Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940

1940-02-13 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:141, Med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen den 31 december 1940

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

1

Nr 141.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1941 i anledning av folkräkningen

den 31 december 1940; given Stockholms slott den 8

mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande

mantalsskrivningen för år 1941 i anledning av folkräkningen den 31

december 1940.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 141.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskriv''

ningen för år 1941 i anledning av folkräkningen den 31

december 1949.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Det i § 4 mom. 5 förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning

lämnade medgivandet för allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden

att antingen själva eller genom annan uppgiftspliktig person muntligen

meddela sina uppgifter skall icke äga tillämpning vid mantalsskrivningen

för år 1941.

2 §•

Uppgift till mantalsskrivning skall av en var uppgiftspliktig avgivas enligt

formulär, som fastställes av Kungl. Maj:t.

Vederbörande kommunala styrelser skola föranstalta örn att uppgiftsblanketter

till erforderligt antal hållas tillgängliga på sådant sätt, att de lätt

kunna anskaffas av de uppgiftspliktiga. Kommun äger att mot bestridande

av tryckningskostnaderna hos statistiska centralbyrån rekvirera blanketter.

Sådan rekvisition skall vara centralbyrån tillhanda senast den 1 juli 1940.

3 g.

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga

skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det jämväl åligger

att tillse, att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga, samt att,

därest uppgift uppenbarligen är oriktig eller ofullständig, föranstalta om dess

rättande eller fullständigande.

4 §■

Uppgifterna skola i städer, köpingar och municipalsamhällen av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår samt å andra orter genom

den uppgiftspliktiges försorg avlämnas till vederbörande kommunalombud

eller till granskningsnämnd, som omförmäles i 7 §, senast åtta dagar

före för-skrivning (husförhör), varom stadgas i § 34 förordningen den 3

december 1915 angående kyrkoböckers förande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

3

Försummar någon att fullgöra vad honom enligt denna paragraf åligger,

vare påföljd, som i § 35 mom. 1 sistnämnda förordning sägs; dock skall vad

där stadgas angående befogenhet för pastor i stället avse granskningsnämnd.

5 §•

Det åligger pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning (husförhör)

kungöra tid och plats för förrättningen.

6 §•

Länsstyrelsen skall för varje kommun fastställa antalet av de i § 7

mom. 1 mantalsskrivningsförordningen omförmälda kommunalombuden under

iakttagande av att minst ett ombud bör finnas för varje påbörjat 500-tal

av kommunens invånarantal, därest icke länsstyrelsen på grund av särskilda

omständigheter anser antalet böra bestämmas efter annan grund. I intet

fall må dock ombudens antal för någon kommun understiga två.

Innan val av ombud sker, skall, därest icke med hänsyn till kommunens

invånarantal distriktsindelning anses obehövlig, den väljande myndigheten

hava beslutat örn kommunens indelande i folkräkningsdistrikt. Distrikten

skola till antal och omfattning så bestämmas, att det arbete, som jämlikt

8 § åvilar granskningsnämnd, kan bedrivas på ändamålsenligt sätt. Där så

kan ske utan att nämnda syfte eftersättes, bör vid indelningen hänsyn jämväl

tagas till att distrikten komma att utgöra lämpliga arbetsområden för

verkställandet av sådana åtgärder, som kunna ankomma på vederbörande

kristidsnämnd att vidtaga i samband med utdelning av ransoneringskort,

insamling av uppgifter rörande befolkningen m. m. Över förslag till distriktsindelning

må pastor och kristidsnämnd beredas tillfälle yttra sig.

Pastor i en var till kommunen hörande församling skall i god tid före

valet avgiva förslag å personer, lämpliga att utses till ombud.

Valet av ombud skall hava ägt rum före den 1 oktober 1940.

Förslag, som avses i § 2 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen, skola

avgivas före den 15 augusti 1940, och däri omförmäld kungörelse skall, under

iakttagande av vad i nämnda författningsrum därom i övrigt stadgas,

före den 15 september 1940 uppläsas i kyrkan.

7 §•

Inom varje kommun skall bildas en granskningsnämnd, som har till uppgift

att biträda vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna till mantalsskrivningen

samt att svara för att erforderlig granskning och rättelse av uppgifterna

kommer till stånd.

Ledamöter i granskningsnämnd skola vara pastor i en var till kommunen

börande församling eller av honom utsedd annan prästman i församlingen,

mantalsskrivningsförrättaren eller ett av honom utsett ombud samt

kommunalombuden. Den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt,

utser pastor eller annan ledamot i nämnden, vilken äger förtrogenhet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

med kyrklig eller civil folkbokföring, att såsom ordförande kalla till sammanträde

och leda nämndens arbete.

Granskningsnämnd äger uppdraga åt särskilda ledamöter att inom kommunen

i dess helhet eller inom visst folkräkningsdistrikt fullgöra sådant

nämnden åvilande arbete, som icke kräver gemensam handläggning.

Statistiska centralbyrån utfärdar instruktion för granskningsnämnd med

närmare anvisningar angående nämndens arbetsuppgifter.

Mantalsskrivningsförrättare har att tillhandagå nämnden med råd och

anvisningar samt äger, även om han icke själv är ledamot av nämnden,

rätt att deltaga i nämndens sammanträden.

8 §•

Granskningsnämnd åligger särskilt:

att biträda med distribution av uppgiftsblanketter samt tillse, att uppgifterna

avgivas å föreskrivet formulär;

att såvitt möjligt föranstalta därom, att skrivhjälpsexpeditioner (insamlingsställen)

till erforderligt antal anordnas inom kommunen, att å tider, som

på lämpligt sätt kungjorts, tillhandagå allmänheten vid uppgiftspliktens fullgörande

samt att även eljest biträda vid formulärens ifyllande och underlätta

insamlingen av uppgifterna;

att genom noggrann granskning av de avgivna uppgifterna och jämförelse

med annat tillgängligt uppgiftsmaterial, bland annat församlingsboken, varur

pastor tillhandahåller nämnden för sådant ändamål erforderliga upplysningar,

verkställa en översyn av folkbokföringsuppgifterna;

att, därest vid granskningen felaktigheter och ofullständigheter i uppgifterna

påträffas, föranstalta om erforderlig rättelse och komplettering;

att med de uppgifter, varöver nämnden förfogar, tillhandagå pastor vid

fullgörandet av honom åvilande skyldighet att rätta och komplettera församlingsboken;

samt

att efter avslutat arbete och senast vid mantalsskrivningen överlämna mantalsuppgifterna

till mantalsskrivningsförrättaren.

9 §•

Den, som inflyttar till en kommun efter det uppgift till mantalsskrivning

jämlikt 4 § skolat avlämnas men före utgången av år 1940, skall till pastor

samtidigt med flyttningsbetyget avlämna sådan uppgift. Det ankommer på

pastor att tillse, att sålunda avlämnad uppgift är fullständig och riktig, samt

att därefter överlämna uppgifen till mantalsskrivningsförrättaren.

10 §.

Mantalsskrivningsförrättaren skall, så snart omständigheterna medgiva och

senast den 9 februari 1941 eller den senare dag, till vilken länsstyrelsen jämlikt

§ 11 mantalsskrivningsförordningen medgivit anstånd med mantalslängdens

avlämnande, överlämna samtliga honom tillhandakomna mantalsupp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

5

gifter till pastor. Pastor har att med manlalsuppgifterna förfara på sätt statistiska

centralbyrån meddelar i särskilda anvisningar till pastorsämbetena

angående folkräkningen samt att, efter avslutat arbete, översända mantalsuppgifterna

till mantalsskrivningsförrättaren.

11 §.

Skulle beträffande viss kommun eller del därav avvikelse från stadgandena

i denna förordning i något avseende befinnas påkallad, äger länsstyrelsen

efter statistika centralbyråns hörande meddela de särskilda föreskrifter,

som kunna finnas erforderliga.

12 §.

För städerna Stockholm och Göteborg gäller vad särskilt varder av Kungl.

Maj:t stadgat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

19W.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om särskilda

bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 och anför därvid

följande:

Såsom framgår av statsverkspropositionen till årets riksdag (sjunde huvudtiteln,

punkten 11) är en allmän folkräkning — 1940 års allmänna folkräkning

— avsedd att verkställas med utgångspunkt från förhållandena vid slutet

av år 1940. För ändamålet har Kungl. Maj:t under punkterna 11 och 13

av sjunde huvudtiteln av riksdagen äskat särskilda anslag för budgetåret

1940/41.

I den skrivelse av den 22 november 1939, vari statistiska centralbyrån

framlade förslag om anslag till folkräkningen, anförde centralbyrån, att för

genomförandet av folkräkningsplanen särskilda föreskrifter komme att behövas

beträffande mantalsskrivningen för år 1941, varjämte ämbetsverket anmälde

sin avsikt att senare till Kungl. Maj:t inkomma med framställning

därom.

Med skrivelse den 13 februari 1940 har nu statistiska centralbyrån överlämnat

förslag till förordning angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1941 med anledning av folkräkningen den 31 december

1940. Förslaget bär utformats efter samråd med fem sakkunniga, som centralbyrån

jämlikt särskilt bemyndigande av Kungl. Maj:t tillkallat för att

inom ämbetsverket biträda vid uppgörandet av planen för folkräkningen.

Skrivelsen och författningsförslaget torde få fogas som bilaga vid statsrådsprotokollet

i detta ärende.

Innan jag redogör för de av statistiska centralbyrån föreslagna särbestämmelserna

torde jag få erinra örn vissa för mantalsskrivningen i allmänhet gällande

stadganden.

Bortsett från Stockholm och Göteborg, för vilka städer särskilda bestämmelser

äro meddelade, gäller härutinnan förordningen den 6 augusti 1894 angående

mantalsskrivning. Enligt denna förordning skall mantalsskrivning,

gällande för det nästkommande kalenderåret, årligen mellan den 15 november

och årets slut förrättas särskilt för varje stad och landskommun eller, där

sådan kommun tillhör flera fögderier, varje fögderidel av kommunen. För
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

7

rättningsman är å landet och i stad, där magistrat ej finnes, häradsskrivare!!

eller av länsstyrelsen särskilt förordnad mantalsskrivningsförrättare. På

framställning av stad, där magistrat ej finnes, äger dock Konungen förordna,

att mantalsskrivningen i staden skall förrättas av kommunalborgmästaren eller

under dennes tillsyn av särskild tjänsteman. I stad, där magistrat finnes,

verkställes mantalsskrivningen under magistratens tillsyn av den tjänsteman,

vilken debiteringen av kronoutskylderna åligger eller till vars befattning förrättningen

enligt särskilt meddelade föreskrifter hör.

Vid mantalsskrivningen skola tillstädesvara pastor eller, örn han har förfall,

någon av honom förordnad lämplig person, helst annan inom församlingen

tjänstgörande präst, vederbörande stadsfiskal eller fjärdingsman samt

kommunalombud till det antal, som för vinnande av tillförlitliga uppgifter

vid förrättningen erfordras och av länsstyrelsen bestämmes. Kommunalombuden

utses av den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt. Dessutom

äger envar, vilkens rätt är av mantalsskrivningen beroende, att för bevakande

därav vara närvarande. Pastor eller hans ombud skall vid förrättningen

tillhandahålla församlingsboken, i vilken alla sedan sista mantalsskrivningen

timade förändringar skola, såvitt på pastor ankommit, hava blivit

fullständigt införda.

Envar, som ej hos annan mantalsskrives, skall vid mantalsskrivningen avlämna

uppgift enligt fastställt formulär rörande sig själv och dem, som höra

till hans hushåll eller av annan anledning skola mantalsskrivas hos honom.

Uppgifterna för personer, som bo inom samma gård i stad eller köping, skola

insamlas och avlämnas av gårdens ägare eller den hans ställe företräder. På

landsbygden äga allmoge och mindre skrivkunniga antingen själva eller genom

annan uppgiftspliktig person muntligen meddela sina uppgifter.

Mantalslängden jämte tillhörande bilagor samt det vid förrättningen förda

protokollet skola senast den 9 februari av mantalsskrivningsförrättaren överlämnas

till pastor. Länsstyrelsen kan medgiva anstånd med mantalslängden

avlämnande, där det på grund av mantalsskrivningens vidlyftighet prövas nödigt,

dock icke längre än till den 23 februari. Det åligger pastor att med församlingsboken

jämföra mantalslängden samt att upptaga vid granskningen

förekommande anmärkningar å förteckning, som bifogas mantalslängden,

varefter längden med tillhörande handlingar skall inom tio dagar efter det

densamma avlämnats till pastor av denne återställas till mantalsskrivningsförrättaren.

Sedan i anledning av pastors anmärkningar vederbörliga rättelser

och tillägg gjorts i mantalslängden, skall längden anses justerad.

I detta sammanhang bör även erinras örn vissa bestämmelser i förordningen

den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande. Enligt § 34

nämnda förordning skall församlingsboken av pastor årligen, på landsbygden

efter den 1 november och i stad efter den 8 oktober, särskilt för mantalsskrivningen

rättas oell kompletteras vid husförhör eller för-skrivningar.

För detta ändamål åligger det varje fastighetsägare eller den

hans egendom brukar eller förestår att för upplysningars meddelande, efter

därom av pastor gjord passning, vid husförhör eller för-skrivning själv

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

vara tillstädes eller ock, i händelse av förfall, låta ingiva förteckning, utvisande

de i hans hus eller på hans ägor boende personers namn, födelseår

och födelsedag samt befattning. Försummas nämnda åliggande, äger enligt

§ 35 mom. 1 pastor avfordra den försumlige erforderlig uppgift genom vederbörande

krono- eller stadsbetjänt, varvid den försumlige har att gälda

viss ersättning för infordrandet. I nu berörda avseende gäller förordningen

icke beträffande Stockholm och Göteborg.

Det av statistiska centralbyrån framlagda författningsförslaget överensstämmer

till sina huvuddrag med de särbestämmelser rörande mantalsskrivningen,

som på sin tid utfärdades i anledning av 1920 och 1930 års folkräkningar.

De i viss mån ändrade grunder, efter vilka yrkesstatistiken kommer

att uppläggas och insamlingsarbetet att organiseras vid 1940 års folkräkning,

jämte andra skäl lia dock nödvändiggjort, att bestämmelserna i åtskilliga

avseenden måst utformas på annat sätt än tidigare.

I likhet med vad som gällde vid såväl 1920 som 1930 års folkräkning föreslås

nu, att medgivandet för allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden

att muntligen meddela sina uppgifter icke skall äga tillämpning vid mantalsskrivningen

för år 1941. Uppgifterna äro avsedda att avgivas enligt

formulär, som fastställes av Kungl. Maj:t. Vederbörande kommunala styrelser

skola föranstalta om att uppgiftsblanketter hållas tillgängliga på sådant

sätt, att de lätt kunna anskaffas av de uppgiftspliktiga. Kommun, som

så önskar, skall äga att mot bestridande av tryckningskostnaderna rekvirera

blanketter hos statistiska centralbyrån. I städer, köpingar och municipalsamhällen

skola uppgifterna insamlas av fastighetsägarna, som skola tillse,

att uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga, samt föranstalta om rättelse

eller fullständigande av uppgifter, som uppenbarligen äro oriktiga eller

ofullständiga. Uppgifterna skola å nyssnämnda orter av fastighetsägaren

och annorstädes genom den uppgiftspliktiges försorg avlämnas till vederbörande

kommunalombud eller till en särskild granskningsnämnd, som föreslås

inrättad inom varje kommun i syfte att skapa fastare form och bättre

planmässighet åt granskningsarbetet än vad den hittillsvarande anordningen

med var för sig arbetande kommunalombud förmått giva. Granskningsnämnden

skall bestå av pastor, ett av mantalsskrivningsförrättaren utsett ombud

ävensom kommunalombuden och skall lia till huvudsaklig uppgift att biträda

vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna till mantalsskrivningen

samt att svara för att erforderlig granskning och rättelse av uppgifterna

kommer till stånd. Nämnden skall kunna uppdraga åt särskilda ledamöter

att inom kommunen i dess helhet eller inom visst folkräkningsdistrikt

fullgöra sådant nämnden åvilande arbete, som icke kräver gemensam handläggning.

Instruktion för granskningsnämnd skall meddelas av statistiska

centralbyrån. I fråga örn antalet kommunalombud föreslås, att som regel

minst ett ombud utses för varje påbörjat 500-tal av kommunens invånarantal,

dock att minst två ombud alltid skola finnas för varje kommun. Kommun

skall indelas i folkräkningsdistrikt, såvida icke sådan indelning med

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

9

hänsyn till kommunens invånarantal anses obehövlig. Distriktsindelningen

skall i första hand bestämmas under hänsynstagande till att granskningsnämndens

arbete må kunna bedrivas på ändamålsenligt sätt. Där så kan ske utan

att detta syfte eftersättes, må vid indelningen hänsyn jämväl tagas till att

distrikten komma att utgöra lämpliga arbetsområden för verkställandet av

sådana åtgärder, som kunna ankomma på vederbörande kristidsnämnd att

vidtaga i samband med utdelning av ransoneringskort, insamling av uppgifter

rörande befolkningen m. m. Mantalsuppgifterna skola icke såsom vid

tidigare folkräkningar insändas lill statistiska centralbyrån, utan den uppgift

om yrket, som för folkräkningen är erforderlig att hämta ur dessa uppgifter,

skall av pastor inarbetas i primärmaterialet för folkräkningen, d. v. s.

församlingsboksutdragen. Närmare anvisningar örn hur detta skall ske förutsättas

skola meddelas av statistiska centralbyrån.

De föreslagna bestämmelserna avses skola i tillämpliga delar gälla även

för Stockholm och Göteborg. För den händelse undantag från bestämmelserna

skulle befinnas påkallade beträffande viss kommun eller del därav,

föreslås att vederbörande länsstyrelse efter statistiska centralbyråns hörande

skall äga meddela erforderliga föreskrifter i sådant avseende.

Beträffande den närmare motiveringen för förslaget torde jag få hänvisa

till statistiska centralbyråns skrivelse.

Över statistiska centralbyråns framställning lia, efter remiss, utlåtanden

avgivits av statskontoret, kammarrätten, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,

Västmanlands och Norrbottens län, Sveriges häradsskrivarförening, föreningen

Sveriges städers kronouppbördstjänstemän, Svenska landskommunernas

förbund, Svenska stadsförbundet ävensom Allmänna svenska prästföreningen.

Kammarrätten, riksräkenskapsverket, länsstyrelserna i Västmanlands och

Norrbottens län, Sveriges häradsskrivarförening samt föreningen Sveriges

städers kronouppbördstjänstemän ha icke haft något att erinra mot de föreslagna

bestämmelserna.

Även i de övriga utlåtandena har förslaget i stort sett lämnats utan erinran,

och anmärkningar lia framställts endast beträffande vissa detaljfrågor.

Länsstyrelsen i Södermanlands län ifrågasätter, huruvida icke erforderliga

uppgiftsblanketter böra genom det allmännas försorg tillhandahållas

kostnadsfritt. Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet

och Allmänna svenska präst föreningen anse kostnaden för blanketterna böra

bestridas av statsmedel. Det förstnämnda förbundet anför härom bland annat

följande:

Redan den omständigheten, alt mantalsuppgifterna i nu förevarande sammanhang

i motsats lill vad eljest vore fallet obligatoriskt skulle avgivas

skriftligen i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställda formulär, borde egentligen

medföra, att statsverket åtoge sig tryckningskostnaderna för blanketterna.

Det vore ofrånkomligt att, såsom av centralbyrån framhållits, avgiftsfria

blanketter inverkade på villigheten att lämna uppgifter och samtidigt

innebure en viss garanti för att det fastställda formuläret komme till an
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

vändning. Med den föreslagna anordningen syntes förhållandet i stor utsträckning

bliva det att kommunerna nödgades själva, för åstadkommande

av ett någotsånär gott resultat av folkbokföring och folkräkning, svara för

de med blanketternas anskaffande förenade kostnaderna. För tillgodoseendet

av ett icke kommunalt ändamål komme således kommunerna att i viss

omfattning få påtaga sig utgifter, som egentligen borde bestridas av statsmedel.

Därest man emellertid beträffande ifrågavarande kostnader komme

att genomföra den nu föreslagna ordningen, finge det anses nödvändigt, att

sådana åtgärder vidtoges beträffande tryckning och distribution av blanketterna,

att kostnaderna för desamma kunde hållas så låga som möjligt. Med

hänsyn därtill vöre det lämpligast, att tryckningen och distributionen till

kommunerna ombesörjdes centralt, helst genom ett enda företags försorg, i

likhet med vad fallet vore exempelvis beträffande vissa formulär för de allmänna

valen.

Statskontoret uttalar däremot, att ämbetsverket för sin del ansåge anledning

saknas för statsverket att — såsom skedde vid 1920 och 1930 års folkräkningar

— gälda ifrågavarande tryckningskostnader. Frågan, huruvida

dessa kostnader skulle bestridas av de uppgiftsskyldiga eller örn kommunerna

borde avgiftsfritt tillhandahålla blanketterna, hade av statistiska centralbyrån

lämnats öppen, och statskontoret ansåge sig icke böra göra något

uttalande i detta hänseende. Det syntes dock icke uteslutet, att vissa fördelar

ur såväl folkbokförings- som folkräkningssynpunkt skulle vara att

vinna, örn en dylik avgiftsfrihet förelåge.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter, huruvida icke skyldighet borde

föreskrivas för kommun att rekvirera blanketter hos statistiska centralbyrån.

Därigenom skulle blanketterna .sannolikt kunna tillhandahållas de uppgiftspliktiga

för billigare pris, varjämte risken för att felaktiga formulär eller

olämplig papperskvalitet komme till användning skulle helt undvikas.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller, att den i § 3 föreslagna

skyldigheten för fastighetsägare att rätta och komplettera avlämnade

uppgifter i ömtåliga fall kan verka irriterande för uppgiftslämnaren,

och föreslår därför, att bestämmelsen härom uteslutes.

Beträffande § 4 andra stycket anser Allmänna svenska prästföreningen,

att där avsedd befogenhet att infordra felande uppgift bör tillkomma mantalsskrivningsförrättaren

eller dennes ombud i granskningsnämnden. Förslaget

att överlämna denna befogenhet åt granskningsnämnden skulle ofta

leda till att pastor i egenskap av nämndens ordförande bleve nödgad fullgöra

den åsyftade anmälningsplikten, vilken tedde sig som en för prästerskapet

olämplig fiskalisk uppgift.

Vad angår de föreslagna granskningsnämnderna uttalar länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län viss tvekan rörande nödvändigheten av att tillskapa

en särskild nämndinstitution och ifrågasätter, huruvida icke de

granskningsuppgifter, som skulle vila på nämnden, direkt kunde åläggas

vederbörande kommunalombud under pastors överinseende. Länsstyrelsen

undersaker, att den egentliga folkbokföringen i princip åvilade prästerskapet.

Skyldigheten att revidera kyrkboböckerna och ansvaret för dessas

riktighet borde icke delas med annan myndighet. I den mån pastor icke

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

11

kunde medhinna sina åligganden beträffande kyrkobokföringen, borde erforderlig

biträdespersonal ställas till hans disposition, men frågan borde

icke lösas genom inrättande av en tung nämndinstitution med oklara arbetsuppgifter.

Skulle granskningsnämnden likväl anses böra komma till

stånd, ville länsstyrelsen i varje fall ifrågasätta, huruvida icke föreskriften

örn att mantalsskrivningsförrättaren skulle vara representerad nied ett ombud

borde utgå, detta framför allt nied hänsyn till svårigheten att bereda

sådan representant gottgörelse för hans arbete. Det syntes tillfyllest med

föreskrift örn att mantalsskrivningsförrättaren skulle äga rätt att deltaga

i nämndens överläggningar och beslut.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför, att mantalsskrivningens effektivitet

skulle väsentligt höjas, därest skyldighet stadgades för mantalsskrivningsförrättaren

att personligen deltaga i åtminstone något sammanträde med

granskningsnämnden.

Svenska stadsförbundet framhåller, att inrättandet av granskningsnämnder,

vilkas arbete icke skulle ersättas av staten, innebure en övervältring

av utgifter från staten på kommunerna. Förbundet säger sig dock icke vilja

göra gällande, att olägenheterna ur stadskommunernas synpunkt skulle vara

så stora, att man för deras skull från städernas sida hade anledning att

helt motsätta sig åtgärder, som dock skulle medverka till en i det allmännas

intresse önskvärd reducering av folkräkningsarbetet.

Allmänna svenska prästföreningen påpekar det ökade arbete, som genom

granskningsnämndernas inrättande kommer att krävas av prästerskapet.

Särskilt i de fall, då pastor vore ensam tjänstgörande präst i mer än

en församling och då pastor utsåges till ordförande i nämnden, syntes

nämndens arbetsuppgifter i mycket stor utsträckning komma att vila på

pastor. Det vore därför ett berättigat önskemål, att skrivhjälp eller expeditionsbiträde

ställdes till förfogande för granskningsnämnden och dess

oi''dförande, åtminstone i de kommuner, där nämndens arbete vore särskilt

betungande och där pastor på grund av omständigheterna nödgades fungera

som ordförande. Att nämnden skulle kunna åstadkomma en sådan revision

av folkbokföringsuppgifterna, som förslaget syntes avse, ansåge föreningen

föga sannolikt. I vissa frågor, t. ex. beträffande personers vistelseort, kunde

nämnden nog vara till gagn och lämna vägledande anvisningar till rättelse

i församlingsboken. En stor del av de fall, där mantalsuppgifterna

och församlingsboken vore olika, gällde säkerligen vederbörandes rent personliga

förhållanden, och dessa vöre ofta av den art, att de måste inrymmas

i bestämmelsen i Kl § lagen den 28 maj 1937 örn inskränkningar i

rätten att utbekomma allmänna handlingar. Detta vore av synnerlig vikt

för pastor att besinna, även då han vore ledamot i granskningsnämnden

och då han hade alt tillhandahålla dessa upplysningar ur församlingsboken.

Revisioner av dylika folkbokföringsuppgifter borde och kunde enligt

föreningens förmenande icke överlämnas åt någon granskningsnämnd,

utan ankomme detta på pastor allena att verkställa.

Beträffande § 11 i förslaget anmärker prästföreningen, att det kunde be
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

Departements
chefen.

reda svårigheter att avgöra, vilka delar av förordningen som skulle gälla

för de i paragrafen angivna städerna. Det syntes bättre, att särskilda förordningar

utfärdades för dessa städer.

Överståthållarämbetet åberopar en av mantalsintendenten i Stockholm

avgiven promemoria, däri framhålles, att tillsättande av granskningsnämnder

och andra avvikelser från de för Stockholm nu gällande bestämmelserna

rörande granskning och insamling av mantalsuppgifterna icke syntes påkallade.

Särskild författning beträffande Stockholm anses enligt promemorian

även obehövlig, enär med formuleringen i § 11 avsetts att tillgodose behovet

av jämkningar för stadens del.

Såsom statistiska centralbyrån framhållit, erfordras i anledning av den

stundande folkräkningen särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

för år 1941. Såsom viktiga förutsättningar för folkräkningens genomförande

enligt den uppgjorda planen ha särskilt angivits en utsträckning av

skyldigheten att avlämna skriftliga mantalsuppgifter samt en utbyggnad av

den nuvarande kommunalombudsinstitutionen. Med sistnämnda anordning

åsyftas icke blott att förläna folkräkningens yrkesstatistik största möjliga tillförlitlighet

utan även att tillgodose behovet av en allmän översyn av folkbokföringsuppgifterna.

1 flertalet yttranden har det av statistiska centralbyrån upprättade författningsförslaget

icke blivit föremål för några mera väsentliga anmärkningar,

och för egen del kan jag också i stort sett biträda detsamma.

Vad angår kostnaden för tryckning av mantalsblanketter, har jag redan

i samband med behandlingen i statsverkspropositionen av frågan om anslag

till folkräkningen såsom min mening uttalat, att anledning saknas för statsverket

att, såsom skedde vid 1920 och 1930 års folkräkningar, bestrida denna

kostnad. Enligt gällande bestämmelser är staten lika litet som kommunerna

pliktig att kostnadsfritt tillhandahålla mantalsblanketter, och den

omständigheten, att uppgiftsskyldigheten nu i viss mån utsträckes, synes

icke innefatta tillräckliga skäl till ändring härutinnan. Oavsett om kommunerna

åtaga sig kostnaden för blanketterna eller ej, synes det emellertid

önskvärt, att kommunerna i största möjliga utsträckning tillgodose blankettbehovet

genom rekvisition hos statistiska centralbyrån, enär kostnaderna

därigenom kunna nedbringas och felaktigheter eller olikheter i blanketterna

undvikas.

Ett med § 3 i förslaget likalydande stadgande örn skyldighet för fastighetsägare

att i vissa fall rätta eller fullständiga avlämnad uppgift fanns intaget

i 1930 års förordning. Då bestämmelsen ur här anlagda synpunkter

har ett visst värde och veterligen icke givit upphov till några beaktansvärda

olägenheter, synes det i ett av yttrandena framförda önskemålet att bestämmelsen

uteslutes icke böra tillmötesgås.

Vad Allmänna svenska prästföreningen anfört i fråga örn befogenheten

att infordra felande uppgifter synes icke heller utgöra tillräckligt motiv

för frångående av förslaget i denna del.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

13

Inrättandet av särskilda granskningsnämnder förutsätter en icke ringa

medverkan från kommunernas sida. Särskilt i stora kommuner kan nämndernas

arbete väntas bliva tidsödande och taga många personer i anspråk.

Även för prästerskapet kommer den nya anordningen att medföra arbetskrävande

uppgifter. Då ersättning av statsmedel icke är avsedd att utgå i

vidare mån än att kyrkobokförarna komma att erhålla viss gottgörelse för

arbetet med utskrivningen av församlingsboksutdragen, torde det icke kunna

undvikas, att kommunerna i en del fall nödgas påtaga sig utgifter för

här avsedda ändamål. Nu antydda olägenheter torde emellertid icke böra

tillmätas avgörande betydelse, i all synnerhet som ett av förslagets huvudsyften,

nämligen revisionen av folkbokföringsuppgifterna, framstår icke

minst såsom ett kommunalt intresse. I anslutning till vad som anförts i

ett par av yttrandena bör i detta sammanhang till förebyggande av missförstånd

betonas, att med förslaget självfallet icke avses någon ändring i

pastors skyldighet att ensam svara för kyrkoböckernas förande utan att

granskningsnämndens uppgift i vad angår folkbokföringen skall vara inskränkt

till att tillhandagå pastor med erforderliga upplysningar för kyrkobokföringen.

I fråga om granskningsnämndens sammansättning synes sådan ändring

böra vidtagas, att mantalsskrivningsförrättare som så önskar må kunna, i

stället för att utse ombud, själv ingå såsom ledamot av nämnden.

Såsom framhållits i ett av yttrandena kan avfattningen av § 11 i förslaget

föranleda vissa tolkningssvårigheter. Med hänsyn härtill och då mantalsskrivningsförfarandet

i Stockholm och Göteborg i väsentliga delar skiljer

sig från vad som gäller för riket i övrigt, torde det vara lämpligast, att för

dessa städer erforderliga förskrifter meddelas särskilt av Kungl. Majit. I

samband med härav betingad jämkning torde § 11 böra byta plats med § 12.

Utöver vad förut anförts har jag ansett förslaget böra undergå vissa formella

jämkningar, för vilka särskild motivering icke torde vara påkallad.

Därjämte ha vissa bestämmelser i § 8, som handlar om granskningsnämnds

åligganden, fått utgå, enär de ansetts böra ha sin plats i den instruktion för

nämnderna, som statistiska centralbyrån enligt förslaget skall utfärda.

Föredraganden hemställer härefter, att upprättat förslag till förordning

med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 19il i anledning

av folkräkningen den 31 december 19A0 måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

Bilaga.

Till KONUNGEN.

I sin skrivelse till Konungen den 22 november 1939 angående 1940 års

folkräkning framhöll statistiska centralbyrån, att för genomförandet av folkräkningsplanen

särskilda föreskrifter skulle komma att bliva behövliga beträffande

1941 års mantalsskrivning samt anmälde samtidigt sin avsikt att

senare inkomma med särskild framställning härom, därvid inbegripet särbestämmelser

för de största städerna. Innebörden av de särskilda föreskrifterna

berördes icke i skrivelsen i annan mån, än att en utsträckning av skyldigheten

att avlämna skriftliga mantalsuppgifter och en utbyggnad av mantalsskrivningens

konnnunalombudsinstitution angåvos såsom viktiga förutsättningar.

I samband med kostnadsberäkningarna anförde centralbyrån de

skäl, som enligt dess förmenande talade för att folkräkningens utgiftsstat

icke påfördes några kostnader för vare sig den lokala granskningen av mantalsuppgifterna

eller tryckningen av blanketterna till dessa.

Sedan i årets statsverksproposition förslag framlagts om anordnande av

en folkräkning i överensstämmelse med den av centralbyrån uppgjorda planen,

får ämbetsverket härmed för prövning och vidare åtgärd överlämna förslag

till särskilda bestämmelser angående 1941 års mantalsskrivning. Förslaget

har utformats efter samråd med landskamreraren A. G. A. Wigert,

Stockholm, förste kanslisekreteraren E. K. F. Badirendtz, Stockholm, mantalsintendenten

G. N. Kollberg, Stockholm, kontraktsprosten P. D. G. Bergfors,

Gideå samt kontraktsprosten K. R. Garde, Södertälje. I avseende på

formuläret till mantalsuppgift har centralbyrån för avsikt, att efter avslutat

arbete med yrkesstatistikens uppläggning återkomma i denna angelägenhet.

I samband härmed tillåter sig centralbyrån erinra örn, att i anledning av

1920 och 1930 års folkräkningar särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen

utfärdades, sedan propositioner härom avlåtits vid 1920 och

1930 års riksdagar (resp. nr 306 och nr 209). Bestämmelserna återfinnas i

Sv. förf.-sami. nr 630—633 för år 1920 och nr 171 samt nr 347—349 år 1930.

I sina huvuddrag bygga de här framlagda förslagen på samma förutsättningar

som då, d. v. s. dels en utsträckning av skyldigheten att avlämna skriftliga

mantalsuppgifter, dels ett utnyttjande av kommunalombudsinstitutionen.

De i viss mån ändrade grunder, efter vilka dels yrkesstatistiken vid 1940

års folkräkning kommer att uppläggas, dels insamlingsarbetet att organiseras,

jämte andra skäl ha likväl nödvändiggjort, att i åtskilliga stycken bestämmelserna

måst utformas på annat sätt än tidigare.

Under hänvisning till den redogörelse, centralbyrån i sin skrivelse angående

folkräkningen lämnat rörande primärmaterialets insamling och bearbetning,

anser sig ämbetsverket böra .särskilt framhålla följande beträffande de nya

förutsättningarna och de omständigheter i övrigt, som motivera de föreslagna

åtgärderna.

Folkräkningens yrkesstatistik har vid de senaste folkräkningarna kunnat

tillgodogöra sig de uppgifter om yrke och förvärvskällor som ingått i det till

centralbyrån insända självdeklarationsmaterialet, men är vid 1940 års folkräkning

nästan uteslutande hänvisad till att bygga på de uppgifter örn yrket,

som allmänheten meddelar å mantalsblanketterna. Härigenom blir det nödvändigt

att låta den skyldighet att avlämna skriftliga mantalsuppgifter, från

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr lil.

vilken allmoge oell mindre skrivkunniga å landsbygden jämlikt 4 § 5 morn.

mantalsskrivningsförordningen äro befriade, få generell giltighet. Icke mindre

betydelsefull! är, när möjligheten till kontroll av yrkesuppgifterna genom

deklarationsmaterialet bortfallit, att ett effektivt organ tillskapas för att ombesörja

den lokala granskningen av de avlämnade uppgifterna. Bästa sättet

härför har befunnits vara, att mantalsskrivningens kommunalombudsinstituj1011

„så om^il(las, att en enhetlig ledning med ansvar för uppgiften kommer

till stand, vai igenom mera planmässighet och ett bättre övervakande av

granskningsarbetet bör kunna astadkommas. — En ändring i insamlingsarbetets

organisation är, att mantalsuppgifterna denna gång enligt förslaget

icke skola insändas till statistiska centralbyrån, utan att den uppgift, som

lör folkräkningen är erforderlig att hämta från mantalsuppgifterna, nämligen

om yrket, av prästerskapet skall inarbetas i primärmaterialet till folkräkningen

(löisamlingsboksutdragen). Denna omläggning nödvändiggör en

ändring i de lörutvarande bestämmelserna.

Särskilda skäl tala emellertid enligt centralbyråns förmenande för att de

nya bestämmelserna utformas från vidare synpunkter än enbart dem, som

gälla folkräkningens yrkesstatistik. Båda de föreslagna åtgärderna — utsträckningen

av skyldigheten att avlämna skriftliga mantalsuppgifter och utbyggnaden

av kommunalombudsinstitutionen — utgöra också viktiga förutsättningar

för förverkligandet av en förbättrad folkbokföring. När så är

fallet, synes tillfället böra begagnas för att i den utsträckning, omständigheterna

medgiva, söka tillgodose även detta syfte, låt vara att det här är fråga

endast örn ett enstaka år. Frånsett önskemålet att det från kyrkoböckerna

hamtade befolkningsstatistiska primärmaterialet, oavsett vilka uppgifter det

avser, göres så tillförlitligt som möjligt, kan det från allmän folkbokföringssynpunkt

anses vara ett alltmera aktuellt krav, att mantalsskrivningen och

i samband med denna företagna förrättningar, såsom för-skrivningar m m

i verkligheten åstadkomma den grundliga revision av folkbokföringsuppgifterna,

som mantalsskrivnings- och kyrkobokföringsförordningarna avse. 1

sitt betänkande angående folkbokföringen (del II, sid. 295 ff.) anför 1936

ars uppbördskommitté såsom exempel på det nuvarande systemets brister

bl. a., att avlämnandet av skriftliga mantalsuppgifter å landsbvgden är inskränkt

till ett minimum (en knapp åttondel av fögderiernas hela folkmängd),

samtidigt som muntliga uppgifter som regel utebliva, att i flertalet

landskommuner aven skrivkunniga underlåta att avlämna skriftliga uppgif^r’.

alt skyldigheten för ägare eller brukare av fast egendom att vid husförhör

eller for-sknvning vara tillstädes och lämna uppgifter å inom fastigheten

boende personer i stor utsträckning eftersattes, att pastor vid förskrivningen

ofta nog icke äger tillgång till mantalsuppgifterna, där sådana

avgivits, samt att kommunalombudens medverkan vid mantalsskrivningen

enligt författningen är begränsad till själva sammanträdena.

Under hänsynstagande till dessa förhållanden lia de i författningsförslagen

meddelade föreskrifterna främst tagit sikte på att tillgodose behovet av

en allman översyn av folkbokföringsuppgifterna, däri då, utan att ett särstedt

omnämnande synes vara erforderligt, granskningen av yrkesuppgifterna

aibega pess. Del bär synts centralbyrån lämpligast att låta de åtgärder sorn

avse yrkesmaterialets granskning och vidare behandling, få sitt utformande

i de instruktioner och anvisningar, som centralbyrån i enlighet med de ifrågasattaforesknl

terna skall meddela de lokala granskningsnämnderna och pråstci

skåpet.

Önskemal ha vidare uttalats, alt de åtgärder, som äro avsedda att vidtagas,

säl skilt i truga örn koininunalomluidsinstitutionen, så utformas att de järn

val vid behov kunna komma till nytta för de lokala kristidsnämnderna i''de
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

ras arbete för insamling av uppgifter av olika slag, utdelning av ransoneringskort

m. m. Vid förslagets utarbetande har i den utsträckning, så kunnat

ske, hänsyn tagits till dessa önskemål.

Det framlagda författningsförslaget avser de särskilda bestämmelser, som

röra 1941 års mantalsskrivning i allmänhet. Vid 1920 och 1930 års folkräkningar

utfärdade Kungl. Maj:t specialföreskrifter för de största städerna,

i fråga om den förra folkräkningen för Stockholm och Göteborg och i fråga

om den senare folkräkningen jämväl för Malmö. För Stockholm och Göteborg

gälla oberoende av folkräkningen på grundval av § 16 mom. 2 mantalsskrivningsförordningen

särskilda föreskrifter. Skiljaktigheterna i själva

mantalsskrivningsförfarandet och, vad 1930 års folkräkning beträffar, även

önskemålet att inhämta uppgifter utöver de i allmänna formuläret inrymda

föranledde, att vid de båda nyssnämnda folkräkningarna särskilda kungörelser

utfärdades för de största städerna. Även beträffande det här framlagda

förslaget gäller, att dess bestämmelser kunna i större eller mindre

grad vara i behov av jämkningar, när det gäller tillämpningar i de enskilda

fallen. Det synes emellertid centralbyrån obehövligt, att fördenskull särskilda

kungörelser utfärdas. Formuleringen i förslagets 11 § är avsedd att

beträffande Stockholm och Göteborg tillgodose behovet av jämkningar, och

genom § 12 hålles möjligheten därjämte öppen att i förekommande fall,

såsom exempelvis beträffande Malmö, meddela de undantagsbestämmelser,

som kunna befinnas erforderliga.

I övrigt har centralbyrån att till sin framställning foga följande upplysningar.

I fråga örn förordningens rubrik har använts samma formulering som

år 1920, enär denna bättre än den för år 1930 ansetts anpassa sig efter

mantalsskrivningens ställning till den kommande folkräkningen.

§ 1.

Denna paragraf har avfattats på samma sätt som år 1930. Jfr i övrigt

§ 12.

§ 2.

Några bestämmelser såsom tidigare örn antalet exemplar, som skola avlämnas,

lia icke ansetts erforderliga. Då något insändande av mantalsuppgifterna

till statistiska centralbyrån icke ifrågasättes, torde det gängse förfaringssättet

vara tillfyllest. Förslagets 11 och 12 §§ hålla dessutom möjligheten

öppen att reglera eventuella avvikelser i detta avseende.

Bestämmelserna i paragrafens andra stycke lia tillkommit, med hänsyn

till att statsverket denna gång icke skall bestrida tryckningskostnaderna.

Det har synts angeläget, att tryckningen och distributionen av blanketterna

icke helt överlämnas till det enskilda initiativet, utan att det allmänna i

görligaste mån tillförsäkras uppsikt över dessa åtgärder, med risk att eljest

olägenheter i form av felaktiga formulär, olämplig papperskvalitet och

oreda i distributionen uppkomma.

Med hänsyn till såväl folkbokföring som folkräkning skulle det säkerligen

vara till fördel, om kommunerna avgiftsfritt tillhandahölle blanketterna.

Erfarenheten visar, att avgiftsfria blanketter inverka på villigheten

att lämna uppgifter och samtidigt innebära en viss garanti för att det fastställda

formuläret kommer till användning. Under senaste tid torde också

icke så sällan förekommit, att kommunen bekostat tryckningen av mantalsblanketterna.

Centralbyrån anser sig likväl icke böra ifrågasätta, att

något stadgande i detta hänseende göres.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 141.

17

§ 3.

Lydelsen är densamma som för år 1930.

§ 4.

Lydelsen är i stort sett densamma som för år 1930. »Kommunalombud,

som omförmäles i § 6» bär utbytts mot »vederbörande kommunalombud

eller granskningsnämnd, som omförmäles i § 7» och »fem dagar» har ersatts

med »åtta dagar», detta senare för att få granskningstiden förlängd.

Vidare har befogenheten enligt § 35 mom. 1 kyrkobokföringsförordningen

överflyttats från pastor till granskningsnämnden (tidigare mantalsskrivningsförrättaren),

eftersom mantalsuppgifterna förutsättas komma att avlämnas

till nämnden eller någon dess ledamot.

§ 5.

Samma formulering som år 1930.

§ 6.

Paragrafen bygger på samma förutsättningar som motsvarande paragraf

år 1930, men dessa lia erhållit mera preciserad innebörd. Tankegången har

varit att icke i princip rubba föreskrifterna i § 7 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen,

d. v. s. länsstyrelsen skall såsom förut fastställa antalet

kommunalombud, medan kommunen utser desamma.

Det har synts vara till fördel att söka få fram någon allmän regel, efter

vilken antalet kommunalombud bestämmas, och därvid har varje 500-tal

av folkmängden satts såsom fördelningsgrund. Man kan förutsätta, att befolkningens

antal och det ifrågasatta folkmängdstalet icke överallt utgöra

en lämplig norm. Det synes därför motiverat, särskilt med hänsyn till de

större kommunerna, att hålla möjligheten öppen för länsstyrelserna att, där

så är påkallat, bestämma antalet efter annan grund.

Bestämmelserna om distriktsindelning lia utformats med tanke på dels

att tillgodose förordningens huvudsyfte att åstadkomma en effektiv granskning

av folkbokföringsuppgifterna, dels att vid behov kunna anknyta dem

till kristidsnämndernas organisation.

En bestämmelse har införts rörande den tid, inom vilken valet skall

vara förrättat. Denna bestämmelse medför, att ändringar bliva behövliga

beträffande föreskrifterna i § 2 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen.

§ 7.

Bestämmelserna örn granskningsnämnd ha till syfte att få till stånd en

fastare form och bättre planmässighet över granskningsarbetet, än vad den

hittillsvarande formen med var för sig arbetande kommunalombud förmår

giva. Enhetlighet i arbetet, ökad kontroll och ökat ansvar framstå i första

hand såsom de vinster, omläggningen av kommunalombudsinstitutionen

bör kunna medföra.

Det har synts naturligt, att de båda myndigheter, pastor och mantalsskrivningsförrättaren,

som ha att svara för folkbokföringen, i någon form

bliva företrädda i nämnden, den förre personligen eller genom annan prästman

och den senare genom ombud. Någon lokal myndighet, förslagsvis

kommunens styrelse, torde inom ett begränsat personurval böra utse ordförande.

I de större kommunerna torde en uppdelning av arbetet å delegationer

vara bästa sältet att åstadkomma en effektiv granskning, och paragrafens

tredje stycke har tillkommit med detta syfte.

Bihang till riksdagens protokoll lilio. 1 sami. Nr lil. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

Mantalsskrivningsförrättaren förutsättes personligen icke komma att ingå

såsom ledamot av nämnden men synes i stället på sätt, som föreslagits, böra

beredas tillfälle att övervaka nämndens arbete och utöva rådgivande verksamhet.

§ 8.

Bestämmelserna i denna paragraf äro i viss mån likartade med motsvarande

i § 7 år 1930 och hava tillkommit för att angiva nämndens huvudsakliga

åligganden.

Bestämmelserna i tredje stycket angående skrivhjälpsexpeditioner m. m.

hava till förebild bestämmelserna i § 8 år 1930. För att utmärka att i § 3

omnämnt insamlingsarbete icke är avsett att beröras av bestämmelserna,

har hänvisning gjorts till § 4.

Innehållet i paragrafens följande stycken är avsett att framhäva nämndens

huvuduppgift att åstadkomma en revision av folkbokföringsuppgifterna,

däribland såsom ett viktigt led ingår, att i § 34 kyrkobokföringsförordningen

omförmält arbete med församlingsboken kommer till effektivt utförande.

Genom granskningsnämndens medverkan bör pastor i detta arbete,

som författningsenligt åvilar honom, erhålla en värdefull hjälp. Bestämmelsen

om, att pastor skall tillhandagå nämnden med upplysningar ur

församlingsboken, bör ses mot bakgrunden av att pastors arbete enligt § 34

är avsett att till en del försiggå jämsides med och inom ramen för granskningsnämndens

arbete. Samma är förhållandet med uttrycket »att med alla

de uppgifter, varöver nämnden förfogar, tillhandagå pastor»; däri inbegripes,

utan att detta kräver särskilt omnämnande, att pastor vid för-skrivning

skall äga tillgång till mantalsuppgiftema.

Någon påföljdsbestämmelse, såsom fanns intagen 1930 beträffande kommunalombuden,

har icke ansetts vara erforderlig beträffande granskningsnämnden.

§ 9.

Paragrafen ansluter sig till § 9 år 1930. Tillägg har gjorts om pastors

skyldighet att granska och avlämna den föreskrivna uppgiften till mantalsskrivningsförrättaren.

§ 10.

Bestämmelserna avse liksom i motsvarande paragraf år 1930 att reglera

de åtgärder, som gälla utnyttjandet av mantalsuppgiftema för folkräkningen,

sedan revisionen av folkbokföringsuppgifterna ägt rum. Då till skillnad

från år 1930 något insändande av mantalsuppgiftema till statistiska

centralbyrån icke skall ifrågakomma, utan inarbetandet av yrkesuppgifterna

skall ske genom prästerskapets försorg, har paragrafen måst helt omformuleras.

Innebörden av det arbete, som här åsyftas, har såsom helt ovidkommande

själva mantalsskrivningen icke ansetts i detta sammanhang behöva

beröras i annan mån, än att tiden, då mantalsuppgiftema skola hållas tillgängliga

för pastor, reglerats.

Den 9 februari, d. v. s. den tidpunkt, som enligt § 11 mantalsskrivningsförordningen

utgör frist för mantalslängdens överlämnande till pastor, har

efter samråd med sakkunniga ansetts såsom lämpligt gränsdatum för mantalsuppgifternas

insändande till pastor med den undantagsbestämmelse, som

finnes fogad till förslaget.

Föreskrift har intagits örn att pastor efter avslutat arbete skall insända

mantalsuppgiftema till mantalsskrivningsförrättaren.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

19

§§ 11 och 12.

Beträffande dessa paragrafer hänvisas till motiveringen i det föregående.

Såsom exempel på fall, då undantagsbestämmelser kunna bliva behövliga,

må framhållas en lindring i föreskriften att överallt avlämna skriftliga mantalsuppgifter

för de i nordligaste Sverige belägna kommunerna.

På grund av vad sålunda anförts får statistiska centralbyrån hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen antaga bifogade förslag till förordning

angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för

år 1941 med anledning av folkräkningen den 31 december 1940.

I handläggningen av detta ärende hava förutom undertecknade deltagit

t. f. förste aktuarien Fredelius.

Stockholm den 13 februari 1940.

Underdånigst

ERNST HÖIJER.

Ivar Uhnbom.

Kungl. Maj:ts förordning

angående särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för

år 1941 med anledning av folkräkningen den 31 december 1940.

§ I
Det

i § 4 mom. 5 förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning

lämnade medgivandet för allmoge och mindre skrivkunniga på landsbygden

att antingen själva eller genom annan uppgiftspliktig person muntligen

meddela sina uppgifter skall icke äga tillämpning vid mantalsskrivningen

för år 1941.

§ 2.

Uppgift till mantalsskrivning skall av en var vid mantalsskrivning uppgiftspliktig

avgivas enligt formulär, som fastställes av Kungl. Majit.

Vederbörande kommunala stvrelser skola föranstalta örn, att erforderligt

antal uppgiftsblanketter enligt fastställt formulär hållas tillgängliga på sådant

sätt, att de lätt kunna anskaffas av de uppgiftspliktiga. Kommun som

så önskar äger att mot bestridande av med tryckningen förenade kostnader

hos statistiska centralbyrån rekvirera blanketter. Anmälan om sådant

blankettbehov skall vara centralbyrån tillhanda senast den 1 juli 1940.

§ 3.

Uppgifterna för de å samma fastighet boende eller eljest där uppgiftspliktiga

skola i städer, köpingar och municipalsamhällen insamlas av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår, vilken det järn
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr lil.

väl åligger att tillse, det uppgifter avlämnas för samtliga uppgiftspliktiga,

samt att, därest uppgift uppenbarligen är oriktig eller ofullständig, föranstalta

om dess rättande eller fullständigande.

§ 4.

Uppgifter skola, i stad, köping eller municipalsamhälle av fastighetsägaren

eller den hans egendom brukar eller förestår, och å annan ort genom

den uppgiftspliktiges försorg avlämnas till vederbörande kommunalombud

eller granskningsnämnd, som omförmäles i § 7, senast åtta dagar före förskrivning^

(husförhör), varom stadgas i § 34 förordningen den 3 december

1915 angående kyrkoböckers förande.

Försummar någon att fullgöra vad honom enligt denna paragraf åligger,

vare påföljd, som i § 35 mom. 1 nämnda förordning sägs; dock skall vad

där stadgas angående befogenhet för pastor i stället avse i § 7 omförmäld

granskningsnämnd.

§ 5-

Det åligger pastor att minst fjorton dagar före för-skrivning (husförhör)

kungöra tid och plats för förrättningen.

§ 6.

Länsstyrelsen skall för varje kommun fastställa antalet av de i § 7 mom. 1

mantalsskrivningsförordningen omförmälda kommunalombud, under iakttagande

av att som regel minst ett ombud utses för varje påbörjat 500-tal av

kommunens invånarantal, därest icke länsstyrelsen på grund av särskilda

omständigheter finner antalet böra bestämmas efter annan grund. I intet

fall må dock ombudens antal för någon kommun understiga två.

Innan val av ombud sker, skall, därest icke med hänsyn till kommunens

invånarantal distriktsindelning anses obehövlig, den väljande myndigheten

hava beslutat örn kommunens indelande i folkräkningsdistrikt. Distrikten

skola till antal och omfattning så bestämmas, att det arbete, som jämlikt

§ 8 åvilar granskningsnämnd, kan bedrivas på ändamålsenligt sätt. Där så

kan ske, utan att nämnda syfte eftersättes, må vid kommunens indelande i

distrikt jämväl hänsyn tagas till att distrikten komma att utgöra lämpliga

arbetsområden för verkställandet av sådana åtgärder, som kunna ankomma

på vederbörande kristidsnämnd att vidtaga i samband med utdelning av

ransoneringskort, insamling av uppgifter rörande befolkningen m. m. över

förslag till distriktsindelning må pastor och vederbörande kristidsnämnd beredas

tillfälle yttra sig.

Pastor i var och en till kommunen hörande församling skall i god tid

före valet avgiva förslag å personer, lämpliga att utses till ombud.

Valet av ombud skall hava ägt rum före den 1 oktober 1940.

Förslag, som avses i § 2 mom. 1 mantalsskrivningsförordningen, skola

avgivas före den 15 augusti, och däri omförmäld kungörelse skall, under

iakttagande av vad i nämnda förordning härom i övrigt stadgas, före den 15

september uppläsas i kyrkan.

§ 7-

Inom varje kommun skall bildas en granskningsnämnd, som har till uppgift

att biträda vid upprättandet och insamlingen av uppgifterna till mantalsskrivningen

samt att svara för att erforderlig granskning och rättelse av

uppgifterna kommer till stånd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

21

Ledamöter i granskningsnämnd utgöras av pastor i var och en till kommunen

hörande församling eller av honom utsedd annan prästman i församlingen,

ett av mantalsskrivningsförrättaren utsett ombud samt kommunalombuden.

Den myndighet, som utövar kommunens beslutanderätt, utser

pastor eller annan ledamot i nämnden, som äger förtrogenhet med kyrklig

eller civil folkbokföring, att såsom ordförande kalla till sammanträde och

leda nämndens arbete.

Det är granskningsnämnd obetaget att uppdraga åt särskilda ledamöter

att inom kommunen i dess helhet eller inom respektive folkräkningsdistrikt

fullgöra sådant nämnden åvilande arbete, som icke kräver gemensam handläggning.

Statistiska centralbyrån utfärdar instruktion för granskningsnämnd, vari

närmare anvisningar meddelas angående nämndens arbetsuppgifter.

Mantalsskrivningsförrättare har att tillhandagå nämnden med råd och anvisningar

samt äger rätt att deltaga i nämndens sammanträden.

§ 8.

I § 7 omförmäld granskningsnämnd åligger särskilt:

att i god tid, innan mantalsuppgifterna skola av allmänheten avlämnas,

sammanträda och därvid noga genomgå dels i § 2 omförmält uppgiftsformulär

med därtill hörande anvisningar, dels i § 7 omförmäld instruktion;

att biträda med i § 2, andra stycket, omförmäld distribution av blanketter

samt att tillse, att uppgifterna avgivas å föreskrivet formulär;

att för så vitt möjligt föranstalta om, att skrivhjälpsexpeditioner (insamlingsställen)

till erforderligt antal anordnas inom kommunen, och att därvid

å tider, som på lämpligt sätt kungjorts, tillhandagå allmänheten vid uppgiftspliktens

fullgörande men även eljest att på allt sätt biträda vid formulärens

ifyllande och underlätta i § 4 omnämnd insamling av uppgifterna;

att genom en noggrann granskning av de avgivna uppgifterna och jämförelse

med annat tillgängligt uppgiftsmaterial, bl. a. församlingsboken, varur

pastor tillhandahåller nämnden för sådant ändamål erforderliga upplysningar,

verkställa en översyn av folkbokföringsuppgifterna, varvid tillses, att

i instruktioner eller på annat sätt meddelade anvisningar bliva till alla delar

iakttagna;

att, därest vid denna granskning felaktigheter och ofullständigheter visa

sig vara för handen, föranstalta örn, att rättelse och komplettering kommer

till stånd;

att med alla de uppgifter, varöver nämnden förfogar, tillhandagå pastor

vid fullgörandet av honom enligt § 34 kyrkobokföringsförordningen åvilande

skyldighet att rätta och komplettera församlingsboken: samt

att efter avslutat arbete och senast vid mantalsskrivningen överlämna mantalsuppgifterna

till mantalsskrivningsförrättaren.

- § 9.

Den, som inflyttar till en kommun efter det uppgift till mantalsskrivning

jämlikt § 4 skolat avlämnas men före utgången av år 1940, skall till pastor

samtidigt med flyttningsbetyget avlämna sådan uppgift. Det ankommer på

pastor att tillse, att sålunda avlämnad uppgift är fullständig och riktig samt

att, sedan han tagit vederbörlig del av innehållet, överlämna uppgiften till

mantalsskrivningsförrättaren.

Milano till riksdagens protokoll 1040. 1 sami. Nr Hl.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 141.

§ 10.

Mantalsskrivningsförrättaren skall, så snart omständigheterna medgiva och

senast den 9 februari påföljande år eller det senare datum, till vilket länsstyrelse

jämlikt § 11 mantalsskrivningsförordningen medgivit anstånd i fråga

om mantalslängdens avlämnande, överlämna samtliga honom tillhandakomna

mantalsuppgifter till pastor. Pastor har att med mantalsuppgifterna förfara

på sätt, statistiska centralbyrån meddelar i särskilda anvisningar till

pastorsämbetena angående folkräkningen, samt att, efter avslutat arbete,

översända mantalsuppgifterna till mantalsskrivningsförrättaren.

§ 11.

För städerna Stockholm och Göteborg gäller i tillämpliga delar, vad i denna

förordning stadgas.

§ 12.

Skulle beträffande viss kommun eller del av sådan ändring av de i denna

förordning stadgade bestämmelser i något avseende befinnas påkallad, må

vederbörande länsstyrelse efter statistiska centralbyråns hörande meddela de

undantagsbestämmelser, som kunna finnas erforderliga.

407452. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:140 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i a1 i texten
  2. BevU 1940:14 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning med särskilda bestämmelser rörande mantalsskrivningen för år 1941 i anledning a s. 4 i texten