Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare förlängd giltighet av gällande indelning för taxering till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt samt kommunalskatt av samtliga orter i riket med avseende å levnadskostnadernas höjd

1940-03-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:146, Angående ytterligare förlängd giltighet av gällande indelning för taxering till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt samt kommunalskatt av samtliga orter i riket med avseende å levnadskostnadernas höjd

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 146.

1

Nr 146.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående ytterligare förlängd

giltighet av gällande indelning för taxering till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt kommunalskatt

av samtliga orter i riket med avseende å levnadskostnadernas

höjd; given Stockholms slott den

8 mars 1910.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför:

Enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

indelas samtliga orter i riket med avseende å levnadskostnadernas höjd i

ortsgrupper. Denna indelning — den s. k. skattegrupperingen — verkställes

av socialstyrelsen enligt de närmare föreskrifter, som Kungl. Majit äger

meddela, och gäller för en lid av fem år i sänder.

Vidare meddelas i 16 8 I moni. förordningen den 28 september 1928 (nr

373) örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreskrift rörande statligt

lutning lill riksdagens protokoll imil. 1 sand. Nr l id 147.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 146-

ortsavdrag, vars storlek bestämmes med hänsyn till de ortsgrupper, varom

förmäles i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Senast fastställda skattegruppering återfinnes i socialstyrelsens kungörelse

den 5 februari 1935 (svensk författningssamling nr 16) angående indelning

för taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt kommunalskatt

av samtliga orter i riket med avseende å levnadskostnadernas höjd. Indelningen

avser åren 1935—1939.

I en den 6 maj 1938 dagtecknad proposition, nr 317, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen medgiva, att den sålunda gällande indelningen finge, utan

hinder av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen, äga förlängd giltighet till och

med utgången av år 1940. I anförande till statsrådsprotokollet nämnda dag

vid anmälan av propositionen erinrade jag såsom föredragande departementschef,

att det ej syntes lämpligt att påbörja förberedelsearbete för ny

skattegruppering, förrän riksdagen tagit ställning till den jämväl framlagda

propositionen nr 263 med förslag till civilt avlöningsreglemente m. m.

Enligt nämnda förslag skulle fördelningen av de orter, där tjänstemännen

äro stationerade, å de olika ortsgrupperna — den s. k. lönegrupp eringen —

liksom förut fastställas av Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande

de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna. Denna utredning hade

av socialstyrelsen dittills verkställts efter enahanda principer som skattegrupperingen.

Så syntes alltjämt böra vara fallet. Då grupperingsarbetet,

därest det utfördes i överensstämmelse med de linjer, som förordats av 1936

års lönekommitté och till vilka jag angivit min inställning i sistnämnda

proposition, skulle komma att taga avsevärd tid i anspråk samt fördenskull

icke kunna vara färdigt till den 1 januari 1940, förordade jag förlängning

av giltighetstiden för skattegrupperingen till och med utgången av år 1940.

Riksdagen biföll propositionen nr 317 (bevillningsutskottets betänkande

nr 30; riksdagens skrivelse nr 349). Författning i ämnet utfärdades den 10

juni 1938 (nr 415).

I skrivelse den 8 juni 1938, nr 388, anmälde riksdagen sitt beslut i anledning

av propositionen nr 263 samt gjorde därvid jämväl vissa uttalanden

rörande principerna för dyrortsgrupperingen.

Genom beslut den 17 juni 1938 anbefallde Kungl. Majit socialstyrelsen

att — med beaktande av vad jag vid anmälan av propositionen nr 263 anfört

i samband med redogörelse för lönekommitténs förslag i dyrortsgrupperingsfrågan

— utarbeta förslag till planläggning av den dyrortsgruppering, som

vore avsedd att av socialstyrelsen verkställas med giltighet från och med den

1 januari 1941.

Sedan socialstyrelsen i anledning härav i skrivelse den 28 december 1938

inkommit med förslag till plan för nämnda dyrortsgruppering, anbefallde

Kungl. Majit enligt beslut den 3 mars 1939 socialstyrelsen att, i samband

med utförande av i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen omförmäld gruppering

av orterna i riket (skattegruppering), jämväl uppgöra förslag till fördelning

av stationeringsorterna för statstjänstemän samt lärare vid folk- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition nr 146.

småskolor in. fl. å de i civila avlöningsreglementet angivna ortsgrupperna

(lönegrnppering).

Genom beslut den 15 juni 1939 föreskrev därefter Kungl. Maj:t, bland

annat, att för nämnda ortsgrupperingar erforderliga levnadskostnadsundersökningar

skulle verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av socialstyrelsen föreslagits i skrivelsen den 28 december 1938.

Enligt bex-örda förslag skulle bland annat insamling av prisuppgifter för

nästa dyrortsgruppering, i analogi med förfarandet vid 1935 års dyrortsgruppering,

företagas av de kommunala myndigheterna vid två tillfällen,

nämligen under en vecka i slutet av oktober 1939 och en vecka i slutet av

april 1940.

I avbidan på ny lönegrnppering fastställde Kungl. Majit genom kungörelse

den 15 juni 1939 (nr 367) jämlikt bestämmelser i civila avlöningsreglementet

samt det samma dag utfärdade militära avlöningsreglementet fördelning

av orterna i riket å de i nämnda reglementen upptagna ortsgrupperna.

Endast i'' formellt hänseende innebar denna lönegruppering avvikelse

från förut -— i huvudsak från den 1 juli 1935 — gällande indelning.

I skrivelse den 5 september 1939 ifrågasatte socialstyrelsen jämte det

styrelsen överlämnade infordrade förslag till kungörelser angående hyresräkning

och prisinsamling — huruvida icke den insamling av uppgifter rörande

levnadskostnader, som enligt den av Kungl. Majit fastställda planen

skulle äga rum under oktober 1939, under då rådande förhållanden lämpligen

borde uppskjutas eller möjligen helt inställas. Däremot borde enligt

styrelsens uppfattning hyresräkningen under alla omständigheter komma till

stånd.

1 anslutning till socialstyrelsens förslag utfärdade Kungl. Majit den 8 september

1939 kungörelse (nr 644) angående uppgifter för hyresräkning å vissa

orter i sammanhang med mantalsskrivningen för år 1940. Dessa uppgifter

äro för närvarande under bearbetning inom styrelsen.

T en den 22 september 1939 till den då församlade urtima riksdagen avlåten

proposition, nr 26, föreslog Kungl. Majit förlängning av giltighetstiden

för den gällande skattegrupperingen med ytterligare ett år eller till och med

utgången av år 1941. Vid anmälan av frågan örn avlåtande av nämnda proposition

framhöll jag följande:

Den efter krigsutbrottet fortgående prisutvecklingen har medfört förskjutningar

i de lokala prisförhållandena, som kunna förväntas undergå en ytterligare

accentuering under vinterns lopp. Det ä~ därför nödvändigt att till

övervägande upptaga frågan, om en dyrortsgruppering grundad på prisuppgifter

avseende hösten 1939 och våren 1940 kan väntas giva ett tillfredsställande

resultat eller ens kan anses leda till en rättvisare avvägning olika orter

emellan än den nu gällande dyrortsgrupperingen innebär. Då en nu företagen

dyrortsgruppering skulle för avsevärd tid framåt binda löne- och skattesystemen

vid en sannolikt tillfällig lokal prissituation kan detta näppeligen

anses vara fallet. Socialstyrelsen har också givit uttryck åt tvekan örn

lämpligheten att nu fullfölja den likväl redan i detalj planlagda utredningen

örn de lokala prisförhållandena. Tinder dessa omständigheter finner jag

mig böra förorda uppskov med den prisundersökning som eljest nu skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 146.

1 öretagits. En ytterligare väntan med genomförandet av ny skatte- och lönegruppering

blir under dessa förhållanden nödvändig. Trots de olägenheter,

varmed dröjsmålet ur vissa synpunkter kan vara förenat, och trots att

en nygruppering av orterna i dyrortshänseende varit förutsatt vid de vid de

senaste båda riksdagarna beslutade löneregleringarna, förordar jag sålunda,

att giltighetstiden för den nuvarande skattegrupperingen förlänges ännu ett

år, alltså till och med utgången av år 1941.

Riksdagen biföll propositionen (första särskilda utskottets utlåtande nr 51:

urtima riksdagens skrivelse nr 68). Författning i ämnet utfärdades den 15

december 1939 (nr 870).

I skrivelse den 6 mars 1940 har socialstyrelsen ifrågasatt förnyat uppskov

med prisinsamlingen för ny ortsgruppering. Styrelsen har därvid anfort:

Enligt nu gällande bestämmelser skulle nästa skattegruppering träda i

kraft den 1 januari 1942. För att en skattegruppering — och i samband med

denna ny löne- och pensionsgruppering — skulle kunna färdigställas till

nämnda tidpunkt, måste insamling av prisuppgifter å livsmedel m. m., i enlighet

med den av styrelsen tidigare uppgjorda planen, företagas dels under

oktober manad 1940 och dels under april manad 1941. De förskjutningar i

de lokala prisförhållandena efter krigsutbrottet, som prisutvecklingen redan

medfört och i fortsättningen ytterligare kan förväntas medföra, torde göra en

dyrortsgruppering grundad på en prisinsamling under dylika förhållanden

föga tillfredsställande. Man bör i allt fall räkna med alf, även om det pågående

stormaktskriget snart skulle upphöra, prisförhållandena icke bli tillräckligt

stabiliserade till nästkommande oktober månad, för att en prisundersökning

för dyrortsgrupperingsändamål på längre sikt då skulle kunna

av förhållandena motiveras. Att helt grunda en dyrortsgruppering på insamling

av prisnoteringar vid endast ett tillfälle, l. ex. i april 1941, anser sig

styrelsen icke kunna förorda. 1 sin skrivelse den 28 december 1938 har socialstyrelsen

understrukit angelägenheten av att dyrortsundersökningarna

giva så tillförlitliga resultat, att de kunna tillvinna sig förtroende hos de därav

berörda.

På grund av vad sålunda anförts, får styrelsen som sin mening uttala ali

nuvarande förhållanden påkalla ytterligare uppskov med prisinsamlingen fölen

dyrortsgruppering, förslagsvis ett år.

När styrelsen sålunda förordar ytterligare uppskov med prisinsamlingen

mäste styrelsen dock framhålla, att vissa betänkligheter äro förknippade med

ett ytterligare framskjutande av prisinsamlingen, Iliand annat svårigheter att

sammanställa uppgifterna från 1939 års hyresräkning med uppgifter örn

andra levnadskostnader åtskilliga år framåt i tiden.

Mot en fortsatt tillämpning av den nu gällande grupperingen kan självfallet,

bland annat just på grund av inträffande förskjutningar i de lokala

prisförhållandena, göras^ befogade erinringar. Denna olägenhet synes dock

ofrånkomlig, och man far i görligaste mån söka eliminera densamma genom

alt i särskilda fall, när påfallande förskjutningar inträffat, företaga juste

ringar i indelningen.

Departements
chefen.

På grund av vad socialstyrelsen sålunda anfört synes det nödvändigt, att

giltighetstiden flir de nuvarande skatte- och lönegrupperingarna förlänges

med ytterligare ett år.

I fråga örn ortsgrupperingen jämlikt lagen örn folkpensionering må erinras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimyl. Maj.ts proposition nr lid- 0

att Kungl. Majit genom proposition nr 60 föreslagit årets riksdag, att den

gällande grupperingen skall äga förlängd giltighet till och med utgången av

år 1941. Frågan om ytterligare förlängd giltighetstid för sistnämnda gruppering

torde i detta sammanhang icke böra upptagas till behandling.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den för åren 1935—1939 gällande indelningen för

taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt

kommunalskatt av samtliga orter i riket med avseende å levnadskostnadernas

höjd — vilken indelning jämlikt kungörelserna

den 10 juni 1938, nr 415, och den 15 december 1939,

nr 870, äger förlängd giltighet till och med utgången av år

1941 — må, utan hinder av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370), äga förlängd giltighet

till och med utgången av år 1942.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

P. .1. Arrhenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1940:30 Betänkande, i anledning av väckta motioner angående ändring av gällande bestämmelser örn ortsavdrag enligt skatteförfattningarna. s. 4 i texten