Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av anslag till statens utrymning skommission m. m

1940-03-08 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:158, Angående anvisande av anslag till statens utrymning skommission m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

1

tfr 158.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anvisande

av anslag till statens utrymning skommission

m. m.; given Stockholms slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Statens utryniningskommission.

Den 26 januari 1940 anmälde jag inför Kungl. Majit frågan örn tillsättande

av en särskild kommission för handhavande av vissa utrymningsfrågor.

Angående behovet av en ändrad organisation med avseende å handläggningen

av utrymningsfrågor anförde jag därvid till en början följande.

En luftskyddsatgärd som reste problem med de mest vittgående konsekvenser

vöre otvivelaktigt bortflyttningen av civilbefolkning. Ehuru denna

bortflyttning i första hand endast tänktes beröra vissa kategorier av befolk
P

i hang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 158.

se» 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

ningen — barn till och med 14 år med lärare och vårdarinnor, blivande mödrar

samt gamla, lytta och sjuka personer — och för närvarande endast planerades

för ett begränsat antal särskilt hotade luftskyddsorter, kunde den dock beräknas

omfatta minst 300,000 personer. Planläggningen av den betydande befolkningsomflyttning

det här gällde handhades för närvarande av luftskyddsmyndigheterna,

d. v. s. luftskyddsinspektionen, länsstyrelserna samt luftskyddscheferna

med dem underställd personal. Tillsynen över luftskyddet

inom riket utövades av luftskyddsinspektionen, under det att länsstyrelserna

inom varje län handhade ledningen av detsamma.

Ehuru bortflyttningen vore en luftskyddsåtgärd, innefattade den emellertid

även problem av ekonomisk och social art. Den inneslöte sålunda ett betydelsefullt

arbetsmarknadsproblem. Begränsningen av bortflyttningen till de

nyss nämnda befolkningskategorierna förestavades dels därav, att bortflyttningen

ansåges vara den för dessa kategorier lämpligaste skyddsåtgärden, dels

därav, att övriga kategorier måste utföra sin dagliga gärning inom produktionen.

En utsträckning av bortflyttningen att även omfatta arbetsföra familjemedlemmar

i åldrarna närmast över 14 år torde emellertid mycket väl kunna

tänkas under förutsättning, att dessa ungdomar hellre borde utföra t. ex. jordbruksarbete

på inkvarteringsorten än annat arbete i hemorten. Ävenledes

torde man med hänsyn till arbetsmarknadens krav kunna tänka sig vissa inskränkningar

i en planerad bortflyttning, givetvis under förutsättning att

andra luftskyddsåtgärder vidtagits. ''Dessa och liknande frågor bildade emellertid

i högre grad arbetsmarknadsproblem än luftskyddsproblem.

Bortflyttningen bomme även, i synnerhet sedan den verkställts, att ställa

stora ekonomiska krav på samhället. Det hjälpbehov, som uppstode bland de

bortflyttade, föresloges av sociala försvarsberedskapskommittén i dess den

22 december 1939 avgivna betänkande skola fyllas medelst en särskild hjälpform,

statlig utrymningshjälp. Det läge i sakens natur, att handhavandet av

denna utrymningshjälp hörde samman med övriga bortflyttningsåtgärder, och

för dess handhavande tedde det sig önskvärt att ha tillgång till en central

myndighet samt lokalorgan med utpräglad social kompetens.

Det förtjänade även framhållas, att problem av liknande karaktär, som de

vilka uppstode på grund av bortflyttning vid luftskyddstillstånd, även uppkomme

vid en av militära skäl betingad utrymning eller vid en flyktingsinvasion

från utlandet. Planer för omhändertagandet av en flyktingsinvasion

av större omfattning borde samordnas med andra utrymningsplaner och torde

därför med fördel kunna uppgöras av det organ, som uppbyggdes för det

svenska samhällets egna bortflyttningsbehov. En dylik centralisering vöre

välbetänkt även vid förberedelserna för att undvika konflikter beträffande inkvartering

för olika ändamål m. m. Därigenom skulle emellertid såväl förberedelserna

som arbetsuppgifterna i övrigt komma att väsentligt vidgas utöver

den ram, som ursprungligen tänkts för bortflyttningen, då denna infogats såsom

en detalj inom det civila luftskyddet. Redan vid planläggningen av bortflyttningsåtgärderna

hade det visat sig, att nu gällande ordning med dess förhållandevis

starka decentralisering av ledningen varit mindre lycklig. Denna

omständighet påkallade, med hänsyn till att verksamheten kunde komma att

sättas på än allvarligare prov, i särskilt hög grad uppmärksamheten.

Starka såväl sociala som organisatoriska skäl talade sålunda för den ståndpunkten,

att bortflyttningen av civilbefolkning, utrymningen, vilken från

början av naturliga skäl förberetts inom det civila luftskyddets nuvarande

organisation, hädanefter handlades som en självständig samhällelig uppgift.

Detta innebure, såvitt anginge den centrala ledningen, att en särskild utrymningsmyndighet

skapades för utrymningens förberedande och verkställande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr LÖS.

Erfarenheterna från den genom luftskyddsmyndighetema dittills verkställda

planläggningen av utrymning hade klart visat nödvändigheten av en lokal

organisation på inkvarteringsortema redan på förberedelsestadiet. Det vore

sålunda icke tillfyllest enbart med registrering och inspektion av inkvarteringsutrymmen.

Såväl internatförläggningar som i viss utsträckning även

enskilda bostäder, avsedda för inkvartering genom samhällets försorg, erfordrade

inredning och utrustning. Dylika praktiska åtgärder kunde icke lämpligen

vidtagas annat än av lokala myndigheter. Dessa erfordrades jämväl för

att mottaga de bortflyttade vid ankomsten till inkvarteringsorten och där ge

dem omedelbar hjälp med de praktiska inkvarteringsproblemen. Då bortflyttningen

ägt rum och de bortflyttade installerat sig i den nya omgivningen,

krävdes slutligen lokala myndigheter för driften av internatförläggningar, för

meddelande av utrymningshjälp samt för allmän rådgivnings- och tillsynsverksamhet

m. m.

Det vore min avsikt att snarast framlägga ett förslag till fullständig lösning

av alla hithörande problem, varigenom utrymningen av civilbefolkning med

alla dess aspekter komme att handhavas å inkvarteringsorter av kommunala

inkvarteringsnämnder med starkt statligt inslag samt å utrymningsorter som

hittills av den lokala luftskyddsmyndigheten eller avdelning inom densamma,

båda sorterande omedelbart under en central utrymningsmyndighet.

Det vore emellertid av största betydelse, att det praktiska förberedelsearbetet

för utrymningen utan dröjsmål kunde fullföljas och intensifieras under

enhetlig ledning. Jag förordade därför, att en organisation av provisorisk

karaktär omedelbart skapades i avvaktan på en slutgiltig lösning. En statlig

utrymningskommission borde sålunda inrättas. Länsstyrelserna syntes vidare

böra anbefallas att för nyssnämnda provisorietid förordna kommunala inkvarteringsledare

i de orter, där mera omfattande inkvartering genom samhällets

försorg planerades.

Beträffande förhållandet mellan utrymningskommissionen och luftskyddsinspektionen

framhöll jag härefter, att det borde åligga kommissionen att

handhava den centrala ledningen av utrymningen, men att alltjämt inspektionen

skulle taga befattning med utrymningen, då det gällde att fastställa

dess omfattning med hänsyn till luftskyddssynpunkter. Det borde sålunda

åligga inspektionen att till Kungl. Majit avgiva förslag till den omfattning, i

vilken utrymning borde planläggas och verkställas beträffande olika orter och

befolkningskategorier.

Med avseende å utrymningskommissionens uppgifter och arbetsformer anförde

jag vidare i huvudsak följande.

Utrymningskommissionens uppgifter under dess provisoriska skede och

intill dess särskild instruktion för densamma utfärdades kunde närmare angivas

vara att öva tillsyn över 1) registreringen av utrymningsklientelet på

utrymningsorterna, 2) de lokala transportförberedelserna på utrymningsorterna

och över huvud taget förberedelserna därstädes för bortflyttningens ändamålsenliga

verkställande och 3) inventering, inredning och utrustning av inkvarteringsutrymmen

på inkvarteringsorterna jämte övriga åtgärder för de bortflyttades

mottagning därstädes.

Beträffande samtliga dessa uppgifter borde utrymningskommissionen utfärda

de föreskrifter och anvisningar, som kunde anses erforderliga, samt

centralt vidtaga åtgärder, ägnade att underlätta verksamhetens genomförande.

Utrymningskommissionen borde även med iakttagande av de erfarenheter,

som kunde vinnas från den verksamhet, som för närvarande bedreves för att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

mottaga flyktingar, förbereda de statliga åtgärder, som kunde anses nödvändiga

för mottagandet av en mera omfattande flyktingsinvasion.

Vid förberedelserna för och genomförande av utrymningen borde det vara

kommissionen angeläget, att såväl luftskyddssynpunkter som arbetsmarknads-,

allmänt hygieniska samt sociala och ekonomiska synpunkter i övrigt beaktades.

Av största vikt torde även vara att utrymningen planerades på sådant sätt,

att den möttes med förståelse och förtroende av den stora allmänheten. Kommissionen

borde ock låta sig angeläget vara att söka anknytning till de frivilliga

krafter och organisationer av olika slag, som intresserade sig för dithörande

frågor. Kommissionen borde, i den mån den funne det erforderligt,

samarbeta med luftskyddsinspektionen, försvarsstaben, skolöverstyrelsen,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, järnvägsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission,

statens livsmedelskommission, statens transportkommission samt

folkliga organisationer. För att underlätta det samarbete, varom här vore

fråga, torde vid sidan av kommissionen ett rådgivande organ böra skapas innehållande

representanter för de olika verksamhetsgrenar, vilka kunde komma

att bliva berörda av kommissionens arbete.

Med bifall till min hemställan i ämnet beslöt Kungl. Maj:t att bemyndiga

chefen för socialdepartementet att för ifrågavarande ändamål tillkalla en kommission

av högst sju ledamöter, att utse en av kommissionens ledamöter att

vara ordförande, att tillkalla en rådgivande nämnd för att biträda kommissionen

i dess arbete, att tillkalla experter vid behandling av särskilda specialfrågor

samt att förordna rörande kanslichef, sekreterare och kanslipersonal åt

kommissionen.

Kungl. Maj:t beslöt därjämte, att kommissionens och den rådgivande nämndens

ledamöter skulle med visst undantag åtnjuta ersättning enligt föreskrifterna

i kungörelsen den 29 augusti 1921 (nr 517) med vissa bestämmelser

angående kommittéer samt förklarade, att kostnaderna för kommissionens verksamhet

skulle bestridas från femte huvudtitelns anslag till kommittéer och

utredningar genom sakkunniga.

Med stöd av det sålunda länmade bemyndigandet utsåg jag därefter samma

dag ledamöter i utrymningskommissionen och i dess rådgivande nämnd. Kommissionen,

som antog benämningen statens utrymningskommission, trädde

omedelbart i verksamhet.

I proposition denna dag, nr 148, har vidare Kungl. Majit på grundval

av sociala försvarsberedskapskommitténs betänkande i ämnet för riksdagen

framlagt förslag till förordning örn utrymningshjälp m. m. Enligt 13 § i

nämnda förordning skall den centrala ledningen och övervakningen av

frågor om utrymningshjälp samt örn vidtagande av nödiga förberedande åt

gärder härför utövas av den myndighet Konungen därtill utser, medan de

lokala åtgärderna med avseende å utrymningshjälpens förberedande och

handhavande skola ombesörjas i utrymningskommun av dem, som utöva

ledningen av luftskyddet inom kommunen, och i inkvarteringskommun av

inkvarteringsnämnd enligt vad därom särskilt stadgas. Propositionen utgår

från att den centrala ledningen av ärendena rörande utrymningshjälpen skall

komma att utövas av statens utrymningskommission. Det förutsättes tillika,

att denna kommission skall vara centralt organ även för utrymningsfrågor,

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majds proposition nr 158.

vilka icke hava direkt samband med utrymningshjälpen, i vilket hänseende

räknas med att kommissionen skall i stort sett fullgöra de uppgifter, vilka

skisserats i beslutet den 26 januari 1940 om kommissionens tillsättande.

I skrivelse den 3 februari 1940 har statens utrginni})fiskörn mission gjort

framställning om anvisande av medel till kommissionens verksamhet dels för

tiden 1 mars—30 juni 1940, dels ock för budgetåret 1940/41.

Beträffande kostnaderna för verksamheten under tiden 1 mars—30 juni

1940 anför kommissionen i huvudsak följande.

Hos kommissionen vore eller komrne under den närmaste tiden att vara

anställda

4 tjänstemän med en lön av ........................ 500—650 kronor per månad

3 » » » » » ........................ 300—400 » » »

7 » » » » » ........................ 200—275 » » -

Från och med den 1 mars 1940 erfordrades dessutom för verksamheten

minst en tjänsteman med byggnadsteknisk sakkunskap samt viss förstärkning

av biträdespersonalen vid kansliet. Med hänsyn därtill erfordrades för avlöningar

till befattningshavare hos kommissionen omkring 7,500 kronor per

månad. För kommissionens omkostnader kunde beräknas ett medelsbehov av

2,500 kronor för månad. Sammanlagt erfordrades alltså omkring 10,000 kronor

för månad eller för tiden 1 mars—30 juni 1940 omkring 40,000 kronor.

I det av kommissionen sålunda beräknade beloppet ingå emellertid icke

kostnader för avlöning till ordföranden, kanslichefen och sekreteraren, ej

heller ersättningar till kommissionens andra ledamöter än ordföranden, till

ledamöter i den rådgivande nämnden eller till av kommissionen anlitade

experter.

Med avseende å kostnaderna för kommissionens verksamhet under nästa

budgetår framhåller kommissionen, att det vore svårt att framlägga några

beräkningar, enär det icke vore möjligt att bedöma vilken omfattning verksamheten

skulle komma att erhålla. Kommissionen utgår emellertid från att

verksamheten skall komma att i huvudsak inskränka sig till fortsatt planläggning

och att kommissionen endast i mindre grad skall behöva taga befattning

med inkvartering av flyktingar. Kommissionen anser sig även med dessa utgångspunkter

böra räkna med att kostnaderna för kommissionens kansli skola,

för månad räknat, bliva något högre än för innevarande budgetår. Under angivna

förutsättningar har kommissionen uppskattat utgifterna för kommissionen

under nästa budgetår till 200,000 kronor.

Till en början vill jag framhålla, att det synes mig lämpligt att för bestridande

av kostnaderna för statens utrymningskommission under femte huvudtiteln

anvisas särskilda anslag, därvid torde böra upptagas ett anslag för avlöningar

och ett för omkostnader. Anslag för ifrågavarande ändamål torde böra

anvisas redan å tilläggsstat för innevarande budgetår och böra från anslagen

å tilläggsstat bestridas även de utgifter för kommissionens verksamhet, som

enligt för närvarande gällande bestämmelser gäldats eller komma att gäldas

från femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Anslagen, vilka torde kunna rubriceras statens utrymningskommission:

avlöningar och statens utrymningskommission: omkostnader, synas med

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majus proposition nr 158.

hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna behövliga belopp böra erhålla

förslagsanslags natur.

Yad härefter angår frågan om storleken av de anslag, som erfordras för

innevarande budgetår, synas mig desamma böra uppskattas med utgångspunkt

från de av utrymningskommissionen framlagda beräkningarna. Dessa beräk

ningar äro emellertid —- såsom framgår av det anförda — icke fullständiga. De

sammanlagda kostnaderna för avlöningar till kommissionens ordförande och

övriga ledamöter, till kommissionens tjänstemän och experter samt till ledamöter

av den vid kommissionens sida ställda rådgivande nämnden torde för

tiden 1 mars—30 juni 1940 kunna beräknas till omkring 12,500 kronor för

månad eller tillhopa för nämnda tid till 50,000 kronor. Då härtill böra läggas

avlöningskostnaderna för kommissionen under tiden före den 1 mars 1940,

torde avlöningsanslaget för löpande budgetår böra upptagas till 60,000 kronor.

Kommissionens omkostnader för tiden 1 mars—30 juni 1940 uppskattar

jag i likhet med kommissionen till omkring 2,500 kronor för månad. Med hänsyn

till kommissionens utgifter före nämnda tid torde omkostnadsanslaget

böra för innevarande budgetår upptagas till 15,000 kronor.

Jag har vid uppgörande av dessa kalkyler utgått från att utrymningskommissionens

verksamhet under innevarande budgetår i huvudsak skall komma

att bestå i planläggning och andra åtgärder av förberedande natur. Även vid

uppskattningen av medelsbehovet för budgetåret 1940/41 utgår jag från enahanda

förutsättning. Med denna utgångspunkt synas mig avlöningskostnaderna

för sistnämnda budgetår kunna uppskattas till (12 X 12,500) 150,000

kronor.

Beträffande omkostnaderna är att märka, att dessa, till den del de hänföra

sig till resor, under nästa budgetår torde komma att bliva ganska betydande.

I betraktande härav anser jag det påkallat, att omkostnadsanslaget för budgetåret

1940/41 upptages till 50,000 kronor.

Iordningställande av inkvarteringsutrynimen i fonn av internat.

I förenämnda proposition har föreslagits, bland annat, att alla kostnader,

som uppkomma för utrustning och inredning av sådana inkvarteringsutrymmen,

vilka få karaktär av internat, skola bestridas av statsverket. Det har därvid

förutsatts, att iordningställandet av internatförläggningama i viss utsträckning

skall bliva en beredskapsåtgärd och alltså äga rum, innan behov föreligger

av att taga förläggningarna i bruk.

Enligt de för statens utrymningskommission vid kommissionens tillsättande

meddelade direktiven ankommer det på kommissionen att handhava de med

förberedelserna för anordnandet av dylika förläggningar sammanhängande

ärendena och skall jämlikt vad som föreslås i nämnda proposition så vara fallet

jämväl i fortsättningen.

I skrivelse den 5 mars 1940 har statens utrymningskommission ingivit en

summarisk beräkning av statsverkets kostnader för utrustning och inredning

av här avsedda internat. I skrivelsen anför kommissionen i huvudsak

följande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 158. 7

Antalet från vissa utrymningsorter bortflyttande, genom myndigheternas

försorg inkvarterade personer kunde enligt till utrymningskommissionen inkomna

planer överslagsvis beräknas till 200,000. Av dessa personer beräknades

omkring 105,000 komma att förläggas i internat och 95,000 i enskild inkvartering.

I internat förlagda utgjordes av 88,000 skolbarn och 17,000 genom anstaltsvård

nu omhändertagna ävensom åldringar och sjuka från egen bostad,

blivande mödrar m. fl.

Antalet för internatförläggning disponerade fastigheter kunde beräknas till

4,000.

Enligt utfärdade anvisningar för skolbarnsbortflyttningen skulle i den personliga

utrustningen ingå bland annat bäddutrustning och matbestick. Övrig

utrustning såsom sängar, möbler och husgeråd skulle tillhandahållas eller

anskaffas på inkvarteringsorten. Av utrymningsplanerna framginge, att vissa

förberedelser för anskaffande av förläggningsutrustning vidtagits.

För från anstalter bortflyttande borde erforderlig utrustning i stor utsträckning

kunna medföras. Enskilda personer, som av myndighet anvisats

plats i internatförläggning, kunde som regel icke väntas medföra annat än personliga

tillhörigheter samt möjligen filt.

I den utsträckning internaten disponerade större gårdar, barnkolonier och

pensionat torde materielanskaffningen kunna ordnas utan större svårigheter.

Vid utrustning av samlingslokaler och i viss mån skolor kunde dock stora

problem uppstå. Sådana lokaler saknade i allmänhet köksutrustning och vore

i ursprungligt skick även i andra avseenden mindre lämpade för förläggning.

Vid en internatförläggning örn 50 platser kunde kostnaden för fullständig

materielanskaffning beräknas för varje person uppgå till lägst 45 kronor, därav

3 kronor för säng, 10 kronor för bäddutrustning, 5 kronor 50 öre för 2 lakan

och 1 örngott, 15 kronor för köksutrustning och 11 kronor 50 öre för möbler

och diverse.

Överslagsvis kunde beräknas, dels att av 4,000 byggnader, som kunde komma

att tagas i bruk såsom internat, 2,000 måste underkastas reparationer och omändringsarbeten

för en kostnad av i medeltal 500 kronor per byggnad eller

sammanlagt 1,000,000 kronor, dels ock att möbler, sängutrustning och husgeråd

måste anskaffas för omkring 25,000 personer för en genomsnittlig kostnad

av 45 kronor per person eller för tillhopa 1,150,000 kronor. Totalkostnaden

för internatens iordningställande kunde alltså uppskattas till 2,150,000 kronor.

Kommissionen framhåller i detta sammanhang, att vid uppförande av barackförläggningar,

avsedda för 25 personer och innehållande jämväl köksutrymmen,

kostnaden per sängplats kunde — under förutsättning att ett större

antal baracker beställdes samtidigt — beräknas till omkring 200 kronor för

själva byggnaden samt 35 kronor för inventarier och dylikt. I byggnadskostnaden

kunde emellertid då icke anses ingå utgifter för barackernas förseende

med vattenledning och elektriskt ljus.

De av statens utrymningskommission framlagda preliminära kalkylerna Departomentxlörande

kostnaderna för iordningställande av internatförläggningar för eva- chofen.

kuerade äro ägnade att ge en ungefärlig föreställning örn storleken av de utgifter,

som för här omförmälda ändamål kunna komma att ställas på statsverket.

Däremot synas de mig icke vara tillräckligt fullständiga för att man

på dem skall kunna basera en anslagsberäkning. Jag är därför icke i nuvarande

läge beredd att hemställa örn äskande av något anslag för iordningställande

av internatförläggningar av berörda slag. Där omedelbart behov uppkommer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 158.

av medel för ifrågavarande ändamål, synes under innevarande budgetår tills

vidare den utvägen kunna anlitas, att kostnaden får bestridas från vederbörligt

anslag under förskottsstaten för försvarsväsendet m. m.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att under femte huvudtiteln anvisa

I) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40:

dels till Statens utrymningskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av ................................................ kronor 60,000;

dels ock till Statens utrymningskommission: Omkostnader ett

förslagsanslag av .......................................... kronor 15,000;

II) å riksstaten för budgetåret 1940/41:

dels till Statens utrymningskommission: Avlöningar ett förslagsanslag

av ............................................. kronor 150,000;

dels ock till Statens utrymningskommission: Omkostnader ett

förslagsanslag av .......................................... kronor 50,000.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 11)40. K. L. Heckman» Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens utrymningskommission m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1940:112 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till statens utrymning skommission m. rn. s. 1 i texten