Sök i Ratio Lex

Angående reglering av vissa utgifter å för skottsstaten för försvar sväsendei m. m. för budgetåret 1940/41, m. m

1940-11-29 · 74 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 69 av 74 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:81 (urtima riksdagen), Angående reglering av vissa utgifter å för skottsstaten för försvar sväsendei m. m. för budgetåret 1940/41, m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 81.

I

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av

vissa utgifter å för skottsstaten för försvar sväsendei

m. m. för budgetåret 1940/41, m. m.; given Stockholms

slott den 29 november 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge,, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Med propositionen nr 1 till årets urtima riksdag framlades förslag till

vissa ändringar i gällande riksstat. Förslagen sammanfattades å en tilläggsstat

I till riksstaten. Vid utformningen av propositionen hade de av riksdagen

godkända principerna för genomförandet av ändringar i den fastställda

statsregleringen varit vägledande.

De i propositionen nr 1 anmälda ändringsförslagen gällde endast budgetens

utgiftssida. I flertalet fall avsågo de äskade nya anslagen att bereda

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 81.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

täckning för utgifter, som bestritts av förskottsanslag. För övriga anslagsäskanden

gällde i princip, att de avsågo utgiftsbehov, som ej kunnat föreläggas

den senaste lagtima riksdagen för prövning men som borde tillgodoses

innan ärendet kunde underställas nästa lagtima riksdag. Frågan om avskrivning

av de i propositionen äskade nya kapitalinvesteringarna lämnades

tillsvidare öppen.

Vid regleringen av utgifterna å förskottsstaten gjordes i propositionen

undantag för de utbetalningar som betingades av dispositionsbeslut, vilka

avsågo en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning,

eller vilka eljest borde bli föremål för en kollektiv reglering. Uppskovet

med täckningen av dessa olika utgifter överensstämde med den principiella

ståndpunkt som vid årets lagtima riksdag intagits i frågan.

Under riksdagens lopp ha sedermera framlagts förslag örn ett betydande

antal anslagsförstärkningar eller nya anslag, vilka delvis ännu äro föremål

för riksdagens prövning. De anslag som av riksdagen anvisats i anledning

av hittills framlagda förslag uppgå till sammanlagt 77.S miljoner

kronor å driftbudgeten och 121.8 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Föreslagna,

av riksdagen ännu ej prövade anslagsanvisningar uppgå till 74 miljoner

kronor å driftbudgeten och 60.1 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Efter framläggandet av propositionen nr 1 ha vidare vissa beslut fattats

örn disposition av anslagen på förskottsstaten för försvarsväsendet, vilken

av urtima riksdagen förklarats skola äga förlängd giltighet. Dessa beslut ha

i flertalet fall avsett utgifter för försvarsväsendet. Förskottsanvisningar för

civila ändamål ha beslutats blott i sådana fall, där utgiften icke kunnat

anstå i avvaktan på riksdagens prövning av anslagsfrågan. I viss utsträckning

ha medelsanvisningama från förskottsstaten redan anmälts för riksdagen

för reglering genom tilläggsstatsanslag. Regleringen har tillsvidare

uppskjutits dels i de fall där så borde ske enligt de vid årets lagtima riksdag

godtagna principer, om vilka erinrades i propositionen nr 1 till urtima

riksdagen, dels också i de fall som lämpligen synts kunna bli föremål för

reglering i ett sammanhang vid slutet av den urtima riksdagen.

Sistnämnda förskottsanvisningar torde nu böra anmälas för riksdagen. I

samband med att så sker, synes lämpligt att framlägga förslag örn vissa

ytterligare medelsanvisningar, vilka icke ansetts böra anstå till nästa lagtima

riksdag och icke blivit föremål för särskild framställning. Samtidigt

torde böra äskas de avskrivningsanslag, som påkallas av beslutade eller

äskade investeringsanslag hänförliga till tilläggsstat I till årets riksstat. Slutligen

böra i detta sammanhang förslag framläggas även om erforderliga

ändringar av riksstatens inkomstsida.

De till en tilläggsstat I till årets riksstat hänförliga inkomstberäkningar

och anslagsäskanden, som i det följande anmälas, äro att bedöma från här

angivna utgångspunkter. I flertalet fall utgöra de sålunda förslag till änd
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

3

ringar i riksstat^, som betingas av riksdagens redan fattade beslut, av förslag

som förelagts riksdagen men ännu ej av denna prövats samt av medelsanvisningar

från förskottsstaten. I övrigt avses med förslagen en komplettering

av tidigare framlagda anslagsäskanden som nödvändiggjorts av utvecklingen.

En närmare förklaring till de framlagda förslagen synes endast erforderlig

på ett par punkter.

På riksstatens inkomstsida böra nu upptagas redovisningstitlar för krigskonjunkturskatten

oell den allmänna omsättningsskatten. Avkastningen av

dessa skatter kan ännu ej beräknas. Jag förordar att de i riksstaten upptagas

med 20 miljoner kronor respektive 80 miljoner kronor. Med dessa rent

formella belopp avses blott att ange den ungefärliga storleksordningen av

den avkastning ifrågavarande skatter kunna giva under innevarande budgetår.

Regleringen av medelsanvisningar från förskottsstaten har, såsom redan

antytts, begränsats såtillvida som enligt vedertagna principer medel äskas

blott för täckning av förskottsutbetalningar av bestämd omfattning vilka icke

lämpligen böra inbegripas under en kollektiv reglering. Begränsningen är av

större betydelse blott för försvars väsendets del; jag erinrar emellertid örn att

Kungl. Maj :ts beslut angående disposition av anslag å förskottsstaten för militäia

ändamål numera successivt bringas till vederbörande utskotts kännedom.

Förskottsutbetalningar för civila ändamål lämnas oreglerade i ett fåtal

fall som i princip kunna jämföras med de utgifter för försvarsväsendet som

tillsvidare skola stå öppna. Undanlag ha sålunda gjorts endast för vissa fortlöpande

utgifter för luftskyddet.

Bland de beslut örn disposition av förskottsanslag som icke bli föremål

för reglering i detta sammanhang torde ett böra bringas till riksdagens kännedom.

Genom beslut den 11 oktober 1940 har Kungl. Maj:t hemställt till aktiebolaget

Vin- & spritcentralen att, sedan en mindre kvantitet disponerats för

civil förbrukning, till flygvapnets förfogande ställa den motorsprit, som intill

utgången av år 1940 bleve tillgänglig, dock högst viss kvantitet, samt att reservera

eventuellt ytterligare föreliggande kvantiteter för försvarsväsendets

behov. För motorsprit övertagen på grund av för flygvapnets räkning verkställd

import skulle flygförvaltningen till statens reservförrådsnämnd erlägga

likvid motsvarande självkostnaden exklusive tull. För övrig motorsprit

skulle betalas det pris, som följde av det allmänna avtalet den 14 juni 1940

mellan aktiebolaget Svensk sprit och aktiebolaget Vin- & spritcentralen, jämte

de särskilda merkostnader, som belöpte å de övertagna partierna. Sålunda

skulle hl. a. för sådan motorsprit, som utvunnits vid fodercellulosatillverknmg

enligt då gällande avtal, utgå ett tillägg av 80 öre och för motorsprit

som framställts enligt avtal den 22 juli 1940 mellan bränslekommissionen

och aktiebolaget Svensk sprit, ett tillägg av 20 öre, allt för liter 95-procentig

sprit. Likvid enligt angivna grunder för den övertagna spriten skulle av flygtorvaltnmgen

erläggas med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsvä
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

sende! m. in. uppförda anslaget till Flygvapnet (Fa). Medel för reglering av

ifrågavarande utgifter torde få äskas av riksdagen, sedan kännedom erhållits

om de kvantiteter sprit, som intill årsskiftet fått övertagas av flygvapnet.

Med avseende å beräkningen av de anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

som nu äskas, torde jag slutligen få framhålla följande. För

anslag under försvarsväsendets fastighetsfond har det visat sig svårt att

strängt fasthålla vid de beräkningsgrunder som godkänts av riksdagen och

som hittills konsekvent tillämpats. Orsaken härtill är, att det visat sig praktiskt

att för byggnadsföretag för försvarsändamål äska anslagen utan en genomförd

åtskillnad mellan nybyggnader av olika slag, reparationsarbeten

och viss materielanskaffning; en noggrannare specificering skulle nämligen

medföra en ogynnsam splittring av medelsanvisningen på ett stort antal smärre

anslag. Vid bestämningen av avskrivningsanslagen skulle avskrivningen

under dessa omständigheter helst beräknas med hänsyn till investeringsanslagens

uppdelning på olika ändamål. Detta vore emellertid föga praktiskt

med tanke på svårigheten att senare genomföra avskrivningen i enlighet med

beräkningsgrunderna. Avskrivningsanslagen ha därför ansetts böra beräknas

schablonmässigt efter fastställda grunder utan differentiering med hänsyn

till de olika ändamål som i vissa fall tillgodoses med ett och samma investeringsanslag.

Några olägenheter synas icke följa härav. Det torde kunna

ifrågasättas, huruvida man icke för investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond

borde genomföra kollektiv avskrivning genom ett gemensamt anslag

för var och en av delfonderna. Frågan härom synes mig emellertid böra

bli föremål för närmare utredning innan nuvarande praxis ändras.

De till en tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden som på anförda grunder böra i detta sammanhang föreläggas

riksdagen ha tidigare denna dag anmälts. Utdrag av statsrådsprotokollet

angående de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit därvid på

hemställan av vederbörande departementschefer fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bil. 1—12).

En sammanställning av samtliga de till tilläggsstat I hänförliga anslag, som

av riksdagen anvisats eller som i denna eller tidigare propositioner äskats

torde få fogas vid protokollet såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaga följande nya

inkomsttitlar sålunda:

Krigskonjunkturskatt, bevillning ................... kronor 20,000,000

Allmän omsättningsskatt, bevillning .............. » 80,000,000.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna

de förslag, om vilka Kungl. Majit på hemställan av vederbörande de
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

5

partementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag

(bil. 1—12) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

L. Gabrielson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 81.

rr

i

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden. hållet

inför Hans Näjd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel. För anskaffande

av inom utrikesförvaltningen erforderlig chiffreringsmateriel anvisade Kungl.

Majit genom beslut den 1 november 1940 ett belopp av 46,500 kronor att utgå

av det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41

under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap:

förstärkning av den civila administrationen m. m. För täckning

av förskottsanvisningen torde böra å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1940/41 äskas ett motsvarande anslag. En närmare redogörelse för

materielanskaffningens innebörd torde få lämnas riksdagens vederbörande

utskott.

Jag hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 46,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Jan Stenström.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 81.

9

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

»

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, håltet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 november 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under

försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

G. Gemensamma anslag.

[1.] 18 a. Särskild beredskapsmönstring för år 1941, förslagsanslag.

I den till årets urtima riksdag avlåtna propositionen nr 68 med förslag till

förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m. har

förutsatts, att till täckande av de med ifrågavarande mönstringsförfarande

förenade kostnaderna skulle å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår under fjärde huvudtiteln anvisas ett särskilt anslag. Här avsedda

kostnader hava i nämnda proposition beräknats till 155,000 kronor, därav

för tryckning av blanketter 23,000 kronor, för mönstringens kungörande

7,000 kronor och för ersättning till kyrkobokförare m. m. 125,000 kronor.

Under hänvisning härtill och då anslaget synes böra anvisas såsom förslagsanslag,

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskild beredskapsmönstring för år 1941 å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av ...................... kronor 155,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majrts proposition nr 81.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Berglund.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

11

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

C. Vägtrafikväsendet.

[1.] 3. Bidrag till vissa kommimikaiionsändamål, reservationsanslag.

I 1940 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 34) föreslog Kungl.

Maj :t, att till bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1940/

41 ett reservationsanslag måtte anvisas å 5,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 maj 1940, nr 6, (punkt 33) meddelade riksdagen,

att riksdagen med hänsyn till riksdagens vederbörande utskott tillhandakomma

uppgifter funnit ifrågavarande anslag böra för budgetåret 1940/41

uppföras med ett belopp av 15,000 kronor, och anmälde, att riksdagen till

bidrag till vissa kommunikationsändamål för nämnda budgetår anvisat ett

reservationsanslag av 15,000 kronor.

Beträffande de utgifter, som numera vanligen bestridas av ifrågavarande

anslag, torde jag få hänvisa till förenämnda punkt i årets statsverksproposition.

Det anslagsbehov, som föranledde riksdagen att höja anslaget för innevarande

budgetår med 10,000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t begärda beloppet,

och som då beräknades till nämnda summa, har sedermera visat sig

kräva ytterligare ett belopp av 9,064 kronor 79 öre. Genom beslut den 5

april och den 7 juni 1940 har därför Kungl. Majit ställt sammanlagt

19,064 kronor 79 öre till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, att

användas för här avsett ändamål.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

I årets statsverksproposition beräknades, att vid ingången av innevarande

budgetår en reservation skulle föreligga av omkring 21,000 kronor. Enligt

riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1939/40 utgjorde reservationen

25.007 kronor 89 öre. Häri ingingo emellertid nämnda 19,064

kronor 79 öre, vilka först i augusti 1940 avförts på anslaget. Det belopp,

som jämte det nya anslaget å 15,000 kronor står till förfogande innevarande

budgetår, utgör således endast (25,007:89— 19:064:79) 5,943 kronor 10 öre.

Av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen å tillhopa (15,000 +

5,943:10) 20,943 kronor 10 öre lia av Kungl. Maj:t hittills följande statsbidrag

anvisats, nämligen: till anordningar inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län för beredande av skjuts och härbärge åt resande tillhopa

3,337 kronor 50 öre, till statsbidrag för uppehållande av trafik å vissa

sjöar i Norrland samt trafik i Bohusläns skärgård tillhopa 10,400 kronor,

till avlöning till åbon å Strimasunds fjällstuga 300 kronor, till anskaffande

av ved till en mellan Merkenis fjällstuga och riksgränsen mot Norge belägen,

staten tillhörig vilstuga 164 kronor, till reparation av broförbindelser å färdevägen

Jäkkvik—Merkenis i Sverige—Graddis i Norge 361 kronor 20 öre, till

uppehållande under vintern 1940/41 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan

Aggarön m. fl. öar och Västerås 325 kronor samt slutligen till gratifikation

till åbon vid Strimasunds fjällstuga P. A. Persson 1,000 kronor. Tillhopa

ha således från anslaget anvisats 15,887 kronor 70 öre. Härtill kommer

anslaget att belastas med vissa ersättningar för jordförluster genom kanaloch

väganläggningar, vilka jämlikt beslut av statsmakterna från och med

budgetåret 1923/24 avföras å anslaget. Under de senare åren hava dessa ersättningar

uppgått till i runt tal 3,700 kronor.

Anslaget är sålunda redan nu disponerat så när som på omkring 1,300

kronor. Ansökningar örn ytterligare bidrag hava inkommit eller torde vara

att förvänta till ändamål, som tidigare åtnjutit statsbidrag. Därjämte torde

behov av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för bro eller annan

anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke är att hänföra

till allmän väg, uppkomma under instundande vinter.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande särskilt

av det förutnämnda oberäknade bidragsbeloppet å över 9,000 kronor, som

påförts anslaget, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa kommunikationsåndamål å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 10,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:! Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

13

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjund e huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 november

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å dlläggsstat I til! riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför

därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk in. in.

[1.] 15 a. Riksräkenskapsverket: Särskilda kostnader för granskning

av vissa militära räkenskaper. Enligt gällande föreskrifter ankommer det

på riksräkenskapsverket att verkställa granskning av räkenskaperna för de

militära centralförvaltningarnas huvudkassör, medan granskningen av de

nämnda centralförvaltningar underställda myndigheternas räkenskaper närmast

är anförtrodd åt specialrevisioner, förlagda till armé-, marin- och flygförvaltningarna.

I skrivelse den 31 oktober 1940 anförde riksräkenskapsverket, efter samråd

med statens krisrevision, i huvudsak följande.

Vid de militära centralförvaltningarnas huvudkassör bär räkenskap smaterialet

efter krigsutbrottet undergått en mycket betydande utökning. Sålunda

har det sammanlagda antalet verifikationer stigit från omkring 73,000 för

budgetåret 1938/39 till omkring 199,000 för budgetåret 1939/40.

Det måste anses vara synnerligen angeläget, att, i likhet med vad som

skett beträffande förenämnda specialrevisioner, jämväl för granskningen av

räkenskaperna för de militära centralförvaltningarnas huvudkassör förstärk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

ning av arbetskrafterna vidtages och att granskningen i görligaste mån påskyndas.

Den sålunda åsyftade forceringen av granskningsarbetet finner riksräkenskapsverket

lämpligen böra ske genom anlitande av med militärräkenskaperna

förtrogna arbetskrafter för arbete å övertid. En sådan ordning för avverkandet

av nu omliandlade mera tillfälliga stegring av granskningsuppgifterna

torde vara den mest ändamålsenliga samtidigt som den innebär den

ojämförligt billigaste lösningen.

För arbetets utförande under återstående delen av innevarande budgetår

har riksräkenskapsverket tänkt sig att i första hand anlita hos ämbetsverket

anställd personal. Härvid måste dock jämväl tagas i anspråk personal i 21

lönegraden. Ersättning i förevarande fall bör utgå till vederbörlig därtill

berättigad personal enligt bestämmelserna i 26 § civila avlöningsreglementet

samt åt övrig personal, revisor eller därmed i kvalifikationsavseende likställd

befattningshavare, i form av gratifikation, beräknad efter den övertidsersättning,

som enligt nyssnämnda paragraf utgår till befattningshavare i 18 lönegraden

eller alltså med 3 kronor 10 öre för timme. De sammanlagda kostnaderna

för övertidsarbete hava beräknats till 5,868 kronor. Vidare har räknats

med reseersättningar för inventeringsförrättningar till ett belopp av

1,500 kronor.

Under åberopande härav hemställde riksräkenskapsverket, att ett avjämnat

belopp av 7,500 kronor skulle ställas till riksräkenskapsverkets förfogande

för utförande av ifrågavarande granskningsarbete i huvudsaklig anslutning

till en vid skrivelsen fogad granskningsplan.

Genom beslut den 8 november 1940 har Kungl. Majit, med bifall till riksräkenskapsverkets

framställning, medgivit att av det under sjunde huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap:

förstärkning av den civila administrationen m. m. finge utbetalas sammanlagt

högst 7,500 kronor för ifrågavarande ändamål.

För täckning av detta utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat för

innevarande budgetår. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till Riksräkenskapsverket: Särskilda kostnader för

granskning av vissa militära räkenskaper å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

anslag av................................ kronor 7,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L. Gabrielson.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

15

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt

anför därvid efter gemensam beredning med chefen för folkhushållningsdepartementet

följande.

K. Foikbildningsåtgärder i övrigt.

[1.] 2 a. Föreläsningar i krisfrågor. För innevarande budgetår har

det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, av statsfinansiella

skäl sänkts från 252,000 kronor till 161,000 kronor. Då emellertid

under anslaget från och med detta budgetår inräknats ett belopp av 17,000

kronor till föreläsningsverksamhet inom försvars väsendet, ha de till föreläsningsverksamheten

i övrigt utgående anslagsmedlen sänkts med 108,000 kronor.

Medelst det till föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet anvisade

beloppet skall tillgodoses det normala behovet av sådan föreläsningsverksamhet,

alltså icke det ökade medelsbehov, som föranledes av de anbefallda försvarsberedskapsåtgärderna.

Genom beslut den 31 maj 1940 bemyndigade Kungl. Majit statens informationsstyrelse

att inom styrelsen upprätta en fristående sektion för kulturell

folkberedskap med huvudsaklig uppgift att under styrelsens ledning vidtaga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

åtgärder, som kunde anses erforderliga för att under krigstid bidraga till att

stärka svenska folkets intellektuella och moraliska motståndskraft. Jämlikt

detta bemyndigande har från och med den 1 juli 1940 en sådan sektion upprättats.

I skrivelse den 9 oktober 1940 har sektionen för kulturell folkberedskap

hemställt örn anvisande av ett förstärkningsanslag av 50,000 kronor för budgetåret

1940/41 till den statsunderstödda föreläsningsverksamheten i riket,

avsett för anordnande av föreläsningar i folkförsörjningsfrågor, folkmoraliska

frågor och andra med krisen sammanhängande frågor. Till stöd för

framställningen har anförts följande:

På grund av initiativ från Folkberedskapen hade under sommaren 1940

av akademiska beredskapskommittén i samarbete med folkbildningsförbundet

och andra föreläsningsbyråer anordnats en förmedling av föreläsare i

svensk beredskap. Föreläsarna ställde sig under sommaren till förfogande

utan annan ersättning än kostnaden för resor och vivre. Dessa villkor kunde

emellertid numera, sedan semestrar och ferier slutat och ifrågavarande föreläsares

ordinarie arbete åter börjat, endast i undantagsfall tillämpas.

Uppenbarligen förelåge fortfarande ett starkt behov av upplysande föreläsningar

i en rad frågor sammanhängande med krisläget. Till folkberedskapen

hade inkommit en råd skrivelser från upplysningsnämnder samt från

föreläsningsföreningar och andra lokala folkbildningsorganisationer med förfrågningar,

huruvida folkberedskapen kunde ställa till förfogande föreläsare

i dylika ämnen. 1 allmänhet hade avsändarna av dessa skrivelser även förväntat,

att folkberedskapen skulle kunna utbetala lämplig ersättning till föreläsarna.

På dessa förfrågningar hade folkberedskapen endast kunnat svara

med att hänvisa till de ordinarie organen för förmedling av föreläsare, under

påpekande av att i allmänhet ersättning måste utgå för såväl föreläsningen

som för resa och vivre samt att dessa kostnader måste bestridas av den

organisation, som arrangerade föreläsningen. Endast på ett speciellt ämnesområde,

nämligen frågor örn sparande, funnes möjlighet tack vare en överenskommelse

mellan folkbildningsförbundet, riksgäldskontoret, postsparbanken,

svenska sparbanksföreningen och kooperativa förbundet att ställa föreläsare

till förfogande kostnadsfritt.

Det vore emellertid tydligt, att upplysande föreläsningar behövdes inte

blott i sparfrågor utan även rörande vår folkförsörjning i allmänhet. Efter

samråd med chefen för folkhushållningsdepartementet samt ordförandena i

de under detta departement lydande kristidskommissionerna hade folkberedskapen

och informalionsstyrelsens upplysningsavdelning tagit initiativet till

en omfattande upplysningsverksamhet rörande vår folkhushållning under

nu rådande kristillstånd. Verksamheten omfattade bl. a. en av radiotjänst och

brevskolan anordnad kombinerad radio- och korrespondenskurs, organiserad

på liknande sätt som beredskapskursen om vårt folkförsvar. Skulle denna

kurs bli till åsyftad verkan, vore det emellertid nödvändigt, att den kompletterades

av en av de lokala föreläsningsföreningarna anordnad föreläsningsverksamhet

i dessa ämnen.

Folkberedskapen planerade vidare i samråd med samverkande bildningsförbunden

en omfattande studieverksamhet i av kriget aktualiserande folkmoraliska

frågor. Också för denna verksamhet måste man räkna med en

intensifierad verksamhet av de lokala föreläsningsanstalterna.

Även föreläsningar rörande andra inre och yttre försvarsfrågor kunde tänkas

ha en viktig uppgift att fylla i nuvarande läge.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

17

Den beredvillighet att anordna dylika föreläsningar i olika krisfrågor, vilken

från olika folkbildningsorgans sida kommit till synes, äventyrades emellertid,

om den icke erhölle stöd i ekonomiskt hänseende från statsmakternas

sida. Till följd av den nedsättning av anslagen till den fria föreläsningsverksamheten,

som vidtagits för innevarande budgetår, hade de flesta föreläsningsföreningar

och därmed jämförliga organisationer nödgats begränsa sin

ordinarie verksamhet. Man kunde inte förvänta av dem, att de skulle ytterligare

minska denna eller rent av lägga ned den helt och hållet för att kunna

arrangera föreläsningar i krisfrågor. Ett dylikt förfaringssätt vore dessutom

från psykologisk synpunkt olyckligt och ägnat att motarbeta den kulturella

folkberedskapens syfte: att söka visa, huru normala livsformer kunna upprätthållas

även under påfrestande tider.

Det anslag med 50,000 kronor, som med hänsyn härtill av sektionen äskades

för budgetåret 1940/41, borde ställas till skolöverstyrelsens förfogande

för att av denna på vanligt sätt fördelas på de olika folkbildningsorgan, som

förmedlade och anordnade föreläsningar, på samma villkor som eljest gällde

för de statsunderstödda föreläsningarna, dock med det tillägget att medlen

endast finge användas till föreläsningar i krisfrågor.

I yttrande över framställningen har skolöverstyrelsen anfört, att de statsunderstödda

föreläsningsföreningarna och andra folkbildningsorgan, som anordnade

föreläsningar, utan tvivel hade en stor uppgift att fylla även som förmedlare

av informationer i frågor, som berörde med krisen sammanhang,

ande statliga åtgärder. Det syntes därför överstyrelsen angeläget, att dessa

föreningar även i fortsättningen kunde erhålla understöd av statsmedel. Föreningarna

hade varit angelägna att anpassa sin verksamhet efter rådande speciella

förhållanden. De hade på sina program upptagit bl. a. direkt upplysning

i krisfrågor och anordnat föreläsningar örn vårt försvarsväsen, om luftskydd,

hemvärn och annat, som krisen gjort aktuellt. Utrikespolitiska frågor

och modern historia hade fått framträdande plats på många föreningars program.

Med den nedskärning av anslagen, som av statsfinansiella skäl vidtagits,

måste antalet föreläsningar i försvars- och krisfrågor minskas. Därigenom försvårades

den av informationsstyrelsen planerade upplysningsverksamheten på

detta område. Denna upplysningsverksamhet syntes överstyrelsen vara av sådant

värde, att överstyrelsen för sin del vore villig att ombesörja utdelningen av

ett förstärkningsanslag till föreläsningsverksamheten med 50,000 kronor, därest

Kungl. Majit ansåge sig kunna disponera ytterligare medel för detta ändamål

eller för den händelse detta belopp kunde utgå av till informationsstyrelsen

anvisat anslag. Anslaget syntes böra fördelas mellan olika statsunderstödda

organ för förmedling av föreläsningar och utgå på samma villkor, som

gällde för de statsunderstödda föreläsningarna, dock med den inskränkningen,

att medlen endast finge användas till föreläsningar i krisfrågor.

Vid anmälan i 1940 års åttonde huvudtitel av frågan örn anslag för inne- Departemmuvarande

budgetår till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna po- 0Äe/*«- pulärvetenskapliga föreläsningar, erinrade jag om den verksamhet, som dessa

organisationer med erkännansvärd beredvillighet utövade genom att på sina

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr SI.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

program upptaga såväl det civila luftskyddets problem som aktuella försörjningsproblem

och vad därmed ägde samband, samt framhöll, att denna verksamhet

förtjänade stöd från statsmakternas sida. Jag ansåg mig emellertid

kunna utgå från att, i den mån särskilt ekonomiskt understöd borde lämnas

folkbildningsorganisationerna för fullgörande av den uppgift de sålunda påtagit

sig, medel härför komme att anvisas i annan ordning. Vid bestämmandet

av ifrågavarande anslag har i enlighet härmed bortsetts från de särskilda

av krisförhållanden betingade uppgifter, som föreläsningsorganisationema

nu handhava.

Den föreliggande framställningen avser att inom den nu befintliga statsunderstödda

föreläsningsorganisationen möjliggöra en effektiv föreläsningsverksamhet

rörande folkförsörjningen och andra med krisen sammanhängande

frågor. En sådan föreläsningsverksamhet utgör otvivelaktigt ett betydelsefullt

komplement till de redan vidtagna beredskapsåtgärderna och bör enligt min

mening understödjas med statsmedel. Det synes icke möjligt att för innevarande

budgetår ifrågasätta en ytterligare begränsning av den ordinarie föreläsningsverksamheten

i syfte att bereda större plats åt föreläsningar i krisfrågor.

I enlighet med vad enligt det föregående förutsatts torde för dessa

föreläsningar medel böra i särskild ordning anvisas. Då enligt vad jag inhämtat

de medel, som nu stå till förfogande för informationsstyrelsen och

dess sektion för kulturell folkberedskap, icke lämna tillgång till kostnadernas

bestridande och det för övrigt synes riktigt, att detta anslagsändamål tillgodoses

genom anslag under åttonde huvudtiteln, vill jag förorda, att särskilt

anslag anvisas för ändamålet under nämnda huvudtitel på tilläggsstat I

för budgetåret 1940/41. Anslaget, som icke synes böra bestämmas till lägre

belopp än föreslagna 50,000 kronor, torde böra ställas till skolöverstyrelsens

förfogande, att av överstyrelsen i samråd med sektionen för kulturell folkberedskap

fördelas mellan olika statsunderstödda organ för förmedling av

föreläsningar och utgå på samma villkor, som gälla för de statsunderstödda

föreläsningarna allenast med den inskränkningen, att anslagsmedlen endast

må användas till föreläsningar i krisfrågor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Föreläsningar i krisfrågor å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 81.

19

Bilaga 6,

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 25 c. Ytterligare bidrag till kostnader för transport m. m. av strå
foder,

reservationsanslag. Genom beslut av 1940 års urtima riksdag (prop.

nr 28; r.skr. nr 43) anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 dels till Kostnader för transport av stråfoder ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, dels ock till Statsbidrag för inköp av stråfoder ett

reservationsanslag å 2,000,000 kronor. Bestämmelser rörande villkoren för

erhållande av bidrag från sistnämnda anslag utfärdades sedermera i kungörelsen

den 25 oktober 1940 (nr 898). Genom beslut samma dag ställde

Kungl. Majit förenämnda anslag å 1,000,000 kronor till statskontorets förfogande

att av statskontoret disponeras för utbetalning på rekvisition av

statens livsmedelskommission, som skulle äga använda medlen till att ombesörja

tillförsel av hö och halm till de områden inom Kalmar, Gotlands

och Blekinge län, där skördeutfallet blivit särskilt otillfredsställande. Härvid

skulle iakttagas, att ersättning borde lämnas för samtliga med transporterna

förenade kostnader från inlastningsorten till köparens närmaste järnvägseller

ångbåtsstation eller högst motsvarande kostnader vid transport annor
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

ledes än med järnväg eller fartyg. Vidare skulle enligt kommissionens bedömande

statshjälp till fraktkostnaderna för tillförsel av hö och halm utgå

till övriga av missväxt drabbade trakter, därvid dylik hjälp dock ej borde

medgivas i sådana fall då fraktkostnaderna uppginge till förhållandevis

obetydliga belopp. De i Kungl. Maj:ts beslut avsedda transporterna av stråfoder

ha verkställts av svenska spannmålsaktiebolaget.

I skrivelse, vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 1 november

1940, har hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län hemställt, att

200,000 kronor måtte ställas till förfogande för täckande av en del av inköpskostnaderna

för hö och halm till vissa delar av länet.

Lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission lia efter remiss avgivit

gemensamt utlåtande den 15 november 1940 och därvid hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte dels medgiva livsmedelskommissionen att vid ombesörjande

av tillförsel av halm till Kalmar, Gotlands och Blekinge län ävensom

övriga av missväxt drabbade trakter i riket gälda ej endast transport- och

distributionskostnader utan även så stor del av försäljningspriset, att utförsäljning

å respektive mottagningsorter kan ske för ett pris av 7 öre per kilogram,

dels ock för ändamålet anvisa ett belopp av 400,000 kronor. I sitt yttrande

har kommissionen tillika meddelat, att kommissionen i anledning av

hushållningssällskapets framställning ämnade med stöd av förenämnda kommissionen

lämnade bemyndigande uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget

att, mot ersättning av statsmedel för fraktkostnaderna, i likhet med

vad som gäller beträffande bolagets transporter av stråfoder till Kalmar,

Gotlands och Blekinge län, ombesörja transporter av stråfoder även till Göteborgs

och Bohus län.

Såsom stöd för sin hemställan har lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen

anfört, bland annat, följande.

Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen ha för sin del den uppfattningen,

att marknadspriset inom landet på stråfoder åtminstone tills

vidare under konsumtionsåret kommer att ställa sig mycket högt, även örn

frakt- och övriga distributionskostnader täckas av statsmedel. Den frågan

har därför väckts, huruvida ej ytterligare åtgärder borde vidtagas genom

statens försorg för nedbringande av stråfoderpriserna, i första hand då priset

å halm. Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen vilja för sin del

tillstyrka dylika åtgärder beträffande Kalmar, Gotlands och Blekinge län,

ävensom sådana områden därutöver, vilka särskilt hart drabbats av torkan

under sommaren 1940. I detta sammanhang må nämnas, att medan spannmålsbolaget

hittills kunnat erbjuda halm på Gotland och Öland för ett pris

av 7 öre per kilogram, därvid bolaget självt svarat för ej endast de direkta

frakt- och inlastningskostnaderna utan även viss del av själva distributionskostnaden

i övrigt, prisläget numera blivit sådant, att försäljning till angivna

pris ej längre kan ske, därest bolaget ej skall stå även för ytterligare

del av försäljningskostnaden. Beträffande de åtgärder som böra vidtagas

vilja lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen förorda, att medgivande

lämnas livsmedelskommissionen att bemyndiga svenska spannmålsaktiebolaget

att vid av bolaget enligt kommissionens nännare föreskrifter

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

21

verkställda transporter av halm bära, förutom själva fraktkostnaderna, även

förekommande distributionskostnader samt så stor del av försäljningspriset

som erfordras för att utförsäljningspriset å halm inom de av torkan drabbade

områdena må kunna nedbringas tili 7 öre per kilogram. De ytterligare

kostnader som härav föranledas för spannmålsaktiebolaget torde icke behöva

överstiga 400,000 kronor. Den utvidgade verksamhet, som sålunda skulle

åvila spannmålsaktiebolaget, bör gälla endast vid inköp genom bolagets förmedling

av halm. Beträffande inköpen av hö anse sig lantbruksstyrelsen och

livsmedelskommissionen för närvarande icke böra ingå på frågan örn en

direkt statssubvention, detta särskilt med hänsyn till att man ännu ej kan

överblicka verkningarna av det genom kungörelsen den 8 november 1940 (nr

915) stadgade transportförbudet.

Genom riksdagens förut omförmälda beslut örn anvisande av medel dels Departementtill

gäldande av fraktkostnaderna för stråfoder och dels till bidrag för in- chefenköp

av sådant foder har i viss omfattning bistånd lämnats jordbruket i de

trakter av landet, som svårast drabbats av den till följd av sommarens torka

uppkomna bristen på stråfoder. Såsom lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen

framhållit torde marknadspriset inom landet på stråfoder

under konsumtionsåret ställa sig mycket högt, även om frakt- och distributionskostnaderna

täckas av statsmedel. För närvarande överstiger sålunda

priset å halm på Gotland och Öland 7 öre per kilogram, sedan nämnda kostnader

guldits. I likhet med lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen

anser jag därför, att ytterligare åtgärder böra vidtagas i syfte att möjliggöra

inköp av framförallt halm till priser som jordbruket kan bära. Det av lantbruksstyrelsen

och livsmedelskommissionen för sådant ändamål framförda

förslaget kan jag biträda. Kommissionen torde sålunda böra bemyndigas

medgiva svenska spannmålsaktiebolaget att vid de av bolaget enligt kommissionens

närmare föreskrifter verkställda transporterna av halm mot

ersättning av statsmedel bära förutom själva fraktkostnaderna även förekommande

distributionskostnader samt så stor del av försäljningspriset som

erfordras för att priset a halm inom de i Kungl. Maj:ts förenämnda beslut

omförmälda områdena må kunna nedbringas till 7 öre per kilogram å mottagningsorten.

För ett genomförande av en dylik anordning ha lantbruksstyrelsen

och livsmedelskommissionen ansett behövligt att utöver förut anvisade

medel ytterligare ett belopp av 400,000 kronor ställes till kommissionens

förfogande. Detta belopp torde nu böra anvisas å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Ytterligare bidrag till kostnader för transport m. m.

av strafoder för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 400,000.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 81.

I. Fiskeriväsendet.

[2.] 16. Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar

in. m., reservationsanslag. I skrivelse den 26 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen

hemställt om anvisande av dels 1,150,000 kronor för utlämnande av

bidrag utan återbetalningsskyldighet till anskaffande av gasgeneratorer för

fiskebåtar, dels ock likaledes 1,150,000 kronor till en lånefond för inköp och

inmontering av gasgeneratorer i fiskebåtar. Lantbruksstyrelsens förslag innebär

i huvudsak följande. Till fiskare, som anskaffade och inmonterade

av statens bränslekommission godkända gasgeneratorer i sina fiskebåtar,

skulle kunna utlämnas dels bidrag motsvarande halva kostnaden härför och

dels ett räntefritt lån för täckande av andra hälften av kostnaderna. Lånen

borde vara amorteringsfria under nio månader från lyftningsdagen samt

därefter amorteras kvartals- eller halvårsvis med Vio respektive Vs av lånebeloppet.

I regel borde ingen säkerhet behöva ställas för lånen. Det borde

dock dels undersökas huruvida sökanden ägde sådana kvalifikationer att

det kunde anses lämpligt att han komme i åtjnutande av ifrågavarande bistånd

dels ock kontrolleras, att bidrag och lån användes för därmed avsett

ändamål. För ifrågavarande lån borde uppläggas en särskild fond benämnd

lånefonden för inköp och inmontering av gasgeneratorer för motordrift i

fiskebåtar, vilken fond borde stå under statskontorets förvaltning. Bidragsoch

låneverksamheten borde handhavas av lantbruksstyrelsen.

Ur lantbruksstyrelsens motivering till förslaget må här återgivas följande.

Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat har nu ett gengasaggregat lämpat

för den mindre fiskebåtstyp, som allmänt användes på ostkusten och i de

större insjöarna, konstruerats och inmonterats på en fiskebåt. Med detta

aggregat hava även vissa prov företagits, som synas ha utfallit i stort sett

tillfredsställande. För närvarande äro även aggregattyper lämpade för de

större fiskebåtar, som användas på västkusten, under konstruktion. Försök

angående gengasdriftens användbarhet i västkustfisket komma att anställas

under den närmaste framtiden. Redan på förhand torde kunna sägas att gengasdriften

icke är användbar för långa fiskeresor. Men även på västkusten

företagas korta fiskeresor. Så är fallet med fisket vid Hallands kust samt

med räkfisket, makrillfisket m. fl. fisken i Göteborgs och Bohus län, och

vid dylika fisken torde förutsättningar finnas för användning av gengasdrift.

Men endast praktiska försök kunna bringa klarhet härutinnan. Enligt preliminära

uppgifter skulle kostnaderna för tillverkning och inmontering av ett

aggregat avsett för en mindre fiskebåt uppgå till omkring 1,500 kronor. För

större aggregat lämpade för fiskebåtarna på västkusten synas motsvarande

kostnader kunna beräknas till omkring 2,000 kronor i medeltal.

Frågan om gengasdrift av fiskebåtar är visserligen ännu icke definitivt

löst, men å andra sidan torde denna driftform vara den enda, som återstår

för fiskarena örn och när flytande motorbränsle icke längre står att få.

Installation av gengasaggregat i fiskebåtar draga dock kostnader som för

fiskarena framstå såsom högst betydande. Även driftkostnaderna komma

sannolikt att ställa sig höga. En dylik installation torde även anses medföra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

23

en ekonomisk risk såtillvida, som man icke säkert vet, huru snart tillförseln

av brännolja återigen kan bliva mera normal.

Man torde därför icke kunna räkna med att fiskare i något avsevärt antal

skulle utan stöd från statens sida övergå till gengasdrift. De allra flesta fiskare

skulle icke heller förmå att ikläda sig de erforderliga kostnaderna.

Rörande behovet av medel för nu ifrågavarande ändamål har lantbruksstyrelsen

yttrat:

Det är givetvis vanskligt att bedöma, hur många fiskare, som skulle komma

att begagna sig av här ifrågavarande stödåtgärder för anskaffande av

gengasaggregat. Beträffande ostkusten och de större insjöarna torde man

emellertid åtminstone till en början icke böra beräkna, att större antal än

omkring 1,000 fiskebåtar komma att omläggas till gengasdrift. Motsvarande

antal på västkusten torde böra uppskattas till omkring 400. Om, som förut

framhållits, kostnaden för varje aggregat för båtar på ostkusten och i insjöarna

uppgår till 1,500 kronor och för västkustbåtar till 2,000 kronor,

skulle för ifrågavarande stödåtgärder erfordras (1,000 X 750 + 400 X

1.000 =) 1,150,000 kronor för direkta understöd och lika stort belopp att

utlämnas såsom lån.

Lantbruksstyrelsen har sedermera i skrivelse den 11 november 1940, med

överlämnande av en skrivelse från svenska västkustfiskarnas centralförbund,

hemställt, att ett belopp av 100,000 kronor måtte ställas till förfogande för

utdelande såsom statsbidrag till insättande av tjärförvärmare å motorer i

fiskebåtar. Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:

Beträffande användandet av tjära för drivande av fiskemotorer har erfarenheten

visat, att tjära av viss beskaffenhet kan användas härför. Dock

erfordras åtminstone i vissa fall, att motorn förses med en s. k. förvärmare

för att tjäran skall kunna brukas med tillfredsställande resultat. Förvärmaren

avser att göra tjäran mera tunnflytande. En motorfabrik har redan konstruerat

en dylik apparat, som finnes att köpa, och den betingar enligt vad

lantbruksstyrelsen inhämtat ett pris av 435—525 kronor.

Kostnaderna bliva emellertid ganska betungande för fiskarena. För att

uppmuntra dem att skaffa sig ifrågavarande apparat vore det i hög grad

önskvärt, att staten lämnade visst bidrag till täckande av kostnaderna. Detta

synes så mycket mera påkallat, som det ur synpunkten av landets livsmedelsförsörjning

torde vara angeläget, att allt göres för att fisket skall kunna i

görligaste mån hållas i gång. För sin del skulle lantbruksstyrelsen finna det

erforderligt, att staten bidroge med hälften av kostnaderna.

Det är knappast möjligt att med någon säkerhet beräkna huru stort belopp,

som skulle bliva behövligt härför. Man torde emellertid kunna utgå

från att 400 å 500 båtar bliva nödsakade att skaffa sig apparaturen i fråga.

Örn varje båt skulle erhålla ett statsbidrag, motsvarande hälften av kostnaden,

dock högst 250 kronor, skulle man kunna räkna med, att ett belopp av

100.000 kronor skulle erfordras.

över lantbruksstyrelsens förstberörda förslag ha efter remiss utlåtanden

avgivits av statskontoret den 7 november 1940 och av statens bränslekommission

den 13 november 1940. Kommerskollegium har den 21 november

1940 avgivit yttrande över lantbruksstyrelsens båda förut omförmälda förslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande.

Statskontoret vill till en början erinra, att lån till anskaffning och inmontering

av gengasaggregat redan nu utlämnas ur lånefonden för inköp av

gasgeneratorer för motordrift samt att förslag föreligger örn inrättandet av

en särskild lånefond för anskaffande av dylika aggregat för viss handelssjöfart.

Det synes ämbetsverket betänkligt, att på väsentligt andra villkor än

dem, som gälla eller föreslagits för nämnda båda fonder, tillgodose en annan

kategori av näringsidkare med lån för enahanda ändamål.

Med denna utgångspunkt måste statskontoret — som icke känner sig

övertygat om nödvändigheten ur folkförsörjningssynpunkt av så stora uppoffringar

från statens sida, som av lantbruksstyrelsen föreslagits — för sin

del förorda den ändring i lånebestämmelserna, att bidrag utan återbetalningsskyldighet

lämnas i väsentligt mindre utsträckning än förslaget avser,

förslagsvis med allenast 20 procent av anskaffningskostnaden, samt att lån

i stället beviljas med ett något högre belopp, förslagsvis intill 80 procent av

samma kostnad. Vad beträffar låneräntan, torde den böra utgå efter samma

grunder, som gälla för de nuvarande gasgeneratorlånen, eller i varje fall icke

enligt lägre procenttal än det, som kan komma att bestämmas för den föreslagna

för vissa handelsfartyg avsedda fonden. Det synes statskontoret ligga

i sakens natur, att före beviljandet av dylika bidrag en undersökning av

understödstagarens ekonomiska förhållanden bör äga rum, liksom även att

en prövning bör ske beträffande arten av låntagarnas verksamhet i syfte

att vinna garanti för att endast sådana personer, som ha fiske till huvudsaklig

sysselsättning, må bliva delaktiga av bidragen.

I fråga örn lånesäkerheten har det synts statskontoret naturligt, att borgen

eller annan säkerhet regelmässigt kräves och att eftergift därutinnan endast

i undantagsfall må, efter lantbruksstyrelsens prövning, förekomma.

Därest den nya fonden konstrueras efter de av statskontoret ovan uppdragna

linjerna, synas de för densamma erforderliga medlen — med i övrigt

lika beräkningar — böra upptagas med ett till 1,800,000 kronor ökat

belopp, under det att det för statsbidraget erforderliga anslaget torde kunna

minskas till förslagsvis 350,000 kronor. Vid beräkningen av sistberörda belopp

har hänsyn jämväl tagits därtill, att genom behovsprövningen åtskilliga

ansökningar komma att lämnas utan bifall.

Statens bränslekommission, som tillstyrkt lantbruksstyrelsens förslag, har

bland annat yttrat:

På grund av den knappa tillgången på flytande bränslen har tilldelningen

för fiskets bedrivande icke kunnat ske med kvantiteter, som motsvara fulla

behovet. Enligt bränslekommissionens beräkningar har för tiden september—

oktober 1940 ställts till fiskets förfogande cirka 40 procent av det normala

drivmedelsbehovet, varav cirka 34 procent mineraloljor och cirka 6 procent

trätjäroljor. För tiden november—december hava cirka 48 procent av normala

drivmedelsbehovet ställts till förfogande, varav cirka 28 procent mineraloljor

och cirka 20 procent trätjäroljor (den beräknade tillverkningen för

samma tid). För tiden efter den 1 januari 1941 kommer dock, såvida icke

försörjningsläget avsevärt förbättras, förhållandena att bliva sämre.

Bränslekommissionen anser sig för sin del icke kunna bedöma, huruvida

den genom lantbruksstyrelsens förslag gjorda avvägningen av ifrågavarande

stödverksamhet för lantbruk och fiske är skälig, men förutsätter, att lantbruksstyrelsen,

som utgör det statliga organet för handläggning av ärenden

rörande båda de nämnda näringsgrenarna, funnit den nu föreslagna krafti
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

25

gare stödverksamheten för gengasdrift på fiskebåtar berättigad med hänsyn

till de särskilda förhållanden, under vilka fiskerinäringen arbetar.

Bränslekommissionen får därför för sin del tillstyrka den av lantbruksstyrelsen

gjorda framställningen.

Kommerskollegium har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

Under rådande förhållanden måste det framstå såsom synnerligen angeläget

att fisket kan bedrivas i största möjliga utsträckning, enär en avsevärd

minskning i tillgången på fisk kan komma att medföra icke oväsentliga

rubbningar i landets bvsmedelsförsörjning. Medan transportväsendet till

lands i förhållandevis stor utsträckning kunnat upprätthållas genom övergång

från bensin- och oljedrift till sådan med gengas, har för fiskets del

gengasdriften hittills knappast kommit till någon användning. Detta sammanhänger

med vissa tekniska svårigheter, som ännu äro förknippade med

gengasens användning som drivmedel till olika slag av båtmotorer. De fiskebåtar,

som framställningen närmast berör, utgöras av mindre, öppna båtar,

med motorer om cirka 5 till 20 å 40 hkr. Även om man vid utprovning

av gengasaggregat för förgasaremotorer har kunnat konstatera förhållandevis

goda resultat, torde gengasdrift vid tändkulemotorer ännu icke få anses

vara praktiskt löst. Hittills erhållna resultat ingiva dock förhoppning om

att svårigheterna så småningom skola kunna bemästras. Ett betydande arbete

nedlägges även på frågan att tillgodogöra inom landet framställda olika

slag av tjäroljor till drivmedel för båtmotorer.

De möjligheter, som för närvarande finnas för fiskare att erhålla särskilda

lån för anskaffande av gengasaggregat, utgöras av lån ur lånefonden för inköp

av gasgeneratorer för motordrift. Lån från nämnda fond kunna dock

endast beviljas till belopp motsvarande högst 80 procent av den sammanlagda

verkliga kostnaden för anskaffande av generator med tillbehör, för

anordningarnas anbringande samt för erforderliga ändringsarbeten å fordonet

eller motorn, dock högst 2,000 kronor. Å lånen utgår därjämte ränta

med tre procent. Med hänsyn till fiskerinäringens åtminstone för närvarande

mindre ekonomiska bärkraft torde emellertid förenämnda lånefond få anses

komma att för fiskets del endast i ringa mån kunna komma att medverka

till en önskvärd övergång från olje- till gasgeneratordrift. Med hänsyn

till den stora betydelse, som upprätthållandet av landets fiske under rådande

förhållanden får anses innebära för landets folkförsörjning, anser sig kommerskollegium

böra tillstyrka att de av lantbruksstyrelsen äskade medlen

snarast böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att tagas i anspråk för

att underlätta anskaffningen av maskinapparatur för fiskets behov, i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer, som av lantbruksstyrelsen förordas.

Såsom framgår av vad statens bränslekommission anfört synas möjlighe- Departementsterna

att under nästa år kunna förse fiskerinäringen med behövliga mäng- CÄe/e"’

der brännoljor vara synnerligen små. Enligt vad utredningen givit vid handen

har numera i varje fall i viss omfattning problemet att driva fiskebåtarna

med gengas vunnit sin lösning. Arbetet härpå pågår emellertid alltjämt

och förhoppningar synas föreligga att spörsmålet så småningom helt skall

kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. För att fiskarena skola bliva i tillfälle

att övergå till gengasdrift torde bistånd från statsmakternas sida vara

ofrånkomligt. Kostnaderna att insätta gengasaggregat i fiskebåtarna äro av

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

den storlek, att fiskarena i allmänhet icke äro i stånd att utan hjälp bära desamma.

Denna hjälp från statsmakternas sida torde böra få formen av dels

bidrag och dels lån. Jag kan därför biträda det av lantbruksstyrelsen härutinnan

framlagda av de hörda myndigheterna tillstyrka förslaget dels om anvisande

av medel för utlämnande av bidrag till inköp och inmontering av

gengasaggregat i fiskebåtar, dels ock om inrättande av lånefond för ifrågavarande

ändamål.

Vid övervägande av frågan i vilken omfattning bidrag och lån böra lämnas

anser jag mig med hänsyn till fiskerinäringens för närvarande ganska

bekymmersamma läge böra härutinnan ansluta mig till lantbruksstyrelsens

förslag. Jag förordar därför, att bidrag måtte lämnas för högst hälften av

ifrågavarande kostnader samt lån för högst återstående hälft av samma kostnader.

Sammanlagda beloppet av bidrag och lån torde icke böra överstiga

2.000 kronor. För lånen torde böra åtnjutas räntefrihet. I fråga om säkerheten

för lån synes böra gälla att densamma må kunna eftergivas, då så prövas

skäligt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tiden för

amorteringsfrihet samt amorteringstidens längd. Givet är att innan lån eller

bidrag lämnas vederbörande hjälpsökandes kvalifikationer undersökas. Därest

de av lantbruksstyrelsen omförmälda tjärförvärmarna visa sig ändamålsenliga,

torde anskaffandet av dylika anordningar böra kunna inrymmas under den

av mig förordade understödsverksamheten. Handhavandet av densamma torde

lämpligen kunna anförtros lantbruksstyrelsen. Lånefonden, som torde böra

benämnas lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar, synes böra

stå under statskontorets förvaltning.

Beträffande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål anser jag att ett

belopp av 1,150,000 kronor bör anvisas till bidragsverksamheten samt ett

lika stort belopp till lånefonden. Till frågan örn anvisande av medel till denna

fond återkommer jag vid anmälan av anslag berörande kapitalinvesteringar.

Några särskilda medel torde icke behöva ställas till förfogande för

utlämnande av bidrag till inköp av förutnämnda tjärförvärmare utan torde

bidrag för detta ändamål kunna utgå från nyssberörda bidragsbelopp av

1.150.000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att medel för ifrågavarande

understödsverksamhet finnas tillgängliga redan under innevarande budgetår

vill jag förorda att anslag för ändamålet äskas å tilläggsstat I till riksstaten

för sagda budgetår.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/

41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 1,150,000.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

27

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Eldin.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

29

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag au protokollet över folkhushållningsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler

härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 4 b. Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter, reser
vationsanslag.

I skrivelse den 9 juli 1940 hemställde statens livsmedelskommission

att vissa åtgärder måtte vidtagas i syfte att möjliggöra genomförande

av en inom kommissionen upprättad plan för tilldelning till jordbruket

under nästkommande konsumtionsår av kraftfoder och konstgödselmedel

ävensom för prisreglering beträffande nämnda varor.

Härom anförde kommissionen bland annat:

En planering av tilldelningen till jordbruket under konsumtionsåret 1940/41

av kraftfoder och konstgödselmedel vore ur skilda synpunkter nödvändig.

Med hänsyn till att det härvid vöre fråga om några av de mest betydelsefulla

av jordbrukets produktionsmedel syntes denna planering böra avse icke endast

en fördelning av tillgängliga kvantiteter utan även de priser, till vilka produktionsmedlen

skulle tillhandahållas jordbruket. Det vore i hög grad angeläget,

att priserna å kraftfoder och konstgödselmedel icke bleve föremål för

större eller oberäknade förändringar. I stället borde man försöka i görligaste

mån hålla priserna stabila, detta även örn marknadsläget för importvarorna

skulle ge anledning till en prishöjning men denna kunde undvikas utan åtgärder

av direkt subventionell karaktär.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kommissionen framhöll vidare, att det oljekaksfoder, som kunde inköpas

utifrån, betingade relativt höga priser, medan de statliga reservlagren av

kraftfoder inköpts avsevärt billigare. Genom att reservlagren toges i anspråk

möjliggjordes därför en viss prisutjämning. Jämväl beträffande konstgödselmedel

syntes vissa prisutjämningar, delvis med anlitande av reservlagren, böra

kunna komma ifråga till fullföljande av en prispolitik på längre sikt.

Med anledning av denna framställning beslöt Kungl. Majit den 1 augusti

1940 bland annat bemyndiga statens reservförrådsnämnd att från statens reservförråd

utlämna kraftfoder och konstgödselmedel enligt anvisningar av

livsmedelskommissionen till priser, som prövades svara mot gängse marknadspris

i Sverige, samt att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inkomma

med förslag till bestämmelser om inrättande vid kommissionen av en särskild

clearingkassa för reglering av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödselmedel,

varjämte Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles, efter förnyad

framställning av kommissionen, meddela beslut om anvisande av särskilda

medel för sådan utjämning av priserna å kraftfoder och konstgödselmedel,

som kunde befinnas påkallad.

I skrivelse den 11 september 1940 hemställde livsmedelskommissionen därefter,

att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga kommissionen att med foder - intressentföreningen u. p. a., aktiebolaget förenade superfosfatfabriker, svenska

superfosfat försäljnings aktiebolaget, Stockholms superfosfat fabriks

aktiebolag, svenska importföreningen för konstgödselmedel u. p. a., svenska

konstgödnings aktiebolaget och svenska lantmännens riksförbund, förening

u. p. a., ingå avtal angående reglering av marknadspriserna å kraftfoder och

konstgödselmedel i huvudsaklig överensstämmelse med vid skrivelsen fogade

avtalsförslag, dels besluta, att en clearingkassa för reglering av nämnda priser

skulle inrättas inom kommissionen, ävensom godkänna ett vid skrivelsen

fogat utkast till bestämmelser för en sådan kassa, dels ock ställa ett belopp av

3,000,000 kronor till kommissionens förfogande för bestridande av de med

clearingkassans verksamhet förenade kostnaderna.

Till stöd för denna framställning, i vad den avsåge inrättandet av clearingkassan,

anförde kommissionen följande:

I anslutning till de allmänna grunder, som angåves i förenämnda skrivelse

av den 9 juli 1940, hade livsmedelskommissionen låtit upprätta ett vid den nu

ifrågavarande skrivelsen fogat utkast till bestämmelser angående inrättande

inom kommissionen av en clearingkassa för reglering av marknadspriserna

å kraftfoder och konstgödsel. Vid utformandet av bestämmelserna hade kommissionen

utgått ifrån, att det lämpligaste sättet att åstadkomma den önskvärda

regleringen vore att genom civilrättsliga avtal träffa överenskommelse

med samtliga intresserade parter rörande en enhetlig prissättning å de med

regleringen avsedda varorna. Med denna utgångspunkt hade kommissionen

trätt i förhandlingar dels med foderintressentföreningen u. p. a., dels med

svenska importföreningen för konstgödselmedel u. p. a. och de företag, som

inginge såsom medlemmar i denna förening. Dessa förhandlingar hade resulterat

i att mellan kommissionen, å ena, samt envar av nämnda sammanslutningar

och företag, å andra sidan, ingåtts i stort sett likalydande preliminära

avtal, som i huvudsak innebure, att kommissionen skulle äga fastställa utför
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

31

säljningspriset för samtliga med regleringen avsedda varor ävensom de enskilda

företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader för varorna. Därest

beträffande viss vara sistnämnda kostnader understege utförsäljningspriset,

skulle företaget vara skyldigt att för den kvantitet av varan, som försåldes,

inleverera skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skulle företaget

vara berättigat att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden.

Det preliminära avtalet mellan kommissionen och foderintressentföreningen

innefattade enligt sin ordalydelse alla slag av importerade kraftfodermedel

ävensom fodercellulosa. Nämnda förening hade, under förutsättning av Kungl.

Ma,j:ts godkännande, åtagit sig att inköpa och distribuera 50,000 ton fodercellulosa.

Då det i brist på all erfarenhet på området icke för närvarande kunde

med någon grad av säkerhet bedömas, huruvida avsättning för detta parti

kunde vinnas till ett pris, som täckte anskaffnings- och distributionskostnaderna

och som kommissionen i och för sig funnit skäligt, hade det befunnits

lämpligt att bereda kommissionen — givetvis efter Kungl. Majds godkännande

— möjlighet att, örn så erfordrades, ersätta skillnaden mellan nämnda

kostnader och det pris, vartill utförsäljningen kunde ske.

Vid uppgörandet av förutnämnda utkast till bestämmelser angående inrättande

av en clearingkassa för prisreglering hade man utgått från att en

sådan kassa borde inrättas inom kommissionen. Detta innebure, att beslutanderätten

i frågor som berörde kassan skulle tillkomma kommissionen.

Kassans medel skulle emellertid bokföras för sig och hållas skilda från kommissionens

övriga medel. Det hade vidare förutsatts, att vid kassans upphörande

eventuellt kvarstående medel skulle inlevereras direkt till statskontoret.

De medel, som på grund av omförmälda avtal inlevererades till kommissionen,

skulle överföras till kassan och utbetalningar, som kommissionen på

grund av avtalen vore förpliktad göra, skulle verkställas ur kassan. Avsikten

vore att anordna en gemensam clearing för samtliga de varuslag, som

omfattades av avtalen. Medel, som inflöte på grund av regleringen för ett

visst varuslag, skulle således kunna tagas i anspråk för utjämning av priset

på ett annat varuslag.

Beträffande därefter storleken av de medel, som behövde ställas till förfogande

för åstadkommande av nu ifrågavarande reglering av priserna å kraftfoder

och konstgödselmedel, räknade kommissionen på följande sätt:

I fråga örn kraftfoder skulle clearingkassan för bibehållande av priset å

oljekraftfoderblandningar vid 23 kronor 50 öre per deciton, vilket kunde

betraktas såsom marknadspris i Sverige å oljekaksfoder, behöva tillskjuta 1

krona 50 öre per deciton. Då den av kommissionen uppgjorda ransoneringsplanen

innebure en förbrukning under konsumtionsåret 1940/41 av cirka

110,000 ton kraftfoderblandningar, skulle sålunda totalt för ändamålet erfordras

1,650,000 kronor, eller, då berörda kvantitet måhända komme att

något utökas, i runt tal 2,000,000 kronor. För eventuell clearing av priserna

å andra kraftfodermedel (fodercellulosa m. m.) behövde enligt kommissionens

mening medel däremot icke anvisas.

För utjämnande av priserna å konstgödselmedel beräknade kommissionen,

i vad det gällde superfosfat, att högst 500,000 kronor av clearingmedel skulle

erfordras för att bibehålla oförändrade priser å de 175,000 ton av denna vara,

som vore avsedda att utlämnas under konsumtionsåret 1940/41. Beträffande

kali räknade kommissionen med att, då inköpspriset för detta gödselmedel

i genomsnitt hade utgjort 11 kronor 44 öre per deciton under det att försäljningspriset

å varan utgjorde 11 kronor 85 öre per deciton, cirka 350,000 kronor

skulle inflyta till clearingkassan vid försäljning av till förfogande stående

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

85,000 ton. I fråga om kalksalpeter ansåge kommissionen, att med hänsyn

till de priser å övriga konstgödselmedel, med vilka man hade att räkna, anledning

icke förefunnes att tillskjuta clearingmedel för att nedbringa kalksalpeterpriset,

som beräknades att till våren 1941 bliva 2 kronor högre per

deciton än det varit sistlidna vårsäsong. Angående kalkkväve förordade kommissionen,

att priserna härå utjämnades med clearingmedel, för vilket erfordrades

cirka 960,000 kronor. Beträffande slutligen övriga konstgödselmedel

såsom chilesalpeter och ammoniumsulfat ansåge kommissionen någon

prisutjämning icke erforderlig.

Sammanfattningsvis uppskattade kommissionen i sin skrivelse anslagsbehovet

för ifrågavarande ändamål till (2,000,000 + 500,000 — 350,000 +

960,000=) 3,110,000 kronor eller i runt tal 3,000,000 kronor.

Genom beslut den 27 september 1940 förordnade Kungl. Majit att inom

statens livsmedelskommission skulle inrättas en särskild clearingkassa för reglering

enligt Kungl. Majits bestämmande av marknadspriserna inom landet å

förnödenheter för jordbrukets behov. Därjämte föreskrev Kungl. Majit, att

clearingkassans medel skulle insättas på särskild checkräkning i riksbanken

för clearingkassan, å vilken räkning livsmedelskommissionen skulle äga

dragningsrätt, att kassans medel icke finge tagas i anspråk för annat ändamål

än nu sagts, samt att, därest vid regleringens upphörande medel skulle

finnas kvar i kassan, dessa medel skulle inlevereras till statsverket genom

insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.

Vidare bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen att med de

i kommissionens förberörda skrivelse angivna sammanslutningarna och företagen

ingå avtal rörande reglering av marknadspriserna å kraftfoder och

konstgödselmedel i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna avtalsförslag

samt bestämde att de medel, som på grund av avtal med förenämnda

sammanslutningar och företag komme att inlevereras till livsmedelskommissionen,

skulle överföras till clearingkassan och att de utbetalningar,

som kommissionen på grund av dylika avtal vore förpliktad göra, skulle ersättas

ur clearingkassan. Kungl. Majit förklarade därjämte, att med regleringen

av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödselmedel under tiden

till och med den 30 juni 1941 skulle åsyftas ett sådant prisläge, att vad som

med tillämpning av sagda avtal kunde komma att utbetalas av kommissionen

efter avdrag av vad som enligt samma avtal skulle inlevereras till kommissionen

icke överstege, i vad avsåge regleringen av priserna å kraftfoder 1,800,000

kronor samt beträffande regleringen av priserna å konstgödselmedel 1,200,000

kronor. Slutligen anbefallde Kungl. Majit statskontoret att från det å förskottsstat

för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln

uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder (a), på rekvisition av livsmedelskommissionen, insätta

sammanlagt högst tre miljoner kronor å clearingkassans checkräkning

i riksbanken.

Samma dag bemyndigade Kungl. Majit, med anledning av en av statens

livsmedelskommission i skrivelse den 20 i samma månad hos Kungl. Majit

gjord framställning, livsmedelskommissionen att med vissa företag, som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

33

framställa skördegarn, ingå avtal rörande reglering av marknadspriset på

skördegarn i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid kommissionens skrivelse

fogat avtalsförslag, som uppgjorts efter samma grunder som beträffande

konstgödsel och kraftfoder. Kungl. Maj:t förklarade tillika, att med

regleringen av marknadspriset å skördegarn skulle åsyftas ett sådant prisläge,

att vad som med tillämpning av sagda avtal kunde komma att utbetalas

av kommissionen icke överstege vad som jämlikt samma avtal skulle

inlevereras till kommissionen.

I en till folkhushållningsdepartementet inkommen promemoria av den 21

oktober 1940 har livsmedelskommissionens ordförande anfört att, då det

vore sannolikt, att clearingkassan i fortsättningen kunde behöva anlitas för

reglering av priserna jämväl å vissa kraftfodermedel, som hädanefter under

budgetåret komme att importeras från utlandet, medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål under budgetåret 1940/41 komme att ökas till 5,000,000

kronor.

En förutsättning för att nuvarande priser å olika jordbruksprodukter Departements
chefen
skola

kunna hållas oförändrade är otvivelaktigt att priserna å de viktigare

jordbruksförnödenheterna ej undergå några större förändringar. Till dessa

förnödenheter höra åtskilliga importvaror såsom oljekakor och flertalet gödningsmedel.

Att låta prisbildningen å dessa förnödenheter bliva beroende av de

mer eller mindre tillfälliga förhållanden, varunder importen för närvarande

sker, kan givetvis ej ifrågakomma. Det har därför varit nödvändigt att vidtaga

anordningar för utjämning av priserna å olika jordbruksförnödenheter

av utländskt ursprung. I sådant syfte har, som förut nämnts, inom livsmedelskommissionen

inrättats en clearingkassa för reglering av marknadspriserna

inom landet å förnödenheter för jordbrukets behov. Ifrågavarande

prisreglering omfattar för närvarande kraftfoder, konstgödsel samt skördegarn.

Om så befinnes lämpligt kommer regleringen att utvidgas att avse

även andra jordbruksförnödenheter.

Vid kassans inrättande utgick man givetvis från att i den prisutjämning,

som vore avsedd att åvägabringas nied anlitande av kassan, även de statliga

reservlagren skulle deltaga, i den män försäljning från dessa ägde rum. Den

tanken har vidare framförts, att reservförrådsnämnden vid försäljningar

från dessa lager skulle räkna sig till godo ett pris, som läge under det fastställda

clearingpriset, och att skillnaden mellan detta senare pris och nämndens

avräkningspris skulle tillföras clearingkassan för att användas i utjäniningssyfte.

Detta komme emellertid att innebära, att clearingkassan erhölle

tillskott från reservförrådsnämnden i form av vara till underpris för att man

på så sätt skulle kunna hålla nere marknadspriset för varan i fråga. En

dylik anordning har icke ansetts lämplig.

I nuvarande läge är det emellertid synnerligen angeläget, att prisstegringar

å de viktigare jordbruksförnödenheterna om möjligt undvikas. Med hänsyn

härtill har Kungl. Maj:t på sätt förut omnämnts den 27 september 1940 från

förskottsstat anvisat 3,000,000 kronor att av livsmedelskommissionen använ
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 81. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

das i män av behov för reglering av priserna å kraftfoder och gödningsmedel.

Detta belopp synes nu böra täckas genom att motsvarande summa anvisas

under elfte huvudtiteln å tilläggsstat I.

I anslutning härtill må framhållas, att priserna å de myckenheter kraftfoder,

som i fortsättningen kunna förväntas komma att importeras under innevarande

budgetår, sannolikt bliva väsentligt högre än man tidigare räknat

med. För att förhindra en alltför stark stegring i priserna å utländskt kraftfoder

torde således erfordras ytterligare medel för clearingkassan. Enligt vad

jag inhämtat lärer prisutjämningen i avseende å konstgödselmedel icke

komma att taga det härför avsedda delbeloppet, 1,200,000 kronor, av de förskottsvis

anvisade medlen helt i anspråk, varför viss del härav torde bliva

disponibel för prisregleringen å kraftfoder. Med hänsyn till storleken av den

väntade importen av kraftfoder synes emellertid de nu tillgängliga medlen,

inberäknat vad som må återstå från prisregleringen å konstgödselmedel, icke

bliva tillräckliga för prisregleringen å kraftfoder. Det medelstillskott som

erfordras för clearingkassan har inom livsmedelskommissionen beräknats

till 2,000,000 kronor. Jag tillstyrker, att detta belopp blir tillgängligt.

I enlighet med det anförda böra således sammanlagt (3,000,000 +

2,000,000=) 5,000,000 kronor anvisas å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

för reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter. Anslaget bör

erhålla reservationsanslags natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att till Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

35

Bilaga S.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 november

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn

anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Vid anmälan av propositionen nr 1 till årets urtima riksdag angående utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 utgick jag från

att förslag om äskande av medel för avskrivningsändamål borde framläggas

senare under riksdagen, när investeringsbehoven kunde fullständigare överblickas.

De sammanlagda äskandena i nyssnämnda proposition under kapitalbudgeten

uppgingo till 63,974,500 kronor. Senare avlåtna förslag innefatta

en ökning av detta belopp med 129,422,200 kronor till 193,396,700 kronor.

Dessa investeringar kräva blott till en mindre del omedelbar avskrivning,

emedan större delen därav representerar förlagskapital för statlig krigsförsäkring

eller räntabla investeringar.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall, i vilka viss omedelbar avskrivning

erfordras. Hemställan göres i det följande örn att anslag skola

äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.

Statens affärsverksfonder. Det av urtima riksdagen anvisade anslaget å

125,000 kronor till förflyttning av viss stationsutrustning vid telegrafverket,

vilket anslag varit påkallat ur försvarssynpunkt, bör i sin helhet avskrivas.

Beträffande det anslag å 300,000 kronor till anordningar för lastning och

lossning av sockerbetor vid statens järnvägar, varom förslag framlagts denna

dag, bör avskrivning ske i samma utsträckning, som tillämpas för mot
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

svarande anslag å riksstaten för innevarande budgetår, eller alltså med 50

procent.

Luftfartsfonden. Under denna fond har av urtima riksdagen anvisats ett

anslag å 1,900,000 kronor till byggande och förbättring av flygplatser. I enlighet

med de regler, som gälla för fonden, bör anslaget i sin helhet avskrivas.

Statens allmänna fastighetsfond. Under denna rubrik hava vid urtima

riksdagen tillkommit två anslag, som enligt de för fonden gällande avskrivningsreglema

böra helt avskrivas, nämligen ett anslag å 45,000 kronor till

anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för fallandesjuka och ett anslag

å 76,000 kronor till byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska medikokirurgiska

institutet. Detsamma gäller det denna dag anmälda anslaget å

15,000 kronor till anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets byggnad.

De två övriga under fonden uppförda anslagen, nämligen till vissa

byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (850,000 kronor) och till uppförande

av byggnader för flygteknisk försöksanstalt (44,500 kronor) böra

med tillämpning av nämnda principer avskrivas till 50 procent. Det sammanlagda

avskrivningsbehovet under statens allmänna fastighetsfond uppgår

sålunda till (45,000 + 76,000 + 15,000 + 425,000 + 22,250 =) 583,250

kronor.

Försvarsväsendets fastighetsfond. Med hänsyn till de principer för avskrivning

av i fonden investerade medel, som framlades i propositionen nr

184 till 1939 års lagtima riksdag och av riksdagen godkändes, bör med vissa

undantag grundavskrivning ske med 50 procent av de belopp, som av urtima

riksdagen anvisas för militära anläggningar.

Vad beträffar det till anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.

anvisade anslaget å 15,000,000 kronor beräknades, såsom av propositionen

nr 38 till urtima riksdagen framgår, för innevarande budgetår ett belopp

av 19,000,000 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande arbeten. Enligt

vad i propositionen framhölls, borde emellertid från sistnämnda belopp dragas

ett tidigare från vederbörligt förskottsanslag anvisat belopp om 4,000,000

kronor, vilket täckts av anslag å driftbudgeten. Med anledning härav bör

det belopp, som eljest enligt gällande grunder bort avskrivas, d. v. s. 9,500,000

kronor, minskas med 4,000,000 kronor till 5,500,000 kronor.

Anslaget till förläggning av jaktflottiljer å 3,662,000 kronor bör avskrivas

till hälften. Beträffande anslaget å 2,375,000 kronor till ytterligare medel

för förläggning av jaktflottiljer är ett belopp av 1,900,000 kronor avsett

afl användas för anordnande av i berg insprängda hangarer. Till denna del

torde investeringen icke böra avskrivas. Det återstående beloppet, 475,000

kronor, vilket avser anläggningar ovan jord, torde i överensstämmelse med

de angivna riktlinjerna böra avskrivas med 50 procent. Dessa båda anslag,

sammanlagt uppgående till 6,037,000 kronor, böra sålunda avskrivas med

ett belopp av 2,068,500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

37

Anslagen till iståndsättnings- eller moderniseringsarbeten, om- och tillbyggnadsarbeten

eller arbeten å skjutbanor och dylikt torde böra helt avskrivas.

Jag torde i annat sammanhang denna dag få anmäla vissa principfrågor som

uppställt sig vid beräkningen av avskrivningsanslag för investeringar, som

avse såväl nybyggnadsarbeten som ombyggnader eller materielanskaffning.

Av i berörda sammanhang anförda skäl har avskrivning i dessa fall ansetts

böra ske schablonmässigt med 50 procent.

Med tillämpning av dessa grunder skulle avskrivning ske i enlighet med

följande sammanställning:

Anslag

Arméförvaltningens delfond:

Investering

kronor

Avskrivning

kronor

Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader

1,000,000

1,000,000

Vissa garagebyggnader för armén..............

5,600,000

2,800,000

Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.

15,000,000

5,500,000

Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning ..

400,000

200,000

Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält

Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea in-

250,000

125,000

genjörkårs förläggning på Laxön............

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fab-

45,000

45,000

riker.......................................

938,000

469,000

Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott......

Exercishus för tekniska övningar vid Bodens in-

55,000

55,000

genjörkår ..................................

120,000

60,000

Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren......

120,000

60,000

Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern

125,000

62,500

Ordnande av förläggningen å Revingehed......

750,000

375,000

Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält..

180,000

90,000

Ordnande av förläggningen å Rinkaby.........

380,000

190,000

Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält....

Ordnande av manskapsförläggningen vid inten-

140,000

140,000

denturkompaniet i Boden...................

120,000

60,000

Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd ....

495,000

247,500

Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår

Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleri-

600,000

300,000

regemente..................................

Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Väster-

400,000

200,000

bottens regemente..........................

Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luft-

100,000

50,000

värnsregementen............................

Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleri-

700,000

350,000

regemente..................................

Om- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Häl-

175,000

87,500

singe regemente............................

Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens

60,000

60,000

regemente..................................

160,000

160,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

, Investering

Anslag kroner

Ny sjukstuga vid Livregementets husarer....... 175,000

Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente

.................................. 80,000

Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente

..................................... 40,000

Pionjärstridsbana på Järvafältet................ 70,000

Utvidgning av Bodens skjutfält................ 10,200

Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden........... 150,000

Inköp av fastighet för förläggning av luftvärns
förband

i Malmö........................... 130,000

Marinförvaltningens delfond:

Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader.... 900,000

Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom

förutvarande Göta livgardes fästningsbataljons

kasern etablissement......................... 220,000

Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissementet

i Karlskrona................................ 125,000

Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle................................. 2,200,000

Modernisering av Stockholms örlogsvarv........ 430,000

Modernisering av matinrättningarna vid vissa

kustartilleriets anläggningar.................. 50,000

Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden....... 450,000

Sbpar och förvaringshallar för motortorpedbåtar

m. m....................... 2,900,000

Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m. m.

vid kustfästningarna........................ 1,250,000

Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel

vid marinen................................ 635,000

Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna.... 340,000

Flygförvaltningens delfond:

Förläggning av jaktflottiljer.................... 6,037,000

Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj 5,000,000

Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen...... 237,000

Iståndsättningsarbeten vid Västmanlands flygflottilj 85,000

Iståndsättande av hangarbyggnad vid Västgöta

flygflottilj m. m............................. 95,000

Vissa anläggningar för Västmanlands och Skaraborgs

flygflottiljer........................... 143,000

Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m. m.

vid flygvapnet.............................. 695,000

Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet .......... 5,310,000

Avskrivning

kronor

87,500

40,000

40.000

70.000

900,000

220,000

125.000

1,100,000

430.000

50,000

225.000

1,450,000

625.000

317,500

170.000

2,068,500

2.500.000

118.500

85.000

95.000

71,500

347.500

2.655.000

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

39

Anslag

Iståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan

Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å flygvapnets

byggnader..................................

Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m____

Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj

Anordnande av krigsflygfält m. m..............

Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj......

Investering

kronor

Avskrivning

kronor

50,000

50,000

1,175,000

1,175,000

1,539,000

1,539,000

160,000

80,000

1,330,000

1,330,000

100,000

100,000.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet under försvarsväsendets fastighetsfond

uppgår alltså till 30,751,500 kronor.

Statens utlåningsfonder. Med de regler för amortering och förräntning

som gälla för de utlåningsfonder, beträffande vilka investeringsanslag äskats

å kapitalbudgeten, torde avskrivning böra ske på sätt av följande tablå

framgår:

Lånefond

Investering

kronor

Av-

skrivnings-

procent

Av- skri vnings- anslag

kronor

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden...............................

500,000

21.5

107,500

Spannmålskreditfonden............................

2,000,000

—

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor- drift ........................................

14,500,000

25

3,625,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar

1,150,000

100

1,150,000

Hemslöjdslånefonden ..............................

1,500,000

20

300,000

Statens sekundärlånefond för rederinäringen ........

250,000

—

—

Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer

för vissa fartyg.................................

1,500,000

25

375,000

Fonden för låneunderstöd. Å kapitalbudgeten har under denna fond anvisats

500,000 kronor till lån för bostadsförbättringsverksamhet. I likhet med

vad som tillämpas beträffande det å riksstaten för innevarande budgetår

anvisade anslaget för samma ändamål torde avskrivningen böra motsvara

27 procent av investeringens belopp eller alltså 135,000 kronor.

Fonden för förlag till statsverket: Avskrivning å anläggningskapital

för nya sulfitspritfabriker. Med bifall till proposition

nr 58 har 1940 års urtima riksdag under fonden för förlag till statsverket

å tilläggsstat I anvisat ett reservationsanslag å 5 miljoner kronor, att

användas till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker eller för utvidgning

av äldre företag. Anslagsmedlen äro liksom de av 1939 års urtima riksdag

för samma ändamål anvisade medlen avsedda att utlämnas såsom lån

för anläggningar, som skola vara helt avskrivna inom en tid av 10 år. Avbetalning

av de utlånade beloppen skall ske i den formen, att vederbörande

företag vid leverans av sulfitsprit till aktiebolaget Vin- & spritcentralen icke

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

utfår den del av likviden, som motsvarar beräknad avskrivning och förräntning

å anläggningskapitalet. Vid bolagets återförsäljning av spriten er hålles

härigenom en extra inkomst, som tillföres statsverket över inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel:

partihandelsbolag och som kommer att bereda täckning

för en över budgeten verkställd successiv avskrivning av de utlånade

beloppen. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag i likhet med vad som

sker beträffande det tidigare anslaget regleras genom årliga avskrivningsanslag

å 500,000 kronor under en 10-årsperiod. Till påbörjande av denna avskrivning

torde av urtima riksdagen äskas ett reservationsanslag av 500,000 kronor

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Framdeles bör

motsvarande anslag upptagas under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster.

Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m.

Med bifall till Kungl. Maurts i 1939 års statsverksproposition (Avskrivningar

av nya kapitalinvesteringar) framlagda förslag har riksdagen (skr. nr 460,

p. 6) godkänt vissa principer för redovisningen av investeringar vid den statliga

lagerhållningen. Syftet med de sålunda godkända principerna är, att de

belopp av bensinskatt och skatt å oljekakor, som inflyta vid import för reservförrådsnämndens

räkning, skola redovisas såsom inkomster å vederbörande

specialbudgeter först under det budgetår, då motsvarande inkomster inflyta

till nämnden genom försäljning ur lagren, och icke vid den tidpunkt, då

skatterna i samband med införseln till riket enligt vanliga regler erläggas

av nämnden och därvid i viss mening förskotteras med kapitalmedel. Det

åsyftade resultatet ernås genom att, sedan skatterna erlagts, lagervärdet för

varorna nedskrives med samma belopp och, för täckande av sålunda uppkommen

förlust, särskilda avskrivningsanslag omedelbart anvisas att utgå

av medel, som eljest skulle avsatts till vederbörande specialbudgetsfonder.

När varorna sedermera försäljas skola belopp, motsvarande skatterna vid

denna tidpunkt, dock högst de belopp till vilka de förut verkställda avskrivningarna

uppgå, tillföras avskrivningsanslagen såsom uppbörd för att på

denna väg såsom inkomst tillflyta vederbörande fonder. De kapitalvinster,

som efter sådan återbäring eventuellt föreligga, redovisas liksom försäljningsvinster

vid lagerhållningen i övrigt tills vidare på värdeminskningskonto under

fonden för förlag till statsverket.

I samband med den av militära skäl igångsatta utspridningen av statens

reservförråd av flytande drivmedel, vilka till en del varit upplagda å tullnederlag

å vissa orter, har statens reservförrådsnämnd i skrivelser den 25 oktober

och den 7 november 1940 hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta

om anvisande av erforderliga medel för bestridande av de vid utspridningen

uppkommande kostnaderna för tull och skatt å bensinen.

Kungl. Majit har genom beslut den 1 november 1940 hemställt till riksgäldsfullmäktige

att med anlitande av kapitalinvesteringsanslaget till förlagskapital

för inköp av förnödenheter m. m. till nämndens disposition för nyss

berörda ändamål ställa ett belopp av 5 miljoner kronor utgörande täckning

till viss mindre del av ifrågavarande skattebetalningar.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

41

Sedermera har Kungl. Maj:t den 22 november 1940 fastställt plan för

viss omflyttning av reservförrådsnämndens lager av flytande drivmedel.

I anslutning till här berörda medelsäskanden, som enligt de tidigare anförda

reglerna jämväl skulle föranleda äskanden av särskilda avskrivningsanslag

å driftbudgeten, har fråga uppkommit om möjligheten att uppnå det

med gällande redovisningsprinciper avsedda resultatet, såvitt angår skatt å

bensin, på ett enklare sätt än det nuvarande. Det må anmärkas, att efter

tillkomsten av den till automobilskattemedlen icke hänförliga tilläggsskatten

å bensin det nuvarande förfaringssättet komplicerats såtillvida, att avskrivningsmedel

skulle äskas att utgå blott till den del skattebetalningen utgjordes

av automobilskattemedel.

Såsom en möjlig utväg bär därvid övervägts medgivande för reservförrådsnämnden

av visst uppskov med inbetalning av bensinskatterna.

Enligt 2 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin

och motorsprit och förordningen den 21 juni 1940 (nr 561) om tilläggsskatt

å bensin skola nämnda båda skatter, såvitt angår till riket införd bensin,

utgöras till tullverket samtidigt med tullen, och beträffande betalningsanstånd,

ställande av säkerhet och påföljd för fördröjd eller utebliven betalning

skall gälla vad om tull finnes stadgat.

Jämlikt 157 och 168 §§ tullstadgan den 7 oktober 1927 (nr 391) må enligt

den lydelse förstnämnda författningsrum erhållit efter ändring den 19 juni

1931 (nr 266) betalning av tull vid uttagning av gods från tullnederlag icke

uppskjutas längre tid än 30 dagar från den dag, då godset anmälts eller

senast bort anmälas till sådan uttagning. Uppskov må dock förekomma under

högst en tid av 45 dagar, såvida tullen jämte i förekommande fall annan

införselavgift uppgår till sammanlagt minst 100 kronor, och 105 dagar,

såvida nämnda avgifter uppgå till sammanlagt minst 500 kronor. Hela anståndstiden

får dock icke avgiftsfritt tagas i anspråk. Enligt 158 § tullstadgan

utgå nämligen, örn betalning icke verkställes sist å femtonde dagen

före anståndstidens utgång eller, om denna dag är en söndag eller annan

allmän helgdag, å nästa söckendag, för varje dag därefter anståndspenningar

motsvarande Vs procent av avgiftsbeloppet.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 april 1940 har generaltullstyrelsen bemyndigats

att för visst fall förordna om förlängning av de föreskrivna anståndstiderna

för underlättande av undanförsel av utrikes gods i enlighet

med kungörelsen den 23 februari 1940 (nr 113). Om från industrikommissionen

eller livsmedelskommissionen ingått meddelande om behov av att undanföra

å viss ort befintligt gods, äger generaltullstyrelsen förordna att för

varuhavare, som till förtullning anmäler gods för att omedelbart därefter undanföra

detta, anståndstiderna må förlängas med 30, respektive 90 dagar,

om införselavgifterna uppgå till sammanlagt minst 100, respektive minst

500 kronor. Om särskilda skäl därtill äro, äger styrelsen medgiva ytterligare

förlängning av anståndstiden, dock högst intill ett år.

Genom beslut den 4 oktober 1940 har Kungl. Majit beviljat The Texas

Company aktiebolag visst anstånd med inleverans av tillfällig skatt för bensin,

som fanns i riket den 1 juli 1940.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Vidare har Kungl. Maj:t den 15 november 1940 medgivit statens reservförrådsnämnd

att, utan ställande av den i 152 § tullstadgan föreskrivna säkerheten,

från tullverket utbekomma bensin under åtnjutande i vanlig ordning

av anstånd med inbetalning av införselavgifterna.

Den riktiga fördelningen mellan olika budgetår av tillflödet till automobilskattemedlen

erhålles beträffande skatten för den av reservförrådsnämnden

införda bensinen enligt hittills tillämpat förfaringssätt genom att skatten i

vanlig ordning förskotteras av kapitalmedel och utgiften därefter täckes

genom ett särskilt avskrivningsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motsvarande belopp tillföras slutligt automobilskattemedlen först vid

bensinens utförsäljning från lagren.

Det med detta förfaringssätt åsyftade resultatet synes enklare kunna ernås

genom en föreskrift, att skatten för den av reservförrådsnämnden införda

bensinen skall endast debiteras vid införseln men icke behöva erläggas

förrän efter nämndens försäljning av bensinen samt att anståndspenningar

därvid icke skola erläggas. Lämpligen borde i så fall inbetalningen av skatten

(och för enkelhetens skull även tullen) fastställas att ske senast vid utgången

av det eller de budgetår, varunder försäljning av dylik bensin ägt

rum. Automobilskattemedlen skulle på så sätt automatiskt komma att inflyta

på de tider, som avsetts genom den nu föreskrivna anordningen. Man

skulle även undgå den komplikation, som eljest skulle följt av att den nya

tilläggsskatten å bensin icke är hänförlig till automobilskattemedel i teknisk

mening.

Inför de betydande anslagsäskanden, som hittills tillämpade principer

skulle leda till i samband med den anbefallda omflyttningen av bensinlagren,

har anledning förelegat att överväga en sådan åtgärd. Som nämnts har

Kungl. Majit tidigare i syfte att underlätta undanförande av varuförråd bemyndigat

generaltullstyrelsen att i vissa liknande fall medgiva förlängning

av anståndstiden för inbetalning av tullen. Det bör enligt min mening icke

föreligga några betänkligheter emot att lämna en statlig myndighet som statens

reservförrådsnämnd ett dylikt anstånd. Detsamma gäller örn fråga skulle

uppkomma om gäldande av importavgift för kraftfoder.

Med utgångspunkt från det här förordade sättet att ordna föreliggande

uppbördsfråga behöver nu blott äskas ett ytterligare anslag för avskrivning

enligt hittills gällande principer av de kapitalmedel å 5 miljoner kronor, som

Kungl. Majit efter vad tidigare berörts den 1 november 1940 anvisat åt reservförrådsnämnden

för bestridande av kostnader för skatt och tull för viss

bensin. Enligt uppgift från reservförrådsnämnden har av detta anslag för

berörda ändamål tagits i anspråk i runt tal 2,608,000 kronor, varav 844,000

kronor för likvid av bensinskatt hänförlig till automobilskattemedlen, och

några ytterligare likvider komma tills vidare icke att av nämnden verkställas,

i avvaktan på medgivande av anstånd med inbetalning av tull och skatt å

bensin i enlighet med vad jag i det föregående förordat. Avskrivningsanslaget,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

43

som bör avräknas mot automobilskattemedlen, bör sålunda upptagas med ett

belopp av 844,000 kronor.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte, i de fall så erfordras, under förutsättning att motsvarande

anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen att

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Telegrafverket:

Förflyttning av viss stationsutrustning

vid telegrafverket ................ kronor 125,000

Statens järnvägar:

Anordningar för lastning och lossning

av sockerbetor vid statens järnvägar » 150,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i 1 u f tfartsfonden

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Byggande och förbättring av flygplatser kronor 1,900,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

allmänna fastighetsfond å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

...................... kronor 425,000

Anordnande av skyddsrum vid statens

anstalt för fallandesjuka .......... » 45,000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets

byggnad .......... » 15,000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnads- och inredningsarbeten vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet » 76,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnader för flygteknisk

försöksanstalt......... » 22,250;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets

fastighetsfond å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Arméförvaltningens delfond:

I ståndsättning sarbeten å lantförsvarets

byggnader ...................... kronor 1,000,000

Vissa garagebyggnader för armén .... » 2,800,000

Anordnande av centrala ammunitionsförråd

m. m..................... » 5,500,000

Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning

........................ » 200,000

Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds

skjutfält ........................ » 125,000

Ombyggnad av manskapsbaracken vid

Svea ingenjörkårs förläggning på

Laxön ........................... » 45,000

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsvä
sendets

fabriker .................. » 469,000

Restaurering av rikssalen å Karlbergs

slott ........ » 55,000

Exercishus för tekniska övningar vid

Bodens ingenjörkår .............. » 60,000

Verkstadsbyggnad för Skånska trångkåren

.......................... » 60,000

Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes

kasern .................... » 62,500

Ordnande av förläggningen å Revinge
hed

............................ » 375,000

Ordnande av förläggningen å Grytans

skjutfält ........................ » 90,000

Ordnande av förläggningen å Rinkaby » 190,000

Ordnande av förläggningen å T ofta

skjutfält ........................ » 140,000

Ordnande av manskapsförlåggningen

vid intendenturkompaniet i Boden . . » 60,000

Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd

.......................... » 247,500

Ordnande av förläggningen vid Gotlands

artillerikår ................ » 300,000

Vissa byggnadsarbeten vid Smålands

arméartilleriregemente ............ » 200,000

Nybyggnad för intendenturverkståder

vid Västerbottens regemente ...... » 50,000

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

45

Pjåsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs

luftvärnsregementen ...... kronor

Tillbgggnad av pjåsexercishus vid Bodens

artilleriregemente ............ »

Om- och tillbgggnad av proviantmagasin

vid Hälsinge regemente ........ »

Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten vid

Norrbottens regemente ............ »

Ny sjukstuga vid Livregementets husarer

............................ »

Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens

artilleriregemente ................ »

Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kal
mar

regemente .................... »

Pionjärstridsbana på Järvafältet...... »

Marinförvaltningens del fond:

I ståndsättning sarbeten å marinens byggnader

.......................... »

Moderniserings- och iståndsättningsarbeten

inom förutvarande Göta iiv-\

gardes föstningsbataljons kasernetab
-

lissement ........................ »

Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetab
lissementet

i Karlskrona........... »

Vissa anläggningar vid flottans skiffer
oljeverk

å Kinnekulle ............ »

Modernisering av Stockholms örlogsvarv

............................ »

Modernisering av matinrättning arna vid

vissa kustartilleriets anläggningar .... »

Sporthall för kustflottan vid Hårs fjärden

............................ »

Slipar och förvaring shallar för motortorpedbåtar

m. m................. »

Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel

m. m. vid kustfästningarna. . »

Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel

vid marinen ............. »

Garagebyggnader m. m. vid kustfåstningarna

........................

Fly g förvaltningens delfond:

Förläggning av jaktflottiljer..........

Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj

......................

350.000

87,500

60,000

160.000

87,500

40,000

40.000

70.000

900.000

220.000

125.000

1,100,000

430.000

50.000

225.000

1.450.000

625.000

317,500

170.000

2,068,500

2.500.000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen

............................ kronor 118,500

1 st åndsåttning sarbeten vid Västmanlands

flygflottilj .................. » 85,000

Iståndsättande av hangarbyggnad vid

Västgöta flygflottilj m. m......... » 95,000

Vissa anläggningar för Västmanlands

och Skaraborgs flygflottiljer ....... » 71,500

Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader

m. m. vid flygvapnet ........ » 347,500

Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet. . » 2,655,000

1 ståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan

...................... » 50,000

Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å

flygvapnets byggnader ............ » 1,175,000

Merkostnader för vissa flygfåltsarbeten

m. m.......................... • » 1,539,000

Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs

flygflottilj ....................... » 80,000

Anordnande av krigsflygfålt m. m..... » 1,330,000

Flygfåltsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj

.......................... » 100,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens

utlåningsfonder å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Socialdepartementet:

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden .......... kronor 107,500

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift .................... » 3,625,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för fiskebåtar .................... » 1,150,000

Hemslöjdslånefonden .............. » 300,000

Handelsdepartementet:

Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer

för vissa fartyg ........ » 375,000;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

47

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för låneunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Socialdepartementet:

Lån för bostadsförbättringsverksamhet kronor 135,000

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden

för förlag till statsverket å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Finansdepartementet:

Anläggningskapital för nija sulfitspritfabriker

......................... kronor 500,000

Folkhushållningsdepartementet:

Förlag skapital för inköp av förnödenheter,

m. m., att avräknas mot automobilskattemedlen

.................. kronor 844,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L. Gabrielson.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts. proposition nr 81.

49

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 5. Posthusbyggnad i Borgholm, reservationsanslag. I skrivelse den

19 november 1940 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av medel

för uppförande av en posthusbyggnad i Borgholm.

Till en början torde jag få erinra om att Kungl. Majit genom beslut den

3 december 1937 bemyndigat generalpoststyrelsen att för inköp av en fastighet

inom kvarteret Amfion i Borgholm taga i anspråk ett belopp av

45,000 kronor av reservationsanslaget för inköp av fastigheter för postverkets

räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas

i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

I sin skrivelse meddelar generalpoststyrelsen, att postkontoret i Borgholm

alltsedan den 1 oktober 1925 är inrymt i en vid Stora torget belägen, av

postverket förhyrd lokal. Denna består endast av ett större expeditionsrum

och ett mindre rum för postmästaren samt har en golvyta av omkring 85

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 81.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 81.

m2. Årshyran, varj även ingår ersättning för iokalens uppvärmning medelst

centralvärmeledning, utgör 1,800 kronor.

Styrelsen erinrar härefter om att styrelsen redan i sin framställning den

19 november 1937 örn inköp av fastigheten i kvarteret Amfion framhållit,

att den förhyrda postkontorslokalen vore olämplig för sitt ändamål. Styrelsen

hade vidare anfört bland annat:

Redan den omständigheten, att i samma rum, som användes för betjänandet

av allmänheten, måste förrättas kartering och dekartering av post,

uppsortering av ankommande post i postboxar samt förarbeten för lokaloch

lådbrevbäring, gjorde lokalen otidsenlig och bomme densamma att

verka ovårdad. Därjämte vöre den, särskilt under sommarmånaderna, då

ett stort antal badgäster funnes i staden, synnerligen trång, vilket belystes

bl. a. därav, att det för allmänheten avsedda utrymmet i lokalen hade en golvyta

av allenast ungefär 11 m2. Rymligare och i övrigt ändamålsenliga lokaler

borde därför anskaffas för postkontoret, så snart detta lämpligen kunde

ske. Postverket vöre bundet vid hyreskontraktet örn nuvarande postkontorslokalen

intill utgången av september månad 1941. Om icke förr så åtminstone

vid nämnda tidpunkt vore det oundgängligt, att lokalförbättring

bereddes postkontoret.

Den i skrivelsen den 19 november 1937 framlagda planen till lösning av

lokalfrågan för postkontoret hade, uttalar styrelsen, icke ansetts böra komma

till utförande under nu rådande förhållanden. I stället hade styrelsen

haft för avsikt att söka en provisorisk lösning av lokalfrågan genom förhandlingar

med hyresvärden örn förhyrande även för tiden efter den 30

september 1941 tills vidare för eli år i sänder av den nuvarande postkontorslokalen,

förbättrad och något utökad. Innan dylika förhandlingar hunnit

inledas, hade emellertid hyresvärden uppsagt det mellan honom och

postverket avslutade hyreskontraktet till upphörande med utgången av september

månad 1941 och i samband därmed erbjudit postverket att mot en

årshyra av 5,500 kronor på 10 års lid förhyra den nuvarande postkontorslokalen,

utökad med ett intill ifrågavarande lokal gränsande utrymme örn

sammanlagt 40 lii2, bestående av ett större ruin örn 28 nr, vettande mot

torget och ett mindre rum om 12 m2 mot gården. Med hyresvärden förda

underhandlingar i syfte att ernå för postverket mindre oförmånliga villkor

hade blivit resultatlösa.

Generalpoststyrelsen har, meddelar styrelsen, övervägt hyresvärdens anbud

men av följande skäl ansett sig icke böra antaga detsamma:

Den erbjudna lokalen skulle komma att omfatta ungefär 125 m , men

det utrymme, varmed den nuvarande lokalen komme att utökas, skulle icke

kunna tillgodogöras för erforderlig förbättring av utrymmet beträffande de

delar i postkontorets lokaler, vilka i nämnda hänseende äro sämst tillgodosedda.

Vid en omdisponering av postkontorslokalen, som kr möjlig att genomföra

i samband med utvidgningen, skulle nämligen till följd därav,

att kassavalvet är beläget ungefär mitt i den nya utökade lokalen, betydande

del av denna icke kunna effektivt utnyttjas. Postmästarens nuvarande

tjänsterum skulle vid omändringen genom borttagande^ av en mellanvägg

sammanläggas med nyssnämnda mindre rum om 12 m2 och användas tor

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81-

51

förarbeten för lokal- och lådbrevbäring ävensom för behandling av ankommande

och avgående post. Vidare skulle postmästarens tjänsterum flyttas

till det mot torget belägna större rummet, varigenom direkt förbindelse

kunde erhållas mellan postmästarens rum och allmänhetens avdelning.

Denna senare skulle emellertid endast obetydligt och otillräckligt kunna

utökas i samband med ändringarna.

Det är sålunda icke möjligt att genom den av hyresvärden föreslagna utökningen

av den nuvarande lokalen och i samband därmed vidtagna omändringar

åstadkomma ändamålsenligt anordnade och tillräckliga lokaler för

postkontoret i Borgholm. I själva verket skulle den nya lokalen i det väsentligaste

bliva behäftad med samma Bristfälligheter i utrymmeshänseende som

den nuvarande lokalen. Att denna redan från början knappt tilltagna lokal

nu är alldeles otillräcklig, torde vara tydligt redan med hänsyn till den stegring,

särskilt ifråga örn postsparbanksrörelsen och folkpensionsutbetalningarna,

som rörelsen vid postkontoret utvisar. I detta sammanhang må anföras,

att medelstorleken för postkontor av den klass, Borgholms postkontor tillhör,

nämligen klass 4, är 150 m2 eller 76 procent större golvyta än postkontorets

i Borgholm nuvarande lokal mäter. I ortspressen har också helt naturligt

framförts klagomål rörande postkontorslokalens otillräcklighet och beskaffenhet,

vilka klagomål givetvis främst riktats mot allmänhetens avdelning, vilken

såsom tidigare nämnts omfattar endast ungefär 11 m2 och icke skulle

kunna nämnvärt utökas genom den av hyresvärden föreslagna lokalutvidgningen.

Särskilt under högtrafiksperioder ävensom under turistsäsongen kan

allmänheten många gånger ej beredas plats inom det minimala utrymme,

som för ändamålet står till buds inom postkontorslokalen, utan nödgas bilda

kö även i förstugan.

Hyran per nr för den av hyresvärden erbjudna utökade lokalen uppgår,

upplyser styrelsen, till 44 kronor. Detta hyrespris anser styrelsen alltför högt

även för en i alla hänseenden fullgod och ändamålsenlig lokal. Härtill komme

emellertid, anför styrelsen, att den erbjudna lokalen i viktiga hänseenden

vore behäftad med svåra bristfälligheter, vilkas avhjälpande icke innefattades

i det av hyresvärden avgivna hyresanbudet. Lokalen vore sålunda

otidsenlig och dåligt underhållen samt dragig och kall. Särskilt vintertid

måste personalen arbeta under svåra och ohälsosamma förhållanden, enär

det visat sig omöjligt att åstadkomma normal och jämn rumstemperatur,

något som klart belystes därav, att personalen i expeditionslokalen ofta nödgats

arbeta med ytterkläderna på för att erhålla tillräckligt skydd mot drag

och kyla.

Av det anförda framginge, framhåller generalpoststyrelsen, att överenskommelse

icke kunde träffas med nuvarande hyresvärden om fortsatt förhyrande

av en godtagbar lokal till skäligt pris för postkontoret. Vid sådant

förhållande och då annan för ändamålet lämplig lokal icke funnes att hyra

i staden, återstode nu ingen annan möjlighet till lösning av lokalfrågan än

att uppföra en posthusbyggnad å det av postverket förvärvade tomtområdet

i kvarteret Amfion. Till följd av det läge, som uppkommit för postkontoret

genom uppsägningen av nuvarande hyresavtal, vore det nödvändigt, att

arbetena med det nya posthusets uppförande kunde påbörjas utan uppskov.

Detta förutsatte, att statsmakternas beslut i ärendet meddelades snarast möjligt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Departements
chefen.

I fråga om tomtområdet meddelar styrelsen, att detsamma vore bebyggt

med ett större och ett mindre bostadshus av trä, en paviljong samt uthus.

Ingen av de befintliga byggnaderna lämpade sig för inrymmande av postkontorslokal.

Det vore därför avsett, att det större bostadshuset nu skulle

rivas och ersättas med ett nytt posthus samt att övriga byggnader å tomten

tills vidare skulle bibehållas.

På uppdrag av generalpoststyrelsen har arkitekten L.-E. Lallerstedt utarbetat

ritningar till posthusbyggnaden. Enligt desamma är byggnaden avsedd

att uppföras av sten i två våningars höjd samt inrymma, förutom postkontorslokalema,

en bostadslägenhet om 3 rum och kök.

Kostnaderna för bygget äro beräknade till 97,500 kronor, vilket belopp

motsvarar ungefär 52 kronor pr m3.

Beträffande den ekonomiska innebörden av byggnadsförslaget uttalar generalpoststyrelsen,

att till byggnadskostnaderna finge läggas halva tomtvärdet,

22,500 kronor, varför hela den på posthuset belöpande kostnaden skulle

uppgå till 120,000 kronor. Med ledning av de uppgifter å hyrespriser, som

styrelsen hade till sitt förfogande, kunde för lokalerna den sammanlagda hyressumman

beräknas till 8,010 kronor, motsvarande cirka 6.7 procent å kapitalet

120,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för

uppförande av en posthusbyggnad i kvarteret Amfion i Borgholm ett reservationsanslag

måtte anvisas å 97,500 kronor.

Det för postkontorslokalen i Borgholm för närvarande gällande hyreskontraktet

är uppsagt till upphörande den 1 oktober 1941. Av generalpoststyrelsens

framställning framgår, att styrelsen ursprungligen haft för avsikt att

låta uppföra en byggnad för postkontoret å den tomt i Borgholm, som jämlikt

Kungl. Majlis medgivande den 3 december 1937 inköpts för postverkets

räkning. Med hänsyn till de rådande förhållandena hade emellertid styrelsen

senare ansett, att en provisorisk lösning av postkontorets lokalfråga

borde komma till stånd genom ett fortsatt förhyrande för elt år i sänder av

den ''nuvarande lokalen. Med hänsyn till det mindre tillfredsställande skick,

vari lokalen för närvarande befinner sig, och då densamma därjämte är otillräcklig

för sitt ändamål, skulle lokalen förbättras och något utökas. Vid de

med hyresvärden förda förhandlingarna örn det fortsatta förhyrandet ha

emellertid från dennes sida uppställts sådana villkor både i vad avser hyrans

storlek och hyrestidens längd, att generalpoststyrelsen icke ansett sig

kunna förorda ett fortsatt förhyrande av lokalen. Då någon annan för postkontor

lämplig lokal icke finnes i Borgholm, förordar styrelsen, att postkontorets

lokalfråga löses genom att å postverkets tomt en egen byggnad

uppföres.

Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden och då enligt det gjorda

erbjudandet om fortsatt förhyrande av den nuvarande lokalen med de förbättringar,

som innefattas i erbjudandet, tillfredsställande lokaler i allt fall

icke skulle erhållas, delar jag generalpoststyrelsens uppfattning, att en post
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

53

husbyggnad bör uppföras snarast möjligt å postverkets tomt. Jag vill därför

tillstyrka, att erforderliga medel anvisas för ändamålet. De för byggnadsföretaget

uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningarna, som sluta å

ett belopp av 97,500 kronor, hava icke givit mig anledning till erinran.

Då det är av vikt för att byggnaden skall hinna färdigställas till den 1 oktober

1941, att arbetena snarast påbörjas, torde det erforderliga anslagsbeloppet

redan nu böra äskas av riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Borgholm å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .....................................kronor 97,500.

C. Statens järnvägar.

[2.] 19. Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid sta
tens

järnvägar, reservationsanslag. Med hänsyn till angelägenheten av att

åtgärder vidtoges i syfte att underlätta bettransporterna genom att vid olika

järnvägsstationer i betdistrikten införa arbetsbesparande anordningar för

lastning och lossning av betor anvisade 1940 års lagtima riksdag med bifall

till Kungl. Majits i proposition, nr 287, framlagda förslag anslag å sammanlagt

2,150,000 kronor, därav å kapitalbudgeten, under rubrik statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1940 har järnvägsstyrelsen anmält, att de

till styrelsens förfogande för här angivna ändamål ställda medlen icke varit

tillräckliga och hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas.

Styrelsen erinrar till en början om att vid tidpunkten för statsmakternas

beslut rörande anvisande av anslag för här ifrågavarande anordningar några

mera tillförlitliga beräkningar rörande storleken av det för ändamålet erforderliga

anslagsbeloppet icke förelegat. Detta hade i stället med hänsyn till

ärendets brådskande natur måst baseras på vissa överslagsberäkningar. I anslutning

härtill anför styrelsen:

När de sålunda beslutade anläggningarna kort tid därefter skulle igångsättas,

visade det sig, att kostnaderna för desamma icke skulle kunna hållas

inom ramen för det beviljade anslaget. I valet melian att antingen av denna

anledning beskära det uppgjorda arbetsprogrammet eller att oaktat nyssnämnda

förhållande fullfölja detsamma utan inskränkning och utan att avvakta

ett beslut om ytterligare medelsanvisning, vilket under alla förhållanden

skulle ha föranlett visst dröjsmål och risk, att icke alla anläggningar

hunnit färdigställas till betkampanjen, ansåg sig styrelsen på grund av den

vikt, som tillmätts ett snabbt iordningställande av samtliga ifrågavarande

anläggningar, handla mest i överensstämmelse med statsmakternas syften

genom att välja det senare alternativet.

Samtliga kajer, elevatom- och hissar äro nu i huvudsak färdiga. För de

sålunda färdigställda anläggningarna uppgå kostnaderna till 1,148,000 kro
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

lior. Vissa anordningar befinna sig emellertid ännu ej i fullt färdigt skick.

Sålunda äro telferanordningarna vid bryggor och elevatorer tänkta att drivas

elektriskt. Härför erforderliga motorer ha dock ännu ej hunnit anskaffas,

varför anordningarna i fråga tills vidare måste drivas med handkraft.

Vidare återstå ännu att utföra vissa målningsarbeten. Dessa nu återstående

anskaffningar och arbeten beräknas röra sig om ett kostnadsbelopp

av 142,000 kronor. För anordningarnas fullständiga iordningställande

samt för täckande av det redan uppkomna anslagsöverskridandet erfordras

sålunda ett tilläggsanslag å 148,000 + 142,000 = 290,000 kronor eller i runt

tal 300,000 kronor. I enlighet med de principer, som tillämpats i fråga örn

förenämnda anslag å 1,000,000 kronor, torde hälften av detta belopp eller

150,000 kronor böra täckas genom ett å driftbudgeten anvisat avskrivningsanslag.

Under hänvisning härtill hemställer järnvägsstyrelsen, att å tiiläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1940/41 till anläggningar för lastning och lossning

av sockerbetor vid statens järnvägar måtte anvisas dels å kapitalbudgeten ett

reservationsanslag av 300,000 kronor och dels å driftbudgeten ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

Departements- Av järnvägsstyrelsens framställning framgår att ytterligare medel erfordchefen.

ras fgr täcka kostnaderna för de anordningar för lastning och lossning

av sockerbetor, om vilkas utförande statsmakterna nästlidna vår fattade beslut.

Vad styrelsen anfört rörande storleken av det erforderliga tilläggsanslaget

föranleder icke någon erinran från min sida.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordningar för lastning och lotsning av sockerbetor

vid statens järnvägar å tiiläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 300,000.

D. Statens vatäenfallsverk.

[3.] t». Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reserva
tionsanslag.

Till detta ändamål har riksdagen anvisat för budgetåren 1939/40

och 1940/41 reservationsanslag å 1,900,000 kronor respektive 1,150,000 kronor.

Under hänvisning i övrigt till 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,

bil. 4, punkt 51) torde jag rörande detta arbete här få erinra örn

följande:

Genom den numera verkställda ytterligare regleringen av Suorvasjöarna

kommer den normala lågvattenmängden i Porjus att uppgå till 190 m''7s.

Denna vattenmängd kan ej tillgodogöras, utan afl de nuvarande 3-fasmaskinema

drivas fullbelastade under hela regleringsperioden från november till

slutet av maj. Emellertid ha såväl beräkningar som erfarenhet givit vid

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 81.

55

handen, att kraftbehovet för statsblocket i sin helhet i hög grad är koncentrerat

till förvintern och att det minskas under mitten av vintern samt avsevärt

avtager under tiden för vårfloden i sydligare älvar i april och maj. Det

är därför, sedan samtliga kraftverk numera hopkopplats, mera ekonomiskt

att ej behöva fördela vattnet jämnt utan kunna utnyttja större vattenmängder

i november, december och januari för att sedan, särskilt i april och maj

månader, förbruka mindre vatten. För att möjliggöra ett dylikt utnyttjande

av vattenkraften i Porjus erfordras emellertid det under byggnad nu varande

åttonde maskinaggregatet i Porjus. Kostnaden för aggregatet beräknades

vid förslagets framläggande till 3,050,000 kronor eller samma belopp som

för ändamålet anvisats.

I skrivelse den 30 september 1940 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att

på grund av den allmänna prishöjningen och i någon mån även till följd av

vissa extra försiktighetsåtgärder, som vidtagits ur försvarssynpunkter, de

för arbetet för det åttonde maskinaggregatet vid Porjus kraftstation hittills

anvisade medlen icke förslå utan att anslagen komma att överskridas med

400,000 kronor. Styrelsen har därför hemställt örn anvisande av ett tilläggsanslag

å detta belopp. Det nya aggregatet beräknas, enligt vad styrelsen upplyst,

bliva färdigt att tagas i bruk vid slutet av innevarande kalenderår.

Då det av vattenfallsstyrelsen äskade anslaget å 400,000 kronor är erfor- Departementsderligt

för att bestrida kostnaderna för installationen av det åttonde maskin- chefen.

aggregatet vid Porjus kraftstation, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 400,000.

[4.] 11. Distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbe
ten

viel statens kraftverk, reservationsanslag. Mellan arméförvaltningens inlendenturdepartement

och fortifikationsstyrelse, å ena, samt vattenfallsstyrelsen,

å andra sidan, har överenskommelse träffats i syfte att förse vissa

militärförläggningar i övre Norrland med elektrisk kraft för belysning och

partiell uppvärmning. Enligt överenskommelsen skall vattenfallsstyrelsen utföra

samtliga för ändamålet erforderliga anläggningar. Vissa delar av desamma

skola emellertid bekostas och sedermera förvaltas av fortifikationsstyrelsen.

För den levererade kraften skall erläggas avgift enligt normaltaxa

jämte visst bidrag till kostnaden för de anläggningar, som vattenfallsstyrelsen

får utföra.

Med bifall till en av intendenturdepartementet och fortifikationsstyrelsen

sedermera gjord framställning har Kungl. Majit genom beslut den 15 november

1940 medgivit, att fortifikationsstyrelsen för bestridande av de kostnader

för nyssnämnda anläggningar, som enligt överenskommelsen skulle

åvila fortifikationsstyrelsen, finge disponera ett belopp av 1,580,000 kronor

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Departements
chefen.

från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget

Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter.

I skrivelse den 25 november 1940 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att de

anläggningar, som styrelsen enligt den med de militära myndigheterna träffade

överenskommelsen skulle utföra med anlitande av till styrelsens förfogande

stående anslagsmedel, avsåge två nya kraftledningar för 40,000 volt

samt två närmare angivna transformatorstationer ävensom förstärkning aven

redan befintlig kraftledning. Sammanlagda kostnaderna för dessa arbeten

äro av styrelsen beräknade till i runt tal 1,000,000 kronor. Nyanläggningarna,

såväl styrelsens egna som de som avsåges sedermera skola förvaltas

av fortifikationsstyrelsen, komme, anför vattenfallsstyrelsen, att bliva användbara

även för leveranser till andra konsumenter och sålunda bidraga

till elektrifiering av de av anläggningarna berörda trakterna. Avsikten vore

att utföra arbetena så snart som möjligt. Kostnaderna komme därför att

till övervägande del falla på innevarande budgetår. Enär detta budgetårs anslag

till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk icke vore beräknat med hänsyn till denna ökade belastning

erfordrades emellertid, att ett tilläggsanslag för budgetåret 1940/41 anvisades

för ändamålet. Härom gör styrelsen hemställan.

Då det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet erfordras för att fullfölja

den mellan arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse,

å ena, samt vattenfallsstyrelsen, å andra sidan, ingångna överenskommelsen,

till vilken Kungl. Maj :t sedermera givit sin anslutning, vill jag tillstyrka,

att ett belopp av 1,000,000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1940/41 till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 1,000,000.

Statens allmänna fastigfaetsfond.

[5.] 6 a. Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets byggnad,

reservationsanslag. I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 4 september 1940

har chefen för lantförsvarets kommandoexpedition framhållit, bland annat,

nödvändigheten av att för kommandoexpeditionens bokdetalj en särskild varuhiss

anordnades i norra trapphuset i försvarsdepartementets byggnad. 1

skrivelsen upplyses, att all transport av såväl böcker som blanketter till och

från tredje våningen, vari bokdetaljen vore inrymd, för närvarande skedde

medelst personhissen i byggnadens huvudtrappa. Då leveranserna från trye
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 81

57

kerierna liksom transporterna från bokdetaljen i och för utsändning till

truppförbanden genom postverket vöre betydande ■—■ de kunde räknas i tontal

vissa dagar — vore denna hiss strängt upptagen. Detta hade till följd, att

såväl den inom försvarsdepartementet tjänstgörande personalen som besökande

mycket ofta finge vänta på grund av i- och urlastning av trycksaker.

Det torde för övrigt, uttalar nämnde chef, icke kunna anses lämpligt, att

personhiss måste användas för varutransport, vilket varit och vore nödvändigt

för att i nu rådande brådska vinna tid vid upp- och nedtransporter av

trycksakerna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 4 november 1940 meddelat, att från

försvarsdepartementets sida framhållits, att kommandoexpeditionens behov

av en varuhiss vore trängande, samt för egen del uttalat, att hissanläggningen

borde utföras och därvid förläggas på sätt kommandoexpeditionen

föreslagit. Kostnaden härför har styrelsen beräknat till 15,000 kronor. Styrelsen

föreslår, att detta belopp anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1940/41.

Då förslaget icke föranleder någon erinran från min sida, hemställer jag, Departementsatt

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen eufén.

att till Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets

byggnad å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 81.

59

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler

härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1940/41 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 16 b. Ytterligare avsättning tili lånefonden för inköp av gasgene
ratorer

för motordrift, reservationsanslag. Genom beslut av 1940 års urtima

riksdag (prop. nr 21; r. skr. nr 34) har till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/

41 under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, anvisats ett reservationsanslag''

av 6,500,000 kronor.

I skrivelse den 12 november 1940 har kommerskollegium hemställt, att

ytterligare ett belopp av 8,000,000 kronor måtte anvisas såsom kapitalförstärkning

till fonden. I skrivelsen har kommerskollegium anfört i huvudsak

följande.

Den efter hand ytterligare minskade tillgången på flytande motorbränslen

för landets civila behov har medfört en övergång från bensindrivna till generatorgasdrivna

motorfordon i betydligt större omfattning än man förut räknat

med. Detta förhållande har i sin tur medfört ett ökat ianspråktagande

av lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Utvecklingen i sistnämnda

avseende belyses närmare av följande uppgifter å tillströmningen

av låneansökningar under senare tid.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Antal

1940 April .......................... 47

Maj .......................... 185

Juni .......................... 335

Juli .......................... 655

Augusti ........................ 1,412

September ...................... 1,725

Oktober, 1—12 ............ 755

20-31 ............ 171 926

November, 1—11 ................ 464

Nedgången i antalet ansökningar under oktober månad torde få hänföras

till den ändring av bestämmelserna för lånevillkoren, som utfärdades den

11 oktober 1940 och som trädde i kraft den 13 oktober. Från och med sistnämnda

datum skulle nämligen ansökningar insändas till respektive kristidsstyrelser

och av dem underkastas en första granskning för att därefter

översändas till kommerskollegium i och för slutlig behandling.

Den betydande ökning av ansökningarnas antal under månaderna augusti

och september, som i viss mån fortsatte under oktober, torde — ehuru kanske

i något minskad omfattning — få anses komma att fortsätta även under

närmast följande månader. Det kapitalbelopp som för närvarande står till

förfogande för beviljande av gasgeneratorlån lär emellertid i stort sett behöva

tagas i anspråk för ansökningar inkomna till och med den 7 november

1940. Fondens ställning sistnämnda dag framgår av nedanstående beräkning:

Oguldet å utlämnade lån ............................ kronor 4,188,400

I princip beviljade, ej utlämnade lån.................. » 2,600,000

Slutligt icke prövade ansökningar .................... » 1,911,600

Kronor 8,700,000.

Lånemedel,

anvisade under

År 1932 kronor 200,000

» 1939 » 2,000,000

* 1940 » 6,500,000 kronor 8,700,000.

En viss avvikelse i fråga om beloppens storlek vid beviljande av förut

angivna icke slutligt prövade ansökningar torde väl icke kunna undvikas,

men den torde dock icke bli av sådan storleksordning att den nämnvärt

kommer att förändra beräkningen ifråga. En utlåning av angivna belopp,

8,700,000 kronor, torde få anses innebära att staten medverkat till anskaffande

av i runt tal 5,000 gengasaggregat.

Av inom kommerskollegium upprättad statistik framgår att under tiden

V12 1939—9/n 1940 utlämnats lån för inköp av 2,277 gengasaggregat, varav

1.241 eller 55 Procenf utgöras av kolgasaggregat. Hur aggregaten fördela sig

på sådana med träkol eller ved som bränsle respektive för anslutning till olika

slag av motorfordon och stationära motorer framgår av följande tablå:

För montering till ^ Aggregat f°*d Summa

Lastbilar............. 967 628 1,595 70%

Personbilar........... 245 107 352 15%

Omnibusar........... 127 76 203 9 %

Traktorer............ 2 124 126 6 %

Stationär motor....... — 1 1 —

946 2,277 100%

45 % 100%

1,241

55 %

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

61

För att tillgodose de krav som under de närmaste månaderna kunna komma

att ställas på lånefonden är en ytterligare kapitalförstärkning oundgängligen

erforderlig. Vid en beräkning av anslagsbehovet härför har kommerskollegium

närmast ansett sig böra räkna med tidell till och med februari

månad 1941 enligt nedanstående:

Antal

aggregat

1940 November 8—30 .... 1,000

December.......

... 900

1941 Januari..........

... 700

Februari.........

... 500

3,100 å c:a kronor

1,900...

.. — kronor 5,900,000

För traktoraggregat....

1,200...

.. = » 2,100,000

Summa kronor 8,000,000.

Med nu angivna beräkning har kommerskollegium efter samråd med statens

bränslekommission ansett sig böra räkna med en kommande minskad

efterfrågan på gengasaggregat, framför allt under de första månaderna nästkommande

år. Självfallet innesluter beräkningen i sig flera osäkra faktorer.

Möjligt är också att vintermånaderna komma att medföra en större nedgång

i efterfrågan på gengasaggregat än kommerskollegium funnit anledning böra

räkna med. Å andra sidan kan till våren 1941, särskilt i fråga om jordbruks

traktorer, en något större övergång till gengasdrift komma att göra sig gällande.

Vid kommerskollegii skrivelse fanns fogad en den 12 november 1940 dagtecknad

promemoria från statens bränslekommission, däri kommissionen,

bland annat, förklarat sig biträda kommerskollegii framställning örn nytt

anslag till ifrågavarande lånefond.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en av svenska motorförbundet

den 26 november 1940 gjord framställning örn sådan ändring av gällande bestämmelser

för erhållande av lån från ifrågavarande lånefond, att vid ansökan

örn lån icke skall behöva fogas avskrift av köpehandling rörande gengasaggregat.

Av den utredning kommerskollegium förebragt framgår, att det torde vara Departementserforderligt

att ytterligare medel anvisas till lånefonden för inköp av gas- Zeferi.

generatorer för motordrift, därest även i fortsättningen lån skola kunna beviljas

för ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till vikten av att stöd alltjämt

lämnas för övergång till gengasdrift anser jag, att en förstärkning av

lånefonden nu bör ske. Mot det av kollegium äskade beloppet synes i betraktande

av det beräknade lånebehovet intet vara att erinra. I samband

med förstärkning av fonden torde Kungl. Majit böra erhålla bemyndigande

att, därest så skulle visa sig av omständigheterna påkallat, vidtaga erforderliga

jämkningar i gällande bestämmelser för erhållande av lån.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

att till Ytterligare avsättning till lånefonden för inköp av

gasgeneratorer för motordrift å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 8,000,000.

[2.] 16 c. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar, reser
vationsanslag.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört under

nionde huvudtiteln, punkten Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för

fiskebåtar m. m., hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1,150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Eldin.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 81.

63

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

29 november 19AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter å handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid

följande:

Statens allmänna faslighetsfond.

[1.] 10. Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt, re
servationsanslag.

På sätt närmare framgår av det vid propositionen nr 56

lill 1938 års riksdag fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden den 21

januari 1938 beräknades sammanlagda kostnaderna för uppförandet av byggnader

för en flygteknisk försöksanstalt till 1,008,500 kronor, vartill kommo

kostnader för markförvärv, 342,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar hava av de sålunda

för ifrågavarande ändamål beräknade medlen anvisats under kapitalbudgeten,

statens allmänna faslighetsfond, dels av 1938 års riksdag ett reservationsanslag

av 742,000 kronor, därav avsågos 342,000 kronor för markförvärvet

och 400,000 kronor för byggnadsändamål, dels ock av 1939 års lagtima

riksdag återstoden av den för uppförandet av byggnaderna beräknade

summan eller 608,500 kronor.

I förenämnda summa 1,008,500 kronor ingår ett belopp av 15,500 kronor

för uppförande av ett skjul för en projekterad anläggning för hållfasthetsprovning

av propellrar. Denna anläggning har emellertid jämlikt beslut av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

(yi: Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kungl. Majit den 6 oktober 1939 avsetts icke för närvarande skola komma

till utförande.

I skrivelse den 8 november 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte föreslå den urtima riksdagen att till bestridande av merkostnader

för byggnadernas uppförande å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisa

ett reservationsanslag av 60,000 kronor, eventuellt 44,500 kronor. Till stöd

härför anför styrelsen:

För byggnadsföretaget, som vore i huvudsak i det närmaste avslutat, hade

uppstått åtskilliga merkostnader, beroende dels på vissa kostnadsökningar,

dels på att vissa arbeten tillkommit, vilka icke kunnat förutses vid de utredningar

rörande ifrågavarande, för vårt land helt nya anläggning, som föregått

kostnadsberäkningarna.

Till följd av att berggrunden på vissa ställen visat sig ligga icke oväsentligt

lägre än som framgått vid markundersökningarna, beroende på att man vid

borrningarna stött på lösa stenblock, vilka uppfattats som fast berg, hade

grundläggningsarbetena fördyrats med omkring 15,000 kronor.

Ett från försöksanstaltens sida såsom oundgängligt påfordrat fundament

för aerodynamik! laboratorium hade medfört en kostnadsökning av 6,000

kronor.

Grundvattenförhållandena på platsen hade visat sig vara mycket varierande

vid olika nederbörd, vartill bomme, att befintligt ledningsnät icke kunde

bereda avlopp för behövlig grunddränering. Härigenom erforderliga ledningar,

samlingsbrunnar och pumpanläggning medförde en kostnadsökning

av 5,000 kronor.

En del ledningar för gas, vatten och värme hade på anstaltens begäran

måst framdragas under bottenvåningens golv i byggnadsdelar, där källare

saknades. Härav behövliga kulvertar hade medfört en kostnad av 2,000

kronor.

Av Stockholms stad begärd ändrad sträckning av stickspåret till anläggningen

medförde en kostnadsökning av 6,000 kronor.

Vad beträffade den stora vindtunneln hade det tidigare tillämnade utförandet

av vissa ledskenor av betong icke visat sig möjligt att tekniskt genomföra.

Ledskenornas utförande i stället av maskinriktad järnplåt komme, enligt

vad som nu kunde förutses, att medföra en kostnadsökning av 21,000

kronor.

En av anstalten begärd ändring och komplettering i spintornet ökade kostnaderna

med 2,000 kronor.

Slutligen tillkomme en del smärre kompletteringar till en kostnad av 3,000

kronor.

De sålunda angivna merkostnaderna uppginge alltså till sammanlagt

(15,000 + 6,000 + 5,000 + 2,000 + 6,000 + 21,000 + 2,000 + 3,000)

60,000 kronor, för vilka kostnader anslag för innevarande budgetår borde äskas.

Därest emellertid det belopp av 15,500 kronor, som tidigare avsetts för

ett propellerprovningsskjul, stöde till förfogande, skulle endast erfordras ett

ytterligare anslag av 44,500 kronor.

I betraktande av föreliggande omständigheter torde någon invändning mot

ifrågavarande merkostnader ej vara att göra. Då av redan anvisade medel

finnes tillgängligt ett belopp av 15,500 kronor, torde medelsanvisningen i

överensstämmelse med byggnadsstyrelsens alternativa förslag böra bestämmas

till 44,500 kronor. Jag tillstyrker, att beloppet anvisas å tilläggsstat för

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 65

innevarande budgetår samt att frågan underställes den nu församlade riksdagen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 44,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

5

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 81.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 81.

67

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Fol/ehushdllning sdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler

härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende

angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/

41 samt anför därvid följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] 13. Förlagskapital för drift av vissa fartyg, reservationsanslag.

Genom beslut den 18 oktober 1940 har Kungl. Maj:t med stöd av 4 § allmänna

förfogandelagen förordna!, att vissa närmare angivna norska ångfartyg,

liggande i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, till dess

Kungl. Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika har Kungl.

Majit föreskrivit, att ifrågavarande fartyg under tiden för förfogandet skulle

behandlas såsom svenska fartyg, ävensom uppdragit åt statens trafikkommission

att under tiden för förfogandet omhänderhava fartygen samt att meddela

närmare föreskrifter angående användningen av fartygen. Slutligen har

Kungl. Majit förklarat sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen

meddela beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av

förfogandet.

I skrivelse den 28 oktober 1940 har trafikkommissionen hemställt, att

Kungl. Majit måtte dels bemyndiga kommissionen att med svenska rederiföretag

sluta avtal om upplåtelse av fartygen i huvudsaklig överensstämmelse

med ett vid skrivelsen fogat avtalsförslag, dels ock till kommissionens förfogande

ställa för fartygens användande erforderligt driftkapital.

Till stöd för denna hemställan har kommissionen anfört bland annat följande:
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Departements
chefen.

Vid förhandlingar med vissa svenska rederiföretag hade dessa erbjudit sig

att för statens räkning driva fartygen och härför ställa sin administration

kostnadsfritt till förfogande. Kommissionen hade funnit en dylik form för

fartygens omhänderhavande vara för statsverket under för handen varande

förhållanden lämpligast. Med utgångspunkt härifrån hade kommissionen uppgjort

och delgivit vederbörande rederier ett förslag till avtal mellan kommissionen

och bolagen angående upplåtelse av fartygen. Bolagen hade under hand

förklarat sig för sin del godkänna förslaget. Med hänsyn till innebörden av

det förfogande över fartygen, som sålunda från kommissionens sida förutsattes,

hade kommissionen ansett sig böra underställa avtalsförslaget Kungl.

Maj:ts prövning. Enligt detsamma skulle kommissionen till vederbörande rederis

disposition såsom förskott ställa erforderligt driftkapital. Kommissionen

hade beräknat, att ett driftkapital av åtminstone 450,000 kronor för samtliga

fartyg tills vidare skulle vara erforderligt.

Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj :t genom beslut den

1 november 1940 dels bemyndigat statens trafikkommission att i huvudsaklig

överensstämmelse med förenämnda förslag till avtal träffa överenskommelse

med svenska rederiföretag örn upplåtelse till dessa av ifrågavarande fartyg,

dels anvisat till trafikkommissionen ett belopp av högst 450,000 kronor, att

mot redovisningsskyldighet i mån av behov användas såsom driftkapital för

fartygen, dels ock anbefallt statskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet

m. m. för budgetåret 1940/41 under fonden för förlag till statsverket

uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet,

med redovisning under särskild rubrik, till trafikkommissionen på

rekvisition i mån av behov utbetala ovannämnda belopp, högst 450,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande fartyg så snabbt som

möjligt skola kunna tagas i bruk för svensk räkning har Kungl. Maj:t i enlighet

med trafikkommissionens hemställan godkänt förslaget örn upplåtelse

av fartygen åt vissa svenska rederier samt från förskottsstat ställt erforderliga

medel, 450,000 kronor, till förfogande för täckande av kostnaderna för fartygens

utnyttjande i svensk fraktfart. Ifrågavarande kostnader synas böra täckas

genom ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för drift av vissa fartyg å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 450,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar

Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

69

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos urtima riksdagen år 1940 äskade och, i

förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

A: 8 a Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven 91,600

B: 5 Förstärkt brandskydd vid Drottningholms slott, reservationsanslag

........................................ 15,500

107,100

III. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

A: 3 Chiffreringsmateriel............ 46,500

IV. Försvarsdepartementet.

Understöd m. m.:

D: 19 Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag____ 500,000

Tygmateriel:

D: 50 a Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservationsanslag

.......................................... 13,000,000

Fortifikatoriska anordningar m. m.:

D: 53 a Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag...... 41,000,000

D: 53 b Broförbindelse över Lule älv vid Boden, reservationsanslag 200,000

Flytande materiel, befästningar m. m.:

E: 30 Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag....... 31,800,000

E: 30 a Inköp av vissa handelsfartyg för flottans räkning, reser
vationsanslag.

................................... 2,300,000

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.:

E: 59 Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reservationsanslag

...................................... 4,000,000

G: 4 a Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag....... 260,000

Diverse:

G: 18 a Särskild beredskapsmönstring för år 1941, förslagsanslag 155,000

G: 21 a Ersättningar för förluster i anledning av vissa åtgärder

för militära ändamål, reservationsanslag............ 100,000

93,315,000

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

V. Socialdepartementet.

Förbättrande av bostadsförhållandena:

B: 20 Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

reservationsanslag............................ 500,000

Fattigvård och barnavård:

B: 78 Uppförande av anstalt för själsligt abnorma manliga

skyddshemselever m. m., reservationsanslag......... 100,000

Sinnessj ukvårdsanstalter:

C: 19 a Gengasaggregat för statens sinnessjukhus m. m., reservationsanslag

...................................... 75,000

Civilt luftskydd:

F: 3 Gasskyddsutrustning, reservationsanslag.............. 1,700,000

F: 4 a Alarmeringsanordningar, reservationsanslag............ 320,000

F: 4 b Inköp av brandslang, förslagsanslag................. 3,500,000

F: 4 c Inköp av vattenbehållare m. m., reservationsanslag .... 225,000

F: 6 Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av

luftskyddspersonal m. m.......................... 25,000

G: 6 a Understöd åt civila flyktingar från Norge, Danmark och

Finland m. m................................... 300,000

6.745.000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Vägbyggnader och vägunderhåll:

B: 7 a Broförbindelse över Lule älv vid Gäddvik m. m., reservationsanslag

...................................... 2,370,000

B: 10 a Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsvä
sendet,

reservationsanslag............... 600,000

B: 18 a Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksför
svaret

betydelsefulla vägar och broar, reservationsanslag 1,615,000

Hamnar och farleder:

B: 27 Materielanskaffning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnreparationsavdelningar, reservationsanslag .. 100,000

C: 3 Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag_10,000

4.695.000

VII. Finansdepartementet.

Riksräkenskapsverket:

B: 15 a Särskilda kostnader för granskning av vissa militära räkenskaper

....................................... 7,500

E: 8 a Försök med framställning av sulfitsprit................ 175,000

182,500

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

U niversitetss j ukhus:

Serafimerlasarettet:

E: 22 a Anordnande av skyddsrum vid serafimerlasarettet m.

m., reservationsanslag........................... 60,000

H: 25 Kurser i värntjänstutbildning för gymnastiklärare vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter............. 40,000

K: 2 a Föreläsningar i krisfrågor............................. 50,000

150,000

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 71

Kronor

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 10 Befordrande av inhemsk linodling................... 12,000

G: 25 a Statsbidrag för inköp av stråfoder, reservationsanslag .... 2,000,000

G: 25 b Kostnader för transport av stråfoder, reservationsanslag .. 1,000,000

G: 25 c Ytterligare bidrag till kostnader för transport m. m. av

stråfoder, reservationsanslag......................... 400,000

G: 37 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

............................................ 5,000,000

G: 46 Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för jordbruks
traktorer,

reservationsanslag......................... 2,250,000

G: 47 Bidrag till uppförande av siloanläggningar, reservationsanslag

.............................................. 300,000

I: 16 Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar

m. m., reservationsanslag........................... 1,150,000

Skogsvård m. m.:

J: 19 a Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet,

reservationsanslag................................ 50,000

J: 19 b Ytterligare medel för främjande av skogsbrandskyddet,

reservationsanslag......... 785,000

J: 19 c Bidrag till uppförande av brandtorn m. m., reservationsanslag

.......................................... 250,000

13,197,000

X. Handelsdepartementet.

Statens isbrytarverksamhet:

D: 10 a Reparationskostnader m. m., reservationsanslag....... 365,000

F: 10 a Torvberedning å vissa staten tillhöriga mossar, reservationsanslag

............................................ 800,000

1,165,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 4 a Förmalningsersättningar, förslagsanslag................. 34,000,000

D: 4 b Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter, reservationsanslag

.................................... 5,000,000

39,000,000

Säger för egentliga statsutgifter 158,603,100

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.

Kommunikationsdepartementet:

a Förflyttning av viss stationsutrustning vid telegrafverket

(I: B: 16), reservationsanslag......................... 125,000

2 Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid

statens järnvägar (I: C: 19), reservationsanslag......... 150,000

275,000

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Kronor Kronor

B. Luftf artsfanden.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3 a), reservationsanslag

......................................... 1,900,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

3 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(III: 3), reservationsanslag.................. 425,000

3 a Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för

fallandesjuka (lil: 3 a), reservationsanslag..... 45,000 470,000

Kommunikationsdepartementet:

6 a Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets bygg
nad

(III: 6 a), reservationsanslag..................... 15,000

Ecklesiastikdepartementet:

7 a Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska mediko
kirurgiska

institutet (III: 7 a), reservationsanslag....... 76,000

Handelsdepartementet:

10 Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt

(III: 10), reservationsanslag.......................... 22,250

583,250

D. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond:

1 Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader

(IV: 1), reservationsanslag................... 1,000,000

5 a Vissa garagebyggnader för armén (IV: 5 a), reservationsanslag

.............................. 2,800,000

5 b Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.

(IV: 5 b), reservationsanslag................. 5,500,000

6 a Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning

(IV: 6 a), reservationsanslag................. 200,000

7 a Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält

(IV: 7 a), reservationsanslag................. 125,000

7 b Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingen
jörkårs

förläggning på Laxön (IV: 7 b), reservationsanslag

................................ 45,000

8 a Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabri
ker

(IV: 8 a och b), reservationsanslag....... 469,000

9 a Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott

(IV: 9 a), reservationsanslag................. 55,000

9 b Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår

(IV: 9 b), reservationsanslag........ 60,000

9 c Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren

(IV: 9 c), reservationsanslag................. 60,000

9 d Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern

(IV: 9 d), reservationsanslag............ 62,500

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

73

Kronor

9 e Ordnande av förläggningen å Revingehed (IV: 9 e),

reservationsanslag.......................... 375,000

9 f Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält

(IV: 9 f), reservationsanslag................. 90,000

9 g Ordnande av förläggningen å Rinkaby (IV: 9 g),

reservationsanslag.......................... 190,000

9 h Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält

(IV: 9 h), reservationsanslag................. 140,000

9 i Ordnande av manskapsförläggningen vid intendenturkompaniet

i Boden (IV: 9 i), reservationsanslag

.................................... 60,000

9 j Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd

(IV: 9 j), reservationsanslag................. 247,500

9 k Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår

(IV: 9 k), reservationsanslag............. 300,000

9 1 Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleriregemente

(IV: 9 1), reservationsanslag..... 200,000

9 m Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Västerbottens

regemente (IV: 9 m), reservationsanslag 50,000

9 n Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luft
värnsregementen

(IV: 9 n), reservationsanslag .. 350,000

9 o Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleriregemente

(IV: 9 o), reservationsanslag....... 87,500

9 p Örn- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge

regemente (IV: 9 p), reservationsanslag .. 60,000

9 q Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens

regemente (IV: 9 q), reservationsanslag....... 160,000

9 r Ny sjukstuga vid Livregementets husarer (IV: 9 r),

reservationsanslag.......................... 87,500

9 s Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente

(IV: 9 s), reservationsanslag ....... 40,000

9 t Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente

(IV: 9 t), reservationsanslag........... 40,000

9 u Pionjärstridsbana på Järvafältet (IV: 9 u), reservationsanslag

.............................. 70,000

Marinförvaltningens delfond:

14 Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader

(IV: 24), reservationsanslag.................. 900,000

14 a Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom

förutvarande Göta livgardes fästningsbataljons

kasernetablissement (IV: 24 a), reservationsanslag

...................................... 220,000

14 b Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissemen
tet

i Karlskrona (IV: 24 b), reservationsanslag . 125,000

14 c Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle (IV: 26 a), reservationsanslag...... 1,100,000

17 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv (IV: 28 a),

reservationsanslag.......................... 430,000

18 a Modernisering av matinrättningarna vid vissa

kustartilleriets anläggningar (IV: 29 a), reservationsanslag

................................ 50,000

19 a Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden

(IV: 30 a), reservationsanslag................ 225,000

Kronor

12,924,000

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

20 a Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar

m. m. (IV: 32 a), reservationsanslag......... 1,450,000

20 b Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m.

m. vid kustfästningarna (IV: 32 b), reservationsanslag

.................................... 625,000

20 c Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid

marinen (IV: 32 c), reservationsanslag........ 317,500

20 d Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna

(IV: 32 d), reservationsanslag................ 170,000

Flygförvaltningens delfond:

21 a Förläggning av jaktflottiljer (IV: 33 a och b),

reservationsanslag.......................... 2,068,500

21 b Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj

(IV: 33 c), reservationsanslag................ 2,500,000

22 Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen (IV: 34),

reservationsanslag.......................... 118,500

23 a Iståndsättningsarbeten vid Västmanlands flyg
flottilj

(IV: 35 a), reservationsanslag......... 85,000

23 b Iståndsättande av hangarbyggnad vid Västgöta

flygflottilj m. m. (IV: 35 b), reservationsanslag 95,000

23 c Vissa anläggningar för Västmanlands och Skaraborgs

flygflottiljer (IV: 35 c), reservationsanslag 71,500

23 d Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m.

m. vid flygvapnet (IV: 35 d), reservationsanslag 347,500

24 a Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet (IV: 36 a),

reservationsanslag........................... 2,655,000

27 a Iståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan

(IV: 39 a), reservationsanslag................ 50,000

27 b Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å flygvapnets

byggnader (IV: 39 b), reservationsanslag...... 1,175,000

27 c Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m.

(IV: 40 a), reservationsanslag............... 1,539,000

27 d Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj

(IV: 40 b), reservationsanslag............. 80,000

27 e Anordnande av krigsflygfält m. m. (IV: 40 c),

reservationsanslag......................... 1,330,000

27 f Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj

(IV: 40 d), reservationsanslag................ 100,000

E. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

(V: 2), reservationsanslag........................

Jordbruksdepartementet:

14 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift

(V: 16 a och b), reservationsanslag..... 3,625,000

14 b Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiske
båtar

(V: 16 c), reservationsanslag........... 1,150,000

15 Hemslöjdslånefonden (V: 17), reservationsanslag . 300,000

Kronor

5,612,500

12,215,000

30,751,500

107,500

5,075,000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

75

16

Handelsdepartementet:

Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för

vissa fartyg, reservationsanslag.......................

Kronor

375,000

5,557,500

F. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

1 Lån för bostadsförbättringsverksamhet (VI: 2), reservationsanslag

.............................................

135,000

G. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VIII: 3 a),

reservationsanslag1.................................... 500,000

Folkhushållningsdepartementet:

Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. (VIII: 9),

reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.

........................................... 844,000

____ 1,344,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 40,546,250

Summa för driftbudgeten 199,149,350

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens af får sv erks fonder.

A. Postverket.

1 a Gengasaggregat för postverket, reservationsanslag...........

1 b Ytterligare medel till gengasaggregat för postverket, reservationsanslag

...........................................

5 Posthusbyggnad i Borgholm, reservationsanslag............

B. Telegrafverket.

16 Förflyttning av viss stationsutrustning vid telegrafverket, reservationsanslag

........................................

120,000

550,000

97,500

125,000

C. Statens järnvägar.

Rullande materiel:

12 a Gengasaggregat för statens järnvägar, reservationsanslag ... 1,050,000

12 b Ytterligare medel till gengasaggregat för statens järnvägar,

reservationsanslag................................... 1,250,000

19 Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens

järnvägar, reservationsanslag....................... 300,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Norrländska kraftverken:

Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reservationsanslag

.....................................

Reglering av sjöarna Näckten, Storrensjön, Juveln, Anjan

och Kallsjön, reservationsanslag....................

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk, reservationsanslag.........

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag

Kronor

400.000

450.000

1,000,000

5,342,500

1,900,000

lil- Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reserva
-

tionsanslag ......................................... 850,000

Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för fallandesjuka,

reservationsanslag............................. 45,000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets byggnad,

reservationsanslag............................... 15,000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska medikokirurgiska

institutet, reservationsanslag................ 76,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt, reservationsanslag

..................................... 44,500

1,030,500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond:

Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader, reserva
-

tionsanslag ......................................... 1,000,000

Vissa garagebyggnader för armén, reservationsanslag...... 5,600,000

Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m., reservationsanslag.

............... 15,000,000

Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning, reservations
ansla9

............................................. 400,000

Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag

......................................... 250,000

Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkårs

förläggning på Laxön, reservationsanslag.............. 45,000

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reservationsanslag

....................................... 355,000

Ytterligare medel till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker, reservationsanslag.................. 583,000

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

77

Kronor

9 a Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott, reservationsanslag 55,000

9 b Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår,

reservationsanslag................................... 120,000

9 c Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren, reservationsanslag 120,000

9 d Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern, reservationsanslag

......................................... 125,000

9 e Ordnande av förläggningen å Revingehed, reservationsanslag 750,000

9 f Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält, reservationsanslag

............................................. 180,000

9 g Ordnande av förläggningen å Rinkaby, reservationsanslag .. 380,000

9 h Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält, reservationsanslag

............................................. 140,000

9 i Ordnande av manskapsförläggningen vid intendenturkom
paniet

i Boden, reservationsanslag.................. 120,000

9 j Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd, reservationsanslag

............................................... 495,000

9 k Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår, reservationsanslag

......................................... 600,000

9 1 Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleriregemente,

reservationsanslag................................... 400,000

9 m Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Västerbottens regemente,

reservationsanslag........................... 100,000

9 n Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luftvärnsrege
menten,

reservationsanslag........................... 700,000

9 o Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleriregemente,

reservationsanslag................................... 175,000

9 p Om- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge regemente,

reservationsanslag............................ 60,000

9 q Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens regemente,

reservationsanslag............................ 160,000

9 r Ny sjukstuga vid Livregementets husarer, reservationsanslag 175,000

9 s Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente, reservationsanslag

..................................... 80,000

9 t Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente, reservationsanslag

..................................... 40,000

9 u Pionjärstridsbana på Järvafältet, reservationsanslag....... 70,000

14 a Utvidgning av Bodens skjutfält, reservationsanslag........ 10,200

21 a Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, reservationsanslag .. 150,000

23 a Inköp av fastighet för förläggning av luftvärnsförband i

Malmö, reservationsanslag............................ 130,000

28,568,200

Marinförvaltningens delfond:

24 Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader, reservationsanslag

............................................. 900,000

24 a Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutva
rande

Göta livgardes fästningsbataljons kasernetablisse
ment,

reservationsanslag......................... 220,000

24 b Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissementet i Karlskrona,

reservationsanslag......................... 125,000

26 a Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle,

reservationsanslag................................... 2,200,000

28 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag 430,000

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

29 a Modernisering av matinrättningarna vid vissa kustartilleriets

anläggningar, reservationsanslag....................... 50,000

30 a Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden, reservationsanslag 450,000

32 a Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m., reservationsanslag

..................................... 2,900,000

32 b Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m. m. vid kustfästningarna,

reservationsanslag....................... 1,250,000

32 c Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid marinen,

reservationsanslag.................................*. 635,000

32 d Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna, reservationsanslag

............................................. 340,000

9,500,000

Flygförvaltningens delfond:

33 a Förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag........... 3,662,000

33 b Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag

......................................... 2,375,000

33 c Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj, reserva
tionsanslag

......................................... 5,000,000

34 Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen, reservationsanslag 237,000

35 a Iståndsättningsarbeten vid Västmanlands flygflottilj, reser
vationsanslag

........... 85,000

35 b Iståndsättande av hangarbyggnad vid Västgöta flygflottilj

m. m., reservationsanslag............................. 95,000

35 c Vissa anläggningar för Västmanlands och Skaraborgs flygflottiljer,

reservationsanslag........................... 143,000

35 d Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m. m. vid flyg
vapnet,

reservationsanslag............................ 695,000

36 a Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet, reservationsanslag .. 5,310,000

39 a Iståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan, reservationsanslag

......................................... 50,000

39 b Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å flygvapnets byggnader,

reservationsanslag................................... 1,175,000

40 a Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m., reservations
anslag

............................................. 1,539,000

40 b Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag

......................................... 160,000

40 c Anordnande av krigsflygfält m. m., reservationsanslag..... 1,330,000

40 d Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj, reservationsanslag

............................................... 100,000

21,956,000

60,024,200

V. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,

reservationsanslag........................... 500,000

J ordbruksdepartementet:

12 a Spannmålskreditfonden, reservationsanslag............... 2,000,000

16 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, reservationsanslag

..................................... 6,500,000

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

79

Kronor

16 b Ytterligare avsättning till lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift, reservationsanslag.............. 8,000,000

16 c Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar, reser
vationsanslag

....................................... 1,150,000

17 Hemslöj dslånefonden, reservationsanslag................. 1,500,000

Handelsdepartementet:

18 Statens sekundärlånefond för rederinäringen, reservationsan
slag

............................................... 250,000

19,900,000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

2 Lån för bostads förbättringsverksamhet, reservationsanslag . 500,000

Jordbruksdepartementet:

5 a Lån för uppförande av en mejeribyggnad å Ljusnedals bruksegendom,

reservationsanslag........... 65,000

5 b Lån till främjande av användningen av inhemskt motorbränsle

m. m., reservationsanslag..................... 750,000

1,315,000

VII. Fonden för statens aktier.

Kommunikationsdepartementet:

a Teckning av aktier i aktiebolaget transitotrafik, reservationsanslag

............................................. 399,500

Handelsdepartementet:

b Teckning av aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget, reservationsanslag

......................................... 15,000,000

15,399,500

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:

a Bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden, reservationsanslag

......................................... 1,850,000

b Anordnande av bostäder för viss personal vid Skaraborgs

flygflottilj.......................................... 1,000,000

Kommunikationsdepartementet:

1 a Uppförande av en lagringsanläggning för flytande bränsle,

reservationsanslag................................... 185,000

Finansdepartementet:

3 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag

............................................. 5,000,000

Handelsdepartementet:

8 a Anläggningar för utnyttjande av vissa staten tillhöriga malmfyndigheter

m. m., reservationsanslag................. 2,000,000

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

Folkhushållningsdepartementet:

9 Förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m., reservationsanslag

......................................... 10,000,000

11 Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget, reservations
anslag

............................................. 3,000,000

12 Ytterligare förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget,

reservationsanslag .................................. 15,000,000

13 Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag................ 50,000,000

14 Förlagskapital för drift av vissa fartyg, reservationsanslag .. 450,000

88,485,000

Summa för kapitalbudgeten 193,396,700.

408871. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:100 (urtima riksdagen) Riksdagens skrivelse Nr 100 s. 4 i texten
  2. Rskr. 1940:102 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag dels om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I för budgetåret 1940/41 s. 1 i texten