestämmelser. Även i fråga om

grunderna för återläsningsskyldigheten kan lönenämnden ansluta sig till det

föreliggande förslaget. Anmärkas må i detta sammanhang, att därest skolstängningen

endast är partiell, å stängningstiden belöpande tjänstledighet

även bör betraktas som partiell ledighet. Härav följer i sin tur, att partiell

tjänstledighet kan ifrågakomma även under återläsningstiden.

Lönenämnden har icke heller något att i princip erinra mot de grunder

för de läsårsavlönade lärarnas avlönande under skolstängning, som föreslagits.

Såsom förutsättning för åtnjutande av lön under stängningstiden torde

härvid beträffande den mera fast anställda personalen böra uppställas krav

på, att extra lärare innehar förordnande för minst en termin och timlärare

för helt läsår. De tillfälligt anställda lärarna — bland dem de s. k. korttidsvikarierna

-—- böra givetvis avlönas allenast i förhållande till omfattningen

av den tjänstgöring de verkligen bestritt. Lönenämnden vill i detta sammanhang

uttala önskvärdheten av att den vikarierande lärarpersonalen i möjligaste

mån skyddas gentemot förlust av anställning på grund av undervisningens

inställande eller begränsning, liksom även att en uppdelning av tjänstgöringen

Bihang till urtima riksdagens protokoll J9i0. 1 sami. Nr 79. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

Departe
ments
chefen.

för timlärarna med därav betingad förlängd tjänstgöringsperiod utan särskild

kompensation såvitt möjligt undvikes.

Lönenämnden anser sig slutligen böra påpeka, att det remitterade förslaget

närmast får anses taga sikte på förhållandena vid krigsfara ävensom vid

uppkommande bränslebrist. I händelse av krig lära förhållandena inom undervisningsväsendet

kunna förväntas bliva så egenartade, att särskilda reglerande

föreskrifter därunder torde komma att visa sig erforderliga.

Enligt det i departementspromemorian framlagda förslaget skulle terminsanställd

heltidstjänstgörande timlärare bibehållas vid rätt till samma löneförmåner

under stängningstiden, som han skulle erhållit om undervisningen

ej begränsats. Ä andra sidan skulle sådan timlärare vara skyldig fullgöra

återlösning utan särskild ersättning. Skolöverstyrelsen har förordat, att

samtliga terminsanställda timlärare, således även de icke heltidstjänstgörande,

skulle beredas ifrågavarande förmån mot skyldighet att återlösa utan särskild

ersättning. För egen del tillstyrker jag den jämkning skolöverstyrelsen

sålunda ifrågasatt.

I anledning av vad överstyrelsen påpekat angående förslaget örn timlärarersättning

åt lärarpersonal vid tillfällig anställning vid folk- och småskolor

under återläsningstid får jag framhålla, att i promemorian endast avsetts att

sådan personal skulle erhålla ersättning enligt de för timlärare gällande

grunderna. Hinder att bestämma ersättningen sålunda föreligger ej vid folkoch

småskolorna.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har allmänna lönenämnden i

huvudsak tillstyrkt promemorians förslag. Emellertid har lönenämnden

dels gjort vissa uttalanden, som avse att tjänstledighet under stängnings- och

återläsningstid i vissa fall skulle betraktas som partiell, dels ock uppställt

krav på att timlärare för att under stängningstiden bibehållas vid eljest utgående

avlöningsförmåner skulle inneha förordnande för helt läsår. I förstnämnda

hänseende anser jag såväl sakliga som praktiska skäl tala för den

ståndpunkt, som intagits i departementspromemorian. Tillräckliga skäl att

såsom lönenämnden ifrågasatt fordra läsårsanställning för timlärare synas ej

heller föreligga. Det må påpekas, att en dylik skärpning av kraven skulle

medföra reducering av den timlärarpersonal, som utan särskild ersättning är

skyldig fullgöra återlösning.

I övrigt har promemorians förslag icke föranlett erinran i huvudsak från

de hörda myndigheternas sida. Även jag kan med den jämkning, som nyss

angivits, ansluta mig till detsamma.

I utlåtandet över departementspromemorian har skolöverstyrelsen jämväl

upptagit till behandling frågan om de bestämmelser, som i de i promemorian

berörda hänseendena borde meddelas beträffande lärare vid folkhögskolor,

privatläroverk m. fl. Överstyrelsen har därvid framhållit, att de bestämmelser,

som sistförflutna budgetår meddelades för ifrågavarande lärare

(1940:460—462), i stort sett borde kunna tillämpas även i fortsättningen.

Jag ansluter mig till överstyrelsens ståndpunkt. Vad sålunda anförts har

tillämpning även å lärare vid statsunderstödda lantbruks-, lantmanna- och

lanthushållsskolor (1940: 649).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 79.

11

Departementspromemorians förslag avser lärare vid civila läroanstalter.

Även vid de militära skolorna kan undervisningen komma att inställas eller

inskränkas av anledning, som här avses. Förhållandena vid sistnämnda skolor

gestalta sig emellertid tämligen olika mot dem, som äro rådande vid de

civila läroanstalterna. Några generella regler för lärarnas avlönings- och anställningsvillkor

vid de militära skolorna under tid, då undervisningen inställes

eller begränsas, synas icke heller lämpligen kunna meddelas, utan

erforderliga föreskrifter torde böra utfärdas för varje särskilt fall.

Kungl. Majit torde böra utverka riksdagens bemyndigande att utfärda bestämmelser

och meddela beslut i de hänseenden, som här berörts. Jag vill

påpeka att, såsom också antytts i promemorian, särskilda bestämmelser, avvikande

från vad i det föregående förordats, kunna erfordras i vissa fall,

framför allt vid mera vittgående och långvariga inskränkningar i undervisningen.

Riksdagens nyssnämnda bemyndigande torde böra innefatta rätt för

Kungl. Majit att jämväl meddela dylika särbestämmelser. Tillika torde

Kungl. Majit böra inhämta riksdagens bemyndigande att meddela de särskilda

bestämmelser beträffande statsbidrag till icke statliga läroanstalter,

som kunna påkallas för genomförande av de här förordade förslagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t utfärda bestämmelser och meddela

beslut angående lärares vid det statliga och statsunderstödda

undervisningsväsendet avlönings- och anställningsförhållanden

samt angående statsbidrag till statsunderstödda

läroanstalter dels under tid, då undervisningen inställes eller

begränsas på grund av vid krig eller krigsfara vidtagna anordningar

eller till följd av bränslebrist eller av annan dylik orsak,

dels ock under återläsningstid, som i anledning av undervisningens

inställande eller begränsning varder bestämd.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

V. Schwartz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:92 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lärares avlöningsoch anställningsförhållanden under tid, ela undervisningen inställes a1 i texten
  2. 2SärU 1940:73 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lärares avlöningsoch anställningsförhållanden under tid, då undervisningen inställes eller begränsas s. 1 i texten