Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) örn krig sdomstolar och rättegången därstädes

1940-03-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:104, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) örn krig sdomstolar och rättegången därstädes

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914 (nr

325) örn krig sdomstolar och rättegången därstädes;

given Stockholms slott den 8 mars 1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23

oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

''lils fy:>> o.-f.'': -:>f vbi* < • r.;v,> ■. \ r iIJMlhv.:'' •. * - . tf•, -v ‘

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr 104.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914 (nr 325) om krigsdomstolar

och rättegången därstädes.

Härigenom förordnas, att 39 § lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar

och rättegången därstädes1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angles:
39

§.

Till krigsdomstol---någon ålagt.

Då förhållandena därtill föranleda, äger Konungen, i den omfattning som

prövas lämplig, förordna, att vad ovan under 3:o) stadgas icke skall äga tilllämpning.

Mål om — — — samma lag.

Utan hinder---varda stadgat.

Krigsdomstol åge —--denna avgöras.

Där inför---allmän domstol.

Är i---det gällande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse, se 1937:127.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 23 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, förslag till lag om

ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914 örn krigsdomstolar och rättegången

därstädes samt anför:

»Enligt 39 § i lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes ankommer

det på krigsdomstol att handlägga bl. a. följande mål:

l:o) åtal emot dem, som lyda under strafflagen för krigsmakten eller eljest

äro underkastade straff efter samma lag, för brott, som i andra eller tredje

delen av nämnda lag omförmäles såsom straffbart, vare sig straffet finnes

utsatt där eller i sådant avseende hänvisning är gjord till allmän lag;

2:o) åtal för fel och förbrytelse i ämbete eller tjänst vid krigsmakten jämväl

i de fall, då den brottslige ej lyder under strafflagen för krigsmakten eller

brottet däri icke omförmäles såsom straffbart;

3:o) åtal emot dem, som lyda under strafflagen för krigsmakten, för brott

i övrigt av vilken beskaffenhet som helst, då de förövas i fält eller inom fästning,

som för annat ändamål än övning ställes eller är ställd på krigsfot,

eller på sjötåg i krigstid, såvida åtalet anställes, medan truppen är i fält

eller sjötåget varar eller fästningen fortfarande är ställd på krigsfot.

Mål, som hör till krigsdomstol, upptages enligt 40 § i lagen som regel

av regements- eller stationskrigsrätten vid det truppförband eller den station,

som den tilltalade tillhör, eller som målet närmast angår. Tillhör den tilltalade

avdelning av krigsmakten, där särskild krigsrätt eller fältkrigsrätt inrättats,

eller rör målet eljest sådan avdelning, tillkommer det denna krigsrätt

att handlägga målet. I

I fråga om tillkomsten av det nyssnämnda stadgandet under punkten 3:o)

må följande uppgifter lämnas.

Före ikraftträdandet av 1914 års lag gällde bestämmelserna i kungl, förordningen

den 11 juni 1868 örn krigsdomstolar och rättegången därstädes.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Enligt 18 § 1 :o) g) i denna förordning hörde till krigsdomstol bl. a. alla

brott, av vilken beskaffenhet som helst, då de förövades av personer, lydande

under strafflagen för krigsmakten, under fält- eller sjötåg utom riket, såvida

åtalet anställdes medan tåget varade.

1895 års kommitté för revision av den militära rättegångsordningen föreslog

i sitt den 7 november 1896 avgivna betänkande med förslag till lag om

krigsdomstolar och rättegången därstädes m. m., att vad sålunda stadgades

om brott, förövade utom riket, skulle vara gällande även för det fall, att brott

förövades i fält eller under sjötåg för krigsföretag inom riket. Enligt kommitténs

förslag skulle en avdelning av krigsmakten anses vara i fält, då den

befunne sig inom krigsskådeplats eller å fästning, som särskilt förklarats i

krigstillstånd. En följd härav blev, att den föreslagna utvidgningen av krigsdomstolarnas

behörighet i förevarande hänseende endast kom att omfatta

åtal för brott, begångna å krigsskådeplats eller inom fästning, förklarad i

krigstillstånd.

1901 års krigslagstiftningskommitté föreslog i sitt den 3 april 1905 framlagda

betänkande, vilket legat till grund för 1914 års strafflag för krigsmakten

samt lagstiftning om krigsdomstolar, att till krigsdomstol skulle höra

bl. a. åtal mot personer, lydande under strafflagen för krigsmakten, för brott

av vilken beskaffenhet som helst, då de förövades i fält eller inom fästning,

som förklarats i belägringstillstånd, eller på sjötåg i krigstid, såvida åtalet

anställdes, medan fält- eller sjötåget varade eller fästningen fortfarande befunne

sig i belägringstillstånd.

I sin motivering till detta stadgande (del II sid. 293—296) uttalade kommittén

bl. a., att den ovannämnda bestämmelsen i 1868 års förordning tydligen

hade sin grund däri, att utom riket inga andra svenska domstolar än

krigsdomstolar funnes samt att det skulle vara förenat med alltför mycken

omgång och tidsutdräkt, i fall de, som deltoge i ett fält- eller sjötåg utom

riket, skulle i anledning av begångna brott efter allmän lag hemsändas för

undergående av rannsakning och dom vid allmän domstol i hemlandet. I

likhet med 1895 års kommitté ansåg kommittén, att vad sålunda gällde om

brott, förövade under fälttåg utom riket, borde gälla även örn brott, som av

personer, lydande under den militära strafflagen, eljest beginges i fält, således

även inom riket. Väl vore det sant, att de allmänna domstolarnas

verksamhet i den del av riket, som under pågående krig ej vore att hänföra

till krigsskådeplats, kunde antagas oberoende av kriget ostörd fortgå,

och att således ur sådan synpunkt något undantag från de eljest gällande

reglerna om forum i brottmål icke kunde anses påkallat. Men enligt kommitténs

mening kunde det dock svårligen anses ändamålsenligt, att personer,

som befunne sig vid avdelning av krigsmakten i fält — låt vara, att avdelningen

ännu ej blivit förflyttad till krigsskådeplats —- i anledning av den begångna

förbrytelsen kunde, medan fälttåget påginge, ryckas från den militära

tjänstgöringen och ställas inför allmän domstol, helst det ju under dylika

förhållanden när som helst kunde inträffa, att avdelningens närvaro å

krigsskådeplats erfordrades. Kommittén hade därför ansett mål rörande alla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

5

brott, vilka i fält beginges av dem, som lyda under strafflagen för krigsmakten,

böra tillhöra krigsdomstol, såvida åtal anställdes, medan fälttåget varade.

Av huvudsakligen liknande skäl syntes motsvarande regel böra gälla

även om brott, som förövades inom fästning, vilken förklarats i belägringstillstånd,

ifall brottet åtalades, medan fästningen fortfarande befunne sig i

sådant tillstånd. Däremot syntes det knappast lämpligt eller behövligt att, på

sätt 1895 års kommitté föreslog, utsträcka samma regel även till brott, som

beginges inom fästning, som, utan att vara i belägringstillstånd, förklarats i

krigstillstånd. Fästning betraktades nämligen såsom förklarad i krigstillstånd,

så snart order givits örn dess mobilisering eller, om den vore belägen

inom krigsskådeplats, i och med dennas avdelande. I belägringstillstånd förklarades

däremot fästning först då den hotades med belägring.

I proposition, nr 57, till 19H års senare lagtima riksdag framlades förslag

till bl. a. lag örn krigsdomstolar och rättegången därstädes. I detta

förslag upptogos i 39 § de bestämmelser om krigsdomstols behörighet, vilka

sedermera upphöjdes till lag. Punkten 3:o) i förslaget hade avfattats i nära

överensstämmelse med vad 1901 års kommitté i sådant hänseende föreslagit.

Stadgandet hade emellertid givits en något vidare innebörd. Kommitténs

uttryck ''fästning, som förklarats i belägringstillstånd’ hade nämligen för

vinnande av nödig överensstämmelse nied strafflagförslaget ersatts med texten

''fästning, som för annat ändamål än övning ställes eller är ställd på

krigsfot’.

Bestämmelsen i 39 § 3:o) lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes

har sin grund däri, att det under de förhållanden, som angivas i stadgandet,

skulle kunna vara förenat med betydande olägenheter ur militär synpunkt

att låta den brottslige eller misstänkte inställa sig vid allmän domstol.

Detta gäller i synnerhet för det fall att vederbörande trupp befinner sig i

fält utom riket, örn en avdelning av krigsmakten däremot blivit på ett mera

stadigvarande sätt förlagd till ort inom riket, där allmän underrätt finnes,

torde behovet av den vidgade behörigheten för krigsrätterna i vissa fall icke

vara lika påtagligt. Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår,

att bestämmelsen tidigare haft en betydligt mera begränsad räckvidd än som

för närvarande är fallet.

Från militärt håll har gjorts gällande, att detta stadgande i lagen om krigsdomstolar

i nuvarande läge är ägnat att medföra vissa olägenheter. Det har

sålunda framhållits, att stadgandet föranlett, att åtskilliga mål som icke ägde

samband med den militära tjänsten komme att upptagas av fältkrigsrätt,

oaktat förhållandena vore sådana, att de felande utan åsidosättande av tjänstens

krav kunnat inställa sig vid allmän underrätt i orten. Krigsdomstols arbetsbörda

kunde till följd härav ökas i en omfattning, som icke vöre betingad

av omständigheterna.

På grund av vad sålunda anförts synas möjligheter böra finnas att, då så

lämpligen kan ske, medgiva undantag från stadgandet i 39 § 3:o). Sådant

undantag torde vara påkallat särskilt i fråga örn åtal för brott, som förövas

Departe
merUt
chejen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

inom fästning, då allmän domstol finnes å platsen. Några generella regler

torde med hänsyn till förhållandenas växlande natur knappast kunna givas.

Frågan synes lämpligen kunna lösas på det sätt, att i paragrafen upptages

ett stadgande av innehåll, att Konungen äger, då förhållandena därtill föranleda,

i den omfattning som prövas lämplig förordna, att vad under 3:o)

stadgas icke skall äga tillämpning. Före meddelandet av sådant förordnande

böra givetvis alla de omständigheter uppmärksammas som kunna inverka

på frågans bedömande. Därvid bör även beaktas huruvida särskilda föreskrifter

erfordras rörande mål, vilka med stöd av stadgandet i 3:o) hänskjutits

till krigsrätt men vid tiden för förordnandet icke av rätten slutbehandlats.

Bestämmelser med liknande syfte kunna uppenbarligen även behövas,

om Kungl. Majit finner anledning upphäva meddelat förordnande.

I enlighet med vad sålunda anförts har — efter samråd med militieombudsmannen

och krigshovrättens ordförande — inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober

1914- (nr 325) om krig sdomstolar och rättegången därstädes.»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 7 mars

1940.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 6 mars 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 23 februari 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914

(nr 325) örn krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn Gunnar

Danielson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

Utdrag av protokollet över justitiedepartemcntsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 7 mars

1940 avgivna utlåtande över det den 23 februari 1940 till lagrådet remitterade

förslaget till lag örn ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914

(nr 325) örn krigsdomstolar och rättegången därstädes; därvid föredraganden

hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte

jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

■ 1 vid detta protokoll utvisar.

• jr. \ ''!)

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

400823

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 1914 a1 i texten
  2. 1LU 1940:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 39 § lagen den 23 oktober 191A s. 1 i texten