Sök i Ratio Lex

Angående statens tecknande av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter

1940-12-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:82 (urtima riksdagen), Angående statens tecknande av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statens tecknande

av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter; given

Stockholms slott den 6 december 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

6 december 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet PehrssonBramstorp

:

I en den 22 maj 1940 till jordbruksdepartementet ingiven ansökning anhöll

bergsingenjören Ernst Rothelius för ett då under bildning varande bolag

om statsbidrag å 100,000 kronor samt statslån å 200,000 kronor för utförande

vid Igelsta av en anläggning för tillverkning enligt den så kallade

licalitmetoden av träkolsbriketter.

I anledning av ansökningen tilldelade Kungl. Majit genom beslut den

7 juni 1940 Rothelius dels statsbidrag å 100,000 kronor och dels statslån å

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 82.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

likaledes 100,000 kronor under villkor att statsunderstöden omedelbart överfördes

på ett på föranstaltande av Rothelius bildat aktiebolag med ändamål

att tillverka och försälja träkol samt enligt den så kallade licalitmetoden

framställda träkolsbriketter ävensom att bedriva annan därmed sammanhängande

verksamhet.

För understödens tillgodonjutande föreskrevs, bland annat, att under den

tid bolaget åtnjöte statsunderstöd skulle halva antalet ledamöter och suppleanter

i styrelsen för bolaget vara utsedda av chefen för jordbruksdepartementet,

som jämväl ägde utse en av de sålunda utsedda ordinarie ledamöterna

att vara styrelsens ordförande, att intill dess statsunderstöden återbetalats

statens vednämnd skulle äga överinseende över bolagets anläggningar,

att statslånet finge utanordnas, sedan bolaget till statskontoret avlämnat dels

till säkerhet för lånet förlagsinteckningar i bolagets lösa egendom liggande

mellan 200,000—300,000 kronor, dels ock vederbörlig skuldförbindelse samt

att statslånet skulle av bolaget återbetalas med en femtedel den 2 januari

vartdera av åren 1942—1946. Enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle lånet åtnjutas

räntefritt intill utgången av år 1940 och för tiden därefter skulle gäldas

ränta efter fyra procent för år å oguldet kapitalbelopp. I beslutet föreskrevs

vidare, att under den tid bolaget åtnjöte statsunderstöd skulle av bolagets

produktion av träkolsbriketter intill två tredjedelar hembjudas statsverket.

Därest enighet örn prissättningen icke kunde ernås mellan bolaget och

vederbörande uppköpande statsmyndighet, skulle frågan underställas Kungl.

Maj:ts prövning och avgörande. Av köpeskillingen för av statsverket inköpta

briketter skulle viss av Kungl. Maj:t efter förslag av bolagets styrelse fastställd

procent gå i avräkning å det bolaget tilldelade statsbidraget.

I överensstämmelse med de villkor som upptagits i förenämnda beslut bildades

sedermera ett aktiebolag under firma Aktiebolaget Träkolsbriketter

med ändamål att bedriva förut omförmälda tillverkning och försäljning av

träkol samt framställa träkolsbriketter. Av mig har utsetts det antal ledamöter

i bolagets styrelse som avsetts i Kungl. Maj:ts beslut.

I skrivelse den 27 september 1940 har Aktiebolaget Träkolsbriketter hemställt,

att ytterligare statsunderstöd måtte anvisas bolaget med ett belopp av

150.000 kronor, därav hälften såsom bidrag med återbetalningsskyldighet

och hälften såsom lån mot säkerhet av förlagsinteckningar i bolagets lösa

egendom liggande mellan 300,000—400,000 kronor. I framställningen har

vidare anförts i huvudsak följande.

I ansökningen om statsunderstöd i maj 1940 framhöll bergsingenjören E.

Rothelius, att kostnaderna för uppförande och igångsättande för drift av

den ifrågasatta anläggningen, som avsåge framställning av 5,000 ton träkolsbriketter

per år, kunde i anslutning till framlagd preliminär kostnadsberäkning

beräknas till 500,000 kronor. Rothelius anhöll i anslutning hällin

med beräknande att genom bankinrättning eller annorledes skulle anskaffas

200.000 kronor — att statsunderstöd till belopp av 300,000 kronor måtte

ställas till förfogande, därav 100,000 kronor såsom bidrag och 200,000 kronor

såsom lån. Statsunderstödet begränsades emellertid till 200,000 kronor,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

3

därvid hänsyn torde hava tagits lill svårigheten att på dåvarande stadium

närmare beräkna det erforderliga kapitalbehovet.

Vid den numera av bolagets styrelse gjorda ingående granskningen av kapitalbehovet

har framgått, att detta icke torde kunna beräknas till lägre

belopp än 550,000 kronor. Härav täckas 200,000 kronor av de beviljade

statsunderstöden saint 200,000 kronor av lån mot bottenförlagsinteckningar

i bolagets lösa egendom, vadan sålunda återstår för anskaffande ett belopp

av 150,000 kronor.

Att kapitalbehovet med 150,000 kronor överstiger den kostnadsram, inom

vilken statsunderstöden utmättes, har sin grund i flera orsaker. Främst må

härvid angivas, att den kostnadskalkyl, som låg till grund för anvisningsbeslutet,

var av preliminär natur och vid dåvarande tidpunkt icke kunde

angiva annat än approximativa siffror, bland annat med hänsyn till att

priserna å maskinutrustningen voro i ständigt stigande. Numera låter sig

emellertid läget överblickas, i det att dels kontrakt slutits beträffande leveranserna

från utlandet, dels offerter föreligga rörande den del av utrustningen,

som skall anskaffas från svenska firmor. Vid jämförelse mellan den

preliminära kostnadskalkylen och föreliggande offerter har framgått ett av

prisstegring å maskinutrustningen inklusive montage ökat kapitalbehov med

cirka 63,700 kronor. Utöver i den preliminära kalkylen angivet belopp erfordras

vidare ökning av det för byggnadskostnad^- för fabriken beräknade

beloppet med cirka 36,300 kronor. Vidare har i angivna kalkyl icke upptagits

något belopp för försäkringar, administrationskostnader m. m. Härför

beräknas erforderligt lägst 15,000 kronor. Tidigare har förutsatts, att det

markområde vid Igelsta i Östertälje socken, varå fabriken skulle byggas,

endast skulle arrenderas under en längre tid. Bolagets styrelse har emellertid

efter undersökningar kommit till det resultat, att i stället — icke minst för

att säkerställa statens ekonomiska intressen i företaget — markområdet bör

förvärvas med äganderätt, vilket emellertid föranleder en utgiftsökning av

35.000 kronor. De sålunda angivna merkostnaderna uppgå till sammanlagt

150.000 kronor.

Bolaget har med hänsyn till företagets natur av kristidsföretag icke möjligheter

att från bank- eller privathåll anskaffa angivna 150,000 kronor. Företaget

är för det allmänna av största betydelse, då “/a av produktionen är avsedd

för statsverket och resten avses att avnämas av Stockholms stads spårvägar.

I anledning av bolagets framställning ha vissa underhandlingar förts rörande

ytterligare bistånd till bolaget från statens sida. Härvid har framkommit

förslag om att staten, i stället för att lämna bolaget lån eller bidrag,

i viss omfattning skulle teckna aktier i bolaget. Ett förslag till avtal mellan

staten, å ena, samt innehavarna av samtliga aktier i bolaget, å andra sidan,

har upprättats rörande statens medverkan i bolaget och villkoi-en härför.

Detta avtalsförslag innebär i huvudsak följande.

Bolagets aktiekapital skall ökas från 50,000 till 150.000 kronor därigenom

att staten tecknar för 100,000 kronor aktier till parikurs. Staten skall därutöver

lämna bolaget ytterligare understöd av 50,000 kronor att utbetalas

på samma villkor, som gälla för det i Kungl. Maj:ts beslut den 7 juni 1940

omförmälda statsbidraget å 100,000 kronor. Det nya statsbidraget skall av

bolaget börja amorteras på samma sätt som föreskrivits rörande statsbidraget

å 100,000 kronor sedan detta till fullo återbetalats. Två av de nuvarande aktieägarna

skola gemensamt på bolagets tillverkning erhålla en royalty av 0.3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 82.

Departements
chefen.

öre per kilogram tillverkade briketter i åtta år från fabrikationens igångsättande,

vilken royalty i varje fall skall utgå intill dess bolaget fabricerat sammanlagt

40,000 ton, dock icke för fabrikation utöver 40,000 ton om denna

siffra nåtts före utgången av åttaårsperioden. Staten skall äga rätt att före den

1 januari 1942 av aktieägarna övertaga nominellt 50,000 kronor aktier i bolaget

till parikurs. Intill dess royaltyn betalats skall bolagets styrelse bestå av

sex ledamöter, varav tre, däribland ordföranden, utses av chefen för jordbruksdepartementet

och tre av de nuvarande aktieägarna. Dessa skola utse

en revisor i bolaget och staten en. Såväl staten som dessa aktieägare skola

vara oförhindrade att anlägga flera licalit-fabriker i Sverige. De nuvarande

aktieägarna skola förbinda sig en för alla och alla för en att på allt sätt

bidraga till anskaffande av maskiner och medverka till underhandlingar med

utländska fabriker samt med ingenjör Tetmaier eller annan utländsk expert,

varmed de kunna hava förbindelser, samt överhuvud taget göra allt vad på

dem ankommer för att bolagets fabrikation skall komma till stånd och fungera

tillfredsställande.

I nuvarande krissituation är det uppenbarligen av största betydelse att

möjligheterna att inom landet framställa bränslen, som kunna ersätta bensin,

omsorgsfullt tillvaratagas. De briketter, som skola tillverkas av här ifrågavarande

bolag, äro avsedda för detta ändamål. Innan Kungl. Maj:t beviljade

de förut omnämnda understöden till bolaget å tillhopa 200,000 kronor inhämtades

yttrande i ärendet från statens industrikommission. I sitt yttrande

anförde kommissionen att denna, som tagit del av de försöksresultat, som

erhållits vid bussdrift med ifrågavarande briketter vid Stockholms spårvägar,

hade funnit att briketterna utgjorde ett utmärkt bränsle för koleldade gasgeneratorer

samt att kommissionen funne det synnerligen önskvärt att den

planerade tillverkningen komme till stånd. Enligt kommissionens uppfattning

vore det ett statsintresse att den påbörjade anläggningen utan dröjsmål

fullbordades. Såsom framgår av vad bolaget anfört är det emellertid för

att verksamheten skall kunna igångsättas erforderligt att statsmakterna tillskjuta

ytterligare kapital. Enligt bolagets uppgift erfordx-as ett belopp av

150,000 kronor, vilket bolaget hemställt skulle tilldelas bolaget dels såsom

bidrag och dels såsom lån. Vid övervägande av bolagets framställning har

jag kommit till den uppfattningen att statsintressena i föreliggande fall bäst

tillgodoses, därest statens bistånd tilt bolaget får den formen, att staten ingår

såsom delägare i bolaget genom tecknande av aktier i detsamma. Det är

nämligen önskvärt, att staten i de fall, där den inträder såsom riskbärare,

också tillförsäkras rätt till viss andel i uppkommande vinst. Staten skulle

vidare få större möjligheter att kontrollera bolagets verksamhet samt utöva

det inflytande över densamma som må påkallas av statens intresse såsom

långivare och avnämare av bolagets produktion. Ett belopp av 100,000 kronor

torde böra insättas i bolaget av staten genom aktieteckning. De närmare

villkoren för aktieteckningen torde få bestämmas av Kungl. Maj:t. Återstoden

av bolagets behov av kapital torde kunna täckas genom att bolaget

erhåller ytterligare bidrag eller lån. Denna fråga torde jag framdeles få underställa

Kungl. Maj:ts prövning. För teckning av aktier torde erforderligt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 82.

5

belopp böra utgå från det å riksstaten för innevarande budgetår uppförda

reservationsanslaget till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m. Det tecknade beloppet torde få bokföras å fonden för statens

aktier såsom helt avskrivet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för teckning av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter

ett belopp av 100,000 kronor må tagas i anspråk från det

å riksstaten för budgetåret 1940/41 uppförda reservationsanslaget

till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga lill detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 82.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:93 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statens tecknande av aktier i Aktiebolaget Trälcolsbriketter. a1 i texten
  2. 2SärU 1940:74 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens tecknande av aktier i Aktiebolaget Träkolsbriketter. s. 5 i texten