Sök i Ratio Lex

Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m

1940-03-08 · 42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:153, Angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

1

Nr 153.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förändring i

avseende å löneställning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.;

given Stockholms slott den 8 mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Departementschefen, statsrådet Andersson anför:

Till Kungl. Maj:ts prövning föreligga åtskilliga av styrelserna för kommunikationsverken

gjorda framställningar örn ändring i löneställning eller

antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid de skilda verken. Därjämte

lia verksstyrelserna framlagt förslag örn inrättande i vissa fall av

befattningar, som för närvarande icke finnas upptagna i tjänsteförteckningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 153.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts provosition nr 153.

Innan jag övergår till de ingivna framställningarna vill jag erinra, att

inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga den 13 februari 1939 avgivit

betänkande angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser

statens affärsdrivande verk (statens offentl. utredn. 1939:5). Vid anmälan

den 10 mars 1939 (proposition nr 239) av då föreliggande framställningar

från kommunikationsverkens styrelser framhöll min företrädare i ämbetet,

under hänvisning till uttalande i annat sammanhang av chefen för finansdepartementet,

att han icke ansåge sig böra framlägga förslag om inrättande

av befattningar, som icke funnes upptagna i tjänsteförteckningen. Dylika

förslag torde, framhöll han vidare, lämpligen böra upptagas till prövning

i ett sammanhang för tjänsteförteckningen i dess helhet, vilket emellertid

icke kunde ske förrän efter avslutad utredning rörande den del av

tjänsteförteckningen, som avser allmänna civilförvaltningen. De sålunda

angivna riktlinjerna blevo vägledande för statsmakternas prövning av hithörande

spörsmål föregående år.

Enligt vad jag inhämtat kan nyss åsyftade utredning rörande tjänsteförteckningen

för allmänna civilförvaltningen icke avslutas inom sådan tid,

att förslag rörande revision av tjänsteförteckningen i dess helhet kan föreläggas

årets riksdag. Då jag saknar anledning förorda avsteg från den i fjol

intagna principiella ståndpunkten, anser jag mig endast i vissa speciella undantagsfall,

till vilka jag återkommer, böra framlägga förslag örn inrättande

av befattningar, som icke finnas upptagna i tjänsteförteckningen i dess nuvarande

lydelse.

Jag vill slutligen erinra, att 1938 års personalkommission vid statens järnvägar

ännu icke slutfört sitt uppdrag. Med hänsyn härtill anser jag mig

för statens järnvägars del icke böra förorda förslag, beträffande vilka icke

är ostridigt att de sakna samband med kommissionens arbete eller att de

icke komma att föregripa resultatet av detta arbete.

Jag övergår nu till de ingivna framställningarna och gör därvid början

med dem, som avse

Postverket.

En ny revisorsbefåkning å medelsrevisionen. I skrivelse den 27 augusti

1937 hemställde generalpoststyrelsen, att en revisorsbefaltning (21 lönegraden)

skulle nyinrättas å styrelsens medelsrevision, vilken är förlagd till styrelsens

fjärde byrå. Vid bifall härtill skulle å revisionen uppehållas bland

annat två revisorsbefattningar, vilkas innehavare .skulle vara föreståndare

envar för sin avdelning inom revisionen. Till stöd för förslaget anförde styrelsen

följande.

Revisionsarbetet företer en oavbruten ökning icke blott i omfattning utan

ock i svårighetsgrad. Under den senaste tioårsperioden har ett stort antal

nya postanstalter med självständig redovisning tillkommit, varigenom antalet

medelsräkningar, som varje månad skola granskas å medelsrevisionen,

stigit från 308 år 1926 till 368 år 1936 eller med cirka 20 procent. På grund

av poströrelsens allmänna utveckling tinder samma tid har därjämte post
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

3

verkets personal avsevärt ökats och driftkostnaderna stegrats. Postverkets

fasta personal har sålunda från år 1926 till år 1936 ökats från 12,827 till

16,426 personer eller med omkring 28 procent, medan driftkostnaderna stigit

från omkring 54.7 till omkring 71.4 miljoner kronor eller med ungefär

30.5 procent. Tid efter annan lia dessutom nya arbetsuppgifter tillförts revisionen,

exempelvis granskningen av räkenskaperna avseende postdiligenstrafiken,

vilken granskning tidigare fullgjorts å första byråns diligensavdelning,

granskningen av avlöningslistorna avseende generalpoststyrelsens personal

samt från och med den 1 juli 1937 revideringen av utgående familjepensioner.

Det är dessutom avsett, att till medelsrevisionen överflytta en

del av den granskning av huvudpostkassans räkenskaper, som för närvarande

verkställes av förste aktuarien å kassa- och räkenskapsavdelningen, vilken

befattning skall indragas med nuvarande innehavarens avgång den 1

maj 1938. Detta förhållande jämte allt mer och mer invecklade bestämmelser

bland annat beträffande utgående avlöningar bär givetvis medfört

en avsevärd ökning av arbetet å revisionen såväl för avdelningens föreståndare

som för den övriga personalen. Den ökade befogenhet, som tilldelats

postdirektörerna och postmästarna, att i avsevärd omfattning meddela beslut

i viktiga frågor, har dessutom i hög grad skärpt kravet på granskningspersonalens

omdöme, skicklighet och vaksamhet. Vid revideringen åligger

det nämligen vederbörande tjänsteman icke endast att siffermässigt granska

räkenskaperna utan att sakligt bedöma postdirektörernas och postmästarnas

förvaltningsåtgärder, i den mån de avspegla sig i räkenskaperna.

Beträffande omfattningen av det arbete med handläggning av anmärkningsärenden

och dylikt, som det här gäller, må vidare nämnas, att medelsrevisionen

år 1936 utfärdade omkring 1,300 egentliga anmärkningar,

d. v. s. anmärkningar beträffande felaktigheter, som berott på oriktig tolkning

av författningsföreskrifter eller eljest utfärdade bestämmelser eller avseende

mera komplicerade uträkningar. Från medelsrevisionen expedierades

under samma år omkring 600 mindre anmärkningar, avseende rena sifferfel,

cirka 700 omföringsbesked i anledning av bokföring å felaktiga titlar

samt över 700 skrivelser, föranledda av mindre felaktigheter, som iakttagits

under granskningen. ^ Följden har också blivit den att, ehuru personalen

under tiden i viss mån utökats, under senaste år den fasta revisionspersonalen

icke kunnat ensam medhinna arbetet, vare sig det mer kvalificerade

revisionsarbetet eller de mera expeditionsmässiga biträdande göromålen. Förstärkning

bar därför ständigt måst inkallas, men trots detta har icke kunnat

undvikas, att revisionen kommit att ligga efter. Det torde icke vara erforderligt

att här närmare utveckla vådorna av att en revision icke ordentligt

medhinnes inom en tid, som ligger så nära som möjligt efter tiden för

de reviderade räkenskaperna. En effektiv utökning av revisionspersonalen

är därför av oundgängligt behov.

I skrivelse den 27 september 1938 liksom i sin nu förevarande framställning

den 29 augusti 1939 har styrelsen återkommit till samma förslag. Styrelsen

anför följande.

Arbetsuppgifterna å medelsrevisionen stegras alltjämt såväl kvalitativt

som kvantitativt och de motiv, som föranlett tidigare framställningar, lia

än ytterligare vunnit i styrka. Vid sådant förhållande har styrelsen teir att

säkerställa revisionsarbetets behöriga gång varit nödsakad afl fortfarande uppdraga

at en tjänsteman i lägre lönegrad än revisors att å medelsrevisionen

förrätta göromål, som eljest ankomma på revisor. En revisorsbefattning har

sålunda tillfälligt uppehållits alltsedan den 1 januari 1938. 1 förevarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

fall föreligger alltså ett jämväl av kommunikationsverkens lönenämnd vitsordat

behov av ytterligare en tjänst, vilkens innehavare skulle lia att utföra

fullt lika kvalificerade göromål som de, vilka fullgöras av den å medelsrevisionen

sedan flera år tillbaka anställde revisorn.

Under erinran att kommunikationsverkens lönenämnd senast i utlåtande

den 2 november 1938 tillstyrkt enahanda förslag har allmänna lönenåmnden

förklarat sig icke finna anledning frångå förstnämnda lönenämnds uppfattning

i förevarande hänseende.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, består generalpoststyrelsens

medelsrevision av två avdelningar. Föreståndarskapet för den ena avdelningen

utövas av en ordinarie revisor. Såsom föreståndare för den andra

avdelningen tjänstgör en befattningshavare av lägre grad, åt vilken uppdragits

att förrätta göromål, som eljest ankomma på revisor.

Den sålunda sedan några år bestående ordningen synes mig höra givas den

fastare form, som inrättandet av ytterligare en ordinarie befattning såsom

avdelningsföreståndare får anses innebära. I likhet med lönenämderna tillstyrker

jag därför, att för ifrågavarande ändamål inrättas en revisorsbefattning

i A 21.

En ny förste kontrollörsbefattning vid postkontoret Stockholm 1. I sin

förevarande framställning har generalpoststyrelsen hemställt om ytterligare

en förste kontrollörsbefattning vid postkontoret Stockholm 1 samt därvid anfört

följande.

Det förvaltnings- och revisionsarbete i vad angår postkontorets underlydande

postanstalter, som vid postkontor i allmänhet åligger postmästaren,

har i vad det rör postkontoret Ståckholm 1 under ett antal år i viss omfattning

skötts från postdirektionen i Stockholms distrikt. Sedan det emellertid

mer och mer framträtt såsom önskvärt, att detta arbete även beträffande

postkontoret Stockholm 1 förenades hos en och samma myndighet, samt

att organisationen av postkontoret Stockholm 1 och dess underlydande förvaltningsområde

således bleve densamma, som gäller för övriga postkontor

i riket, genomfördes för tiden från och med den 16 februari 1939 sådan organisation

av postkontoret Stockholm 1. Den skyldighet att verkställa inspektioner

och inventeringar av underlydande postombud och postanstalter m. m.

samt att förbereda och utreda ärenden angående postanordningarna inom

det underlydande området, som ditintills bestritts av postdirektionen i Stockholms

distrikt, har således numera — med ett obetydligt undantag — överförts

till postmästaren, numera överpostmästaren, vid postkontoret Stockholm

1.

Postkontorets Stockholm 1 förvaltningsområde omfattar för närvarande

12 postexpeditioner, 72 poststationer, 18 postombud samt 61 lant- eller lådbrevbäringslinjer.

Det torde vara klart, att förvaltningen av samt kontrollen

över poströrelsen inom detta betydande område innesluta en avsevärd mängd

arbetsuppgifter av kvalitativ och krävande art. Det åligger sålunda överpostmästaren

att förutom verkställandet av föreskrivna, regelbundet ^ återkommande

inspektioner och inventeringar av postanstalterna inom området, ständigt

hålla sig underkunnig om de olika orternas växlande trafikbehov, verk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153

5

ställa utredningar i personal- och trafikfrågor, taga initiativ till postgångarnas

förbättring och rationalisering m. m.

I samband med förenämnda ändring överflyttades en förste postassistentstjänst

från postdirektionen i Stockholms distrikt till postkontoret Stockholm

1, varförutom uppdrag meddelades tjänsteman i lägre lönegrad att tills vidare

vid postkontoret bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i kontrollörs

grad. Det har visat sig, att båda dessa tjänstemän blivit fullt utnyttjade

med det löpande arbetet å överpostmästarens expedition. Därutöver har

det emellertid visat sig nödvändigt, att för handläggning av vissa ärenden rörande

det underlydande området, i första hand inventerings- och inspektionsförrättningar

i stor utsträckning anlita även den vid postkontoret för biträde

vid ordnande och ledning av det inre arbetet anställde förste kontrollören.

Förste kontrollören har därigenom blivit i alltför stor grad hindrad i utövandet

av honom eljest påvilande funktioner, vilka icke kunnat överlåtas på annan

tjänsteman. Frågan om viss ändring av personalbeståndet i befälsställning

vid postkontoret har härigenom blivit aktuell. Redan år 1936 framfördes

av postdirektören i Stockholms distrikt förslag om anställande vid postkontoret

av ytterligare en förste kontrollör och framhölls därvid behovet av

att ytterligare en befälsperson i souschefsställning anställdes för utövande av

nödig arbetsledning och kontroll särskilt beträffande postkontorets avdelning

för avgående poster.

Med hänsyn till den stora ökningen av kvalificerade arbetsuppgifter, som

den gjorda omläggningen fört med sig särskilt vad beträffar överpostmästarens

arbetsområde, kan en ökning även av personalen i befälsställning icke

längre uppskjutas. Efter gjorda undersökningar och överväganden lia såväl

överpostmästaren som postdirektören i Stockholms distrikt kommit till den

uppfattningen, att lämpligaste lösningen av denna fråga är att vid postkontoret

Stockholm 1 inrättas ytterligare en befattning i förste kontrollörs

grad. En sådan anordning finner även generalpoststyrelsen lämplig och av

behovet påkallad.

Den ovan nämnde, vid postkontoret Stockholm 1 för närvarande anställde

förste kontrollören har, utöver uppgiften att vara överpostmästarens närmaste

man och ställföreträdare, haft till huvudsakligt åliggande att tjänstgöra

såsom föreståndare vid postkontorets avdelning för ankommande brev.

Vid avdelningen för avgående brev utövas förmanskapet närmast under överpostmästaren

av en tjänsteman i kontrollörs grad.

Den nye förste kontrollören skulle i första hand lia till åliggande att biträda

överpostmästaren med handläggningen av ärenden rörande förvaltningen av

det underlydande området, varjämte han skulle närmast under överpostmästaren

tjänstgöra såsom föreståndare för avgående avdelningen och paketexpeditionen.

Vid bifall till förslaget skulle den å avgående avdelningen för

närvarande anställde personalkontrollören indragas, varför anställandet av

ytterligare en förste kontrollör vid postkontoret icke skulle innebära någon

ökning i numerären av den personal, som för närvarande anlitas vid postkontoret.

Generalpoststyrelsen hemställer alltså, att för postkontoret Stockholm 1

måtte inrättas ytterligare en befattning i förste kontrollörs grad.

Allmänna lönenämnden framhåller, att det på grund av kontorets storlek

och därvid förekommande arbetsuppgifters omfattning synes befogat, att såsom

föreståndare även för avgående avdelningen och paketexpeditionen avses

en befattningshavare av förste kontrollörs grad. Med hänsyn härtill och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

Departe
ments
chefen.

då generalpoststyrelsens föreliggande förslag torde vara ägnat att åstadkomma

en ändamålsenligare organisation av arbetsförhållandena vid ifrågavarande

postkontor, har lönenämnden för sin del icke funnit anledning till erinran

mot den gjorda framställningen.

Generalpoststyrelsens förevarande förslag har icke givit mig anledning till

erinran. Jag tillstyrker alltså, att den av styrelsen föreslagna förste kontrollörsbefattningen

inrättas.

Vid bifall härtill torde Kungl. Maj:t framdeles vilja meddela beslut örn indragning

av en kontrollörsbefattning.

övriga av generalpoststyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag,

för vilka jag i det föregående redogjort, har generalpoststyrelsen hemställt

om uppflyttning å ombudsmansexpeditionen av en notarie i A 21 till sekreterare

i A 24 och av föreståndaren för medelsrevisionen från förste kontrollör

i A 22 till förste revisor i A 24 samt om inrättande å andra byrån av en förste

byråingenjörsbefattning i A 27.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt generalpoststyrelsens förevarande

förslag samt därvid ifrågasatt, om icke förste revisorsbefattningen, då dylik

befattning icke finnes vid postverket, lämpligen kunde givas benämningen

Överkontrollör.

I tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande ha såväl förste revisor som

förste byråingenjör upptagits vid postverket i de av generalpoststyrelsen angivna

lönegraderna. Vid sådant förhållande och då jag icke är beredd att tillstyrka

det avsteg från de sakkunnigas förslag, som utnyttjandet av benämningen

Överkontrollör för den föreslagna förste revisorn skulle innebära, anser

jag mig i anslutning till vad jag inledningsvis anfört böra förorda, att

ifrågavarande förslag upptagas till prövning i samband med tjänsteförteckningssakkunnigas

betänkande i övrigt.

Den av styrelsen föreslagna uppflyttningen av en notarie å ombudsmansexpeditionen

är jag ej heller beredd att tillstyrka.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

antalet förste kontrollörstjänster (A 22) ökas från 15 till 16 och antalet revi

sorstjänster (A 21) från 5 till 6. Därjämte torde Kungl. Maj:t framdeles

vilja meddela beslut om indragning av 1 kontrollörsbefattning (A 20).

Telegrafverket.

Fråga örn en ny byrådirektörsbefattning å linjebyrån. I skrivelse den

22 december 1939 har telegrafstyrelsen hemställt örn inrättande å linjebyrån

av en byrådirektörsbefattning i A 28. Till stöd för förslaget anför styrelsen

följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

7

Ju större arbetarpersonalen är inom ett företag, där tekniskt-praktiskt arbete

utföres, desto viktigare är det, att arbetena bli väl förplanerade och

sedermera utförda efter rationella metoder, att materiel och verktyg bli

föremål för ständig granskning enligt utvecklingens krav, att ackordsättningen

sker på riktiga grunder och att ackordspriserna bli vederbörligen ändrade

efter arbetsmetoderna, att arbetarskydds- och andra sociala frågor bli noggrant

behandlade och lösta, allt i avsikt att dels ekonomisera arbetet och dels

vinna arbetsordning och arbetstrevnad för personalen. Telegrafverkets arbetarpersonal

inom linjeavdelningen har under senare år vuxit så starkt,

att behandlingen av de problem, som här berörts, icke kunnat hålla fullt

jämna steg med arbetets tekniska och kvantitativa utveckling. Den högre

arbetsledande personalen har under denna utvecklingstid tvingats att huvudsakligen

ägna sig åt de löpande arbetsuppgifterna och därigenom icke hunnit

bringa de problem av nämnda art, som den starka utvecklingen fört med sig,

till fullständig lösning. Det är därför nu av nöden, att dessa frågor upptagas

till en mer ingående behandling och ägnas ett ökat intresse för framtiden.

Härigenom komma otvivelaktigt anläggnings- och underhållskostnaderna vid

telegrafverket att förbilligas samtidigt som de anställda beredas större trygghet

och trevnad i arbetet.

Liksom inom annan industriell verksamhet synes det därvid även vid telegrafverket

lämpligt att förlägga ledningen av dessa frågors lösning till ett

centralt organ. Styrelsen avser sålunda, att det förenämnda arbetet skulle

utföras inom styrelsens linjebyrå, där en särskild tjänsteman skulle givas

uppdraget att handlägga hithörande frågor.

Med hänsyn till mängden och vikten av de göromål, varom fråga är, samt

de stora krav, som i skilda avseenden måste ställas på tjänstemannen ifråga,

finner styrelsen nödvändigt, att han erhåller byrådirektörs tjänsteställning.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 31 januari 1940 framhållit,

att nämnden i likhet med telegrafstyrelsen anser, att all uppmärksamhet bör

ägnas de av styrelsen berörda spörsmålen. Med hänsyn till dessas betydelse

för verkets driftsekonomi finner lönenämnden även vissa skäl tala för, alt

handläggningen av nämnda frågor centraliseras till en särskild befattningshavare.

Inför ovissheten örn utvecklingen av telegrafverkets arbetsuppgifter

under nu rådande särskilda förhållanden synes lönenämnden emellertid försiktigheten

bjuda, att med inrättandet av den ifrågasatta befattningen får tillsvidare

anstå. Lönenämnden finner sig sålunda icke kunna tillstyrka telegrafstyrelsens

hemställan.

Telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag är, såsom styrelsen framhåller,

betingat av såväl angelägenheten av att ekonomisera det tekniskt-praktiska

arbetet inom verket som ock av en strävan efter arbetsordning och arbetstrevnad

för personalen. Enligt styrelsens uppfattning bör handläggningen

av de frågor, som i samband med och efter en dylik rationaliserings genomförande

uppstå, förläggas till ett centralt organ. För tillgodoseende av detta

syftemål skulle å linjebyrån inrättas en ordinarie byrådirektörsbefattning

i 28 lönegraden.

För egen del vill jag uttala min anslutning till det försök till rationalisering

å ifrågavarande område, som styrelsens förslag innebär, .lag anser därför,

Departe
ments
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij:ts proposition nr 153.

att arbetet därmed bör fullföljas, icke minst med hänsyn till sannolikheten av

att därigenom skulle kunna åstadkommas ett förbilligande av telegrafverkets

anläggnings- och underhållsarbeten samtidigt som de anställda skulle beredas

större trygghet och trevnad i arbetet. Härav följer emellertid icke, att jag

är beredd att nu förorda styrelsens förslag om inrättande av en ordinarie

byrådirektörstjänst.

Enligt vad jag inhämtat har styrelsen redan vidtagit åtgärder för den av

styrelsen angivna organisationens genomförande samt därvid uppdragit åt en

ordinarie förste linjeingenjör att från och med den 1 juli 1939 bestrida göromål,

som eljest ankomma på byrådirektör. På samma gång jag understryker

ändamålsenligheten av den av styrelsen sålunda vidtagna åtgärden, vill jag

ifrågasätta, örn anledning förefinnes att i det skede, vari den nya organisationen

sålunda befinner sig, inrätta en ordinarie befattning för här ifrågavarande

arbetsuppgifter. I likhet med allmänna lönenämnden finner jag

mig i stället böra förorda att med inrättandet av den föreslagna ordinarie

byrådirektörsbefattningen tillsvidare må anstå.

En ny byråingenjörstjänst å radiobyrån. I skrivelse den 22 oktober 1938

hemställde telegrafstyrelsen örn inrättandet av en ny byråingenjörstjänst i

A 26 såsom förstärkning av ingenjörspersonalen å radiobyrån. Styrelsen anförde

därvid följande.

Omfattningen av styrelsens radiobyrås verksamhet befinner sig alltjämt

i oavbruten ökning.

De nya rundradiostationerna, som skola bereda lyssnarna bättre mottagningsmöjligheter,

måste med hänsyn till såväl lokala störningar som

interferens med i våglängd närliggande stationer byggas för största tillåtna

effekt. Stationerna i Motala och Hörby ha sålunda utbyggts till hög effekt

och en ny stor station har uppförts i Luleå. För närvarande pågår i enlighet

med Kungl. Maj:ts bemyndigande arbetet för uppförandet av den

stora rundradiostationen i Dalarna. Planering för vidare arbeten härutinnan

förestå.

övertagandet och därmed ombyggnaden av de privata rundradiostationerna

skall fortsättas och för detta ändamål pågå förberedande arbeten för

övertagandet av ytterligare två dylika stationer.

Arbetet med ombyggnad och modernisering av kustradiostationerna, markstationerna

och de fasta radiostationerna måste fortsättas. Sedan kuststationen

i Stavsnäs, vilken ersatt Vaxholms kuststation, samt Enköpings mottagarstation,

avsedd för kommersiell radiotrafik med utlandet, färdigställts,

ha utredningsarbeten påbörjats rörande uppförandet av en ny, synnerligen

omfattande radiostationsanläggning på västkusten, avsedd att ersätta den

föråldrade kustradiostationen vid Nva Varvet samt den provisoriska markradiostationen

i Torslanda. Västkuststationen kommer att omfatta minst

åtta radiosändare för såväl telegrafi som telefoni å lång- och kortvåg samt

en mottagarstation likaledes för såväl telegrafi som telefoni.

Genom beslut den 8 april 1938 har Kungl. Maj:t bemyndigat telegrafstyrelsen

att verkställa erforderliga försök och utredningar rörande högfrekvent

trådradiodistribution samt att för ändamålet taga i anspråk ett belopp

av högst 150,000 kronor. För trådradionätet, vars påbörjande härigenom

möjliggjorts, kräves ingenjörspersonal i betydande omfattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153. “

Radioteknikens snabbt pågående utveckling visar även i övrigt ingen tendens

till avmattning.

Styrelsen anser därför nödvändigt, att en förstärkning sker av ingenjörspersonalen

å styrelsens radiobyrå genom inrättandet av en byråingenjörstjänst

i 26 lönegraden.

I sin förevarande skrivelse har telegrafstyrelsen förnyat ifrågavarande

förslag samt därvid framhållit, att styrelsen anser, att ytterligare uppskov

med inrättandet av den föreslagna byråingenjörsbefattningen, vilken skulle

fylla ett nödvändigt behov, icke bör äga rum.

Allmänna lönenämnden har erinrat, att kommunikationsverkens lönenämnd,

då den föreslagna förstärkningen av arbetskrafterna å radiobyrån

syntes betingad av radioväsendets fortgående starka utveckling, för sin del

icke haft något att erinra mot inrättandet av den ifrågasatta byråingenjörstjänsten.

Vad kommunikationsverkens lönenämnd sålunda uttalat, finner

sig allmänna lönenämnden kunna biträda.

Den ytterligare erfarenhet rörande utvecklingen av radioväsendet, som

vunnits efter det telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag först framfördes,

synes mig giva stöd åt kravet på en förstärkning av arbetskrafterna å radiobyrån.

Jag tillstyrker därför i likhet med lönenämnderna, att en ny byråingenjörsbefattning

i A 26 inrättas å byrån.

En ny linjeingenjörstjänst. Ifrågavarande befattning är avsedd för den

tjänsteman, som har sig anförtrodd den tekniska ledningen av anläggningsoch

underhållsarbeten vid tredje linjedistriktets automatiska telefonanläggningar.

I sin förenämnda skrivelse den 22 oktober 1938 har telegrafstyrelsen

till stöd för då framfört förslag om befattningens inrättande anfört följande.

Inom tredje linjedistriktet finnas 13 i drift tagna och 33 under byggnad

varande automatiska landsväxlar, medan antalet installerade automatiska

abonnentväxlar uppgå till 28 och antalet därutöver beställda dylika växlar

till 18. Därjämte har under år 1938 telefonstationen i Örebro omlagts till

automatisk växling, och arbeten pågå för automatisering av telefonstationerna

i Norrköping, Södertälje och Tranås. Genom denna automatisering

har inom tredje linjedistriktet uppstått ett numera oavvisligt behov att för

den tekniska ledningen av de nya stationernas uppförande och underhåll

kunna disponera en i hithörande frågor kunnig tjänsteman med högre teknisk

utbildning, vilken under linjedirektören kan handlägga ärendena rörande

såväl städernas som landsbygdens automatiska telefonanläggningar. Styrelsen

tillåter sig erinra om att en motsvarande befattning som den nu

ifrågasatta inrättats år 1936 å första, år 1937 å andra och år 1938 å femte

linjedistriktet.

I sin nu förevarande framställning anför styrelsen, att de skäl, som styrelsen

i sin förenämnda skrivelse åberopat till stöd för inrättandet av ifrågavarande

linjeingenjörstjänst, ytterligare vunnit i styrka. Sålunda har antalet

i drift varande automatiska landsväxlar under mellantiden vuxit från 13

till 37, varjämte för närvarande ytterligare 15 äro beordrade. Antalet i drift

Departe
ments
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

tågna automatiska abonnentväxlar har samtidigt ökat från 28 till 35 och

antalet därutöver beställda från 18 till 29. I slutet av maj 1939 öppnades

den automatiska telefonstationen i Tranås, varjämte automatiseringen av

Norrköping fullbordats och dåvarande automatstation tagits i bruk.

Allmänna lönenämnden har efter att hava erinrat, att kommunikationsverkens

lönenämnd tillstyrkt inrättandet av en linjeingenjörstjänst för tredje

linjedistriktet i enlighet med telegrafstyrelsens förslag, förklarat sig jämväl

vilja tillstyrka förslaget ifråga.

Med anledning av den fortgående utvecklingen av telefonväsendets automatisering

ha linjeingenjörsbefattningar inrättats vid första, andra och femte

linjedistrikten för handläggning under vederbörande linjedirektör av ärenden

rörande automatiska telefonanläggningar. Jämväl vid tredje linjedistriktet

synes mig automatiseringen lia nått en sådan omfattning, att inrättandet av

en dylik befattning får anses motiverat. Jag anser mig därför böra tillstyrka

telegrafstyrelsens ifrågavarande förslag.

Övriga av telegrafstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, som

jag i det föregående behandlat, har telegrafstyrelsen gjort framställning om

ytterligare en del befattningar m. m. Sålunda har styrelsen hemställt örn

1) uppfattning av föreståndaren för örebro linjesektion från linjeingenjör

i A 26 till förste linjeingenjör i A 27, 2) uppfattning å linjebyrån av en avdelningsingenjör

i A 22 till byråingenjör i A 26, 3) uppflyttning å radiobyråns

telegrafavdelning av en sekreterare i A 24 till byråingenjör i A 26,

4) inrättande vid fjärde linjedistriktet av en linjeingenjörstjänst i A 26, 5)

uppflyttning å linjebyråns tekniska avdelning av en Överkontrollör i A 24

till trafikinspektör i A 26, 6) uppflyttning å förrådsbyrån av en notarie i

A 21 till sekreterare i A 24, 7) uppflyttning å revisionen av en förste kontrollör

i A 22 till Överkontrollör i A 24, 8) uppflyttning å kabelkontoret av

en ingenjörsassistent i A 20 till avdelningsingenjör i A 22 samt 9) uppflyttning

av två kontrollörer i A 20 till förste kontrollörer i A 22.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt förslagen under 3), 6) och 9).

Beträffande förslaget under 2) erinrar lönenämnden örn kommunikationsverkens

lönenämnds uttalande i utlåtande den 6 december 1938, därvid

sistnämnda lönenämnd bland annat framhållit, att ifrågavarande avdelningsingenjörsbefattning

vore av den art. alt densamma vid eventuell uppflyttning

närmast borde ifrågakomma till inplacering i 24 lönegraden, därest

ingenjörsbefattning i denna lönegrad funnits upptagen i tjänsteförteckningen

under telegrafverket. Då frågan om upptagande i tjänsteförteckningen av

en ingenjörsbefattning i nämnda lönegrad förutsattes komma under behandling

i samband med den då pågående omprövningen av lönegradsplaceringen

för befattningshavare vid statens affärsdrivande verk, förordade sagda lönenämnd

uppskov med inrättandet av den föreslagna befattningen i avvaktan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

11

på resultatet av nämnda omprövning. För egen del framhåller allmänna

lönenämnden, att den av kommunikationsverkens lönenämnd sålunda berörda

frågan numera prövats av tjänsteförteckningssakkunniga, vilka förordat

upptagande i tjänsteförteckningen av ingenjörsbefattning i 24 lönegraden,

dock endast för statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Även

om allmänna lönenämnden med hänsyn till komunikationsverkens lönenämnds

uttalande om lönegradsplaceringen av ifrågavarande befattning ställer

sig tveksam till förslaget örn befattningens placering i 26 lönegraden, vill

lönenämnden likväl, då tjänsteförteckningssakkunniga icke funnit sig böra

upptaga ingenjörsbefattning i 24 lönegraden för telegrafverket, icke motsätta

sig telegrafstyrelsens nu föreliggande förslag.

I övrigt ha styrelsens förslag icke föranlett någon erinran från allmänna

lönenämndens sida.

Såsom allmänna lönenämnden erinrar, ha tjänsleförteckningssakkunniga

föreslagit införande av ingenjörsbefattningar i 24 lönegraden vid statens järnvägar

och statens vattenfallsverk. Beträffande telegrafverket framhålla de

sakkunniga, att förslag om införande av befattningen ingenjör i nämnda lönegrad

framförts från personalhåll. Då emellertid telegrafstyrelsen vid överläggningar

med de sakkunniga givit uttryck för att styrelsen ej önskade, att

en dylik åtgärd vidtoges, ha de sakkunniga icke ansett sig böra framställa

något förslag i ämnet.

Av allmänna lönenämndens utlåtande framgår, att lönenämnden ställer sig

tveksam till den föreslagna uppflyttningen av en avdelningsingenjör å linjebyrån

till byråingenjör i 26 lönegraden samt att denna tveksamhet föranledes

av att 24 lönegraden skulle bättre svara emot de med befattningen förenade

arbetsuppgifterna. Enligt min mening bör den omständigheten, att

tjänsteförteckningssakkunniga på nyss anförda skäl icke framlagt förslag

örn införande av befattningen ingenjör i 24 lönegraden vid telegrafverket

icke leda till att den befattning, varom nu är fråga, uppflyttas till 26 lönegraden.

Vid nu angivna förhållanden anser jag lämpligast, att med prövningen

av ifrågavarande befattningshavares löneställning må tills vidare anstå.

Telegrafstyrelsen har vidare föreslagit uppfattning av en förste kontrollör

å revisionen från A 22 till Överkontrollör i A 24. Av skäl, som jag angivit

vid behandlingen av motsvarande förslag beträffande postverket, anser jag

mig icke böra förorda, att uppflyttningen nu kommer till stånd.

Styrelsens övriga här berörda förslag är jag ej heller beredd att tillstyrka.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

antalet byråingenjörstjänster (A 26) ökas från 6 till 7 och antalet linjeingenjörstjänster

(A 26) från 33 lill 34.

Departe
ments
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Statens järnvägar.

Fråga om tillsättande av den vakanta överdirektörsbefattningen. I skrivelse

den 25 september 1931 liksom senare i skrivelse den 4 oktober 1937

har järnvägsstyrelsen ifrågasatt indragning av befattningen såsom överdirektör

och souschef vid statens järnvägar på grund av att tjänsten, sådant

arbetsläget inom styrelsen tedde sig då, icke vidare kunde anses oundgängligen

nödvändig. Förslaget vann icke statsmakternas bifall. Däremot förordnades,

att befattningen skulle tillsvidare hållas vakant.

I skrivelse den 22 december 1939 har järnvägsstyrelsen hemställt, att ifrågavarande

befattning måtte ändras till en överdirektörsbefattning och i samband

därmed besättas med ordinarie innehavare. Styrelsen anför därvid

följande.

Under de år, befattningen såsom överdirektör och souschef hållits vakant,

har det varit möjligt för generaldirektören att förutom det direkta ansvaret

för verkets ledning påtaga sig den betydande arbetsbördan att själv pröva

och avgöra den mångfald ärenden, beträffande vilka beslut av verkschefen

kräves, utan att det denne åvilande allmänna övervakandet av statens .järnvägars

vidsträckta och mångskiftande verksamhetsområde likväl behövt åsidosättas.

Emellertid har ju samma tid kännetecknats av en tidigare okänd

föränderlighet och instabilitet inom alla samfärdselns grenar, och därmed

har, av allt att döma, nu inletts ett nytt tidsskede, varunder man för statens

järnvägars del redan kunnat konstatera och jämväl för framtiden har att

räkna med en markerad tendens till ökning såväl beträffande ärendens antal

och mångfalden av nya frågor som vad gäller de träffade avgörandenas

räckvidd och samhälleliga betydelse. Härvid må särskilt erinras örn det

komplex av nya uppgifter, som statens järnvägars ledning och i första hand

givetvis verkschefen ställts inför genom statsmakternas beslut att efter hand

i statens ägo överföra de enskilda järnvägarna, varigenom järnvägsstyrelsens

förvaltningsområde successivt utökas till att omfatta praktiskt taget hela det

svenska järnvägsnätet.

Det gäller därvid en mångfald av frågor berörande bland annat organisation,

driftsformer och framtida teknisk utrustning, och det ligger i sakens

natur, att många av dessa frågor kunna komma att påkalla verkschefens

särskilda uppmärksamhet antingen med hänsyn till vanskligheten att träffa

ett val eller i betraktande av de vittnående konsekvenser, som följa med ett

ställningstagande i princip. Att beakta i detta sammanhang är också det

delvis redan fullbordade, delvis fortskridande utbyggandet av ett järnvägsförbindelserna

kompletterande och med järnvägarna i driftsgemenskap stående

billinjesystem.

Den med de nyförvärvade järnvägs- och billinjernas införlivande följande

ökningen i personalnumerären och omsorgen om denna personal medför

problem, som ofta äro av stor ekonomisk betydelse och därtill av ömtålig

art. En ständig anpassning av statsbanornas tjänster efter de ändrade förhållandena

på den allmänna transportmarknaden måste äga rum, samtidigt

som dessa förhållanden alltjämt framtvinga åtgärder för driftens rationalisering.

I betraktande av de anförda omständigheterna anser styrelsen det icke vara

lämpligt eller försvarligt att längre hålla frågan örn verkschefens ställföre
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

13

trädare och närmaste medhjälpare svävande, utan föreslår styrelsen, att denna

fråga nu upptages till prövning och avgörande.

Styrelsen erinrar, att styrelsen i sin förenämnda skrivelse den 25 september

1931 bland annat hemställde örn inrättande av en drifttjänstbyrå, till

vilken från de dåvarande ban-, maskin- och trafikbyråerna skulle överföras

ärenden om drifttjänstens ordnande genom reglementen och andra föreskrifter

ävensom ärendena om den för driften behövliga personalens anställning,

befordran och numerär samt de bland annat därav beroende driftkostnadsstaternas

beredning och övervakande. Styrelsen hemställde tillika, att chefen

för denna byrå skulle tillsättas på förordnande och benämnas driftdirektör

med ett arvode, som motsvarade det för överdirektören gällande. Avsikten

var, att den sålunda föreslagna driftdirektören skulle vara generaldirektörens

ställföreträdare. I sitt utlåtande över detta styrelsens förslag anförde

kommunikationsverkens lönenämnd, att den funne den föreslagna anordningen

med inrättande av en drifttjänstbyrå vara ägnad att medföra avsevärda

fördelar. Beträffande den föreslagna driftdirektörens tjänste- och

löneställning uttalade nämnden, att det rent organisatoriskt sett skulle vara

naturligare att tillsvidare bibehålla överdirektörsbefattningen med upphävande

av den med befattningen förenade ställningen såsom souschef men

med skyldighet för innehavaren att vara chef för drifttjänstbyrån och föredragande

i styrelsen av de till nämnda byrå hörande ärendena samt tillika

fungera såsom generaldirektörens ställföreträdare. Den nya organisationen

med bland annat en drifttjänstbyrå trädde i kraft den 1 juli 1932, men förslagen

beträffande cliefsskapet för denna byrå vunno icke statsmakternas

bifall.

Styrelsen anför därefter följande.

Det huvudsyftemål, som måste sökas tillgodosett vid en lösning av föreliggande

fråga, torde obestridligen vara, att verkschefen vid sin sida skall

äga en närmaste medhjälpare, som är så insatt i alla verksledningen berörande

viktiga frågor, att han kan träda in i generaldirektörens ställe vid

tillfällen, då denne har förhinder, och åt vilken generaldirektören vid behov

kan anförtro avgörandet i fråga om vissa ärendegrupper. Detta mål kan

enligt styrelsens uppfattning bäst vinnas på så sätt, att den vakanta överdirektörsbefattningen

nu tillsättes.

Järnvägsstyrelsen har emellertid redan vid tidigare tillfällen uttalat och

är alltjämt av den uppfattningen, att en överdirektörs- och souscliefsbefattning

med de funktioner för innehavaren, som framgå av nu gällande instruktion,

d. v. s. utan närmare anknytning till något bestämt tjänsteområde,

ej är lämplig. Såsom motiv för denna styrelsens mening har bland

annat framhållits, att det vore omöjligt därvid undvika uppkomsten av en

icke önskvärd instansbildning, vilken skulle dels verka tyngande i förvaltningsarbetet,

dels kunna medföra, att en del flir verkets ledning betydelsefulla

frågor bomme att undandragas verkschefens uppmärksamhet. Än

större betydelse torde emellertid böra tillmätas omständigheten, att ett återupplivande

av överdirektörsbefattningen med sagda arbetsuppgifter skulle

innebära en markerad och enligt styrelsens mening ej motiverad brytning

med den faktiska organisationsordning, som nu under nära ett årtionde

utbildat sig inom järnvägsstyrelsen. Innebörden av denna ordning kan i

korthet sägas vara, att en av styrelsens byråer, drifttjänstbyrån, utan att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

förment eller organisatoriskt lia någon särställning gentemot de övriga dock

kommit att — såsom styrelsen vid avgivandet av sitt förslag örn inrättande

av denna byrå förutsett — allt mer bliva så att säga en knutpunkt och en

närmaste föreningslänk mellan styrelsen och linjeförvaltningarna ävensom

mellan dessa senare inbördes. Med de arbetsuppgifter, som pålagts drifttjänstbyrån,

bar också dess chef med nödvändighet måst ej blott handlägga^

driftsavdelningens mångskiftande och betydelsefulla problem utan även

samråds vis taga ställning till de viktigare ärenden, som falla under annan

byrås föredragning men jämväl nära beröra driften, vilket förhållande givetvis

ofta inträffar. Detta drifttjänstbyråchefens deltagande i alla områden av

statsbaneförvaltningen avseende ärenden av principiell betydelse eller i övrigt

av större vikt, har under de år, som byrån funnits till, blivit en regel

med allt färre undantag.

Med denna ordning har det också så småningom kommit att framstå

sorn naturligt och givet, att vid generaldirektörens bortovaro chefen för

drifttjänstbyrån bör fungera som hans ställföreträdare, samtidigt som nämnde

byråchefs möjligheter till ett effektivt fyllande av denna funktion successivt

blivit allt större. Vad styrelsen nu åsyftar är att ernå en anpassning

av instruktionen och de formellt organisatoriska bestämmelserna i övrigt

efter de faktiska arbetsformer, vilka sålunda i praktiken utbildats. Enligt

styrelsens mening bör sålunda åt chefen för drifttjänstbyrån givas ställningen

såsom verkschefens närmaste medhjälpare och ställföreträdare, varmed

skulle förenas rätten att efter generaldirektörens uppdrag avgöra vissa ärendegrupper,

^ da sa för lättande av verkschefens arbetsbörda kan finnas av

behovet påkallat. Då alltså här ej är fråga om endast ett sådant ställföre^

trädarskap, som förefinnes i vissa verk, där åt viss styrelseledamot uppdragds

att mot särskild ersättning vara verkschefens ställföreträdare, bör i nu

föreliggande fall överdirektörsformen vara den riktiga.

Med stöd av det anförda hemställer styrelsen, att överdirektörsbefattningen

nu måtte tillsättas med upphävande av den med befattningen förenade

ställningen såsom souschef men med uppgift för innehavaren att vara chef

för drifttjänstbyrån och därmed föredragande i styrelsen av de till nämnda

byrå hörande ärenden samt tillika fungera såsom generaldirektörens ställföreträdare.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 13 januari 1940 tillstyrkt järnvägsstyrelsens

förslag.

Under loppet av det senaste årtiondet har drifttjänstbyrån kommit att

alltmer intaga en särställning bland järnvägsstyrelsens byråer. Denna särställning

yttrar sig framförallt däri, att drifttjänstbyrån, såsom järnvägsstyrelsen

uttrycker förhållandet, blivit en föreningslänk mellan styrelsen och

linjeförvaltningarna samt mellan linjeförvaltningarna inbördes. Då drifttjänstbyråns

chef i lönehänseende alltjämt intager samma ställning som övriga

byråchefer i järnvägsstyrelsen, synes mig styrelsens förslag beträffande

överdirektörsbefattningen i första hand böra uppfattas såsom uttryck för

styrelsens önskan att ifråga om löneställningen för drifttjänstbyråns chef

taga konsekvenserna av nyss angivna utveckling.

För egen del vill jag ingalunda bestrida, att den nuvarande löneplaceringen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 153.

15

av drifttjänstbyråns chef är mindre tillfredsställande. 1 det läge, vari frågan

om löneställningen för byråchefer överhuvud taget befinner sig, kan jag dock

icke undgå att hysa viss tvekan rörande lämpligheten av en fristående lösning

av ifrågavarande spörsmål. Jag vill erinra, att den pågående utredningen

rörande revision av tjänsteförteckningen för allmänna civilförvaltningen

omfattar frågan om inplacering i löneskalan av byråchefer vid såväl

affärsverken som allmänna civilförvaltningen. Enligt min mening synas

övervägande skäl tala för ett uppskov med den slutliga prövningen av järnvägsstyrelsens

förevarande förslag, intill dess nämnda utredning slutförts.

Mot vad jag sålunda anfört kan visserligen göras gällande, att styrelsens

förslag är av övervägande organisatorisk art, påkallat av redan konstaterad

och ytterligare motsedd ökning av betydelsefulla arbetsuppgifter. Styrelsen

hänvisar härutinnan särskilt till statsmakternas beslut om överförande

i statens ägo av enskilda järnvägar. Bortsett från att utvecklingen i sist

berörda hänseende i första hand blir beroende på den takt, i vilken förstatligandet

kommer att ske, synes mig någon anledning knappast föreligga att

för närvarande förvänta sådana förändringar beträffande arbetsuppgifterna,

att den nuvarande organisationen icke utan allvarliga olägenheter skulle

kunna bestå under den av allt att döma relativt korta tid, som kräves för

avslutandet av nyssnämnda utredning.

Fråga om en ny distriktschefsbcfattning. Den 29 april 1938 har Kungl.

Majit bemyndigat järnvägsstyrelsen att uppdraga åt lämplig tjänsteman att

handhava de arbetsuppgifter, som bleve förbundna med förvaltningen av de

olika järnvägsbolag, i vilka staten jämlikt beslut av 1938 års riksdag förvärvat

aktiemajoriteten. Samtidigt förordnade Kungl. Majit, att den tjänsteman,

som erhölle sådant uppdrag, skulle åtnjuta särskild ersättning till sådant

belopp, att detta tillsammans med honom å egen befattning tillkommande

lön motsvarade till distriktschef utgående avlöning.

I sin förenämnda framställning har järnvägsstyrelsen hemställt, att en

ny distriktschefsbefattning måtte inrättas vid statens järnvägar. Styrelsen

har därvid anfört följande.

Sedan 1939 års riksdag uttalat sig för ett allmänt förstatligande av landets

enskilda järnvägar och därvid bland annat framhållit önskvärdheten av att

statsförvärven ske i den direkta form, som ett inköp av själva järnvägsanläggningen

innebär, och ej allenast genom förvärv av aktier, är det järnvägsstyrelsens

avsikt att träffa preliminära avtal örn helt införlivande med

statens järnvägar av samtliga till de statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna.

Frågan härom torde kunna föreläggas 1940 års riksdag. Vid statsmakternas

bifall till det förslag i ämnet, som kommer att framläggas, skulle

de statliga järnvägsbolagen komma att upphöra. De järnvägar, som för närvarande

tillhöra och trafikeras av dessa bolag omfatta en sammanlagd längd

av c:a 600 km. Förhandlingar hava vidare inletts med ett antal andra enskilda

järnvägar av olika storleksordning örn överlåtelse till staten av respektive

järnvägsföretag. Sådan överlåtelse kan ock väntas komma till stånd i

flera fall, varför en avsevärd utökning av statsbanenätet är att påräkna redan

under nästa budgetår.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Under de senare åren hava flera enskilda järnvägar införlivats med statens

järnvägar utan utökning av distriktsorganisationen. Ett ytterligare inlemmande

nied statens järnvägar av enskilda järnvägar med bibehållet antal

distrikt låter sig enligt järnvägsstyrelsens mening icke göra med hänsyn

därtill, att de olika distrikten redan nu hava en sådan omfattning, att den

på distriktschefen vilande arbetsbördan icke utan men kan ytterligare ökas.

Järnvägsstyrelsen har i sin den 18 januari 1934 avlämnade utredning rörande

förvaltningen av ett sammanslaget normalspårsnät räknat med utökning

av distriktens antal från 5 till 8. 1936 års järnvägskommitté har

dock för sin del ifrågasatt en utökning av antalet distrikt till endast 7 att

gälla jämväl vid införlivandet av smalspårsbanorna. Järnvägsstyrelsen, som

närmare undersökt detta spörsmål, kan icke finna det tillrådligt att frångå

det ursprungligen beräknade antalet distrikt, utan styrelsen finner det nödvändigt

att för erhållande av nödig effektivitet i distriktsledningen alltjämt

räkna med 8 distrikt, inom vilka det dock torde bliva möjligt att rymma

jämväl de olika smalspårsnäten.

Det fortgående förstatligandet skulle sålunda under de närmaste åren kräva

nybildning av tre distrikt. Ett av dessa bör organiseras redan från och med

den 1 juli 1940. Storleken av detta distrikt, dess utsträckning och lämplig

huvudort för detsamma kan icke för närvarande bestämmas, utan detta

torde få bliva beroende av utgången av de förhandlingar om statsförvärv av

olika järnvägar, som inletts. Möjligt är, att det nybildade distriktet icke

omedelbart kan erhålla den slutligt avsedda omfattningen, men denna omständighet

bör enligt styrelsens åsikt icke hindra inrättandet av det nya

distriktet redan från nyssnämnda tidpunkt. Det synes tvärtom kunna vara

till fördel att efter påbörjad sådan nybildning av distrikt, som bär avses, låta

ett vart nytt distrikt successivt utökas genom tillförsel av hanor och linjesträckningar,

efter hand som dessa förvärvas. Chefen för ett sådant nybildat

distrikt kommer nämligen att ställas inför synnerligen betydelsefulla och

i många fall svårbemästrade problem av såväl organisatorisk som teknisk

art, vilkas rationella lösning i hög grad underlättas genom antydda successiva

utbyggnad av distriktsorganisationen.

Allmänna lönenåmnden har, utan att närmare vilja ingå på frågan örn

det antal distrikt, som kan befinnas erforderligt vid i full utsträckning genomfört

förstatligande av de enskilda järnvägarna och efter inhämtandet

av närmare upplysningar angående den nu föreslagna distriktschefsbefattningens

preliminärt förutsatta verksamhetsområde, ansett sig kunna på av

styrelsen anförda skäl tillstyrka det föreliggande förslaget.

Lönenämndens ordförande, generaldirektören Stridsberg, har med instämmande

av ledamoten, riksdagsmannen Magnusson, avgivit särskilt yttrande

samt därvid anfört bland annat följande.

Frågan om den distriktsindelning, som bör tillämpas efter ett förstatligande

av de enskilda järnvägarna, bör enligt min mening prövas i ett sammanhang.

Härvid bör klarläggas, i vad mån de nuvarande distriktskanslierna

genom personalförstärkning — exempelvis genom en särskild tjänsteman

för fullgörande av viss del av distriktschefens allmänna inspektionsverksamhet

och tjänstgöring som distriktschefens ställföreträdare — kunna övertaga

vidgade områden av järnvägsnätet. Även organisationen i övrigt av distriktskanslierna

synes böra tagas under omprövning, innan man går in för inrättande

av ytterligare distriktschefstjänster. Jag anser fördenskull, att lönenämnden

i frågans nuvarande läge bort avstyrka den nu begärda distriktschef

sbefattningen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 153. 17

Slutligen har järnvägsstyrelsen i skrivelse den 6 mars 1940 inkommit med

förslag rörande inrättande av ett nytt distrikt.

De skäl, som anförts i förenämnda vid lönenämndens utlåtande fogade

särskilda yttrande, synas mig övertygande. Jag anser mig därför icke för

närvarande böra förorda någon ökning av antalet dislriktscliefsbefattningar.

I den mån förvärvade enskilda järnvägar icke lämpligen kunna infogas i

den nuvarande distriktsorganisationen, torde frågan örn deras förvaltning

böra tillsvidare ordnas provisoriskt.

En ny förste baningcnjörsbefattning. Till stöd för inrättandet av en ny

förste baningenjörsbefattning i A 27 har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Före år 1927 var sträckan Älvsjö—Stockholm—Krylbo uppdelad i två

bansektioner, varav den ena omfattade Stockholmsstationerna jämte linjen

Älvsjö—Ulriksdal, samt den andra linjen Ulriksdal—Krylbo. Nämnda år

sammanslogos emellertid dessa båda sektioner till en, benämnd 1 bansektionen,

vars längd blev c:a 175 km. Sedermera hava i samband med förstatligandet

år 1933 av Uppsala—Gävle järnväg oell år 1937 av Sala—Gysinge—Gävle

och Uppsala—Enköpings järnvägar samtliga dessa banor, vilkas

sammanlagda längd är 294 km, tillförts nämnda bansektion.

På grund av denna högst avsevärda förlängning av ifrågavarande sektion

framstod det såsom ofrånkomligt att i möjligaste mån åvägabringa lättnad

i sektionsföreståndarens arbetsbörda. För att tills vidare undvika inrättandet

av en ny bansektion hugreps utvägen att förskjuta gränsen i söder emot

4 bansektionen från Västberga (norr om Älvsjö) till den punkt i Stockholm,

där statens järnvägar korsas av S:t Eriksbron. Stockholms centralstation

och Stockholms södra m. m. överflyttades sålunda under år 1937 från 1 till

4 bansektionen trots de olägenheter, vilka givetvis voro att förutse vid en

uppdelning av Stockholmsstationerna på olika bansektioner och oaktat att

arbetsbördan även för baningenjören å 4 bansektionen väsentligt ökats år

1931 och 1932 i samband med införlivandet med denna sektion av Norra

Södermanlands respektive Mellersta Södermanlands järnvägar (135 km).

Enligt vunna erfarenheter måste emellertid arbetsuppgifterna för sektionsföreståndarna

å såväl 1 som 4 bansektionerna numera anses så omfattande

och krävande, att dessa båda sektionsföreståndare icke längre kunna belastas

med en dylik arbetsbörda. Det må även framhållas, att dubbelspårsbyggnaden

Järna—Katrineholm, varest c:a 350 man för närvarande sysselsättas,

är direkt underställd baningenjören å 4 bansektionen, vilken omfattar

såväl linjen Stockholm—Hallsberg som f. d. Norra och Mellersta Södermanlands

järnvägar eller inalles 330 km.

På nu anförda skäl och med hänsyn till dels de arbeten, vilka komma

att åvila statens järnvägar i samband med en reglering av Tegelbacken, dels

ock ett förstatligande inom de närmaste åren av Nynäsbanan, anser styrelsen,

att en särskild bansektion, omfattande samtliga stationer i Stockholm

jämte linjen Älvsjö - -Ulriksdal, bör bildas oell ställas under särskild föreståndare.

Styrelsen anför vidare följande.

Enligt en av 1938 års personalkommission verkställd poängberäkning för

siffermässig värdering av nuvarande bansektioners storleksordning och svå
Bihang

lill riksdagens protokoll 1940. I sami. Nr 153. 2

Departe

menis
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

righetsgrad i ledningshänseende, vilken beräkning hänför sig till treårsperioden

1935—1937, hava 1 och 4 bansektionerna erhållit de högsta poängtalen,

nämligen 3760, respektive 2644 (dubbelspårsarbetena inom 4 bansektionen

påbörjades först under oktober 1937). Enligt av styrelsen utförd approximativ

beräkning innebär den tilltänkta uppdelningen av dessa två sektioner i tre

en minskning av nämnda poängtal till c:a 2700, respektive 1900, och blir motsvarande

poängtal för den nya bansektionen c:a 1800. Då lägsta poängtalet

för de 14 bansektioner, vilka förestås av förste baningenjör, är 1490 samt

högsta poängtalet för de 9 bansektioner, vilka förestås av baningenjör, är

1342, bör en sänkning av löneställningen för någon av sektionsföreståndarna

vid 1 och 4 bansektionerna i samband med uppdelningen således icke ifrågakomma.

Båda äro förste baningenjörer (27 lönegraden) och samma tjänsteställning

anses böra tillkomma föreståndaren för den nya Stockholmssektionen.

Såsom framhållits i styrelsens skrivelse den 30 september 1939 med förslag

till personalstat vid statens järnvägar för år 1940, beräknas personalbehovet

å den nya bansektionen kunna tills vidare fyllas genom överflyttningar av

personal i olika grader från nuvarande 1 och 4 bansektionerna, frånsett sektionsföreståndaren

och å baningenjörsexpeditionen erforderlig Överbanmästare.

Under åberopande av det anförda har styrelsen hemställt örn inrättandet

av en ny förste baningenjörsbefattning för den planerade Stockholmssektionen.

Allmänna lönenämnden har icke haft något att erinra emot styrelsens

förslag.

Vad järnvägsstyrelsen anfört synes mig till fullo motivera att en ny bansektion

bildas genom uppdelning av första och fjärde sektionerna. Då

styrelsens förslag rörande löneställningen för den nye sektionsföreståndaren

ej heller givit mig anledning till erinran, hemställer jag, att en förste baningenjörsbefattning

i enlighet med styrelsens förslag upptages i personalförteckningen

för statens järnvägar.

Uppflyttning i lönegrad av två byråingenjörer. Ifrågavarande förslag

avser avdelningsföreståndare å ban- respektive maskintekniska byråerna.

Å bantekniska byrån äro avdelningsföreståndarna, med undantag

av föreståndaren för värme- och sanitetstekniska avdelningen, placerade

i A 27 eller högre lönegrad. I sitt förevarande förslag hemställer järnvägsstyrelsen

om uppflyttning av sistnämnda föreståndare från byråingenjör i

A 26 lill förste byråingenjör i A 27. Till stöd för förslaget anför styrelsen

följande.

Värme- och sanitetstekniska avdelningen tillkom den 1 januari 1929. Även

om förhållandena vid denna tidpunkt icke ansågos motivera en placering av

denna avdelnings föreståndare högre än i 26 lönegraden, så har dock utvecklingen

under den sedan dess förflutna tiden visat, att avdelningen fått

ett alltmera viktigt behov att fylla. Under senare åren hava kraven på förbättring

av bostadsstandarden särskilt tagit sikte på införande av värmeoch

sanitetstekniska anläggningar i bostäderna. Då detta i särskilt hög grad

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153-

19

gjort sig gällande inom statens järnvägars stora bostadsbestånd liksom även

inom expeditionslokaler m. m., har avdelningens arbetsbörda successivt

ökats och fordringarna på föreståndarens arbete stigit, detta sett ur såväl

kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Något skäl för att denna avdelnings fölestandare

skall vara placerad i lägre lönegrad än övriga specialavdelningars

förefinnes därför icke.

Styrelsen framhåller, att följande arbetsuppgifter åvila värme- och sanitetstekniska

avdelningen, nämligen:

1. Uppgörandet av ritningar och program för alla värme- och ventilationsanläggningar

samt vatten- och avloppsanläggningar med sanitär inredning

för statens järnvägars husbyggnader. Till värmeanläggningar hänföras

även alla högtrycksångcentraler för olika ändamål, exempelvis för

lokstationer och huvudverkstäder m. m.

2. Kontroll över alla under utförande varande anläggningar samt verkställande

av slutbesiktning av alla färdigställda anläggningar jämte upprättande

av besiktningsprotokoll häröver.

3. Besiktning av alla pannanläggningar för centralvärmeledningar enligt yrkesinspektionens

föreskrifter samt upprättande av föreskrivna besiktningsinstrument.

4- Fortlöpande kontroll av bränsleåtgången vid alla statens järnvägars värmeanläggningar

i enlighet med av statsmakterna utfärdade direktiv samt

i samband härmed instruktion av vederbörande personal beträffande

centralvärmeledningars skötsel och eldningens handliavande.

Styrelsen uttalar, att sistnämnda instruktionsarbete blivit av allt större

vikt i den mån anbefalld övergång till inhemskt vedbränsle skett och ju mer

antalet stationära värmeanläggningar ökats och därigenom även bränsleförbrukningen.

Värdet av det under år 1938 vid dylika anläggningar förbrukade

och kontrollerade bränslet översteg 1,100,000 kronor.

Till belysande av arbetsmängdens ökning meddelar styrelsen, att under

år 1929 utfördes programhandlingar för 72 nyanläggningar med ett beräknat

värde av 590,000 kronor, under det att motsvarande siffror för år 1938

utgjorde 280 nyanläggningar med ett beräknat värde av 983,000 kronor. Någon

minskning i avdelningens arbetsuppgifter är icke att vänta, bland annai

på grund av redan genomförd och förutsebar utökning av statsbanenätet.

Allmänna lönenämnden har icke framställt någon erinran emot styrelsens

förslag.

Från och med den 1 september 1939 har från elektrolekniska till maskintekniska

byrån överflyttats handläggningen av ärenden angående

elektrisk rullande materiel och elektrisk delaljmateriel för annan rullande

materiel. Detta innebär att å maskintekniska byrån numera handläggas

alla ärenden örn förnyelse och nyanskaffning av elektriska lok och motorvagnar,

ävensom angående elektrisk utrustning å övrig rullande materiel

såsom för elektrisk uppvärmning och belysning m. m., innefattande såväl

konstruktioner och leveransbestämmelser som upphandling, kontroll och le
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

veranshesiktniag. För ifrågavarande ändamål har å byrån samtidigt inrättats

en särskild teknisk arbetsavdelning, vilken för närvarande förestås av

en från elektrotekniska byrån överflyttad byråingenjör.

Järnvägsstyrelsen hemställer nu örn uppfattning av nämnda byråingenjör

till förste byråingenjör. Styrelsen framhåller därvid, att den elektriska

rullande materielen undergår en alltjämt fortgående ökning — för närvai

ande utgör antalet elektrolok 456 — samt att den elektriska utrustningen av

vagnarna i allt större omfattning fortsätter icke blott i avseende på antalet

vagnar utan även för modernisering av tidigare utförda anläggningar. Med

hänsyn härtill är arbetet inom den nya avdelningen av sådan omfattning, att

det helt kan jämställas med de förut å byrån befintliga tre större avdelningarnas,

vilka var och en förestås av en förste byråingenjör. Det är därför

enligt styrelsens mening fullt motiverat, att även den nyinrättade avdelningen

förestås av tjänsteman i 27 lönegraden och att sålunda en förste byråingenjörsbefattning

inrättas för ändamålet.

Allmänna lönenämnden har icke framställt någon erinran emot styrelsens

förslag.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit förefinnes en av olikhet i fråga örn

arbetsuppgifter icke betingad skillnad i löneställningen för ban- och maskintekniska

byråernas avdelningsföreståndare. Då en utjämning av denna

skillnad enligt vad jag under hand inhämtat icke föregriper resultatet av personalkommissionens

arbete, har jag icke velat motsätta mig styrelsens ifrågavarande

förslag. Jag hemställer alltså, att föreståndaren för bantekniska

byråns värme- och sanitetstekniska avdelning samt föreståndaren för maskintekniska

byråns elektrotekniska avdelning uppflyttas till förste byråingenjörer

i A 27.

Två nya byråingenjörsbefattningar. Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag

avse bantekniska byrån och verkstadsbyrån.

Från och nied den 1 juli 1920 inrättades en byråingenjörsbefattning å b a ntek

niska byrån (dåvarande banbyrån), avsedd för byråns broavdelning.

I sin förevarande framställning meddelar järnvägsstyrelsen, att styrelsen

år 1936, då den senaste ordinarie innehavaren av nämnda befattning avgick

från tjänsten efter dittills åtnjuten längre tjänstledighet, fann sig nödsakad

att, räknat från och med den 1 oktober samma år, disponera befattningen

för bantekniska byråns spåravdelning, varest dittills någon byråingenjör

ej varit placerad men vars arbetsuppgifter under årens lopp ökats

så avsevärt, att dess föreståndare oavvisligen behövde vid sin sida kvalificerad

hjälp för den närmaste ledningen av göromålen. Erfarenheten under

de sedan dess förflutna tre åren bär tydligt visat, att behovet av sådan hjälp

på spåravdelningen alltjämt är bestående.

Styrelsen anför vidare följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153-

21

Genom omförmälda överflyttning och då styrelsen ej hade någon ledig

sådan befattning till sitt förfogande, koni broavdelningen att tills vidare få

åtnöja sig nied endast en byråingenjör, således en återgång i detta avseende

till förhållandena före den 1 juli 1920. Enär det förut konstaterade behovet

av två byråingenjörer å broavdelningen dock alltjämt gjorde sig kraftigt påmint,

var det styrelsens avsikt att så snart lämpligen kunde ske åter träffa

föranstaltningar för återinrättandet av ytterligare en sådan befattning. För

att i avvaktan härpå i viss mån avhjälpa behovet har styrelsen år från år

uppdragit åt den å broavdelningen placerade konstruktören att tillsvidare

bestrida göromål, vilka ankomma på byråingenjör.

Omfattningen av broavdelningens arbetsuppgifter visar emellertid en fortgående

ökning och detta även i avseende på mycket krävande bro- och byggnadsanläggningar.

Styrelsen kan därför ej längre anse nyssnämnda eller

liknande provisoriska åtgärder lämpliga utan finner påkallat, att antalet

ordinarie byråingenjörer å avdelningen snarast åter utökas till två.

En viss lättnad i omfattningen av konstruktionsåliggandena uppkom visserligen

i samband med att byggandet av nya statsbanor för ett antal år

sedan avslutades, men detta förhållande uppvägdes tillfullo av andra åligganden,

orsakade av den trafikerade banans fortgående utveckling, bland

annat större eller mindre linjeomläggningar, dubbelspårsbyggnader, utsträckt

elektrifiering av bannätet, statens järnvägars biltrafik samt nödvändigheten

att i vidgad omfattning ombygga eller förstärka broar för ökande av banlinjernas

bärförmåga. Härtill kommer ökat krav på anordnandet av skenfria

vägkorsningar, såväl vägportar som vägbroar, i syfte att i största möjliga

utsträckning göra järnvägs- och landsvägstrafiken oberoende av varandra.

En väsentlig utökning av arbetet har även uppkommit till följd av den fortgående

införlivningen med statens järnvägar av enskilda banor, vilka oftast

äro anlagda efter mycket knapp norm i avseende på broarnas bärförmåga

och därför i stor utsträckning kräva omfattande förstärkningsarbeten eller

nykonstruktioner.

Styrelsen anser det därför nödvändigt att å bantekniska byrån inrättas

ytterligare en byråingenjörsbefattning.

Allmänna lönenämnden bar icke haft något att erinra emot styrelsens

förslag.

Rörande den för ver kstads b yrån föreslagna byråingenjörsbefattningen

anför järnvägsstyrelsen följande.

I och med den fortsatta banelektrifieringen hava de arbetsuppgifter av

elektroteknisk natur, som påvila verkstadsbyrån och huvudverkstäderna,

blivit alltmer omfattande och krävande. Särskilt gäller detta underhållet av

elektroloken, vilkas antal vid årsskiftet 1938—1939 uppgick till 441, med

ett sammanlagt anskaffningsvärde av c:a 90 miljoner kronor.

De större underhållsarbetena å elektroloken utföras vid huvudverkstäderna

örebro, Malmö och Notviken. Vid vardera av de båda förstnämnda

verkstäderna påvilar det närmaste ansvaret för nämnda lokunderhåll en

elektroingenjör, vid den senare verkstaden en verkstadsinspektor. Då i

likhet med vad som är fallet vid huvudverkstäderna örebro och Malmö

även huvudverkstaden Notviken bör hava tillgång till en underingenjör med

elektroteknisk utbildning, bar styrelsen i sitt förslag lill personalstat för år

1940, avseende 1—20 lönegraderna, bland annat föreslagit inrättande av en

ny underingenjörsbefattning vid denna verkstad, vars innehavare vore avsedd

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen
-

att tjänstgöra som förenämnda verkstadsinspektors närmaste man och rådgivare

särskilt beträffande frågor av elektroteknisk art. Därmed skulle

frågan om tillgodoseende av elektrisk sakkunnskap vid huvudverkstäderna

vara ordnad.

Emellertid har vid den centrala ledningen av huvudverkstäderna — verkstadsbyrån

— behovet av en befattning, vars innehavare helt kunde ägna

sin tid åt verkstadsfrågor av elektroteknisk natur, gjort sig alltmer gällande.

Hittills hava utredningar av dessa frågor — i den mån de tarvat en omedelbar

behandling — måst anförtros åt en av de vid huvudverkstäderna placerade

elektroingenjörerna. Frånsett att en sådan anordning ur organisatorisk

synpunkt måste anses mindre lämplig, har dennes arbetsbörda härigenom

efter hand blivit onormalt stor och de arbetsuppgifter, som kommit att påvila

honom delvis av sådan vikt, att desamma ej kunna anses svara mot elektroingenjörs

tjänsteställning. Härtill kommer att ett stort antal frågor, vilka

ej oundgängligen tarvat en omedelbar behandling, men vilkas lösning kunna

bliva av stor ekonomisk betydelse, i brist på lämplig arbetskraft, måst anstå.

Det är därför enligt styrelsens mening av behovet påkallat att en ny tjänst

inrättas vid verkstadsbyrån. Följande arbetsuppgifter skulle påvila innehavaren

av denna tjänst, nämligen:

1. Utredning av frågor angående elektrolokens underhåll särskilt vad beträffar

lokens elektriska utrustning och utarbetande av de förslag till

konstruktionsändringar, vartill dessa utredningar kunna giva anledning.

2. övervakandet av elektrolokens underhåll å huvudverkstäderna. Uppgörande

av förslag till förbättringar av därvid använda arbetsmetoder och

arbetsplanläggningar.

3. Kontroll av montage och underhåll av vagnarnas elektriska utrustning.

4. Handläggning av ärenden rörande underhåll och förändringsarbeten å

huvudverkstädernas stationära elektriska anläggningar.

5. Underhandlingar med enskilda verkstäder beträffande utförande av och

kostnader för till sådana verkstäder överlåtna reparationsarbeten å elektriska

detaljer.

Då ifrågavarande arbetsuppgifter anses vara av särskilt krävande art och

då innehavaren av befattningen ifråga är avsedd att i viss utsträckning utöva

inspektion av arbeten, som äro anförtrodda åt elektroingenjörer i 22 lönegraden,

bör enligt styrelsens mening denne erhålla byråingenjörs tjänsteställning.

Allmänna lönenåmnden har icke funnit anledning till erinran emot styrelsens

förslag.

Vid bifall till det under närmast föregående punkt framlagda förslaget

skulle två byråingenjörsbefattningar kunna indragas. Enligt järnvägsstyrelsen

böra emellertid dessa befattningar utnyttjas dels för att bereda ordinarie

byråingenjörs ställning åt den konstruktör, som enligt styrelsens uppdrag

å bantekniska byråns broavdelning bestrider göromål, vilka eljest ankomma

på byråingenjör, dels ock för inrättande å verkstadsbyrån av en ny

befattning såsom byråingenjör.

Vad styrelsen sålunda föreslagit synes mig böra godtagas. Jag har därvid

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 153.

23

vad sistnämnda befattning angår särskilt uppmärksammat den rationalisering,

som styrelsens förslag ur organisatorisk synpunkt innebär.

Enligt vad jag under hand inhämtat kommer ett bifall till ifrågavarande

förslag icke att föregripa resultatet av personalkommisionens arbete.

En ny byråassistentbefattning. I sin förenämnda framställning hemställer

järnvägsstyrelsen om inrättande av en ny byråassistentbefattning samt anför

till stöd därför följande.

Före 1921 var trafikinspektörsexpeditionen vid 7 trafiksektionen, linjerna

Kristinehamn—Mora, Malung—Särna, Finnshyttan—Nyhyttan, tilldelad en

byråassistent- och en förste stationsskrivarbefattning. Från och med samma

år indrogs emellertid byråassistentbefattningen. Byråassistentens göromål

hava sedan dess utförts av förste stationsskrivaren och den senares av

en stationsskrivare. Förhållandena hava emellertid väsentligt förändrats

sedan år 1921. En jämförelse mellan detta år och 1938 ger vid handen, att

den trafikerade banlängden å sektionen ökat från 287.9 till 399.9 km, antalet

av- och tillkopplade vagnar från 500 till 627 pr dag, vartill komma

107 för enskild järnväg, tågkilometer i tusental från 526 till 1,448 och vagnaxelkilometer

i tusental från 11,768 till 25,865. Från och med tidtabell 139

har antalet tågkm å sektionen ökat från 3,638 under föregående tidtabellsperiod

till 4,756 pr dag eller med 30.7 procent. Den sålunda starkt ökade

trafiken ställer större krav särskilt på trafikinspektörens närmaste man.

Dessutom bör beaktas, att å samtliga övriga trafiksektioner utgöres numera

sektionsföreståndarens närmaste man av en byråassistent och styrelsen anser,

att samma bör vara förhållandet även å 7 trafiksektionen, eftersom

intet skäl föreligger för en differentiering. Styrelsen har med anledning

härav hänvänt sig till 1938 års personalkommission vid statens järnvägar

och framhållit, att det vore styrelsens avsikt att, under förutsättning att

kommissionen ej hade något att erinra däremot, hemställa om inrättandet

av en byråassistentbefattning vid 7 trafiksektionen. I sitt svar

framhåller kommissionen, att den visserligen ännu icke företagit undersökning

och värdering av arbetsuppgifterna för trafikinspektörsexpeditionernas

personal, men att med hänsyn bland annat till storleken av 7 trafiksektionens

trafik kommissionen för sin del icke har något att erinra mot, att befattningen

i fråga upptages i styrelsens förslag till Kungl. Maj:t beträffande

högre tjänster.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran emot styrelsens

förslag.

Såsom järnvägsstyrelsen framhållit innehar föreståndarens närmaste man

å samtliga trafiksektioner med undantag av sjunde sektionen byråassistents

tjänsteställning. Då någon anledning till denna avvikelse enligt vad jag

kunnat finna numera icke förefinnes, anser jag mig böra tillstyrka järnvägsstyrelsens

förevarande förslag.

Vid bifall härtill torde Kungl. Majit framdeles vilja meddela beslut om

indragning av en förste stationsskrivarbefattning.

Depante

meni*•

chefen.

Två nya förrådsintcndcntbefattningar. Befattningen förrådsintendent vid

statens järnvägar är för närvarande i tjänsteförteckningen upptagen i A 27.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Deparle

menis.

chefen.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Enligt förslag av tjänsteförteckningssakkunniga skulle befattningen införas

jämväl i A 26.

I sin förevarande framställning har järnvägsstyrelsen upptagit tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag. Enligt styrelsen skulle i A 26 placeras förrådsintendentbefattningarna

i Östersund och Luleå, vilka sedan flera år hållas

vakanta.

I skrivelse den 27 september 1939 bar 1938 års personcilkommission vid

statens järnvägar framfört samma förslag.

Allmänna lönenämnden erinrar, att kommunikationsverkens lönenämnd

biträtt tjänsteförteckningssakkunnigas förslag örn inplacering av ifrågavarande

båda befattningar i A 26 samt förklarar sig för egen del icke hava

något att däremot erinra.

Järnvägsstyrelsens ifrågavarande förslag synes mig vara att hänföra till

de undantagsfall, som, ehuru de utmynna i ett inrättande av för närvarande

i tjänsteförteckningen icke upptagna befattningar, likväl skulle kunna

komma under bedömande redan nu. Härför talar framförallt den omständigheten,

att ett ställningstagande till ifrågavarande spörsmål icke återverkar

å prövningen av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag rörande övriga

affärsverk. Jag har därjämte icke kunnat undgå att taga intryck av

det förhållandet, att en sedan flera år bestående vakanssättning av i och för

sig nödvändiga befattningar vid bifall till styrelsens förslag skulle bringas

att upphöra. Då härtill kommer, att såväl allmänna lönenämnden som personalkommissionen

tillstyrkt förslaget, anser jag mig böra förorda, att två

befattningar såsom förrådsintendent nedflyttas från A 27 till A 26.

Införande av lokförare i A 10. I skrivelse den 30 december 1939 har järnvägsstyrelsen

efter samråd med Sveriges lokomotivmannaförbund hemställt,

att befattningen lokförare måtte införas i A 10.

Efter att hava erinrat, att för besörjandet av den åkande tjänst vid statens

järnvägar, som är förlagd å lok — såväl äng- som elektrolok — för

närvarande finnas följande befattningar inrättade, nämligen lokförare i A 12.

lokeldare i A 7 och maskinbiträde i A 6 framhåller styrelsen, att frågan örn

inrättandet av lokförarbefattning även i lägre lönegrad varit föremål för

övervägande inom styrelsen vid olika tillfällen. Styrelsen anför därefter

följande.

Då det gäller differentiering i skilda lönegrader av befattningen lokförare

äro olika synpunkter att beakta, såsom den större eller mindre svårighetsgraden

och påfrestningen vid linjetjänst respektive växlingstjänst, vid tjänst

å huvudlinje med stark trafik respektive bilinie med svag trafik, vid tjänst

å ånglok, respektive elektrolok etc. Det lorde ligga i sakens natur, att icke

all tjänst som förare å lok är i fråga örn svårighet och påfrestningar helt likställd.

Principiellt är därför en differentiering av denna tjänst lika rimlig

som beträffande vilken som helst annan tjänst.

Järnvägsstyrelsen vill dock som ett allmänt omdöme örn lokförartjänsten

framhålla, att den är både viktig och ansvarsfull. Av lokföraren fordras

icke endast att han skall hava förvärvat sig kännedom om de skilda loktyper,

med vilka han tid efter annan har att taga befattning. Han skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

25

även ägna all möjlig omtanke åt lokets skötsel och manövrering liksom ock

ägna omsorg åt att dragkraften, i vad på honom heror, blir fullt utnyttjad

utan att tågets säkra framförande äventyras genom för stor belastning. Han

skall vidare hava ingående kännedom icke blott örn banan och dess lutningsförhållanden

utan även örn tidtabellen för de tåg, å vilka han kommer

att tjänstgöra, och om gällande föreskrifter såväl inom säkerhetstjänsten

som i de andra avseenden, som beröra hans tjänstgöringsområde, så alt han

kan fatta snabba och riktiga beslut, när tjänsten detta kräver. Det åligger

honom att ständigt iakttaga den försiktighet och påpasslighet, som erfordras

ur såväl säkerhets- som ekonomisk synpunkt.

Det sagda, som gäller lokföraren i allmänhet, får anses vara tillräckligt

för att visa, att det på denne befattningshavare ställes stora krav. Järnvägsstyrelsen

avser alltså icke att vilja underskatta denna tjänst. Såsom järnvägsstyrelsen

framhållit, kan man dock icke undgå att konstatera den skillnad,

som i fråga örn svårighet och påfrestningar för lokföraren förefinnes å

ena sidan vid tjänstgöring å huvudlinje med stark trafik — i flera fall med

hög tåghastighet och med tunga tåg — och å andra sidan vid linjer med

enklare och lättare tjänstgöringsförhållanden. I senare fallet måste den

dagliga påfrestningen bliva mindre och det tjänstehavaren åvilande ansvaret

kännas mindre betungande, ty det torde icke kunna bestridas, att tjänstgöring

å huvudlinjer till följd av den större tågfrekvensen och den högre

tåghastigheten m. m. ställer större krav på lokföraren och är förenat med

större personligt ansvar än vid tjänstgöring å icke-huvudlinje.

Styrelsen framhåller, att en sänkning av vissa av de nuvarande lokförarbefattningarna

vid statens järnvägar ur nu angivna synpunkter vore tänkbar,

men att styrelsen icke anser sig böra upptaga denna fråga i vad den

berör lokpersonalen å statens järnvägars nuvarande linjer. Spörsmålet har

emellertid aktualiserats av andra skäl. Härutinnan anför styrelsen följande.

Såsom en följd av det järnvägsstyrelsen lämnade uppdraget att inleda förhandlingar

med de enskilda järnvägsföretagen i landet angående övertagande

från statens sida av de av deni ägda järnvägarna kan det förväntas, att

med början redan under år 1940 vissa enskilda järnvägar och däribland

även flera smalspåriga banor komma att införlivas med statens järnvägar.

Enligt styrelsens mening bör det framstå såsom fullt tydligt, att lokförartjänsten

vid de smalspåriga linjerna och de kvalifikationer, som fordras av

innehavaren av lokförarbefattning vid dessa banor, i regel ligga på avsevärt

lägre nivå än vid statens normalspåriga järnvägar. Förhållandena vid

de smalspåriga banorna, i vad det gäller lokpersonalen, torde allmänt sett

icke kunna tåla en jämförelse med motsvarande vid statens järnvägar. Det

kan sålunda efter inlösen av dylika smalspåriga banor icke komma i fråga,

att därvarande lokpersonal skulle förrän elter genomgången utbildning få

utnyttjas i loktjänst å statens järnvägars normalspåriga linjer, lika litet sorn

det kan tänkas, att statens järnvägars egen välutbildade personal skulle

komma att konkurrera örn loktjänsten vid de smalspåriga banorna. Då del

gäller personal, som under en följd av år vant sig vid och helt anpassat sig

efter de enkla förhållanden, som överhuvud taget äro rådande vid en smalspårig

järnväg, torde det, såsom erfarenheten på andra håll visat, erbjuda

stora, för att icke säga oöverstigliga svårigheter alt omplantera dylik personal

lill annat tjänsteområde och i nya förhållanden, där denna personals

kunskaper, utbildning och förfarenhet icke på långt när räcka till. Styrelsen

anser därför, alt den lokpersonal, som kommer att övertagas nied smal
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 153.

Departe

enents
chefen.

spånga banor, i regel skall allt framgent vid utnyttjande i loktjänst få kvarstanna

vid dylika linjer.

Vad styrelsen sålunda anfört, anser styrelsen innebära tillräckliga skäl för

att loklörar t jönsten och i konsekvens därmed även lokeldartjänsten vid de

smalspåriga banor, som komma att övergå i statens järnvägars ägo, placeras

i lägre lönegrad än motsvarande tjänster vid statens järnvägars egna

linjer, förslagsvis i A 10 respektive A 6. Då den i sistnämnda lönegrad befintliga

befattningen maskinbiträde lämpligen skulle kunna användas för

lokeldartjänsten vid angivna banor, kan spörsmålet begränsas till införandet

i A 10 av befattningen lokförare.

Styrelsen framhåller vidare, att lönebeloppen i A 10 överstiga lokförarlönerna,

inklusive dyrtidstillägg, vid de enskilda smalspåriga järnvägarna

även i fråga om dessa järnvägars högsta bangrupp. Detsamma är förhållandet

vid jämförelse mellan lönebeloppen i A 6 och eldarlönerna vid nämnda

enskilda järnvägar. Till närmare utveckling härav anför styrelsen följande.

Slutlönen för en tjänsteman vid statens järnvägar i 10 lönegraden,

placerad i Stockholm, utgör för närvarande inklusive rörligt tillägg 5,374

kronor, under det att slutlönen för en lokförare vid smalspårig enskild järnväg

tillhörande bangrupp I och placerad i Stockholm utgör 3,609 kronor,

vartill kommer visst särskilt ortstillägg, konjunkturtillägg och dyrtidstillägg,

för närvarande uppgående till sammanlagt 1,289 kronor, eller per år inalles

4,898 kronor. Ett maskinbiträde vid statens järnvägar i Stockholm i

högsta löneklassen uppbär 4,461 kronor, medan en lokeldare vid enskild

järnväg med motsvarande placering uppbär högst 3,073 + 1,122=4,195

kronor per år. Motsvarande slutlöner å billigaste ort för tjänstemän i 10

och 6 lönegraderna vid statens järnvägar och lokpersonal vid enskild järnväg,

tillhörande bangrupp IV (lägsta bangrupp) utgöra 4,051 och 3,341 kronor

vid statens järnvägar mot 3,087 och 2,646 kronor för lokförare respektive

lokeldare vid enskild järnväg.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 19 januari 1940 tillstyrkt styrelsens

framställning.

Järnvägslyrelsens ifrågavarande förslag har icke varit föremål för tjänstelörteckningssakkunnigas

bedömande, beroende på att spörsmålet aktualiserats

först efter det nämnda sakkunniga avslutat sitt arbete.

Av vad styrelsen anfört synes mig ådagalagt, att de lokförare och lokeldare,

som må komma att övertagas från smalspåriga banor, icke kunna givas

samma löneställning som motsvarande befattningshavare vid statens järnvägars

normalspåriga banor. Då för lokförarnas vidkommande icke finnes

någon möjlighet att som för lokeldarna utnyttja i tjänsteförteckningen redan

befintlig befattning och då den föreslagna löneställningen synes mig väl avvägd,

förordar jag, att befattningen lokförare införes jämväl i A 10.

Nya tjänster i anledning av införlivande i statsbanenätet av de till de

statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt statsförvärv av vissa en
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

27

skilda järnvägar. Vid bifall till de förslag, jag i annat sammanhang framlägger,

rörande införlivande i statsbanenätet av de till de statliga järnvägsbolagen

hörande järnvägarna samt statsförvärv av vissa enskilda järnvägar

erfordras från och med den 1 januari 1941 vissa ändringar i personalförteckningen

för statens järnvägar. Sålunda skulle antalet förste trafikinspektörer

(A 27) ökas från 16 till 17, antalet baningenjörer (A 26) från 14 till 17, antalet

maskiningenjörer (A 26) från 6 till 7, antalet trafikinspektörer (A 26)

från 10 till 12, antalet stationsinspektorer av klass 1 B (A 24) från 22 till 25,

antalet stationsinspektorer av klass 2 (A 22) från 27 till 29, antalet byråassistenter

(A 21) från 20 till 22, antalet expeditionsföreståndare (A 21) från

20 till 21 och antalet kontrollörer (A 21) från 7 till 8.

övriga av järnvägsstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag, som

jag i det föregående behandlat, har järnvägsstyrelsen gjort framställning örn

ytterligare en del befattningar m. m. Sålunda har styrelsen hemställt örn

1) inrättande av en byråchefsbefattning i A 30, avsedd för en föreslagen ny

byrå, bilbyrån, 2) inrättande å persontrafikbyråns tidtabellsavdelning av en

sekreterarbefattning i A 24, 3) inrättande å samma byrås reklamavdelning aven

sekreterarbefattning i A 24, 4) uppfattning av fyra underingenjörer från

A 20 till baninspektorer i A 22, 5) uppfattning av föreståndaren för Stockholm

stadsgården från stationsinspektor av klass 3 i A 20 till stationsinspektor

av klass 2 i A 22 samt 6) införande av befattningen byråassistent i A 20.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt förslagen under 3) och 5). I övrigt

lia styrelsens förslag icke föranlett någon erinran från lönenämndens sida.

Järnvägsstyrelsens förslag örn inrättande av en ny byrå genom den nuvarande

bilavdelningens omändring till bilbyrå har framförts i samband med

styrelsens förut behandlade hemställan om ändrad löneställning för drifttjänstbyråns

chef, därvid den övertaliga byråchefsbefattningen skulle disponeras

för att bereda ordinarie ställning åt bilavdelningens föreståndare.

Ehuru dessa förslag reellt sett böra prövas oberoende av varandra, synes

mig dock den nuvarande, låt vara provisoriska anordningen med särskild

bilavdelning kunna utan större olägenheter bibehållas i avvaktan på de ytterligare

erfarenheter rörande den ifrågasatta byråns arbetsuppgifter, som

kunna vara av värde för bedömandet av personalens antal och löneställnihg.

Styrelsens övriga här berörda förslag är jag ej heller beredd att tillstyrka.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

från och med den 1 juli 1940 antalet förste baningenjörstjänster (A 27) ökas

från 14 till 15, antalet förste byråingenjörstjänster (A 27) från 13 till 15 och

antalet byråassistenttjänster (A 21) från 19 till 20. Vidare skulle antalet förrådsintendentbefattningar

i A 27 minskas från 5 till 3 och 2 dylika befattningar

upptagas i A 26. Därjämte torde Kungl. Majit framdeles vilja med
-

Departc

menis
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.-ts proposition nr 153.

dela beslut om indragning av 1 förste stationsskrivarbefattning. Slutligen

skulle från och med den 1 januari 1941 vidtagas de förändringar, som framgå

av den av mig nyss lämnade redogörelsen, till vilken jag här hänvisar.

Statens vattenfallsverk.

Tre nya ingenjnrsbefattningar. I skrivelse den 21 november 1939 har

vattenfallsstyrelsen framlagt förslag om inrättande av tre nya ingenjörsbefattningar

i A 24 vid statens vattenfallsverk, nämligen en befattning såsom

byråingenjör å styrelsens elektrobyggnadsbyrå, en befattning såsom maskiningenjör

vid Trollhätte kraftverk och en befattning såsom byråingenjör

vid Älvkarleby kraftverks huvudkontor.

Beträffande befattningen såsom byråingenjör å vattenfallsstyrelsens

elektrobyggnadsbyrå har vattenfallsstyrelsen i

sin förevarande skrivelse erinrat, att styrelsen i skrivelse den 14 november

1935 hemställt örn införande i 24 lönegraden av en befattning för beredande

av ordinarie anställning åt en i samma lönegrad placerad extra ordinarie

tjänsteman med jämförelsevis lång anställningstid. Styrelsen hade därvid

anfört, bland annat, följande.

Ifrågavarande byråingenjör sysselsättes dels med skiftande göromål, såsom

handläggning av olika upphandlingsärenden beträffande elektrisk materiel,

ombesörjande av vissa statistiska utredningar rörande linjeisolatorer och

strömbrytare för tillgodogörande av driftserfarenheterna vid nya upphandlingar

av dylika materiel m. m., dels ock med vissa speciella konstruktionsärenden,

särskilt sammanhängande med revisionsarbeten å äldre anläggningar.

Utöver det sålunda anförda har styrelsen endast framhållit, att tjänstedr - teckningssakkunniga förordat bifall till styrelsens förslag, dock med den

modifikationen att befattningen borde erhålla benämningen ingenjör.

Allmänna lönenämnden har i utlåtande den 13 december 1939 förklarat,

att lönenämnden liksom tidigare kommunikationsverkens lönenämnd icke

funnit anledning till erinran mot ifrågavarande ingenjörsbefattnings inrättande.

Jämväl i fråga örn befattningen såsom maskiningenjör vid Trollhätte

kraftverk har vattenfallsstyrelsen i sin nu förevarande skrivelse

erinrat, att styrelsen i skrivelse den 14 november 1935 hemställt örn befattningens

inrättande. Styrelsen hade därvid anfört följande.

I Götaälvsstationerna finnas 18 stora maskinaggregat med lika många turbiner

och 21 generatorer samt därtill hörande hjälpmaskineri. I fråga örn

maskinutrustning äro Götaälvsstationerna tillsammantagna lika stora som

vattenfallsverkets alla övriga vattenkraftstationer tillsammans.

För driftekonomien är det av stor vikt, att urdriftsättandet av kraftstationernas

olika anläggningsdelar genom skador inskränkes till det minsta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

29

möjliga. Härför kräves bland annat en fortlöpande och omsorgsfull revision

av maskinaggregaten, men denna revision bör även ske så snabbt som

möjligt, enär varje förlorad dag vid ett aggregat innebär en minskning i

kraftproduktionen, motsvarande ett värde av omkring 1,000 kronor. Dessutom

erfordras underhåll av kraftstationernas vattenvägar, särskilt rörliga

dammar, avstängningsluckor, isgrindar, tilloppstuber m. m., samt av traverser

och andra lyftanordningar. Det oaktat är det icke möjligt att helt undvika

skador under driften, vilkas avhjälpande kräver sakkunnig behandling

och största möjliga snabbhet.

Beträffande dessa arbeten skall ifrågavarande maskiningenjör verkställa

planläggning och utöva arbetsledning. Detta tager hans mesta tid i anspråk.

Han anlitas dock även för driftgöromål vid semestrar för övriga ingenjörer

vid driftavdelningen.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen framhållit,

att tjänsteförteckningssakkunniga förordat bifall jämväl till förevarande

förslag, dock med den modifikationen att befattningen borde erhålla benämningen

ingenjör.

Allmänna lönenämnden har förklarat, att lönenämnden liksom tidigare

kommunikationsverkens lönenämnd icke funnit anledning till erinran mot

ifrågavarande ingenjörsbefattnings inrättande.

Vad slutligen den föreslagna befattningen såsom byråingenjör vid

Älvkarleby kraftverks huvudkontor angår har vattenfallsstyrelsen

i sin förevarande skrivelse anfört följande.

Vid vart och ett av de båda större kraftverkens, d. v. s. Trollhätte och

Älvkarleby kraftverks huvudkontor har sedan flera år funnits anställd en

icke-ordinarie ingenjör med uppgift att handlägga frågor rörande kraftförsäljning

och vissa andra abonnentangelägenheter.

Vid Älvkarleby kraftverk lia för nämnda ändamål kunnat efter varandra

disponeras två mera kvalificerade och erfarna ingenjörer, från och med den

t april 1935 i tjänsteställning såsom e. o. byråingenjör, vilka kunnat självständigt

direkt under kraftverksdirektören handlägga ovannämnda frågor.

Vid Trollhätte kraftverk lia däremot, på grund av den knappa tillgången på

erfaren ingenjörspersonal, motsvarande göromål måst lills vidare lämnas till

yngre e. o. ingenjörer, placerade i relativt låg ingenjörsgrad och arbetande

under ledning av direktörsassistenten. Därvid ha de mera omfattande och

krävande arbetsuppgifterna måst omhänderhavas av direktörsassistenten personligen.

Denna anordning innebär, med hänsyn till direktörsassistentens

övriga arbetsuppgifter, en alltför stor arbetsbelastning på denne och är sålunda

icke önskvärd. Det är därför meningen att, när lämplig arbetskraft

står till förfogande, även vid Trollhätte kraftverk införa samma arbetsordning

nied avseende å kraftförsäljnings- och abonnentfrågorna, som redan

tillämpas vid Älvkarleby kraftverk.

Vid kraftverkens handläggning av kraftförsäljningsärendena tjäna i första

hand de av vattenfallsstyrelsen fastställda normal- och specialtaxorna såsom

utgångspunkt. Från styrelsens kommersiella byrå utgå dessutom allmänna

direktiv rörande dessa ärenden. Inom respektive kraftverk sker en uppdelning

av kraftförsäljningsfrågorna, så att ärenden rörande kraftleveranser till

distributionsföreningar och andra mindre förbrukare i huvudsak handläggas

vid kraftverkets distriktskontor, medan frågor rönande kraftleveranser till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

större distributionsföretag, såsom kommunala elektricitetsverk, och till större

industriföretag huvudsakligen handläggas vid huvudkontoret.

Vare sig det gäller nya sådana kraftleveranser eller ökning av den abonnerade

effekten eller andra ändringar av gällande avtal, kräves det ofta ett

kvalificerat ingenjörsarbete i form av omfattande utredningar för klargörande

av kraftbehovet och sättet för dettas tillgodoseende, erforderligt abonnemang

och lämplig taxeform m. fl. spörsmål samt för anpassning av kraftpris

och övriga leveransvillkor efter de särskilda förhållandena hos abonnenten.

Med hänsyn såväl till den begränsade ingenjörspersonal, som finnes

vid kommersiella byrån, som till kraftverkens närmare kontakt med konsumenterna

få i synnerhet i de största kraftverken oftast större delen av dessa

utredningar på sin lott.

Det åligger alltså ifrågavarande ingenjörer vid Trollhätte och Älvkarleby''

kraftverk:

att i samband med underhandlingar angående kraftförsäljning till större

konsumenter verkställa tekniska och ekonomiska utredningar samt utarbeta

offerter, kontraktsförslag och tjänstememorial;

att upprätta definitiva kontrakt för dylika abonnenter, såväl av normaltyp

som av speciell art, samt bevaka kontraktens uppsägnings- och utlöpningstider;
,

.a^., 8ranska de kontrakt med mindre abonnenter, som upprättas vid

distnktskontoren;

samt att handlägga den löpande korrespondensen med abonnenterna, med

dishiktskontoren och med kommersiella byrån rörande abonnemangsfrågor

Dessa arbetsuppgifter äro, därest de, såsom önskvärt är, handläggas självständigt,

av den kvalificerade natur, alt de motivera befattningar i 24 lönegraden.

Dessa två befattningar vid ovannämnda båda kraftverk äro, såvitt

nu kan bedömas, permanent behövliga och borde därför göras till ordinarie

Pa grund av ovan anförda skäl bör det emellertid anstå tills vidare med

inrättandet av ordinarie sådan befattning vid Trollhätte kraftverk, medan

det bor redan nu^ inrättas en ordinarie ingenjörsbefattning i lönegrad A 24

tor den e. o. byråingenjör i motsvarande lönegrad, som handhar ifrågavarande

arbetsuppgifter vid Älvkarleby kraftverk.

Allmänna lönenåmndetx har funnit förslaget om inrättande av en ingenjörsbefattning

i 24 lönegraden, avsedd för Älvkarleby kraftverks huvudkontor

icke böra föranleda någon erinran. Av vad styrelsen anfört angående

de arbetsuppgifter, vilka skola åligga den blivande innehavaren av denna

tjänst, har lönenämnden nämligen kommit till den uppfattningen, att den

föreslagna löneställningen är motiverad.

Såsom jag förut haft anledning erinra och vattenfallsstyrelsen jämväl framhållit,

ha tjänsteförteckningssakkunniga föreslagit införande av befattningen

ingenjör i 24 lönegraden vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Då alltså befattning av detta slag för närvarande icke finnes i tjänsteförteckningen

för statens vattenfallsverk, skulle i anslutning till vad jag inledningsvis

anfört med prövningen av styrelsens här återgivna förslag rätteligen

anstå. Att jag likväl anser mig böra upptaga förslagen till bedömande beror i

första hand därpå, att ett införande av befattningen för statens vattenfallsverks

del — varemot erinran icke framställts från något håll — ej kan vara

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

31

ägnat att föregripa den blivande revisionen av tjänsteförteckningen. Jag anser

mig därjämte böra tillägga, att kravet på ingenjörsbefattningar i 24 lönegraden

vid statens vattenfallsverk är av betydligt äldre datum än motsvarande

önskemål beträffande statens järnvägar. Såsom ytterligare motiv för att

samma spörsmål vid statens järnvägar icke nu upptages till behandling i ett

sammanhang kan åberopas lämpligheten av att avvakta resultatet av 1938

års personalkommissions arbete.

Såsom jag nyss antydde och av den lämnade redogörelsen jämväl framgår

ha såväl kommunikationsverkens lönenämnd som tjänsteförteckningssakkunniga

och allmänna lönenämnden tillstyrkt, att de ingenjörsbefattningar

vid elektrobyggnadsbyrån och Trollhätte kraftverk, varom här är fråga,

uppföras å ordinarie stat med placering i 24 lönegraden. Sistnämnda lönenämnd

har därjämte tillstyrkt bifall till den föreslagna ingenjörsbefattningen

vid Älvkarleby kraftverks huvudkontor. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra förorda, att befattningarna under benämningen ingenjör upptagas i

nämnda lönegrad.

I detta sammanhang må framhållas, att vattenfallsstyrelsen hemställt örn

ytterligare ingenjörsbefattningar i 24 lönegraden. Jag återkommer härtill

i det följande.

Antalet befattningar såsom kanalinspektör av klass 1. Vid anmälan föregående

år av frågan angående omorganisation av vattenfallsstyrelsen förutsatte

min företrädare i ämbetet, att förslag till överflyttning av förvaltningen

av Södertälje kanal från vattenfallsstyrelsen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

skulle kunna föreläggas 1940 års riksdag. I anslutning härtill har

vattenfallsstyrelsen hemställt, att antalet befattningar såsom kanalinspektör

av klass 1 måtte minskas från 2 till 1. Då de för ifrågavarande överflyttning

erforderliga utredningarna icke kunnat avslutas inom sådan tid, att förslag i

ämnet nu kan framläggas, bör antalet befattningar såsom kanalinspektör av

klass 1 bibehållas oförändrat.

Utbyte av en ingenjörsbefattning mot en befattning såsom kontrollör.

1 sin förevarande framställning har vatten!allsstgrelsen hemställt om utbyte

av en ingenjörsbefattning i A 22 mot en befattning såsom kontrollör i A 21.

Styrelsen anför härutinnan följande.

Genom beslut av 1935 års riksdag inrättades en ordinarie kontrollörsbefattning

i 21 lönegraden, avsedd för föreståndaren för Trollhätte kraftverks

kraftdebiteringskontor. Därefter inrättades genom beslut av 1936 års riksdag

en ordinarie ingenjörsbefattning i 22 lönegraden för den ingenjör, som

sedan några år tillbaka förestått Älvkarleby kraftverks kraftdebiteringskontor

och därvid självständigt handlagt även vissa mera komplicerade debileringsfrågor.

Redan i mars 1937 blev det emellertid nödvändigt att taga sistnämnde

ingenjör i anspråk för helt andra arbetsuppgifter, nämligen såsom efterträdare

till den e. o. byråingenjör, som dittills vid Älvkarleby kraftverk handlagt

kraftförsäljningsärenden och därmed sammanhängande utredningar

m. m. och som då förordnats såsom direktörsassistent vid annat kraftverk.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe

ments
chefen.

Efter en tids provisorium med avseende å uppehållandet av föreståndaretjänsten

vid Älvkarleby kraftverks kraftdebiteringskontor fann vattenfallsstyrelsen

det vara riktigast, att denna tjänst inordnades i verkets organisation

på samma sätt som motsvarande befattning vid Trollhätte kraftverk.

Styrelsen förordnade därför en därtill lämplig tjänsteman att från och med

den 15 mars 1938 såsom e. o. kontrollör i 21 lönegraden förestå Älvkarleby

kraftverks kraftdebiteringskontor. Det kan i detta sammanhang förtjäna

nämnas, att de för år 1938 debiterade kraftavgifterna uppgingo vid Trollhätte

kraftverk till c:a 13,898,000 kronor och vid Älvkarleby kraftverk till

c:a 11,906,000 kronor.

Den i mars 1938 vidtagna anordningen, som fungerat tillfredsställande, bör

nu enligt styrelsen göras definitiv genom det av styrelsen föreslagna utbytet.

Allmänna lönenämnden har icke haft något att erinra emot styrelsens

förslag.

Då vattenfallsstyrelsens ifrågavarande förslag ej heller givit mig anledning

till erinran, får jag hemställa, att utbyte sker av en ingenjörsbefattning

i A 22 mot en befattning såsom kontrollör i A 21.

En ny befattning såsom kraftverksdirektör. I skrivelse den 22 december

1939 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning örn inrättande av en

extra överingenjörsbefattning vid statens vattenfallsverk med lön och övriga

avlöningsförmåner motsvarande ordinarie befattning i C 9.

Styrelsen framhåller, att ifrågavarande förslag tillkommit för att genom

förbättrad löneställning göra det möjligt för styrelsen att i verkets tjänst bibehålla

den nuvarande innehavaren av driftchefsbefattningen vid kraftverket

i Västerås, driftchefen T. Strand. Till stöd för förslaget anför styrelsen

bland annat följande.

I skrivelse den 10 maj 1937 har styrelsen lämnat en redogörelse för driftchefens

vid Västerås kraftverk ställning och de arbetsuppgifter, som skulle

åvila honom efter genomförandet av den vid den tiden pågående utvidgningen

av ångkraftstationen i Västerås. Styrelsen har däri framhållit, att de arbetsuppgifter,

som åligga Västeråsverkets chef, visserligen icke äro av den

art, att han lämpligen kan göras till kraftverksdirektör, enär enligt vattenfallsverkets

organisationsschema kraftverksdirektörsbefattningarnas främsta

uppgift är av kommersiell och administrativ natur. Driftchefen i Västerås

gör sin insats på det tekniska området; han intager inom det ångtekniska

området en ställning, vilken med hänsyn till de behandlade problemens allvarliga

och svåra natur örn också icke på grund av ärendenas omfattning

är jämförlig med den, som intages av överingenjören vid vattenbyggnadstekniska

byrån inom det byggnadstekniska området och av överingenjören

vid elektrobyggnadsbyrån inom det elektrotekniska området. Driftchefen

har emellertid därjämte en mängd arbetsuppgifter vid sidan av ångkraftproblemen.

Även vid ett ångkraftverk måste driftchefen i främsta rummet vara elektrotekniker.

Driftchefen i Västerås har vid sin sida en ångteknisk specialist,

för närvarande med tjänsteställning såsom förste byråingenjör. Denne är

emellertid huvudsakligen konstruktör och utredningsman, varemot ansvaret

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

33

för ånganläggningarnas praktiska utförande, underhåll och drift i främsta

rummet faller direkt på driftchefen. En driftchef vid Västerås kraftverk

måste därför även sätta sig in i de ångtekniska frågorna, och hans befattning

med dessa frågor vid detta stora ångkraftverk gör, att han med tiden,

om han äger de erforderliga personliga förutsättningarna, utvecklas till en

verklig expert på det ångtekniska området. På detta sätt har utvecklingen

gestaltat sig beträffande alla de tre hittillsvarande driftcheferna i Västerås,

vilka samtliga gjort betydelsefulla insatser även såsom konstruktörer inom

detta område.

Tidigare lia de ångtekniska ärendena kunnat föredragas i vattenfallsstyrelsen

av överdirektören och chefen för kraftverksbyrån. Efter den år 1939

genomförda omorganisationen av vattenfallsstyrelsen och överdirektören

Ljungdahls avgång ur verkets tjänst finnes det icke inom styrelsen någon

föredragande, som behärskar de ångtekniska frågorna. Det blir därför tillsvidare

nödvändigt att låta driftchefen i Västerås jämväl vara föredragande

i styrelsen för ärenden av detta slag.

Chefen för Västeråsverket har vid sidan av ångkraftstationen befälet över

en verkstad, som ävenledes fått hand örn allt flera och viktigare arbeten.

Denna verkstad har monterat och delvis tillverkat de stora och senast byggda

ångpannorna i Västerås. Där utföres en hel del högspännings- och andra

apparater av speciell art samt järnkonstruktioner för ledningsstolpar och

ställverk. Verkstaden är kombinerad med en för dylika järnkonstruktioner

avsedd förzinkningsanläggning av betydande dimensioner. Därutöver fyller

verkstaden vissa andra uppgifter, bland annat automobilrevisioner.

Då det visat sig vara förenat med allt större svårigheter att ernå en tillfredsställande

nyrekrytering och praktisk utbildning av lägre teknisk personal

och underbefäl vid vattenfallsverket, har det befunnits nödvändigt

att ordna praktiska utbildningskurser, vilka sedermera skola kompletteras

med teoretisk utbildning vid den i Stockholm av vattenfallsstyrelsen ordnade

undervisningsanstalten för montörs- och maskinistpersonal. Den praktiska

utbildningen kommer att bedrivas i Västerås, Trollhättan och i mindre

omfattning i Porjus. Driftchefen i Västerås har medverkat vid uppgörandet

av planerna för nämnda praktiska utbildning och det har hittills ansetts

lämpligt, att han får ledningen av denna praktiska utbildning.

1 utlåtande den 23 januari 1940 har allmänna lönenämnden anfört följande.

Enligt vad handlingarna i ärendet utvisa, skulle det åligga innehavaren av

den föreslagna befattningen att vid sidan av de på driftchefen vid nämnda

kraftverk ankommande göromålen inom vattenfallsstyrelsen vara föredragande

i ångtekniska ärenden, att handlägga frågor rörande ångkraftverkets

utveckling och tekniska förbättringar av driften vid detsamma samt att

handhava ledningen av utbildningen av lägre teknisk personal och underbefäl

vid vattenfallsverket.

Allmänna lönenämnden vill erinra, att lönen till driftchef vid vattenfallsverket

enligt nu gällande avlöningsreglemente utgår enligt lönegrad A 28,

vartill, vad beträffar driftchefen vid kraftverket i Västerås, enligt beslut av

1931 års riksdag kommer ett särskilt lönetillägg å 2,000 kronor för år.

Tjänstcförteckningssakkunniga hava i sitt betänkande angående revision av

tjänsteförteckningen i vad avser statens affärsdrivande verk förordat en förbättrad

löneställning för driftcheferna vid Västerås och Trollhätte kraftverk

samt vid Porjus och Älvkarleby kraftstationer och därvid med hänsyn till

arten och omfattningen av driftchefernas arbetsuppgifter föreslagit en in
Bihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 153. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Departe
ments
chefen.

placering i lönegrad C 6. I sitt över sagda betänkande den 6 mars 1939 avgivna

utlåtande uttalade kommunikationsverkens lönenämnd, att frågan om

driftchefs löneställning borde lämnas öppen för att upptagas till prövning i

samband med eller efter den utredning angående byråchefstjänsternas differentiering,

som sagda lönenämnd förutsatte skola komma till stånd. Nämnda

förslag hava emellertid ännu icke blivit föremål för slutligt ställningstagande.

Såsom av det anförda framgår, hava tjänsteförteckningssakkunniga icke

funnit anledning att i lönehänseende göra någon åtskillnad mellan driftcheferna

vid de olika kraftverken. Med nu föreliggande framställning avses

icke heller att åstadkomma en bestående särställning för driftchefen vid

Västerås kraftverk utan i första hand att tillförsäkra den nuvarande innehavaren

av sistnämnda befattning, driftchefen T. Strand, en förbättrad löneställning.

Härigenom skulle det möjliggöras för vattenfallsverket att i verkets

tjänst bibehålla Strand, som erbjudits en förmånligare befattning utanför

verket.

Med hänsyn till den stora betydelse de ångtekniska frågorna äga för vattenfallsverkets

driftsekonomi under nu rådande förhållanden och till de särskilda

uppgifter, som ålagts den nuvarande driftchefen vid Västerås kraftverk,

synes det lönenämnden att vissa skäl tala för att ifrågavarande befattningshavare

beredes en högre löneställning än som tillkommer honom såsom

driftchef. Å andra sidan kan allmänna lönenämnden icke undgå att hysa

vissa betänkligheter ur såväl principiella som praktiska synpunkter mot att

en befattning inrättas i en högre lönegrad främst för att bibehålla en viss

person i statens tjänst. Lönenämnden vill emellertid erinra, att dylika personliga

befattningar icke sakna motstycke inom statsförvaltningen.

Därest det i föreliggande fall befinnes erforderligt att nu bereda ifrågavarande

befattningshavare en särskild löneställning, synes det lönenämnden

lämpligare, att en annan form härför väljes än den av vattenfallsstyrelsen

förordade. Enligt styrelsens förslag skulle såsom förut nämnts den nya

tjänsten inrättas såsom en extra överingenjörsbefattning och vara placerad

en lönegrad under den för överingenjör vid vattenfallsverket fastställda lönegraden.

Härigenom avser man att betona den nya befattningens tillfälliga

karaktär. Lönenämnden vill framhålla, att vid meddelande av förordnanden

under längre tid å befattningar i de lönegrader, varom här är fråga, avlöningen

brukar bestämmas till det belopp, som är fastställt för den befattning,

å vilken förordnandet meddelats. Enligt lönenämndens mening bör nu

ifrågavarande befattning lämpligen benämnas kraftverksdirektör. Sådan befattning

finnes även upptagen i tjänsteförteckningen i lönegrad C 9. Några

organisatoriska olägenheter torde den ändrade benämningen icke medföra,

då driftchefen vid Västerås kraftverk icke såsom övriga driftchefer är underställd

kraftverksdirektör. Icke heller lärer den omständigheten att de göromål,

som komma att fullgöras av den blivande innehavaren av den ifrågasatta

extra kraftverksdirektörsbefattningen, avvika från vad som åligger övriga

kraftverksdirektörer, utgöra hinder för att befattningen upptages under

den nu föreslagna benämningen.

Allmänna lönenämnden tillstyrker alltså, att styrelsens förslag på det sätt

bifalles, att en extra befattning såsom kraftverksdirektör inrättas.

Vid åtskilliga tillfällen har från vattenfallsstyrelsens sida framhållits, hurusom

på grund av konkurrens med enskilda och kommunala företag betydande

svårigheter förefinnas för statens vattenfallsverk att vid verket bi
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 153.

35

behålla personer med hög teknisk kompetens. Att så är fallet, torde vara

ställt utom all diskussion, liksom ock att situationer kunna uppstå, då statsmakterna

för att råda bot härutinnan nödgas anlita utvägar, som eljest äro

främmande för statsförvaltningen. Jag vill erinra, att ifrågavarande spörsmål

berörts av tjänsteförteckningssakkunniga, som även de för dylika fall

förordat åtgärder av extra ordinär karaktär.

De bägge tjänstemän, som före den nuvarande innehavaren bestritt befattningen

såsom driftchef vid kraftverket i Västerås, ha övergått i enskild

tjänst. Även den nuvarande innehavaren av befattningen har erbjudits förmånligare

anställning utom verket men förklarat sig villig kvarstå, därest

den av styrelsen föreslagna löneställningen kunde beredas honom. Vid sådant

förhållande och i betraktande av de olägenheter, som skulle följa av att

befattningshavaren i fråga lämnade verket, anser jag mig böra förorda, att

särskilda åtgärder vidtagas.

I likhet med lönenämnden anser jag därvid, att befattningshavaren bör

givas den löneställning, som tillkommer kraftverksdirektör i G 9. För sådant

ändamål bör antalet dylika befattningar tillfälligt ökas med en, avsedd för

kraftverket i Västerås. Samtidigt bör föreskrivas, att en befattning såsom

kraftverksdirektör i nämnda lönegrad skall indragas vid inträffande ledighet

å Västeråsbefattningen samt att en driftchefsbefattning i avvaktan härå

skall hållas vakant. Vid bifall till vad jag sålunda förordat förutsätter jag,

att det nu utgående tillfälliga lönetillägget till ifrågavarande befattningshavare

skall upphöra.

övriga av vattenfallsstyrelsen framställda förslag. Utöver de förslag,

som jag i det föregående behandlat, Ilar vattenfallsstyrelsen gjort framställning

örn ytterligare en del befattningar m. m. Sålunda har styrelsen hemställt

örn 1) inrättande av en jägmästarbefattning i A 27, 2) inrättande av fyra

ingenjörsbefattningar i A 24, avsedda för Trollhätte och Älvkarleby kraftverks

distrikt, 3) inrättande å försvarskontoret av en sekreterarbefattning i

A 24, 4) uppflyttning av kanalinspektoren av klass 1 vid Trollhätte kanalverk

från A 21 till A 22 samt 5) personligt lönetillägg åt överdirektören N.

E. Sylwan så utmätt, att dennes sammanlagda lön skulle uppgå till 24,000

kronor.

Allmänna lönenämnden har avstyrkt förslaget under 3).

Beträffande det personliga lönetillägget till överdirektören Sylwan anför

lönenämnden följande.

Såsom av framställningen framgår, föreslår styrelsen, att Sylwan, som enligt

1939 års riksdags beslut i samband med löneregleringens ikraftträdande

i egenskap av kraftverksdirektör tillerkänts visst personligt lönetillägg men

på grund av befordran till innehavande befattning icke kommit i åtnjutande

av detta tillägg, skulle berättigas att för den tid, förordnandet såsom kraftverksdirektör

avsett, åtnjuta motsvarande tillägg å lönen såsom överdirektör.

Den avlöning inklusive tantiem, som utgått lill Sylwan i egenskap av kraftverksdirektör

före den 1 juli 1939, understiger endast obetydligt den avlö
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Depante•

menischefen.

ning, som efter nämnda tidpunkt tillkommer honom såsom överdirektör. Då

härtill kommer, att lönerna i dessa befattningar icke äro dyrortsgraderade,

kan Sylwans befordran icke sägas innebära någon reell förbättring i hans

löneställning. Med hänsyn härtill tala enligt lönenämndens mening vissa

skäl till förmån för styrelsens förevarande förslag. Några konsekvenser synes

ett bifall till förslaget icke kunna medföra. Då emellertid ifrågavarande

spörsmål torde få avgöras närmast med hänsyn till föreliggande skälighetssynpunkter,

har lönenämnden icke funnit sig böra framlägga bestämt förslag

i ämnet.

I övrigt ha styrelsens förslag icke föranlett någon erinran från lönenämndens

sida.

Befattningen såsom överdirektör och souschef vid statens vattenfallsverk

har genom beslut vid föregående års riksdag inrättats från och med den 1

juli 1939 samt därvid placerats i C 13 (22,000 kronor). Samtidigt föreliggande

förslag örn befattningens placering i C 14 (24,000 kronor) vann icke

statsmakternas bifall.

Såsom allmänna lönenämnden framhållit tala vissa skäl till förmån för

vattenfallsstyrelsens förslag om personligt lönetillägg till Sylwan. Under nu

rådande förhållanden anser jag mig dock icke böra tillstyrka förslaget ifråga.

Ej heller styrelsens övriga här berörda förslag är jag beredd att tillstyrka.

Sammanfattning. Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle

antalet befattningar såsom kraftverksdireklör (C 9) ökas från 2 till 3 och

antalet kontrollörsbefattningar (A 21) från 5 till 6 samt antalet ingenjörsbefattningar

(A 22) minskas från 5 till 4. Därjämte skulle 3 ingenjörsbefattningar

införas i A 24.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

l:o) godkänna följande personalförteckningar, att gälla

tillsvidare från och med den 1 juli 1940:

Personalförteckning för postverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef........................ C 13

1 postsparbankschef ............................ C 7

4 byråchefer .................................. A 30

7 postdirektörer ................................ A 29

1 byrådirektör ................................ A 28

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 37

Befattning Lönegrad

1 förste intendent .............................. A 27

1 kontorschef .................................. A 27

1 förste aktuarie .............................. A 26

1 intendent .................................... A 26

1 kamrer ...................................... A 26

6 sekreterare .................................. A 26

3 överpostmästare .............................. A 26

22 postmästare av klass 1 A...................... A 25

1 intendent .................................... A 24

38 postmästare av klass 1 B ...................... A 24

6 sekreterare .................................. A 24

9 överkontrollörer .............................. A 24

16 förste kontrollörer ............................ A 22

55 postmästare av klass 2 ........................ A 22

5 aktuarier .................................... A 21

12 notarier .................................... A 21

6 revisorer .................................... A 21

2 revisorer och bokhållare ...................... A 21;

Personalförteckning för telegrafverket.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 15

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 telefondirektör i Stockholm .................... C 7

5 byråchefer .................................. A 30

1 förste byrådirektör............................ A 30

6 linjedirektörer................................ A 30

1 telefondirektör .............................. A 30

2 telegrafdirektörer ............................ A 30

5 trafikdirektörer .............................. A 29

8 byrådirektörer .............................. A 28

7 förste byråingenjörer ........................ A 27

14 förste linjeingenjörer .......................... A 27

1 förste sekreterare ............................ A 27

2 verkstadsingenjörer .......................... A 27

7 byråingenjörer .............................. A 26

1 kameralintendent ............................ A 26

34 linjeingenjörer .............................. A 26

3 sekreterare .................................. A 26

12 telegraf kommissarier av klass 1 A.............. A 26

1 trafikinspektör .............................. A 26

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Befattning Lönegrad

1 förrådskamrer .............................. A 24

1 kontorschef .................................. A 24

10 sekreterare .................................. A 24

24 telegrafkommissarier av klass 1 B.............. A 24

13 överkontrollörer .............................. A 24

11 avdelningsingenjörer .......................... A 22

20 förste kontrollörer ............................ A 22

3 radiokommissarier ............................ A 22

20 telegrafkommissarier av klass 2 ................ A 22

2 aktuarier .................................... A 21

6 förrådsförvaltare ............................ A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

9 notarier .................................... A 21

2 revisorer .................................... A 21;

Personalförteckning för statens vattenfallsverk.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör .............................. C 16

1 överdirektör och souschef...................... C 13

2 kraftverksdirektörer .......................... C 11

2 överingenjörer .............................. C 10

3 kraftverksdirektörer .......................... G 9

1 driftdirektör ................................ C 7

1 förrådsdirektör .............................. C 5

1 kanaldirektör ................................ C 5

3 byråchefer .................................. A 30

1 förste byrådirektör .......................... A 30

1 byrådirektör ................................ A 28

3 driftchefer .................................. A 28

4 direktörsassistenter vid kraftverk .............. A 27

7 distriktsingenjörer .......................... A 27

11 förste byråingenjörer ........................ A 27

4 förste driftsingenjörer ........................ A 27

2 förste sekreterare .......................... A 27

10 byråingenjörer .............................. A 26

1 direktörsassistent vid kanalverk .............. A 26

1 driftsingenjör .............................. A 26

3 sekreterare .................................. A 26

1 förste revisor .............................. A 24

3 ingenjörer ......................;........... A 24

1 kamrer .................................... A 24

2 sekreterare .................................. A 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Befattning Lönegrad

1 förste kontrollör ............................ A 22

4 ingenjörer .................................. A 22

1 förrådsförvaltare ............................ A 21

2 förste kassörer .............................. A 2t

2 kanalinspektorer av klass 1 .................... A 21

6 kontrollörer ................................ A 21

4 notarier .................................... A 21

1 revisor .................................... A 21;

Amri. En befattning såsom kraftverksdirektör i lönegraden C 9 skall

indragas vid inträffande ledighet å befattningen såsom kraftverksdirektör

vid kraftverket i Västerås. I avvaktan härå skall en driftchefsbefattning

hållas vakant.

2:o) godkänna följande personalförteckning för statens

järnvägar, att gälla från och med den 1 juli 1940 till och

den 31 december samma år:

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 17

1 överdirektör och souschef...................... C 11

5 distriktschefer .............................. C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

1 verkstadsdirektör .................. C 8

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6

10 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

1 ombudsman ................................ A 28

1 Överkontrollör .............................. A 28

5 distriktssekreterare .......................... A 27

3 förrådsintendenter ............................ A 27

15 förste baningenjörer .......................... A 27

15 förste byråingenjörer ........................ A 27

10 förste maskiningenjörer ...................... A 27

5 förste sekreterare ............................ A 27

16 förste trafikinspektörer ...................... A 27

4 förste verkstadsingenjörer .................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

4 överinspektörer .............................. A 27

14 baningenjörer .............................. A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja .............. A 26

10 byråingenjörer .............................. A 26

2 förrådsintendenter .......................... A 26

1 förste aktuarie ....... A 26

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majis proposition nr 153.

Befattning Lönegrad

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret . . A 26

1 förste revisor .............................. A 26

1 intendent .................................. A 26

1 kamrer .................................... A 26

6 maskiningenjörer ............................ A 26

4 sekreterare ................................ A 26

5 signalingenjörer ............................ A 26

5 telegrafingenjörer .......................... A 26

10 trafikinspektörer ...................... A 26

3 verkstadsingenjörer .......................... A 26

5 överinspektörer .............................. A 26

14 stationsinspektorer av klass 1 A .............. A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja................ A 24

1 expeditionsföreståndare ...................... A 24

1 förrådskontrollör ............................ A 24

3 förste kontrollörer ............................ A 24

6 sekreterare .................................. A 24

22 stationsinspektorer av klass 1 B................ A 24

7 baninspektorer .............................. A 22

5 distriktskamrerare .......................... A 22

14 elektroingenjörer ............................ A 22

13 konstruktörer ............................... A 22

8 maskininspektorer ............................ A 22

27 stationsinspektorer av klass 2 ................ A 22

10 verkstadsinspektorer .......................... A 22

1 verkstadskamrer ............................ A 22

4 aktuarier .................................... A 21

20 byråassistenter .............................. A 21

20 expeditionsföreståndare ........................ A 21

2 förste styrmän av klass 1 .................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

7 kontrollörer ................................ A 21

14 notarier .................................... A 21

3 revisorer .................................... A 21;

3:o) godkänna följande personalförteckning för statens

järnvägar, att gälla tillsvidare från och med den 1 januari

1941:

Personalförteckning för statens järnvägar.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör och chef ...................... C 17

1 överdirektör och souschef .................... C 11

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 153. 41

Befattning Lönegrad

5 distriktschefer .............................. C 9

1 förrådsdirektör .............................. C 8

1 verkstadsdirektör ............................ C 8

1 verkstadsöveringenjör ........................ C 6

10 byråchefer .................................. A 30

1 arkitekt .................................... A 28

1 ombudsman ................................ A 28

1 Överkontrollör .............................. A 28

5 distriktssekreterare .......................... A 27

3 förrådsintendenter ............................ A 27

15 förste baningenjör er .......................... A 27

15 förste byråingenjörer.......................... A 27

10 förste maskiningenjörer ...................... A 27

5 förste sekreterare ............................ A 27

17 förste trafikinspektörer ........................ A 27

4 förste verkstadsingenjörer .................... A 27

1 lantmätare .................................. A 27

4 överinspektörer .............................. A 27

17 baningenjörer ................................ A 26

2 befälhavare av klass 1 å tågfärja .............. A 26

10 byråingenjörer .............................. A 26

2 förrådsintendenter ............................ A 26

1 förste aktuarie .............................. A 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska kontoret . . A 26

1 förste revisor ................................ A 26

l intendent .................................... A 26

1 kamrer .................................... A 26

7 maskiningenjörer ............................ A 26

4 sekreterare .................................. A 26

5 signalingenjörer .............................. A 26

5 telegrafingenjörer ............................ A 26

12 trafikinspektörer ............................ A 26

3 verkstadsingenjörer .......................... A 26

5 överinspektörer .............................. A 26

14 stationsinpektorer av klass 1 A ................ A 25

1 befälhavare av klass 2 å tågfärja .............. A 24

1 expeditionsföreståndare........................ A 24

1 förrådskontrollör ............................ A 24

3 förste kontollörer ............................ A 24

6 sekreterare .................................. A 24

25 stationsinspektorer av klass 1 B ................ A 24

7 baninspektorer .............................. A 22

5 distriktskamrerare ................... A 22

14 elektroingenjörer ............................ A 22

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sami. Nr 153. 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

Befattning Lönegrad

13 konstruktörer ................................ A 22

8 maskininspektorer ............................ A 22

29 stationsinspektorer av klass 2.................. A 22

10 verkstadsinspektorer ......................... A 22

1 verkstadskamrer.............................. A 22

4 aktuarier .................................... A 21

22 byråassistenter .............................. A 21

21 expeditionsföreståndare ........................ A 21

2 förste styrmän av klass 1 ...................... A 21

1 huvudkassör ................................ A 21

8 kontrollörer .................................. A 21

14 notarier ......................................A 21

3 revisorer .................................... A 21;

4:o) medgiva, att vid statens järnvägar befattningen lokförare

upptages i tjänsteförteckningen i lönegraden A 10;

5:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,

som vid genomförande av förberörda förslag må

erfordras.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

och förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Stockholm 1940. Kung!. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

400851

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattning s. 1 i texten
  2. SU 1940:141 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändring i avseende å lönestållning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid postver s. 17 i texten