Sök i Ratio Lex

Angående anslag till lantbruksattachéerna

1940-03-01 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:118, Angående anslag till lantbruksattachéerna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

1

Nr 118.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till lantbruksattachéerna;

given Stockholms slott den 1 mars

1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pelirsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln,

punkterna 11 och 12, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1940/41 beräkna till Lantbruksattachéer: Avlöningar

ett förslagsanslag av 60,300 kronor och till Lantbruksattachéer:

Omkostnader ett anslag av 27,800 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla dessa

frågor för Kungl. Maj:t.

I riksstaten för innevarande budgetår äro under nionde huvudtiteln uppförda

dels ett förslagsanslag av 56,000 kronor till Lantbruksattachéer: Avlöningar,

dels ett obetecknat anslag av 28,500 kronor till Lantbruksattachéer:

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i0. 1 sand. Nr 118.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

Omkostnader, dels ock ett förslagsanslag av 22,000 kronor till Reglering av

vissa kursförluster.

Anslaget till avlöningar. För närvarande gäller en av Kungl.

Maj:t den 12 maj 1939 för lantbruksattachéerna fastställd personalförteckning.

Denna upptager 3 lantbruksattachéer i lönegrad Eo 28. Den 12 juni

1936 har förordnats, att lantbruksattachéer tills vidare skola vara anställda,

en i London, en i Berlin och en i Riga, varjämte meddelats närmare bestämmelser

rörande attachéernas åligganden m. m.

Kungl. Maj:t har vidare den 12 maj 1939 fastställt följande avlöningsstat

för lantbruksattachéerna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1939/40:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...................... kronor 7,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m............. kronor 29,500

b) Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

.......................... » 3,000 » 32,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................ » 2,000

4. Särskilda löneförmåner .............................. » 14,500

Summa kronor 56,000.

I samband med avlöningsstatens fastställande har föreskrivits, att anslagsposten

till arvode, bestämt av Kungl. Majit, skall disponeras till arvode å

7,000 kronor åt en stipendiat, avsedd att tjänstgöra hos lantbruksattachén i

London. Å arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

Från anslagsposten till särskilda löneförmåner må bestridas ortstillägg åt

lantbruksattachén i London med 9,000 kronor, åt lantbruksattachén i Berlin

med 4,500 kronor och åt lantbruksattachén i Riga med 1,000 kronor.

I enlighet med den vid 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,

nr 79, skall den ledigblivna befattningen som lantbruksattaché

i Riga hållas vakant under återstoden av innevarande budgetår. Detta har

beräknats skola medföra en besparing å 9,500 kronor under avlöningsanslaget

till lantbruksattachéer.

Anslaget till omkostnader. Den 12 maj 1939 har föreskrivits,

att från detta anslag må för resekostnader och expenser utgå till lantbruksattachén

i London 12,000 kronor, till lantbruksattachén i Berlin 10,500 kronor

och till lantbruksattachén i Riga 6,000 kronor. I enlighet med omförmälda

besparingsproposition har Kungl. Majit sedermera den 30 december

1939 förordnat, att av omkostnadsanslaget ett belopp av 2,500 kronor icke

finge tagas i anspråk. I samband härmed ha de för lantbruksattachéerna i

Berlin och Riga avsedda beloppen nedsatts till 9,500 respektive 4,500 kronor.

Anslaget till reglering av vissa kursförluster. Från

detta anslag bestrides i förekommande fall ersättning till lantbruksattaché

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

3

för kursförlust. Ersättningen utgår enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 oktober

och den 31 december 1931, varigenom förordnats, att kursförluster, som,

efter det riksbanken genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 december 1931 befriats

från skyldigheten att inlösa sina sedlar med guld, uppstode vid utbetalande

av lön och expensmedel till innehavare av lantbruksattachébefattning,

skulle, i den mån sådan förlust överstege en kursmarginal av fyra procent,

tills vidare ersättas vederbörande.

I propositionen nr 134 till 1939 års lagtima riksdag berördes frågan, huruvida

lantbruksattachéerna i fortsättningen borde beredas gottgörelse för kursförluster

å lönen eller om lantbruksattachéernas löner i stället borde omregleras

i anslutning till då avsedd lönereglering för vissa tjänstemän vid utrikesförvaltningen.

Då ett definitivt ståndpunktstagande till nämnda fråga emellertid

icke ansågs kunna ske, förrän ingående överväganden ägt rum beträffande

vissa detaljspörsmål, genomfördes icke för budgetåret 1939/40 någon

förändring beträffande lantbruksattachéernas löneförmåner utan anvisades,

på sätt förut nämnts, ett särskilt anslag till reglering av kursförluster.

I anledning av en av lantbruksattachéerna i London M. W. F. von Wachenfelt

och i Berlin G. Bågenholm gjord framställning angående ändrad löneställning

— avseende befattningarnas ombildande till ordinarie tjänster i

lönegrad A 30 samt ortstilläggens reglering till samma belopp som för utrikesförvaltningens

tjänstemän i motsvarande lönegrad — har lantbruksstyrelsen,

efter att ha erhållit i uppdrag att verkställa utredning rörande frågan örn

reglering av lantbruksattachéernas löner, i skrivelse den 11 oktober 1939

avgivit förslag i ämnet.

Under förmälan att styrelsen vid fullgörandet av sitt utredningsuppdrag

utgått från att nuvarande organisation på förevarande område fortfarande

skulle tillämpas och att sålunda lantbruksattachéer skulle finnas anställda

en i London, en i Berlin och en i Riga har lantbruksstyrelsen uttalat, att

lantbruksattachébefattningarna enligt styrelsens förmenande borde erhålla en

i löneavseende enhetlig placering. Särskilt med hänsyn till rådande osäkerhet

på det utrikespolitiska området har styrelsen ansett befattningarna

tills vidare icke böra uppföras på ordinarie stat utan liksom för närvarande

vara extra ordinarie.

Vad beträffar frågan om förhöjd lönegradsplacering för nu förevarande

Infattningar — vilka vid 1936 års riksdag omändrades från arvodestjänster

till befattningar å extra stat i 28 lönegraden — har lantbruksstyrelsen till en

början erinrat örn vad i detta hänseende anförts i motionerna I: 219 och II: 490

till sagda riksdag.

I omförmälda motioner föreslogs, att de tre lantbruksattachébefattningarna

skulle uppföras å extra stat i 30 lönegraden och att ortstilläggen till

lantbruksattachéerna i London och Berlin skulle utgå till den förre med

11,000 kronor och till den senare med 5,500 kronor. I motionerna anfördes

såsom huvudsakligt skäl för en placering av ifrågavarande befattningar i

30 lönegraden, att lantbruksattachéernas arbete finge anses vara av samma

karaktär som handelsrådens, vilka vore placerade i nämnda lönegrad, och alt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 118.

skillnad i löneavseende mellan lantbruksattachéer och handelsråd knappast

kunde vara logisk och rättvis. Ej heller kunde det sägas, att en dylik skillnad

stöde i överensstämmelse med riksdagens intentioner i fråga om de näringspolitiska

uppgifternas tillvaratagande, och i varje fall syntes det motionärerna,

som örn lantbrukets intressen icke vore betjänta med att dess

representanter sattes i en löneställning, som icke vore jämförlig med den, som

gällde för andra näringars företrädare. Motionärerna förklarade sig anse,

att ytterligare en viktig synpunkt borde vinna beaktande. Man hade sålunda

haft att välja på, örn ifrågavarande befattningar borde betraktas såsom

övergångstjänster för relativt unga befattningshavare, vilka efter förvärvad

erfarenhet om utlandsmarknaderna skulle förflyttas till tjänstgöring i hemlandet,

eller om de skulle betraktas såsom slutposter. Då relativt få poster

förefunnes inom lantbruksadministrationen för en dylik omflyttning och

då under mera än trettio års tid någon dylik förflyttning icke ägt rum, syntes

skäl föreligga att beteckna befattningarna såsom sådana, vilkas innehavare

beräknades komma att mera beständigt innehava desamma.

Motionärernas framställning örn högre lönegradsplacering för lantbruksattachéerna

tillstyrktes av jordbruksutskottet men vann icke riksdagens

bifall.

Härefter har lantbruksstyrelsen framlagt förslag örn att lantbruksattachébefattningarna

måtte ombildas till lantbruksrådsbefattningar och uppflyttas

från lönegrad Eo 28 till lönegrad Eo 30 samt att innehavare av lanlbruksrådsbefattning

måtte komma i åtnjutande av såväl ortstillägg som

prisutjämningsbidrag med samma belopp som i sådant avseende utginge

till handelsråd på respektive orter. Till stöd för detta förslag har lantbruksstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Styrelsen håller före. att lantbruksattachéernas allmänna ställning och

uppgifter i huvudsak äro likartade med handelsrådens och vill därför föreslå

en förbättrad löneställning för dessa det svenska jordbrukets representanter

i utlandet. Styrelsen har därvid funnit sig icke uteslutande böra fästa

avseende vid att lantbruksattachéernas arbete i tjänsten numera torde få anses

vara helt och hållet av samma natur som handelsrådens utan även därvid,

att de personer, som i utlandet skola företräda det svenska lantbrukets

intressen, synas böra erhålla i stort sett lika goda möjligheter att göra sig

gällande som andra länders utlandsrepresentanter av motsvarande slag och

som de svenska utlandsrepresentanterna för övriga grenar av svenskt näringsliv.

För att ernå detta syfte synes det vara erforderligt, att lantbruksattachéerna

erhålla en löneställning jämställd med den som tillkommer handelsråden.

Detta torde vara önskvärt även med hänsyn till möjligheterna

att vid nybesättande av befattningarna till desamma erhålla personer med

fullt tillräcklig kompetens å lantbruks-, handels- och det administrativa området.

I samband med genomförandet av denna löneförbättring torde lantbruksattachébefattningarna

böra ombildas till lantbruksrådsbefattningar. En sådan

ombildning synes utgöra en given konsekvens av ifrågavarande befattningars

jämställande i lönehänseende med handelsrådsbefattningarna. Erinras

må också, att de nuvarande innehavarna av lantbruksattachébefattningarna

tilldelats titeln lantbruksråd.

Lantbruksstyrelsen förordar sålunda, att lantbruksattachébefattningarna

omändras till lantbruksrådsbefattningar i lönegrad Eo 30 (ortsgrupp I). Härjämte

bör enligt styrelsens mening ortstillägg tillförsäkras lantbruksrådet i

London med 15,000 kronor, lantbruksrådet i Berlin med 8,000 kronor och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

lantbruksrådet i Riga med 6,000 kronor. Prisutjämningstillägg bör utgå till

lantbruksrådet i Berlin med 4,000 kronor. Lantbruksstyrelsen förutsätter

härvid, att ersättning för kursförlust — liksom fallet numera är beträffande

utrikesrepresentationens befattningshavare i allmänhet — icke vidare

skall utgå av statsmedel till nu ifrågavarande befattningshavare.

Vad sålunda förordats innebär, bland annat, en väsentlig höjning av de

åt ifrågavarande befattningshavare utgående ortstilläggen. Styrelsen anser

sig dock böra framhålla, att vid tillmätandet av ortstillägg till handelsråd

uppenbarligen förutsatts, att dessa tillägg även skulle täcka de med handelsrådens

representation förenade kostnaderna. Enligt vad styrelsen under

hand erfarit, ha handelsråden ej heller haft möjlighet att ens i begränsad

utsträckning bestrida sin representation med statsmedel av annat slag, exempelvis

från förekommande omkostnadsanslag. Såsom även framgår av

motionerna I: 219 och II: 490 till 1936 års riksdag ha däremot lantbruksattachéerna

bereus tillfälle att debitera en del av representationskostnaderna

på omkostnadsanslagen. För befattningen i London skulle dessa debiteringar

enligt motionerna under fem år lia utgjort i medeltal 1,000 kronor årligen

samt för befattningen i Berlin i medeltal för de senaste tre åren cirka

500 RM. Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat, lia lantbruksattachéerna

fortfarande möjlighet att gälda representationskostnader från vederbörande

omkostnadsanslag. Styrelsen bar sig därjämte bekant, att åtminstone i något

fall lantbruksattaché baft möjlighet att bestrida vissa utgifter av mera

personlig art från omkostnadsanslaget. Lantbruksstyrelsen håller emellertid

före, att vid bifall till styrelsens bär framställda förslag, i vilket fall

ifrågavarande befattningshavare sålunda skulle erhålla samma ortstillägg

som motsvarande handelsråd, kostnader av omförmälda slag i fortsättningen

böra bestridas av befattningshavarna själva i likhet med vad fallet härvidlag

är i fråga örn handelsråden. Föreskrifter i sådant syfte torde böra

utfärdas.

Därest styrelsens sistnämnda uppfattning godkännes, skulle å anslaget

till ifrågavarande befattningshavares omkostnader med hänsyn härtill kunna

besparas ett förenämnda slag av utgifter motsvarande belopp.

Enligt vad styrelsen inhämtat ha debiteringarna å omkostnadsanslaget för

representation under senare budgetår för de olika lantbruksattachébefattningama

uppgått till följande belopp, nämligen

Lantbruksattachébefattningen i

Budgetår London Berlin Riga

kronor kronor kronor

1934/35 .............. 1,076 522 110

1935/36 .............. 944 886 126

1936/37 .............. 932 587 32

1937/38 .............. 1,100 495 8

1938/39 .............. 1,445 686 20.

Med anledning härav synes å ifrågavarande omkostnadsanslag kunna göras

en besparing av sammanlagt omkring 1,800 kronor, eller med — i runda tal

— 1,100 kronor för befattningen i London, 600 kronor för befattningen i

Berlin och 100 kronor för befattningen i Riga, allt under förutsättning att

representationskostnaderna skola bestridas av vederbörande befattningshavare.

De ovanberörda utgifter av mera personlig art, som debiterats vederbörande

omkostnadsanslag, torde ha uppgått till förhållandevis obetydliga belopp.

Den besparing å nämnda anslag, som skulle kunna göras genom att

dylika utgifter bestridas av befattningshavarna själva, torde därför böra

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

beräknas till relativt små belopp, vilkas storlek styrelsen dock icke anser

sig kunna närmare precisera.

Den av lantbruksstyrelsen förordade löneregleringen bär av styrelsen beräknats

föranleda en höjning å anslaget för avlöningar till lantbruksattachéer

med 21,200 kronor till 77,200 kronor. Härvid må emellertid erinras

om att enligt styrelsens förslag ersättning för kursförlust å avlöning icke vidare

skall utgå. Under budgetåret 1938/39 utbetalades sammanlagt omkring

12,200 kronor i dylik ersättning. Av sagda belopp belöpte cirka 600

kronor å lantbruksattachén i London och cirka 11,200 kronor å lantbruksattachén

i Berlin.

Ett av lanbruksstyrelsen upprättat förslag till avlöningsstat för lantbruksråden

upptager följande anslagsposter, nämligen dels posten arvode, bestämt

av Kungl. Maj:t, å 7,000 kronor eller samma belopp som i gällande avlöningsstat,

dels posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å 35,200

kronor, därav 32,200 kronor till grundavlöningar m. m. och 3,000 kronor till

avlöningsförhöjningar m. m., dels posten särskilda löneförmåner å 33,000

kronor, därav 29,000 kronor till ortstillägg och 4,000 kronor till prisutjämningstillägg,

dels ock posten rörligt tillägg å 2,000 kronor.

över lantbruksstyrelsens löneregleringsförslag ha infordade utlåtanden avgivits

den 15 januari 1940 av statskontoret och den 17 januari 1940 av allmänna

lönenämnden.

Statskontoret har beträffande spörsmålet om uppflyttning i högre lönegrad

av lantbruksattachébefattningarna yttrat följande.

Statskontoret kan för sin del icke biträda lantbruksstyrelsens uppfattning,

att de arbetsuppgifter, som ankomma på lantbruksattaché, äro av den art

och omfattning, att de motivera lantbruksattachébefattningens jämställande i

lönehänseende med befattning såsom handelsråd. De skäl, lantbruksstyrelsen

anfört till stöd för den av styrelsen gjorda jämförelsen härutinnan, finner

statskontoret icke hållbara. Ämbetsverket vill allenast framhålla, att

handelsråd har att föra eller biträda vid ofta mycket omfattande handelspolitiska

förhandlingar, därvid deras tjänsteåligganden — särskilt i nuvarande

utrikespolitiska läge — torde få anses vara av synnerligen kvalificerad beskaffenhet.

Härtill kommer, att handelsråden, var på sin plats, ha att tillgodose

praktiskt taget hela den svenska exportens behov av råd och bistånd,

under det att lantbruksattachéernas huvudsakliga uppgift är begränsad till

att tillvarataga det svenska jordbrukets och fiskets intressen.

I detta sammanhang torde även böra erinras därom, att frågan örn lantbruksattachébefattningarnas

i London och Berlin uppförande på förutvarande

extra stat i lönegrad B 30 varit föremål för riksdagens prövning så

sent som år 1936, men att det härom framförda förslaget icke vann riksdagens

bifall. Då, såvitt statskontoret kan finna, några omständigheter av

beskaffenhet^ att föranleda ändring i statsmakternas då intagna ståndpunkt

till denna fråga icke tillkommit, finner sig statskontoret jämväl med hänsyn

härtill böra avstyrka lantbruksstyrelsens framställning örn befattningarnas

höjning i lönegradshänseende.

Emellertid har statskontoret funnit, att en viss förbättring av de till lantbruksattaché

utgående avlöningsförmånerna vore av behovet påkallad. För

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

7

åvägabringande härav har det synts ämbetsverket ligga närmast till hands

att öka de med befattningarna förenade ortstilläggen i likhet med vad som

skedde 1936. Statskontoret anför härom i huvudsak följande.

Då ortstillägget till handelsråd (lönegrad A 30) utgör i London 15,000

kronor och i Berlin 8,000 kronor samt motsvarande tillägg för i nämnda

städer stationerad förste legationssekreterare (lönegrad A 26) är bestämt till

13,000 kronor, respektive 7,000 kronor, synes ortstillägget åt lantbruksattaché

i London lämpligen böra höjas till 14,000 kronor och åt lantbruksattaché

i Berlin till 7,500 kronor. Då frågan om tillsättande av den för närvarande

vakanta lantbruksattachébefattningen i Riga ansetts tills vidare böra

anstå, torde anledning saknas att i nu förevarande sammanhang upptaga

till prövning spörsmålet om en eventuell reglering av ortstillägget å denna

befattning. I överensstämmelse med vad som numera är fallet beträffande

utrikesrepresentationens befattningshavare i allmänhet, torde — därest den

av statskontoret förordade höjningen av ortstilläggen kommer till stånd —

någon ersättning för kursförlust icke böra i fortsättningen utgå av statsmedel.

För nästkommande budgetår torde i sådant fall något särskilt anslag

till reglering av vissa kursförluster icke behöva anvisas under riksstatens

nionde huvudtitel.

I samband med den förra året verkställda regleringen av ortstilläggen åt

befattningshavare vid utrikesförvaltningen ansågs det nödvändigt att bereda

tjänstemän å sådana orter, där med hänsyn till valutaförhållandena

och vissa andra omständigheter så befunnes påkallat, särskilda lönetillskott,

s. k. prisutjämningstillägg, utanför själva lönesystemets ram. Anordningen

med prisutjämningstillägg skulle emellertid betraktas såsom en nödfallsutväg,

som borde tillgripas allenast vid mera betydande, men sannolikt övergående

rubbningar av de för lönesättningen grundläggande faktorerna. Det

skulle fördenskull ankomma på Kungl. Majit att fördela de anvisade medlen

och därvid meddela de närmare föreskrifter i fråga örn tilläggen, som befunnes

erforderliga.

Lantbruksstyrelsen har — såsom tidigare antytts — föreslagit införande

jämväl för lantbruksattachéernas vidkommande av systemet med prisutjämningstillägg.

Dylikt tillägg skulle emellertid utgå endast till innehavaren av

lantbruksattachébefattningen i Berlin och beloppet av detsamma har föreslagits

skola fastställas till 4,000 kronor. Under förutsättning, att den nu

utgående ersättningen för kursförluster bortfaller, vill statskontoret ej göra

erinran mot att ersättning i form av prisutjämningstillägg tillerkännes det

nuvarande lantbruksrådet i Berlin för de speciella förluster, som på grund

av kursdifferenser kunna uppstå i samband med utbetalandet av honom

tillkommande löneförmåner. Denna ersättning torde emellertid icke böra

— såsom lantbruksstyrelsen förordat — fixeras till visst belopp. Statskontoret

får i stället föreslå, att prisutjämningstillägg må efter särskild framställning

hos Kungl. Majit medgivas allenast, örn och i den utsträckning

vederbörande styrker sig lia lidit förluster av angiven art, dock högst intill

ett belopp av 4,000 kronor för år.

Därest lantbruksattachéerna tillerkännas de förbättrade löneförmåner,

som .statskontoret här ovan förordat, förutsätter ämbetsverket, att lantbruksattachéerna

själva skola helt bestrida de utgifter för representation m. m.,

vilka hittills i viss utsträckning synas lia belastat anslaget till omkostnader.

Nämnda anslag torde nied hänsyn härtill böra minskas med av styrelsen i

sådant avseende angivet belopp. A andra sidan torde anslaget böra höjas

med belopp, vartill ersättning för kursförluster å expenser beräknas uppgå.

Enligt vad statskontoret under hand inhämtat från utrikesdepartementet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lis.

Departeinenischefen.

uppgick denna ersättning under budgetåret 1938/39 för lantbmksattachén

i London till 700 kronor, i Berlin till 5,360 kronor och i Riga till 1,400 kronor

eller således till sammanlagt i runt tal 7,500 kronor.

Slutligen har statskontoret såsom sin mening framhållit, att — för den

händelse Kungl. Majit ansåge sig böra biträda lantbruksstyrelsen förslag

örn uppflyttning av lantbruksattachébefattningarna i högre lönegrad — tillräcklig

anledning i vart fall saknades att till behandling upptaga frågan örn

dylik uppflyttning beträffande den numera vakanta befattningen i Riga.

Med hänsyn till, bland annat, det nuvarande utrikespolitiska läget syntes

spörsmålet härom böra uppskjutas.

Lönenämnden har funnit vissa skäl tala för att bereda lantbruksattachéerna

en något förbättrad ställning i avlöningshänseende. Emellertid Ilar

nämnden ställt sig mycket tveksam till förslaget örn uppflyttning av de

ifrågavarande befattningshavarna till 30 lönegraden. Även om vissa likheter

kunde påvisas med avseende å arbetsuppgifterna för handelsråden, å

ena sidan, samt lantbruksattachéerna, å andra sidan, förefunnes likväl även

avsevärda skiljaktigheter. Lönenämnden har jämväl framhållit, att frågan

örn lantbruksattachéemas placering i lönegrad bestämdes så sent som vid

1936 års riksdag, varvid den då ifrågasatta uppflyttningen till 30 lönegraden

avvisades. Någon mera genomgripande förändring torde icke sedan dess ha

inträffat i fråga om lantbruksattachéemas allmänna ställning och uppgifter.

Med hänsyn till det anförda har nämnden ansett, att tillräcklig anledning

icke för närvarande förelåge att genomföra den föreslagna uppflyttningen

av befattningarna i fråga till högre lönegrad.

Vad härefter angår frågan om beredande av högre ortstillägg åt lantbruksattachéerna,

har lönenämnden först framhållit, att någon förändring med

avseende å befattningen i Riga icke syntes nämnden påkallad under rådande

förhållanden. I fråga örn befattningarna i London och Berlin har nämnden

ansett sig kunna tillstyrka, att ortstilläggen i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag bestämdes till 15,000 respektive 8,000 kronor. Härtill borde

för den i Berlin stationerade befattningshavaren komma prisutjämningstilllägg

enligt de grunder, som i övrigt gällde inom utrikesrepresentationen,

dock högst 4,000 kronor.

Sedermera har lantbruksattuchén i London M. von Wachenfelt i skrivelse

den 17 februari 1940 hemställt, att dyrtidstillägg eller rörligt tillägg måtte

få åtnjutas å det i avlöningsstaten upptagna arvodet å 7,000 kronor till en

stipendiat, avsedd att tjänstgöra såsom biträde åt lantbmksattachén i London.

Såsom motivering för framställningen har anförts, att under rådande

förhållanden någon annan möjlighet till kompensation för de till följd av

krigsutbrottet avsevärt stegrade levnadskostnaderna icke syntes föreligga.

Såsom jag redan vid anmälan i statsverkspropositionen av anslagen till

lantbruksattachéerna berörde, synes böra förutsättas, att någon befattning

såsom lantbruksattaché i Riga icke kommer att finnas under nästa budgetår.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118.

9

Speciella utrikesrepresentanter för vår lantbruksexport skulle sålunda finnas

anställda endast i London och Berlin.

Av vad i det föregående anförts har framgått, att lantbruksstyrelsen efter

att ha verkställt utredning i ämnet kommit till det resultatet, att lantbruksattachéernas

allmänna ställning och uppgifter i huvudsak vore likartade med

handelsrådens. I anslutning härtill har styrelsen föreslagit, att lantbruksattachétjänsterna

måtte i lönehänseende jämställas med befattningarna såsom

handelsråd (lönegrad A 30), dock att attachéerna även i fortsättningen borde

inneha extra ordinarie anställning. Statskontoret och allmänna lönenämnden

ha icke ansett tillräckliga skäl föreligga för lantbruksattachéemas jämställande

med handelsråden och ha därför icke kunnat tillstyrka högre lönegradsplacering

för attachéerna. De ha emellertid funnit vissa skäl tala för

att bereda ifrågavarande tjänstemän en förbättrad ställning i avlöningshänseende,

vilket dock ansetts närmast böra ske genom en höjning av de

med befattningarna förenade ortstilläggen.

Vad angår det ifrågasatta jämställandet med handelsråden må nämnas, att

i London och Berlin såväl lantbruksattachén som handelsrådet lia att i egenskap

av experter var och en på sitt område — attachén såsom representant

för jordbrukets och handelsrådet såsom representant för industriens exportintressen

— biträda vid omfattande handelspolitiska förhandlingar. Var

och en av nu förevarande tjänstemän har att självständigt handlägga sina

ärenden. Erinras må i detta sammanhang örn den mångfald ärenden, föranledda

av kontingenteringspolitiken, som det under senare år ankommit på

lantbruksattachén att handlägga. Då beträffande det svenska jordbrukets

exportärenden näringens egna representanter sällan ha tillfälle att direkt

överlägga med importlandets, har vidare lantbruksattachén i stor utsträckning

fått sig anförtrott att föra motsvarande förhandlingar. Under den tid

som förflutit sedan 1936 års riksdag behandlade frågan om lantbruksattachéernas

löneställning ha vid beskickningarna de kommersiella ärendena — såväl

lantbrukets som industriens — kommit att intaga en allt betydelsefullare

plats.

Ehuru, såsom framgår av vad förut anförts, starka skäl synas tala för att

lantbruksattachéerna böra erhålla en förmånligare löneställning, kan jag

likväl, med hänsyn till att utredning genom 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

fortfarande pågår angående lönegradsplaceringen för befattningshavare

vid verk inom allmänna civilförvaltningen, icke förorda, att lantbruksstyrelsens

löneregleringsförslag för närvarande genomföres. Även för nästa

budgetår torde alltså lantbruksattachéerna böra hänföras till lönegrad Eo 28.

Dessutom bör liksom hittills till lantbruksattachén i Berlin utgå ortstillägg

med 4,500 kronor. Vad beträffar lantbruksattachén i London anser jag mig

emellertid, med beaktande särskilt av de höga levnadskostnaderna i London,

böra föreslå, att ifrågavarande befattningshavare för budgetåret 1940/41 måtte

komma i åtnjutande dels liksom hittills av ett ortstillägg å 9,000 kronor,

dels ock, såsom ett provisorium i avbidan på det slutliga ställningstagandet

till löneregleringsfrågan, av ett extra ortstillägg å 6,000 kronor. Vidare torde

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr lin.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

även lindel- nästa budgetår till här ifrågavarande tjänstemän böra utgå ersättning

av statsmedel för kursförluster. Ett särskilt förslagsanslag till reglering

av vissa kursförluster för lantbruksattachéerna synes alltså fortfarande

böra uppföras i riksstaten.

Av lantbruksattachén i London framfört förslag, innebärande att den för

tjänstgöring hos honom avsedde stipendiaten måtte få uppbära dyrtidstilllägg

eller rörligt tillägg å sitt arvode, kan jag icke biträda.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle avlöningsstaten för

lantbruksattachéerna för budgetåret 1940/41 erhålla följande utseende. Anslagsposten

arvode, bestämt av Kungl. Majit, bör såsom hittills upptagas

med 7,000 kronor. För grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal

torde böra beräknas 19,700 kronor och för avlöningsförhöjningar

m. m. till dylik personal 3,000 kronor. Under posten särskilda löneförmåner

bör uppföras ett belopp av 19,500 kronor, därav till ortstillägg 13,500 kronor

och till extra ortstillägg 6,000 kronor. Slutligen torde för rörligt tillägg

böra beräknas 2,000 kronor.

Till lantbruksattachéer skulle alltså för nästa budgetår behöva anvisas ett

avlöningsanslag av (7,000 + 19,700 + 3,000 + 19,500 + 2,000 ==) 51,200

kronor.

Vad härefter angår frågan om medelsanvisning till lantbruksattachéernas

omkostnader må erinras om att enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 december

1939 från omkostnadsanslaget för innevarande budgetår må för resekostnader

och expenser utgå till lantbruksattachén i London 12,000 kronor och

till lantbruksattachén i Berlin 9,500 kronor. Med hänsyn härtill bör anslaget

till ifrågavarande omkostnader för nästa budgetår uppföras med 21,500

kronor. Någon ändring i vad nu gäller angående bestridandet av representations-

m. fl. kostnader torde icke böra ske.

Slutligen synes förslagsanslaget till reglering av vissa kursförluster med

ledning av medelsåtgången å anslaget under budgetåret 1938/39 böra upptagas

med 18,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att

dels för lantbruksattachéer fastställa följande

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

Befattning Lönegrad

2 lantbruksattachéer .......................... Eo 28;

dels godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 118. H

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... kronor 7,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a)

Grundavlöningar

m. m.............kronor 19,700

b) Avlöningsförhöjning
ar

m. m., förslagsvis » 3,000 » 22,700

3. Särskilda löneförmåner................ » 19,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 2,000

Summa kronor 51,200;

dels ock för budgetåret 1940/41 under nionde huvudtiteln

anvisa följande anslag, nämligen

1. till Lantbruksattachéer: Avlöningar ett

förslagsanslag av .................. kronor 51,200;

2. till Lantbruksattachéer: Omkostnader ett

anslag av .......................... » 21,500;

3. till Reglering av vissa kursförluster ett

förslagsanslag av.......... » 18,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till lantbruksattachéerna. a1 i texten
  2. JoU 1940:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till lantbruksattachéerna. s. 1 i texten