Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m. m

1940-03-08 · 32 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 32 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:142, Med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41

m. m.; given Stockholms slott den 8 mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, utrikes-, social-,

kommunikations-, ecklesiastik- och handelsdepartementen anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till stat för statens allmänna

fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m. m. och anför därvid följande:
-

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Fastighetsfondens kapitalbehållning utgjorde den 1 juli 1938 i runt tal

170.40 miljbner kronor. Under budgetåret 1938/39 ha å kapitalinvesteringsanslag

till fonden lyftats 11.84 miljoner kronor och å motsvarande avskrivningsanslag

6.00 miljoner kronor. Från andra kapitalfonder har till fastigBihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 142.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

hetsfonden omförts 1.05 miljon kronor varav 1 miljon kronor avse å statliga

pensionsfonder förut bokförda fastigheterna nr 9 i kvarteret Milon och nr 3

i kvarteret Kungl. Trädgården i Stockholm. Därjämte har fastighetsfondens

kapital ökats med 1.51 miljon kronor på grund av att å fonden upptagits för

dövstumundervisningen avsedda fastigheter och byggnader för statens växtskyddsanstalt

m. m. Om hänsyn även tages till en obetydlig kapitalåterbäring,

utvisar fastighetsfonden härefter en utgående behållning den 30 juni

1939 av 178.79 miljoner kronor.

Den för budgetåret 1938/39 fastställda staten för fastighetsfonden balanserade

på 16.05 miljoner kronor. Inkomsterna beräknades till detta belopp

och för utgifter upptogos 7.90 miljoner kronor. Överskottet beräknades alltså

till 8.15 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i budgetredovisningen

för budgetåret 1938/39 (sid. 130 f.) intagen sammanställning. Enligt

denna har fondens överskott uppgått till 8.44 miljoner kronor, som tillförts

statsregleringen. Till reparations- och underhållskostnader m. m. ha

åtgått 3.97 miljoner kronor. Då under denna rubrik anslagits 4.45 miljoner

kronor, lia för ändamålet reserverade medel ökat med 0.48 miljon kronor.

Posten för hyresutgifter å byggnadsstyrelsens delfond har överskridits med

0.27 miljon kronor.

Den för innevarande budgetår gällande staten för fastighetsfonden är

fastställd genom brev den 2 juni 1939 (proposition nr 153, lagtima riksdagens

skrivelse nr 270). Beträffande statens innehåll torde få hänvisas till en

vid statsrådsprotokollet fogad tabell (bilaga A).

Utvidgad redovisning å statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar för närvarande sju delfonder,

nämligen fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens,

byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets och karolinska

sjukhusets delfonder.

I anslutning till de grunder, som angivits i propositionen nr 184 till 1939

års lagtima riksdag (jfr riksdagens skrivelse nr 245), skall redovisningen å

denna fond nu utvidgas till att avse även av generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen

förvaltade fastigheter. För detta ändamål skola två nya delfonder

inrättas, benämnda generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder. Vid

den utredning, som verkställts i dessa redovisningsfrågor, har närmare klarlagts

omfattningen av det fastighetsbestånd, som skall tillföras fastighelsfonden

vid inrättandet av dessa nya delfonder, därvid en värdering av fastigheterna

verkställts. Under hänvisning beträffande detaljerna till handlingarna

i ärendet — generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens statförslag för respektive

delfonder — torde utredningens resultat här få sammanfattas sålunda.

Generaltullstyrelsens delfond. Värdet av de fastigheter, som skola upptagas

till redovisning å denna delfond, kan beräknas vid ingången av budgetåret

1940/41 uppgå till i runt tal 1.42 miljon kronor, därav 0.11 miljon kronor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 142.

3

markvärde och 1.31 miljon kronor byggnadsvärde. I enlighet med av 1938

års riksdag godkända regler för avskrivning av å fastighetsfonden uppförda

byggnadsvärden, vilka regler ansetts böra komma till tillämpning även för

de nya delfonderna, skall för avskrivning av å delfonderna invärderade byggnader

till värdeminskningskonto avsättas så stort belopp, som skulle hava

avskrivits från tiden för byggnadernas färdigställande med tillämpande av

samma avskrivningsregler. Avskrivning skall för tullverkets byggnader ske

vid anskaffningen med 25 % av anskaffningskostnaden samt därefter med

1.25 % örn året, vilket motsvarar en avskrivningsperiod örn 60 år. Med iakttagande

härav beräknas för tiden intill den 1 juli 1940 hava avskrivits ett

sammanlagt byggnadsvärde av 0.77 miljon kronor. Efter denna avskrivning

återstår ett kapital av 0.65 miljon kronor, som alltså kommer att tillföras

statens allmänna fastighetsfond vid inrättandet av generaltullstyrelsens

delfond.

Lotsstyrelsens delfond. I fråga om den omfattning, i vilken lotsverkets fastigheter

böra redovisas å statens allmänna fastighetsfond, har lotsstyrelsen,

som i ärendet samrått med riksräkenskapsverket, i sin skrivelse med statförslag

för styrelsens delfond anfört följande.

Lotsverkets fastigheter utgöras av dels tjänstebostäder (bostadshus med

nödiga uthus) för personal vid vissa lots- och fyrplatser jämte uppassningshus

och lotsutkikar, dels fyrar och andra fasta sjömärken, dels ock hamnanläggningar

med båthus och slipar. Härtill komma vissa fastigheter, där

lotsverkets förråd äro placerade, samt hamnanläggningar, båthus och slipar

vid de under lotsverkets förvaltning stående livräddningsstationerna.

Den mark, varå anläggningarna äro uppförda, innehaves av lotsverket i vissa

fall med äganderätt, i andra fall till följd av enskilda hemman åvilande

lotsningsbesvär och i ännu andra fall med nyttjanderätt. Fastigheterna,

som äro fördelade längs rikets hela kust, äro jämförelsevis många. Värdet

å fastigheterna varierar inom tämligen vida gränser men är för det övervägande

flertalet fastigheter relativt lågt.

I avseende å frågan i vilken omfattning lotsverkets fastighetsbestånd bör

redovisas å statens allmänna fastighetsfond vill lotsstyrelsen erinra, att riksräkenskapsverket

i sitt underdåniga utlåtande den 28 februari 1939 angående

sättet för redovisning i riksbokföringen av fastigheter, som disponeras

av försvarsväsendet, tullverket oell lotsverket (såsom bilaga fogat vid prop.

nr 184 till 1939 års lagtima riksdag), intagit den ståndpunkten, att såväl

bostäder jämte lotsuppassningslius och lotsutkikar som även fasta fyrar

och hamnanläggningar skulle redovisas å fastighetsfonden. I sagda proposition

har departementschefen ställt sig i viss mån betänksam mot riksräkenskapsverkets

förslag i denna del, i det lian uttalat, att stark tvekan måste

råda, huruvida vissa hamn- och fyranläggningar borde ingå i fastigheternas

bokförda värden. Frågan örn gränsdragningen mellan de fastighetsvärden,

som böra redovisas å fastighetsfonden, och övriga anläggningsvärden

finge emellertid, enligt departementschefens uttalande, definitivt prövas

i samband nied det slutliga beslutet, angående inrättandet av ifrågavarande

delfond. I riksdagens skrivelse nr 245/1939 uttalas härom följande: »Riksdagen

har uppmärksammat, att det ifrågasatts att låta vissa hamn- och fyranläggningar

framdeles redovisas å fastighetsfonden samt att denna fråga

skulle ytterligare prövas av Kungl. Majit. I anledning härav anser sig riksdagen

böra betona önskvärdheten av att vid den redovisning av fastighets
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

beståndet, som bör ske över allmänna fastighetsfonden, hänsyn tages till

icke allenast fastigheternas rent juridiska karaktär utan även till praktiska

synpunkter, så att icke redovisningen av statens fastigheter, ehuru i formellt

hänseende fullt tillfredsställande, vid tillämpningen kan komma att medföra

svårigheter och ofta onödigt arbete. Det lärer emellertid kunna förväntas,

att dessa synpunkter vid ärendets fortsatta behandling av Kungl.

Maj:t komma att beaktas.»

I avseende å frågan i vilken utsträckning lotsverkets fastighetsbestånd

bör överföras till redovisning å statens allmänna fastighetsfond vill lotsstyrelsen

inledningsvis framhålla, att styrelsen förutsätter, att det genom inrättandet

av lotsverkets delfond icke skall uppkomma försämrade möjligheter

att tillgodose kraven på vidmakthållande och stärkande av de anläggningar,

som skulle redovisas å delfonden, framförallt säkerhetsanstalterna

för sjöfarten. I detta sammanhang bör bemärkas, att lotsverkets fastigheter

i stor utsträckning äro förlagda till avlägsna och svårtillgängliga platser och

att de ofta äro i särskild grad utsatta för väder och vind och ej sällan även

för sjöhävning och isgång. Underhållskostnaderna för dessa fastigheter bliva

därför jämförelsevis höga; att bestämma dessa kostnader efter mera

schematisk grund, som må vara användbar för fastigheter stående under

andra myndigheters förvaltning, låter sig sålunda ej göra.

Därest nu antydda synpunkter vinna tillbörligt beaktande, anser lotsstyrelsen

sig för sin del icke böra resa erinringar mot att överförandet till delfonden

av lotsverkets fastigheter sker i den omfattning, som för vinnande avönskvärd

redovisning av statens fastighetsbestånd må ur bokföringsmässiga

synpunkter anses påkallad. Lotsstyrelsen vill sålunda ej heller motsätta

sig riksräkenskapsverkets förslag att vissa fasta fyrar och hamnanläggningar

skola redovisas å lotsverkets delfond. Därest det emellertid efter

någon tids vunnen erfarenhet örn verkningarna i praktiken av redovisningssystemet

skulle visa sig, att jämkning i något avseende däri bör vidtagas,

får givetvis frågan härom då upptagas till prövning.

Emellertid lärer, enligt vad från riksräkenskapsverkets sida under hand

framhållits, anledning icke föreligga att av fyrar och hamnar medtaga å

delfonden annat än vissa mera betydande dylika anläggningar. För att icke

den bokföring inom lotsstyrelsen, som blir en följd av delfondens inrättande,

må bliva onödigt omfattande, är det också för arbetsbesparing av betydelse

att en sådan uppdelning kommer till stånd. Någon ur alla synpunkter

fullt rationell gräns mellan vad som bör medtagas å fonden och lämnas

utanför densamma torde dock vara svår att finna. Efter överläggning härom

med riksräkenskapsverket Ilar lotsstyrelsen stannat vid att föreslå, att

av fyrar endast de med ständig bevakning skola redovisas å delfonden samt

att av hamnanläggningar medtagas endast sådana, vilkas respektive värden

uppgå till omkring 20,000 kronor eller därutöver. Såsom skäl för nämnda

uppdelning av fyrarna må nämnas, att de bevakade fyrarna dels regelmässigt

hava högre fastighetsvärden än de obevakade, dels ingå i ett på fyrplatsen

förefintligt komplex av byggnader, nämligen bostäder m. m. för

fyrpersonalen, vilka byggnader i varje fall skola redovisas å fonden, dels

ock att de bevakade fyrarna i motsats till de obevakade i regel äro belägna

å mark, som av lotsverket innehaves med äganderätt.

Då lotsstyrelsen ansett sig böra gå med på, att vissa fyrbyggnader, nämligen

de bevakade fyrarna, skulle medtagas till redovisning å fastighetsfonden,

har emellertid styrelsen därvid utgått från, att den i respektive fyrbyggnader

ingående apparaturen härvid särskiljes och hålles utanför fonden. För

egentlig fast egendom passande regler örn avskrivning, underhåll och dy
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

5

likt lämpa sig nämligen icke för denna apparatur, som ständigt måste noga

underhållas och tillses samt, för att hållas i nivå med utvecklingen på fyrområdet,

relativt ofta utbytas mot modernare anordningar.

I enlighet med vad nu sagts har lotsstyrelsen föreslagit, att av lotsverket

tillhörig egendom följande tillgångar skola redovisas å styrelsens delfond

av statens allmänna fastighetsfond:

1) staten tillhörig, av lotsverket disponerad mark,

2) tjänstebostäder (bostadshus och uthus) vid lots- och fyrplatser jämte

lotsuppassningshus och lotsutkikar, d. v. s. samtliga byggnader vid nämnda

platser utom fyranläggningar,

3) fyrbyggnader (dock ej apparaturen) vid bevakade fyrar; samt

4) hamnanläggningar, vilkas respektive värden uppgå till omkring 20,000

kronor eller därutöver.

Det vill förefalla, som örn vad lotsstyrelsen sålunda föreslagit skulle innefatta

en godtagbar lösning av frågan om den omfattning i vilken lotsverkets

fastigheter böra upptagas å fastighetsfonden. Enligt uppgifter i handlingarna

kommer fastighetsfonden därmed att vid inrättandet av lotsstyrelsens

delfond tillföras följande tillgångar, nämligen:

mark............................... 0.23 milj. kronor

byggnader utom fyranläggningar...... 5.29 » »

fyranläggningar...................... 2.30 » »

hamnanläggningar.................... 1.63 » »

Sammanlagda värdet skulle alltså utgöra 9.45 miljoner kronor. Å avskrivningskonto

skulle komma att redovisas ett belopp av 4.58 miljoner kronor

för byggnader utom fyranläggningar samt 2.30 miljoner kronor respektive

1.63 miljon kronor för fyranläggningar respektive hamnanläggningar; sistnämnda

båda grupper av anläggningar ha förutsatts skola redovisas som

helt avskrivna. Kapitalökningen för fastighetsfonden reduceras sålunda till

0.94 miljon kronor.

Kungl. Maj:t torde böra förordna om inrättande av generaltullstyrelsens

och lotsstyrelsens delfonder per den 30 juni 1940 och därvid fastställa de

värden å mark och byggnader, med vilka fastigheterna ifråga skola upptagas

å delfonderna ävensom meddela de föreskrifter i övrigt som erfordras

vid denna utvidgning av redovisningen å statens allmänna fastighetsfond.

Beträffande övriga förändringar i avseende å fastighetsbeståndet å statens

allmänna fastighetsfond torde här få nämnas följande. Såsom framgår av

särskild proposition angående markbyte mellan staten och Vänersborgs stad

för ordnande av tomtområdet för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor, torde den fastighet, som disponeras av denna anstalt, böra upptagas

till redovisning å fastighetsfonden (byggnadsstyrelsens delfond). Vidare torde

Lunds universitets delfond av fastighetsfonden böra kompletteras med det

s. k. sjölaboratoriet vid limnologiska stationen vid Aneboda. Till de ändringar

i poster å fondens stat som härav skulle kunna följa har hänsyn

ansetts icke behöva tagas vid uppgörande av statförslaget.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

Fastighetsfondens stat för budgetåret 1940/41.

Det förslag till stat för allmänna fastighetsfonden, som framlägges i det

följande, slutar på ett belopp av 18,652,000 kronor.

Genom tillkomsten av generaltullstyrelsens och lotsstyrelsens delfonder

ha utgifterna å fastighetsfonden ökats med sammanlagt 394,000 kronor samt

inkomsterna med tillhopa 458,000 kronor. Överskottet stiger alltså till följd

av utvidgningen av fondredovisningen med 64,000 kronor.

För övriga delfonder uppgå utgifterna till 8,308,000 kronor eller till 31,900

kronor mera än i årets stat. Kostnaderna för reparationer och underhåll beräknas

760,000 kronor lägre. Till avsättning till värdeminskningskonto äskas

623,000 kronor mera än som upptagits i årets stat, huvudsakligen beroende

på att anslag nu upptagits för avskrivning beträffande karolinska

sjukhuset. Hyresutgifterna stiga med 168,900 kronor. Ersättningen till

ifrågavarande delfonder belöper sig till 15,605,000 eller 848,000 kronor mera

än i år.

Fastighetsfondens totala överskott uppgår till 9,950,000 kronor.

Till grund för förslaget till stat för fastighetsfonden ha lagts av vederbörande

förvaltningsmyndigheter avgivna statförslag för respektive delfonder.

Närmare uppgifter örn de i dessa statförslag beräknade inkomst- och utgiftsbeloppen

lämnas i en sammanställning i bilagan A, däld även såvitt angår

de nuvarande delfonderna införts motsvarande belopp i den för innevarande

budgetår fastställda staten för fastighetsfonden.

över de av förvaltningsmyndigheterna för de nuvarande delfondema

framlagda statförslagen har riksräkenskapsverket yttrat sig dels i särskilt

utlåtande den 9 december 1939, dels i sin inkomstberäkning för budgetåret

1940/41. Vid uppgörande av inkomstberäkningen ha för verket varit tillgängliga

jämväl de av generaltullstyrelsen respektive lotsstyrelsen, i samråd

med riksräkenskapsverket, avgivna förslagen till stater för generaltullstyrelsens

respektive lotsstyrelsens delfonder.

Riksräkenskapsverkets slutliga förslag, intaget i bilaga A, ansluter sig nära

till de av förvaltningsmyndigheterna framlagda beräkningarna. Verkets

granskning har varit väsentligen av teknisk art, i det att verket ansett sig icke

hava haft att till behandling upptaga frågan örn vilka grunder, som borde

tillämpas vid beräkningen av medelsbehovet för reparations- och underhållskostnader

m. m. Vad dessa kostnader beträffar, ha desamma underkastats

granskning ur besparingssynpunkt vid uppgörande av ett i statsverkspropositionen

framlagt preliminärt statförslag. I övrigt har detta förslag anslutit

sig till riksräkenskapsverkets beräkningar. Det med förevarande proposition

framlagda förslaget avviker endast i ringa mån från det preliminära.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

7

Utgifterna.

Å fastighetsfondens stat böra utgifterna för nästa budgetår fördelas på följande

rubriker, nämligen: 1) reparations- och underhållskostnader m. m., 2)

avsättning till värdeminskningskonto, 3) hyres- och arrendeutgifter m. m.

för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden.

Reparations- och underhållskostnader m. m.

I enlighet med vad Kungl. Majit föreskrivit hava de myndigheter, som

under budgetåret 1938/39 förvaltat delfonder av fastighetsfonden, avgivit

redogörelser för användningen under nämnda budgetår av medel som under

ifrågavarande anslagsposter ställts till förfogande. I den mån icke uppgifter

i det följande lämnas ur dessa redogörelser torde beträffande redogörelsernas

innehåll få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Fångvårdsstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. för denna delfond ha varit anslagna följande belopp, med vilka sammanställts

de faktiska utgifterna under respektive budgetår:

Budgetår

1937/38

1938/39

1939/40

Enligt stat

kronor

300,000

300.000

325.000

Enligt räkenskaperna

kronor

298,626

302,268

Fångvårdsstyrelsen har i sin skrivelse med statförslag för budgetåret

1940/41 anfört, att av anslaget till reparations- och underhållskostnader

m. m. hittills bestritts bland annat kostnader för bränsle, lyse och vatten för

de under fångvårdsstyrelsens delfond redovisade bostadshusen och bostadslägenheterna

ävensom, i viss utsträckning, för fängelsebyggnadema. Styrelsen

hade funnit sig böra från och med budgetåret 1939/40 frångå det sålunda

tillämpade förfarandet och för framtiden bestrida ifrågavarande utgifter

för bränsle, lyse och vatten av förslagsanslaget till fångvårdsstyrelsen

och fångvårdsstaten: omkostnader, ett förfaringssätt som syntes vara principiellt

riktigare. Styrelsen beräknade den härigenom uppkommande besparingen

å utgiftsposten till reparations- och underhållskostnader m. m.

till omkring 10,000 kronor. Anspråken på medel för reparations- och underhållsarbeten

— i synnerhet för fortsatt modernisering av fängelsebyggnaderna

— och den fortsatta prisstegringen å material m. m. gjorde det

emellertid nödvändigt för styrelsen att upptaga posten till reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1940/41 till 325,000 kronor eller

samma belopp som för budgetåret 1939/40.

Utrikesdepartementets delfond. För denna delfond lia till reparationsoch

underhållskostnader in. m. beräknats, respektive utgått följande belopp:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Budgetår stat

kronor

1937/38 ............................ 181,400

1938/39 ............................ 200,000

1939/40 ............................ 263,000

Höjningen för budgetåret 1939/40 avser kostnader för uppvärmning och

belysning av tjänstebostäder i statens fastigheter för vissa tjänstemän vid

utrikesförvaltningen. Frånräkna! sistnämnda kostnader utgjorde alltså det

för reparationer och underhåll anvisade beloppet även för budgetåret

1939/40 200,000 kronor.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen upprättad, av styrelsen och utrikesdepartementet

åberopad promemoria beräknas kostnaderna under förevarande

rubrik, frånsett utgifterna för uppvärmning och belysning av förenämnda

tjänstebostäder, till 220,000 kronor för budgetåret 1940/41. Till stöd för

ökningen ha åberopats de osäkra förhållanden, som för närvarande råda,

och den prisstegring, som kunde anses föreligga. Med tillägg av nämnda

kostnader för uppvärmning och belysning av tjänstebostäder har utrikesdepartementet

i sitt statförslag upptagit anslagsposten för budgetåret 1940/41

till avrundat 285,000 kronor.

Medicinalstyrelsens delfond. Till reparations- och underhållskostnader

m. m. ha för denna delfond anslagits och utgått följande belopp:

Budgetår Enli& stat

kronor

1937/38 ......................... 1,100,000

1938/39 ......................... 1,250,000

1939/40 ......................... 1,260,000

Med avseende å medelsdispositionen under budgetåret 1938/39 inhämtas

av handlingarna i ärendet, att i sinnessjukhusens stater upptagits anslagsmedel

för underhåll å sammanlagt omkring 344,000 kronor, att medicinalstyrelsen

å de av direktionerna framlagda reparationsförslagen (belöpande

sig till cirka 642,000 kronor) beviljat omkring 510,000 kronor saint att därutöver

för särskilda arbeten m. m. ställts till förfogande omkring 506,000

kronor.

Härjämte må nämnas att Kungl. Majit den 2 februari 1940 anbefallt medicinalstyrelsen

att föranstalta om utförande av vissa arbeten vid Mariebergs

sjukhus i Kristinehamn, avseende inledande av vatten- och avloppsledningar

i vissa sjukhuset tillhöriga personalbostadshus m. m., för en kostnad

av högst 7,600 kronor, att utgå av förevarande anslagspost i staten för fastighetsfonden

för budgetåret 1939/40.

Medicinalstyrelsen har för nästa budgetår äskat 1,400,000 kronor till reparations-

och underhållskostnader m. m. för styrelsens delfond och därvid

framhållit, att det, bland annat på grund av stigande materialpriser och arbetslöner,

syntes visa sig för framtiden omöjligt att inom ramen för nu utgå
-

Enligt räkenskaperna

kronor

1,130,159

1,194,335

Enligt räkenskaperna

kronor

209,592

188,406

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

9

ende anslag tillgodose behövligt underhållsarbete vid statens sinnessjukhus,

av vilka flertalet vore över 25 år gamla.

Byggnadsstyrelsens delfond. Under denna delfond lia till reparationsoch

underhållskostnader m. m. anvisats följande belopp, jämte vilka angivits

de faktiska utgifterna från anslagsposten under respektive budgetår:

Budgetår

1937/38

1938/39

1939/40

Enligt stat

kronor

1.700.000

2.084.000

1.800.000

Enligt räkenskaperna

kronor

1,971,534

1,747,732

De ordinarie reparations- och underhållskostnaderna för byggnadsstyrelsens

delfond ha plägat beräknas till viss procent av det uppskattade byggnadsvärdet

för de å delfonden redovisade fastigheterna (exklusive värdet å

nya elementarskolans byggnad som underhålles av Stockholms stad). Tidigare

har nämnda procentsats utgjort 1.5. I skrivelse med statförslag för

budgetåret 1939/40 anförde byggnadsstyrelsen emellertid, att det varit nödvändigt

att öka procentsiffran 1.5 med 15 % eller avrundat till 1.7. Detta

beräkningssätt hade godkänts av Kungl. Majit och riksdagen beträffande

budgetåret 1938/39. Styrelsen anförde vidare, att då någon nämnvärd ökning

av underhållskostnaderna för budgetåret 1939/40, såvitt då kunde bedömas,

icke vore att förvänta, procentsiffran 1.7 borde kunna bibehållas.

I förslaget till stat för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden för

nästa budgetår har styrelsen upptagit anslagsposten för reparations- och underhållskostnader

m. m. till 2,550,000 kronor. Till stöd för detta förslag

har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Enligt den nu på sedvanligt sätt verkställda indexberäkningen för underhålls-

och reparationskostnader, vilken baserats på de under våren 1939 antagna

anbuden från årets hantverksmästare för arbeten i Stockholm, är för

1939 indextalet 263, jämfört med 100 år 1914. Motsvarande indextal för år

1938 var 257. Stegringen utgör således endast 6 enheter och torde icke böra

föranleda någon ändring av procentsiffran för underhållskostnaderna, 1.7

procent av byggnadsvärdena.

Det byggnadsvärde, som bör läggas till grund för procentberäkningen, utgör,

exklusive nya elementarskolans byggnadsvärde, 110,042,204: 39 kronor.

Reparations- och underhållsanslaget blir alltså 1.7 procent av nämnda belopp

eller 1,870,717:46 kronor eller i avrundat tal 1,870,000 kronor.

Under nu rådande ovissa förhållanden oell med de jämförelsevis betydande

prisökningar, som sedan augusti månad inträffat på byggnadsmarknaden,

ävensom med hänsyn till de ytterligare prisstegringar, som otvivelaktigt

äro att förvänta, för den händelse krisläget fortsätter, torde emellertid

det nämnda beloppet 1,870.000 kronor behöva beräknas icke oväsentligt

högre. Givetvis är det dock icke möjligt att förutsäga prisstegringens storlek

vid tiden för nästa budgetårs ingång. För dagen torde man kunna anse, att

prisstegringen uppgår till lägst omkring 20 °/o, det vill säga till omkring

375,000 kronor för ifrågavarande anslagspost.

Till underhållskostnaderna bör jämväl läggas ett belopp för bestridande

av staten åliggande kommunala och andra utskylder, vilka kunna beräknas

till i runt tal 10,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 142-

För ändamål, som tidigare bekostats från anslaget till lyshållning med

flera utgifter för kronans publika hus i Stockholm, bör liksom för innevarande

budgetår ett belopp av 30,000 kronor tilläggas underhållsanslaget.

Såsom i undertecknad generaldirektörs skrivelse den 9 oktober 1939 till

statssekreteraren i finansdepartementet framhållits, Ilar byggnadsstyrelsen,

i den mån underhållsanslagen därtill lämnat tillgång, under ett flertal år

utfört för brandsäkerheten erforderliga arbeten å vindarna inom fastigheter

i Stockholm. Dessa arbeten hava bestått i sektionering av större utrymmen

medelst uppsättande av brandhärdiga väggar, impregnering av takstolar

m. m. med eldskyddsfärg samt inläggning av brandhärdig golvmassa å

banb.jälksvindar. Dylika arbeten hava hittills utförts inom 17 byggnader

och äro under innevarande budgetår avsedda att utföras inom ytterligare ett

10-tal byggnader. En approximativ kostnadsutredning rörande behovet av

ytterligare dylika arbeten inom Stockholmsfastigheterna slutar å en summa

av omkring 400,000 kronor. I skrivelsen ifrågasattes att den besparing å

135.000 kronor, som skulle uppkomma å årets underhållsanslag, därest vissa

reparationsarbeten icke skulle komma till utförande under innevarande budgetår,

borde tagas i anspråk för utförande av ytterligare brandsäkerhetsåtgärder

inom vindsutrymmen i en del Stockholmsfastigheter.

Om de i nämnda skrivelse ifrågasatta brandsäkerhetsåtgärderna, vilkas

behövlighet byggnadsstyrelsen ånyo vill vitsorda, skola komma till utförande,

erfordras utöver sistnämnda belopp å 135,000 kronor ytterligare 265,000

kronor.

Den sammanlagda reparations- och underhållskostnaden för byggnadsstyrelsens

delfond uppgår alltså till 1,870,000 + 375,000 + 10,000 + 30,000 +

265.000 kronor = 2,550,000 kronor.

Kungl. Majit har den 15 december 1939 bemyndigat byggnadsstyrelsen att

lör utförande av ytterligare brandsäkerhetsåtgärder inom vindsutrymmen i

vissa å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond redovisade

fastigheter i Stockholm disponera av ifrågavarande anslagspost ett

belopp av högst 135,000 kronor, motsvarande beräknad besparing å anslagsposten

vid inställande av vissa tidigare planerade reparationsarbeten under

innevarande budgetår.

GeneraltiiUstyrelsens delfond. I sitt statförslag har generaltullstyrelsen

upptagit ett belopp av 45,000 kronor för reparations- och underhållskostnader

m. m., motsvarande omkring 3.4 °/o av byggnadsvärdet. Enligt inhämtad

uppgift utgjorde motsvarande kostnader för budgetåret 1937/38 i runt

tal 52,650 kronor och för budgetåret 1938/39 i runt tal 43,200 kronor.

Uppsala universitets delfond. Under denna delfond lia till reparationsoch

underhållskostnader m. m. för dels akademiska sjukhuset, dels övriga

fastigheter anvisats följande belopp, jämte vilka angivits de faktiska utgifterna

från anslagsposterna under budgetåret 1938/39:

Budgetår

1938/39

1939/40

Akademiska

Enligt stat

kronor

sjukhuset

Enligt räkenskaperna

kronor

136.000 120,890

144.000

övriga fastigheter

Fnliot stat Enligt räken''

Enligt stat Skaperna

kronor kronor

250,000 202,480

250,000

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142-

11

I redogörelsen för användningen av för budgetåret 1938/39 anvisade medel

under förevarande rubrik har universitetets drätselnämnd anfört bland annat

följande:

Reparationsanslaget utgjorde för akademiska sjukhuset 136,000 kronor

samt för övriga fastigheter 250,000 kronor. Genom tillfälliga smärre inkomster

under budgetåret ökades sistnämnda belopp med 742 kronor till

250,742 kronor.

Utgifterna för akademiska sjukhusets underhåll utgjorde 120,889: 64 kronor,

vadan en behållning till budgetåret 1939/40 å 15,110: 36 kronor förefanns.

Utgifterna för underhåll av övriga fastigheter utgjorde 203,222: 13

kronor. En behållning å 47,519: 87 kronor förelåg alltså. Dessa behållningar

bero emellertid dels därpå att betalning för en del kontrakterade arbeten

icke hunnit erläggas före budgetårets slut samt dels och huvudsakligen

därpå att universitetets delfond nyinrättades från och med den 1 juli 1938.

Enär reparations- och underhållsarbeten i institutionsbyggnaderna så vitt

möjligt böra förläggas till sommarmånaderna, hade dylika arbeten i likhet

med vad städse tidigare varit fallet planerats och i väsentliga delar kontrakterats

avsevärd tid före sagda datum. Därvid kunde man icke vid bestämmandet

av arbetenas omfattning taga hänsyn till den avsevärda ökningen av

reparationsanslaget, som sedermera i samband med delfondens inrättande

vidtogs. På grund därav kommo liksom föregående år viktiga arbeten att

få anstå.

Av samma redogörelse inhämtas vidare, att bland utgifterna under budgetåret

1938/39 ingått dels ett belopp av 50,706:51 kronor, som utgjorde

skuld å reparationsanslaget från föregående budgetår och vilket belopp tidigare

förskotterats av universitetet, dels ett motsvarande belopp å 6,090

kronor för akademiska sjukhusets underhåll. Täckningsåtgärder hade på

sin tid anmälts och av riksdagen medgivits.

Det under förevarande anslagsrubrik anvisade beloppet, för innevarande

budgetår utgörande 394,000 kronor, anser drätselnämnden vara i sin helhet

erforderligt jämväl under budgetåret 1940/41. Drätselnämnden har med

hänsyn till rådande tidsförhållanden ansett sig icke böra göra framställning

örn någon höjning av beloppet i fråga.

Lunds universitets delfond. För denna delfond ha under budgetåren

1938/39 och 1939/40 till reparations- och underhållskostnader m. m. anslagits

följande belopp, med vilka sammanställts den faktiska utgiften under först
-

nämnda budgetår:

Budgetår

Enligt stat

Enligt räken- skaperna

kronor

kronor

1938/39 .............

............... 169,000

160,700

1939/40 .............

............... 130,000

I drätselnämndens vid Lunds universitet statförslag för budgetåret 1940/

41 har under förevarande anslagspost äskats ett belopp av 150,500 kronor,

utgörande i avrundat tal 1.7 °/o av ett beräknat byggnadsvärde den 1 juli

1940 å cirka 8,850,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

Karolinska sjukhusets delfond. Rubriken för reparations- och underhållskostnader

m. m. är för denna delfond i staten uppdelad på två anslagsposter,

avseende den ena karolinska sjukhuset och den andra serafimerlasarettet.

Under dessa rubriker ha anslagits följande belopp, varjämte angivits den

faktiska utgiften under budgetåret 1938/39:

Budgetår

1938/39

1939/40

Karolinska

Enligt stat

kronor

sjukhuset

Enligt räkenskaperna

kronor

11.000 10,095

50.000

Serafimerlasarettet

Enligt räkenskaperna

kronor kronor

Enligt stat

50.000 46,246

83.000

Av det för serafimerlasarettet för budgetåret 1939/40 anvisade beloppet,

83.000 kronor, avsågo 33,000 kronor vissa särskilda arbeten av engångskaraktär

(se prop. 153 till 1939 års lagtima riksdag, sid. 18).

För budgetåret 1940/41 har direktionen för karolinska sjukhuset äskat

100.000 kronor för sjukhusets reparations- och underhållskostnader m. m.

samt till stöd härför anfört följande:

Beräkningen av reparations- och underhållskostnader m. m. för karolinska

sjukhuset möter givetvis stora svårigheter, innan praktisk erfarenhet vunnits.

Det är emellertid klart, att ifrågavarande byggnadskomplex med ett

byggnadsvärde av 29,063,065 kronor måste kräva avsevärda underhållskostnader,

särskilt med hänsyn till det stora slitaget inom ett sjukhus. Därjämte

måste beaktas att sjukhusområdet omfattar 373,000 kvm, därav cirka

65.000 kvm vägar, gångar och grusade gårdsplaner. Återstoden är till stor

del utlagd till park. Vidare måste beaktas, att i sjukhusets personalstat ej

finnes upptagen personal för utförande av snickeri-, målnings- eller murningsarbeten.

Dessa arbeten måste utföras på entreprenad eller genom tillfälligt

anställda arbetare.

En viss ledning för beräknandet av ifrågavarande kostnader kan erhållas

genom en jämförelse med byggnadsstyrelsens beräkningar av liknande kostnader.

I detta avseende tillåter sig direktionen hänvisa till vad byggnadsstyrelsen

anfört vid framläggande av förslag till stat för styrelsens delfond

av fastighetsfonden för budgetåret 1939/40, infört i proposition nr 153/1939

sid. 14. Byggnadsstyrelsen kommer här fram till en beräkningsgrund av

1.7 % av byggnadsvärdet å färdiga byggnader. Till denna beräkningsgrund

anslöt sig Kungl. Maj:t och riksdagen. Sedan dessa beräkningar gjordes

hava emellertid betydande prisstegringar skett.

Enligt denna beräkningsgrund skulle reparations- och underhållskostnaderna

vid karolinska sjukhuset uppgå till (1.7 % av 29,063,065 kronor)

494,072 kronor. Med hänsyn till att sjukhuset är nyuppfört torde kostnaderna

under närmaste tiden ej behöva uppgå till nämnda belopp. Erinras

må emellertid att vissa av sjukhusets byggnader varit färdiga sedan flera

år tillbaka och därför redan nu kräva betydande underhåll.

Ett rationellt ordnande av byggnadernas underhåll synes vara anställande

vid sjukhuset av särskild personal för byggnadsarbeten (en verkmästare och

erforderligt antal hantverkare). I avvaktan på erfarenhet har emellertid

direktionen icke funnit sig nu böra föreslå en dylik organisation.

För nästa budgetår beräknar direktionen ett belopp av 100,000 kronor vara

erforderligt för bestridande av underhålls- och reparationsarbeten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

13

För reparationer och underhåll beträffande serafimerlasarettet har direktionen

för karolinska sjukhuset äskat ett belopp av 70,000 kronor, vilket motsvarar

ungefär 1 % av ifrågavarande fastighets brandförsäkringsvärde.

Lotsstgrelsens delfoncl. 1 fråga örn beräkningen av anslagsposten till reparations-

och underhållskostnader m. m. har lotsstyrelsen anfört följande:

Kostnaderna för de ändamål, som med å denna post uppförda medel skola

tillgodoses, lia hittills i huvudsak hestritts från den å lotsverkets omkostnadsstat

upptagna posten Reparation och underhåll av byggnader. Från sistnämnda

post, som under vartdera av budgetåren 1938/39 och 1939/40 varit

uppförd med ett belopp av 330,000 kronor, bestridas för närvarande kostnader

för reparation och underhåll av dels lotsverkets samtliga fastigheter,

såsom tjänstebostäder, bevakade och obevakade fyrar, maskinhus, lotsupppassningshus,

lotsutkikar, vägar, fasta sjömärken, hamnanläggningar, båthus

oell slipar, dels ock all till nämnda fastigheter hörande apparatur, maskiner

och inventarier. Lotsstyrelsen har nu ur sistnämnda post utbrutit ett så stort

belopp, som motsvarar kostnaderna för reparation och underhåll av den

egendom, som skall redovisas å delfonden. Det härvid erhållna beloppet

255,100 kronor har uppdelats å de tre särskilda underrubrikerna Byggnader

utom fyranläggningar, Fyranläggningar och Hamnanläggningar med ledning

av de faktiska utgifterna för dessa tre ändamål under budgetåret 1938/39.

För reparation och underhåll av byggnader m. m., som icke ingå i delfonden,

komme alltså att å omkostnadsstaten kvarstå ett belopp av (330,000 —

255,100 =) 74,900 kronor eller i runt tal 75,000 kronor.

I detta sammanhang vill lotsstyrelsen framhålla att ifrågavarande tre till

reparations- och underhållskostnader m. m. avsedda delposter var och en

kommer att få samma natur som ett reservationsanslag d. v. s. att delpost

icke får överskridas och att å andra sidan å en delpost under visst budgetår

uppkommet överskott kvarstår och är för med densamma avsedda ändamål

disponibelt i fortsättningen. Detta senare innebär en fördel i så hänseende,

att reparations- och underhållsarbetena kunna planeras och bedrivas med

större rörelsefrihet. Å andra sidan innebär delposternas maximering, särskilt

vad beträffar delposten till hamnanläggningar, såtillvida viss risk att örn en

större skadegörelse skulle inträffa — något som med hänsyn till det för sjöhävning,

isgång m. m. ofta utsatta läget understundom kan enligt vad erfarenheten

visat drabba någon lotsverkets anläggning — delposten kan befinnas

otillräcklig. Då det i sådan händelse i regel är för uppehållande av anstalternas

behöriga funktion påkallat, att den inträffade skadan omedelbart

repareras, måste då annan utväg till anskaffande av behövliga medel stå till

buds. Lotsstyrelsen vill i avseende härå uttala, att det torde få förutsättas,

att i en dylik situation möjlighet må föreligga att erhålla kostnad för dylikt

ändamål täckt från medel, som stå till Kungl. Maj:ts förfogande. I avseende

härå vill lotsstyrelsen erinra, att föredragande departementschefen i

propositionen nr 115 till 1935 års riksdag med förslag till inkomst- och utgiftsstat

för statens allmänna fastiglietsfond för budgetåret 1935/3(i uttalat

(sid. 11) att örn under ett budgetår till följd av oförutsedda händelser behov

skulle uppkomma av reparationsarbeten av sådan omfattning, att den i utgiftsslaten

upptagna anslagsposten icke kan bereda tillgång till utgifternas

täckande, det å riksstaten anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

lärer få för ändamålet av Kungl. Maj:t anlitas i enlighet med de för dispositionen

av detta anslag av riksdagen fastställda villkoren.

Från ifrågavarande utgiftspost till reparations- och underhållskostnader

m. m. torde vidare få bestridas skatter och onera för de å delfonden redovi
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

Ittfartemenls
chefen.

säde fastigheterna, vilka utgifter, som hittills bestritts från den i lotsverkets

omkostnadsstat upptagna posten till Diverse och extra utgifter, torde kunna

beräknas till omkring 2,300 kronor för år.

I enlighet härmed har lotsstyrelsen upptagit anslagsposten reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1940/41 till 257,400 kronor, därav

214,600 kronor till byggnader utom fyranläggningar, 30,100 kronor till fyranläggningar

och 12,700 kronor till hamnanläggningar. Dessa belopp har

riksräkenskapsverket avrundat så, att summan under anslagsposten uppgår

till 258,000 kronor.

För innevarande budgetår lia å fastighetsfondens stat till reparations- och

underhållskostnader m. m. för de å fonden redovisade fastigheterna anslagits

4,305,000 kronor. Förvaltningsmyndigheterna ha för nästa budgetår hemställt

örn anvisande av sammanlagt 5,576,900 kronor för nämnda ändamål.

Av detta belopp hänföra sig 45,000 kronor respektive 257,400 kronor till generaltullstyrelsens

och lotsstyrelsen delfonder, vilka skola inrättas vid budgetårsskiftet.

På de övriga delfonderna faller alltså ett belopp av 5,274,500

kronor eller i runt tal 970,000 kronor mera än för innevarande budgetår.

Vid den utredning som föregick propositionen nr 79 till urtima riksdagen,

angående åtgärder för begränsning av statsutgifterna under budgetåret 1939/

40 m. m., framhölls önskvärdheten av att minska utgifterna även för reparationer

och underhåll av statens fastigheter. Det ansågs därvid i regel icke

lämpligt att direkt begränsa dispositionen av medel för ifrågavarande ändamål

med visst belopp för innevarande budgetår. En dylik begränsning syntes

hellre böra genomföras genom en reduktion av medelsanvisningen för

budgetåret 1940/41. Med åberopande härav hemställde jag hos de myndigheter,

som skulle komma att förvalta delfonder av fastighetsfonden under

nästa budgetår, att de ville omedelbart vidtaga de åtgärder med avseende å

arbeten och arbetsplaner som erfordrades för att en rationell avvägning av

de underhållsbehov, som vid en reducerad medelstilldelning för budgetåret

1940/41 kunde täckas, skulle bliva möjlig. I anslutning till den ståndpunkt,

som sålunda intagits vid besparingsarbetet, beskuros vid statsverkspropositionens

uppgörande myndigheternas anslagsäskanden så, att i det preliminära

förslaget till stat för fastighetsfonden beloppet för reparations- och

underhållskostnader m. m. begränsades till sammanlagt 3,825,000 kronor.

Det torde icke nu föreligga anledning vidtaga ändring av denna i det preliminära

förslaget beräknade anslagssumma.

För fångvårdsstyrelsens delfond föreslår jag, att ett belopp av 290,000

kronor anslås till reparations- och undei-hållskostnader m. m. för nästa budgetår.

Därvid förutsättes att, såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit, de kostnader

för bränsle, lyse och vatten, vilka hittills belastat fastighetsfondens

stat, i stället skola utgå av omkostnadsanslaget för fångvårdsstyrelsen och

fångvårdsstaten.

Till reparations- och underhållskostnader m. m. för utrikesdepartementets

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

15

delfond är i gällande stat upptaget ett belopp av 263,000 kronor. Härav belöpa

cirka 63,000 kronor på utgifter för uppvärmning och belysning av vissa

tjänstebostäder. Det synes mig lämpligt, att dessa utgifter, som kunna bliva

underkastade betydande växlingar, utbrytas och redovisas å en särskild förslagsvis

beräknad delpost, vilken torde böra benämnas »Bränsle och lyse för

vissa tjänstebostäder». Å denna delpost torde böra upptagas ett belopp av

65.000 kronor. För reparations- och underhållskostnader i allmänhet m. m.

torde böra beräknas ett belopp av 185,000 kronor under en delpost, med

avseende å vars disposition sedvanliga regler för användning av anslagsmedel

under förevarande rubrik böra gälla.

För medicinalstyrelsens delfond har för innevarande budgetår anslagits

ett belopp av 1,260,000 kronor till reparations- och underhållskostnader

m. m. Enligt vad som i samband med besparingsutredningen inhämtats,

synes det vara möjligt att så begränsa kostnaderna för ifrågavarande ändamål

för budgetåren 1939/40 och 1940/41, att anslagsposten för nästa budgetår

icke behöver beräknas högre än 750,000 kronor. De inskränkningar,

som härför förutsättas, betyda att underhållet för närvarande med hänsyn

till tidsläget i väsentlig grad begränsas.

Under byggnadsstyrelsens delfond har i årets stat uppförts ett belopp

av 1,800,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har vid sin beräkning av utgifterna

för styrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond uppfört

posten för reparations- och underhållskostnader m. m. med ett belopp av

2.550.000 kronor. Härav avse 10,000 kronor utskylder, 30,000 kronor vissa

renhållningsutgifter i Stockholm, 1,870,000 kronor ordinarie reparationsoch

underhållskostnader, beräknade efter för nu löpande budgetår tillämpade

grunder, 375,000 kronor begärd anslagshöjning för täckande av beräknade

prisstegringar och 265,000 kronor begärd anslagshöjning för beredande

av medel till brandsäkerhetsåtgärder inom vissa fastigheter i Stockholm.

Ett så betydande belopp som det av byggnadsstyrelsen äskade kan

under förhandenvarande förhållanden icke ställas till förfogande för reparations-

och underhållskostnader m. m. En riktlinje för besparingsarbetet

med avseende å statsverkets omkostnader har varit, att inträdda eller motsedda

prisstegringar å material m. m. i stort sett skola mötas genom begränsning

av inköp eller av verksamhetens omfattning. Trots de olägenheter,

som följa av ett eftersättande av underhållsarbetena å statens fastigheter,

synes det nödvändigt och — med beaktande av att anslagsanvisningen

till denna delfond under en följd av år varit förhållandevis rymlig

—■ även möjligt att begränsa anslagspostens belopp för nästa budgetår

till 1,700,000 kronor. Inom denna ram böra medel beredas för ytterligare

brandsäkerhetsåtgärder i fastigheter i Stockholm i enlighet med den av

byggnadsstyrelsen uppgjorda planen.

För generaltullstyrelsens delfond, som torde komma att omfatta åtskilliga

byggnader av hög ålder, vilka kräva relativt betydande underhåll, föreslår

jag, att anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. upptages

med 40,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr 142.

Under universitetens delfonder torde för ifrågavarande ändamål böra

äskas respektive 320,000 kronor för Uppsala universitet och 105,000 kronor

för Lunds universitet. Av förstnämnda belopp torde 120,000 kronor få hänföras

till akademiska sjukhuset och 200,000 kronor till övriga å delfonden

redovisade fastigheter.

Direktionen för karolinska sjukhuset har äskat en förhöjning från 50,000

kronor till 100,000 kronor av anslagsposten till reparationer beträffande

sjukhuset. I avvaktan på närmare erfarenhet örn medelsbehovet vid sjukhuset

torde höjningen böra begränsas till 30,000 kronor, så att anslagsposten

utföres med 80,000 kronor. Beträffande serafimerlasarettet torde

däremot icke höra räknas med någon förhöjning av det belopp för innevarande

budgetår som avsetts för löpande underhåll eller 50,000 kronor.

Lotsstyrelsen har äskat ett belopp av 257,400 kronor till reparationsoch

underhållskostnader m. m., därav 214,600 kronor avse byggnader utom

fyranläggningar, 30,100 kronor fyranläggningar och 12,700 kronor hamnanläggningar.

De av lotsstyrelsen anförda skälen för upptagande av ett förhållandevis

betydande anslag till reparationer och underhåll av lotsverkets

fastigheter finner jag övertygande. Det av styrelsen äskade beloppet torde

dock under förhandenvarande förhållanden böra något nedsättas eller från

257,400 kronor till 240,000 kronor. Då anslagsbeloppet ställes till förfogande,

bör detsamma i anslutning till vad lotsstyrelsen föreslagit uppdelas på

särskilda delposter, en för byggnader utom fyranläggningar, en för fyranläggningar

och en för hamnanläggningar, vilka delposter var för sig torde

böra behandlas enligt de regler som gälla för anslagsposter i allmänhet

under rubriken reparations- och underhållskostnader m. m.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle alltså till reparations- och

underhållskostnader m. m. för å fastighetsfonden redovisade fastigheter

behöva för nästa budgetår upptagas ett sammanlagt belopp av 3,825,000

kronor.

Avsättning till värdeminskningskonto.

För avskrivning av de å statens allmänna fastighetsfond bokförda tillgångarna

tillämpas vissa allmänna, av riksdagen godkända grunder, vilka

i huvudsak innebära, att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas

så, att avskrivningstiden skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för

byggnader, beträffande vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga

(fängelser, sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning

skall ske i det förra fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent;

avskrivningen skall i båda fallen fullföljas genom en årlig avsättning till

värdeminskningskonto, beräknad till 1.25 procent. Dessa regler avse i första

hand nybyggnader. I fråga om anslag till ombyggnader eller till större

reparationsarbeten bedömes avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets

beskaffenhet och kostnadernas storlek i förhållande till byggnadsvärdet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

17

Anslag till smärre ändringsarbeten vilka icke medföra någon rubbning av

fastighetsvärdet anses böra omedelbart avskrivas. På samma sätt behandlas

anslag till konstnärlig utsmyckning. Mellan de olika anslagstyperna

finnas givetvis alltid gränsfall.

För grundavskrivningen anvisas erforderliga anslag å riksstatens driftbudget

under huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Medel

till den årliga avsättningen lill värdeminskningskonto anslås å fastighetsfondens

stat under förevarande rubrik.

I samband med riksbokslutet för budgetåret 1938/39 har riksräkenskapsverket

låtit upprätta en sammanställning över statens allmänna fastighetsfonds

fastighets- och värdeminskningskonton m. m., innefattande jämväl

beräkning av årsavskrivning för löpande budgetår. Av denna sammanställning,

som är tillgänglig i handlingarna, framgår för varje fastighet, eller i

vissa fall fastighetskomplex, dels fastighetsvärdet den 30 juni 1939 med fördelning

på markvärde och byggnadsvärde, dels behållning samma dag av

lyftade medel för byggnadskostnader, dels storleken av värdeminskningskonto

samma dag med fördelning på grundavskrivning och sammanlagda

årsavskrivningar för förfluten tid, dels beloppet av den årsavskrivning som

skall ske för budgetåret 1939/40, dels ock sammanlagda beloppet av återstående

årsavskrivning. Enligt denna sammanställning beräknas årsavskrivningen

för budgetåret 1939/40 till i runt tal 2,470,000 kronor.

Såsom inledningsvis omnämnts torde avskrivning beträffande de byggnader,

som skola redovisas å generaltullstyrelsens delfond, böra ske med 25 procent

å anskaffningskostnaden (grundavskrivningen) och 1.25 procent årlig

avskrivning. Generaltullstyrelsen har i samråd med riksräkenskapsverket beräknat

anslagsposten för avsättningen till värdeminskningskonto för budgetåret

1940/41 till 12,000 kronor.

För lotsstyrelsens delfond har styrelsen beräknat posten avsättning till

värdeminskningskonto på grundval av de regler angående avskrivning, som

angivits i förutnämnda proposition nr 184 till 1939 års lagtima riksdag och

härutinnan anfört följande:

Lotsstyrelsen har utgått ifrån, att fyr- och hamnanläggningar skola avskrivas

omedelbart vid anskaffandet; samma regel torde även böra få gälla

för vissa andra smärre byggnader, nämligen lotsuppassningshus, lotsutkikar,

förrådshus, uthus samt hus för härbärgerande av livräddningsbåtar och annan

livräddningsattiralj. Härtill må emellertid anmärkas, att ett lotsuppassningshus

understundom kan i avseende å storlek och byggnadsvärde vara

jämförbart med ett ordinärt bostadshus för lots- och fyrpersonal; det skulle

därför kunna ifrågasättas, att dylika större lotsuppassningshus, t. ex. de vilkas

värde överstiga viss minimigräns, böra i avskrivningshänseende jämställas

med bostadsbyggnad. För övriga byggnader, d. v. s. huvudsakliga tjänstebostadshus,

har lotsstyrelsen såsom i nämnda proposition nr 184/1939 förutsättes,

räknat med en avskrivningstid av 40 år med en grundavskrivning av

50 procent, vilket innebär att den årliga avskrivningen skall utgöra 1.25

procent.

Efter verkställd avskrivning med tillämpning av nu angivna regler skulle

för lotsverkets del per den 30 juni 1940 de icke helt avskrivna fastigheternas

Bihang lill riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 142.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 142

byggnadsvärde uppgå till 2,556,500 kronor. Avsättningen till värdeminskningskonto

kan således efter 1.25 procent beräknas till 31,956 kronor 25 öre

eller i avrundat tal till 31,900 kronor.

Detta belopp har riksräkenskapsverket avrundat till 32,000 kronor.

Sedan karolinska sjukhusets byggnader tagits i bruk, bör anslagsbelopp

för årlig avsättning till värdeminskningskonto upptagas på fastighetsfondens

stat. Årsavskrivningen för dessa byggnader torde, i den mån byggnaderna

finansierats eller äro avsedda att finansieras med andra medel än

statsmedel, böra beräknas efter en från 1.25 procent till 2.5 procent förhöjd

kvotdel (jfr propositionen nr 199 till 1938 års riksdag sid. 10 f.). Riksräkenskapsverket

har beräknat det härför erforderliga anslagsbeloppet till 483,000

kronor.

I anslutning härtill och på grundval av en uppskattning av ökningen i

byggnadsvärdet å övriga delfonder av fastighetsfonden har riksräkenskapsverket

beräknat den sammanlagda avsättningen till värdeminskningskontot

för budgetåret 1940/41 till 3,279,000 kronor med den fördelning på de särskilda

delfonderna som framgår av bilaga A.

Mot riksräkenskapsverkets beräkningar har jag intet att erinra. Till avsättning

till värdeminskningskonto bör alltså anslås ett sammanlagt belopp

av 3,279,000 kronor.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden.

För generaltullstgrelsens delfond skola under denna titel redovisas sådana

utgifter för hyror och tomtören, som bestritts från de å tullverkets omkostnadsstat

upptagna anslagsposterna till byggnader, hyror och tomtören samt till

utbildning i tulltjänsten. Generaltullstyrelsen bär beräknat det erforderliga

beloppet för budgetåret 1940/41 till 38,000 kronor.

Lotsstyrelsen har beräknat motsvarande anslagspost för lotsstyrelsens delfond

till 31,500 kronor och till stöd härför anfört följande:

I den mån lotsverket icke förfogar över egna lokaler och markområden för

sina anstalter, förhyras respektive arrenderas behövliga utrymmen och områden.

Sålunda bestridas för närvarande från anslag under byggnadsstyrelsen

hyresutgifter för sagda ändamål till ett sammanlagt belopp av i runt tal

15,900 kronor för år räknat, vilket belopp från och med den 1 juli 1940 kommer

att ökas till 17,000 kronor. Dessa hyresutgifter böra överföras till lotsverkets

delfond och bestridas från nu ifrågavarande utgiftspost. Vidare utbetalar

lotsstyrelsen själv i arrende och hyror, varom här är fråga, ett belopp

av i avrundat tal 12,200 kronor för år.

För mötande av oförutsedda behov bör å denna post beräknas ett belopp

av förslagsvis 2,300 kronor.

I överensstämmelse med vad vederbörande förvaltningsmyndigheter föreslagit

och riksräkenskapsverket förordat beräknar jag hyresutgifterna för

fastighetsfonden till sammanlagt 1,598,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

19

Inkomsterna.

Fastighetsfondens inkomster utgöras av dels å riksstaten anvisade särskilda

anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler, dels inflytande hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden, dels ock diverse inkomster.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler bestämmes för samtliga nuvarande delfonder utom byggnadsstyrelsens

delfond så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder

disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning

skall anses vara för handen, har satts till 4 procent. Denna regel har förutsatts

skola tillämpas även för bestämmande av ersättningen till de nya delfonderna.

Ersättningen till ifrågavarande delfonder av fastighetsfonden torde i statförslaget

för budgetåret 1940/41 böra beräknas på grundval av kapitalbehållningen

vid detta budgetårs ingång. I enlighet med av riksräkenskapsverket

i dess inkomstberäkning angivna grunder torde kapitalbehållningen vid ingången

av budgetåret 1940/41 böra beräknas till följande belopp i runda tal,

nämligen:

för fångvårdsstyrelsens delfond...................... kronor 9,176,000

för utrikesdepartementets delfond.................... » 6,493,000

för medicinalstyrelsens delfond...................... » 47,408,000

för generaltullstyrelsens delfond .................... » 648,000

för Uppsala universitets delfond .................... » 5,061,000

för Lunds universitets delfond ...................... » 3,677,000

för karolinska sjukhusets delfond .................. » 9,189,000

för lotsstyrelsens delfond............................ » 944,000. I

I nästföljande tabell hava nu sammanförts för varje delfond dels de till 4

procent å förenämnda kapitalbehållningar beräknade överskotten, dels de

utgifter vilka jag tillstyrkt skola täckas å fondens stat för nästa budgetår,

dels ock de av mig i det följande beräknade inkomsterna. Av dessa uppgifter

framräknas så det för varje delfond erforderliga ersättningsanslaget.

För byggnadsstyrelsens delfond skall ersättningen till fastighetsfonden beräknas

med stöd av de kalkylerade hyresvärdcna för de olika i delfonden ingående

fastigheterna. I byggnadsstyrelsens skrivelse med förslag till stat för

styrelsens delfond av fastighetsfonden bar verkställts beräkningar rörande

dessa hyresvärden med uppdelning på olika anslag efter hyresvärdet (hyresutgilten)

för lokaler åt de till respektive huvudtitlar börande statsmyndig
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 142.

D e 1 f o n d

Överskott

kronor

Utgifter

kronor

Summa

kronor

Andra in- komster än

ersättnings- anslag

kronor

Ersättnings-

anslag

kronor

Fångvårdsstyrelsens delfond

367,000

399,000

766,000

187,000

579,000

Utrikesdepartementets »

260,000

584,000

844,000

48,000

796,000

Medicinalstyrelsens >

1,896,000

1,851,000

3,747,000

961,000

2,786,000

Generaltullstyrelsens »

26,000

90,000

116,000

38,000

78,000

Uppsala universitets >

203,000

767,000

970,000

286,000

684,000

Lunds universitets >

147,000

219,000

366,000

66,000

300,000

Karolinska sjukhusets >

368,000

688,000

1,056,000

206,000

850,000

Lotsstyrelsens »

38,000

304,000

342,000

60,000

282,000

heterna. I de sålunda verkställda beräkningarna, beträffande vilkas detaljer

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, finner jag icke anledning föreslå

någon annan ändring än erforderlig avjämning.

De särskilda anslagsbeloppen framgå av följande sammanställning.

Ersättningsanslag

Huvudtitel

till byggnads- styrelsens

delfond

till annan

delfond

Summa

323,000

1 579,000

902,000

187,000

* 796,000

983,000

279,000

_

279,000

1,899,000

3 2,786,000

4,685,000

280,000

• _

280,000

520,000

4 78,000

598,000

4,456,000

936.000

467.000

6 1,834,000

6,290,000

936,000

»282,000

749,000

Elfte » ..........................

183,000

183,000

Fjortonde » ..........................

80,000

_

80,000

Summa

9,610,000

6,855,000

15,965,000

I det följande gör jag hemställan om äskande av ersättningsanslag med angivna

belopp, vilka utgöra tillhopa 15,965,000 kronor.

1 Fångvårdsstyrelsens delfond. — * Utrikesdepartementets delfond. *— 1 * 3 Medicinalstyrelsens

delfond. — 4 Generaltullstyrelsens delfond. — 6 Därav till Uppsala universitets delfond 684,000

kronor, till Lunds universitets delfond 300,000 kronor och till karolinska sjukhusets delfond

850,000 kronor. — • Lotsstyrelsen delfond.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

21

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Byggnadsstyrelsens delfond. För 1940 års riksdag framlägges förslag om

reglering av löner för vårdar- och tjänstepersonal vid läroanstalterna för

blinda och vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Vid denna

lönereglering genomföres bruttolöneprincipen, d. v. s. befattningshavarna

bliva skyldiga att erlägga särskild ersättning för tillhandahållna naturaförmåner.

Ersättning för tjänstebostäder torde därvid böra tillföras byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Detsamma bör gälla

även sådan ersättning från den personal vid dövstumskolorna, vilken fått

sina löner reglerade från och med den 1 juli 1939. Inkomstposten för hyror

å nämnda delfond torde med hänsyn härtill böra höjas från av byggnadsstyrelsen

och riksräkenskapsverket föreslaget belopp 585,000 kronor med 40,000

kronor till 625,000 kronor.

För generaltullstyrelsens delfond bör under denna rubrik upptagas ett belopp

motsvarande de inkomster, som hittills i räkenskaperna redovisats såsom

hyres- och arrendemedel under inkomsttiteln tullmedel. För budgetåret

1940/41 uppskattar generaltullstyrelsen dessa hyresinkomster till 38,000

kronor, och torde inkomstposten såsom riksräkenskapsverket förordat böra

i avjämningssyfte upptagas till 37,900 kronor.

För lotsstyrelsens delfond torde å posten hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden böra upptagas dels de hyresmedel

för tjänstebostäder, som nu redovisas å lotsverkets omkostnadsstat under

rubriken Särskilda uppbördsmedel, dels ock de arrendeavgifter, vilka av

befattningshavare i lotsverket och andra enskilda erlagts för till dem upplåtna

markområden, och vilka tillgodoförts omkostnadsstatens anslagspost

till diverse och extra utgifter. Ifrågavarande inkomster hava av lotsstyrelsen

beräknats till 59,400 kronor, vilket belopp av riksräkenskapsverket avjämnats

till 59,000 kronor.

Med förut nämnda tillägg beträffande byggnadsstyrelsens delfond torde

under denna rubrik i statförslaget böra upptagas de av riksräkenskapsverket

förordade beloppen. I enlighet härmed bliva hyresinkomsterna för fastighetsfonden

beräknade till sammanlagt 1,9^8,900 kronor.

Diverse inkomster.

Under denna rubrik skall beräknas ränta å i riksgäldskontoret placerade

likvida medel, som uppkommit genom avsättning till värdeminskningskonto

(förnyelsefond) för fastighetsfonden. Enligt riksräkenskapsverkets förslag

skulle de belopp, som böra såsom ränta å dessa medel tillföras vederbörliga

inkomstposter under förevarande rubrik, beräknas till sammanlagt

i runt tal 400,000 kronor. För täckande av detta belopp, som utgör ränteutgift

för riksgäldskontoret, ha anslagsmedel i statsverkspropositionen beräknats

å förslaget till stat för riksgäldsfonden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Beträffande de nya delfonderna torde under denna rubrik komma att för

budgetåret 1940/41 redovisas, för generaltullstyrelsens delfond vissa smärre

inkomster, som hänföra sig till tullverkets fastigheter, däribland försäljningsbeloppen

vid avyttring av obehövliga vaktkurar eller utkikshus, samt

för lotsstyrelsens delfond avgifter för huvudsakligen till lots- och fyrpersonal

upplåtna jakt- och fiskerätter och andra liknande förmåner, vilka inkomster

tillgodoförts den i lotsverkets omkostnadsstat upptagna anslagsposten

till diverse och extra utgifter.

I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket föreslagit torde under

Diverse inkomster böra beräknas ett sammanlagt belopp av 738,100 kronor

med den fördelning på inkomstposter som angives i bilaga A.

Överskott.

I det föregående hava överskotten för fastighetsfondens delfonder — utom

byggnadsstyrelsens delfond — beräknats till belopp motsvarande 4 procent

å delfondernas uppskattade kapitalbehållningar. Beträffande byggnadsstyrelsens

delfond åter framkommer ett överskott å 6,645,000 kronor, utgörande

skillnaden mellan de för delfonden beräknade inkomsterna å 10,445,000

kronor och utgifterna å 3,800,000 kronor.

överskotten för fastighetsfondens delfonder redovisas enligt statsverkspropositionen

å riksstatens inkomstsida på särskilda titlar. De ifrågavarande

inkomsttitlarna böra upptagas med följande belopp, nämligen:

Fångvårdsstyrelsens delfond ........................ kronor 367,000

Utrikesdepartementets delfond ...................... » 260,000

Medicinalstyrelsens delfond .......................... » 1,896,000

Byggnadsstyrelsens delfond .......................... » 6,645,000

Generaltullstyrelsens delfond ........................ » 26,000

Uppsala universitets delfond ........................ » 203,000

Lunds universitets delfond .......................... » 147,000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... » 368,000

Lotsstyrelsens delfond .............................. » 38,000.

Dessa beräkningar innebära ändring uti vad i statsverkspropositionen

preliminärt föreslagits allenast i vad avser byggnadsstyrelsens delfond. Det

sammanlagda överskottet för fastighetsfonden beräknas till 9,950,000 kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 (bilaga B).

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142. 23

dels föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till

stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/

41 (bilaga B);

dels — med ändring av den i statsverkspropositionen gjorda

inkomstberäkningen, i vad angår överskottet av byggnadsstyrelsens

delfond av statens allmänna fastighetsfond —

föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaga

följande inkomsttitel sålunda:

Statens allmänna fastighetsfond:

4. Byggnadsstyrelsens delfond ...... kronor 6,645,000;

dels ock under nedan angivna huvudtitlar för budgetåret

1940/41 anvisa följande anslag, nämligen:

Andra huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

.................... kronor 579,000

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag

........................ » 323,000

Tredje huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Utrikesdepartementets

delfond, förslagsanslag

.................... » 796,000

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag

........................ » 187,000

Fjärde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ » 279,000

Femte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ » 2,786,000

Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag

........................ » 1,899,000

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Sjätte huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ kronor

Sjunde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslags
-

anslag ........................ »

Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag

.................... »

Åttonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslags
-

anslag ................ »

Uppsala universitets delfond, förslagsanslag

.................... »

Lunds universitets delfond, förslagsanslag

........................ »

Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag

.................... »

Nionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ »

Tionde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslags
-

anslag ........................ >

Lotsstyrelsens delfond, förslagsanslag

.......................... »

Elfte huvudtiteln:

Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond,

förslagsanslag .............. »

280,000

520,000

78,000

4,456,000

684.000

300.000

850.000

936.000

467.000

282.000

183,000

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

25

Fjortonde huvudtiteln:

Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens

delfond, förslagsanslag

........................ kronor 80,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. J. Arrhenius.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Bilaga A.

Sammanställning av statens allmänna fastighetsfonds inkomster

och utgifter för budgetåret 1940/41 m. m.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna

lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens »

5. Generaltullstyrelsens >

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets »

8. Karolinska sjukhusets »

9. Lotsstyrelsens »

Säger

B. Hyror och arrenden för lill enskilda

upplåtna lokaler och markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond....

2. Utrikesdepartementets »

3. Medicinalstyrelsens »

4. Byggnadsstyrelsens >

5. Generaltullstyrelsens »

6. Uppsala universitets »

7. Lunds universitets »

8. Karolinska sjukhusets >

9. Lotsstyrelsens >

Säger

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets > ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ....

6. Uppsala universitets » :

a. Bidrag från universitetets

egendoms- o. skogsförvaltning

1939/40

1940/41

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

527,000

607,300

614,000

737,000

822,500

831,000

3,139,000

3,355,000

3,436,000

8,966,000

9,609,515

9,610,000

—

82,900

83,000

743,000

733,119

758,000

322,000

346,100

345,000

323,000

920,000

890,000

—

289,200

300,000

14,757,000

16,765,634

16,867,000

167,000

170,000

170,000

47,000

33,000

33,000

810,000

792,000

792,000

540,000

585,000

585,000

—

38,000

37,900

17,000

17,000

17,000

9,000

9,500

10,000

156,000

205,000

205,000

—

59,400

59,000

1,746,000

1,908,900

1,908,900

15,000

16,500

17,000

13,000

13,500

15,000

137,000

132,900

169,000

185,000

226,000

210,000

—

100

100

220,000

220,000

220,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142,

27

1940/41

1939/40

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

b. Bidrag från Uppsala läns

landsting................

c. Övriga diverse inkomster ..

15,000

21,100

15,000

33,782

15.000

34.000

Säger för Uppsala universitets delfond

256,100

268,782

269,000

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets

egendomsförvaltning......

b. Övriga diverse inkomster..

50,800

2,200

50,800

5,100

50,800

5,200

Säger för Lunds universitets delfond

53,000

55,900

56,000

8. Karolinska sjukhusets delfond..

9. Lotsstyrelsens »

1,000

1,000

800

1,000

1,000

Säger

66G,100

715,482

738,100

Summa

17,163,100

19,390,016

19,514,000

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader

m. m.:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond ....

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ____

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ....

6. Uppsala universitets » :

a. Akademiska sjukhuset....

b. Övriga fastigheter........

325.000

263.000

1,260,000

1,800,000

144.000

250.000

325.000

285.000

1.400.000

2.550.000

45,000

144.000

250.000

325.000

285.000

1.400.000

2.550.000

45,000

144.000

250.000

Säger för Uppsala universitets delfond

394,000

394,000

394,000

7. Lunds universitets delfond

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset ____

b. Serafimerlasarettet ......

130,000

50.000

83.000

150,500

100,000

70,000

150.000

100.000

70,000

Säger för karolinska sjukhusets delfond

133,000

170,000

170,000

9. Lotsstyrelsens delfond:

Byggnader utom fyranläggningar

Fyranläggningar............

—

214,600

30,100

215,000

30,000

Hamnanläggningar..........

—

12,700

13,000

Säger för lotsstyrelsens delfond

—

257,400

258,000

Säger

4,305,000

5,576,900

5,577,000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

B. Avsättning till värdeminskning shonto:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för
slagsvis.

...................

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

3. Medicinalstyrelsens delfond, för
slagsvis

....................

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för
slagsvis

....................

5. Generaltullstyrelsens delfond, för
slagsvis

..................

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis

................

b. övriga fastigheter, förslagsvis

Säger för Uppsala universitets delfond

7. Lunds universitets delfond, för
slagsvis

....................

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

Säger

- C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrenderade

markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, för
slagsvis

..................

2. Utrikesdepartementets delfond,

förslagsvis ................

3. Medicinalstyrelsens delfond, för
slagsvis

..................

4. Byggnadsstyrelsens delfond, för
slagsvis

..................

5. Generaltullstyrelsens delfond, för
slagsvis

..................

6. Uppsala universitets delfond, för
slagsvis

..................

7. Lunds universitets delfond, för
slagsvis

..................

8. Karolinska sjukhusets delfond,

förslagsvis ................

9. Lotsstyrelsens delfond, förslagsvis

Säger

1940/41

1939/40

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

57,000

96,500

100,000 !

80,000

80,000

80,000

1,029,000

1,052,900

1,073,000

900,000

948,000

945,000

—

12,000

12,000

162,000

276,000

164,047

259,044

162,000

284,000 j

438,000

423,091

446,000 1

108,000

108,000

108,000

—

485,000

483,000

—

31,900

32,000

2,612,000

3,237,391

3,279,000

9,000

9,000

9,000

200,000

254,000

254,000

28,000

28,000

28,000

1,050,000

1,154,860

1,155,000

—

38,000

38,000

100

1,382

1,000

5,000

6,000

6,000

67,000

75,000

75,000

—

31,500

32,000

1,359,100 j 1,597,742 1,598,000

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maida proposition nr 142.

29

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond____

2. Utrikesdepartementets » ....

3. Medicinalstyrelsens » ....

4. Byggnadsstyrelsens » ....

5. Generaltullstyrelsens » ____

6. Uppsala universitets » ....

7. Lunds universitets » ....

8. Karolinska sjukhusets » ....

9. Lotsstyrelsens » ____

Säger

Summa

1940/41

1939/40

Förvaltnings- myndigheter- nas beräkning

Riksräken-

skapsverkets

beräkning

318,000

363,300

367,000

254,000

250,000

260,000

1,769,000

1,799,000

1,896,000

5,941,000

5,767,655

5,755,000

—

26,000

26,000

184,000

200,428

203,000

141,000

147,000

147,000

280,000

396,000

368,000

—

28,600

38,000

8,887,000

8,977,983

9,060,000

17,163,100

19,390,016

19,514,000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 142.

Bilaga B.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1940/41.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 579,000

2. Utrikesdepartementets » 796,000

3. Medicinalstyrelsens > 2,786,000

4. Byggnadsstyrelsens » 9,610,000

5. Generaltullstyrelsens j> .................... 78,000

6. Uppsala universitets » .. .•................. 684,000

7. Lunds universitets s .................... 300,000

8. Karolinska sjukhusets » 850,000

9. Lotsstyrelsens » 282,000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden :

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 170,000

2. Utrikesdepartementets * 33,000

3. Medicinalstyrelsens » 792,000

4. Byggnadsstyrelsens > 625,000

5. Generaltullstyrelsens » 37,900

6. Uppsala universitets » 17,000

7. Lunds universitets » 10,000

8. Karolinska sjukhusets » 205,000

9. Lotsstyrelsens » 59,000

C. Diverse inkomster:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 17,000

2. Utrikesdepartementets » 15,000

3. Medicinalstyrelsens * 169,000

4. Byggnadsstyrelsens » 210,000

5. Generaltullstyrelsens » 100

6. Uppsala universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendoms- och

skogsförvaltning.................. 220,000

b. Bidrag från Uppsala läns landsting____ 15,000

c. Övriga diverse inkomster............ 34,000 269,000

Kronor

15,965,000

1,948,900

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

31

Kronor

A.

7. Lunds universitets delfond:

a. Bidrag från universitetets egendomsför
valtning

........................

b. Övriga diverse inkomster............

8. Karolinska sjukhusets delfond.............

9. Lotsstyrelsen » .............

Utgifter.

Reparations- och underhållskostnader m. m.:

50,800

5,200

56,000

1,000

1,000

738,100

Summa

18,652,000

1. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 290,000

2. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader i

allmänhet m. m.................. 185,000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder,

förslagsvis....................... ■ 65,000 250,000

3. Medicinalstyrelsens delfond.................... 750,000

4. Byggnadsstyrelsens » 1,700,000

5. Generaltullstyrelsens » 40,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 120,000

b. Övriga fastigheter .................. 200,000 320,000

7. Lunds universitets delfond ...................... 105,000

8. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset................ 80,000

b. Serafimerlasarettet.................. 50,000 130 000

9. Lotsstyrelsen delfond .......................... 240,000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

3,825,000

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 100,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 80,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 1,073,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 945,000

5. Generaltullstyrelsens » t förslagsvis.......... 12,000

6. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis____ 162,000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis ........ 284,000 446 000

7. Lunds universitets delfond, förslagsvis ............ 108,000

8. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis ............ 483,000

9. Lotsstyrelsens » , förslagsvis ............ 32,000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 9,000

2. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 254,000

3. Medicinalstyrelsens > , förslagsvis.......... 28,000

4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 1,155,000

5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 38,000

6. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 1,000

7. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6,000

8. Karolinska sjukhusets 2 , förslagsvis.......... 75,000

9. Lotsstyrelsens 2 , förslagsvis.......... 32,000

3,279,000

1,598,000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Fångvårdsstyrelsens delfond............

........ 367,000

Kronor

2. Utrikesdepartementets

» ............

........ 260,000

3. Medicinalstyrelsens

» ............

........ 1,896,000

4. Byggnadsstyrelsens

............

........ 6,645,000

5. General tullstyrelsens

y>

26,000

6. Uppsala universitets

» ............

........ 203,000

7. Lunds universitets

> ............

........ 147,000

8. Karolinska sjukhusets

» ............

........ 368,000

9. Lotsstyrelsens

» .........

38,000

9,950,000

Summa

18,652,000

407444. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. SU 1940:252 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1940141. s. 1 i texten
  2. JoU 1940:59 Jordbruksutskottets memorial Nr 59 a1 i texten
  3. Rskr. 1940:179 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1940/41 m.m. s. 1 i texten
  4. SU 1940:88 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 19MI41 m. m. s. 2 i texten