Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293)

1940-03-08 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:111, Med förslag till lag angående fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

1

Nr lil.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen

den 22 juni 1939 (nr 293); given Stockholms slott den

8 mars 1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av allmänna

förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293).

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Bihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami.

Nr lil.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939

(nr 293).

Härigenom förordnas, att allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939,

vilken lag gäller till och med den 31 mars 1940, skall äga fortsatt giltighet

efter sistnämnda dag till och med den 30 juni 1941; dock att från och med

den 1 april 1940 4—6 §§ i lagen skola hava följande ändrade lydelse:

4 §•

Där det för att tillgodose behov, som avses i 2 §, eller för sjukvårdsändamål

eller för beredande av tjänstelokal åt offentlig myndighet eller för

annat liknande ändamål finnes erforderligt, att kronan förfogar över fastighet,

byggnad, järnväg eller annan anläggning eller över fartyg, motorfordon

eller annat transportmedel utan att egendomen avstås till kronan,

vare ägare eller innehavare av egendomen pliktig att, i den mån Konungen

så föreskriver, ej mindre till kronan upplåta egendomen eller del därav

jämte tillhörande inredning eller utrustning än även tåla eller vidtaga erforderlig

ändring eller förflyttning av inredningen eller utrustningen. Vad

nu är stadgat gäde ock om byggnad, som erfordras till bostad åt driftspersonal,

samt om mark eller byggnad för upplag.

Ägare eller —--över bostad.

5 §•

Där det för att tillgodose behov, som avses i 2 §, finnes erforderligt, att

från fastighet tillhandahålles förnödenhet, som där frambringas eller finnes

tillgänglig, eller att vid fabrik eller annan anläggning tillverkas, beredes eller

iståndsättes viss förnödenhet eller där för tillgodoseende av behov som nyss

är sagt eller eljest för tillgodoseende av ändamål av betydelse för det allmänna

finnes erforderligt, att med järnväg, fartyg, motorfordon eller annat

transportmedel verkställes forsling för kronans räkning, allt utan att kronan

i övrigt förfogar över egendomen, vare ägare eller innehavare av sådan

egendom pliktig att, i den mån Konungen så föreskriver, ombesörja, att

förnödenheten frambringas, tillverkas, beredes, iståndsättes eller tillhanda
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil. 3

hålles eller forsling som nyss sagts verk ställes, så ock vidtaga därför erforderliga

åtgärder.

Ägaren eller---vid anläggningen.

6 §•

Finnes erforderligt, för att bereda bostad åt husvilla eller för förvaring

av arkivalier eller samlingar eller för annat liknande ändamål, att kronan

förfogar över byggnad, vare ägare eller innehavare av byggnaden pliktig

att, efter vad Konungen föreskriver, upplåta byggnaden eller del därav till

kronan, i den mån ej byggnaden erfordras till bostad eller för rörelse eller

annan verksamhet eller eljest genom upplåtelsen skulle vållas avsevärd

skada eller olägenhet. Vad sålunda stadgas örn byggnad skall äga motsvarande

tillämpning beträffande markområde eller annat utrymme.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 23 februari 19A0.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson:

Allmän förfogandelag utfärdades den 22 juni 1939 (nr 293). Lagen

trädde i kraft den 28 juni 1939 och gäller till och med den 31 mars 1940.

För att lagens huvudbestämmelser skola träda i tillämpning erfordras emellertid

särskilt förordnande därom. Sådant förordnande må meddelas vid

krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden. Förordnande meddelas av Konungen med

riksdagens samtycke, dock att, när riksdagen ej är samlad, provisoriskt förordnande

må meddelas av Konungen ensam. Genom kungörelse den 6 september

1939 (nr 624) meddelade Kungl. Maj:t förordnande, varom nyss är

sagt, att gälla tills vidare, vilket förordnande riksdagen i skrivelse den 7

oktober 1939 (nr 9) förklarade sig gilla. Förordnandet är alltjämt gällande.

Beträffande allmänna förfogandelagens innehåll må här allenast erinras

örn att enligt lagen Konungen äger — där så finnes erforderligt för att inom

riket eller inom visst område av riket tillgodose behovet av förnödenhet, som

är av vikt för befolkningen eller produktionen, eller för att bereda tillgång

till förnödenhet, som är behövlig för krigsbruk eller annat ändamål av betydelse

för det allmänna — föreskriva skyldighet för ägare eller innehavare

av sådan förnödenhet att avstå densamma till kronan. Vidare äger Konungen

för behov, som nyss är sagt, föreskriva att beslag skall läggas å förnödenhet

som i det föregående avses, varjämte Konungen äger i vissa andra hänseenden

förfoga över fastigheter, anläggningar, transportmedel m. m. För egendom,

som avstås till kronan eller eljest ställes till kronans förfogande eller

upplåtes till dess begagnande, utgår ersättning efter grunder, som i lagen

föreskrivas. — Förordnande som meddelats jämlikt allmänna förfogandelagen

skall, enligt slutbestämmelserna till lagen, ej gälla längre än lagen

äger giltighet; dock att vad i 27 § i lagen stadgas rörande upplåtelse av fastighet

för drivande av jordbruk och rörande ersättning skall äga giltighet

även därefter. Vidare stadgas i nyssnämnda slutbestämmelser, att i 24 § i

lagen meddelad föreskrift om tystnadsplikt och vad i lagen stadgas rörande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

5

överträdelse av samma föreskrift ävensom vad där stadgas i fråga om sådant

under tiden för lagens giltighet begånget brott, som i lagen avses, skall äga

tillämpning även efter det lagen i övrigt upphört att gälla.

Då jag nu har att anmäla fråga om utsträckande av allmänna förfogandelagens

giltighetstid, torde i samband därmed få upptagas en från Överståthållarämbetet

inkommen skrivelse, åsyftande viss ändring av allmänna förfogandelagens

bestämmelser.

Överståthållarämbetet har i nyssberörda, den 8 februari 1940 dagtecknade

skrivelse framhållit, att av de i Stockholm hemmahörande lastautomobilerna

en betydande del bomme att i händelse av mobilisering eller

luftskyddstillstånd tagas i anspråk för krigsmaktens eller luftskyddets behov.

Därtill komme att av de lastbilar, som fortfarande finge disponeras

av sina ägare, en icke obetydlig del kunde befaras komma att för längre

eller kortare tider föras bort från Stockholm i samband med en evakuering

av staden. I en tid, då den produktiva verksamheten på många områden

måste stegras till sin högsta höjd, kunde varje icke nödvändig åderlåtning

av transportmedlen få mycket ödesdigra verkningar. Åtgärder borde därför

enligt överståthållarämbetets förmenande vidtagas för att förhindra att

tillgången på lastbilar i Stockholm vid en utrymning reducerades för icke

oundgängliga ändamål.

Överståthållarämbetet har härom vidare anfört:

Enligt 5 § allmänna förfogandelagen äger Kungl. Majit för tillgodoseende

av ett föreliggande transportbehov föreskriva, att erforderliga transportmedel

skola ställas till förfogande. Nämnda lagrum förutsätter emellertid,

att transportbehovet gäller viss angiven förnödenhet och lärer sålunda icke

vara tillämpligt vid tillgodoseende av det allmänna transportbehovet å viss

ort. Några bestämmelser, som giva myndigheterna befogenhet att för sistnämnda

ändamål disponera över enskilda transportmedel, lära icke finnas

meddelade.

Över överståthållarämbetets ifrågavarande skrivelse hava yttranden inhämtats

från statens livsmedelskommission, statens transportkommission

och statens sjöfartsnämnd ävensom från länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus,

Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län.

Länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län

hava tillstyrkt sådana lagstiftningsåtgärder, att det i överståthållarämbetets

skrivelse berörda önskemålet bleve tillgodosett.

Länsstyrelsen i Stockholms län har, under framhållande att stadgandet

i 5 § allmänna förfogandelagen icke syntes behöva tolkas så snävt som Överståthållarämbetet

gjorde, uttalat att, även om giillande lagstiftning sålunda

öppnade vissa möjligheter att tillgodose det syfte, överståthållarämbetets

framställning avsåge, lagstiftningen dock icke tagit sikte på ett sådant fall;

det .skulle emellertid enligt länsstyrelsens förmenande vara till fördel, örn en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition Nr lii.

på det allmännas förfogande för ifrågavarande ändamål särskilt inriktad

bestämmelse meddelades.

Livsmedelskommissionen har, liksom transportkommissionen, funnit sig

icke böra förorda en ändring av förfogandelagen i antydd riktning, då en

dylik ändring icke skulle erbjuda några mera väsentliga fördelar. Båda

kommissionerna hava framhållit, att redan gällande stadganden gåve Kungl.

Majit ganska stora möjligheter att vid utrymning tillgodose det oundgängliga

transportbehovet inom utrymningsorten. Kommissionerna hava vidare uttalat,

att Kungl. Majit syntes vara oförhindrad föreskriva att transportmedel,

då evakuering av viss ort vore behövlig, icke finge föras från evakueringsorten

utan myndighets tillstånd.

Sjöfartsnämnden har i sitt utlåtande yttrat, att det syntes nämnden som

om de bestämmelser gällande förfogandelag innehölle -—- i förening med

bestämmelserna örn nämndens licensgivande verksamhet — innebure tillräckliga

möjligheter till reglering av sjöfarten även i ett sådant läge som

det i överståthållarämbetets skrivelse avsedda.

Departe- Såsom under förarbetena till lagen uttalades, får det anses vara en huvudmentschefen.

uppgift för den ifrågavarande lagstiftningen att tjäna såsom medel för åvägabringande

av godvilliga överenskommelser i lagstiftningens syfte. Denna

uppgift har lagen säkerligen också fyllt under den relativt korta tid dess

bestämmelser hittills varit i tillämpning. I åtskilliga fall har det emellertid

befunnits påkallat att meddela föreskrifter jämlikt lagen. I nuvarande läge

lärer det ej vara tänkbart att undvara de befogenheter, som lagstiftningen

i fråga ger att i fall, där viktiga samhällsintressen det kräva, genomföra

förfoganden som i lagen avses. Lagen torde därför böra erhålla utsträckt

giltighetstid. Giltighetstiden torde emellertid för närvarande icke böra utsträckas

längre än till och med den 30 juni 1941.

Vad härefter angår det i överståthållarämbetets skrivelse berörda spörsmålet

torde till en början få erinras om följande stadganden i allmänna

förfogandelagen. Enligt 2 § nyssnämnda lag äger Kungl. Majit — där det

finnes erforderligt, för att inom riket eller inom visst område av riket tillgodose

behovet av förnödenhet, som är av vikt för befolkningen eller produktionen,

eller för att bereda tillgång till förnödenhet, som är behövlig för

krigsbruk eller annat ändamål av betydelse för det allmänna, att sådan förnödenhet

ställes till kronans förfogande — föreskriva skyldighet för ägare

eller innehavare därav att avstå densamma till kronan. Enligt 4 § samma

lag äger Kungl. Majit, där det för tillgodoseende av behov, som avses i 2 §,

finnes erforderligt, att kronan förfogar över fastighet, byggnad, järnväg

eller annan anläggning eller över fartyg, motorfordon eller annat transportmedel

utan att egendomen avstås till kronan, föreskriva skyldighet för ägare

eller innehavare av egendomen att till kronan upplåta egendomen eller del

därav. Enligt 5 § förfogandelagen äger Kungl. Majit vidare, såvitt nu är i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

7

fråga, att — där för tillgodoseende av behov, som avses i 2 §, finnes erforderligt,

att med transportmedel, som nyss är sagt, verkställes forsling

av viss förnödenhet eller av arbetare eller driftspersonal — föreskriva skyldighet

för ägare eller innehavare av sådant transportmedel att ombesörja,

att forsling som ovan är sagt verkställes.

Uppenbarligen äger Kungl. Maj:t med stöd av nyssnämnda stadganden

vittgående befogenheter att i ett krisläge förfoga över enskilda tillhöriga

transportmedel. Berörda stadgande i 5 § torde icke behöva tolkas så snävt,

att i förfogandebeslutet skall angivas en speciell förnödenhet såsom föremål

för forslingen; även mera allmänt hållna föreskrifter torde sålunda kunna

meddelas, exempelvis att forslingen skall avse »livsförnödenheter» enligt närmare

bestämmande av angiven myndighet. Emellertid torde i ett givet läge behov

kunna föreligga att tillgripa förfogande enligt 5 § utan att därtill knytes

någon som helst begränsning i fråga örn förnödenheter eller förnödenhetskategorier.

Det synes tveksamt, örn ett dylikt obestämt förordnande kan meddelas

med stöd av gällande bestämmelser. Då det emellertid lärer vara angeläget att

sådant förordnande må kunna meddelas, torde en sådan jämkning av hithörande

bestämmelser böra vidtagas, att det klart framgår att dylikt förordnande

kan meddelas. Jag förordar därför, att orden »forsling av viss förnödenhet

eller av arbetare eller driftspersonal» utbytas mot det mera omfattande

uttrycket »forsling för kronans räkning». Det må härvid framhållas,

att enligt 13 § förfogandelagen Kungl. Majit vid meddelande av förfogandebeslutet

äger förordna, att forslingen skall verkställas åt annan än kronan.

Jag torde i detta sammanhang även få upptaga ett annat spörsmål, berörande

omfattningen av de Kungl. Majit enligt förfogandelagen tillkommande

befogenheterna. I 4 § av lagen anges såsom förutsättning för förfoganderätten,

att förfogandet skall vara erforderligt för tillgodoseende av

behov, som avses i 2 § samma lag; förfogandet skall sålunda vara erforderligt

»för att inom riket eller inom visst område av riket tillgodose behovet

av förnödenhet, som är av vikt för befolkningen eller produktionen, eller

för att bereda tillgång till förnödenhet, som är behövlig för krigsbruk eller

annat ändamål av betydelse för det allmänna». Fråga har uppkommit om

Kungl. Majit med stöd av nyssnämnda stadgande äger förfoga över fastighet

för upprättande av beredskapssjukhus. Varken lagens ordalydelse eller förarbetena

till densamma torde direkt giva vid handen, att så skulle vara förhållandet.

Då behov emellertid lärer föreligga att kunna tillgripa förfogandelagens

bestämmelser för ändamål som nyss är sagt, torde härför erforderlig

ändring böra vidtagas i 4 §. Även i annat avseende torde nämnda paragraf

böra undergå viss ändring. Med paragrafens nuvarande lydelse synes det

nämligen knappast vara möjligt att förfoga över fastighet för beredande av

tjänstelokal åt offentlig myndighet. I visst läge lärer det emellertid kunna befinnas

erforderligt att med tillhjälp av förfogandelagen anskaffa för sådan

myndighet behövliga utrymmen. Jag förordar därför att härför erforderlig

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

ändring av lagen vidtages. De åsyftade ändringarna böra så avfattas, att förfogande

kan tillgripas jämväl för ändamål, som äro av liknande art som de

nu angivna.

Jämväl 6 § av lagen torde böra undergå viss ändring. Det har nämligen

framhållits, att behov kan föreligga att tillgripa förfogandelagens bestämmelser

för anskaffande av förvaringsutrymmen för vissa viktigare arkivalier och

samlingar m. m. Bestämmelserna i 6 § torde därför böra erhålla sådan avfattning,

att förfogande jämlikt sagda paragraf kan ske jämväl för ändamål

som sist är sagt eller för annat liknande ändamål.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ett inom folkhushållningsdepartementet

upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet

av allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939 (nr 293), av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

9

Bilaga.

Förslag

till

Lag angående fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen

den 22 juni 1939 (nr 293).

Härigenom förordnas, att allmänna förfogandelagen den 22 juni 1939,

vilken lag gäller till och med den 31 mars 1940, skall äga fortsatt giltighet

efter sistnämnda dag till och med den 30 juni 1941; dock att från och med

den 1 april 1940 4—6 §§ i lagen skola hava följande ändrade lydelse:

4 §•

Där det för att tillgodose behov, som avses i 2 §, eller för sjukvårdsändamål

eller för beredande av tjänstelokal åt offentlig myndighet eller

för annat liknande ändamål finnes erforderligt, att kronan förfogar över

fastighet, byggnad, järnväg eller annan anläggning eller över fartyg, motorfordon

eller annat transportmedel utan att egendomen avstås till kronan,

vare ägare eller innehavare av egendomen pliktig att, i den mån Konungen

så föreskriver, ej mindre till kronan upplåta egendomen eller del därav

jämte tillhörande inredning eller utrustning än även tåla eller vidtaga

erforderlig ändring eller förflyttning av inredningen eller utrustningen. Vad

nu är stadgat gäde ock om byggnad, som erfordras till bostad åt driftspersonal,

samt örn mark eller byggnad för upplag.

Ägare eller — — — över bostad.

5§-

Där det för att tillgodose behov, som avses i 2 §, finnes erforderligt, att

från fastighet tillhandahålles förnödenhet, som där frambringas eller finnes

tillgänglig, att vid fabrik eller annan anläggning tillverkas, beredes eller

iståndsättes viss förnödenhet eller ock att med järnväg, fartyg, motorfordon

eller annat transportmedel verkställes forsling för kronans räkning, allt

utan att kronan i övrigt förfogar över egendomen, vare ägare eller innehavare

av sådan egendom pliktig att, i den mån Konungen så föreskriver,

ombesörja, att förnödenheten frambringas, tillverkas, beredes, iståndsättes

eller tillhandahålles eller forsling som nyss sagts verkställes, så ock vidtaga

därför erforderliga åtgärder.

Ägaren eller---vid anläggningen.

6 §•

Finnes erforderligt, för att bereda bostad åt husvilla eller för förvaring

av arkivalier eller samlingar eller för annat liknande ändamål, att kronan

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr lil. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

förfogar över byggnad, vare ägare eller innehavare av byggnaden pliktig

att, efter vad Konungen föreskriver, upplåta byggnaden eller del därav till

kronan, i den mån ej byggnaden erfordras till bostad eller för rörelse eller

annan verksamhet eller eljest genom upplåtelsen skulle vållas avsevärd

skada eller olägenhet. Vad sålunda stadgas örn byggnad skall äga motsvarande

tillämpning beträffande markområde eller annat utrymme.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

11

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 6 mars

19 AO.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 4 mars 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll

över folkhushållningsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 23 februari 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen

den 22 juni 1939 (nr 293).

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i folkhushållningsdepartementet hovrättsrådet

Rolf Dahlgren.

Lagrådet yttrade:

Därest det syfte, som man velat tillgodose med ändringen i 5 §, skall kunna

uppnås, torde det vara nödvändigt att kronan erhåller en vidsträcktare rätt

att förfoga över transportmedel än förslaget innebär. Lämpligen kan detta

ske så att dylik förfoganderätt medgives icke blott då det kräves för att

tillgodose behov som avses i 2 § utan även eljest då forsling erfordras för

ändamål av betydelse för det allmänna. Lagrådet hemställer därför, att

5 § omarbetas i enlighet med vad sålunda anförts.

Det måste emellertid framhållas, att genom den här ifrågasatta ändringen

5 § såvitt avser forsling kommer att bliva tillämplig under mera generella

förutsättningar än 2 och 4 §§ samt 5 § i övrigt. Det synes därför böra

tagas under övervägande örn ej på grund härav en framtida omarbetning

av lagen är påkallad.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld",

Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler

efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den

6 mars 1940 avgivna utlåtande över det den 23 februari 1940 till lagrådet

remitterade förslaget till lag angående fortsatt giltighet av allmänna förfogandelagen

den 22 juni 1939 (nr 293).

Efter att hava redogjort för innehållet i lagrådets utlåtande anför föredraganden:
Vad

lagrådet yttrat angående avfattningen av 5 § torde på av lagrådet

anförda skäl böra iakttagas.

Föredraganden hemställer, att det i anledning av lagrådets erinran

omarbetade förslaget måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordvall.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1940

016209

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.