Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. Jl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41

283 sidor, varav 279 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 279 av 283 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:159, Angående vissa avlöningsm. Jl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1

tfr 159.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. Jl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1940/41; given Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott

den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, finans- och ecklesiastikdepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag hava åtskilliga anslag

under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1940/41 kunnat upptagas

med allenast beräknade belopp i avvaktan på att slutliga förslag rörande

medelsanvisningarna i fråga kunde föreläggas riksdagen. I vissa fall hava

slutliga förslag redan framlagts för riksdagen, nämligen beträffande anslagen

till familjebidrag åt vissa värnpliktiga och till flottans ersättningsbyggnad.

Efter det åtskilliga med övriga anslagsfrågor sammanhängande utredningar

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159,

298 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

numera blivit slutförda, torde jag nu få upptaga till behandling jämväl återstoden

av de under fjärde huvudtiteln för nästa budgetår upptagna frågor,

beträffande vilka slutliga förslag ännu icke föreligga. I samband därmed

torde också vissa andra anslagsfrågor få upptagas till behandling.

I fråga örn de utredningar, på vilkas slutförande vissa av de ifrågavarande

anslagsfrågorna varit beroende, vill jag särskilt framhålla, att chefen för

finansdepartementet denna dag hemställer örn avlåtande av proposition till

riksdagen med förslag till nytt avlöningsreglemente för fast anställt manskap

vid försvarsväsendet, grundat på det av 1936 års lönekommitté den 14 december

1939 avgivna förslaget i ämnet (statens off. utredn. 1939:38). De i det

följande upptagna förslagen i fråga örn lantförsvarets, sjöförsvarets och flygvapnets

allmänna avlöningsanslag med tillhörande förslagsstater hava uppi

gjorts med utgångspunkt från de lönebestämmelser, som innefattas i det förslag

till manskapsavlöningsreglemente, vilket av chefen för finansdepartementet

denna dag framlägges.

Jag övergår nu till behandlingen av de särskilda anslagsfrågorna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 159.

3

C. LANTFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Avlöning till personal vid arméförvaltningen, förslagsanslag.

[1.] För avlöning till personal vid arméförvaltningen är i riksstaten för

innevarande budgetår anvisat ett förslagsanslag av 780,000 kronor.

Enligt den för anslaget fastställda avlöningsstaten är berörda belopp

uppdelat på följande poster:

1. Avjöningar till tjänstemän å ordinarie stat ............... kronor 456,900: —

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat ............... » 45,300: —

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .................................................................. » 145,436: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................ kronor 79,500: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m....... » 16,700: — » 96,200:

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän ............................................................ » 873: —

6. Rörligt tillägg......................................................... » 35.291: —

Summa kronor 780,000: —

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslogs med hänsyn

till den då pågående utredningen angående omorganisation av arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse och de organisatoriska frågor, som därmed kunde

äga samband, att i avbidan på den proposition i ämnet, som senare komme

att avlåtas, arméförvaltningens avlöningsanslag måtte upptagas med ett till

800,000 kronor beräknat belopp.

Sedan förenämnda utredning numera avslutats och de för utredningen tillkallade

sakkunniga1) överlämnat ett den 20 januari 1940 dagtecknat betänkande

angående omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m.

(statens off. utredn. 1940:2), anhåller jag nu, efter gemensam beredning

med cheferna för social- och finansdepartementen, att få återkomma till frågan

örn arméförvaltningens avlöningsanslag och att i samband därmed få redogöra

för huvudpunkterna i de sakkunnigas förslag.

Dessförinnan torde lämpligen böra till behandling upptagas vissa av armé

förvaltningen i dess skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret

1940/41 gjorda framställningar rörande personalbehovet å andra av

ämbetsverkets departement och styrelser än sjukvårdsstyrelsen.

l) Generalkrigskommissarien Th. Wijnbladh, generalmajoren A. Bredberg och t. f. generalfältläkaren

D. Lindsjö.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vad först beträffar tygdepartementet har arméförvaltningen i sin

skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår erinrat, att enligt den

gällande organisationen av departementets civilbyrå denna — bortsett från

vakt- och kvinnlig biträdespersonal — består av 1 krigsråd (gemensamt för

tygdepartementets och fortifikationsstyrelsens civilbyråer), 1 sekreterare

(lönegrad A 24) och 1 bokhållare (lönegrad A 21). Vidare har arméförvaltningen

anfört huvudsakligen följande:

Sedan civilbyråns arbetsbörda undergått en avsevärd utökning genom den

av senare års riksdagar beslutade höjningen av försvarsberedskapen, hade

Kungl. Majit genom brev den 30 juni 1938 och den 14 juli 1939 medgivit,

att under budgetåren 1938/39 och 1939/40 finge förordnas en å tygdepartementet

placerad befattningshavare att i byråchefs ställe handlägga de ärenden

eller grupper av ärenden, som till honom av generalfälttygmästaren överlämnades.

I samband därmed medgavs anställande å departementet av tvenne

extra tjänstemän, varav en tjänstgjort å departementets bokhållarexpedition

och en hos sekreteraren.

Även örn för kommande budgetår några extra anslag till materielanskaffningar

icke skulle anvisas, kunde det icke förväntas att arbetsbördan å byrån

skulle lättas i sådan grad, att sekreteraren kunde förutom utredningar och

annat arbete i samband med leveranskontrakt medhinna jämväl utförande av

egentliga sekreterargöromål. Vägande skäl syntes sålunda tala för att civilbyråns

personal utökades med en notarie. Härigenom skulle jämväl öppnas

möjlighet för å departementet tjänstgörande amanuenser att inom rimlig tid

vinna befordran inom byrån.

Under åberopande härav har arméförvaltningen hemställt, att å personalförteckningen

för arméförvaltningen måtte uppföras ytterligare en notariebefattning

i lönegrad A 21.

För egen del finner jag det uppenbart, att en mera permanent förstärkning

av arbetskrafterna bör beredas tygdepartementets civilbyrå i betraktande av

de kontinuerligt ökade arbetsuppgifter, som under senare tid ålagts b3U’ån.

Arméförvaltningens förslag i ämnet synes mig ändamålsenligt och jag till

styrker fördenskull, att ämbetsverkets personalförteckning för ifrågavarande

ändamål ökas med en notarietjänst. Med hänsyn till den återhållsamhet, som

under rådande förhållanden bör iakttagas vid inrättande av nya tjänster,

lärer emellertid befattningen ifråga böra upptagas såsom extra ordinarie. Å

arméförvaltningens avlöningsstat bör i anledning härav posten avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal: grundavlöningar ökas med 6,831 kronor och

delposten avlöningsförhöjningar med 858 kronor, varjämte å personalförteckningen

för ämbetsverket bör upptagas den sålunda till inrättande föreslagna

extra ordinarie notariebefattningen.

Vidkommande intendent urdeparte mente t har arméförvaltningen

anmält, att den till tjänstgöring å departementet placerade notarien å arméförvaltningens

övergångsstat komme att avgå med pension den 1 april 1941,

varför avlöning till denne befattningshavare borde beräknas endast för tiden

intill nämnda dag. I följd härav kunde avlöningsposten till tjänstemän å

övergångsstat minskas med 2,100 kronor.

I anslutning härtill har arméförvaltningen hemställt, att å intendenturdepartementet

måtte såsom ersättare för ifrågavarande befattningshavare få

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 159.

anställas en amanuens (lönegrad Eo 18), vilken med hänsyn till önskvärdheten

av kontinuitet i arbetet borde få antagas redan från och med den 1

januari 1941. Arméförvaltningen har fördenskull beräknat medel för avlöning

till dylikt amanuensbiträde för halva nästa budgetår.

Emot denna framställning torde intet vara att erinra, och jag tillstyrker

därför, att för ändamålet beräknas erforderliga medel. I följd härav skulle

grundavlöningsposten till icke-ordinarie personal höjas med 2,832 kronor och

posten avlöningsförhöjningar med 402 kronor.

Beträffande den kamerala revisionens personalbehov har arméförvaltningen

i sin förenämnda skrivelse anfört, att fullständig siffergranskning

av revisionens räkenskapsmaterial under de senaste 15 åren icke kunnat genomföras

till följd av de indragningar av kvinnlig biträdespersonal, som beslutats

i samband med besparingsarbetet efter världskriget. Den ofullständiga kontrollen

i förevarande hänseende vore så mycket mer betänklig som lokalförvaltningarna

ägde kännedom örn att räkenskaperna icke underkastades

siffergranskning. Det syntes därför erforderligt, att åtgärder snarast vidtoges

i syfte att erhålla en fullständig siffergranskning av arméns räkenskaper. —

För närvarande vore sex kvinnliga biträden å revisionskontoren sysselsatta

med dylikt arbete. Den vid fullt genomförd siffergranskning erforderliga

ytterligare personalen torde böra beräknas till sju biträden. I avvaktan på

vidare erfarenhet i fråga örn den personal, som för ändamålet vore oundgängligen

erforderlig, ansåge sig emellertid arméförvaltningen böra hemställa

örn en utökning av den siffergranskande personalen å kameralbyråns revisionskontor

med förslagsvis 3 ordinarie och 2 icke-ordinarie kontorsbiträden.

Arméförvaltningens förevarande framställning finner jag beaktansvärd. På

grund av den återhållsamhet, som i enlighet med vad i det föregående angivits

bör iakttagas vid bedömandet av framställningar rörande nyinrättande av

ordinarie befattningar, finner jag mig dock allenast på det sätt kunna tillmötesgå

föreliggande framställning, att jag tillstyrker en uppräkning av

anslagsposten till avlöning till icke-ordinarie personal med kostnaderna för

avlöning åt tre extra ordinarie kontorsbiträden (lönegrad Eo 4). Delposten

grundavlöningar å nämnda anslagspost torde fördenskull böra höjas med

(3 X 2,802 =) 8,406 kronor och delposten avlöningsförhöjningar med (3 X

360=) 1,080 kronor.

Vad slutligen angår fortifikation sst yreisen har arméförvaltningen i

sin förenämnda skrivelse angående lantförsvarets medelsbehov för nästa

budgetår hemställt, dels att det för styrelsens skjutbaneofficer avsedda årsarvodet

å 1,410 kronor måtte förändras till ett för pensionerad officer avsett

arvode av 3,180 kronor för år, dels ock att ett dylikt arvode måtte beräknas

för en expeditionsofficer å fortifikationsstyrelsen.

Denna framställning har såvitt avser skjutbaneofficerens arvodesförhöjning

motiverats därmed, att med befattningen numera vore förenad en arbetsbörda

motsvarande den arvodister i allmänhet åliggande. — Beträffande behovet

av den för expeditionsofficer å fortifikationsstyrelsen avsedda arvodesbefattningen

har arméförvaltningen anfört, att befattningen, som vore avsedd för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 159.

fortifikationskårens chefsexpedition, erfordrades för handläggning av därstädes

förekommande personal- och mobiliseringsärenden. För bestridande

av dessa göromål användes för närvarande adjutanten hos chefen för fortifikationskåren

(officer å aktiv stat), vilken tillika vore avdelningschef å fortifikationsstyrelsens

befästningsbyrå. Med hänsyn till arbetsbördan å befästningsbyrån

vore en dylik anordning till förfång för byråns arbete.

De av arméförvaltningen föreslagna åtgärderna i förevarande avseende

finner jag ägnade att med en relativt ringa kostnadsökning tillföra fortifikationsstyrelsen

ett beaktansvärt tillskott till arbetskrafterna, Jag biträder

därför arméförvaltningens förslag i denna del och beräknar i anslutning härtill

under den i arméförvaltningens avlöningsstat upptagna posten arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, medel för ändamålet med

(3,180 — 1,410 + 3,180 =) 4,950 kronor.

Vissa av arméförvaltningen i övrigt gjorda framställningar örn inrättande

av nya tjänster m. m. finner jag icke nu påkalla åtgärd.

Jag övergår nu till det tidigare omnämnda sakkunnigbetänkandet angående

omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse m. m.

För överskådlighetens skull kommer jag vid redogörelsen för dessa organisationsfrågor

att behandla även de avsnitt i betänkandet, som avse sjukvårdsinspektionen

och de föreslagna omorganisationsåtgärdernas inverkan på vissa

lantförsvarets stater.

För den ifrågavarande utredningen, som närmast tillkommit i anledning

av hemställan i ämnet av arméförvaltningen i dess skrivelse angående lantförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1940/41, meddelades följande direktiv

(jfr riksdagsberättelsen 1940, sid. 49—50):

Frågan örn sjukvårdsstyrelsens omorganisation bör underkastas en förutsättningslös

och allsidig utredning, siktande till att giva styrelsen en organisation,

som är ägnad att i möjligaste mån underlätta fyllandet av de särskilt

under nuvarande förhållanden synnerligen viktiga och omfattande arbetsuppgifter,

som måste åvila styrelsen. I samband med denna utredning måste

givetvis uppkomma till bedömande vissa andra hithörande frågor, bland annat

Set organisatoriska spörsmål, som hänför sig till sjukvårdsstyrelsens och

medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan. Härvid torde främst böra övervägas,

huruvida åtgärder böra vidtagas för att vinna enhetlighet i behandlingen

av ärenden rörande den allmänna hälso- och sjukvården, vilka äro av

den natur, att såväl militära som civila intressen därav beröras. Vidare måste

vid utredningen hänsyn tagas till det resultat, vartill den pågående utredningen

angående läkemedelsförsörjningen för försvarsväsendet må komma i

organisatoriskt hänseende. Slutligen lärer det icke kunna undgås, att även

sjukvårdsinspektionens inre organisation, i varje fall i vad avser personaluppsättningen,

upptages till prövning i detta sammanhang. I den omfattning,

som för utredningens bedrivande påkallas, bör samarbete äga rum med

medicinalstyrelsen.

Över betänkandet hava, efter remiss, följande myndigheter avgivit utlåtanden,

nämligen chefen för försvarsstaben, chefen för armén, arméförvaltningen,

medicinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden samt för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 159.

svarsväsendets lönenämnd. Såvitt avser de i betänkandets kap. III avhandlade

organisatoriska frågor, som hänföra sig till sjukvårdsstyrelsens och medicinalstyrelsens

förhållande sinsemellan, hava till följd av remiss utlåtanden avgivits

av marinförvaltningen, flygförvaltningen, ^kommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap, svenska landstingsförbundet, sjukhusens standardiseringskommitté

samt överstyrelsen för svenska röda korset.

I sitt betänkande hava de sakkunniga till en början lämnat en ingående

redogörelse för det militära hälso- och sjukvårdsväsendets utveckling före och

efter sjukvårdsstyrelsens tillkomst (betänkandet sid. 7 25). I anslutning

härtill hava de sakkunniga i betänkandets kap. II (sid. 26 34) avhandlat det

meddelade utredningsuppdragets innebörd och omfattning och därvid erinrat,

att frågan örn en ändrad organisation av sjukvårdsstyrelsen ett flertal gånger

förts fram av sjukvårdsstyrelsen och arméförvaltningen i dess helhet,

I betänkandets kap. III (sid. 35—48) avhandlas härefter de i utredningsdirektiven

berörda organisatoriska frågor, som hänföra sig till sjukvårdsstyrelsens

och medicinalstyrelsens förhållande sinsemellan.

De sakkunnigas förslag i denna del avse väsentligen vissa organisationsändringar

inom medicinalstyrelsen och beröra därför endast i ringa mån de

anslagsspörsmål, varom här är fråga.

I anslutning till de sakkunnigas förslag i förevarande avsnitt örn inrättande

inom medicinalstyrelsen av en permanent beredskapsbyrå hava emellertid de

sakkunniga föreslagit, att mobiliseringsplaceringen av rikets läkare skulle

äga rum inom sjukvårdsinspektionen i nära förbindelse med beredskapsbyrån

och delvis bekostad av för denna byrå beräknade medel. Detta förslag, som

för sjukvårdsinspektionens del skulle kräva viss personal — enligt de sakkunnigas

förslag en läkare med visst arsarvode samt ett kontorsbiträde

torde böra upptagas till prövning först i samband med ett blivande slutligt

ställningstagande till de sakkunnigas förslag i avseende å medicinalstyrelsen.

De sakkunnigas förslag beträffande sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen

inledes med vissa allmänna synpunkter beträffande ledningen

av arméns hälso- och sjukvård, vilka sammanfattningsvis innebära följande.

Inspektionsverksamhet och förvaltningsverksamhet böra även pa sjukvårdsområdet

i möjligaste mån hållas organisatoriskt skilda från varandra.

Förvaltningsärenden angående sjukvården böra därför icke till någon del

inordnas under sjukvårdsinspektionen. Då med hänsyn till ärendenas särart

ett motsvarande inordnande under intendenturdepartementet ej heller lämpligen

kan ske, bör alltjämt en sjukvårdsstyrelse bibehållas.

Det är av stor vikt att genom lämplig organisation av sjukvårdsstyrelsen

skapas erforderliga förutsättningar bland annat för tillfredsställande handhavande

av materielärendena. ....

Chefskapet över sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen bör utövas

av generalfältläkaren. Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör dock bereda

möjlighet för generalfältläkaren att vid krig och i vissa fall även under fredstid

kunna mera odelat ägna sig åt den yttre verksamheten.

De sakkunniga behandla härefter i betänkandets kap. V sjuk vårdsinspektionens

inro organisation och lämna därvid såsom inledning en

redogörelse för inspektionens arbetsuppgifter. Ur denna redogörelse må här

återgivas följande:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

Generalfältläkaren handhar i egenskap av inspektör för sjukvårdsväsendet

frågor rörande den fackverksamhet han företräder och därmed sammanhängande

frågor rörande utbildning, organisation och utrustning. Härvid

åligger det honom att inspektera arméns sjukvårdsanstalt samt hälsovårdsförhållandena

inom armén och dess etablissement, utbildningskurser för

militärläkare, värnpliktiga läkares m. fl. fackutbildning och facktjänstgöring,

utförandet av läkarnas vid armén tjänsteåligganden samt sjukvårdspersonalens

fackutbildning och facktjänstgöring. Vid sjukvårdsinspektionen rullföras dessutom

vissa kategorier värnpliktiga. Till sjukvårdsinspektionens arbetsområde

höra även de ärenden, som följa med generalfältläkarens chefskap över fältläkarkåren.

För fullgörande av dessa arbetsuppgifter — vilka de sakkunniga funnit

väl avvägda -— stå enligt nu gällande organisation till förfogande, förutom

generalfältläkaren, en regementsläkare, en kapten ur generalstabskåren samt

en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderoffloer. Dessutom tjänstgör

såsom adjutant en bataljonsläkare vid fältläkarkåren, vilken jämlikt särskilda

av Kungl. Majit meddelade bestämmelser äger att, i den mån han icke

fullgör honom författningsenligt åliggande tjänstgöring, uppbära särskilt

arvode, så att hans sammanlagda avlöning under tiden för adjutantstjänstgöringen

uppgår till den pä motsvarande lid belöpande avlöningen till

bataljonsläkare på stat vid till Stockholm förlagt truppförband med lön i

lägsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad. Slutligen må erinras, att överfältläkaren

enligt 19 g i instruktionen den 30 juni 1937 (nr 675) för fältläkarkåren

har att inom inspektionen i tillämpliga delar fullgöra stabschef

vid arméfördelning åliggande sysslor.

Enligt de sakkunnigas mening är det uppenbart, att nämnda personaluppsättning

icke är tillfyllest för att de krav, sorn ur medicinska och militära

synpunkter måste ställas på hälso- och sjukvården vid armén och som fått

ökad skärpa genom den hastigt fortgående utvecklingen på området, skola

bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedda. För bedömande av de förbättringar,

som de sakkunniga i nämnda hänseende funnit behövliga, hava de

sakkunniga närmare ingått på de arbetsuppgifter, som enligt den i det föregående

lämnade redogörelsen tillkomma sjukvårdsinspektionen samt den nya

uppgift — mobiliseringsplaceringen av rikets läkare — vilken enligt de sakkunnigas

mening bör åläggas inspektionen. Med utgångspunkt härifrån hava

de sakkunniga framlagt följande förslag till personaluppsättning vid sjukvårdsinspektionen

:

I fråga örn militär personal erfordras en stabschef, regementsofficer i lönegrad

Oa 4 eller Oa 5 på generalstabskårens stat, en kompaniofficer i lönegrad

Oa 3, uppförd å staten för officerare och underofficerare vid trängen,

samt en pensionerad underofficer i arvodesbefattning.

För läkaruppgifternas bestridande erfordras enligt de sakkunnigas uppfattning

dels två läkare på fältläkarkårens stat, regementsläkare, dels ock en

läkare med arvode, med utgående från lön enligt lägsta löneklassen för bataljonsläkare

vid i Stockholm förlagt truppförband jämte å lönen belöpande

rörligt tillägg efter sex procent samt med frånräknande av belopp, motsvarande

pensionsavdrag, beräknat till ett belopp i ett för allt av 8,100 kronor för år.

För rullförings- och placeringsarbetet erfordras, såsom redan omförmälts,

ett kvinnligt biträde. För inspektionen i övrigt bör beräknas ett kontorsbiträde

(MEo 4). Skulle detta, såsom från inspektionens sida framhållits, visa

sig icke vara tillräckligt, torde i avvaktan å närmare erfarenhet förstärkning

vid behov böra få påräknas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Éungl. Maj:ts proposition nr lött.

Vakttjänstgöringen förutsattes liksom vid övriga inspektioner skola fullgöras

av därtill beordrade ordonnanser. ....

Yad slutligen angår den personal, som enligt vad utredningen givit vid

handen tillfälligt bör kunna ställas till förfogande för vissa särskilda arbetsuppgifter,

såsom tandläkare och apotekare, specialläkare och andra expertei,

synes behovet kunna tillgodoses genom att för motsvarande uppgifter inom

sjukvårdsstyrelsen avsedd personal tages i anspråk.

I förhållande till sjuk vårdsinspektionens personaluppsättning enligt den

nu gällande, i det föregående angivna organisationen innebär förslaget dels

utbyte av den nuvarande kaptenen ur generalstabskåren mot en regementsofficer

ur kåren, dels ock tillkomsten av följande nya beställningar eller befattningar,

nämligen en kapten å trängens stat, en regementsläkare å staten

för fältläkarkåren samt ej mindre en läkare nied årsarvode av 8,100 kronor

jin även två kontorsbiträden i lönegraden MEo 4 å staten för truppslagsinspektionerna

samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna VI. Sjukvårdsinspektionen.

Hälften av såväl förenämnda årsarvode som lönen för det ena

kontorsbiträdet skulle enligt de sakkunnigas förslag bestridas av medel undei

femte huvudtiteln. En bataljonsläkare vid fältläkarkaren skulle icke vidale

erfordras såsom adjutant åt generalfältläkaren, i följd varav till nämnda

bataljonsläkare utgående arvodesfyllnad bleve inbesparad.

Örn skälen för de föreslagna statökningarna hava de sakkunniga anfört

huvudsakligen följande:

En förutsättning för att arbetet inom sjuk vårdsinspektionen, skulle giva

bästa möjliga utbyte syntes vara, att det vid generalfältläkarens sida ställdes

en organisatorisk kraft med förmåga att utöva den omedelbara ledningen av

arbetet, så att detta inriktades och bedreves på ett efter förhållandena i varje

särskilt fall avvägt sätt. Värdefullt vore att en generalstabsofficer, liksom för

närvarande vore fallet, inginge i sjukvardsinspektionen, ävensom att denne

generalstabsofficer ägde en tjänstegrad, som motsvarade den ställning, han

därstädes borde intaga. Hen omedelbara ledning av arbetet inom sjukvårdsinspektionen,

som sålunda befunnits erforderlig, bolde utövas av generalstabsofficeren.

Vid sådant förhållande vore det uppenbart, att denne borde vara

av regementsofficers grad. Härigenom och med den bestämda gränsdragning

mellan inspektion och styrelse, som nu avsåges skola åvägabringas, komme

utan tvivel erforderlig effektivitet och önskvärd stadga att givas åt inspektionen

och dess verksamhet. ....

För den fackmässiga delen av sjukvårdsutbildningen liksom även för inspektionens

befattning med utrustningsfrågor och organisationsärenden borde

ständigt stå till förfogande sjukvårdsutbildad officer ur trängen — lämpligen

en kompaniofficer. Het vore även av vikt, att en fast organisation gåves åt

sjukvård sinspektionens expediti onsarbete. Hittills hade sjukvårdsinspektionen

och sjukvårdsstyrelsen haft gemensam registrator — en omständighet, som i

viss mån varit ägnad att motverka ett önskvärt åtskiljande av inspektionsoch

förvaltningsärenden. Hen kvinnliga befattningshavare, som bestrede

tjänsten, hade därigenom också fått, en väl stor arbetsbörda. En uppdelning

av göromålen borde alltså ske. Frånsett att expeditionsunderofficeren, såsom

i det föregående sagts, behövde disponeras för andra uppgifter, krävde en god

lösning, att göromålen i fråga handhavas av en expeditionsofficer. Såsom

sådan syntes lämpligen kunna anlitas den trängofficer, som i det föregående

föreslagits skola placeras vid inspektionen och som alltså jämte övriga upp

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 159.

gifter skulle handhava dessa göromål. Det borde i detta sammanhang framhållas,

att under utredningen övervägts, örn de ändamål, för vilka denne i

främsta rummet vore avsedd, skulle kunna tillgodoses genom inrättande av

en arvodesbefattning för pensionerad officer. De sakkunniga hade emellertid

funnit att, örn man skulle vinna den effektivitet, som nu eftersträvades, en

sådan lösning icke vore tillfyllest.

Fackverksamheten — som principiellt borde åvila generalfältläkaren personligen

— fordrade med hänsyn till sin omfattning ständig tillgång inom inspektionen

till en väl kvalificerad militärläkare med god erfarenhet av truppsjukvård.

För handläggning av de arbetsuppgifter, vilka sammanhängde med

arméns sjukvårdsutrustning — och härvidlag vore det av vikt att fasthålla

vid den gränsdragning, som i enlighet med vad i det föregående anförts, borde

företagas mellan å ena sidan sjukvårdsinspektionen och sjukvårdsstyrelsen —

fordrades ständig tillgång till medicinsk sakkunskap, representerad av läkare.

— För dessa läkaruppgifters bestridande erfordrades därför enligt de sakkunnigas

uppfattning två läkare på fältläkarkårens stat, regementsläkare,

d. v. s. en utökning med en regementsläkare utöver den redan befintlige.

Under utredningen hade noga prövats, huruvida till nedbringande av kostnaderna

en av de båda regementsläkarna — av vilka den ene huvudsakligen

torde komma att taga befattning med fackverksamheten och personalfrågor

och den andre med utbildningsärenden — skulle kunna utbytas mot.en bataljonsläkare.

Det hade emellertid befunnits, att med hänsyn till ole stora

anspråk på erfarenhet och rutin, som måste ställas på båda dessa läkare och

sorn icke kunde förväntas bliva fyllda, därest allenast bataljonsläkares löneförmåner

skulle beredas, det vore nödvändigt att beträffande bägge räkna

med regementsläkares lön för att organisationen skulle bliva betryggande.

De sakkunniga hade föreslagit, att mobiliseringsplaceringen av rikets

läkare koncentrerades till sjukvårdsinspektionen och där verkställdes under

erforderlig medverkan av medicinalstyrelsen. Arbetet härmed krävde inom

inspektionen tillgång till en läkare med goda insikter i läkarnas skiftande

funktioner i krig och därjämte en omfattande personalkännedom. En fullgod

personell beredskap syntes icke heller med hänsyn till de ständigt förekommande

förändringarna genom tillkomst och avgång av personal ävensom beträffande

kompetens (specialisering o. s. v.), tjänstgöringsort m. m., med tillräcklig

säkerhet kunna vinnas med mindre än att för biträde med hithörande

göromål anlitades lämplig läkare med daglig tjänstgöring. Därjämte erfordrades

ett kontorsbiträde. — I enlighet med de grunder, efter vilka jämlikt

kungl, brev den 28 juli 1939 medel anvisats för ändamålet i fråga under budgetåret

1939/40, borde i staten för sjukvårdsinspektionen anmärkas, att hälften

av kostnaderna för arvodet till läkaren och för lönen till kontorsbiträdet skulle

bestridas av medel under femte huvudtiteln. Sistnämnda medel syntes böra

upptagas bland kostnaderna för medicinalstyrelsens beredskapsbyrå. I den

mån eljest kostnader uppstode för vederbörande författningsenligt tillkommande

förmåner (sjukvård, vikariatsersättning och dylikt), torde dessa kostnader

kunna bestridas av vederbörliga anslag under fjärde huvudtiteln.

För all här omförmäld personal utom den för krigsplacering m. m. avsedda

läkaren förutsattes heltidstjänstgöring. Beträffande militärläkare hade emellertid

såväl vid behandling av frågan örn fältläkarkårens organisation vid 1911

års riksdag som vid de senaste militära löneregleringarna, 1921 och 1936. betonats

vikten och betydelsen ur statsintressets synpunkt av att det bereddes

dem möjlighet till enskild praktik vid sidan av den militära tjänsten. Deras

placering i lönegrader hade också fastställts under hänsynstagande till att de

genom enskild verksamhet kunde förskaffa sig ökade inkomster. Man syntes

därför icke kunna av ifrågavarande regementsläkare å sjukvårdsinspektionen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

uttaga en arbetstid å tjänsterummet av för civila befattningshavare stadgad

längd eller alltså 42 timmar i veckan. Detsamma gällde örn motsvarande befattningshavare

i sjukvårdsstyrelsen. Med utgångspunkt härifrån syntes for

dessa beställningshavare en arbetstid å tjänsterummet av i medeltal 5 timmar

per dag eller alltså 30 timmar i veckan böra godtagas.

Den av de sakkunniga förordade nyorganisationen av sjukvårdsinspektionen

har föranlett vissa av de hörda myndigheterna till särskilda uttalanden.

Arméförvaltningen har sålunda uttalat, att ämbetsverket till fullo anslöte

sig till de sakkunnigas uttalande örn angelägenheten att vidmakthålla en klar

gränsdragning mellan inspektions- och förvaltningsverksamhet. De sakkunnigas

förslag i fråga örn personaluppsättningen inom sjukvårdsinspektionen

gåve icke arméförvaltningen anledning till erinran. Att den omedelbara ledningen

av arbetet inom sjukvårdsinspektionen lades på en officer syntes vara

en bestämd fördel.

Statskontoret har funnit den av de sakkunniga föreslagna organisationen

av sjukvårdsinspektionen vara av en omfattning, som svårligen kunde sägas stå

i god överensstämmelse med den återhållsamhet, som i nuvarande läge präglade

alla avgöranden på det civila området. Då, såsom de sakkunniga framhållit,

organisationen vore avvägd med hänsyn till normala fredsförhållanden,

funné sig statskontoret föranlåtet med styrka betona vikten av att erforderlig

varsamhet iakttoges vid den nödiga utbyggnaden av personalbeståndet. — Ur

de anförda synpunkterna har statskontoret ansett de skäl, som de sakkunniga

anfört till stöd för förslaget att utbyta beställningen såsom generalstabsofficer

(kapten) mot en beställning såsom stabschef (regementsofficer), knappast vara

sakligt motiverade och därför ej heller godtagbara. "V idare syntes antalet lönegradsplacerade

läkare vid inspektionen kunna begränsas till hälften av det

föreslagna. I

I likhet med de sakkunniga är jag angelägen att understryka vikten av att

även på sjukvårdens område en bestämd skillnad upprätthålles mellan inspektions-

och förvaltningsverksamhet. Att en viss utökning av de nuvarande

arbetskrafterna vid sjukvårdsinspektionen är betingad av omfattningen av den

löpande verksamheten därstädes finner jag också, i likhet med de sakkunniga,

stå klart. Å andra sidan synes mig den av de sakkunniga förordade personalförstärkningen

ligga i överkant. En viss varsamhet torde också såsom statskontoret

påpekat böra iakttagas vid uppbyggandet av en för fredsförhållanden

avsedd organisation.

I anslutning till de anförda synpunkterna kan jag icke tillstyrka, att den

nu för tjänstgöring i sjukvårdsinspektionen avsedde kaptenen vid generalstabskåren

utbytes mot en regementsofficer vid kåren såsom stabschef. Däremot

finner jag det välbetänkt, att till tjänstgöring i inspektionen placeras en sjukvårdsutbildad

kapten ur trängen. En dylik befattningshavare torde komma

att tillföra inspektionen nödiga förutsättningar för handhavandet av på inspektionen

ankommande utbildnings- och materielärenden. Huruvida vederbörande

jämväl kommer att äga möjlighet att såsom de sakkunniga förutsatt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ägna nödig tid åt expedifcionstjönsten lärer icke kunna med säkerhet förutsägas

utan torde få bliva beroende av erfarenheten. Jag tillstyrker sålunda, att å

staten för officerare och underofficerare vid trängen uppföres ytterligare en

kaptensbeställning; härtill återkommer jag vid behandlingen av nämnda stat.

Yad beträffar utökningen av antalet för sjukvårdsinspektionen avsedda

regementsläkare med ytterligare en sådan beställning kan det visserligen synas

tveksamt, örn icke i stället för den ene regementsläkaren en bataljonsläkare

borde tillkomma. På de av de sakkunniga anförda skäl finnér jag mig likväl

böra föreslå, att en regementsläkare anst inrättas. Till denna fråga återkommer

jag vid behandlingen av staten för fältläkarkåren.

Av skäl som jag i det föregående anfört torde de sakkunnigas förslag örn

inrättande av en för mobiliseringsplaceringsarbete avsedd läkarbefattning

med årsarvode samt i anslutning härtill örn inrättande av en extra ordinarie

kont.orsbiträdestjänst för biträde åt nämnde läkare icke böra upptagas till behandling

i detta sammanhang.

Beträffande inspektionens behov av biträdeshjälp torde detta i enlighet

med de sakkunnigas förslag böra beräknas till ett kontorsbiträde. Därjämte

torde den nu för inspektionen avsedde expeditionsunderofficeren vara erforderlig

för ändamålet. Härav förän!edes upptagande å staten för truppslagsinspektionerna

samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna under VI. Sjukvårdsinspektionen

av ifrågavarande kontorsbiträdestjänst (lönegrad MEo 4).

Med den av mig sålunda tillstyrkta organisationen av sjukvårdsinspektionen

skulle denna komma att under generalfältläkaren omfatta en kapten ur generalstabskåren,

en kapten ur trängen, två regementsläkare, ett kontorsbiträde samt

en expeditionsund erofficer.

Jag övergår nu till de sakkunnigas förslag rörande sjukvårdsstyrelsens

organisation.

Enligt 1936 års härordning består sjukvårdsstyrelsen under generalfältläkarens

chefskap av en byrå, fältläkarbyrån, med överfältläkaren och en förrådsvaktmästare

såsom civilmilitär personal. Av pensionerad .personal finnas

i styrelsen en officer och en underofficer, tjänstgörande den förre såsom sjukvårdsintendent

och den senare såsom förrådsförvaltare. Den civila ordinarie

personalen utgöres av en notarie och ett kontorsbiträde. Såsom biträde åt

notarien tjänstgör en amanuens. Den civilmilitära personalen är upptagen å

fältläkarkårens stat, under det att övrig personal är uppförd å stat för arméförvaltningen.

Enligt beslut av 1937 års riksdag har en befattning som kanslibiträde överförts

till övergångsstat. Befattningshavaren avses för registratorsgöromålen

å sjukvårdsstyrelsen (med sjukvårdsinspektionen) samt äger härför åtnjuta

vikariatsersättning såsom för uppehållande av befattning i lönegrad All.

Vidare hava, enligt beslut av 1938 års riksdag och 1939 års lagtima riksdag,

å arméförvaltningens avlöningsstat under anslagsposten till avlöning till ickeordinarie

befattningshavare medel anvisats för anställande av ett e. o. kontorsbiträde

respektive en e. o. expeditionsvakt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 1159.

Sitt omdöme örn den nu gällande organisationen av styrelsen hava de sakkunniga

sammanfattat på följande sätt:

Den nu verkställda utredningen Ilar lämnat klara bevis för att gällande

organisation icke utgör tillfyllestgörande underlag för sjukvårdsstyrelsens

verksamhet. Utan djupgående förändringar kan styrelsen icke förväntas oliva

i stånd att på ett i allt tillfredsställande sätt fylla de anspråk, som mot bakgrunden

av den allmänna utvecklingen på detta område måste ställas pa

arméns högsta förvaltningsorgan för hälso- och sjukvårdsärenden. Uppenbara

brister förefinnas såväl med avseende å personalens storlek i och för sig sorn

ock därutinnan, att med den nuvarande organisationen någon rationell uppdelning

av ärendena efter deras olika art icke är möjlig. Den enda byrå, pa

vilken styrelsen arbetar, kan icke anses vara i stånd att ensam handhava alla

de vitt skilda och ofta mycket omfattande uppgifter, som falla inom gränserna

för styrelsens verksamhetsområde. Det får icke förbises, att även på detta

område föreligga stora och betydelsefulla arbetsuppgifter av beredskaps natur,

särskilt i vad angår materiel. Det har också visat sig, att i synnerhet materielärendena

blivit lidande på den nuvarande organisationen. Behovet av en särskild,

för dylika ärenden avsedd byrå är starkt framträdande. Det fortlöpande

behovet av speciell sakkunskap är ej heller tillgodosett, vare sig rent organisatoriskt

eller med avseende å därför behövliga medel. Vidare ingår icke i

organisationen någon befattningshavare med erforderlig kompetens för handläggning

av de talrika ärenden av juridisk och allmänt administrativ natur,

vilka ankomma å styrelsen, samt för bevakande av motsvarande synpunkter i

andra ärenden. Åtskilliga brister i styrelsens arbete och yttringarna därav

äro otvivelaktigt hänförliga till denna omständighet.

Med utgångspunkt från det nu anförda hava de sakkunniga funnit erforderligt,

dels att sjukvårdsstyrelsens verksamhet efter ärendenas olika art uppdelas

å lämpligt antal byråer, dels ock att dessa byråer var för sig göras fullt

arbetsdugliga genom tillförande av erforderligt antal befattningshavare med

den specialutbildning och rutin, som på varje särskild post utgör förutsätt

ningen för ett framgångsrikt arbete.

För att en rationell fördelning av ärendena skall kunna uppnås erfordras

enligt de sakkunnigas mening tre särskilda byråer, nämligen en för

hälso- och sjukvårdsärenden, en för materielärenden samt en för

civila ärenden.

Beträffande de sålunda föreslagna byråernas verksamhetsområde och personaluppsättning

hava de sakkunniga anfört i huvudsak följande:

Hälso- och s j uk vårdsby rån borde stå under chefskap av överfältläkaren.

På byrån skulle i huvudsak komma att falla ärenden angående

arméns hälso- och sjukvård i allmänhet, d. v. s. i stort sett ärenden avseende

vaccination, blodgruppsbestämning, blodgivarorganisation, tuberkulosbekämpande

och kaserninfektioner samt dessutom bland annat tjänsteläkarorganisationen,

granskning av diet- och portionsstater, granskning av års- och specialrapporter

samt kvartalssjukbesked, upprättandet av sjukvårdsstyrelsens årsredogörelser

ävensom åtskilliga ärendesgrupper i gemensam handläggning med

annan avdelning av arméförvaltningen.

Med hänsyn till betydelsen och omfattningen av byråns arbetsuppgifter

syntes det nödvändigt, att en regementsläkare inginge i byrån såsom biträde

åt överfältläkaren. Av skäl som de sakkunniga anfört vid behandlingen av

sjukvårdsinspektionens personaluppsättning och då den ifrågavarande befattningshavaren

vid behov borde kunna vikariera såsom chef för byrån, syntes

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

En brist vore att de militära sjukvårdsorganen saknade specialutbildad

personal på socialhygienens område, och alla skäl syntes tala för att denna

brist nu avhjälptes. Detta kunde lämpligast ske genom inrättande vid den

föreslagna hälso- och sjukvårdsbyrån av en särskild föredragandetjänst — med

hänsyn till kraven i merithänseende en regementsläkare — vilken skulle hava

att utreda och för generalfältläkaren föredraga alla sådana frågor och ärenden,

vilkas bedömande krävde speciell fackkunskap i hygien. Denna särskilda föredragande

syntes böra inom sitt fack stå även sjukvårdsinspektionen samt

övriga försvarsgrenar till tjänst.

Till byrån borde vidare på ett fastare sätt än hittills knytas två experter

i ärenden, som regelmässigt förekomme på sjukvårdsstyrelsen, nämligen tandvårds-

och sjukhusärenden.

Det syntes lämpligt att därvid ansluta till karolinska sjukhuset och alltså

anställa såsom expert i tandvårdsärenden föreståndaren för tandpolikliniken

vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelning och såsom expert i sjukhusärenden

en av läkarna vid samma avdelning, vilka borde erhålla fasta arvoden,

förslagsvis vardera 2,000 kronor för år.

I betraktande av önskvärdheten att bereda ökade möjligheter att anlita

såväl medlemmar av det vid sjukvårdsstyrelsen redan befintliga vetenskapliga

rådet som vid särskilt behov andra sakkunniga, syntes det å arméförvaltningens

avlöningsstat beräknade beloppet av 1,000 kronor till arvoden åt sakkunniga

å sjukvårdsstyrelsen böra höjas, förslagsvis till 3,000 kronor.

Materielbyråns arbetsuppgifter syntes i huvudsak kunna angivas på

följande sätt: att beräkna arméns utrustningsbehov av sjukvårdsmateriel, att

i vad på styrelsen ankomme utföra försök med dylik materiel, att utarbeta

materielmodeller, att beräkna erforderliga anslag samt utarbeta anskaffningsplaner,

att upphandla materiel och besiktiga nyanskaffade förnödenheter, att

utarbeta föreskrifter rörande materieiens förvaring, vård och handhavande

samt att leda och övervaka förrådsverksamheten ävensom att planlägga och

förbereda materielförsörjningen vid krig eller krigsfara.

I betraktande av arbetsuppgifternas natur och de praktiska erfarenheterna

från senare tid, då sjukvårdsstyrelsen tillfälligt varit försedd med militär personal

för biträde vid materielfrågors handläggning^ syntes saken bliva bäst

betjänad, örn befattningen såsom chef för materielbyrån besattes med en

officer. Med hänsyn till värdet härvidlag av en anknytning till trängen syntes

för befattningen böra avses regementsofficer å staten för officerare och underofficerare

vid trängen. Till biträde åt honom borde — förutom sjukvårdsstyrelsens

läkare — beräknas en trängofficer, kapten på aktiv stat, vilken även

borde vara byråchefens ställföreträdare.

För att behovet av en i upphandlingsärenden väl förfaren tjänsteman skulle

bliva fullödigt tillgodosett borde i byråns personal även ingå en kapten å

intendenturkarens stat. Denne borde tillika omhänderhava sjukvårdsstyrelsens

tekniska revision samt i övrigt stå till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen vid

handläggning av ärenden, där behov av hans specialkunskap förelåge.

Inom byrån borde vidare — i anslutning till vad som föreslagits i ett av

särskilda sakkunniga den 20 december 1939 avgivet betänkande med förslag

till organisation av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning — finnas en särskild

avdelning för omhänderhavande av planläggningsarbetet för försvarsväsendets

läkemedelsförsörjning i fred och i krig. I överensstämmelse med

berörda förslag torde läkemedelsavdelningen böra förestås av den såsom

föreståndare för statsapoteket anställde apotekaren mot ett särskilt arvode

av 2,000 kronor för år. Det syntes böra förutsättas, att föreståndaren för läkemedelsavdelningen

skulle biträda inom styrelsen även eljest då vid handläggning

av ärenden angående apoteksväsendet behov av hans fackkunskap förelåge.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande behovet av den föreslagna nya civilbyrån hava de sakkunniga

anfört, att det inom arméförvaltningen sedan länge framstått såsom ett

bestämt önskemål, att de talrika sjukvårdsstyrelsen tillhörande ärendena av

allmänt juridisk eller administrativ natur måtte alltifrån begynnelsen bliva

även i dessa hänseenden tillförlitligt bedömda. _ Visserligen erhölle dessa ärenden

i den mån gemensam handläggning med civila departementet i dem ägde

rum tillbörligt beaktande, men den av de sakkunniga förordade anordningen

skulle avsevärt påskynda de ifrågavarande ärendenas handläggning och vara

ägnad att lätta civila departementets även under normala förhållanden stora

arbetsbörda. Ävenså måste det anses såsom synnerligen behövligt, att årenden

rörande medelsbehov eller andra riksdagsärender!. efter förberedande behandling

å styrelsens övriga byråer kunde överlämnas till en för civila ärenden

avsedd byrå för att därstädes undergå slutlig utformning. Även vid den

på sjukvårdsinspektionen ankommande handläggningen av kommendermgsfrågor

skulle det vara av värde att, då så behövdes, kunna samarbeta med en

inom sjukvårdsstyrelsen upprättad civilbyrå. Härigenom skulle vinnas önskvärd

säkerhet för att i samband med kommenderingar meddelade avlöningsföreskrifter

bleve riktigt och pa ett oförtydbart sätt utformade.

De ärenden, vilka skulle komma att handläggas av en dylik byrå hava de

sakkunniga angivit på följande sätt: framställningar rörande lantförsvarets

medelsbehov, såvitt angår styrelsens förvaltningsområde, utarbetande av stat

för garnisonssjukhusen samt fördelning av medel under omkostnadsstaten för

samma sjukhus, meddelande av föreskrifter rörande användandet av medel

under styrelsens förvaltning, utformande av reglementen och andra föreskrifter

för garnisonssjukhusen, meddelande såvitt på styrelsen beror av avlöningsföreskrifter

i samband med förordnande av extra läkare samt sjukvårds- och

ekonomipersonal, tvister rörande läkar-, sjukvårds- och ekonomipersonals

skyldigheter, på styrelsen ankommande handläggning av lönefrågor angående

dylik personal, upprättande av kollektivavtal med betjäningspersonal vid

garnisonssjukhusen, pensionsfrågor rörande dylik personal, upprättande av

samarbetsavtal med landsting angående vård av civila patienter å garnisonssjukhus,

upprättande av leveranskontrakt, behandling av revisionsanmärkningar,

vilka kommunicerats styrelsen eller framställts av styrelsens tekniska

revision, tvister örn den arméns personal tillkommande förmånen av fri sjukvård

samt förordnande av tjänsteläkare. I övrigt skulle byråns chef i mån av

behov tillhandagå övriga byråer i juridiska och administrativa spörsmål.

På grundval av den sålunda gjorda uppräkningen av arbetsuppgifter för den

till inrättande föreslagna civilbyrån hava de sakkunniga beräknat personalbehovet

för byrån.

Till en början uttala sig de sakkunniga för att såsom chef för byrån beräknas

en byrådirektör i lönegrad A 28. Byrån borde nämligen å ena sidan

utrustas med en chef, som hade erforderlig kompetens i fråga om både utbildning

och erfarenhet, medan det å andra sidan icke syntes behövligt att inplacera

tjänsten i olbo lönegraden. — Det borde tilläggas, att en lösning på

det sättet, att krigsråd å annat departement jämväl skulle påläggas ifrågavarande

uppgifter, icke läte sig göra med hänsyn till den arbetsbörda, som

redan åvilade envar av dessa befattningshavare.

Å byrån erfordrades dessutom, enligt vad erfarenheten visat, en notarie i

lönegraden A 21 samt en heltidsamanuens. Dessa skulle såsom hittills utgöra

styrelsens kansli och efter erforderliga anvisningar uppsätta koncept till utgående

expeditioner för samtliga byråer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande slutligen behovet av för sjukvårdsstyrelsen gemensam kvinnlig

biträdespersonal samt vaktpersonal uttala de sakkunniga följande:

Enligt 1936 års försvarsbeslut skola såsom registratorer å arméförvaltningens

departement och fortifikationsstyrelse finnas anställda pensionerade

officerare i arvodesbefattningar. I anslutning härtill hava till övergångsstat

vid arméförvaltningen överförts dels en tjänsteman i lönegrad A 21 dels ock

tre kansliskrivare och ett kanslibiträde i respektive lönegraderna A 11 och A 7.

För sjukvårdsstyrelsen har sålunda enligt detta beslut icke beräknats någon

pensionerad officer i arvodesbefattning såsom registrator. Däremot har, på

sätt ovan anförts, 1937 års riksdag medgivit, att ett till övergångsstat överfört

kanslibiträde finge tills vidare anlitas för registratorsgöromålen å sjukvårdsstyrelsen.

Ifrågavarande kanslibiträde torde sålunda böra fortfarande bibehållas

samt såsom hittills komma i åtnjutande av vikariatsersättning såsomför

uppehållande av befattning i lönegrad All. Vid uppkommande vakans i befattningen

torde böra tagas under övervägande frågan örn inrättande av en befattning

för en pensionerad officer för tjänstgöring såsom registrator i sjukvårdsstyrelsen.

En e. o. expeditionsvakt erfordras såsom hittills för vakttjänstgöring inom

styrelsen.

För renskrivnings- och andra kontorsgöromål av enklare beskaffenhet torde

böra beräknas fyra kontorsbiträden, varav ett för den tekniska revisionen och —

i enlighet med vad i förenämnda betänkande angående läkemedelsförsörjningen

föreslagits — ett för läkemedelsavdelningen. Huruvida de två återstående

kontorsbiträdena skola kunna medhinna övriga inom styrelsen förekommande

göromål av nyssnämnda slag kan icke med visshet bedömas, förrän

ånyo sådana normala förhållanden inträtt, med utgångspunkt från vilka den

nu föreslagna organisationen upplagts.

Den utökning av kontorspersonalen, som sålunda föreslagits, synes böra

medföra, att å arméförvaltningens personalförteckning uppföres ytterligare

ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 samt dessutom under arméförvaltningens

avlöningsstat beräknas medel till ett e. o. kontorsbiträde i lönegraden Eo 4.

Enär sjukvårdsstyrelsen numera avflyttat från arméförvaltningens ämbetshus

till lokal, varest för telefonförbindelsen finnes anordnad telefonväxel,

torde för dennas betjänande få avses en extra tjänsteman i andra lönegraden

(Ex 2), för vilken medel böra beräknas under arméförvaltningens avlöningsstat.

Den av de sakkunniga föreslagna omorganisationen av sjukvårdsstyrelsen

innebär sålunda, att styrelsen under generalfältläkaren skulle organiseras på

tre byråer, en grupp delvis fast avlönade experter samt en för styrelsen

gemensam personalgrupp enligt följande sammanställning:

hälso- och sjukvårdsbyrån, chef överfältläkaren, två regements

läkare;

materielbyrån, chef regementsofficer ur trängen, en kapten ur trängen,

en kapten ur intendenturkåren, en apotekare, chef för läkemedelsavdelningen;

civilbyrån, chef byrådirektör (A 28), en notarie (A 21), en amanuens

(Eo 18);

experter, en expert i tandvårdsärenden och en expert i sjukhusärenden,

båda med årsarvoden å 2,000 kronor, samt vetenskapligt råd och tillfälliga

sakkunniga med sammanträdesarvoden; samt

för styrelsen gemensam personal, nämligen en registrator (kansli

biträde — lönegrad A 7 — på övergångsstat med vikariatsersättning såsom för

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

17

tjänstgöring å befattning i 11 :e lönegraden), en extra ordinarie expeditionsvakt

(lönegrad Eo5), två kontorsbiträden (lönegrad A 4), två extra ordinarie

kontorsbiträden (lönegrad Eo 4) samt en extra befattningshavare, telefonist

(lönegrad Ex 2).

Jämfört med den nu gällande organisationen av styrelsen, för vilken i det

föregående redogjorts, innebär det nu framlagda förslaget avsevärda personalökningar,

i det att beställningar (befattningar) för två regementsläkare, en

regementsofficer och en kompaniofficer ur trängen, en kapten ur intendenturkåren,

en byrådirektör, ett ordinarie och ett extra ordinarie kontorsbiträde

samt en extra telefonist föreslås till nyinrättande. Vidare skulle tre fasta

årsarvoden å 2,000 kronor tillkomma samt posten till sakkunniga i övrigt å

sjukvårdsstyrelsen ökas med 2,000 kronor.

De sakkunnigas förslag beträffande sjukvårdsstyrelsen har tillstyrkts av

flertalet hörda myndigheter. Chefen för försvarsstaben och chefen för armén

lia sålunda understrukit angelägenheten av att den föreslagna organisationen

snarast må komma till stånd. — Arméförvaltningen anser de sakkunnigas förslag

angående uppdelning av göromålen inom sjukvårdsstyrelsen å tre byråer,

nämligen en hälso- och sjukvårdsbyrå, en materielbyrå och en civilbyrå innebära

en rationell lösning av organisationsfrågan. Beträffande de olika

byråernas verksamhetsområden och den föreslagna personaluppsättningen

har arméförvaltningen i stort sett biträtt de sakkunnigas förslag.

Medicinalstyrelsen har — i anslutning till vad ämbetsverket uttalat beträffande

de sakkunnigas förslag i kap. III — anfört följande:

Styrelsen har i och för sig intet att invända mot den rätt betydliga utbyggnaden

med tre byråer i sjukvårdsstyrelsen och två nya byråer i medicinalstyrelsen,

då givetvis de ärenden, dessa byråer äro avsedda att handlägga,

även i fortsättningen komma att kräva avsevärd personal. Det synes dock

rent principiellt mindre lämpligt att grunda en för fredstid avsedd organisation

på förhållandena under en tid som den närvarande. Skulle sjukvårdsstyrelsen

organiseras som en fristående styrelse för sig, torde den beräknade

organisationen icke vara för stor. Ett inordnande av sjukvårdsstyrelsen inom

medicinalstyrelsens ram kan väl icke ske utan anställande av ny personal,

örn vars storlek medicinalstyrelsen icke för närvarande kan hava någon uppfattning.

Det förefaller dock sannolikt, att en besparing i fråga örn antalet

anställda personer bör kunna ske. Med det mycket stora antal ärenden, som

med nuvarande organisation måste behandlas inom vardera styrelsen för sig,

kommer ett dubbelarbete att ske, och det blir i ännu högre grad förhållandet,

om särskilda kamerala byråer skola förefinnas inom de båda styrelserna.

Medicinalstyrelsen kan icke finna, att det borde möta större svårigheter att

så inordna sjukvårdsstyrelsen inom medicinalstyrelsens ram, att gemensamma

arbetsuppgifter vare sig rörande personalplacering, utrustning, centraliserad

upphandling eller andra ärenden komma att handläggas med en besparing av

personal.

Statskontoret har i överensstämmelse med dess i det föregående återgivna

uttalanden rörande sjukvårdsinspektionens personaluppsättning anfört, att då

såsom do sakkunniga framhållit organisationen vore avvägd med hänsyn till

normala fredsförhållanden, ämbetsverket funne sig föranlåtet med styrka

betona vikten av att erforderlig varsamhet iakttoges vid den nödiga utbyggnaden

av personalbeståndet.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 159. 298 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

Beträffande de föreslagna olika byråernas ämbetsbefattning, personaluppsättning

m. m. hava vissa remissmyndigheter gjort särskilda påpekanden.

Yad först angår hälso- och sjukvårdsbyrån har chefen för armén funnit

den för byrån avsedda uppsättningen regementsläkare väl stor. Statskontoret

funne sig icke kunna tillstyrka, att å byrån inrättades mer än en läkarbefattning.

Då såsom chef för byrån skulle fungera överfältläkaren (lönegrad

Ca 30), hade statskontoret icke heller funnit oundgängligen nödvändigt, att

såsom byråchefens närmaste man en regementsläkare skulle behöva anställas.

Det syntes ämbetsverket full tillräckligt, örn för ändamålet ifråga anlitades

en beställningshavare i bataljonsläkargraden (lönegrad Ca 22). Statskontoret

ville i detta sammanhang jämväl fästa uppmärksamheten vid att den ene av

de föreslagna regementsläkarna skulle företräda en speciell fackkunskap på

det hygieniska området. Då redan nu ett organ funnes — statens institut för

folkhälsan — vilket hade till uppgift, bland annat, att på begäran tillhandagå

med råd och upplysningar i alla frågor, som folie inom nämnda område, syntes

ännu mindre anledning föreligga för ett bifall till de sakkunnigas förslag i

denna del.

Vidkommande härefter materielbyrån har arméförvaltningen uttalat följande:

Beträffande den föreslagna materielbyrån ansluter sig arméförvaltningen

till förslaget, att befattningen såsom chef för byrån bör besättas med en officer.

De sakkunniga hava i detta sammanhang uttalat att, med hänsyn till värdet

av en anknytning härvidlag till trängen, för befattningen synes böra avses

regementsofficer å staten för officerare och underofficerare vid trängen. Av

betänkandet framgår, att bakgrunden till detta förslag är önskemålet att på

ett bindande sätt tillgodose intresset av ett nära samband i denna del mellan

sjukvårdsledningen och trängen, ett intresse, som hittills icke blivit till fullo

tillgodosett, men som är så mycket viktigare som en avsevärd del av den

sjukvårdsmateriel, varom är fråga, skall användas av trängens sjukvårdspersonal

i dess tjänsteutövning. Arméförvaltningen delar till fullo de sakkunnigas

mening örn betydelsen av att en dylik samverkan äger rum och har

därför i och för sig icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits. Emellertid

synes det icke uteslutet, att lägen kunna uppkomma, då även med fullt

beaktande av berörda synpunkter det vore av värde att erhålla ett vidsträcktare

underlag för personvalet. En utväg härför vore givetvis, att befattningen uppfördes

å staten för arméförvaltningen. Härigenom skulle möjlighet hållas

öppen att vid inträffande ledighet kunna förvärva den för befattningen mest

kompetente personen, givetvis med beaktande av att vederbörande örn möjligt

skall äga den kännedom örn sjukvårdsorganisation och sjukvårdsmateriel, som

utgör en förutsättning för att tjänsten skall så kunna utövas, att den sak

det gäller blir på bästa sätt betjänad. Om denna anordning väljes synes, i

analogi med vad fallet är beträffande vissa befattningshavare vid försvarsstaben,

i staten för arméförvaltningen böra uppföras en befattning för överstelöjtnant

eller major med arvode motsvarande lönen i vederbörlig lönegrad.

Såsom av det anförda framgår bör givetvis även vid en dylik lösning tillses,

att befattningshavaren fyller de krav på erfarenhet och utbildning i förevarande

hänseenden, som är avsikten med de sakkunnigas förslag. Visserligen

kan mot den av arméförvaltningen föreslagna lösningen invändas, dels

att härigenom tillskapas en ny arvodesbefattning med därav följande successionsförordnanden,

dels ock att, i olikhet med vad hittills varit fallet, staten

för arméförvaltningen kommer att belastas med kostnader för avlöning åt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Majus proposition nr 159.

militär beställningshavare på aktiv stat. Med hänsyn till de fördelar, arméförvaltningen

anser det nu framställda förslaget innebära, synas emellertid

sistnämnda omständigheter icke böra stå hindrande i vägen.

De sakkunniga hava uttalat, att den såsom biträde åt byråchefen avsedde

trängofficeren bör vara byråchefens ställföreträdare. Arméförvaltningen utgår

emellertid från att vid förfall för byråchefen det skall ankomma på generalfältläkaren

att såsom vikarie förordna den officer, som under föreliggande förhållanden

prövas för befattningen lämpligast.

Vidkommande den i betänkandet föreslagne intendenturofficeren å materielbyrån

ifrågasätter arméförvaltningen, huruvida denne med hänsyn till den

ställning, han är avsedd att intaga, bör organisatoriskt anknytas till viss

byrå och örn han icke lämpligare bör under förslagsvis beteckningen sjukvårdsintendent

upptagas såsom en för sjukvårdsstyrelsen i dess helhet gemensam

befattningshavare.

För nedbringande av personalkostnaderna har statskontoret ifrågasatt en

begränsning av den militära personalen å materielbyrån. Någon större olägenhet

skulle enligt ämbetsverkets förmenande icke uppstå, därest tillsvidare i

avvaktan på närmare erfarenhet antalet kaptensbeställningar inskränktes

till en.

Försvar sväsendets lönenämnd har ifrågasatt, huruvida icke behovet av en

intendenturutbildad officer å materielbyrån skulle kunna tillgodoses genom

ianspråktagande av pensionerad officer mot åtnjutande av sedvanligt arvode

å 8,180 kronor för år. — Lönenämnden har vidare i utlåtande över det förenämnda

betänkandet rörande organisationen av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning

beträffande det i nämnda betänkande framlagda och i betänkandet

angående sjukvårdsstyrelsen godtagna arvodet å 2,000 kronor för år till

föreståndaren för materielbyråns läkemedelsavdelning anfört, att dylikt

tilläggsarvode icke borde inrättas. Därest särskild gottgörelse för föreståndarskapet

ansåges böra ifrågakomma, borde denna utgå i form av högre löneställning,

förslagsvis med belopp motsvarande lönen till fältläkare (lönegrad

Ca 28).

Allmänna lönenämnden däremot har tillstyrkt de sakkunnigas förslag i

sistnämnda hänseende.

De sakkunnigas förslag örn inrättande inom sjukvårdsstyrelsen av en

särskild civilbyrå under ledning av en byrådirektör anser arméförvaltningen

synnerligen välbetänkt samt uttalar vidare bland annat följande:

Rörande den nya byråns arbetsuppgifter kan arméförvaltningen i stort

sett ansluta sig till de sakkunnigas härom gjorda uttalanden. Arméförvaltningen

förutsätter emellertid, att meningen med förslaget är, att frågor rörande

löne- och andra avlöningsförmåner liksom hittills skola tillkomma civila

departementet eller i varje fall handläggas av nämnda departement och

sjukvårdsstyrelsen gemensamt. Så bör i allt fall bliva förhållandet. — Beträffande

lönegradsplaceringen för chefen för den föreslagna civilbyrån vill

arméförvaltningen understryka de sakkunnigas uttalande om angelägenheten

av att befattningshavaren icke placeras i lägre lönegrad än den föreslagna

A 28. Eljest lär man icke kunna påräkna, att för befattningen förvärva en

person med den kompetens, som är nödvändig för tillgodoseende .av syftet

med den föreslagna anordningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande löneställningen för den föreslagna byrådirektörst jönsten framhåller

allmänna lönenämnden, att det möjligen kunde synas tveksamt, huruvida

icke nämnda tjänst skulle kunna utbytas mot en sekreterartjänst. Med

hänsyn till angelägenheten av att för befattningen kunna erhålla en tjänsteman

med erforderlig administrativ erfarenhet ville lönenämnden dock icke

motsätta sig förslaget i förevarande avseende.

Statskontoret har i sitt utlåtande funnit sig icke kunna biträda förslaget örn

inrättande av en särskild civilbyrå. Det syntes icke förenligt med de allmänna

reglerna för årets budgetarbete att nu uppbygga en organisation av den

föreslagna omfattningen. Ämbetsverket finge i stället föreslå, att den för

fullgörandet av de administrativa göromålen behövliga personalen upptoges

såsom gemensam för hela sjukvårdsstyrelsen. Statskontoret ville emellertid

ej motsätta sig, att den nuvarande notariebefattningen gåves en förbättrad

lönegradsplacering. En förändring av tjänsten till befattning såsom sekreterare

i lönegrad A 24 syntes dock tillräcklig.

Den av de sakkunniga förordade expertorganisationen å sjukvårdsstyrelsen

har föranlett statskontoret till följande uttalande:

Statskontoret har för sin del icke kunnat finna tillräcklig anledning föreligga

att utbygga den nuvarande organisationen på sätt här förordats. Därest

för visst fall särskild expertis skulle erfordras, torde möjligheten härutinnan

kulina tillgodoses lika väl örn —- i likhet med vad förhållandet är beträffande

medlemmarna i medicinalstyrelsens vetenskapliga råd — den tillkallade sakkunnige

erhåller gottgörelse i form av visst lämpligt avvägt arvode för varje

gång han efter kallelse inställer sig hos sjukvårdsstyrelsen. Statskontoret,

som alltså avstyrker förslaget örn fasta årsarvoden, får i stället föreslå, att

den nuvarande anslagsposten till arvoden åt sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen

höjes till förslagsvis högst 5,000 kronor.

Yad härefter angår de sakkunnigas förslag rörande för sjukvårdsstyrelsen

gemensam biträdes- och vaktpersonal har arméförvaltningen hemställt, att

åt det kanslibiträde, som förutsatts skola bestrida registratorsgöromålen å

styrelsen, måtte få utgå enahanda löneförmåner — 11 :e lönegraden — som

tillkomma övriga kvinnliga registratorer inom arméförvaltningen. Vidare

borde den av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie expeditionsvaktstjänsten

uppföras å ordinarie stat.

Allmänna lönenämnden framhåller, att den av de sakkunniga föreslagna

anordningen med avseende å fullgörande av registratorsgöromålen i sjukvårdsstyrelsen

allenast bör tillämpas tillsvidare i avvaktan på uppkommande

vakans eller förflyttning av nuvarande kanslibiträdet hos styrelsen till annan

avdelning inom arméförvaltningen. Såsom de sakkunniga framhållit, synes

därefter böra tagas under övervägande frågan örn inrättande av en arvodesbefattning

för en pensionerad officer för göromålen ifråga.

Statskontoret har beträffande nu ifrågavarande personal föreslagit, att

denna begränsades till ett kontorsbiträde (lönegrad A 4) och ett skrivbiträde

(lönegrad A 2), vartill skulle komma det kanslibiträde, som för närvarande

handhade registratorsgöromålen. Härutöver syntes böra beräknas medel

för anställande av följande icke-ordinarie tjänstemän, nämligen en amanuens,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunyl. Majus proposition nr 159.

en extra ordinarie expeditionsvakt, ett extra ordinarie kontorsbiträde, ett

extra ordinarie skrivbiträde ävensom en extra telefonist.

I nära anslutning till förslaget rörande sjukvårdsstyrelsens omorganisation

hava de sakkunniga gjort framställning örn inrättande av en särskild stat för

sjukvårdsväsendets förrådspersonat. Till denna fråga återkommer jag i det

följande vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag.

Det förslag till omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,

för vilket i det föregående redogjorts, vill jag i princip lämna min anslutning.

Yad beträffar den av de sakkunniga förordade indelningen å byråer samt

de olika byråernas föreslagna arbetsområden finner jag mig såtillvida bora

tillstyrka förslaget i denna del, att jag föreslår inrättande inom styrelsen av

en hälso- och sjukvårdsbyrå samt en materielbyrå med av de sakkunniga föreslagna

arbetsuppgifter. Avgörande skäl synas mig däremot icke hava forebragts

för inrättande inom styrelsen av en särskild civilbyrå. De sakkunniga

hava visserligen såsom en brist i den nu gällande organisationen framhållit

den ringa tillgången på civil personal med insikter i och erfarenheter av

administrativa arbetsuppgifter av skilda slag. Med den förstärkning av den

administrativa, för styrelsen gemensamma personalen, som jag i det följande

kommer att föreslå, synes emellertid denna brist få anses bliva tillfredsställande

avhjälpt utan en så genomgripande åtgärd som inrättande av en

särskild civilbyrå. Åtskilliga ärenden av administrativ natur förutsättas därvid

alltjämt böra handläggas gemensamt med civila departementet, varigenom

de administrativa och allmänt juridiska synpunkterna fullt ut torde komma

till sin rätt.

Yad beträffar den föreslagna hälso- och sjukvårdsbyråns inre organisation

är jag såtillvida ense med de sakkunniga, att jag finner chefskapet över byrån

böra anförtros åt överfältläkaren. Likaså biträder jag de sakkunnigas förslag

örn en regementsläkare såsom överfältläkarens närmaste man vid utövandet

av ledningen av byråns arbete. Däremot synes det mig icke ådagalagt, att

ytterligare en regementsläkare skulle vara erforderlig för att såsom särskild

föredragande tillföra sjukvårdsstyrelsen speciell sakkunskap inom socialhygienens

område. I den mån behovet av expertis pa förevarande område icke

kan tillgodoses på den av statskontoret anvisade vägen genom anlitande av

statens institut för folkhälsan, lärer hinder ej möta att tillkalla särskild sakkunnig

för varje särskilt fall.

Jag föreslår sålunda, att hälso- och sjukvårdsbyrån med de av de sakkunniga

föreslagna arbetsuppgifterna organiseras med överfältläkaren såsom chef och

med en regementsläkare för bestridande av det egentliga byråarbetet.

Beträffande materielbyrån anser jag lika med de sakkunniga, att en regementsofficer

ur trängen bör utöva chefskapet över nämnda byrå. Genom denna

anordning torde det på ett rationellt sätt bliva sörjt för att de viktiga materielärendena

bliva ur militär synpunkt tillfredsställande handlagda. För ändamålet

bör staten för officerare och underofficerare vid trängen utökas med en

majorsbeställning, vartill jag återkommer i annat sammanhang.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 159.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle å materielbyrån tjänstgöra även en

kapten ur trängen och en kapten ur intendenturkåren. För min del anser jag

mig icke kunna tillstyrka upptagande å respektive stater av nya beställningar

för detta ändamål. I stället vill jag föreslå, att den befattning för pensionerad

officer som för närvarande är anknuten till sjukvårdsstyrelsen alltjämt bibeliålles.

Vad angar arvodet åt den apotekare, som skall förestå materielbyråns

läkemedelsavdelning, vill jag erinra, att det i det föregående omnämnda

betänkandet angående läkemedelsförsörjningen förutsätter inrättande inom

sjukvårdsstyrelsen av en till materielbyrån ansluten läkemedelsavdelning

med uppgift att planlägga försvarsväsendets läkemedelsförsörjning i fred

och i krig. Föreståndaren för denna avdelning förutsättes skola vara föreståndaren

för det militärapotek, örn vars inrättande jag i annat sammanhang framlägger

förslag. För sitt arbete som föreståndare för läkemedelsavdelningen

skulle denne äga åtnjuta ett å arméförvaltningens stat upptaget årsarvode av

2,000 kronor. Till denna anordning giver jag min anslutning.

Vad beträffar den av de sakkunniga föreslagna fasta expertorganisationen

finner jag mig för närvarande ej vilja taga ställning till förslaget i denna del

i annan mån än att, pa sätt statskontoret föreslagit, den för sjukvårdsstyrelsen

avsedda anslagsposten till arvoden åt sakkunniga torde böra höjas från 1,000

till 5,000 kronor. Rörande dispositionen av denna anslagspost torde det böra

ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen giva närmare

föreskrifter.

Jag övergår sa till fragan örn organisationen av den för sjukvårdsstyrelsen

gemensamma personalen. I anslutning till vad jag anfört i det föregående

torde till denna grupp böra hänföras den för styrelsen erforderliga civila

administrativa personalen. I viss anslutning till vad allmänna lönenämnden

och statskontoret i denna del anfört anser jag ledningen av det administrativa

arbetet a styrelsen kunna anförtros åt en befattningshavare i sekreterargrad.

Denne sekreterare torde emellertid icke böra placeras i högre lönegrad än

den 24:e. — Den administrativa personalen i övrigt torde i enlighet med de

sakkunnigas förslag böra beräknas till en notarie (A 21) och en heltidsamanuens

(Eol8).

De sakkunnigas förslag rörande registratorsgöromålens bestridande har ej

givit mig anledning till erinran. Lika med allmänna lönenämnden förutsätter

jag, att vid det ifrågavarande kanslibiträdets avgång registratorsbefattningen

besättes med arvodist. Gent emot beräkningen av antalet erforderliga kvinnliga

biträden i övrigt har jag intet att erinra; dock synes den till inrättande

föreslagna ordinarie kontorsbiträdestjänsten utan olägenhet kunna utbytas

mot ett extra ordinarie biträde, varför alltså tre extra ordinarie kontorsbiträden

(Eo 4) skola ingå i organisationen. I detta antal ingår ett för förenämnda

läkemedelsavdelning avsett biträde, vilket av läkemedelsförsörjningssakkunniga

föreslagits till inplacering i lönegrad MEo 4. Enligt allmänna

grunder torde emellertid a detta biträde böra tillämpas civila icke-ordinariereglementet,

varför vederbörande här upptages i lönegrad Eo 4. Huruvida

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ytterligare kvinnlig biträdespersonal må bliva erforderlig, torde få bliva beroende

av erfarenheterna. —— Yakttjänstgöringen å sjukvårdsstyrelsen torde

liksom hittills få bestridas av en extra ordinarie expeditionsvakt (Eo 5).

Den av mig i det föregående förordade nyorganisationen av arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse innebär i sina huvuddrag följande. Styrelsen skulle

bestå av två byråer — hälso- och sjukvårdsbyrån samt materielbyrån ävensom

gemensam personal enligt följande uppställning:

hälso- och sjukvårdsbyrån, chef överfältläkaren, en regementsläkare;

materielbyrån, chef major ur trängen, en apotekare, föreståndare för

läkemedelsavdelningen, en pensionerad officer, ett extra ordinarie kontorsbiträde

(Eo 4); samt

för styrelsen gemensam personal, en sekreterare (A 24), en notarie

(A21), en amanuens (Eol8), ett kanslibiträde (å övergångsstat), en extra

ordinarie expeditionsvakt (Eo 5), ett kontorsbiträde (A 4), två extra ordinarie

kontorsbiträden (Eo 4) samt en extra telefonist (Ex 2).

För tillkallande av expert- och sakkunnighjälp ställes ett belopp av 5,000

kronor till styrelsens förfogande.

Med denna organisation blir den nuvarande befattningen för en pensionerad

underofficer (förrådsförvaltare) överflödig. På sätt under lantförsvarets avlöningsanslag

anföres, torde emellertid denna befattning böra överföras till

den föreslagna nya staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal.

Det av mig tillstyrkta omorganisationsförslaget innebär åtskilliga förändringar

i avseende å arméförvaltningens avlöningsstat samt vissa stater

under lantförsvarets avlöningsanslag. Beträffande de sistnämnda — till vilka

jag återkommer vid behandlingen av vederbörliga stater — påkallas sålunda

uppförande av följande nya beställningar, nämligen å staten för fältläkarkåren

en regementsläkare (lönegrad Ca 26) samt å staten för officerare och

underofficerare vid trängen en major (lönegrad Oa 4).

Beträffande arméförvaltningens avlöningsanslag, till vilket jag nu anhåller

att få återkomma, medför den av mig förordade organisationen av sjukvårdsstyrelsen

jämte de inledningsvis tillstyrkta personalförändringarna i avseende

å ämbetsverkets departement och fortifikationsstyrelse följande ändringar.

Å personalförteckningen bör sålunda till en början upptagas ytterligare en

sekreterare i lönegraden A 24 och anslagsposten till avlöning till tjänstemän

ä ordinarie stat i följd härav ökas med 9,951 kronor från nuvarande 456,900

kronor till, i avrundat tal, 467,000 kronor. Med hänsyn emellertid till de

principer, som varit vägledande för budgetarbetet och för vilka chefen för

finansdepartementet redogjort i statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag (Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor,

sid. 1—2) torde förevarande anslagspost kunna nedsättas till 454,000 kronor.

Å personalförteckningen bör vidare i enlighet med vad inledningsvis anförts

under rubrik Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20 upptagas

1 notarie i lönegrad Eo 21.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I anslutning till vad inledningsvis anförts torde anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å övergångsstat böra minskas med 2,100 kronor till

43,200 kronor och i personalförteckningen anmärkas, att lön åt den därstädes

upptagna notarien å övergångsstat beräknats allenast för tiden till och nied

den 31 mars 1941.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, vilken post i den nu gällande staten är upptagen med 145,436

kronor, torde böra upptagas arvoden dels till 1 apotekare, föreståndare för

läkemedelsavdelningen å sjukvårdsstyrelsens materielbyrå, med 2,000 kronor,

dels ock till sakkunniga å sjukvårdsstyrelsen ytterligare 4,000 kronor, varemot

vederbörlig anslagspost minskas med kostnaderna för arvode till 1 pensionerad

underofficer med 2,130 kronor. Som inledningsvis tillstyrkts vissa förändringar

i avseende å arvodisterna vid fortifikationsstyrelsen, medförande en kostnadsökning

av 4,950 kronor, torde nu ifrågavarande anslagspost å avlöningsstaten

böra beräknas till (145,436 + 4,950 + 6,000 — 2,130=) 154,256 kronor.

Vad därefter angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, vilken för närvarande är upptagen med 96,200 kronor, därav 79,500

kionor till grundavlöningar m. m. och 16,700 kronor till avlöningsförhöjningar

m. m., får jag erinra, att jag inledningsvis tillstyrkt inrättande vid arméförvaltningen

av en extra ordinarie notariebefattning (Eo 21), en amanuensbefattning

(Eo 18) från och med den 1 januari 1941 samt tre extra ordinarie kontoisbiträdesbefattningar

(Eo 4), medförande ökningar av grundavlöningsposten

med respektive 6,831, 2,832 samt 8,406 kronor, eller tillhopa 18,069 kronor,

samt ökningar av posten till avlöningsförhöjningar med respektive 858, 402

och 1,080 kronor, eller tillhopa 2,340 kronor.

Av vad jag i det föregående anfört rörande sjukvårdsstyrelsens ickeordinarie

kvinnliga biträdespersonal följer, att under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal medel böra beräknas för ytterligare två

extra ordinarie kontorsbiträden Eo 4 samt en telefonist Ex 2, varigenom grundavlöningsposten

skulle höjas med (5,604 + 2,454 =) 8,058 kronor och posten

till avlöningsförhöjningar med (3 X 360=) 1,080 kronor. I anslutning härtill

beräknar jag medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal till för grundavlöningar (79,500 + 18,069 + 8,058 =) 105,627

kronor, eller i avrundat tal, 105,700 kronor, samt för avlöningsförhöjningar

m. m. (16,700 + 2,340 + 1,080=) 20,120 kronor, eller i avrundat tal 20,100

kronor, varför förevarande anslagspost i sin helhet kommer att uppgå till

(105,700 + 20,100 =) 125,800 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän torde i överensstämmelse med vad därom anförts i statsverkspropositionen

till 1939 års riksdag böra beräknas till i sin helhet 873 kronor.

Till rörligt tillägg torde enligt numera tillämpade grunder böra beräknas

56,871 kronor.

I enlighet med vad salunda anförts kommer det sammanlagda medelsbehovet

under arméförvaltningens avlöningsanslag att uppgå till (454,000 + 43,200 +

154,256 + 125,800 + 873 + 56,871 =) 835,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Tillika med ny personalförteckning torde ny avi

valtningen, upprättad i enlighet med det nu sagda, böra föreläggas riksdagen

för godkännande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för den civila personalen

vid arméförvaltningen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generalkrigskommissarie .................................... B 3

4 krigsråd ............................................................ A 30

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 sekreterare ...................................................... A 26

2 revisionskommissarier ....................................... A 26

3 sekreterare ...................................................... A 24

1 pensionskamrerare ............................................. A 24

1 sekreterare och kamrerare .................................... A 24

2 kamrerare ......................................................... A 24

5 notarier ............................................................ A 21

10 revisorer ......................................................... A 21

2 bokhållare ......................................................... A-21

1 kassör ............................................................... A 15

1 kansliskrivare ................................................... A11

8 kanslibiträden ................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 7

8 expeditionsvakter ................................................ A 5

16 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 notarie (till och med den 31 mars 1941) .................. A 21

1 registrator ......................................................... A 21

3 kansliskrivare ................................................... All

1 kanslibiträde ...................................................... A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie ............................................................ Bo 21;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .......................................... kronor 454,000: —

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis .................................... » 43,200: —

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majus proposition nr 159.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t ........................ kronor 154,256: —

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m................... kronor 105,700: —

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslags
vis.

...................... 20,100: -- » 125,800: —

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... » 873: —

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 56,871:-—

Summa förslagsanslag kronor 835,000: -—;

dels och till avlöning till personal vid arméförvaltningen för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 835,000 kronor.

2. Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.,

förslagsanslag.

[2.] I Kungl. Maj:ts proposition nr 247 till 1939 års lagtima riksdag beräknades

anslagsposterna under förslagsanslaget till avlöning till personal vid

staber och truppförband m. fl. för budgetåret 1939/40 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater ... kronor

B. Rörligt tillägg ................................................... »

C. Kallortstillägg ................................................... »

D. Felräkningspenningar ....................................... »

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl ........................ »

F. Anställningspenningar ....................................... »

G. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt man
skap

............................................................ »

H. Lönefyllnad åt musikdirektörer ........................... »

I. Kostnader för musikelever ................................. »

J. Gottgörelse för tjänstehästar .............................. »

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden ......................................................... »

L. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag ......... »

M. Vissa arvoden m. m........................................... »

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda ut
gifter

m. m.................................................... »

Summa kronor

34,430,355

1,475,000

97.000

16.000

240.000

74.000

100.000

7,980

23,940

12,500

16.000

715,000

327,914

50,000:

37,585,689: —

Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 400,000

kronor till följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknades

bliva tillsatta först den 1 oktober 1939, dels 900,000 kronor, utgörande beräk
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majus proposition nr 159.

nåd ersättning för tjänstebostäder, dels 200,000 kronor, motsvarande beräknad

ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus för vård av

civila patienter å sjukhusen, dels ock 150,000 kronor till följd av att personal

å övergångsstat beräknades uppehålla vissa å stat uppförda, för pensionerad

personal avsedda arvodesbefattningar, eller med sammanlagt 1,650,000 kronor.

Den verkställda beräkningen utvisade därefter ett medelsbehov av 35,935,689

kronor.

Med hänsyn till den utökning av personalkadrerna, som vore avsedd att äga

rum under budgetåret 1939/40, ansåg man sig emellertid kunna utgå ifrån, att en

ansenlig del av personalen under nämnda budgetår bomme att uppbära lön

enligt lägre löneklasser än man vid fastställandet av gällande grunder för

beräkningen av avlöningsanslag räknat med. Vidare ansåg man sig hava att

räkna med att en del beställningar under året bomme att vara vakanta. Till

följd härav ansågs det nyssnämnda beloppet, 35,935,689 kronor, böra minskas

till 35,000,000 kronor. I enlighet härmed har anslaget å riksstaten för innevarande

budgetår uppförts med sistnämnda belopp.

Enligt 1936 års riksdags beslut skulle övergången till den vid nämnda riksdag

antagna härordningen äga rum i tre skeden, av vilka det första skulle

omfatta budgetåret 1936/37, det andra tiden 1937—1940 och det tredje tiden

1940—1946.

Sedan dåvarande t. f. chefen för armén med skrivelse till Kungl. Majit den

30 december 1936 bland annat framlagt förslag till reglerande föreskrifter beträffande

de förändringar i de aktiva officers- och underofficerskadrerna, som

borde vidtagas under andra övergångsskedet, ävensom plan över dessa kaderförändringar,

har denna plan under budgetåren 1936/37—1939/40 i huvudsak

följts.

Till ledning för manskapsrekryteringen under anställningsåren 1936—1940

har tjänat en av Kungl. Majit genom brev den 6 november 1936 fastställd plan.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 juli 1939 har chefen för armén framlagt

förslag till plan för kaderökningen under det återstående tredje övergångsskedet,

Enligt en vid nämnda skrivelse fogad tablå uppgår antalet nya beställ-,

ningar, som under nämnda skede skola upprättas för genomförande av 1936

års härordningsbeslut, till 39 kaptens-, 34 löjtnants-, 54 fänriks-, 20 fanjunkar-,

29 sergeants- och 34 furirsbeställningar. Då den genom försvarsbeslutet bestämda

personalökningen vid staber, skolor och dylikt redan genomförts under

andra övergångsskedet, avse de nu föreslagna kaderökningarna i sin helhet

truppförbanden.

Vid arméchefens omförmälda skrivelse har fogats ett förslag till plan för

genomförandet av de avsedda kaderökningarna under det nyssnämnda övergångsskedet.

Enligt vad i skrivelsen angivits hade vid uppgörandet av denna plan

eftersträvats, att kadrerna skulle bliva fyllda så snart som möjligt, utan att

ökningen skedde snabbare än befordringsförhållandena och beräknad tillgång

på personal medgåve.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majus proposition nr 159.

Ett undantag från denna regel hade emellertid ansetts böra göras beträffande

fänriksbeställningarna, villia enligt vad som förutsatts vid genomförandet

av 1939 års militära avlöningsreglemente hädanefter skulle uppdelas på ordinarie

beställningar, upptagna på truppförbandens stater, och extra ordinarie

befattningar, för vilka erforderliga avlöningsmedel skulle beräknas å en särskild

under avlöningsanslaget upptagen anslagspost. En undersökning visade,

att med det till och med 1940—1942 års kurs vid krigsskolan fastställda

kadettantalet sammanlagda antalet erforderliga extra ordinarie och ordinarie

fänriksbeställningar under de närmaste åren komme att något överskrida det

totala antal fänriksbeställningar, som förutsatts i försvarsordningen.

Den sålunda av chefen för armén uppgjorda planen för kaderökningarna

under det tredje övergångsskedet torde i huvudsak böra tjäna till ledning vid

uppgörandet av förslag till stater för truppförbanden under de närmaste

budgetåren. Till frågan örn de planenliga kaderökningarna under budgetåret

1940/41 återkommer jag i det följande vid behandlingen av staterna för truppförbanden

m. m.

För undvikande av rubbningar i arbetsförhållandena vid skolor och truppförband

samt för begränsande av de med personalens omplacering förenade

flyttningskostnaderna torde de för nästkommande budgetår planerade kaderökningarna

i allmänhet böra genomföras först från och med den 1 oktober 1940.

Ehuru de kaderökningar, som skola vidtagas under nästkommande budgetår,

således i regel icke komma att företagas förrän en fjärdedel av budgetåret

förgått, torde dock — såsom skett för innevarande budgetår — av budgettekniska

skäl lön för de nytillkommande beställningarna böra beräknas för hela

budgetåret. Då staterna för truppförbanden härigenom komma att förete ett

något för högt avlöningsbelopp, har från det beräknade totala avlöningsbeloppet

avdrag ansetts böra göras med ett belopp, motsvarande den ungefärliga

summan av de belopp, varmed ifrågavarande stater blivit för högt

beräknade.

För budgetåret 1940/41 torde förslagsanslaget till avlöning till personal

vid staber och truppförband m. fl. böra beräknas under följande rubriker:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

C. Rörligt tillägg.

D. Kallortstillägg.

E. Felräkningspenningar.

E. Hyres- och ortstillägg.

G. Anställningspenningar.

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

I. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

J. Kostnader för musikelever.

K. Gottgörelse för tjänstehästar.

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

M. Ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

29

N. Vissa arvoden m. m.

O. Avlöning till civila skrivbiträden.

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

A. Avlöningsförmåneri upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro för innevarande budgetår upptagna

dels generalitetet och personalkårer, omfattande staterna för generalitetet,

generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttygkåren, fortifikationskåren, intendenturkåren,

fältläkarkåren och fältveterinärkåren,

dels staber, inspektioner m. m., omfattande staterna för arméstaben jämte

krigsarkivet, truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna,

arméfördelningsstaberna m. m. samt rullföringsbefälhavare med

biträden, . i • te
dels

undervisningsverken, omfattande staterna för krigsskolan, krigshog
skolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,

ridskolan, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., omfattande staterna för infanteriet, kavalleriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna, signaltrupperna, trängtrupperna, tygdepartementets

fabriker och anstalter, väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition

samt armémuseum, .

dels garnisonssjukhusen m. m. omfattande staterna för garnisonssjukhuset

i Stockholm, garnisonssjukhusen i Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och

Sollefteå, garnisonssjukhuset i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår,

dels ock polispersonalen, omfattande staten för polispersonalen i Boden

och å Karlsborg. roin-.a

Såsom i statsverkspropositionen till innevarande ars riksdag framhållits

torde kostnaderna för garnisonssjukhusen från och med nästkommande

budgetår icke vidare böra upptagas under lantförsvarets avlöningsanslag utan

beräknas i annan ordning. Med hänsyn härtill torde uppställningen för nästkommande

budgetår så tillvida böra ändras att rubriken Garnisonssjukhusen

m m bortfaller. Den under nämnda rubrik för närvarande upptagna staten

för arméns sjuksköterskekår torde i likhet med staten för tygdepartementets

fabriker och anstalter m. fl. stater böra upptagas under rubriken Truppförbanden

m. m. . ^

Under sistnämnda rubrik torde vidare böra upptagas en ny stat for sjuk
vårdsväsendets

förrådspersonal.

Här torde böra anmärkas, att lönerna för arméns olika manskapskategoner

beräknats enligt följande löneklasser i det föreslagna nya manskapsavlonmgsreglementet,

nämligen för furirer 9:e, för korpraler 5:e samt för vicekorpraler

och meniga 2:a löneklassen.

I. Generalitetet och personalkårer.

Beträffande den under förevarande rubrik upptagna staten för artilleristabskåren

ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår Med

avseende å övriga under rubriken upptagna stater får jag anföra följande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majus proposition nr 159.

Staten för g-eneralitetet. Under denna stat är för närvarande upptagen en

beställning för en inspektör för kavalleriet i lönegraden Ob 2. Då för framtiden

beställningshavare i denna lönegrad icke synas böra vara uppförda å

staten för generalitetet, torde ifrågavarande beställning för nästkommande

budgetår i enlighet med arméförvaltningens i ämnet framlagda förslag böra

avföi as från denna stat och i stället uppföras å staten för truppslagsinspektionerna

samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna under II. Kavalleriinspektionen.

Statens för generalitet slutsumma bör till följd härav minskas

med i runt tal 15,000 kronor till 173,100 kronor.

Staten för generalstabskåren. Å denna stat är för närvarande upptagen

bland annat en överstebeställning i lönegraden Oa 6. I skrivelse till Kungl.

Maj.t den 29 september 1939 har chefen för armén gjort framställning örn

att denna beställning måtte omändras till en beställning i alternativt lönegraden

Ob 1 eller Oa 6 och därvid anfört bland annat följande:

För att kunna erhålla ifrågavarande beställning skall vederbörande enligt

generaistabskårens nu gällande instruktion § 4, moni. 1, (SF nr 670/1937)

»vara överstelöjtnant vid generalstabskåren eller vara överste eller överste
lojtnant

och förut hava tillhört nämnda kår (generalstaben)».---

... 01''ganiserandet av arméstabens utbildningsavdelning och för handläggning

av det ökade antal ärenden berörande särskilt trupputbildnin^en,

sorn i och med den nya försvarsordningen tillfördes utbildningsavdelningen

ansågs det mest ändamålsenligt att såsom chef för ifrågavarande avdelning

till generalstabskåren intransportera en av infanteriregementscheferna. Härigenom

skulle säkerställas, att avdelningschefen bomme att äga den för

arbetet vid avdelningen i detta läge erforderliga, praktiska erfarenheten såsom

truppförbandschef.

Det kail även framgent komma att visa sig ändamålsenligt att till överstebeställning

vid generalstabskåren överföra en regementschef för att inom

någon av arméstabens underavdelningar (infanteri- eller kavalleriinspektionerna)

hava tillgång till en officer med sådan chefs praktiska erfarenhet.

Jämlikt »Instruktion för chefen för armén jämte honom underlydande or<*an

för utövande av lantförsvarets militära ledning» (SF nr 669/1937) § 16 morn.

5, skall chefskapet över arméstaben och generalstabskåren, därest chefen för

arméstaben är förhindrad bestrida sin tjänst, såvida icke Kungl. Majit på

förslag av chefen för armén annorlunda förordnar, utövas av den till tjänsteställningen

främste av de vid arméstaben tjänstgörande generalstabsofficerarna

såsom befälhavare med de skyldigheter och rättigheter, som tillkomma regementsbef

kidavare, enligt vad därom särskilt är stadgat. Sagde befälhavare

skall härvid jämväl med enahanda befogenhet bestrida inspektionsnryndigheten

vid militärläroverken enligt chefens för armén närmare bestämmande.

En vid arméstaben placerad överste vid generalstabskåren kan sålunda i enlighet

med här anförda bestämmelser komma att uppbära i stort sett samma

ansvar som en regementschef.

Med nu gällande lönesystem torde det icke föreligga möjlighet att för framtiden

tillgodose önskemålet att kunna placera regementschef såsom överste

vid generalstabskåren; det kan nämligen icke antagas, att en beställningshavare

med icke ortsgraderad lön örn 15,000 kronor för år skall befinnas hågad övergå

till beställning med en ortsgraderad lön, som å högsta dyrort (Stockholm)

uppgår till 14,010 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 31

I utlåtande den 20 oktober 1939 över berörda framställning har försvarsväsendets

lönenämnd anfört följande:

Lönenämnden vill först framhålla, att det nya lönesystemet icke lärer medföra

löneminskning för beställningshavare i lönegraden Ob 1, som i anslutning

till de i 3 § militära avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna

transporteras till överstebeställning i lönegraden Oa 6. Det i 10 § 3 morn.

avlöningsreglementet givna stadgandet torde nämligen vara avsett även för

ett dylikt fall. Lönenämnden kan sålunda icke finna, att den utav chefen för

armén ifrågasatta anordningen skulle vara erforderlig för att säkra ett ur

militära synpunkter önskvärt personval. Ur denna synpunkt torde fördenskull

framställningen icke påkalla åtgärd.

En sak för sig är, att den ifrågavarande överstebeställningen måhända kan

anses vara av den kvalificerade beskaffenhet, att den bör jämställas med

regementschef sbeställning och sålunda placeras i lönegraden Öb 1. Huruvida

detta är förhållandet kan lönenämnden icke avgöra på grundval av den nu

föreliggande framställningen. Örn och i vilken mån några andra till överstegraden

hänförliga beställningar än dem, som i samband med löneregleringen

uppförts i lönegraden Ob 1, böra erhålla en ändrad löneställning, måste för

övrigt enligt 1936 års lönekommittés mening bliva i väsentlig mån beroende

av de resultat, som vid den förutsatta — och beträffande vissa förvaltningsområden

numera igångsatta — tjänsteförteckningsrevisionen kunna komma

att framgå med avseende å sådana civila befattningar, vilka i fråga örn nuvarande

lönenivå samt i fråga örn arbetsuppgifter och ställning ° inom förvaltningsorganisationen

kunna anses närmast jämförliga med ifrågavarande

militära chefsbefattningar.

Med hänsyn till att sålunda frågan örn ändrad löneställning for bland andra

den i framställningen avsedda beställningen i en framtid kommer att bliva

föremål för statsmakternas prövning i annat sammanhang, torde det icke

vara rådligt att nu till särskild behandling upptaga det här föreliggande

spörsmålet.

Såsom av lönenämndens ifrågavarande utlåtande framgår lära de nu gällande

avlöningsbestämmelserna icke föranleda löneminskning för en regementschef,

som efter det militära avlöningsreglementets ikraftträdande transporteras

till ifrågavarande överstebeställning vid generalstabskåren. Av denna anledning

föreligger därför icke något skäl att vidtaga någon ändring beträffande

löneställningen för denna beställning, vilken vid det nya avlöningsreglementets

tillkomst ansetts böra placeras i samma lönegrad som övriga för regementschefer

icke avsedda överstebeställningar.

Då jag icke heller i övrigt ifrågasätter någon ändring beträffande staten

för generalstabskåren torde denna stat för nästkommande budgetår böra

upptagas med samma belopp som för innevarande budgetår, 510,300 kronor.

Staten för Kitty skåren. Jämlikt 1936 års försvarsbeslut skall vid Stockholms

tygstation finnas en tygofficer, beordrad ur truppförbanden, vilken förutom

sin lön åtnjuter ett årligt arvode av 600 kronor, uppfört å staten för tygdepartementets

fabriker och anstalter.

T sin skrivelse den 27 september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1940/41 har arméförvaltningen framhållit, att signalregementets

tygverkstad, vilken vöre avsedd att efter Stockholms tygstations utflyttning

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

till Järvafältet sammanföras med tygstationen, vore av den storleksordning,

att den borde förestås av en tygofficer. Emellertid vore befälstillgången vid

truppförbanden så knapp, att det för framtiden torde möta oöverstigliga svårigheter

att erhålla officerare ur truppförbanden för uppehållande av vare sig

denna eller den redan vid tygstationen befintliga tygofficersbefattningen.

Ämbetsverket hemställde därför, att å fälttygkårens stat måtte uppföras två

nya kaptensbeställningar, vilkas innehavare skulle avses för dessa befattningar.

Då det med hänsyn till befälsbehovet vid artilleriet för närvarande torde

möta svårigheter att ur artilleritruppförbanden beordra en officer till tjänstgöring

vid Stockholms tygstation, anser jag mig böra tillstyrka, att en särskild

kaptensbeställning inrättas för den nuvarande tygofficeren därstädes. Beställningen

i fråga torde i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit böra

uppföras å staten för fälttygkåren. Enär någon sammanföring av Stockholms

tygstation och signalregementets tygverkstad icke lärer kunna påräknas under

nästkommande budgetår, saknar jag anledning att i detta sammanhang ingå

på frågan örn behovet av en för nämnda verkstad avsedd ytterligare tygofficersbeställning.

Antalet kaptensbeställningar vid fälttygkåren — för

närvarande 20 — torde i enlighet med vad sålunda anförts för nästkommande

budgetår böra ökas till 21.

Å förevarande stat äro för närvarande uppförda sju tygingenjörsbeställningar

av 1. klassen i lönegrad Ca 27 och en tygingenjörsbeställning av

2. klassen i lönegrad Ca 24.

I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen

meddelat, att generalfälttygmästaren i en till ämbetsverket ingiven promemoria

bland annat gjort framställning örn uppflyttande av sistnämnda beställning

till en tygingen jörsbeställning av 1. klassen. Till stöd för denna framställning

hade generalfälttygmästaren anfört, att innehavaren av beställningen

i fråga hade att leda arbetet dels på radioverkstadens laboratorium, där bland

annat 5 högskoleutbildade ingenjörer vore sysselsatta, dels på konstruktionsavdelningen,

som förestodes av en högskoleutbildad ingenjör med biträde av

12 konstruktörer och ritare. Med hänsyn till den sakkunskap, som erfordrades

av denne beställningshavare, samt den arbetsbörda och det stora ansvar, som

numera åvilade honom, syntes det vara med rättvisa och billighet förenligt,

att den för honom avsedda beställningen uppflyttades till tygingen jörsbeställning

av 1. klassen. Härigenom komme också rekryteringen att underlättas.

För egen del har arméförvaltningen anfört, att frågan örn uppflyttning av

beställningen som tygingenjör av 2. klassen till beställning som tygingenjör

av 1. klassen visserligen syntes kunna lösas i samband med en blivande revision

av tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet. Med hänsyn

emellertid till vid radioverkstaden rådande särskilda förhållanden, syntes

dock inga hinder av principiell natur möta mot uppflyttning av ifrågavarande

beställning. Arméförvaltningen ansåge sig sålunda böra tillstyrka, att å staten

för fälttygkåren — med uteslutande av en beställning som tygingenjör av

2. klassen i lönegrad Ca 24 — uppfördes 8 beställningar som tygingenjörer av

1. klassen i lönegrad Ca 27.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Majus proposition nr loit.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 13 november 1939 yttrat sig över

arméförvaltningens ifrågavarande förslag, har förklarat, att nämnden, vid det

förhållandet att en förbättrad löneställning syntes vara av behovet påkallad

för ifrågavarande beställning, icke haft något att erinra mot detsamma.

För min del finner jag mig icke böra för närvarande tillstyrka den föreslagna

lönegradsuppflyttningen utan anser, att å fälttygkårens stat alltjämt

böra upptagas 7 tygingenjörer av 1. och 1 tygingenjör av 2. klassen.

Vid tygstationen i Boden äro för närvarande placerade sju tyghantverkare.

Av dessa torde fem ursprungligen hava varit avsedda för tjänstgöring vid de

fem forten i Bodens fästning, under det att de återstående två varit avsedda

för tygstationen i Boden. På grund av det ökade arbetet vid tygstationen

hava emellertid jämväl två av de för forten avsedda tyghantverkarna under

de senare åren måst helt disponeras för tygstationens räkning. Härigenom

hava emellertid två av forten kommit att sakna tyghantverkare. Vid dessa

fort hava befattningarna såsom uppbördsmän för tygmaterielen, vilka befattningar

regelmässigt förutsatts skola innehavas av tyghantverkare, därför måst

överlåtas å fortväblar eller fortmaskinister. Dessa senare befattningshavare,

vilkas huvuduppgift ligger på annat område, kunna emellertid självfallet icke

förutsättas besitta den ingående, på praktisk erfarenhet vunna kännedom örn

fortens tygmateriel, som är erforderlig för denna materiels rätta skötsel och

vård. Med hänsyn härtill och då någon av de vid tygstationen för närvarande

placerade tyghantverkarna på grund av arbetets omfattning därstädes icke

kunde överflyttas till tjänstgöring vid forten, har arméförvaltningen hemställt,

att för dylik tjänstgöring måtte å förevarande stat för nästkommande budgetår

uppföras ytterligare två tygliantverkarbeställningar, den ene av 1. klassen och

den andre av 2. klassen.

Denna framställning anser jag mig böra biträda. Å staten torde alltså

antalet tyghantverkare av 1. klassen, som för närvarande är 17, böra upptagas

med 18 och antalet tyghantverkare av 2. klassen — för närvarande 69 —

med 70.

Staten bör upptagas med en slutsumma av 1,234,700 kronor.

Staten för fortifikationskåreu. Såsom i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima

riksdag framhölls skulle staten för fortifikationskåren enligt 1936 års

försvarsbeslut vid fullt utbyggd organisation upptaga bland annat 2 överstelöjtnants-

och 4 majorsbeställningar, av vilka en vore avsedd för chefen

för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Genom beslut av nyssnämnda

riksdag utökades staten med ytterligare en maj or sbeställning, vadan densamma

numera vid fullt utbyggd organisation skall omfatta 5 dylika beställningar.

Med anledning av att befattningen såsom chef för flygförvaltningens

byggnadsavdelning för närvarande bestrides av en officer på flygvapnets stat,

upptager emellertid staten för fortifikationskåren för innevarande budgetår

endast 4 majorsbeställningar.

Bihang till riksdagens protokoll 11)40. 1 sami. Nr 159.

ilis 40 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majus proposition nr 159-

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen anfört, att

chefen för fortifikationskåren — under erinran örn att den nuvarande chefen

för flygförvaltningens byggnadsavdelning vore skyldig att avgå med pension

under budgetåret 1940/41 — gjort framställning om upptagande för nämnda

budgetår av ytterligare en majorsbeställning å staten för fortifikationskåren.

Samtidigt har emellertid arméförvaltningen meddelat, att chefen för flygvapnet

i yttrande över denna framställning framhållit, att under budgetåret

1940/41 behov icke förefunnes att disponera officer ur fortifikationskåren för

befattningen såsom chef för flygförvaltningens byggnadsavdelning. Innehavaren

av denna befattning vore nämligen icke skyldig att avgå från sin beställning

förrän den 1 april 1941, och under återstoden av budgetåret förelåge

möjlighet att förordna beställningshavare vid flygvapnet att uppehålla

befattningen. Spörsmålet, huruvida för befattningens upprätthållande från

och med budgetåret 1941/42 borde avses regementsofficer vid flygvapnet eller

ur fortifikationskåren, borde, efter närmare utredning, underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

Arméförvaltningen har ansett, att för ifrågavarande ändamål bör för nästkommande

budgetår uppföras en ny majorsbeställning å staten för fortifikationskåren.

Såsom av det föregående framgår skall staten för fortifikationskåren vid

fullt utbyggd organisation omfatta 5 majorsbeställningar, ehuru densamma

för närvarande, med anledning av att befattningen såsom chef för flygförvaltningens

byggnadsavdelning bestrides av en officer på flygvapnets stat,

endast upptager 4 dylika beställningar.

Då innehavaren av sistnämnda befattning under nästkommande budgetår

kommer att avgå med pension, torde staten för fortifikationskåren i enlighet

med vad arméförvaltningen föreslagit för nämnda budgetår böra utökas med

ytterligare en majorsbeställning. Med hänsyn till de delade meningar, som

synas råda angående upprätthållandet av befattningen som chef för flygförvaltningens

byggnadsavdelning, torde emellertid i en anmärkning till

staten böra föreskrivas, att den nya majorsbeställningen skall tillsättas endast

under förutsättning, att Kungl. Majit förordnar, att nyssnämnda befattning

skall upprätthållas av beställningshavare å fortifikationskårens stat. I

I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen

vidare, under åberopande av vad chefen för fortifikationskåren i skrivelse till

ämbetsverkets civila departement den 30 juni 1939 anfört angående behovet

av personal ökningar vid fortifikationskåren, gjort framställning om utökningav

staten för nämnda kår med en kaptensbeställning, avsedd för en fortifikationsbefälhavare

på Gotland, en löjtnantsbeställning, avsedd för en

fortifikationsofficer i Vaxholms fästning, samt fyra fanjunkarbeställningar,

av vilka en vore avsedd för Vaxholms fästning, en för Gotlands kustartilleriförsvar,

en för byggnadsavdelningen vid staben för Övre Norrlands trupper

samt en för motsvarande avdelning vid militärbefälets på Gotland stab.

Beträffande behovet av de sålunda föreslagna beställningarna, hade chefen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr loit. 35

för fortifikationskåren i sin förenämnda skrivelse den 30 juni 1939 anfört i

huvudsak följande:

För handhavande av de fortifikatoriska arbetena vid Fårösund hade i 1936

års försvarsbeslut avsetts den i militärbefälet på Gotland ingående fortifikationsofficeren,

i egenskap av fortifikationsbefälhavare på Gotland. Med hänsyn

till omfattningen av de arbetsuppgifter, som bomme att åvila fortifikationsofficeren

vid militärbefälet, läte sig emellertid en sådan förening av de

båda befattningarna å en och samma beställningshavare för framtiden icke

göra. Olägenheter hade dessutom uppstått därigenom att en och samma beställningshavare

inom sitt förvaltningsområde lydde under olika myndigheter.

Yad fortifikationspersonalen i Vaxholms fästning anginge utgjordes denna

enligt 1936 års försvarsbeslut av en regementsofficer, en kompaniofficer, en

fortifikationskassör och tre underofficerare. Sedan arbetena med den s. k.

havsbandslinjens befästande kommit i gång, hade denna arbetskraft visat sig

otillräcklig. De marina myndigheterna hade beräknat den nödvändiga förstärkningen

till 1 kompaniofficer och 1 underofficer. Kompaniofficeren avsåges

såsom arbetsledare, enär den enda nu befintliga kompaniofficeren icke

medhunne detta arbete utan måste ägna sig åt, förutom det starkt ökade byråarbetet,

handläggningen av ärenden rörande ordinarie underhåll, större reparationer

och nybyggnadsarbeten inom fästningens inre linje. Den för Vaxholms

fästning föreslagne nye underofficeren vore avsedd såsom arbetsledare vid

större arbetsplats inom havsbandslinjen.

Den för biträde vid Gotlands kustartilleriförsvar föreslagne underofficeren

vore oundgängligen erforderlig på grund av de omfattande kasern- och

befästningsanläggningar, som påginge vid Fårösund.

Beträffande slutligen de för byggnadsavdelningarna vid staben för Övre

Norrlands trupper och militärbefälets på Gotland stab avsedda underofficersbeställningarna

motsvarades dessa av två å staten för arméfördelningsstaberna

m. m. för närvarande upptagna arvodesbefattningar för expeditionsunderofficerare.

Vid ledigförklaringar under år 1939 hade emellertid dessa arvodesbefattningar

av brist på sökande icke kunnat återbesättas. I fråga örn den

förstnämnda befattningen hade tillsättningssvårigheter redan tidigare förefunnits.

Med hänsyn härtill och för att säkerställa tillgången på för byggnadsavdelningarna

erforderlig underofficerspersonal borde arvodesbefattningarna

i fråga utbytas mot motsvarande antal fanjunkarbeställningar på fortifikationskårens

stat.

För egen del anser jag mig böra tillstyrka förslaget om utökande av fortifikationskåren

med en kapten och en löjtnant, avsedda den förre för Gotlands

kustartilleriförsvar och den senare för Vaxholms fästning. Likaså förefaller

det befogat att för tjänstgöring vid Gotlands kustartilleriförsvar å kårens stat

upptaga en ny fanjunkarbeställning. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att

en å staten för arméfördelningsstaberna m. m. under rubriken II. Staben vid

övre Norrlands trupper upptagen arvodesbefattning för expeditionsunderofficer

utbytes mot en fanjunkarbeställning å nu förevarande stat. Däremot torde för

byggnadsavdelningen vid militärbefälets på Gotland stab även för nästkommande

budgetår böra avses en arvodesbefattning för en pensionerad underofficer.

Icke heller anser jag mig böra föreslå någon ny fanjunkarbeställning

för tjänstgöring i Vaxholms fästning.

I enlighet med vad sålunda anförts torde staten för fortifikationskåren för

nästkommande budgetår böra upptagas med en slutsumma av 329,700 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majus proposition nr 159.

Staten för intendenturkåren. I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen

meddelat, att chefen för intendenturkåren i skrivelse till ämbetsverket

den 28 juni 1939 gjort framställning örn utökning av personalen vid

kåren med två officerare. Av dessa avsåges den ene att ställas till chefens för

armén förfogande för att biträda med förberedelsearbetet för de årliga arméoch

vinterfälttjänstövningarna ävensom för uppdrag i övrigt i syfte att gagna

samarbetet mellan arméstaben och centralförvaltningen, i syfte att ernå en

förenklad och skyndsammare handläggning av förekommande ärenden. Då

kraven på omdöme och erfarenhet hos denne officer måste ställas högt, borde

han enligt chefens för intendenturkåren mening i staten uppföras såsom regementsofficer

eller kapten. Den andre officeren, en kapten, borde placeras vid

intendenturkårens chefsexpedition och avsåges för ifrågakommande förstärkning

av personalen vid intendenturdepartementets byråer, för tillfälliga uppdrag

samt för biträde åt försvarsstaben vid förberedelsearbetet för luftförsvarsövningar

m. m.

I sin nyssnämnda skrivelse har arméförvaltningen vidare meddelat, att

chefen för krigsskolan gjort framställning örn att den i krigsskolans stat upptagna

arvodesbefattningen för en pensionerad officer, avsedd såsom intendent

tillika kasernofficer vid skolan, måtte utbytas mot en å förevarande stat upptagen

kaptensbeställning på stat. Sistnämnda framställning hade tillstyrkts

av chefen för arméstaben, varjämte chefen för intendenturkåren ansett tillräckliga

skäl föreligga för att för denna befattning uppföra en ytterligare

kaptensbeställning vid intendenturkåren.

Med anledning av vad myndigheterna sålunda anfört har arméförvaltningen

förordat, att intendenturkårens stat för nästkommande budgetår ökas med

dels en beställning för major eller kapten, avsedd för placering vid arméstaben

såsom sakkunnig i förvaltningsfrågor och redogörare vid större övningar

m. m., dels ock en kaptensbeställning, avsedd för bestridande av befattning

såsom intendent vid krigsskolan.

Däremot har arméförvaltningen ansett tillräckliga skäl icke vara anförda

för uppförande av ytterligare en kaptensbeställning för intendenturkårens

chefsexpedition. De uppgifter, som skulle åligga innehavaren av denna beställning

med avseende å, bland annat, förberedelsearbetet för luftförsvarsövningar,

syntes ämbetsverket utan olägenhet kunna fullgöras av innehavaren

av den föreslagna beställningen som major eller kapten.

Sedermera har generalintendenten i skrivelse till chefen för armén den 31

januari 1940 på närmare anförda skäl hemställt örn framläggande av förslag

örn en förstärkning av intendenturkåren från och med budgetåret 1940/41, utöver

vad som i arméförvaltningens förberörda skrivelse föreslagits, med 1

regementsofficer och 6 kaptener.

Chefen för armén har i anledning av generalintendentens nyssberörda

framställning i skrivelse den 27 februari 1940 uttalat, att den av generalintendenten

föreslagna statökningen syntes välmotiverad. Med hänsyn till det stora

antalet vakanser inom officerskadern inom armén kunde det emellertid ifrågasättas,

huruvida det föreslagna antalet beställningar i sin helhet kunde be
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majus proposition nr loll.

sättas inom den närmaste tiden. Även örn därtill kompetenta officerare funnes

att tillgå, vore en transport till intendenturkåren ofta icke möjlig, enär hänsyn

måste tagas till övriga truppslags behov av officerare. Under förutsättning

att den i arméförvaltningens äskande upptagna statökningen (en major

eller kapten samt en kapten) komme till stånd, syntes därför ytterligare högst

tre beställningar böra tillkomma nästa budgetår. Som behovet av personal

med hänsyn till redan i fred föreliggande arbetsuppgifter torde vara mest

trängande vid intendenturkompanierna, borde dessa beställningar avses för

vart och ett av de tre intendenturkompanierna. Härvid syntes en major böra

avses för 1. intendenturkompaniet i Stockholm, vilket även med hänsyn till

befordringsförhållandena inom kåren vore lämpligt.

För egen del anser jag det vara ådagalagt, att officerskadern vid intendenturkåren

med hänsyn till kårens numera mycket omfattande arbetsuppgifter är

för knappt tillmätt och att en viss utökning därför är befogad. Med hänsyn

bland annat till föreliggande rekryteringssvårigheter synes emellertid utökningen

för närvarande böra begränsas till att omfatta allt som allt 1 majorsoch

2 kaptensbeställningar. Därvid förutsätter jag emellertid, att intendentsbefattningen

vid krigsskolan alltjämt skall uppehållas av en pensionerad

officer i arvodesbefattning och icke, såsom av arméförvaltningen föreslagits,

av en officer på aktiv stat.

Med föranledande av det sagda kommer intendenturkårens stat att sluta

på ett belopp av 1,277,800 kronor.

Staten för fältläkarkåren. Å staten för fältläkarkåren är för närvarande upptagen

en beställning för regementsläkare vid Värmlands regemente. I enlighet

med 1936 års härordningsbeslut skall denna beställning vid nuvarande innehavarens

avgång indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning

örn att den nuvarande regementsläkarbeställningen vid ifrågavarande

regemente måtte för framtiden få kvarstå samt i samband därmed anfört

följande:

1936 års försvarsbeslut innebar bland annat, att i Karlstad skulle förläggas

dels Värmlands regemente — vars organisation skulle minskas till »ungefär

en bataljons storlek» — och dels en flygflottilj. Av militärläkare skulle vid

flygflottiljen finnas en flygläkare av 1. graden och vid infanteritruppförbandet

—- efter nuvarande beställningshavares avgång — en bataljonsläkare. 1938 års

riksdag upphävde emellertid beslutet örn förläggning av en flygflottilj i

Karlstad.

Värmlands regemente torde efter genomförd organisation komma att bestå

av regementsstab m. m. av samma omfattning som vid normalregemente samt

6 kompanier. Även örn regementets organisation sålunda bliver mindre än

övriga infanteriregementens, synes det önskvärt, att för läkarbefattningen vid

regementet, med hänsyn till vederbörandes självständiga ställning och ansvar,

avse en regements- och icke en bataljonsläkarbeställning. De regementsläkaren

vid ett infanteriregemente påvilandé uppgifterna beträffande krigssjukvården

och mobiliseringsförberedelserna såväl beträffande regementet som inskrivningsområdet

torde — med hänsyn till regementets krigsorganisation — ej i

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

högre grad understiga dem vid ett normalinfanteriregemente. För dessa uppgifter,

vilka ej i tillnärmelsevis samma grad förefinnas vid övriga truppförband

med endast en läkare kräves ej blott den kontinuitet i erfarenhet och

inlevelse i orten, som en regementsläkaretjänst på ett helt annat sätt än en

bataljonsläkartjänst (= passage tjänst) garanterar, utan även att tjänsten

genom tillräckligt ekonomiskt vederlag och tjänsteställning förmår locka kvalificerade

aspiranter.

På grund av det anförda torde den nuvarande regementsläkarbeställningen

vid Värmlands regemente böra kvarstå och anmärkningen 1 under fält-läkarkårens

stat 1939/40 utgå.

De av arméförvaltningen anförda skälen för bibehållande av läkarbefattningen

vid Värmlands regemente som en regementsläkarbeställning synas mig

vara av vägande art. Såsom ett ytterligare skäl för en dylik anordning kan

anföras att infanteriets officersaspirantskola inom kort torde komma att förläggas

till regementet. Jag tillstyrker således, att för Värmlands regemente

avses en regementsläkarbeställning i stället för en beställning för bataljonsläkare.

I enlighet härmed bör anmärkning 1 till staten bortfalla.

Å staten för fältläkarkåren är för närvarande upptagen en beställning för

regementsläkare vid sjukvårdsinspektionen. I det föregående har jag vid behandlingen

av anslaget till avlöningar åt personal vid arméförvaltningen föreslagit,

bland annat, att för tillgodoseende av personalbehovet vid ämbetsverkets

sjukvårdsstyrelse och sjukvårdsinspektionen borde avses dels en

regementsläkare för styrelsen dels ock ytterligare en regementsläkare för

inspektionen. Då dessa läkare böra upptagas å staten för fältläkarkåren, torde

denna stat av nu nämnd anledning för nästkommande budgetår böra utökas

med två nya regementsläkarbeställningar.

För ombesörjande av sjukvården vid garnisonssjukhuset i Boden och truppförbanden

därstädes finnas för närvarande fyra regements- och två bataljonsläkare,

uppförda å staten för fältläkarkåren, ävensom en å staten för garnisonssjukhuset

uppförd läkare vid reumatikeravdelningen med arvode motsvarande

lönen för bataljonsläkare. Härtill komma tre extra underläkare vid garnisonssjukhuset,

anställda enligt medgivande av Kungl. Majit, samt två assistentläkare,

vilka icke åtnjuta någon kontantlön utan endast vissa naturaförmåner.

Av de å fältläkarkårens stat uppförda läkarna äro två av regementsläkarna

och de båda bataljonsläkarna anställda vid staben för Övre Norrlands trupper,

under det att de båda återstående regementsläkarna äro anställda vid garnisonssjukhuset.

Samtliga dessa läkare utom de båda sistnämnda regementsläkarna

och assistentläkarna, vilka endast tjänstgöra vid garnisonssjukhuset,

äro tjänstgöringsskyldiga vid såväl sjukhus som truppförband. En av de vid

staben anställda regementsläkarna fungerar jämväl såsom stabsläkare.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen erinrat örn att

chefen för övre Norrlands trupper i skrivelse till Kungl. Majit den 18 mars

1939 gjort framställning örn en omorganisation av sjukvården i Boden och

därvid hemställt, att läkarpersonalen därstädes måtte placeras på stab och

truppförband i enlighet med för arméfördelningarna gällande grunder även
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majus proposition nr 159.

som utökas med en fältläkare och två bataljonsläkare, samtliga uppförda å

staten för fältläkarkåren.

Arméförvaltningen har i sin nyssnämnda skrivelse den 27 september 1939

förklarat sig anse, att bärande skäl icke förelåge för ett frångående av den nuvarande

organisationen med samtliga läkare — med undantag av två rege

mentsläkare vid garnisonssjukhuset — placerade vid staben för Övre Norrlands

trupper. För tillgodoseende av det ökade läkarbehovet i Boden borde

tillkomma en fältläkare, avsedd såsom statsläkare vid staben för Övre Norrlands

trupper. Vidare borde en av de för närvarande förefintliga extra läkarna

upptagas såsom ordinarie bataljonsläkare, varjämte de båda andra bolde upptagas

såsom extra bataljonsläkare med avlöning enligt lönegraden MEx 22.

Samtliga de nytillkommande läkarna borde uppföras å fältläkarkårens stat

med placering vid staben för Övre Norrlands trupper. Slutligen borde jämväl

den för närvarande å staten för garnisonssjukhuset uppförda läkaren vid

reumatikeravdelningen upptagas å fältläkarkårens stat såsom ordinarie bataljonsläkare,

likaledes med placering vid staben för Övre Norrlands trupper.

I utlåtande den 5 januari 1940 över ett av särskilda sakkunniga den 3 november

1939 avgivet, till arméförvaltningen remitterat betänkande angående

vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande

spörsmål har emellertid ämbetsverket sedermera förklarat sig biträda ett av

dessa sakkunniga framlagt förslag att samtliga de tre förenämnda extra

läkarna vid garnisonssjukhuset i Boden ävensom ytterligare två läkare skulle

upptagas såsom extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22 å fältläkarkårens

stat med placering vid sjukhuset men med skyldighet att tjänstgöra jämväl vid

truppförband.

Av vad som i ärendet anförts i såväl arméförvaltningens förenämnda

skrivelse den 27 september 1939 som nyssnämnda sakkunnigbetänkande lärer

framgå, att den för tjänstgöring vid garnisonssjukhuset och truppförbanden

i Boden fast anställda läkarpersonalen är för fåtalig i förhållande till de

arbetsuppgifter, som åligga densamma. Det nuvarande systemet att förstärka

denna personal genom anställande för kort tid av civila läkare, vilka i första

hand äro knutna till sjukhuset men vid behov jämväl få tagas i anspråk för

truppsjukvården, medför olägenheter för såväl sjukhuset som truppförbanden,

varför detsamma icke kan anses vara tillfredsställande. Med hänsyn

härtill har jag ansett mig böra biträda de sakkunnigas av arméförvaltningen

tillstyrkta förslag, att läkarpersonalen i Boden utökas med fem extra bataljonsläkare

i lönegraden MEx 22, varvid förutsättes att de nuvarande extra läkarna

och assistentläkarna försvinna. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att en

fältläkarbeställning upptages å staten för uppehållande av stabsläkarbefattningen

vid staben för övre Norrlands trupper.

Såväl arméförvaltningen som förenämnda sakkunniga hava förutsatt, att

samtliga de nytillkommande läkarbeställningarna liksom övriga militärläkarbeställningar

skola uppföras å fältläkarkårens stat. Såsom jag i samband med

behandlingen av garnisonssjukhusens avlöningsanslag får tillfälle att närmare

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl, Maj:ts proposition nr 159.

framhålla torde emellertid de huvudsakligen för garnisonssjukhusens behov

avsedda nja extra bataljonsläkarna vid såväl sjukhuset i Boden som övriga

garnisonssjukhus böra uppföras å staten för garnisonssjukhusen. Till denna

stat torde jämväl böra överföras de för närvarande å staten för fältläkarkåren

upptagna båda regementsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden och bataljonsläkaren

vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, vilka samtliga äro helt avsedda

för tjänstgöring vid respektive sjukhus. Till denna fråga återkommer

jag i samband med behandlingen av garnisonssjukhusens avlöningsanslag.

Den föreslagna nya fältläkarbeställningen torde däremot böra uppföras å

staten för fältläkarkåren med placering vid staben för Övre Norrlands trupper.

Å förevarande stat äro för närvarande uppförda två beställningar för regementsläkare

vid garnisonssjukhuset i Stockholm. Såsom framgår av propositionen

nr 247 till 1939 års lagtima riksdag avsågos dessa båda regementsläkare

efter garnisonssjukvårdens i Stockholm överflyttande till Karolinska

sjukhuset skola utbytas mot två på viss tid förordnade biträdande överläkare

vid garnisonsavdelningen vid sistnämnda sjukhus. Dylikt utbyte skulle

emellertid ske först i mån av ifrågavarande beställningshavares avgång från

sina regementsläkarbeställningar. Sedan en av omförmälda läkare numera

avlidit, torde för nästkommande budgetår endast en regementsläkarbeställning

böra upptagas för garnisonssjukhuset i Stockholm. Denna beställning torde

böra avföras från förevarande stat och avlöningsmedel för densamma beräknas

under anslaget till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. I

samband härmed bör den nuvarande anmärkningen 2 till staten utgå.

Sedan en av de å staten för fältläkarkåren för innevarande budgetår upptagna

tva beställningarna för bataljonsläkare vid Kronobergs regemente numera

i enlighet med bestämmelse i anmärkning 3 till staten indragits, bör för nästkommande

budgetår upptagas endast en bataljonsläkarbeställning för nämnda

regemente.

Såsom jag i annat sammanhang anför torde den för arméns sjukvårdsväsende

behövliga förrådspersonalen böra sammanföras å en särskild stat

under avlöningsanslaget. I samband härmed torde den å staten för fältläkarkåren

uppförda förrådsvaktmästarbeställningen böra överföras till den nya

staten.

Å nu gällande stat för fältläkarkåren äro upptagna 25 beställningar för

bataljonsläkare vid kåren med lön av 2,400 kronor. Dessa beställningar,

vilka äro förenade med fullmakt, hava i enlighet med beslut av 1939 års lagtima

riksdag från och med den 1 juli 1939 i samband med det militära avlöningsreglementets

ikraftträdande omändrats till icke-ordinarie arvodestjänster,

varvid dock de dåvarande beställningshavarna medgivits rätt att bibehållas

vid sina dittillsvarande förmåner, därest de icke frivilligt ville övergå till de

nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna. I anmärkning till staten har

föreskrivits, att beställningarna i fråga skola vid nuvarande innehavarnas avgång

indragas och ersättas med icke-ordinarie arvodestjänster med motsvarande

avlöning.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majus proposition nr 159.

I enlighet med nyssnämnda bestämmelse hava vissa av bataljonsläkarbeställningarna

vid fältläkarkåren numera indragits och ersatts med arvodestjänster,

och denna övergång kan beräknas fortgå under nästkommande budgetår. Med

hänsyn härtill synes det vara lämpligt att för nämnda budgetår vidtaga den

ändringen i staten, att de ordinarie beställningarna såsom bataljonsläkare vid

fältläkarkåren utgå ur staten och ersättas med motsvarande antal icke-ordinarie

arvodestjänster med samma benämning och avlöning men uppförda under

rubriken personal med arvoden. I samband härmed bör den nuvarande

anmärkningen 5 till staten utbytas mot en ny anmärkning av innehåll, att de

i staten uppförda arvodena jämväl äro avsedda för ordinarie bataljonsläkare

vid fältläkarkåren ävensom att de icke-ordinarie befattningarna må tillsättas

endast i mån av avgång bland de ordinarie.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde följande ändringar för

nästkommande budgetår böra vidtagas i staten för fältläkarkåren:

Å staten uppföras dels en ny fältläkarbeställning för staben vid Övre Norrlands

trupper dels ock två nya regementsläkarbeställningar, den ena avsedd

för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och den andra för sjukvårdsinspektionen.

Vidare bortfaller den i anmärkning till staten upptagna bestämmelsen,

att beställningen såsom regementsläkare vid Värmlands regemente vid nuvarande

innehavarens avgång skall indragas och ersättas med en bataljonsläkarbeställning.

Å andra sidan avföras från staten de för närvarande därstädes uppförda

beställningarna (befattningarna) för två regementsläkare vid garnisonssjukhuset

i Stockholm, två regementsläkare vid garnisonssjukhuset i Boden, en

bataljonsläkare vid garnisonssjukhuset i Karlsborg samt en förrådsvaktmästare.

Vidare minskas antalet bataljonsläkare vid Kronobergs regemente

från två till en, varjämte bataljonsläkarna vid fältläkarkåren avföras såsom

ordinarie beställningshavare och upptagas såsom icke-ordinarie befattnings

havare under rubriken personal med arvoden.

I anledning av de sålunda vidtagna ändringarna utgå — förutom anmärkning

1 — jämväl anmärkningarna 2 och 3 i den nuvarande staten, varjämte

anmärkning 5 får annan lydelse. Slutligen minskas den under staten upptagna

anslagsposten 4 med 2,340 kronor, motsvarande arvoden för de från

staten avförda regementsläkarna vid garnisonssjukhuset i Boden.

Staten kommer härefter att sluta å ett belopp av 800,600 kronor.

Staten för fältyeterinärkåren. Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle bland

annat de dåvarande bataljonsveterinärbeställningarna vid Svea och Göta

artilleriregementen samt Svea ingenjörkår indragas. Vidare skulle enligt försvarsbeslutet

regementsveterinären vid veterinärinspektionen jämte egen

tjänst bestrida veterinärvården vid Signalregementet, regementsveterinären vid

intendenturdepartementet skulle bestrida veterinärvården vid Svea ingenjörkår

och batalj onsveterinären vid Livregementet till häst motsvarande vård vid

Svea livgarde och krigsskolan. Regementsveterinären vid staben för Ovik

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majus proposition nr löt).

Norrlands trupper skulle, förutom erforderlig veterinärtjänst vid staben, bestrida

veterinärvården vid samtliga truppförband i Boden.

Indragningen av de förenämnda veterinärbeställningarna vid Svea artilleriregemente

oell Svea ingenjörkår är, i avvaktan på de nuvarande beställningsliavarnas

avgång, ännu icke genomförd.

I sin skrivelse den 27 september 1939 bär arméförvaltningen gjort framställning

örn vissa ändringar i den 1936 beslutade fältveterinärorganisationen

och därvid anfört bland annat: I skrivelse till ämbetsverket den 7 juli 1939

hade överfältveterinären framhållit, att veterinärtjänsten vid Svea och Göta

artilleriregementen vore av sådan omfattning, att det tidigare ansetts nödvändigt

att där hava en regements- och en bataljonsveterinär. Arbetsuppgifterna

hade oavbrutet ökats till följd av dels ökat hästantal, dels ökad undervisningsskyldighet,

dels ökade krav på deltagande i övningsmarscher och utbildningskurser,

förläggning till skjutfält m. m. samt tjänstgöring vid annat

än eget truppförband. Vidare hade utvecklingen på det veterinärmedicinska

området medfört allt större krav på veterinäryrkets utövare genom de mera

ingående och omfattande metoder, som nu komme till användning vid såväl

undersökningar som behandlingar. Antalet hästsjukdagar gåve en viss bild

av arbetets omfattning. Nämnda antal utgjorde vid vartdera av Svea och Göta

artilleriregementen i medeltal 13,500 per år. Motsvarande siffror för kavalleritruppförbanden

vore ungefär desamma. Härtill komme, att erfarenheten bestämt

utvisat, att kvalificerade vikarier icke vid alla erforderliga tillfällen

kunde erhållas i förläggningsorten och att de vikarier, som kunde uppbringas,

endast undantagsvis vore i stånd att åtaga sig tjänstgöring i den omfattning,

som tjänsten vid ett artilleriregemente krävde. Bataljonsveterinärbeställningen

vid Svea artilleriregemente borde därför bibehållas och en ny beställning

för en bataljonsveterinär vid Göta artilleriregemente borde tillkomma.

Vidare hade överfältveterinären i inspektionsrapport den 24 november 1938

till chefen för armén gjort framställning angående vissa ändringar beträffande

tjänstgöringsskyldigheten för regementsveterinärerna vid veterinärinspektionen

och arméförvaltningens intenclenturdepartement ävensom för batalj onsveterinären

vid Livregementet till häst samt i samband därmed föreslagit, att

bataljonsveterinärbeställningen vid Svea ingenjörkår måtte för framtiden bibehållas

och at innehavaren av denna beställning uppdragas veterinärvården

jämväl vid Signalregementet.

Slutligen hade överfältveterinären i sin förenämnda skrivelse den 7 juli

1939 anfört bland annat följande beträffande veterinärvården i Boden:

Då staben för Övre Norrlands trupper organiserats i likhet med arméfördelning

och stabsveterinären enligt gällande förvaltningsreglementen skall fullgöra

fördelningsveterinärs åligganden, bör för befattningen avses en fältveterinär

i lönegrad Ca 26 med skyldighet att bestrida veterinärvård vid truppförband

i Boden enligt chefens för Övre Norrlands trupper bestämmande.

Den kommitté, som år 1916 tillkallades för utredning angående veterinärväsendets

vid arméns organisation, föreslog i sitt betänkande även en bataljonsvetermärbeställning

i Boden. Förslaget upptogs emellertid icke i Kungl.

Maj.ts proposition till 1918 ars riksdag, nr 83, angående veterinärväsendets

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majus proposition nr Idit.

omorganisation. Behovet av en bataljonsveterinär därstädes har dock gjort

sig starkt gällande, vilket vid flera tillfällen framhållits. Svårigheterna att

vid behov skaffa kvalificerad vikarie för stabsveterinären och att i övrigt förse

Boden med extra veterinärer vid alla de tillfällen, då arbetets omfattning så

oundgängligen kräver, hava starkt framträtt icke minst under de senaste åren.

Täta ombyten av vikarier och extra veterinärer i övrigt hava menligt inverkat

på veterinärtjänstens bedrivande. Överfältveterinären har därför föreslagit,

att å staten måtte uppföras en bataljonsveterinärbeställning för staben för

Övre Norrlands trupper med skyldighet för innehavaren att bestrida veterinärvård

för truppförbanden i Boden.

I fråga örn veterinärvården i Boden hade vidare chefen för Övre Norrlands

trupper anfört i huvudsak följande:

Regementsveterinären vid Övre Norrlands trupper skall dels i egenskap av

stabsveterinär fullgöra fördelningsveterinärs åligganden dels ock bestrida

veterinärtjänst vid samtliga truppförband i Boden.

Då Övre Norrlands trupper i stort sett hava samma ständiga indelning som

en arméfördelning — beträffande antalet truppförband och hästantalet vid

dessa är Övre Norrlands trupper till och med större än II. arméfördelningen —

torde stabsveterinärens arbete inom staben få anses fullt likvärdigt med motsvarande

befattningshavares vid en arméfördelningsstab. Vad tjänsten vid

truppförbanden i Boden beträffar, har denna en omfattning, som motsvarar

drygt två batalj onsveterinärtjänster. Visserligen uppgår hästantalet för närvarande

ej till mer än cirka 225 stamhästar och 425 ackordhästar (därav ett

flertal i tjänst året runt), men då dessa tillhöra 4 olika truppförband, blir

handhavandet av veterinärvården ytterst betungande för en veterinär. Särskilt

må framhållas det omfattande arbete, som sammanhänger med ackordhästarnas

upprepade inkallelser, besiktningar hos fodervärdarna, hästinlejningar, inköp

m. m. — ett arbete, som enligt av stabsveterinären förd statistik tager cirka

100 dagar årligen i anspråk. Förutom detta arbete omfattar tjänsten vid truppförbanden

expeditions- och förvaltningsgöromål, undervisning vid skolor, utbildning

av hovslagarpersonal, utförandet av hästbesiktningar samt rekognosceringsresor

för krigsförberedelsearbetet.

Tjänsteåliggandena för stabsverinä.ren äro sålunda alltför omfattande och

arbetet alltför splittrat för att han under alla förhållanden skall kunna på

ett fullt tillfredsställande och för hästvården betryggande sätt fullgöra desamma.

För att i någon mån motverka bristerna i nuvarande system har överfältveterinären

under särskilt påfrestande perioder av utbildningsåret (vinterutbildningen,

beredskapstjänstgöringen) ställt värnpliktiga veterinärer eller

bataljonsveterinärer i reserven till förfogande. Sålunda hava sedan den 1

oktober 1938 intill budgetårets slut tjänstgjort i Boden sammanlagt 7 veterinärer

(därav 3 värnpliktiga). Det ligger emellertid i öppen dager, att denna

tillfälligt tjänstgörande personal icke på långt när kan ersätta en ordinarie,

rutinerad bataljonsveterinär, alldenstund tjänsten ovillkorligen kräver förtrogenhet

med såväl tjänsten vid truppförbanden som de speciella förhållandena

inom övre Norrland. De värnpliktiga veterinärerna skola för övrigt

bibringas utbildning av stabsveterinären, varför deras tjänstgöring knappast

kan sägas bidraga till att avlasta dennes arbetsbörda.

Systemet med tillfälligt beordrade eller mot dagarvode anställda veterinärer

drager avsevärda kostnader — under budgetåret 1938/39 sammanlagt

3,725 kronor i avlöningar och arvoden, vartill kominor rese- och traktamentskostnader.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Chefen för Övre Norrlands trupper hemställde sålunda, att ytterligare en

bataljonsveterinär måtte upptagas i staten för fältveterinärkåren med placering

vid Norrbottens artillerikår samt med skyldighet att enligt chefens för

Övre Norrlands trupper bestämmande bestrida veterinärvården vid andra

truppförband i Boden.

För egen del hade arméförvaltningen, på grund av vad sålunda anförts,

bibragts den uppfattningen, att en revision av veterinärorganisationen enligt

1936 års försvarsordning vore ofrånkomlig. Mot vad överfältveterinären i

sådant hänseende föreslagit, hade ämbetsverket icke funnit anledning till

erinran. Den kostnadsökning, som förslagets genomförande komme att medföra,

omkring 15,000 kronor, motvägdes av minskade kostnader för avlöning

samt rese- och traktamentsersättning för extra veterinärer, som nu måste

beordras att bestrida veterinärvård vid Göta artilleriregemente och vid

Bodens garnison. Dessa kostnader uppginge lågt räknat till omkring 5,000

kronor.

I detta sammanhang anser jag mig till en början böra erinra örn, att Kungl.

Maj:t genom brev den 17 november 1939, efter framställning i ämnet av överfältveterinären,

bemyndigat denne att för tiden högst till och med den 30 juni

1940 träffa avtal med icke tjänstgöringsskyldig veterinär i fältveterinärkårens

reserv eller civil veterinär att — utöver enligt vederbörlig stat avsett antal

veterinärer — bestrida veterinärvård vid staben vid Övre Norrlands trupper

och vid Göta artilleriregemente. Samtidigt har Kungl. Majit förordnat, att

kostnaderna för ersättning åt de veterinärer, med vilka avtal örn tjänstgöring

sålunda komme att träffas, skulle bestridas av den under lantförsvarets avlöningsanslag

uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän,

oförutsedda utgifter m. m.

Med hänsyn till vad överfältveterinären anfört angående omfattningen av

veterinärtjänsten vid Svea och Göta artilleriregementen synes behov föreav

tva veterinärer vid dessa regementen. Jag anser mig därför böra tillstyrka

sådan ändring av 1936 års försvarsbeslut, att den för Svea artilleriregemente

avsedda bataljonsveterinärbeställningen bibehålies å staten för

fältveterinärkåren jämväl efter nuvarande innehavarens avgång ävensom att

å staten för nästkommande budgetår upptages en ny beställning för bataljonsveterinär,

avsedd för Göta artilleriregemente.

Jämväl förslaget örn omorganisation av veterinärtjänsten i Boden anser jag

mig med hänsyn till vad i ärendet anförts böra biträda. Den nuvarande för

staben vid Övre Norrlands trupper avsedda regementsveterinärbeställningen

torde sålunda i staten för nästkommande budgetår böra utbytas mot en fältvetennärbeställning,

vars innehavare skall vara skyldig att fullgöra regementsveterinärs

åligganden vid truppförbanden i Boden. I samband härmed torde

den för närvarande å staten uppförda anslagsposten å 1,170 kronor till arvode

åt regementsveterinären vid staben vid Övre Norrlands trupper böra utgå ur

staten. Vidare torde å staten böra uppföras en likaledes för nämnda stab

avsedd ny bataljonsveterinärbeställning, vars innehavare skall vara skyldig

att fullgöra bataljonsveterinärs åligganden vid truppförbanden i Boden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Däremot anser jag mig icke böra biträda förslaget örn bibehållande efter

nuvarande innehavarens avgång av bataljonsveterinärbeställningen vid Svea

ingenjörkår och i samband därmed ifrågasatta åtgärder med avseende å handhavandet

av veterinärtjänsten vid vissa truppförband och formationer i Stockholm.

Den lättnad i arbetsbördan för regementsveterinärerna vid veterinärinspektionen

och bataljonsveterinären vid Livregementet till häst, som med

dessa åtgärder avsetts, synes åtminstone i viss utsträckning kunna vinnas på

annat sätt, åtminstone så länge den nuvarande bataljonsveterinären vid Svea

ingenjörkår kvarstår i tjänst. Sålunda synes under denna tid veterinärtjänsten

vid Signalregementet kunna uppdelas mellan regementsveterinären vid veterinärinspektionen

och regementsveterinären vid intendenturdepartementet.

Vidare torde för avlastande av bataljons veterinärens vid Livregementet till

häst arbetsbörda bataljonsveterinären vid Svea artilleriregemente kunna övertaga

veterinärvården vid Svea livgarde eller krigsskolan. Frågan om dylika

åtgärders vidtagande torde emellertid icke i detta sammanhang böra upptagas

till slutligt avgörande utan torde få bero på särskild framställning i ämnet

från överfältveterinärens sida.

Ett av arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse framlagt förslag om uppförande

under staten för fältveterinärkåren av en anslagspost å 300 kronor

till arvoden åt sakkunniga anser jag mig icke böra biträda.

I enlighet med vad sålunda anförts böra å förevarande stat för nästkommande

budgetår uppföras nya beställningar för en fält- och en bataljonsveterinär

vid staben vid Övre Norrlands trupper samt en bataljonsveterinär

vid Göta artilleriregemente. Härjämte bör den för närvarande under staten

upptagna anmärkningen örn att beställningen såsom bataljonsveterinär vid

Svea artilleriregemente skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång

utgå ur staten. Å andra sidan bör den för närvarande å staten upptagna beställningen

för en regementsveterinär vid staben vid Övre Norrlands trupper

uteslutas ur staten. Så torde även böra ske med den under staten uppförda

anslagsposten för arvode åt innehavaren av sistnämnda beställning.

Staten slutar å ett belopp av 239,000 kronor. II.

II. Staber, inspektioner m. m.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet. För förstärkning av arbetskrafterna

inom arméstabens personalavdelning har Kungl. Majit genom brev den 16

september 1938 och den 30 juni 1939 medgivit, att en officer i reserven finge

efter frivilligt åtagande mot viss ersättning beordras till tjänstgöring vid

arméstaben under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den

31 mars 1940. I sin förenämnda skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen

meddelat, att chefen för arméstaben hos ämbetsverket anmält,

att erfarenheterna från de båda arbetsåren vid arméstaben givit vid handen,

att den från början för personalavdelningen beräknade personaltillgången

varit för ringa. Med hänsyn till rådande personalbrist vid truppförbanden

voro det mindre lämpligt ali för förstärkning av personalen anlita från trupp
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majus proposition nr 159.

förbanden kommenderad personal. Ett stort antal av de ärenden, som handlades

vid personalavdelningen vore emellertid av den art, att de med fördel

kunde omhänderhavas av en med dylika ärenden förtrogen äldre officer i

reserven. Chefen för arméstaben hade därför hemställt, att i staten måtte

upptagas ytterligare en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom

aktuarie med ett arvode av 3,180 kronor.

Arméförvaltningen har ansett sig böra förorda denna hemställan.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande i ärendet den 13 november

1939 förklarat, att från nämndens synpunkt intet vore att erinra emot uppförande

å arméstabens stat av den av chefen för arméstaben föreslagna arvodesbefattningen.

Då en utökning av personaltillgången vid arméstabens personalavdelningsynes

vara av behovet påkallad, anser även jag mig böra biträda förslaget örn

inrättande av en ny arvodesbefattning för en pensionerad officer vid staben.

I enlighet härmed torde å staten under rubrik I. Arméstaben B. Personal

med arvoden, Pensionerad personal böra upptagas en ytterligare aktuariebefattning

med arvode av 3,180 kronor. Antalet dylika befattningar — för närvarande

4 — kommer alltså för nästkommande budgetår att uppgå till 5.

Arvodesposten för pensionerad personal kommer härigenom att ökas med

3,180 kronor till 42,210 kronor.

Å staten för arméstaben äro för innevarande budgetår under rubriken ickeordinarie

befattningshavare upptagna, bland andra, två kanslibiträdes- och

sex kontorsbiträdesbefattningar.

I skrivelse till arméförvaltningen den 7 augusti 1939 har chefen för arméstaben

anmält behov av ytterligare en kanslibiträdesbefattning, avsedd för

stabens utbildningsavdelning. Genom inrättande av en dylik befattning skulle

ett av stabens nuvarande kontorsbiträden kunna placeras vid krigsarkivet,

där behov av ett dylikt biträde förelåge. Härjämte har arméchefen hemställt,

dels att en av de nuvarande kanslibiträdesbefattningarna måtte uppflyttas

till kansliskrivarbefattning, dels ock att såväl denna sistnämnda befattning

som en av kanslibiträdes- och tre av kontorsbiträdesbefattningarna

måtte uppföras såsom ordinarie.

Armeförvaltningen har förordat den sålunda av chefen för armén gjorda

framställningen och allmänna lonenämnden, som den 22 november 1939 avgivit

utlåtande i ärendet, har förklarat sig icke hava något att erinra mot de

i detsamma framförda förslagen.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att arméstabens skrivbiträdespersonal,

vilken senast genom beslut av 1939 års lagtima riksdag utökades

med tre extra ordinarie kontorsbiträden, är i behov av utökning med ytterligare

en befattningshavare. Jag tillstyrker därför, att en dylik utökning nu

kommer till stånd. Emellertid synes ökningen åtminstone tillsvidare böra

begränsas till att avse en kontorsbiträdesbefattning i stället för, såsom chefen

för armén föreslagit, en kansliskrivarbefattning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Då de arbetsuppgifter, sora åligga kontorspersonalen vid arméstaben och

krigsarkivet, måste anses vara av så permanent beskaffenhet, att åtminstone

flertalet av denna personal kan beräknas för framtiden bliva erforderlig för

deras fyllande, synes det vara skäligt, att, i likhet med vad i statsverkspropositionen

föreslagits i fråga om försvarsstabens motsvarande personal, ordinarie

anställning beredes en del av befattningshavarna i fråga. Vid bedömandet

av frågan i vilken omfattning överflyttning till ordinarie anställning

bör ske, har jag funnit mig böra tillstyrka, att dylik anstälbiing beredes ett

kanslibiträde med placering i lönegrad A 7 och tre kontorsbiträden med

placering i lönegrad A 4. Av dessa torde kanslibiträdet och två av kontorsbiträdena

böra uppföras å staten under rubriken I Arméstaben. A. Ordinarie

beställnings- (befattnings-) havare, Civil personal, under det att det tredje

kontorsbiträdet, vilket bör avses för krigsarkivet, torde böra uppföras under

rubriken II. Krigsarkivet, Ordinarie befattningshavare.

Övrig skrivbiträdespersonal — ett kanslibiträde i lönegrad MEo 7 och fyra

kontorsbiträden i lönegrad MEo 4 — torde liksom hittills å staten böra upptagas

under rubriken I. Arméstaben. C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Å förevarande stat äro för närvarande under rubriken betjäningspersonal

upptagna en automobilförare och nio hästskötare.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 3 november 1939 medgivit, att de

nio ifrågavarande hästskötarna finge, räknat från och med den 1 oktober 1939,

såsom extra ordinarie vaktmästare placeras i lönegraden MEo 5, torde de å

förevarande stat böra avföras från rubriken betjäningspersonal och i angiven

befattning och lönegrad uppföras under rubriken icke-ordinarie befattningshavare.

Vad automobilföraren angår har chefen för arméstaben föreslagit, att jämväl

denne befattningshavare måtte beredas anställning såsom extra ordinarie

tjänsteman i lönegraden MEo 5.

Detta förslag har förordats av arméförvaltningen, som hemställt, att jämväl

automobilföraren måtte å staten uppföras såsom extra ordinarie vaktmästare.

Försvarsväsendets lönenämnd, som den 13 november 1939 avgivit utlåtande

i ärendet, har förklarat, att nämnden icke haft något att erinra mot att ifrågavarande

befattningshavare bereddes tjänstemannaställning.

Även jag anser mig böra biträda förslaget om uppförande å förevarande

stat av en extra ordinarie vaktmästarbefattning i lönegraden MEo 5 för automobilföraren

vid arméstaben. Antalet extra ordinarie vaktmästare å arméstabens

stat kommer vid bifall till de framlagda förslagen att utgöra 11 i

stället för nu 1.

Till följd av vad i det föregående anförts böra de under staten upptagna

anslagsposterna för löner till ordinarie civil personal och för löner till ickeordinarie

befattningshavare ökas från 41,055 kronor till 56,428 kronor respektive

från 63,236 kronor till 83,400 kronor.

Rubriken D. Betjäningspersonal ävensom den för avlöning åt dylik personal

avsedda anslagsposten torde böra avföras från staten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majus proposition nr 159.

Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å förslagsvis

4,600 kronor till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av

extra tjänstemän (amanuenser) i krigsarkivet.

Med anledning av en av chefen för arméstaben gjord framställning örn utökning

av personalen vid krigsarkivet har arméförvaltningen hemställt, att

under rubriken II. Krigsarkivet, Icke-ordinarie befattningshavare måtte för

nästkommande budgetår upptagas dels en extra ordinarie arkivarie i lönegrad

Eo 20 dels ock en förste amanuens i lönegrad Eo 18.

Allmänna lönenämnden, som den 22 november 1939 yttrat sig i ärendet,

har förklarat sig icke hava något att erinra mot det sålunda av arméförvaltningen

framförda förslaget.

För egen del anser jag mig under nuvarande förhållanden icke böra ifrågasätta

någon utökning eller omorganisation av den icke-ordinarie personalen

vid krigsarkivet. Emellertid torde den för avlönande av dylik personal å

staten upptagna anslagsposten, vilken är beräknad med utgångspunkt från de

i kungörelsen den 15 juni 1935, nr 397, angivna avlöningsbeloppen för extra

ordinarie tjänstemän, böra anpassas efter nu gällande avlöningsbestämmelser.

Av denna anledning torde posten i fråga för nästkommande budgetår böra upptagas

med ett belopp av 6,470 kronor, motsvarande grundavlöning jämte två avlöningsförhöjningar

efter vederbörliga pensionsavdrag för en icke-ordinarie

tjänsteman i lönegraden Eo 18 i civila icke-ordinariereglementet.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet kommer i enlighet med vad som

nu anförts att sluta å ett belopp av 310,000 kronor.

Staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna.

I enlighet med vad i det föregående vid behandlingen av staten för generalitetet

anförts torde den för närvarande under sistnämnda stat uppförda beställningen

för en inspektör för kavalleriet för nästkommande budgetår böra

överflyttas till förevarande stat och där upptagas under rubriken II. Kavalleriinspektionen.

I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen med anledning

av en av chefen för armén därom gjord framställning, hemställt örn upptagande

å förevarande stat av ett kontorsbiträde i lönegraden MEo 4 för

vardera av infanteri- och artilleriinspektionerna.

Med anledning av denna hemställan får jag erinra örn att Kungl. Majit

sedan åtskilliga år anvisat särskilda medel för anställande, där så oundgängligen

erfordrades, av extra skrivhjalp vid truppslagsinspektionerna. Med avseende

å infanteri- och artilleriinspektionerna har behovet av dylik skrivhjälp

visat sig vara konstant året örn, under det att arbetet vid de 3 mindre

truppslagsinspektionerna endast påfordrade extra skrivhjälp vid vissa tider

av året. Med hänsyn härtill anser jag mig böra biträda förslaget örn uppförande

av ett kontorsbiträde vid vardera av de båda förstnämnda inspektionerna.

Befattningshavarna i fråga torde böra uppföras i lönegraden MEo 4.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Majus proposition nr 159.

Vidare torde, i enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen

av frågan örn omorganisation av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse anfört,

under förevarande stat böra upptagas ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden

MEo 4, avsett för sjukvårdsinspektionen.

I enlighet med vad som nu anförts kommer staten för nästkommande

budgetår att sluta å ett belopp av 97,600 kronor.

Staten för arméfördeluingsstaberna lii. m. På förslag av Kungl. Majit beslöt

1939 års lagtima riksdag, att särskilda befattningar för beredskapsofficerare

skulle inrättas vid en var av I, II och IV arméfördelningarnas staber ävensom

vid militärbefälet på Gotland. För dessa befattningar hava i enlighet med

nämnda beslut för innevarande budgetår å förevarande stat upptagits särskilda

beställningar för överstelöjtnanter, vilka tillsatts på förordnande med

arvoden motsvarande lön i lönegraden Oa 5.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat,

att i en promemoria den 12 september 1939 från arméstaben till ämbetsverket

anförts, att vid III. arméfördelningens stab antalet ärenden av sådan

art, som motiverat inrättandet av beredskapsofficersbefattningar, bomme

att ökas i sådan omfattning, att en beredskapsofficer bleve erforderlig jämväl

vid nämnda arméfördelning. Samtidigt bomme emellertid motsvarande arbetsuppgifter

för militärbefälet på Gotland att minskas. På grund härav och

med hänsyn till sistnämnda stabs organisation kunde särskild beredskapsofficer

därstädes utan påtaliga olägenheter undvaras. Den för militärbefälet

på Gotland avsedda överstelöjtnantsbeställningen borde därför utgå ur staten

för nästkommande budgetår och ersättas med en motsvarande beställning,

avsedd för III. arméfördelningens stab.

Denna hemställan, mot vilken arméförvaltningen icke funnit anledning till

erinran, anser jag mig böra biträda.

Sedan chefen för fjärde arméfördelningen i skrivelse den 12 december 1939

till arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse

gjort framställning örn anställande av en pensionerad underofficer såsom förvaltningsunderofficer

å Järvafältet, hava arméförvaltningens intendentur- och

civila departement samt fortifikationsstyrelse i skrivelse till Kungl; Majit

den 5 januari 1940 anfört, att den alltmera ökade användningen av Järvafältet

för förläggning av trupp ävensom den avsevärda uppläggning av materiel, som

skett och avsåges skola ske därstädes, nödvändiggjorde inrättandet av en

befattning såsom förvaltningsunderofficer för övningsfältet med uppgift att

under domänofficeren därstädes ombesörja de göromål, som plägade åligga

kasernunderofficer, ävensom att handhava uppbörden av all å Järvafältet

förvarad, kronan tillhörig materiel. Departementen och styrelsen hemställde

därför, att för ifrågavarande ändamål måtte anställas en pensionsavgången

underofficer mot ett årligt arvode av 2,130 kronor.

Genom brev den 26 januari 1940 har Kungl. Majit medgivit, att under

tiden från och med den 1 februari 1940 tillsvidare intill den 1 juli samma

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 40 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majus proposition nr 159.

år finge såsom biträde åt domänofficeren för Järvafältet, med upgift tillika

att vara uppbördsman för därstädes förvarad materiel, tjänstgöra en underofficer,

vilken såsom pensionsavgången tillhörde reserven, mot åtnjutande av

ett arvode av 2,130 kronor för år; och skulle härav föranledda kostnader —

utom för dyrtidstillägg, som skulle utgå av därför avsedda medel — bestridas

av den under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt

anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då ifrågavarande befattningshavare lärer bliva behövlig jämväl efter den

30 juni 1940, synas medel för arvode åt honom för framtiden böra beräknas

under förevarande stat, där under rubriken I Arméfördelnings- och militär - omradesstaberna. B. Personal med arvoden för ändamålet torde böra uppföras

en arvodesbefattning å, 2,130 kronor för en förvaltningsunderofficer för Järvafältet.

Å förevarande stat äro för närvarande under rubriken staben vid Övre

Norrlands trupper upptagna fyra arvodesbefattningar å 1,980 kronor för

fortväblar, avsedda för pensionerad personal.

För att en fortväbel skall kunna avses för ett vart av Bodens fem fort,

torde i enlighet med arméförvaltningens förslag antalet arvoden för dylika

befattningshavare för nästkommande budgetår böra ökas till fem.

Såsom i det föregående vid behandlingen av staten för fortifikationskåren

anförts torde en av de å förevarande stat rinder rubriken II. Staben vid Övre

Norrlands trupper uppförda arvodesbefattningarna för expeditionsunderofficerare

böra utbytas mot en å förstnämnda stat upptagen beställning för

fanjunkare. Till följd härav bör å nu förevarande stat antalet befattningar

för expeditionsunderofficerare under staben vid Övre Norrlands trupper

minskas från 5 till 4.

Staten kommer sålunda att sluta å ett belopp av 288,600 kronor.

Staten för rullföringsbefälhavare med biträden. Å denna stat äro för närvarande

upptagna arvoden för personalen vid landets olika rullföringsområdesexpeditioner.

I regel äro vid varje rullföringsområde arvoden beräknade för,

förutom en befälhavare, ett biträde. För några av de större områdena äro

emellertid arvoden beräknade för två eller flera biträden. För Stockholms

stads och Göteborgs stads rullföringsområden äro dessutom arvoden upptagna

för särskilda rullföringsofficerare, tre vid det förstnämnda och en vid

det sistnämnda området.

På därom gjorda framställningar har Kungl. Majit medgivit dels genom

brev den 22 juni 1939, att ytterligare en rullföringsofficer finge anställas vid

Stockholms stads rullföringsområde under budgetåret 1939/40, dels ock genom

brev den 30 december 1939, att en extra rullföringsofficer och en extra rullföringsunderofficer

finge anställas vid Göteborgs stads rullföringsområde

för tiden 1 januari—30 juni 1940. Vidare har Kungl. Majit genom olika

brev medgivit, att ett antal extra rullföringsbiträden finge tillsvidare intill

utgången av budgetåret 1939/40 anställas vid vissa rullföringsområden å

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Majus proposition nr 159.

fastlandet, varvid samtidigt föreskrivits, att kostnaderna för till dessa rullföringsbiträden

utgående arvoden skulle — utom för förekommande dyrtidstillägg,

som skulle utgå av därför avsedda medel -— bestridas från den under

lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande

av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

I sin skrivelse den 27 september 1939 bar arméförvaltningen under åberopande

av en utav arméstaben verkställd utredning i ämnet hemställt, att

antalet rullföringsbiträden måtte i förevarande stat ökas vid Stockholms

stads rullföringsområde från 10 till 13 samt vid rullföringsområdena i landsorten

från 89 till 115. Vidare har arméförvaltningen förklarat sig icke hava

något att erinra mot upptagande å staten av ytterligare en officer vid Stockholms

stads rullföringsområde.

Av den i ärendet verkställda utredningen lärer framgå, att behov av ökad

arbetskraft föreligger såväl vid Stockholms stads rullföringsområde som vid

åtskilliga av rullföringsområdena i landsorten. Det synes därför vara ofrånkomligt

att vidtaga en viss utökning av personalen vid dessa rullföringsområden.

Emellertid är jag icke nu beredd att tillstyrka en så ansenlig

personalökning, som arméförvaltningen ifrågasatt, utan föreslår att ökningen,

vad rullföringsbiträdena angår, begränsas till 2 vid Stockholms stads rullföringsområde

samt till 11 vid rullföringsområdena i landsorten. Vidare torde

en ytterligare rullföringsofficer böra tillkomma vid vartdera av Stockholms

stads och Göteborgs stads rullföringsområden. Härigenom kommer antalet

rullföringsofficerare vid de båda sistnämnda rullföringsområdena att bliva

4 respektive 2. Antalet rullföringsbiträden kommer att bliva 12 -— mot för

närvarande 10 — vid Stockholms stads rullföringsområde samt 100 — mot

för närvarande 89 — vid rullföringsområdena i landsorten. Fördelningen av

de nytillkomna arvodena för rullföringsbiträden i landsorten torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t.

Staten, som genom berörda åtgärder ökas med 34,470 kronor, kommer att

sluta å ett belopp av 533,160 kronor. III.

III. Undervisningsverken.

Staten för krigsskolan. I den undervisningsstadga för krigsskolan, som fastställts

att gälla från och med den 1 juli 1939 (T. L. B. nr 54/1939) har ämnet

krigsbyggnadskonst upptagits under benämningen fältarbeten. Med anledning

härav torde å staten uttrycken förste respektive andre lärare i krigsbyggnadskonst

böra utbytas mot förste respektive andre lärare i fältarbeten.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen, under åberopande

av en av chefen för krigsskolan gjord framställning i ämnet, ifrågasatt

vissa jämkningar i staten för krigsskolan åsyftande dels höjning av de till

kompanichefen vid reservofficerskursen och vissa lärare vid skolan utgående

arvodena dels ock viss omläggning av arbetsuppgifterna för en del av skolans

lärare.

I avvaktan på åtgärder för det militära arvodesväsendets rationalisering

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

anser jag mig emellertid icke nu böra ifrågasätta några ändringar nied avseende

å nyssnämnda arvoden.

Yad omläggningen av arbetsuppgifterna för skolans lärare angår, torde

denna vid behov i erforderlig omfattning kunna verkställas inom den nuvarande

statens ram. Av denna anledning synes därför någon ändring av staten

för närvarande icke vara påkallad, dock att en viss justering bör företagas i

fråga örn anslagsposten för ordinarie beställningshavare.

Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag

(fjärde huvudtiteln sid. 54) har jag vid beräkningen av medelsbehovet under

lantförsvarets mathållningsanslag för budgetåret 1940/41 räknat med att de

för närvarande från lantförsvarets avlöningsanslag bestridda kostnaderna för

avlöning åt köks- och servispersonalen vid bland annat krigsskolan skola från

och med den 1 juli 1940 bestridas av förstnämnda anslag. På grund härav

torde de sex å förevarande stat under rubriken betjäningspersonal upptagna

köksbiträdena böra uteslutas ur staten. I samband härmed torde anslagsposten

till anställande av betjäningspersonal ävensom tillfällig extra personal böra

omräknas. Härvid torde, i enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit,

några särskilda medel icke vidare böra beräknas för anställande av extra personal,

utan torde vid behov erforderliga medel för detta ändamål enligt arméförvaltningens

civila departements beprövande få utgå av den under avlöningsanslaget

uppförda anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän,

oförutsedda utgifter m. m. Anslagsposten för anställande av betjäningspersonal

torde för nästkommande budgetår böra upptagas med 5,500 kronor.

I samband med överflyttandet av kostnaderna för köksbiträdenas avlöning

till mathållningsanslaget torde anslagsposten för bostadsersättning till dessa

biträden böra utgå ur staten för krigsskolan. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen anfört följande

beträffande kostnaderna för lärarnas vid de militära skolorna trupptjänstgöring:
I

enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition nr 247 till innevarande års

riksdag gjorda framställning (sid. 37), komma för budgetåret 1939/40 kostnaderna

för resor och tjänstgöringstraktamenten för eleverna vid krigshögskolan

och artilleri- och ingen]’örhögskolan under praktisk tjänstgöring att bestridas

från avlöningsanslaget, varvid för ändamålet erforderligt belopp upptagits

under särskilda anslagsposter under staterna för högskolorna. Däremot gäldas

kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamente för lärarna vid högskolorna

under trupptjänstgöring från övningsanslaget, varigenom för samma

ändamål sålunda två olika anslag tagas i anspråk.

Det har synts arméförvaltningen, att, för åvägabringande av enhetlighet i

fråga örn utgiftsbelastningen, kostnaderna för trupptjänstgöring för officerare

vid samtliga undervisningsverk borde belasta ett och samma anslag.---

I anslutning härtill föreslår arméförvaltningen, att till de särskilda skolornas

stater under avlöningsanslaget överflyttas de under övningsanslaget för dylika

kostnader nu beräknade medel.

Verkställd utredning har givit vid handen, att kostnaderna för lärarnas vid

de olika skolorna trupptjänstgöring under budgetåret 1938/39 uppgått till följande

ungefärliga belopp, nämligen:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

53

vid krigsskolan ............................................................ kronor 11,000: —

» krigshögskolan ...................................................... » 1,600: —

» artilleri- och ingenjörhögskolan .............................. » 1,000:

» skjutskolan för infanteriet och kavalleriet .................. » 800: —

» ridskolan ............................................................... » ?00: —

» arméns underofficersskola .................................... » 6,000: —

Med ledning härav och med beaktande att tjänstgöringstiden vid truppförband

under uppehåll i kurserna torde komma att väsentligen utsträckas under

budgetåret 1940/41, torde under de särskilda skolornas stater för budgetåret

böra upptagas anslagsposter för bestridande av kostnader för resor och tjänstgöringstraktamenten

vid trupptjänstgöring för personalen, med följande belopp,

nämligen:

vid krigsskolan .........................................

» krigshögskolan ...................................

» artilleri- och ingenjörhögskolan ...........

» skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

» ridskolan ............................................

» arméns underofficersskola ....................

kronor 11,000

» 1,800

» 1,000

» 900

» 800

» 13,000

Såsom arméförvaltningen framhållit hava från och med innevarande budgetår

i staterna för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan upptagits

särskilda anslagsposter för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för

eleverna vid dessa skolor under praktisk tjänstgöring. Däremot bestridas motsvarande

kostnader för de vid lantförsvarets undervisningsverk tjänstgörande

lärarnas trupptjänstgöring alltjämt från övningsanslaget. För erhållande

av enhetlighet i fråga örn utgiftsredovisningen synas emellertid jämväl

dessa senare kostnader böra utbrytas ur nyssnämnda anslag och redovisas å

avlöningsanslaget, där under de olika skolornas stater särskilda anslagsposter

torde böra upptagas för bestridande av kostnaderna för resor och tjänstgöringstraktamenten

vid trupptjänstgöring åt samtlig personal vid skolorna, som vid

dylik tjänstgöring är berättigad till rese- och traktamentsersättning.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för ifrågavarande

ändamål under förevarande stat böra beräknas ett belopp av 11,000 kronor.

Med beaktande av vad sålunda anförts kommer staten för krigsskolan att

sluta å ett belopp av 346,350 kronor.

Staten för krigshögskolan. I enlighet med vad som anförts vid behandlingen

av staten för krigsskolan torde under anslagsposten 3) under förevarande

stat böra beräknas medel jämväl för bestridande av kostnaderna för

resor och tjänstgöringstraktamenten åt lärarna vid skolan under trupptjänstgöring.

Då medelsbehovet härför beräknats till 1,800 kronor torde anslagsposten

i fråga, vilken samtidigt torde böra givas en något ändrad formulering,

böra ökas från för närvarande 16,000 kronor till 17,800 kronor.

Staten för skolan kommer för nästkommande budgetar att sluta å ett belopp

av 135,960 kronor.

Staten för artilleri- oell ingciijörhögskolan. Under denna stat är för närvarande

upptagen en anslagspost å 25,000 kronor till tjänstgöringstraktamenten

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

och resekostnader för eleverna vid artilleri- och ingenjörhögskolan under praktisk

tjänstgöring. Med hänsyn till ökningen av antalet elever vid skolan under

nästkommande budgetår torde det för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet

för nästkommande budgetår böra ökas till 48,000 kronor. Härjämte

torde, i enlighet med vad som i det föregående anförts, under förevarande

anslagspost, vilken i samband därmed bör något omformuleras,

medel böra beräknas jämväl för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader

åt skolans lärare under trupptjänstgöring. Då de årliga kostnaderna för

sistnämnda ändamål beräknas uppgå till 1,000 kronor torde anslagsposten för

nästkommande budgetår böra upptagas med (48,000 + 1,000=) 49,000

kronor.

Staten slutar å ett belopp av 177,200 kronor.

Staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet. I sin skrivelse den 27

september 1989 har arméförvaltningen meddelat, att chefen för denna skola i

en till ämbetsverket överlämnad skrivelse den 27 juni 1939 bland annat hemställt,

dels att den nuvarande maskinist- och eldarpersonalen vid skolan,

bestående av en maskinist i lönegraden MEo 12 och en eldare i lönegraden

MEo 2, måtte beredas ordinarie anställning i lönegraderna Ca 12 respektive

Ca 7, dels ock att å skolans stat måtte upptagas en befattning för ytterligare

en eldare i lönegraden MEo 5.

Denna framställning har tillstyrkts av arméförvaltningen och försvarsväsendets

lönenämnd har förklarat sig icke hava något att erinra mot de av

skolchefen föreslagna ändringarna med avseende å maskinist- och eldarpersonalen

vid skolan.

För egen del anser jag mig emellertid icke under nuvarande förhållanden

böra ifrågasätta någon annan ändring beträffande ifrågavarande personal,

än att jag tillstyrker, att för eldaren vid skolan, vilken för närvarande är

upptagen under rubriken betjäningspersonal, upptages en ny befattning i

lönegraden MEo 5 under rubriken icke-ordinarie befattningshavare.

Efter överförandet av eldaren till icke-ordinarie personal kommer under

rubriken betjäningspersonal endast att kvarstå en kokerska, för vilken för

närvarande är beräknat ett årligt arvode av 840 kronor jämte vissa naturaförmåner.

Arméförvaltningen har meddelat, att skolchefen i skrivelse till

ämbetsverkets civila departement den 2 augusti 1939 framhållit, att det sålunda

för kokerskan beräknade arvodet vore för lågt i förhållande till den

kontanta avlöning, som enligt gällande kollektivavtal utginge till köks- och

servispersonalen vid skolan. Skolchefen hade därför hemställt, att arvodet

till kokerskan måtte höjas till 100 kronor för månad jämte dyrtidstillägg

enligt tidigare gällande grunder.

Med anledning av denna framställning har arméförvaltningen föreslagit,

att anslagsposten för anställande av betjäningspersonal måtte för nästkommande

budgetår upptagas med 1,200 kronor.

Detta arméförvaltningens förslag anser jag mig böra biträda.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majus proposition nr 159.

Såsom framgår av anm. 1 till staten åtnjuta vissa av innehavarna av de

för pensionerade underofficerare avsedda befattningarna vid skolan förmånen

av fri bostad med bränsle och lyse mot det att det sedvanliga kontanta arvodet

till dem minskats från 2,130 till 1,740 kronor. För ernående av större likformighet

med avseende å ersättningen åt den pensionerade underofficerspersonalen

vid skolan synes förmånen av fri bostad för framtiden böra bortfalla

och de kontanta arvodesbeloppen bestämmas till samma belopp, 2,130

kronor, för samtlig dylik personal. Då någon ändring emellertid icke synes

böra göras beträffande de nuvarande befattningshavarnas avlöningsförmåner,

torde den föreslagna nya ordningen icke böra träda i tillämpning, förrän vid

tillsättningar av efterträdare till dessa befattningshavare.

Med anledning av en av skolchefen därom gjord framställning har arméförvaltningen

föreslagit, att den under skolans stat upptagna anslagsposten

för tjänstgöringstraktamenten åt till skolans ordinarie kurser beordrade

lärare och elever m. fl. måtte för nästkommande budgetår höjas från 94,000

kronor till 106,000 kronor. Emellertid torde det vara synnerligen ovisst, huruvida

verksamheten vid skolan under nästkommande budgetår kan komma att

försiggå i normal omfattning. Med hänsyn härtill synes något mera trängande

behov av en höjning av nyssnämnda förslagsvis beräknade anslagspost icke

föreligga. Arméförvaltningens omförmälda förslag anser jag mig därför icke

böra biträda utan tillstyrker, att anslagsposten i fråga bibehålies oförändrad

jämväl för nästkommande budgetår.

I syfte att giva skolchefen ökad möjlighet att på lämpligaste sätt disponera

det antal tjänstgöringsdagar, för vilket tjänstgöringstraktamente är beräknat

i staten har formuleringen av punkt 5) i staten ansetts böra något ändras.

I anslutning till vad i det föregående anförts torde under staten böra upptagas

en ny anslagspost för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för

personal vid skolan under trupptjänstgöring. Denna post torde, i enlighet

med vad arméförvaltningen föreslagit, för nästkommande budgetår böra upptagas

med 900 kronor.

Med iakttagande av vad sålunda anförts kommer staten att sluta a ett

belopp av 175,940 kronor.

Staten för ridskolan. På därom av arméförvaltningen gjord framställning

har Kungl. Majit genom brev den 31 augusti 1939 medgivit, att vid

ridskolan finge under tiden från och med den 1 oktober 1939 tillsvidare intill

den 1 juli 1940 såsom extra expeditionsunderofficer, tillika uppbördsman för

tyg-, kasernvårds- och sjukvårdsmateriel, tjänstgöra en underofficer, som

tvångsvis överförts till övergångsstat, eller, såsom pensionerad, tillhörde reserven,

mot åtnjutande av, underofficer å övergångsstat lön efter den ortsgrupp,

vartill Strömsholm hänfördes, samt underofficer i reserven arvode, beräknat

efter 2,130 kronor för år, jämte dyrtidstillägg enligt för nyreglerade verk

gällande grunder.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen, under erinran

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Majus proposition nr 159.

om Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut, framhållit, att för förvaltningstjänstens

behöriga skötsel vid ridskolan för framtiden förelåge ett oundgängligt behov

av en expeditionsunderofficer, varför ytterligare en för pensionerad underofficer

avsedd arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer borde uppföras

på skolans stat. Arvodet till denne befattningshavare borde upptagas

med 2,130 kronor för år. Ifrågavarande anordning anser jag mig böra tillstyrka.

Anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie befattningshavare torde böra

omräknas enligt militära icke-ordinariereglementet och upptagas med ett

belopp av 5,034 kronor.

Såsom i statsverkspropositionen vid behandlingen av lantförsvarets mathållningsanslag

framhållits torde kostnaderna för avlöning åt köksbiträdet

vid ridskolan från och med nästkommande budgetår böra bestridas från nyssnämnda

anslag. Den under rubriken betjäningspersonal upptagna köksbiträdesbefattningen

torde därför böra utgå ur staten. Under sistnämnda

rubrik böra alltså upptagas en eldare, en kusk och fem stallbetjänter. Den

för avlöning åt denna personal avsedda anslagsposten torde i enlighet med

arméförvaltningens förslag böra upptagas med 17,016 kronor.

För tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan

under trupptjänstgöring bör i anslutning till vad i det föregående anförts

uppföras en ny anslagspost, vilken i enlighet med arméförvaltningens förslag

torde böra upptagas med 800 kronor.

Staten för ridskolan kommer härefter att sluta å ett belopp av 72,100 kronor.

Staten för artilleriets skjutskola. Arméförvaltningen har meddelat, att inspektören

för artilleriet i skrivelse till ämbetsverkets civila departement den

12 maj 1939 överlämnat förslag till ny stat för artilleriets skjutskola för

budgetåret 1940/41 och därvid anfört bland annat följande:

Tidigare hade förutsatts, att läkar- och veterinärvården vid skolan skulle

bestridas av tjänstgöringsskyldiga, generalfältläkaren respektive överfältveterinären

underställda militärläkare respektive veterinärer. Enär det under

en följd av år visat sig omöjligt att erhålla sådan personal, hade avlöning för

läkare och veterinärer upptagits i staten för skolan, varvid ersättningen beräknats

i överensstämmelse med föreskrifterna i Kungl. Maj:ts båda brev den

28 juli 1939 angående förhöjd ersättning åt vissa läkare och veterinärer under

tjänstgöring vid armén under budgetåret 1939/40 (T. L. A. 155—156). Under

en särskild anmärkning under staten hade angivits, att ersättning från skolans

anslag utginge allenast, därest icke tjänstgöringsskyldig personal kunde

beordras till skolan.

Enär det vore att förvänta, att till kurser för divisionschefer framdeles

kunde komma att beordras antingen överstelöjtnanter eller majorer eller

äldre kaptener, hade föreslagits härav betingad ändring under rubriken

»Kurser» under 1. och 2. perioden. Likaledes syntes det nödvändigt att till

»Formationer» och till »Övningstruppen» under 2. perioden kunna beordra

1 regementsofficer eller kompaniofficer, i följd varav ändringar föreslagits

beträffande under sagda rubriker upptagen personal.

■^en...ene *1® bill staben under 2. perioden beordrade underofficerarna

hade tjänstgjort såsom köksföreståndare. Samme underofficer hade jämväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 159. ;) 1

tjänstgjort vid övningstruppen, vilken under de senaste åren under liela utbildningstiden

före skjutskolans 2. period varit förlagd till Skillingaryd. Då

det vore att förutse, att så även framdeles bleve förhållandet, hade för staben

under 2. perioden upptagits 1 köksföreståndare i 140 dagar.

Det hade visat sig nödvändigt att för tillgodoseendet av befälstillgången

vid truppförbanden kunna föreslå utbyten av personal tillhörande olika kategorier.

För att möjliggöra dylika utbyten utan att för varje särskilt tillfälle

underställa frågan örn skolans anordnande Kungl. Maj:ts prövning, hade i

särskild anmärkning under staten föreslagits, att dylika omflyttningar finge

äga rum under förutsättning att kostnaderna holle sig inom fastställd ram.

Arméförvaltningen har förklarat, att ämbetsverket icke hade något att

erinra mot det sålunda av inspektören för artilleriet framlagda förslaget, vars

genomförande komme att medföra en kostnadsökning av 6,210 kronor.

Även jag har ansett mig böra biträda detta förslag. I enlighet härmed har

uppgjorts förslag till ny stat för skolan. Denna stat slutar å ett belopp av

57,900 kronor.

Staten för arméns underofficersskola. Arméförvaltningen har i sin skrivelse

den 27 september 1939 meddelat, att chefen för arméns underofficersskola i

skrivelse till ämbetsverket den 15 mars 1939 bland annat gjort framställning

örn uppförande å skolans stat av en arvodesbefattning för en tygunderofficer

samt därvid anfört i huvudsak följande:

Som tygunderofficer hade tidigare varit placerad en av kompaniadjutanterna,

Då emellertid denne underofficer vore fullt sysselsatt med göromålen

som kompaniadjutant, hade tygunderofficerstjänsten blivit lidande.

Den ökning av tygmaterielen vid skolan, som under senare år ägt rum och

alltjämt påginge, hade därför nödvändiggjort, att kompaniadjutanten befriades

från uppdraget att vara tygunderofficer. Såsom ett provisorium _ hade de

arbetsuppgifter, som ålåge innehavare av tygunderofficersbefattning, uppdelats

sålunda, att biträde åt intendenten och förrådsförvaltaren fått övertaga

uppbörden av annan tygmateriel än vapen och ammunition samt att såsom

tygunderofficer för vapen och ammunition placerats,_ under vintern en av de

till förberedande kursen beordrade kompaniunderofficerarna och under sommaren

en av kompaniadjutanterna. Denna anordning med ofta förekommande

ombyten av tygunderofficerare hade emellertid medfört väsentliga olägenheter

och stöde icke i överensstämmelse med den genom 1937 års tygmaterielreglemente

genomförda nya organisationen av tygmaterielvården, som förutsatte

en särskild tygunderofficer. På grund härav och då ingen annan av de

å skolans stat upptagna eller till skolan beordrade underofficerarna kunde

avses för sådan befattning, borde skolans stat utökas med en för pensionerad

underofficer avsedd tygunderofficersbefattning med ett arvode av 2,130

kronor. Örn så skedde, kunde samtidigt antalet till skolan beordrade kompaniunderofficerare

minskas med en.

Skolchefens ifrågavarande förslag har biträtts av arméförvaltningen.

Även jag anser mig böra giva detsamma min anslutning och tillstyrker

därför, att å staten uppföres en ytterligare arvodesbefattning å 2,130 kronor,

avsedd för en pensionerad tygunderofficer. I samband härmed torde den

ändringen böra vidtagas i punkt 5 i staten, att antalet sergeanter, för vilka

tjänstgöringstraktamente beräknas, minskas från sex till fem, varigenom an
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Majus proposition nr 159.

slagspostens belopp kan minskas med 1,600 kronor från 31,500 kronor till

29,900 kronor.

För beredande av bättre möjlighet för skolchefen att vid behov utnyttja,

de till skolan tillfälligt beordrade lärare, för vilka tjänstgöringstraktamenten

beräknats under punkt 4 i staten, har i denna punkt orden lärare vid »allmänna

kursen» ansetts böra utbytas mot orden lärare vid »skolan».

Under förevarande stat är för närvarande upptagen en anslagspost å 6,000

kronor för anställande av extra personal, avsedd för skrivhjälp. Arméförvaltningen

har meddelat, att för dessa anslagsmedel anställts två civila kontorsbiträden.

De arbeten, dessa utförde, vore av sådan natur att därför fordrades

kontinuerlig arbetskraft. Kontorsbiträdena i fråga borde därför beredas anställning

såsom extra ordinarie tjänstemän i lönegraden MEo 4. Vidare borde

ytterligare ett kontorsbiträde i samma lönegrad anställas såsom biträde åt

intendenten.

Ifrågavarande framställning anser jag mig så tillvida böra biträda, att jag

tillstyrker att i stället för den för närvarande å staten upptagna anslagsposten

för skrivhjälp under rubriken icke-ordinarie befattningshavare upptagas två

befattningar för kontorsbiträden i lönegraden MEo 4. Medelsbehovet under

anslagsposten för avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare kommer därefter

att uppgå till i runt tal 12,100 kronor.

Ett av arméförvaltningen framlagt förslag örn utökning av eldarpersonalen

vid skolan anser jag mig icke böra biträda.

Jämväl å denna stat torde i enlighet med vad i det föregående anförts en

särskild anslagspost böra upptagas för tjänstgöringstraktamenten och resekostnader

för personal vid skolan under trupptjänstgöring. I överensstämmelse

med vad arméförvaltningen föreslagit torde för detta ändamål för nästkommande

budgetår böra beräknas ett belopp av 13,000 kronor.

Den föreslagna staten slutar å ett belopp av 347,000 kronor. IV.

IV. Truppförbanden m. m.

Såsom i det föregående omförmälts har chefen för armén med skrivelse

den 15 juli 1939 framlagt förslag till plan för de kaderökningar, som enligt

1936 års försvarsbeslut skola vidtagas vid armén under övergångsåren

1940—1946.

I anslutning till denna plan har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27

september 1939 föreslagit, bland annat, att staterna för nedan angivna förband

skola för budgetåret 1940/41 planenligt utökas sålunda:

en var av staterna för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,

Norra skånska infanteriregementet, Upplands regemente, Dalregementet,

Hälsinge, Bohusläns och Västerbottens regementen samt Smålands arméartilleriregemente

med en kaptensbeställning,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Majus proposition nr 159.

en var av staterna för Svea livgarde samt Svea, Göta, Wendes och Norrlands

artilleriregementen med en fanjunkarbeställning,

vardera av staterna för Skaraborgs och Södermanlands regementen (pansarbataljonerna)

med 2 sergeantsbeställningar,

staten för officerare och underofficerare vid luftvärnsartilleriet med 4

kaptens-, 2 löjtnants-, 2 styckjunkare och 2 sergeantsbeställningar,

staten för officerare och underofficerare vid trängen med en kaptens- och

2 fanjunkarbeställningar,

vardera av staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen med

2 furirsbeställningar samt

vardera av staterna för Norrlands trängkår och Skånska trängkåren med

en furirsbeställning.

Vad fänriksbeställningarna angår har arméförvaltningen erinrat örn att

dessa beställningar, enligt vad som förutsatts vid tillkomsten av militära avlöningsreglementet,

hädanefter skola uppdelas i ordinarie beställningar, upptagna

å vederbörliga stater, samt extra ordinarie befattningar, för vilka avlöningsmedel

skola beräknas å en särskild anslagspost under lantförsvarets

avlöningsanslag. Antalet beställningar för ordinarie fänrikar har av arméförvaltningen

för nästkommande budgetår beräknats till 186, vilket i förhållande

till det antal dylika beställningar, som enligt den för härordningsbeslutets

genomförande gällande uppsättningsplanen skulle finnas innevarande

budgetår, innebär en minskning med 73. A andra sidan har ämbetsverket

förutsatt, att för budgetåret 1940/41 under avlöningsanslaget medel

skola beräknas för avlöning av omkring 132 extra ordinarie fänrikar.

Emot arméförvaltningens förslag beträffande de kaderändringar, som under

nästkommande budgetår planenligt böra vidtagas, har jag, örn jag bortser

från beräkningen av antalet fänriksbeställningar, icke något att erinra. Truppförbandens

stater torde alltså för nämnda budgetår planenligt böra ökas

med 14 kaptens-, 2 löjtnants-, 9 fanjunkar-, 6 sergeants- och 6 furirsbeställningar

i enlighet med den fördelning, som arméförvaltningen föreslagit. De

nya beställningarna torde böra tillsättas först från och med den 1 oktober

1940.

Vad fänriksbeställningarna angår har chefen för armén i skrivelse till

Kungl. Majit den 18 december 1939 framhållit, att, sedan det i arméförvaltningens

förenämnda skrivelse den 27 september 1939 ingående förslaget beträffande

kaderändringar uppgjordes, med avseende å dessa beställningar

vissa förändringar inträffat i fråga örn den lägsta officersgradens rekrytering.

Sålunda hade genom kungl, brev den 10 november 1939 föreskrivits, att under

utbildningsåret 1939/40 en kurs skulle anordnas för utbildning av reservofficerare

och reservofficersaspiranter till officerare på aktiv stat vid armén.

Till denna utbildning hade kommenderats sammanlagt 54 elever, av vilka en

del efter avslutad utbildning kunde komma att erhålla fullmakt (konstitutorial)

såsom löjtnanter eller fänrikar på aktiv stat, under det att återstoden, innan

dylik anställning erhölles, torde komma att antagas till extra ordinarie

fänrikar. På grund av nu nämnda förhållanden bomme det av arméförvalt
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Majus proposition nr 159.

ningen för nästkommande budgetår angivna behovet av beställningar (befattningar)

för fänrikar att något ändras.

Med hänsyn till vad chefen för armén sålunda anfört och med beaktande

av att, sedan arméförvaltningens förslag i ämnet avgavs, vissa förändringar

inträtt inom officerskadrerna, synes antalet beställningar för ordinarie fänrikar

för budgetåret 1940/41 böra upptagas med 186 enligt den fördelning på truppförbanden,

som framgår av de för dessa förband uppgjorda förslagsstaterna.

Antalet extra ordinarie fänriksbefattningar torde för samma budgetår böra

beräknas till i runt tal 150. Till frågan örn medelsbehovet för dessa senare

befattningar återkommer jag i det följande.

Utöver de kaderändringar, som sammanhänga med den planenliga utökningen

av truppförbandens stater enligt 1936 års härordningsbeslut, har arméförvaltningen

i sin skrivelse den 27 september 1939 ifrågasatt åtskilliga ytterligare

ändringar med avseende å dessa stater för tillgodoseende av vissa angivna

personalbehov.

Sålunda har arméförvaltningen gjort framställning örn vissa ändringar beträffande

personalen vid truppförbandens tygavdelningar och

därvid anfört bland annat följande:

Genom 1936 års försvarsbeslut hava de materielslag, som tillhöra tygdepartementets

förvaltningsområde, avsevärt ökats, varjämte materielstocken genom

de senaste årens anskaffningar blivit väsentligt större än tidigare. Härigenom

har den för matenelens förvaltning disponibla personalen blivit otillräcklig

— Sedan nu sjalva övergångstidens extra arbete slutförts, är det möjligt att

överblicka behovet av arbetskraft under normala förhållanden. Arméförvaltningens

tygdepartement har därför från truppförbandscheferna infordrat utredning

beträffande här berörda förhållanden. I dessa utredningar föreslås

en utökning — i vissa fall avsevärd — av personalen vid tygavdelningarna

Aven arméfordelnmgscheferna framhålla, att den dyrbara och ömtåliga tygmateriden

icke i längden torde kunna skötas på ett nöjaktigt sätt, därest icke

den jämförelsevis fåtaliga tygpersonalen vid förbanden utökas.

Beträffande sättet för och omfattningen av denna utökning framföras ett

flertal olika förslag. — I det följande upptagas endast de behov, som med

visshet kunna förutses komma att med nuvarande organisation bliva bestående

för framtiden.--•—•

Infanteriregementenas tygavdelningar disponera över följande personal

vilken dock understundom även bekläder andra befattningar samtidigt med

tjänsten vid tygavdelningen, nämligen 1 tygofficer, 1 tygunderofficer 1 tv<*- underofficer (pensionerad), 1 vapenhantverkare, 1 korpral (biträde vid vapenlorradet)

samt ett mindre antal beställningsmän, värnpliktiga yrkesmän

(undantagsvis), civilarbetare (tillfälligt anställda) och värnpliktigt handräckmngsmanskap.

I befattningen som tygunderofficer (på stat) är i regel placerad en äldre

fanjunkare. Det vöre för dennes tjänst av synnerligen stor betydelse, örn

han dels kunde odelat ägna sig åt befattningen i fråga, dels kunde kvarstå i

e1n..,an8rc följd av år, varigenom större skicklighet och kontinuitet i tjänstens

skotande skulle ernås. Det ansvar och de tjänsteplikter i övrigt, som åli™a

denne tygunderofficer göra honom närmast jämförbar med förvaltare vid°intendenturkåren.

Med hänsyn härtill torde tygunderofficeren böra placeras

i samma lönegrad som förvaltare, nämligen UO 3. — __ —

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majus proposition nr 159.

Den korpral, som avses såsom biträde vid vapenförrådet, kan icke förväntas

i allmänhet kvarstå i sin befattning mer än ett år. Han hinner således icke

bibringas erforderlig rutin i arbetet eller materielkännedom förrän mot slutet

av sin tjänst vid tygavdelningen. För denna tjänst fordras emellertid just

kontinuitet samt förtrogenhet med materielen och förmåga att utan övervakning

ombesörja förrådsvården m. m. Ett utbyte av nämnde korpral mot en

förrådsman synes därför med hänsyn till tjänstens behöriga gång ofrånkomlig.

Behov av en dylik förrådsman föreligger emellertid även vid kavalleriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna, signalregementet och trängtrupperna. Vid

dessa truppslag har emellertid icke en beställning för korpral (konstapel) beräknats

för biträde vid vapenförrådet, i följd varav en minskning med en dylik

beställning icke kan äga rum.

På grund av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt dels att

i samtliga stater för infanteriregementena måtte — med uteslutande av en

fanjunkarbeställning i lönegrad UO 2 — upptagas en beställning för en tygförrådsförvaltare

i lönegrad UO 3, dels ock att i staterna för samtliga truppförband

av infanteriet — utom Svea livgarde — kavalleriet, artilleriet, ingenjör-,

signal- och trängtrupperna måtte — vid infanteriet med uteslutande av en

korpralsbeställning — under rubriken »Icke-ordinarie befattningshavare»

upptagas ytterligare en för tygförrådet avsedd förrådsman i lönegrad MEo 5.

Då arméförvaltningens förslag örn upptagande å truppförbandens stater

av en för respektive tygförråd avsedd förrådsmansbefattning i lönegraden

MEo 5 synes vara ägnat att på ett lämpligt sätt tillgodose det genom tygmaterielens

starka utökning inträdda behovet av personalförstärkning vid

dessa förråd, anser jag mig böra biträda detsamma och tillstyrker alltså, att

å en var av truppförbandsstaterna med undantag av staten för Svea livgarde

upptages en för tygförrådet avsedd förrådsmansbefattning i lönegraden MEo 5.

Yad Svea livgarde angår föreligger icke nu något behov av någon ytterligare förrådsman,

då regementets stat redan genom beslut av 1939 års lagtima riksdag

på förslag av Kungl. Majit utökats med en dylik befattningshavare.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, torde tillkomsten av de

nya förrådsmansbefattningarna böra medföra, att staterna för ett vart av de

infanteritruppförband, som erhållit en dylik befattning, minskas med en

korpralsbeställning.

Förslaget om uppförande å infanteriregementenas stater av tygförrådsförvaltare

i lönegraden UO 3 i stället för fanjunkarbeställningar i lönegraden

UO 2, avsedda för tygunderofficerare, anser jag mig icke kunna tillstyrka,

liksom jag icke heller finner mig böra för närvarande förorda inrättande av

särskilda regementskassörsbeställningar vid ingenjör- och trängkårerna, vilket

av arméförvaltningen föreslagits.

Yad staten för Svea livgarde i övrigt angår har arméförvaltningen

hemställt, att å densamma måtte för nästkommande budgetår uppföras en

ytterligare arvodesbefattning å 3,180 kronor för en pensionerad officer, avsedd

såsom biträde åt regementsintendenten. Såsom skäl för denna hemställan

har ämbetsverket anfört, att den förvaltning, för vilken regementsintendenten

vid nämnda regemente hade att svara, vore betydligt större än vid övriga

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majus proposition nr 159.

infanteriregementen. Sålunda omfattade Svea livgarde tre bataljoner under

det att övriga infanteriregementen endast hade två.

Vidare skulle 1. intendenturkompaniet i och med Göta livgardes upphörande

i förvaltningshänsende anslutas till Svea livgarde, vilket även i viss

mån vore fallet med det till Stockholm förlagda detachementet av Östgöta

luftvärnsregemente.

Genom beslut den 22 september 1939 har Kungl. Majit medgivit, att en

officer, vilken såsom pensionerad tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts

till övergångsstat, finge under tiden den 1 oktober 1939 tills vidare intill

den 1 juli 1940 tjänstgöra vid regementet såsom biträde åt regementsintendenten.

Då behovet av ett dylikt biträde åt regementsintendenten torde kvarstå

jämväl efter den 1 juli 1940, anser jag mig böra biträda arméförvaltningens

förslag örn uppförande på regementets stat av en för detta biträde avsedd

arvodesbefattning å 3,180 kronor.

I staterna för innevarande budgetår hava cheferna för samtliga truppförband

av regementes karaktär i enlighet med vad som förutsatts vid tillkomsten

av det nya militära avlöningsreglementet placerats i lönegraden Ob 1. I fråga

örn Värmlands regemente, vilket enligt 1936 års försvarsbeslut avsågs

skola ombildas till en infanterikår, placerades dock chefsbefattningen i den

för andra överstar än regementschefer avsedda lönegraden Oa 6.

Genom beslut av 1939 års lagtima riksdag (skrivelse nr 311) har emellertid

den för sistnämnda truppförband genom 1936 års försvarsbeslut avsedda

personalkadern undergått en sådan utökning, att det ansetts böra bibehålla

sin karaktär av regemente. Redan denna omständighet talar för att den för

regementschefer i militära avlöningsreglementet avsedda lönegraden Ob 1

bör tillämpas jämväl i fråga örn chefen för Värmlands regemente. Härtill

kommer att, såsom jag i annat sammanhang (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten,

Bil. 3 sid. 12—13) föreslagit, infanteriets officersaspirantskola torde

komma att förflyttas till Värmlands regementes etablissement i Karlstad och

underställas chefen för nämnda regemente. Därest så blir fallet kommer denne

chef att med hänsyn till ansvar och befälsställning fullt kunna jämföras med

chefen för ett vanligt infanteriregemente. Då ett likställande i lönehänseende

av ifrågavarande chefsbefattning med övriga regementschefsbefattningar sålunda

är motiverat, vill jag föreslå, att densamma upptages i lönegraden Ob 1

från och med nästkommande budgetår.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle manskapspersonalen vid en var av

strids v agnsbataljoner na vid de s. k. kombinerade infanteriregementena

utgöras av 18 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler och 12 volontärer. Planenligt

skulle denna personal vara rekryterad från och med anställningsåret

1939/40. Före nämnda tid redovisades stridsvagnspersonalen på dåvarande

Göta livgardes stat.

Sedan inspektören för infanteriet i skrivelse till Kungl. Majit den 7 december

1934 framhållit, att det dåvarande rekryteringssystemet vid Göta liv
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

gardes stridsvagnsbataljon icke visat sig ändamålsenligt ur utbildningssynpunkt

utan borde omläggas på sådant sätt, att endast manskap, som förut erhållit

fullständig infanteriutbildning (till och med furirskola), bomme att

anställas vid bataljonen, medgav Kungl. Maj:t, sedan ärendet anmälts i 1935

års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln sid. 22—23), genom brev den

30 augusti 1935, att för vicekorpraler och volontärer vid bataljonen avsedda

beställningar tills vidare finge vakanssättas och de därigenom ledigblivna

lönerna användas för avlönande av underbefäl av högre grad vid bataljonen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 27 januari 1937 anförde inspektören för

infanteriet sedermera, att det sålunda på grund av brevet den 30 augusti 1935

försöksvis tillämpade rekryteringssystemet visat sig lämpligt, varför ytterligare

vakanssättning borde ske av — förutom vicekorprals- och volontärbeställningarna

— jämväl samtliga korpralsbeställningar vid bataljonen med

undantag av den, som vore avsedd för en sjukvårdsbeställningsman. Detta

förslag biträddes av arméförvaltningen, som i sin skrivelse den 10 september

1937 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39 framhöll, att

med hänsyn till vad inspektören för infanteriet anfört angående det nya

rekryteringssystemets lämplighet ett fortsatt provisorium på detta område

knappast vore av behovet påkallat, utan borde erforderliga ändringar å bataljonens

stat vidtagas. I anledning därav föreslog Kungl. Majit i statsverkspropositionen

till 1938 års riksdag sådan ändring av staten för Göta livgardes

stridsvagnsbataljon, att manskapsbeställningarna vid bataljonen, frånsett den

för en sjukvårdare avsedda korpralsbeställningen, skulle komma att utgöras

av uteslutande furirsbeställningar. Härvid förutsattes, att kostnaderna för

manskapets avlöning enligt den föreslagna nya staten skulle hålla sig inom

den för bataljonens manskapsstat i 1936 års försvarsbeslut förutsatta anslagsramen.

Förslaget i fråga lämnades av riksdagen utan erinran och i enlighet med

detsamma upptogos å staten för Göta livgarde, stridsvagnsbataljonen, för

budgetåret 1938/39 45 furirer och 1 korpral. För innevarande budgetår, då

stridsvagnsbatal joner upptagits å Skaraborgs och Södermanlands regementen,

utgöres manskapskadern vid varje bataljon av 34 furirer och 1 korpral.

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen meddelat, att

inspektören för infanteriet nu åter gjort framställning örn ändring av principerna

för rekryteringen av manskapspersonalen vid stridsvagnsvapnet och

därvid anfört bland annat följande:

I inspektörens för infanteriet skrivelse den 27 januari 1937 hade framhållits,

att den minskning i stridsvagnsvapnets kader, som bleve en följd av

;itt endast hava furirer i stället för furirer och korpraler, säkerligen skulle

komma att uppvägas av en bättre kvalitet av underbefäl. Detta förmodande

hade emellertid visat sig icke hålla streck. Sedan det nya rekryteringssystemet

nu tillämpats under en följd av år, och därigenom kunnat till sina verkningar

ingående studeras, hade det enligt samstämmiga rapporter ifrån Göta

livgardes stridsvagnsbataljon visat sig nödvändigt för att kunna tillsätta

samtliga manskapsbeställningar, att i kvalitativt hänseende sänka fordringarna

för det anställda underbefälet långt under vad som kunde anses lämpligt med

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

hänsyn till tjänstens krav. På grund av dessa erfarenheter borde en återgång

ske till det tidigare tillämpade rekryteringssystemet på grundval av de i 1936

års försvarsbeslut fastställda staterna. Med hänsyn till kravet på ökad krigsberedskap

(uppställande av beredskapsförband) vore det synnerligen önskvärt,

att kadern för varje stridsvagnsbataljon samtidigt ökades med 3 furirer.

Då en återgång till det ursprungliga rekryteringssystemet icke kunde ske

utan vissa övergångsformer, hade inspektören föreslagit, att denna övergång

skulle ske på sådant sätt, att den föreslagna nya manskapsstaten för en stridsvagnsbataljon,

nämligen 21 furirer, 9 korpraler, 9 vicekorpraler samt 12 volontärer,

fastställdes att gälla så snart ske kunde med rätt för vederbörande regementschef

att inom samma ekonomiska ram tillsvidare och intill dess vederbörliga

beställningar i olika grader kunnat besättas, behålla i tjänst ett större

antal furirer, än vad staten upptoge.

Inspektörens för infanteriet ifrågavarande förslag har biträtts av arméförvaltningen,

som för egen del anfört, att för den ifrågasatta kaderökningen med

tre furirer talade -— förutom det av inspektören anförda skälet — behovet av

kvalificerade biträden för handhavandet av den dyrbara stridsvagns- och vapenutrustning,

som inginge i stridsvagnsbataljonerna.

Med hänsyn till vad myndigheterna sålunda anfört, anser jag mig icke böra

motsätta mig en återgång till det tidigare tillämpade systemet för rekrytering

av manskapspersonalen vid ifrågavarande bataljoner, vilka numera benämnas

pansarbataljoner. Vidare anser jag mig böra tillstyrka, att kadern vid varje

pansarbataljon ökas med 3 furirer utöver vad som förutsattes i 1936 års härordningsbeslut.

I enlighet härmed torde å vardera av staterna för Skaraborgs och

Södermanlands regementen, pansarbataljonen, för nästkommande budgetår böra

upptagas 21 furirer, 9 korpraler samt 21 vicekorpraler och volontärer. Då en

återgång till det äldre rekryteringssystemet icke synes kunna genomföras utan

en viss övergångstid, torde i anmärkning under respektive stater böra föreskrivas,

att desamma, i vad avser manskapet vid pansarbataljonerna, skola

bringas i tillämpning i mån av avgång bland de enligt vederbörlig stat för

budgetåret 1939/40 anställda furirerna. I

I sin skrivelse den 27 september 1939 har arméförvaltningen gjort framställning

örn utökning av eldarpersonalen vid Wendes och Bodens artilleriregementen.

Beträffande det förstnämnda regementet har arméförvaltningen

därvid anfört i huvudsak följande:

I skrivelse till arméförvaltningens civila departement den 27 juli 1939 hade

chefen för första arméfördelningen framhållit, att Stora Kronohuset i Kristianstad

från och med den 1 oktober 1939 skulle disponeras för expeditionslokaler

för arméfördelnings- och militärområdesstaberna samt för regementsexpeditionen

vid Wendes artilleriregemente ävensom för lokaler för regementets

officersmäss. En i omförmälda byggnad installerad centralvärmeanläggning

beräknades vara driftfärdig den 1 oktober 1939. För denna anläggnings

skötsel och vård erfordrades särskilt utbildad personal. Undersökning

hade verkställts rörande möjligheten att pålägga den vid regementet anställda

maskinist- och eldarpersonalen ansvaret för tillsynen av anläggningen. Med

hänsyn till de vid regementet rådande speciella tjänsteförhållandena, hade

det emellertid befunnits, att en sådan anordning icke lämpligen läte sig

genomföra. I stället borde en särskild eldare tillsättas för skötseln m. m.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

65

av värmeanläggningen i Stora Kronohuset. Denne befattningshavare skulle

då jämsides med sin tjänst såsom eldare jämväl utföra reparationer å andra

under hans tillsyn stående anläggningar och installationer m. m., vartill man

eljest skulle vara nödsakad anlita privat arbetskraft. Dessutom skulle det

åligga honom att såsom gårdskarl hava tillsyn över till byggnaden hörande

gårdsområde ävensom sköta den regementet åvilande skyldigheten till gaturenhållning

inom angränsande delar av staden. Under förekommande semesterperioder

sommartid skulle han slutligen tjänstgöra såsom ersättare för eldarne

vid kasernetablissementen, varigenom nu utgående särskilda kostnader för

vikarier kunde inbesparas.

Sedan en inom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning givit vid handen,

att ett oundgängligt behov av ytterligare en eldare förelåge vid Wendes artilleriregemente,

hade civila departementet genom beslut den 1 september 1939

med stöd av 42 § militära icke-ordinarie reglementet medgivit, att vid

regementet finge från och med den 1 oktober 1939 tills vidare högst till och

med den 30 juni 1940 anställas en extra eldare med avlöning enligt lönegrad

MEx 5 i reglementet samt föreskrivit att härav föranledda kostnader — utom

för rörligt tillägg, som borde utgå av därför avsedda medel —- skulle bestridas

av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda posten till tillfälligt

anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då behovet av denne eldare ansetts komma att bliva för framtiden bestående

har arméförvaltningen hemställt, att i staten för Wendes artilleriregemente

måtte för nästkommande budgetår uppföras ytterligare en befattning

för eldare av 2. klassen med placering i lönegraden MEo 5.

I fråga örn eldarbehovet vid Bodens artilleriregemente har arméförvaltningen

åberopat en av chefen för övre Norrlands trupper i skrivelse till

ämbetsverkets fortifikationsstyrelse den 22 juni 1939 gjord framställning i

ämnet, däri denne anfört i huvudsak följande:

Chefen för Bodens artilleriregemente har anmält, att regementets maskinistoch

eldarpersonal är otillräcklig. Vid regementet finnas en maskinist och en

eldare, vilka under eldningsperioden skola ombesörja eldning i pannor vid

9 olika platser vid regementet, nämligen i norra, mellersta och södra officersbyggnaderna,

mässbyggnaden, norra och södra kasernen, ångcentralen, pjäsexercishuset

samt nya underofficersbyggnaden. Avståndet mellan norra officersbyggnaden

och nya underofficersbyggnaden är omkring 1,200 meter Enär

översyn måste ske flera gånger dagligen, blir den tid mycket knapp, då

maskinist och eldare äro disponibla för vid regementet förekommande mindre

reparationer m. m. av övriga under maskinistens tillsyn varande anläggningar,

installationer m. m., och det har under ett flertal år visat sig, att det

icke varit möjligt för maskinist- och eldarpersonalen att hålla pannrum med

pannor m. m. samt anordningar för vatten och avlopp vid regementet i ett

tillfredsställande och ordentligt skick.

Planerade nybyggnader vid regementet omfatta bland annat ny kasern,

garage och luftvärnsmaterielförråd (varmförråd). Det sistnämnda medför en

ny eldningsplats, under det att pannorna i mässbyggnaden komma att bliva

obehövliga, därigenom att denna byggnad liksom den nya kasernen avses

skola inkopplas på värmecentralen i norra kasernen. Nya garaget beräknas

erhålla värme från pjäsexercishusets pannor, som utökas. Härigenom blir

antalet eldningsplatser oförändrat, men det utökade värmesystemet kommer

att kräva mera tid för eftersyn m. m.

Ilihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majus proposition nr 159.

Under förmälan, att en genom fortifikationsstyrelsen verkställd utredning

bekräftat behovet av förstärkning av eldarpersonalen vid Bodens artilleriregemente,

har arméförvaltningen hemställt, att å regementets stat måtte upptagas

en befattning i lönegraden MEo 5 för en eldare av 2. klassen.

Av vad myndigheterna anfört synes framgå, att eldarpersonalen vid såväl

Wendes som Bodens artilleriregementen är i behov av förstärkning. Jag

anser mig därför böra tillstyrka arméförvaltningens förslag om upptagande

för nästkommande budgetår å vartdera av dessa regementens stater av en

ny extra ordinarie befattning för en eldare av 2. klassen med placering i lönegraden

MEo 5. Då staten för Wendes artilleriregemente för närvarande upptager

två befattningar för eldare av 2. klassen, kommer den följaktligen hädanefter

att upptaga tre dylika befattningar. Bodens artilleriregemente kommer i

likhet med samtliga övriga fältartilleriregementen att erhålla en eldarbefattning

av 2. klassen.

Såsom i det föregående anförts bör staten för officerare och underofficerare

vid luft värn sartilleriet för nästkommande budgetår planenligt

utökas med — förutom visst antal fänriksbeställningar — 4 kaptens-, 2

löjtnants-, 2 fanjunkare- och 2 sergeantsbeställningar, varjämte vardera av

staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen böra utökas med 2

furirsbeställningar.

Såsom framgår av propositionen nr 232 till 1939 års lagtima riksdag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen

(sid. 29—30) har emellertid luftvärnsartilleriet utöver denna planenliga statökning

ansetts vara i behov av vissa ytterligare kaderökningar till följd av

de i nämnda proposition föreslagna beredskapsåtgärderna. Under hänvisning

till vad beträffande detta särskilda ökningsbehov i omförmälda proposition

anförts har arméförvaltningen nu hemställt, att luftvärnsartilleriets stater måtte,

utöver den förut angivna planenliga utökningen, för nästkommande budgetår

utökas med 1 majors-, 1 kaptens-, 3 löjtnants-, 3 styckjunkare-, 2 sergeants-,

5 furirs- och 5 konstapelbeställningar.

Ifrågavarande extra kaderökningar, vilka äro betingade av tillkomsten av

de i propositionen nr 232/1939 omförmälda särskilda beredskapsförbanden ur

luftvärnsartilleriet, anser jag mig böra tillstyrka.

Till följd av vad nu och i det föregående anförts bör staten för officerare

och underofficerare vid luftvärnsartilleriet för nästkommande budgetår utökas

med sammanlagt 1 majors-, 5 kaptens-, 5 löjtnants-, 5 styckjunkare och 4

sergeantsbeställningar. Antalet beställningar för fänrikar torde böra upptagas

med 15.

Staterna för Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen torde vardera

böra utökas nied 7 furirs- och 5 konstapelbeställningar.

Å staten för Karlsborgs luftvärnsregemente äro för närvarande

upptagna bland annat en maskinist och en eldare av 1. klassen. I skrivelse

till Kungl. Majit den 5 januari 1940 hemställde arméförvaltningens

civila departement och fortifikationsstyrelse med anledning av en utav

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

67

chefen för nämnda regemente hos fortifikationsstyrelsen gjord framställning,

att eldarpersonalen vid regementet måtte utökas med en eldare

av 2. klassen. Såsom skäl för denna hemställan anfördes bland annat,

att antalet värmeledningspannor vid de under regementets förvaltning stående

byggnaderna från år 1929 ökats från fyra till tretton, att avståndet mellan de

olika värmeenheterna vore betydande, att värmesystemen i de nytillkomna

värmeenheterna vore omfattande och fordrade mycken tillsyn, att avloppssystemet

vid regementet vore föråldrat och med varje år krävde allt mera

översyn samt att omläggningar och reparationer av elektriska ledningar på

grund av nedskärning i vederbörligt anslag måst i allt större utsträckning

uppdragas åt maskinistpersonalen.

Genom brev den 2 februari 1940 medgav Kungl. Maj:t, att vid nämnda

regemente finge under tiden intill den 1 juli 1940 finnas anställd en extra

eldare med placering i 5:e lönegraden i löneplanen MEx. Samtidigt föreskrev

Kungl. Maj:t, att härav föranledda kostnader skulle bestridas av den under

lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten för tillfälligt anställande

av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Då ifrågavarande befattningshavare torde bliva erforderlig även för framtiden,

anser jag mig böra förorda, att han för nästkommande budgetår upptages

å regementets stat med placering i lönegraden MEo 5.

På därom av chefen för armén gjord framställning har Kungl. Maj:t genom

brev den 30 december 1939 medgivit, att vid Östgöta luft värnsregementes

till Stockholm detacherade division finge tills vidare under tiden 1

januari—30 juni 1940 såsom biträdande tygofficer tjänstgöra en officer, vilken

såsom pensionsavgången tillhörde reserven eller som tvångsvis överförts till

övergångsstat emot åtnjutande av i brevet närmare angiven ersättning.

Då ifrågavarande detachement av Östgöta luftvärnsregemente torde komma

att vara i behov av en särskild tygofficer, så länge detsamma kvarligger i

Stockholm, och då personaltillgången vid regementet icke medgiver, att en

officer på stat avses härför, torde en lämplig pensionerad officer även i fortsättningen

böra anställas för ändamålet. Medel för arvode åt en dylik officer

torde därför böra beräknas under regementets stat, där följaktligen en arvodesbefattning

å 3,180 kronor torde böra upptagas.

Enligt 1936 års försvarsbeslut skulle vid en var av ingenjörkårerna

upprättas en arvodesbefattning för en ingenjörförrådsförvaltare, pensionerad

underofficer. På av Kungl Majit i statsverkspropositionen till 1937 års riksdag

framlagt förslag upptogs för budgetåret 1937/38 arvode för en dylik befattning

i staten för Svea ingenjörkår. Samtidigt ändrades benämningen å befattningsinnehavaren

till förvaltningsunderofficer.

I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit torde för nästkommande

budgetår i vardera av staterna för Göta och Bodens ingenjörkårer planenligt

böra upptagas arvode för en dylik befattningshavare.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majus proposition nr 159.

I staten för Signalregementet torde antalet för förrådsunderofficerare

avsedda, a.rvodesbefattningar i enlighet med arméförvaltningens förslag böra

utökas till det i 1936 års försvarsbeslut avsedda antalet eller alltså till 4.

Beträffande denna stat hava dessutom åtskilliga ytterligare personalökningar

ifrågasatts för nästkommande budgetår.

Sålunda har arméförvaltningen i sin skrivelse den 27 september 1939

föreslagit, att officerspersonalen vid regementets kompani i Boden måtte utökas

med ytterligare en kapten och såsom skäl härför anfört, att de arbetsuppgifter

som för närvarande alåge den såsom chef för nämnda kompani

placerade officeren vore alltför betungande för en person.

Vidare har arméförvaltningen i samma skrivelse gjort framställning örn

ökning av manskapspersonalen vid Bodenkompaniet samt därvid anfört

följande:

1930 års försvarskommission beräknade antalet fast anställt manskap vid

signalregementets i Boden förlagda kompani till 15 furirer, 12 korpraler och

vicekorpraler och 20 volontärer (betänkandet del II, sid. 399). Av dessa avsågos

2 furirer för fästningssignalnätet, 2 furirer och 1 korpral för förvaltningstjänst

och 3 furirer och 3 korpraler såsom beställningsmän. För utbildningen

skulle således återstå 8 furirer, 8 korpraler och vicekorpraler och 20

volontärer. Sedan Bodens kustradiostation genom Kungl. Maj:ts brev den

3 mars 1939 (kommunikationsdepartementet) övertagits av armén, hava från

signalregementets i Boden förlagda kompani 1 furir, 1 korpral, 1 vicekorpral

och 1 volontär varit ständiga signalister därstädes. 1 volontär har dessutom

ständigt mast avses för utbildning till sådan tjänst. Det har härvid visat sig,

att denna personal icke varit tillräcklig, utan hava ytterligare ett underbefäl

och en volontär måst avses härför. Personalen bör således uppgå till 4 underbefäl

och 2 volontärer, för att tjänsten skall kunna skötas på ett tillfredsställande

sätt. Denna personal kan icke deltaga i annan tjänst, varför för

utbildning vid signalkompaniet endast återstår 12 underbefäl och 18 volontären

Denna tillgång är ur utbildningssynpunkt icke tillräcklig. En överflyttning

av personal från regementets huvuddel i Stockholm låter sig med hänsyn

till den ringa tillgången på personal därstädes icke göra, varför enda utvägen

synes vara en ökning av staten för signalregementet med 2 furirer, 2 korpraler

och 2 volontärer, varvid avvägning graderna emellan gjorts så, att befordringsutsikterna

icke försämras.

Slutligen har arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse gjort framställning

örn upptagande å regementets stat av en arvodesbefattning för en pensionerad

officer, avsedd att tjänstgöra såsom adjutant hos den regementsofficer, som

närmast svarar för mobiliseringsförberedelserna vid regementet. Såsom

skäl för denna framställning har arméförvaltningen anfört, att den mångfald

fältförband av olika slag, som vid mobilisering skulle upprättas

vid signalregementets huvuddel och vid Bodens signalkompani, medförde

en synnerligen komplicerad mobiliseringsplanläggning och krävde

tillgång på en på detta område rutinerad och erfaren personal. Än

mera komme så att bliva fallet, då det i 1936 års försvarsordning avsedda

systemet med mobiliseringscentraler inom kort skulle förverkligas. Sagda

system komme nämligen att ställa väsentligt ökade krav på en i detalj utformad

planläggning särskilt i vad beträffade placering av den värnpliktiga

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personalen. Regementets ytterligt knappt beräknade kader av aktiva officerare

medgåve icke, att en kompaniofficer avdelades för kontinuerlig tjänstgöring

vid mobiliseringsavdelningen, utan för detta ändamål borde avses en

pensionerad officer, som odelat kunde ägna sig åt ifrågavarande uppgift.

Av vad arméförvaltningen i ärendet anfört synes framgå, att de sålunda

av ämbetsverket föreslagna personalökningarna vid signalregementet äro av

behovet synnerligen påkallade. Jag anser mig därför böra biträda arméförvaltningens

berörda förslag och tillstyrker alltså, att den här förut angivna

personalen upptages på signalregementets stat för nästkommande budgetår.

Vid uppgörandet av förslag till denna stat torde slutligen hänsyn böra

tagas till den kaderökning, som för signalregementets del erfordras för att

möjliggöra radioanstaltens vid försvarsstaben förseende med erforderlig personal

från armén. Såsom framgår av vad som beträffande denna fråga anförts

1 statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln

sid. 18—21), erfordras av denna anledning för nästkommande budgetår en

ökning av staten med 4 furirer och 5 meniga,

I enlighet med vad som nu anförts bör alltså den ordinarie personalen vid

signalregementet för nästkommande budgetår utökas med 1 kapten, 6 furirer,

2 korpraler och 7 meniga. Vidare bör arvodespersonalen utökas med en

mobiliseringsofficer och 3 förrådsunderofficerare. I anslutning till vad som

i det föregående anförts bör slutligen under rubriken icke-ordinarie befattningshavare

upptagas en ytterligare förrådsmansbefattning. I

I fråga örn staten för officerare och underofficerare vid trängen har jag

vid behandlingen av anslaget till avlöningar åt personal vid arméförvaltningen

föreslagit, att för tillgodoseende av personalbehovet vid sjukvårdsstyrelsen

borde avses en regementsofficer vid trängen samt att för tjänstgöring vid sjukvårdsinspektionen

borde tillkomma en kapten vid trängen. Däremot har jag

icke ansett mig böra biträda ett av arméförvaltningen framlagt förslag om

uppförande å förevarande stat av ytterligare en majorsbeställning, avsedd

såsom chef för trängofficersskolan. I enlighet med vad sålunda anförts och

då trängens officerskader för nästkommande budgetår planenligt skall utökas

med en kaptensbeställning, kommer för nämnda budgetår antalet å stat vid

trängen upptagna majorer att utgöra 6 och antalet kaptener 27.

Å staterna för en var av de fyra trängkårerna bör i enlighet med vad i det

föregående anförts tillkomma ytterligare en förrådsmansbefattning.

Å staten för Norrlands trängkår är för närvarande upptagen en

arvodesbefattning å 3,180 kronor, avsedd för en pensionerad officer, chef för

arméns hundväsende.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 juli 1939 har inspektören för infanteriet

gjort framställning om utökande av den för arméns hundväsende avsedda

personalen och därvid anfört bland annat följande:

Vid arméhundväsendet tillgodoses för närvarande hela arméns behov av

hundar för användning i sjukvårds-, rapport- och dragtjänst samt av för

tjänsten med arméhundar erforderlig utbildning av personal. Kurser för officerare,

underofficerare, underbefäl av det fast anställda manskapet samt värn
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majus proposition nr 159.

Pliktiga anordnas årligen. Under åren 1936—1939 Ilar fast anställd personal

av berörda kategorier i erforderlig omfattning utbildats för 11 infanteriregementen

och samtliga trängkårer. Under sommaren 1939 utbildas vid den förde

värnpliktiga hundförarna avsedda tjänstehundskolan- icke mindre än 45

värnpliktiga. Antalet för tjänst vid armén dresserade stamhundar uppgår för

närvarande till 42, varav 30 fördelade på truppförband och 12 uppställda vid

arméhundgården i Sollefteå. Samtidigt hava 52 enskilda ägare tillhörande

hundar bibringats erforderlig dressyr för att under övningar och vid mobilisering

stå till arméns förfogande, benämnda reservhundar.

Enligt för arméhundväsendets utveckling gällande planer är avsikten att

efterhand under åren 1939—1942 förse samtliga infanteriförband med erforderligt

antal utbildad personal och dresserade tjänstehundar.

Erfarenheten från de år, under vilka arméhundväsendet hittills varit i verk^.

^ket, har givit vid handen, att tiden är inne att vidtaga vissa organisationsförändringar,

därest utbildnings- och dressyrarbetet skall kunna framdeles

bedrivas i erforderlig omfattning och på ett tillfredsställande sätt.

Den för arméhundväsendet fastställda befälsstaten upptager blott en man,

chefen för arméhundväsendet, pensionerad officer. Den för dressyren erforderliga

personalen har ställts till förfogande från truppförbanden. Sålunda

har en underofficer på stat vid trängen alltsedan arméhundväsendets tillkomst

ställts till förfogande såsom dressyrlärare och tillsyningsman över

arméhundgården. Då nämnde fanjunkare avgår ur aktiv tjänst den 1 april

1941, synes tiden vara inne att giva åt ledningen av dressyrarbetet och tillsynen

över arméhundgården en fast organisation. Lämpligen synes detta

kunna ske genom att för befattningen såsom tillsyningsman vid arméhundgården

inrätta en arvodesbefattning för underofficer. Därigenom bliver det

även möjligt att för befattningen avse just fanjunkaren ifråga, vilken torde

vara den ende, som för närvarande äger för befattningen erforderliga kvalifikationer.

Befattningen synes böra tillkomma redan den 1 juli 1940, i vilket

fall bemälde fanjunkare förklarat sig villig att avgå med förtidspension.

Det erforderliga dressyrarbetet har man i övrigt sökt tillgodose genom att

såsom biträdande dressörer anlita från truppförbanden för utbildning vid

arméhundväsendet beordrat underbefäl, som befunnits lämpliga för ändamålet.

Det är givetvis förenat med stora olägenheter för infanteriförbanden

att för tjänstgöring vid arméhundväsendet avstå för andra arbetsuppgifter

avsett underbefäl. Men framförallt giver detta tillvägagångssätt icke den

nödiga kontinuitet och säkerhet i det så betydelsefulla dressyrarbetet. Med

hänsyn härtill är det nödvändigt att genom fastare anställningsformer sörja

för den erforderliga kontinuiteten. Lämpligen synes samma tillvägagångssätt

böra tillämpas som vid ridskolan vid anställning av fodermarskar. Det

erforderliga antalet biträdande dressörer har beräknats till två. Dessa böra

upptagas såsom icke ordinarie befattningshavare i lönegrad MEo 5.

På grund av vad sålunda anförts hemställde inspektören för trängen att

å staten för Norrlands trängkår måtte uppföras dels en för en pensionerad

underofficer avsedd befattning såsom tillsyningsman för arméhundgården

dels ock två befattningar såsom vaktmästare (biträdande dressörer) vid hundgården

med placering i lönegraden MEo 5.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse den 27 september 1939 förklarat sig

biträda inspektörens för trängen ifrågavarande förslag.

Då detta förslag synes vara ändamålsenligt för erhållande av en lämplig

organisation av utbildningen och dressyrarbetet vid arméhundgården, anser

även jag mig böra biträda detsamma, dock att jag icke tillstyrker anställande

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majus proposition nr 159.

av mer än 1 vaktmästare vid hundgården. Å staten för Norrlands trängkår torde

alltså för nästkommande budgetår böra uppföras dels en arvodesbefattning å

2,130 kronor för en pensionerad underofficer, avsedd såsom tillsyningsman

vid arméns hundgård, dels ock under rubriken icke-ordinarie befattningshavare

en befattning i lönegraden MEo 5 för en vaktmästare vid hundgården.

Staten för tygdepartementets fabriker oell anstalter. Beträffande denna stat

förutsätter jag icke någon ändring för nästkommande budgetår.

Staten för sjukvårdsviisendets förrådspersonal. Såsom jag vid behandlingen av

omorganisationen av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i det föregående

framhållit, har i betänkandet rörande nämnda omorganisation även framlagts

förslag till en nyorganisation av förrådspersonalen vid sjukvårdsväsendets

förrådsanstalter, och jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Den genom sjukvårdsstyrelsens försorg anskaffade sjukvårdsmaterielen

finnes upplagd dels vid sjukvårdsstyrelsens förråd i Stockholm och Örebro,

dels vid chefen för övre Norrlands trupper respektive militärbefälhavaren på

Gotland underställda ständiga krigssjukvårdsmaterielförråd i Boden och på

Gotland. Härförutom finnes vid varje trängkår i krigsförråd upplagd sjukvårdsmateriel.

Vården och redovisningen av materielen vid förråden i Stockholm

och Örebro omhänderhavas under sjukvårdsintendenten av den vid sjukvårdsstyrelsen

tjänstgörande förrådsförvaltaren (pensionerad underofficer).

Bör tillsynen över förrådet i Stockholm finnes anställd en förrådsvaktmästare

i lönegrad Ca 7. Såsom uppbördsman vid förrådet i Örebro tjänstgör sedan

en följd av år en av inspektören för trängen enligt Kungl. Maj:ts medgivande

därtill beordrad underofficer å övergångsstat vid trängen. De ständiga krigssjukvårdsmaterielförråden

i Boden och på Gotland stå under tillsyn av förrådsförvaltaren

vid garnisonssjukhuset i Boden respektive sjukvårdsunderofficeren

vid Gotlands infanteriregemente. Slutligen lia för tillsynen och

vården av den vid trängkårerna upplagda krigssjukvårdsmaterielen för varje

trängkår beräknats en sergeant såsom sjukvårdsförrådsunderofficer samt en

korpral såsom sjukvårdsförrådskorpral.

Beträffande innebörden av det av de sakkunniga framlagda förslaget må

ur de sakkunnigas betänkande (sid. 68—69) anföras följande:

De omfattande undersökningar rörande sjukvårdsmaterielen, som under de

senaste åren verkställts inom sjukvårdsstyrelsen, hava till fullo ådagalagt behovet

av en för materielens vård och redovisning särskilt avsedd kvalificerad

personal. Den utökning av den dyrbara materielen, som befunnits ofrånkomlig,

har även aktualiserat kravet på en utökning av förrådspersonalen.

Den nu verkställda utredningen har givit till resultat, att den organisatoriskt

sett lämpligaste lösningen av ifrågavarande spörsmål är sammanförandet å

en särskild stat av den personal, som erfordras för ifrågavarande förrådsverksamhet.

I samband därmed bör den personal vid trängkårerna, som tagits i

anspråk för sjukvårdsförrådstjänsten, lösgöras för andra arbetsuppgifter, för

vilkas utförande denna personal oundgängligen erfordras och med vilka den

kommer att bliva fullt sysselsatt. Bör omhänderhavandet av trängkårernas

förråd av krigssjukvårdsmateriel skulle alltså av den å berörda stat upptagna

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personalen erforderligt antal placeras vid respektive trängkårs- och personalen

darmed oliva i denna sin tjänst underställd vederbörande kårchef.

Såsom det anförda utvisar, är det sålunda av stor betydelse att för vården

och redovisningen av ovannämnda åtta förråd äga tillgång till erforderligt

antal personer, som icke blott äro val kvalificerade för denna verksamhet

utan även kunna odelat ägna sig åt sin arbetsuppgift. Med hänsyn till det

ansvar och de tjänsteplikter, som komma att åläggas dessa befattningshavare,

torde de bliva närmast jämförliga med tygförvaltare av 2. klassen vid fälttygkåren.

De torde följaktligen böra hänföras till lönegrad Ca 15. Med denna

lonegradsplacering vinner man dels att befattningshavaren kan, till följd av

den högre pensionsåldern, kvarsta vid befattningen under en längre följd av

år med därav följande större skicklighet och rutin vid göromålens omhänderhavande,

dels ock att befattningen blir eftersträvansvärd, vilket möjliggör

större urval vid befattningens tillsättande.

Såsom biträden vid tillsynen över förråden böra finnas anställda dels vid

förrådet i Stockholm, på sätt hittills varit fallet, en förrådsvaktmästare i lönegrad

Ca 7, dels ock förrådsman i lönegrad MEo 5. Under utredningen har

övervägts, huruvida icke även vid trängkårernas förråd av sjukvårdsmateriel

bora finnas förrådsvaktmästare i lönegrad Ca 7. Med hänsyn till nödvändigheten

att begränsa kostnaderna synes man emellertid böra stanna vid att blott

rakna med förrådsman i lönegrad MEo 5. Antalet förrådsman bör utgöra

två vid vart och ett av förråden i Stockholm och vid trängkårerna. Därjämte

erfordras en förrådsman vid vart och ett av förråden i Örebro och Boden samt

på Gotland. Det förutsättes givetvis, att vid tillsättandet av befattning såsom

dylik förrådsman äldre, i tjänsten väl vitsordat underbefäl i första hand bör

ifrågakomma.

Ifrågavarande personal synes, i enlighet med vad här anförts, lämpligen

böra upptagas å en särskild stat, benämnd stat för sjukvårdsväsendets förrådspersonat.

A denna stat torde alltså böra upptagas:

8 sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegrad .................................... Ca 15

1 förrådsvaktmästare » » ................................ Ca 7

13 förrådsmän » » .............................. MEo 5

Vissa av de myndigheter, vilka till följd av remiss utlåtit sig över förenämnda

betänkande, hava även uttalat sig beträffande den nu förevarande

organisationen.

Arméförvaltningen har förklarat sig till alla delar biträda de sakkunnigas

ifrågavarande förslag. Sjukvårdsmaterielförråden, sådana de enligt gällande

planer skulle upprätthallas, representerade synnerligen betydande ekonomiska

värden. Det syntes vara ägnat att medföra önskvärd reda och ordning i hithörande

förhållanden att ifrågavarande personal sammanfördes å särskild stat.

Statskontoret hai uttalat, att det i väsentlig mån undandroge sig ämbetsverkets

bedömande, huruvida hela den personal, som beräknats för detta ändamål,

vore av behovet påkallad eller icke. Ämbetsverket ville emellertid ifråga

sätta behövligheten av att såsom förrådsförvaltare anställa beställningshavare

i så relativt hög lönegrad som Ca 15. Försiktigheten syntes under alla omständigheter

bjuda, att dessa befattningshavare tills vidare i avvaktan på närmare

erfarenhet anställdes såsom extra ordinarie tjänstemän. Det syntes för

övrigt förtjänt att tagas under övervägande, örn icke i syfte att nedbringa per
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Majus proposition nr 159.

sonalkostnaderna pensionerade underofficerare borde mot visst arvode anställas

i större eller mindre utsträckning för handhavande av de uppgifter, örn

vilka här vöre fråga.

För egen del finner jag mig böra biträda förslaget örn att uppföra sjukvårdsväsendets

civila förrådspersonal under en särskild stat. Lika med statskontoret

finner jag mig emellertid böra föreslå vissa beskäringar i den personalorganisation

för sjukvårdsförråden som av de sakkunniga föreslagits.

Vad då först beträffar förrådetiStockholm — vilket såsom av den i det

föregående lämnade redogörelsen framgår under sjukvårdsstyrelsens sjukvårdsintendent

(pensionerad officer) förvaltas av den vid styrelsen tjänstgörande,

av medel under arméförvaltningens stat avlönade förrådsförvaltare!!

(pensionerad underofficer) samt en å staten för fältläkarkåren upptagen förrådsvaktmästare

(lönegrad Ca 7) — förutsätter jag beträffande denna organisation

tills vidare ingen annan ändring än att förrådet i enlighet med de sakkunnigas

förslag torde böra tillföras två förradsmän (lönegrad MEo 5).

Vidkommande härefter förrådet i Örebro, torde det vara lämpligt att

det närmaste inseendet över detta förråd anförtros åt en befattningshavare,

tillhörande den av de sakkunniga föreslagna kategorien sjukvårdsförrådsförvaltare

(lönegrad Ca 15). Personalbehovet i övrigt vid detta förråd torde —

med bibehållande tills vidare av den nuvarande anordningen med en underofficer

på övergångsstat vid trängen såsom uppbördsman — kunna beräknas

till en förrådsman.

Beträffande båda de nu avhandlade förråden synes det icke omöjligt, att

en annan organisation i en framtid kan visa sig mera ändamålsenlig. En föinyad

prövning av detta spörsmål torde emellertid få bliva beroende av erfarenheterna
Jämväl

förråden i Boden och på Gotland torde vara i behov av en

viss personalförstärkning. I avseende å dessa förråd, över vilka tillsynen alltjämt

torde böra utövas i den ordning som nu sker, finner jag mig böra föreslå,

att personalen vid ettvart av dem förstärkes med en förrådsvaktmästare och en

förrådsman.

Vad slutligen angår vården av förråden vid trängkårerna, vilken för

närvarande handhaves av en sjukvardsförradsunderofficer (sergeant) med biträde

av en sjukvårdsförrådskorpral, synes denna organisation i stort sett vara

ändamålsenlig, varför densamma i varje fall tills vidare bör bibehållas. För

att bereda nu angivna befattningshavare lättnad i arbetsbördan torde det vara

lämpligt att till ettvart av här ifrågavarande förråd knyta en förrådsman.

Som jag ej har något att erinra mot den av de sakkunniga föreslagna anordningen,

att här avsedd personal sammanföres å en gemensam stat, benämnd

staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal, torde i anslutning till det

ovan anförda å denna stat böra upptagas följande befattningshavare.

1 sjukvårdsförrådsförvaltare i lönegrad ....................................... Ca 15

3 förrådsvaktmästare » » ....................................... *^a 1

!) förrådsmän » ....................................... MEo 5

1 pensionerad underofficer, arvode kronor .................................... 2,130

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Av förrådsvaktmästartjänsterna äro endast två nja, i det att den för sjukvårdsstyrelsens

förråd i Stockholm avsedda beställningen finnes uppförd å

fältläkarkårens stat. I det föregående har jag med hänsyn till det här framlagda

förslaget gjort framställning om nämnda beställnings uteslutande från

berörda stat.

För den pensionerade underofficeren (förrådsförvaltaren vid sjukvårdsstyrelsens

förråd i Stockholm) är för närvarande arvode beräknat å staten

för arméförvaltningen. Med hänsyn till befattningens nära anknytning till

den här ifrågavarande förrådsorganisationen synes det lämpligare, att arvodet

uppföres å staten för sjukvårdsväsendets förrådspersonal och att befattningen

i fråga benämnes förrådsunderofficer.

Staten slutar å ett belopp av 45,800 kronor.

Staterna för väg''- oell vattenbyggnadskårens chefsexpedition samt armémuseum.

Beträffande ifrågavarande stater ifrågasätter jag icke några ändringar för

nästkommande budgetår.

Staten för arméns sjuksköterskekår. Å denna stat äro för budgetåret 1939/40

upptagna 30 befattningar för sjuksköterskor, samtliga i lönegraden MEo 7.

Enligt vad arméförvaltningen meddelat hava innehavarna av dessa befattningar

för nämnda budgetår av ämbetsverkets sjukvårdsstyrelse fördelats till

tjänstgöring med en å ett vart av följande truppförband: Kronobergs och

Hallands regementen, Södra och Norra skånska infanteriregementena, Skånska

kavalleriregementet, Wendes artilleriregemente, Smålands arméartilleriregemente,

Skånska trängkåren, Jämtlands fältjägarregemente, Dalregementet,

Hälsinge regemente, Norrlands artilleriregemente, Norrlands trängkår, Skaraborgs,

Älvsborgs, Bohusläns och Värmlands regementen, Göta artilleriregemente,

Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet,

Upplands och Södermanlands regementen, Svea ingenjörkår, Signalregementet,

Norrbottens regemente (Norrbottens artillerikår m. fl.), Västerbottens

regemente, Bodens ingenjörkår (Bodens artilleriregemente m. fl.), Norrlands

dragonregemente samt Gotlands infanteriregemente.

Efter att hava erinrat om att 1930 års försvarskommission framhållit,

att det för den militära sjukvården vore av synnerlig betydelse, att vid varje

truppförband hava en sjuksköterska, har arméförvaltningen vidare anfört bland

annat följande.

Med det i staten för arméns sjuksköterskekår upptagna antalet av 30 sjuksköterskor

kan emellertid icke detta krav fyllas. Framställningar från truppförband,

som icke kunnat tilldelas sjuksköterska, örn erhållande av extra sjuksköterska

hava i viss utsträckning kunnat tillmötesgås genom anlitande av

den i staten upptagna anslagsposten för anställande av extra sjuksköterskor.

Då dessa anslagsmedel icke torde vara avsedda för långtidsanställning av

sköterskor utan fastmera för att tillgodose tillfälliga behov, exempelvis under

semestrar, tjänstledighet och sjukdom samt vid ökad sjuklighet på truppförbanden,

har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ansett sig böra i görligaste

män begränsa tiden för anställande av extra sköterskor vid truppförband, som

icke tilldelats sjuksköterska.----

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Majus proposition nr 159.

Det torde även ur ekonomisk synpunkt vara nödvändigt, att samtliga truppförband,

som hava egen sjukavdelning, erhålla vart och ett sin sjuksköterska.

Örn ett truppförband saknar sköterska, nödgas nämligen truppförbandsläkaren

i många fall avpollettera till sjukhus även sådana sjuka, som eljest med ekonomisk

fördel skulle kunna vårdas vid truppförbandet. Då sjukhuskostnaderna

— både på civila lasarett och garnisonssjukhus — äro avsevärt högre än vid

truppförbandens sjukavdelningar, böra för att nedbringa sjukvårdskostnaderna

inga andra avpolletteras till sjukhus än de, som äro i behov av sjukhusvård

eller sådan behandling, som icke kan meddelas vid truppförbandet. — —

Vid trängkårens föreligger dessutom ett fortbestående behov av sjuksköterska

för biträde vid sjukvårdsmanskapets utbildning.

De truppförband, vilka hava egen sjukavdelning och vid vilka till följd

härav, i enlighet med vad ovan anförts, böra finnas anställda sjuksköterskor

året om, utgöras av:

Jönköpings-Kalmar regemente

Västernorrlands regemente

Livregementet till häst

Livregementets husarer

Svea artilleriregemente

eller sammanlagt 10 truppförband.

Gotlands artillerikår

Karlsborgs luftvärnsregemente

Göta ingenjörkår

Svea trängkår

Göta trängkår

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt,

att å staten för arméns sjuksköterskekår måtte för nästkommande budgetår

upptagas 40 sjuksköterskor.

Det torde vara uppenbart, att det ur sjukvårdssynpunkt måste anses vara

önskvärt, att ett vart av de truppförband, vilka disponera egen sjukavdelning,

jämväl äga tillgång till egen sjuksköterska. Även ur ekonomisk synpunkt

torde, såsom arméförvaltningen framhållit, en dylik anordning vara önskvärd,

då avpolletteringar av sjukdomsfall från truppförbandens sjukavdelningar

till garnisonssjukhus eller lasarett därigenom i många fall skulle kunna onödiggöras.

Det synes därför vara ändamålsenligt, att arméns sjuksköterskekår

nu utökas, så att nämnda önskemål kan tillgodoses. Jag har därför ansett

mig böra biträda arméförvaltningens förevarande förslag, varigenom sjuksköterskekåren

skulle komma att utökas med 10 nya befattningar. Antalet

sjuksköterskebefattningar å staten för arméns sjuksköterskekår bör alltså för

nästkommande budgetår upptagas med 40. Anslagsposten för löner åt dessa

befattningshavare torde för nästkommande budgetår böra upptagas med

128,500 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande år

av 27,300 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande förevarande

stat, torde densamma för det kommande budgetåret böra upptagas med en

slutsumma av (117,100 + 27,300=) 144,400 kronor.

V. Polispersonalen.

[ fråga örn den å staten för polispersonalen i Boden och å Karlsborg upptagna

personalen ifrågasätter jag icke någon ändring för nästkommande

budgetår.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Majis proposition nr 159.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Såsom jag i det föregående anfört torde antalet extra ordinarie fänrikar

för nästkommande budgetår böra beräknas till cirka 150. För lön åt dessa

befattningshavare torde böra beräknas en anslagspost av förslagsvis 455,000

kronor.

C. Rörligt tillägg.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår upptaget ett belojjp av

1.475.000 kronor. Med hänsyn till de utökningar i kadrerna som föreslagits

ävensom till höjningen av den levnadskostnadsindex som ligger till grund för

beräknande av rörligt tillägg torde för ändamålet för nästa budgetår böra beräknas

ett förslagsvis angivet belopp av 2,250,000 kronor.

D. Kallortstillägg.

Anslagsposten för kallortstillägg är för innevarande budgetår upptagen med

ett belopp av 97,000 kronor.

Arméförvaltningen har meddelat, att nytillkommande beställningar och

befattningar för nästkommande budgetår torde komma att medföra en ökad

belastning å förevarande anslagspost av omkring 3,000 kronor.

Jämlikt nu gällande bestämmelser äger det fast anställda manskapet icke

uppbära kallortstillägg. Enligt det föreliggande förslaget till nytt manskapsavlöningsreglemente

har dock även denna personal i viss utsträckning ansetts

böra göras delaktig av denna förmån. Sålunda skall enligt förslaget i fråga

kallortstillägg tillkomma, förutom beställningshavare tillhörande löneplanen

Mb i manskapsavlöningsreglementet, sådan beställningshavare med lön enligt

lönegraden Ma 3 i samma reglemente, vilken kan räkna en anställningstid av

minst 8 år. Med hänsyn till de villkor, som för manskapets del skola gälla

för erhållande av kallortstillägg, torde emellertid de föreslagna nya bestämmelserna

icke komma att påverka anslagsbelastningen i sådan grad, att en

uppräkning av anslagsposten till kallortstillägg därav synes böra föranledas.

Nämnda anslagspost torde därför för nästkommande budgetår böra upptagas

med (97,000 + 3,000 =) 100,000 kronor.

E. Felräkningspenningar.

Under denna rubrik beräknades för innevarande budgetår ett belopp av

16.000 kronor.

Enligt 32 § 1939 års militära avlöningsreglemente äger beställningshavare,

som å tjänstens vägnar handhar penninguppbörd eller verkställer kontant utbetalning

av medel, enligt av Kungl. Majit fastställda grunder erhålla felräkningspenningar

till belopp, som skall bestämmas med hänsyn till de omständigheter,

under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och i förhållande till

uppbördens eller utbetalningens omfattning.

I anslutning till ikraftträdandet av förenämnda reglemente uppdrog Kungl.

Majit genom beslut den 30 juni 1939 ät armé-, marin- och flygförvaltningarna

att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag till de föreskrifter, som

kunde finnas erforderliga för att reglera, i vilken omfattning och med vilka

belopp felräkningspenningar skulle utgå inom de olika förvaltningsområdena.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Majus proposition nr 159.

Sedan dylika förslag inkommit och försvarsväsendets lönenämnd däröver

avgivit utlåtande, är ärendet beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

I avvaktan å det beslut, som kan komma att fattas rörande felräkningspenningar

inom lantförsvarets förvaltningsområde, torde kostnaderna för

ifrågavarande förmåner få beräknas till samma belopp som för innevarande

budgetår, eller 16,000 kronor.

F. Hyres- och ortstillägg.

Under rubriken »Hyresbidrag åt visst underbefäl» är för innevarande

budgetår upptagen en anslagspost å 240,000 kronor.

Enligt det föreliggande förslaget till manskapsavlöningsreglemente skall

den nuvarande förmånen av hyresbidrag efter detta reglementes ikraftträdande

försvinna och ersättas av en löneförmån benämnd hyres- och ortstillägg, som

i stället för fri inkvartering må utgå till beställningshavare, vilka kunna räkna

viss minsta anställningstid. Hyres- och ortstillägget avses skola utgå efter

ortsgruppsfördelning med lägst 252 och högst 828 kronor för gift beställningshavare

samt med lägst 168 och högst 456 kronor för annan beställningshavare.

De årliga kostnaderna för ifrågavarande förmån torde kunna beräknas till

290,000 kronor, med vilket belopp förevarande anslagspost följaktligen torde

böra upptagas för nästkommande budgetår.

G. Anställning spenningar. H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap. I. Lönefyllnad åt musikdirektörer.

J. Kostnader för musikelever.

Under dessa rubriker torde i enlighet med arméförvaltningens förslag för

budgetåret 1940/41 böra beräknas samma belopp som för innevarande budgetår

eller respektive 74,000, 100,000, 7,980 och 23,940 kronor.

K. Gottgörelse för tjänstehästar.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår upptaget ett belopp

av 12,500 kronor. Beloppet har beräknats med utgångspunkt från ett hästantal

av 50.

Enligt vad arméförvaltningen meddelat uppgick antalet egna tjänstehästar

i september 1939 till 30. På grund av hästarnas låga ålder kunde man enligt

ämbetsverkets mening icke räkna med att detta antal komme att nedgå till

nästkommande budgetår, varför man borde utgå från detsamma vid beräkningen

av medelsbehovet för nämnda budgetår.

I enlighet härmed bör under förevarande rubrik upptagas ett belopp av

7,500 kronor.

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Arméförvaltningen har meddelat, att under budgetåret 1940/41 11 fänrikar,

tillhörande i Boden förlagda truppförband, torde komma att utexamineras

från krigsskolan.

Mod hänsyn härtill torde förevarande anslagspost för nämnda budgetår

böra upptagas med 22,000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Majus proposition nr 159.

M. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde förevarande anslagspost,

vilken för innevarande budgetår är upptagen med 715,000 kronor, för budgetåret

1940/41 böra upptagas med 720,000 kronor.

N. Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik har i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen

för budgetåret 1939/40 upptagits ett belopp av 327,914 kronor.

Genom brev den 30 juni 1939 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet

bilagd förteckning upptagna arvoden m. fl. till vissa belopp bestämda ersättningar

-—- med undantag av de i förteckningen tillika angivna belopp för

remontdepåernas personal samt till arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare

och landstormsförrådsförvaltare, för vilka belopps användande särskilda

stater fastställts — finge från och med den 1 juli 1939 och tills vidare

intill den 1 juli 1940 utgå med högst de i förteckningen angivna, för helt år

beräknade belopp. Förenämnda förteckning slutar å ett belopp av 346,166

kronor. Avvikelsen från slutsumman i den för riksdagen framlagda beräkningen

beror till huvudsaklig del på att de belopp, som i den fastställda förteckningen

upptagits för remontdepåernas personal och för arvoden m. m. åt

landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare, åtskilligt

överstiga de belopp, som för motsvarande ändamål upptagits i den för riksdagen

framlagda anslagsberäkningen.

De arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning och å förteckningen

upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med

avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret m. fl.», uppgå för

närvarande till sammanlagt 6,174 kronor.

För nästkommande budgetår ifrågasätter jag icke några ändringar beträffande

dessa arvoden.

Under rubriken B i arvodesförteckningen äro för närvarande medel upptagna

för bland annat arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och

landstormsförrådsförvaltare. För detta ändamål har tidigare under åtskilliga

år beräknats ett belopp av 195,500 kronor. Såsom omförmäldes i propositionen

nr 247 till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under

riksstatens fjärde huvudtitel förutsatte 1936 års försvarsutskott i sitt av riksdagen

i förevarande avseende godkända utlåtande nr 1, att ifrågavarande kostnader

skulle kunna minskas med de under respektive truppförbands stater

beräknade kostnaderna för arvoden åt mobiliseringsofficerare vid infanteriregementena

på fastlandet eller med tillhopa (20 X 3,180 =) 63,600 ki*onor.

Då den nya landstormsorganisationen, beträffande vilken utredning sedan åtskillig

tid pågått inom arméstaben, förutsattes skola träda i kraft i början av

år 1940, ansågs arvodesbeloppet för budgetåret 1939/40 kunna nedskäras med

15,500 kronor till 180,000 kronor, med vilket belopp det därför upptogs i de

i propositionen framlagda kostnadsberäkningarna för nämnda budgetår.

Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende lämnades av riksdagen utan

erinran.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Majus proposition nr 159.

I den genom förenämnda brev den 30 juni 1939 fastställda arvodesförteckningen

för innevarande budgetår har emellertid nyssnämnda arvodesbelopp

med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som den förstärkta försvarsberedskapen

medfört för landstormsområdesbefälhavarna, ansetts böra ökas till

195,000 kronor.

Den inom arméstaben pågående, i propositionen nr 247/1939 omförmälda

utredningen rörande landstormens omorganisation har ännu icke slutförts.

Emellertid hava inom staben ingående undersökningar verkställts beträffande

de närmare förutsättningarna och sättet för omorganisationens genomförande.

Uti en från arméstaben till arméförvaltningen överlämnad promemoria har

beträffande dessa undersökningar anförts i huvudsak följande:

De uppgifter, som för hemortsförsvaret tillkomma landstormen, hava

ställt allt större krav på förbandens organisation, utrustning och beväpning

m. m. Betydelsen av en väl fungerande organisation, som snabbt kan träda i

funktion, har genom omständigheternas makt blivit allt mer framträdande.

Särskilt är detta fallet beträffande landstormsförbanden, vilkas mobilisering

måste försiggå under former, väsentligt avvikande från linjeförbandens. Dessa

senare äga nämligen tillgång på en rutinerad befälskader, som vid mobilisering

är till större delen omedelbart disponibel. Kraven på denna för landstormen

avsedda särskilda organisation bliva av denna anledning synnerligen

stora, såväl vad det i fredstid bedrivna, ytterst minutiösa och omfattande

förberedelsearbetet beträffar som ock i fråga örn mobiliseringens genomförande.

Skäl föreligga att icke anse förhållandena i dessa avseenden för

närvarande fullt tillfredsställande.

Med tillkomsten av mobiliseringsofficerarna hava förutsättningarna för

ett betryggande planläggningsarbete likväl blivit i väsentlig grad förbättrade.

Såväl förberedelsearbetet som i synnerhet genomförandet av landstormsförbandens

mobilisering kräva dock allt fortfarande en decentralisering av

organisationen i vissa delar.

De arbetsuppgifter, som numera åvila landstormsområdesbefälhavarna,

hava genom förhållandenas utveckling blivit till såväl art som omfattning helt

andra än tidigare, vilket framträtt icke minst under den senaste tiden. De

arvoden, som i allmänhet tillkomma dessa befattningshavare, kunna därför

icke anses vara fullt avpassade efter de ökade arbetsuppgifterna och ansvaret.

Ett bibehållande av den nuvarande organisationen synes ur beredskapssynpunkt

väl motiverat men kräver med nödvändighet sådan omreglering

av nu utgående arvoden, att dessa komma att bättre än nu är fallet

svara mot landstormsområdesbefälets ansvar och arbetsuppgifter.

En omorganisation inom den av särskilda utskottet nr 1 vid 1936 års

riksdag angivna kostnadsramen skulle däremot kräva en så betydande reducering

av antalet befattningshavare, att det erforderliga förberedelsearbetet

samt ett betryggande genomförande av mobiliseringen äventyras.

Under utredningens gång har i samband med förberedelsearbetet för ny

krigsorganisation för landstonnen övei’vägts, örn icke beträffande vissa delar

av mobiliseringsförberedelserna åtskilliga — för övrigt av utvecklingen betingade

— förenklingar kunde vidtagas. . . Ehuru utredningen till följd av med

frågan i övrigt förknippade spörsmål icke ännu kunnat slutföras, synes densamma

dock på nuvarande stadium giva vid handen, att kostnaderna för

genomförande av den ifrågasatta organisationen — förutom för arvoden åt

mobiliseringsofficerarna — torde- för arvoden till landstormsområdesbefälhavare

och landstormsförrådsförvaltare komma att uppgå till omkring 250,000

kronor.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I enlighet med vad sålunda anförts har arméförvaltningen föreslagit, att

för arvoden m. m. till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare

måtte för nästkommande budgetår beräknas ett belopp av 250,000

kronor.

Häremot har jag icke något att erinra.

I detta sammanhang anser jag mig böra till riksdagens kännedom meddela,

att Kungl. Maj:t genom brev den 10 november 1939 och den 19 januari 1940

medgivit, att särskild ersättning — utöver årligt arvode enligt gällande stat —

finge utgå till landstormsområdesbefälhavare och landstormsförrådsförvaltare

för ökat arbete under år 1939 och 1940 till följd av den förstärkta försvarsberedskapen,

ävensom föreskrivit, att härav föranledda kostnader skulle bestridas

av det för försvarsväsendet för budgetåret 1939/40 uppförda förskottsanslaget

till lantförsvaret.

För remontdepåernas personal torde för nästkommande budgetår böra upptagas

samma belopp som för innevarande budgetår eller 78,600 kronor.

I enlighet med vad som nu anförts har uppgjorts en ny »Förteckning över

vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 72). Denna

förteckning slutar å 401,166 kronor, vilket belopp torde böra upptagas i anslagsberäkningen

för budgetåret 1940/41 under rubriken »Vissa arvoden m. m.».

O. Avlöning till civila skrivbiträden.

Vid anmälan inför Kungl. Majit i statsrådet den 24 mars 1939 av frågan

örn avlåtande till riksdagen av proposition angående vissa avlöningsanslag

under riksstatens fjärde huvudtitel framhöll jag med anledning av en av

arméförvaltningen i ämnet gjord framställning, att det syntes vara uppenbart,

att civil personal för skrivhjälp i viss utsträckning behövde ställas till truppförbandsexpeditionernas

förfogande, därest skrivarbetet därstädes skulle

kunna skötas på ett tillfredsställande sätt utan regelmässigt anlitande av

för sådant arbete icke avsedd militär personal. Emellertid syntes ytterligare

utredning vara erforderlig, innan denna fråga kunde upptagas till slutligt

avgörande.

Genom brev den 15 juni 1939 uppdrog Kungl. Majit sedermera, bland

annat, åt arméförvaltningens civila departement att verkställa ytterligare utredning

angående behovet av civila skrivbiträden vid truppförbandsexpeditionerna

vid armén samt till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill

denna utredning kunde giva anledning.

Med föranledande härav har civila departementet från samtliga arméfördelningschefer,

chefen för Övre Norrlands trupper och militärbefälhavaren

på Gotland infordrat vissa uppgifter i ärendet.

Vidare har chefen för armén efter i ärendet verkställd utredning i skrivelse

den 19 augusti 1939 till civila departementet anfört bland annat följande:

önskemålet synes vara att vid samtliga expeditioner erforderlig skrivhjälp

finnes tillgänglig utan att värnpliktig personal avsedd för utbildning

med vapen behöver anlitas samt att befälspersonalen icke personligen behöver

utföra rent mekaniskt renskrivningsarbete. Av de infordrade upp
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 159

gifterna synes framgå att vid ett infanteriregemente härför erfordras 3 skrivbiträden

— 1 för avdelning I, 1 för avdelning IY och kassaförvaltningen oell

1 för inskrivningsexpeditionen. Vid kavalleriet, artilleriet och Signalregementet

synes behovet vara 2 per regemente — 1 för avdelning I och 1 för

avdelning IY och kassaförvaltningen. Yid ingenjör- och trängtrupperna synes

1 skrivbiträde per kår vara tillfyllest.

Ovan angivna antal skrivbiträden utgöra vid infanteriet 63, vid kavalleriet,

artilleriet och Signalregementet 30, vid ingenjör- och trängtrupperna 7 eller

tillsammans 100 stycken. Härtill kommer skrivbiträden vid de högre truppförbandens

staber med minst 2 per stab utom vad beträffar militärbefälet på

Gotland, där ett skrivbiträde synes tillfyllest, eller tillsammans 11 stycken.

För egen del har arméförvaltningen beträffande denna fråga anfört bland

annat följande:

Kostnaderna för avlöning, enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder,

till sålunda föreslaget antal civila biträden komma att utgöra, om därför

avses kontorsbiträde!! i lönegrad MEo 4, omkring 323,350 kronor, och, örn

skrivbiträden i lönegraden MEo 2 avses, omkring 289,700 kronor.

På grund av vad som vid den i ärendet verkställda utredningen framkommit,

finner arméförvaltningen oundgängligen erforderligt, att vid truppförbanden

finnas anställda civila skrivbiträden i viss omfattning. Det torde

emellertid möta vissa svårigheter att nu fastställa det antal skrivbiträden,

som böra upptagas på staterna. Vidare kan tvekan råda, vilken löneställning

bör avses för ifrågavarande skrivbiträden.---

Vid övervägande härav har arméförvaltningen funnit sig böra stanna vid

att föreslå att tills vidare, i avvaktan på ytterligare erfarenhet rörande ifrågavarande

anordning, under avlöningsanslaget upptages en särskild anslagspost

å förslagsvis 200,000 kronor att stå till Kungl. Maj:ts disposition för anställande

vid truppförbanden, efter prövning i varje särskilt fall, av oundgängligen

erforderligt antal extra skrivbiträden i lönegraden MEx 2.

Av den i ärendet verkställda utredningen torde framgå, att ett påtagligt

behov av civil skrivhjälp för närvarande föreligger vid truppförbandsexpeditionerna.

Särskilt gäller detta truppförbandens kassaförvaltningar men i viss

utsträckning jämväl de övriga avdelningarna av regementsstaberna. Det synes

vara uppenbart, att anställandet vid dessa expeditioner av rutinerad civil

skrivhjälp skulle komma att i väsentlig grad underlätta arbetet därstädes,

varjämte behovet av militär personal för utförande av vanligt skrivmaskinsarbete

och dylikt skulle minskas eller försvinna. Med hänsyn härtill anser

jag det ändamålsenligt, att civila skrivbiträden i viss utsträckning anställas

vid truppförbandsexpeditionerna. I detta sammanhang anser jag mig böra

erinra om att Kungl. Majit redan genom brev den 22 september och den

17 november 1939 medgivit anställandet i viss utsträckning av kvinnliga extra

skrivbiträden vid dessa expeditioner intill den 1 juli 1940. Samtidigt har

föreskrivits, att kostnaderna för dessa skrivbiträden skola bestridas, i den

män de föranledas av den förstärkta försvarsberedskapen, av det å förskottsstaten

för försvarsväsendet uppförda anslaget till lantförsvaret, samt i övrigt

av den under lantförsvarets avlöningsanslag uppförda anslagsposten för

tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. lii.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

För nästkommande budgetår torde i enlighet nied vad arméförvaltningen

föreslagit under avlöningsanslaget böra uppföras en särskild anslagspost att

stå till Kungl. Maj:ts förfogande för anställande i erforderlig omfattning av

extra skrivbiträden vid truppförbanden. Denna anslagspost torde i avvaktan

på närmare erfarenhet angående medelsbehovet böra upptagas med ett belopp

av förslagsvis 200,000 kronor.

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

I anledning av väckta förslag hava 1934—1939 års riksdagar bemyndigat

Kungl. Maj:t att under budgetåren 1934/35—1939/40 bereda anställningshavare

av manskapet med viss tids anställning vid försvarsväsendet möjlighet

att efter kontraktstidens utgång kvarstå över stat vid vederbörligt truppförband

i högst sex månader, med rätt att därunder komma i åtnjutande av

tjänstledighet för genomgående av utbildningskurser, fullgörande av provtjänstgöring

m. m. i och för erhållande av civilanställning. Beträffande skälen

för de sålunda vidtagna åtgärderna och de närmare principerna för överstatsanställningens

anordnande m. m. hänvisas till framställning i ämnet i 1935

års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, sid. 34—39) samt till 1936 års

riksdags skrivelse nr 4, punkt 3:o.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har Kungl. Majit genom särskilda

brev den 31 augusti 1939 till arméförvaltningen, mariliförvaltningcn och

flygförvaltningen meddelat bestämmelser i fråga om anställande över stat

under budgetåret 1939/40 av visst manskap (musikmanskap), som vid utgången

av löpande anställningstid kunde räkna minst sex års väl vitsordad

anställning vid respektive försvarsgren, dock under förutsättning att vederbörande

under de sista tre åren närmast före samma tidpunkt innehaft fast

anställning under en sammanlagd tid av minst två år. Möjlighet till dylik

anställning har också medgivits för flaggkorpral i flottans reserv med enahanda

tjänstetid i stamanställning under förutsättning att anställningen över

stat avsetts att äga rum i omedelbar anslutning till fullgjord tjänstgöring i

reserven under 12 månader i följd.

Anordningen med överstatsanställning har hittills haft karaktär av försöksanordning

och riksdagens bemyndigande angående beredande av dylik anställning

har för varje gång lämnats för blott ett år i sänder.

I sitt den 14 december 1939 avgivna betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente

har emellertid 1936 års lönekommitté föreslagit, att denna

anställningsform skulle göras till en permanent anordning och att bestämmelser

om densamma skulle införas i avlöningsreglementet. I det förslag

till dylikt reglemente, som på chefens för finansdepartementets föredragning

denna dag kommer att underställas riksdagens prövning, hava också bestämmelser

härom intagits. I enlighet med lönekommitténs förslag har därvid

beträffande grunder och villkor för överstatsanställningen någon saklig

ändring icke ifrågasatts i nuvarande bestämmelser. Erforderliga detaljföreskrifter

förutsättas skola meddelas av Kungl. Majit vid sidan av avlöningsreglementet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De årliga kostnaderna för löner och hyresbidrag till de överstatsanställda

vid försvarsväsendet i dess helhet hava under de senare åren uppgått till

250,000 å 275,000 kronor, därav cirka två tredjedelar för lantförsvarets del.

Härtill komma utgifterna för underhåll m. m. Något särskilt anslagsbelopp

har icke beräknats för ändamålet utan uppkommande kostnader hava guldits

av de anslag, från vilka motsvarande kostnader för manskap med beställning

på stat bestridas.

Ett bifall till förslaget örn att överstatsanställningen skall göras till en

permanent anordning synes böra medföra, att kostnaderna för de överstatsanställdas

löner för framtiden beräknas under särskilda anslagsrubriker

under de olika försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Däremot torde kostnaderna

för underhåll m. m. även hädanefter liksom hittills böra gäldas av de anslag,

från vilka motsvarande kostnader bestridas för manskap med beställning

på stat.

I enlighet härmed torde under lantförsvarets avlöningsanslag för nästkommande

budgetår böra upptagas en ny anslagsrubrik benämnd »Avgånget

militärmanskaps anställning å civilanställningsstat». Under denna rubrik

torde böra upptagas ett belopp av 165,000 kronor.

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Denna anslagspost har sedan åtskilliga år tillbaka upptagits med ett belopp

av 50,000 kronor.

För nästkommande budgetår ifrågasätter jag icke någon ändring i anslagsbeloppet.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag förut anfört har jag låtit uppgöra beräkning av

utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl. för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 73). Från den beräknade anslagssumman,

40,585,836 kronor, hava avdrag gjorts dels med 250,000 kronor till

följd av att nytillkommande befattningar i vissa fall beräknas bliva tillsatta

först den 1 oktober 1940, dels ock med 100,000 kronor till följd av att

personal å övergångsstat beräknas uppehålla vissa å stat uppförda arvodesbefattningar,

avsedda för pensionerad personal. Den verkställda beräkningen

utvisar sålunda ett medelsbehov under förevarande anslag av 40,235,836 kronor.

Emellertid torde man på grund av utökningen av personalkadrerna under

nästkommande budgetår kunna utgå ifrån, att under nämnda budgetår en

del av personalen kommer att uppbära lön enligt lägre löneklasser än man

vid fastställandet av nu gällande grunder för beräkning av avlöningsanslag

räknat med. Till följd härav torde den sålunda beräknade summan böra

minskas till 40,000,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater

för generalitetet, generalstabskåren, artilleristabskåren, fälttyg
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kåren, fortifikationskåren, intendenturkåren, fältläkarkåren, fältveterinärkåren,

arméstaben jämte krigsarkivet, truppslagsinspektionerna

samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna, arméfördelningsstaberna

m. m., rullföringsbefälhavare med biträden,

krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, ridskolan, artilleriets

skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband av infanteriet,

kavalleriet och artilleriet, officerare och underofficerare

vid luftvärnsartilleriet, officerare och underofficerare m. fl. vid

ingenjörtrupperna, ingenjörkårerna och signalregementet, officerare

och underofficerare vid trängen, trängkårerna, tygdepartementets

fabriker och anstalter, sjukvårdsväsendets förrådspersonal,

väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition, armémuseum,

arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden

och å Karlsborg (se Bil. nr 1—71), att gälla under budgetåret

1940/41, dock beträffande de å vissa stater uppförda ickeordinarie

befattningshavarna och betjäningspersonalen endast

i fråga örn de för dessa personalgruppers avlöning erforderliga

medelsanvisningarna,

dels bemyndiga Kungl. Majit att för tillämpningen av staterna

meddela särskilda föreskrifter av i huvudsak samma innehåll,

som innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom brev

den 22 juni 1939 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen

av lantförsvarets stater m. m. under budgetåret

1939/40,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar»

(Bil. nr 72) under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden, att utgå under budgetåret

1940/41,

dels ock till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

40,000,000 kronor.

Sjukvård m. m.

37. Garnisonssjukhusen: Avlöningar, förslagsanslag.

[3.] I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln,

punkterna 46 och 47, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde komma att avlåtas till riksdagen, för budgetåret

1940/41 beräkna till Garnisonssjukhusen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 750,000 kronor och till Garnisonssjukhusen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 775,000 kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla dessa ärenden.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Under punkten 46 erinrade jag om att särskilda av Kungl. Majit för

ändamålet tillsatta sakkunniga*) den 3 november 1939 inkommit med betänkande

angående vissa med vården av civila patienter å garnisonssjukliusen

sammanhängande organisationsfrågor (Statens off. utredn. 1939: 31).

Beträffande innehållet i detta betänkande tillåter jag mig hänvisa till vad

jag därom anfört i nyssnämnda punkt i statsverkspropositionen.

Såsom därvid framhölls böra utgifterna för garnisonssjukhusen redovisas

under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag under fjärde huvudtiteln,

under det att inkomsterna vid sjukhusen böra redovisas under en särskild

inkomsttitel^ å riksstaten, benämnd »Inkomster vid garnisonssjukhusen».

Med garnisonssjukhus avses i detta sammanhang garnisonssjukhusen i

Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden. Däremot förutsattes,

att kostnaderna för garnisonssjukvården i Stockholm skola bestridas

i annan ordning. De nyssnämnda garnisonssjukhusen benämnas i

de sakkunnigas betänkande samarbetssjuklius.

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under garnisonssjukhusens

avlöningsanslag för nästkommande budgetår, torde det vara lämpligt att i

korthet redogöra för den nuvarande personaltillgången vid dessa sjukhus, i

vad läkarpersonalen angår. Beträffande den övriga personalen hänvisas till

de för innevarande budgetår fastställda staterna för garnisonssjukhusen i

Karlsborg, Skövde, Linköping, Eksjö och Sollefteå samt för garnisonssjukhuset

i Boden.

Yad då till en början garnisonssjukhuset i Karlsborg angår finnas där

två läkare, av vilka den ene, som tillika är regementsläkare vid Karlsborgs

luftvärnsregemente, förestår kirurgiska avdelningen och den andre, som är

bataljonsläkare å fältläkarkårens stat med placering vid sjukhuset, den medicinska.

Dessutom tjänstgör regementsläkaren vid Skaraborgs regemente

vid behov såsom röntgenläkare vid sjukhuset.

Garnisonssjukhuset i Skövde, som är avsett för kirurgiska fall, har dels

en sjukhusläkare, tillika regementsläkare vid Göta trängkår, dels en biträdande

läkare, tillika bataljonsläkare vid Skaraborgs regemente, dels ock en

röntgenläkare, tillika regementsläkare vid Skaraborgs regemente.

Vid garnisonssjukhuset i Eksjö, som är avsett för medicinska fall, finnas

en chefläkare, tillika regementsläkare vid Jönköpings-Kalmar regemente,

en röntgenläkare, tillika bataljonsläkare vid nyssnämnda regemente, samt

en civil läkare, som jämlikt Kungl. Majits särskilda medgivande biträder å

sjukhuset.

Garnisonssjukhuset i Linköping, som är uppdelat a en allmän avdelning

och en avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar, har dels en läkare

ä allmänna avdelningen, tillika regementsläkare vid Svea trängkår, och dels

en läkare å den andra avdelningen, tillika bataljonsläkare vid Livgrenadjärregementet.

1 Generalkrigskommissarien Th. Wijnbladh, medicinalrådet lii. Hidén, ledamoten av riksdagens

första kammare P. Gustafsson i Benestad, lasarettssysslomannen E. Lindley och

överfältlilkaren O. Nordlander.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Vid garnisonssjukhuset i Sollefteå, som är avsett för medicinska fall,

finnas en överläkare, tillika regementsläkare vid Västernorrlands regemente,

en underläkare, tillika bataljonsläkare vid samma regemente, en röntgenläkare,

tillika bataljonsläkare vid Norrlands trängkår och röntgenläkare vid

länslasarettet i Sollefteå, samt en extra läkare, som förordnats av medicinalstyrelsen

och vars avlöning utgår av de medel, landstinget enligt avtal

utbetalar såsom gottgörelse åt vederbörande läkare för vården av civila

patienter.

Vad slutligen garnisonssjukhuset i Boden angår, finnas vid detta sjukhus

som är delat å en kirurgisk och en medicinsk avdelning, en ögon-,

en epidemi-, en reumatiker- samt en barnbördsavdelning — en överläkare

å kirurgiska avdelningen med barnbördsavdelningen, en överläkare å medicinska

avdelningen med reumatiker- och epidemiavdelningarna, en ögonläkare,

en röntgenläkare samt å vardera av medicinska och kirurgiska avdelningarna

en förste underläkare. Samtliga dessa läkare äro upptagna å

fältläkarkårens stat, de båda överläkarna såsom regementsläkare vid sjukhuset,

ögon- och röntgenläkarna såsom regementsläkare vid staben för Övre

Norrlands trupper samt de båda förste underläkarna såsom bataljonsläkare

vid samma stab. Överläkarna hava ingen tjänstgöringsskyldighet utom sjukhuset.

De övriga hava däremot samtliga tjänstgöringsskyldighet såsom regements-

eller bataljonsläkare vid olika truppförband i Boden.

Förutom de nu nämnda läkarna finnas vid sjukhuset dels en läkare å

reumatikeravdelningen, uppförd å sjukhusets stat, dels tre extra läkare enligt

särskilt medgivande av Kungl. Majit, dels ock två assistentläkare, vilka icke

åtnjuta någon kontantlön utan endast vissa naturaförmåner. Jämväl dessa

läkare — dock icke assistentläkarna — skola vid behov tjänstgöra även å

truppförbanden.

Bortsett från den civila läkaren vid sjukhuset i Eksjö, de extra läkarna

vid sjukhusen i Sollefteå och Boden samt reumatikerläkaren och de två

assistentläkarna vid sistnämnda sjukhus äro samtliga de förutnämnda sjukhusläkarna

såsom regements- eller bataljonsläkare uppförda å fältkårens stat.

Såsom av det föregående framgår avlönas den extra läkaren vid garnisonssjukhuset

i Sollefteå av landstinget. Vidare bestridas avlöningskostnaderna

för reumatikerläkaren i Boden enligt särskilt avtal av pensionsstyrelsen.

I övrigt bestridas kostnaderna för löner åt läkarna vid garnisonssjukhusen

från lantförsvarets avlöningsanslag.

Vad garnisonssjukhusens personal utom läkarna angår är densamma såsom

i det föregående framhållits upptagen å de för sjukhusen gällande staterna

ock avlönas således även den från lantförsvarets avlöningsanslag. Utöver

den a sjukhusstaterna uppförda personalen finnes dock vid garnisonssjukhuset

i Linköping en sjuksköterska, som avlönas av Östergötlands län

landsting.

De förutnämnda sakkunniga hava vid sin utredning kommit till det resultatet,

att all personal å garnisonssjukhusen bör vara statsanställd.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I detta sammanhang hava de sakkunniga jämväl till behandling förehaft

frågan, huruvida läkarbehovet vid garnisonssjukhusen bör fyllas uteslutande

med militärläkare eller delvis tillgodoses med anlitande av civila läkare samt

därvid anfört bland annat följande:

För närvarande bestrides läkarvården sa gott som helt och hållet av å

staten för fältläkarkåren uppförda läkare, av vilka de liesta tillika tjänstgöra

å truppförband. Av de å samarbetssjukliusen tjänstgörande militärläkarna

äro allenast överläkarna å kirurgiska och medicinska avdelningarna

vid garnisonssjukhuset i Boden helt avkopplade från truppsjukvården. Den

sålunda i stort sett över hela linjen åvägabragta kombinationen av sjnkhusoch

truppsjukvård måste anses erbjuda så stora fördelar, att den så långt

sig göra låter bör bevaras. Visserligen kan föreningen av sjukhus- och

trupptjänstgöring lätt leda till slitningar, därest läkarpersonalen ej är tillräckligt

manstark, men å andra sidan måste en sadan kombination uppenbarligen

vara ägnad att verksamt bidraga till att å truppförbanden lämnas

bästa möjliga sjukvård åt anställda och värnpliktiga. Den omständigheten,

att truppsjukvården i betydande omfattning liandhaves av väl utbildade

sjukhusläkare, är även ur vidsträcktare synpunkter av betydelse för försvarsväsendet,

vilket icke bör i detta sammanhang lämnas obeaktat. A samarbetssjukhusen

anställda civila läkare kunna ej i önskvärd utsträckning utnyttjas

för bestridande av truppsjukvården. Örn å samarbetssjukliusen nu

tjänstgörande militärläkare i viss omfattning ersattes av civila läkare, skulle

således de fördelar av det nuvarande systemet, som här antytts, i motsvarande

män elimineras. Enligt de sakkunnigas mening äro dessa fördelar

så stora, att detta system bör komma i tillämpning även med avseende å

de ytterligare sjukhusläkarbefattningar, som må inrättas. De sakkunniga

förbise därvid éj, att fältläkarkåren härigenom kan komma att erhålla en

högre numerär än eljest vore nödvändigt. För undvikande av konflikter mellan

sjukhus- och trupp sjukvårdens berättigade krav å läkarpersonalen vid samarbetssjukhusen

bör nämligen densammas storlek avpassas så, att ingendera

sjukvårdsgrenens intressen bliva eftersatta. I sådant hänseende torde enligt

erfarenhetens vittnesbörd truppsjukvården löpa den största risken. Vill man

sålunda helt tillvarataga de beaktansvärda fördelar, som det nuvarande systemet

bär möjlighet att giva, bör alitsa tillses, att till samarbetssjukliusen

finnes knutet ett för tillgodoseende av såväl sjukhus- som truppsjukvården

å förläggningsorten fullt tillräckligt antal läkarkrafter, vilka såväl äro militarmedicinskt

kvalificerade som även besitta erforderlig specialutbildning.

I anslutning till vad sålunda anförts hava de sakkunniga föreslagit, att

alla till garnisonssjukhusen fast knutna läkare skola vara militärläkare, uppförda

å fältläkarkårens stat och örn möjligt med tjänstgöringsskyldighet vid

truppförband. Däremot förutsättas lönerna för samtliga läkare vid gainisonssjukhusen

— även för sådana som delvis tjänstgöra vid truppförband

i sin helhet skola uppföras å garnisonssjukhusens stat. Medelst omföring

anses lantförsvarets avlöningsanslag sedermera kunna vid behov belastas

med de lönekostnader, som belöpa på sjukhusläkarnas trupptjänstgöring.

Med ledning av uppgifter, som inhämtats från garnisonssjukhusens direktioner

och respektive förvaltande truppförbandscliefer, hava de sakkunniga

föreslagit vissa ändringar beträffande sjul,■liusnts personal, innebärande för

samtliga sjukhus, utom det i Karlsborg, ökningar saväl beträffande läkarna

som annan personal.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Majus proposition nr 159.

I berörda avseende innebär de sakkunnigas förslag följande:

Vid garnisonssjukhuset i Karlsborg minskas antalet assistentsköterskor

från tre till två.

Vid sjukhuset i Skövde tillkomma dels en ny extra bataljonsläkare dels

ock en assistentsköterska, fem sjukhusbiträden, ett skrivbiträde, en kokerska

och ett köksbiträde.

I Eksjö ersättes den civila läkaren med en extra bataljonsläkare, varjämte

ett skrivbiträde tillkommer.

I Linköping tillkommer en extra bataljonsläkare med lasarettsläkarkompetens

å öron-, näs- och halssjukdomarnas område, varjämte den för

närvarande av landstinget avlönade sjuksköterskan uppföres å sjukhusets stat.

I Sollefteå utbytes den av medicinalstyrelsen förordnade extra läkaren

mot en extra bataljonsläkare. Vidare tillkomma ytterligare en extra bataljonsläkare

ävensom ett skrivbiträde och ett sjukhusbiträde.

Vad slutligen sjukhuset i Boden angår utbytas de tre nuvarande, jämlikt

särskilt medgivande av Kungl. Maj:t förordnade extra läkarna därstädes

mot lika många extra bataljonsläkare, varjämte ytterligare två extra bataljonsläkare

tillkomma. Å sjukhusets stat uppföras vidare dels en befattning

som sjukkassör, avsedd för pensionerad underofficer, dels ock ytterligare

ett kontorsbiträde, sex köksbiträden, en städerska, en maskintvättare och

en snickare.

Samtliga de nytillkommande extra bataljonsläkarna förutsättas skola upp

föras å fältläkarkårens stat i lönegraden MEx 22 med placering vid respektive

sjukhus men med skyldighet jämväl att tjänstgöra vid truppförband.

Beträffande landstingens ersättningsskyldighet till kronan för vård av civila

patienter a garnisonssjukhusen hava de sakkunniga sammanfattningsvis anfört

följande:

1. Samtliga de utgifter, vården av civila patienter förorsakar, böra redovisas

i kronans räkenskaper.

2. Till grund för beräknandet av ersättningen från respektive landsting

böra läggas driftkostnaderna vid sjukhuset under det budgetår, då den vård

lämnats, vilken ersättningen avser (= vårdkostnadsunderlaget).

3. Till driftkostnader böra hänföras enahanda utgifter som de, vilka vid

civila sjukhus redovisas under denna benämning.

4. Landstinget bör gentemot kronan svara för så stor del av vårdkostnadsunderlaget,

som motsvarar antalet civila vårddagar vid sjukhuset. Det

belopp, landstinget har att för ett budgetår erlägga till kronan, utgöres med

andra ord av produkten utav antalet civila vårddagar under budgetåret och

samma års vårddagkostnad med avdrag för civila patienters legosängsavgifter.

Såsom i statsverkspropositionen framhållits hava de sakkunniga jämväl

avgivit förslag i fråga örn redovisningen av garnisonssjukhusens inkomster och

utgifter ävensom i fråga om sjukhusens ställning i budgettekniskt hänseende.

Med avseende a vad de sakkunniga i berörda hänseenden anfört hänvisas

till statsverkspropositionen (fjärde huv.-tit. sid. 73—74).

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Majus proposition nr 159.

I samband med behandlingen av nyssnämnda spörsmål liava de sakkunniga

jämväl påpekat, att samtliga ifrågavarande sjukhus utom det i Boden

saknade egen kassaförvaltning. Då detta förhållande medförde avsevärda

olägenheter hava de sakkunniga föreslagit, att varje sjukhus måtte erhålla

egen kassaförvaltning. Enligt de sakkunnigas mening skulle detta ej behöva

medföra något väsentligt merarbete för sjukhusförvaltningarna. Fördelarna

ur redovisningssynpunkt av en dylik anordning lage i öppen dag. Någon

egentlig förändring av sjukhusens ställning i förvaltningshänseende föranleddes

ej därav. Detta gällde även, örn sjukhusväbel^ såsom lämpligen

borde ske vid andra sjukhus än i Boden, där särskild kassör föresloges,

tillika förordnades att vara redogörare. Sålunda syntes det vara en lämplig

anordning, att förvaltnings- och annan personal vid vederbörande truppförband

— eventuellt mot särskild ersättning — fortfarande ombesörjde

vissa arbetsuppgifter för sjukhusets räkning ävensom att proviant och andra

förnödenheter i stor utsträckning anskaffades gemensamt för sjukhus och

truppförband samt mot ersättning tillhandahölles sjukhuset från truppförbandets

förråd. Ett samarbete mellan sjukhus och truppförband å den ekonomiska

förvaltningens område under ledning av gemensam intendent syntes

vara till påtaglig fördel för bådadera.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande över de sakkunnigas betänkande den

15 december 1939 anfört bland annat, att enligt styrelsens mening en alltför

stor arbetsbörda vilade å den såsom röntgenläkare vid garnisonssjukhuset

i Boden tjänstgörande regementsläkaren. Denne borde därför helt frigöras

från tjänstgöring såsom truppförbandsläkare. Av denna anledning borde å

röntgenavdelningen inrättas en ny underläkartjänst, vars innehavare skulle

vara skyldig att fullgöra de åligganden beträffande truppförbandstjänsten,

som nu åvilade röntgenläkaren.

Arméförvaltningen, som, efter inhämtande av yttranden i ärendet från

vederbörande militära myndigheter m. fi., den 5 januari 1940 ävenledes avgivit

utlåtande över de sakkunnigas betänkande, har anslutit sig till de av

de sakkunniga framförda allmänna synpunkterna rörande personalbehovet

vid garnisonssjukhusen och dess tillgodoseende. De av de sakkunniga föreslagna

personalökningarna, vilka till vissa delar sammanfölle med de motsvarande

ökningar, varom arméförvaltningen hemställt i sin skrivelse den

27 september 1939 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetaret 1940/41,

hava i huvudsak tillstyrkts av ämbetsverket. Därutöver har i utlåtandet

framställning gjorts örn vissa ytterligare personalförstärkningar vid en del

av sjukhusen. Sålunda borde, därest en särskild kassaförvaltning skulle

komma att inrättas vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, en skrivbiträdesbefattning

upptagas för detta sjukhus. Vid sjukhuset i Eksjö borde tillkomma

dels en ytterligare extra bataljonsläkare i lönegraden MEx 22, dels

ock en köksföreståndarinna, en kokerska och tre köksbiträden. Slutligen

borde vid sjukhuset i Linköping tillkomma en sjuksköterska och ett sjukhusbiträde.

Vad beträffar de sakkunnigas förslag i övrigt har arméförvaltningen

icke haft något att däremot erinra.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Majus proposition nr 159.

I likhet med de sakkunniga anser även jag, att det system som i princip

redan tillämpas, nämligen att all personal vid de ifrågavarande garnisonssjukhusen

skall vara statsanställd, jämväl för framtiden bör bibehållas.

Vidare ansluter jag mig till de sakkunnigas åsikt, att garnisonssjukhusens

behov av läkare i sin helhet bör fyllas ur militärläkarnas led, varvid som

regel förutsättes, att sjukhusläkarna i allmänhet jämväl skola hava tjänstgöringsskyldighet

vid truppförbanden. Från regeln att läkarna vid garnisonssjukhusen

skola vara militärläkare synes dock ett undantag böra göras i

fråga örn den vid garnisonssjukhuset i Boden anställde läkaren vid sjukhusets

reumatikeravdelning. Denne läkare, vars avlöning ytterst bekostas

av pensionsstyrelsen, synes såsom i propositionen nr 247 till 1939 års lagtima

riksdag framhölls icke nödvändigt behöva vara militärläkare. Ej heller

anser jag mig nu böra i övrigt ifrågasätta någon ändring med avseende å

hans anställnings- eller avlöningsförhållanden.

Örn jag sålunda i de hänseenden, som nu berörts, i allt väsentligt ansluter

mig till det av de sakkunniga framlagda förslaget, anser jag mig däremot

icke kunna biträda detsamma, i vad det innebär, att alla vid garnisonssjukhusen

tjänstgörande läkare skola uppföras å fältläkarkårens stat men

uppbära avlöning från garnisonssjukhusens avlöningsanslag. Genom en dylik

anordning skulle visserligen vinnas, att alla militärläkare bleve uppförda å

en gemensam stat, men denna stat bleve med ett sådant system avsevärt

missvisande ur anslagssynpunkt. Staten för fältläkarkåren skulle sålunda

komma att upptaga ett betydligt större antal beställningar än det, för vilket

avlöning beräknas under staten; däremot skulle å staten för sjukhusen

komma att redovisas avlöningar, som till väsentlig del icke hänförde sig

till arbetet vid sjukhusen. Jag finner mig såsom en ur redovisningssynpunkt

lämpligare anordning i stället böra föreslå, att samtliga läkare, vilkas

beställningar äro knutna till truppförband eller staber etc. (arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, sjukvårdsinspektionen) upptagas å fältläkarkårens

stat och jämväl avlönas därifrån, även örn deras tjänstgöring delvis är förlagd

till ett garnisonssjukhus. Däremot böra de läkare, vilkas beställningar

äro hänförda till vissa sjukhus eller som eljest anställts direkt för tillgodoseende

av läkarbehovet vid sjukhusen, redovisas å sjukhusens stat tillika

med övrig för sjukhusen avsedd personal. Å sjukhusstaten skulle med tilllämpning

härav komma att redovisas följande läkare, nämligen dels de vid

sjukhusen i Boden och Karlsborg anställda ordinarie läkarna (2 regementsläkare

i Boden och 1 bataljonsläkare i Karlsborg), dels de för tjänstgöring

vid sjukhusen enligt förslaget avsedda extra batalj onsläkarna, dels slutligen

den förenämnde reumatikerläkaren vid garnisonssjukhuset i Boden.

Med det sålunda av mig förordade systemet för läkarnas redovisning å

staten kommer visserligen den för garnisonssjukhusen avsedda staten att

såtillvida bliva missvisande, att de å sjukhusen tjänstgörande truppförbandsläkarnas

löner icke alls komma att belasta detta anslag. Men en motsvarande

inadvertens skulle även och troligen i högre grad uppkomma med

tillämpande av de sakkunnigas förslag, vilket förutsatte, att alla löner för

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

samtliga å sjukhusen tjänstgörande läkare skulle beräknas under sjukhusens

stat, alltså även till den del de belöpte å tjänstgöringen vid truppförbanden.

För fastställande av det s. k. vårdkostnadsunderlaget (grunden för beräkningen

av landstingens ersättningsskyldighet) måste enligt bägge systemen

ett avräkningsförfarande äga rum gentemot det allmänna avlöningsanslaget.

Yad därefter beträÉEar personalbehovet å de särskilda sjukhusen anser

jag mig icke hava anledning att frångå vad de sakkunniga därutinnan föreslagit,

dock att, på grund av vad arméförvaltningen i sitt yttrande anfört,

vid garnisonssjukhuset i Karlsborg torde böra tillkomma ett skrivbiträde i

lönegraden MEo 2 samt att vid sjukhuset i Eksjö med hänsyn till den där

nytillkomna köksavdelningen torde böra få anställas en köksföreståndarinna,

en kokerska och tre köksbiträden. Arméförvaltningens hemställan örn anställande

utöver de sakkunnigas förslag vid sjukhuset i Eksjö av en extra

bataljonsläkare och vid sjukhuset i Linköping av en sjuksköterska och ett

sjukhusbiträde anser jag mig däremot icke hava tillräckliga skäl att för närvarande

tillstyrka.

De sakkunnigas förslag örn att för samtliga sjukhusen anordna särskilda

kassaförvaltningar, med anlitande av personal fran truppförband pa platsen,

synes mig vara välmotiverat; bestämmelser härom torde det böra ankomma

på arméförvaltningen att utfärda.

I enlighet med vad ovan sagts har jag låtit uppgöra en förslagsstat för

garnisonssjukhusen (Bil. 74), vilken torde böra underställas riksdagen för

fastställelse. Denna stat slutar på ett belopp av 820,000 kronor.

I anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för garnisonssjukhusen

(Bil. nr 74) att tillämpas under budgetåret

1940/41, till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 820,000 kronor.

38. Garnisonssjukhusen: Omkostnader, förslagsanslag.

[4.) De under föregående punkt omförmälda sakkunniga hava i sitt betänkande

jämväl framlagt ett förslag till uppställning av omkostnadsstat

för garnisonssjukhusen. Detta förslag, som med de sakkunnigas uppfattning

örn nettoredovisning av sjukhuskostnaderna under fjärde huvudtiteln

intagits som en del av förslaget till stat för garnisonssjukhusen, omfattar

tre huvudposter, nämligen:

1. Reseersättningar, förslagsvis.

2. Expenser, förslagsvis.

3. Övriga utgifter.

Under huvudposten 3. Övriga utgifter hava de sakkunniga ansett böra

upptagas följande delposter, nämligen:

a) Inventariers underhåll och komplettering

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Majus proposition nr 159.

c) Kosthåll, förslagsvis

d) Läkemedel, förslagsvis

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis

f) Värme, lyse och vatten, förslagsvis

g) Diverse utgifter

h) Fastigheters underhåll

i) Särskild verksamhet.

De sakkunniga hava anfört, att det sålunda uppgjorda förslaget till omkostnadsstat

i stort sett uppställts i överensstämmelse med karolinska sjukhusets

omkostnadsstat. De sakkunniga hava beträffande omkostnadsstaten

vidare anfört följande:

De olika delposterna under »3. Övriga utgifter» motsvara i stort sett

de utgiftsgrupper, som av civila sjukhus redovisas till medicinalstyrelsen.

Därest denna indelning användes samt redovisningen av ifrågavarande delposter

uppdelas å lämpliga räkenskapstitlar, erhålles direkt ur räkenskaperna

erforderligt material för bedömande av samarbetssjukhusens ekonomi.

Vissa av anslagsposterna hava upptagits förslagsvis, andra åter såsom

fasta belopp (obetecknade anslag). Härutinnan hava de sakkunniga sökt

följa vedertagna principer.

Anslagsposter av reservationsanslags natur torde i detta sammanhang

icke böra komma i fråga och kunna med den här gjorda uppläggningen ej

heller förekomma, då riksstatsanslaget i sin helhet måste vara förslagsanslag.

De under omkostnadsstaten uppförda anslagsposternas ändamål framgår

i regel tillfyllest av benämningen. I den mån förtydliganden kunna erfordras,

vinnas sådana genom utfärdandet av förut omförmälda anvisningar

beträffande redovisningen.

Upptagandet av en särskild anslagspost för fastigheters underhåll —

varmed endast det löpande underhållet avses — torde måhända förutsätta,

att de utav samarbetssjukhusen disponerade fastigheterna icke i likhet med

försvarsväsendets fastighetsbestånd i övrigt inordnas under statens allmänna

fastighetsfond. Möjligen kan också den omständigheten, att vederbörande

landsting i regel deltaga i kostnaderna för större reparationer samt till- och

ombyggnad av sjukhusen, tala emot sjukhusbyggnadernas redovisning å

fastighetsfonden. Hur därmed än sker måste det med hänsyn till att utgifterna

för det löpande fastighetsunderhållet ingå i vårdkostnadsunderlaget

vara ett bestämt önskemål att medel därtill beräknas under ifrågavarande

anslag. En tänkbar lösning synes vara, att härför under omkostnadsstaten

för garnisonssjukhusen upptaget belopp omfördes till fastighetsfondens medel.

Detta belopp skulle i sådant fall lämpligen kunna beräknas efter viss procent

av sjukhusfastigheternas byggnadsvärde.

Posten till särskild verksamhet torde komma att omfatta huvudsakligen

underhåll och drift av ambulansbilar; sådan finnes vid vissa av sjukhusen.

Förvaltningen av de å omkostnadsstaten uppförda anslagsposterna kan tänkas

underställas arméförvaltningens olika departement och styrelser i enlighet

med de skilda posternas natur. Enligt denna princip skulle exempelvis

anslagen till expenser, kosthåll, värme, lyse och vatten samt tvätt och renhållning

falla under intendenturdepartementet, fastigheters underhåll under

fortifikationsstyrelsen samt endast de med den egentliga sjukvården förbundna

posterna under sjukvårdsstyrelsen. Emellertid synes det vara mest praktiskt

att de å omkostnadsstaten uppförda anslagen i sin helhet förvaltas av sjuk
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Majus proposition nr 159.

vårdsstyrelsen såsom central myndighet, dock att därvid i förekommande

fall samarbete bör äga rum med departement eller styrelse, som eljest handlägger

motsvarande frågor. För en dylik centralisering talar den omständigheten,

att samtliga anslagsposter direkt eller indirekt avse sjukvård, ävensom

önskemålet om enhetlig ledning a,v förvaltningen vid sjukhusen.

Särskild omkostnadsstat för varje sjukhus behöver, såvitt de sakkunniga

finna, som regel icke upprättas i annan man än att de anslagsposter, som

äro att anse såsom obetecknade anslag, fördelas mellan de olika sjukhusen,

varvid viss del av vederbörande anslagspost lämpligen bör bibehållas under

den centrala myndighetens omedelbara disposition för lämnande av särskilda

medelsanvisningar i erforderlig omfattning m. fl. ändamål.

RiksräkenskapsverJcet har i yttrande i ärendet den 22 november 1939 förklarat,

att mot den föreslagna statuppdelningen i förevarande hänseende intet

vore att erinra.

Arméförvaltningen har i sitt yttrande över de sakkunnigas förslag förordat

de sakkunnigas förslag i denna del och i anslutning därtill uppgjort följande

förslag till omkostnadsstat för garnisonssjukhusen för budgetåret 1940/41:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis .................................... kronor

2. Expenser, förslagsvis ............................................. »

3. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och komplettering ............ »

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis ........................ »

c) Kosthåll, förslagsvis ..........................................

d) Läkemedel, förslagsvis ....................................... »

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården, förslagsvis »

f) Värme, lyse och vatten, förslagsvis ..................... »

g) Diverse utgifter ................................................ »

h) Fastigheters underhåll ....................................... »

i) Särskild verksamhet ..........................................

Summa kronor 776,000: —

För min del vill jag ansluta mig till de av de sakkunniga föreslagna samt

av riksräkenskapsverket och arméförvaltningen förordade principerna för uppställningen

av garnisonssjukhusens omkostnadsstat.

I fråga om det av arméförvaltningen framlagda förslaget till omkostnadsstat

för nästkommande budgetår vill jag erinra örn att det för fastigheters

underhåll upptagna beloppet 20,000 kronor är att betrakta som en ersättning

till försvarsväsendets fastighetsfond: arméförvaltningens delfond. I det nyligen

till riksdagen avlåtna förslaget till stat för försvarsväsendets fastighetsfond

för nästa budgetår har också nämnda belopp beräknats såsom inkomst

under arméförvaltningens delfond. I den blivande omkostnadsstaten för

garnisonssjukhusen, vilken det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förslag av sjukvårdsstyrelsen fastställa, torde därför böra anmälas, att denna

delpost avser ersättning till fastighetsfonden.

3,000:

6,000:

50.000

7.000

425.000

95.000

125.000

25.000

18.000

20,000

2.000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Yad beträffar det av arméförvaltningen avgivna förslaget till medelsberäkning

under anslaget för nästkommande budgetår har jag ingen annan erinran

än att det föreslagna slutbeloppet torde böra avrundas till 775,000 kronor.

Yid fastställande av omkostnadsstaten torde anslagsposten till expenser

komma att av Kungl. Maj:t på vanligt sätt maximeras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 775,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

95

D. SJÖFÖRSVARET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., förslagsanslag.

[5.] I proposition nr 247 till 1939 års riksdag angående vissa avlöningsanslag

under riksstatens fjärde huvudtitel beräknades anslagsposterna under sjöförsvarets

avlöningsanslag för budgetåret 1939/40 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 13,656,959:

B. Börligt tillägg ...................................................

C. Felräkningspenningar .......................................

D. Inkvarteringsbidrag till kadetter ........................

E. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa

expeditioner ......................................................

F. Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal ......

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag .........

H. Arvoden m. m. enligt förteckning .....................

I. Kostnader för musikelever vid flottan ..................

J. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet ......

K. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen ......

L. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m.................................................

Summa kronor 14,682,770: —

Härutöver beräknades såsom merkostnad för avlöning till manskap, som

åtnjuter avlöning enligt äldre bestämmelser, ett belopp av 720 kronor, varmed

nyssnämnd summa, 14,682,770 kronor, alltså höjdes. Från det sålunda beräknade

anslagsbeloppet (14,682,770 + 720 =) 14,683,490 kronor, gjordes avdrag

med dels 158,500 kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder,

dels 57,510 kronor på grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar

beräknades uppehållas av personal på övergångsstat, vadan beräkningen

utvisade ett medelsbehov av (14,683,490—- [158,500 + 57,510] =)

14,467,480 kronor. Enär emellertid en ansenlig del av personalen under

budgetåret 1939/40 syntes komma att uppbära lön enligt lägre löneklasser än

de vid anslagsberäkningen förutsatta, blev det sålunda beräknade medelsbehovet

under anslaget uppskattat till allenast 14,400,000 kronor, med vilket

belopp anslaget uppförts i riksstaten.

Här må vidare framhållas, att vid fastställandet av stater för ovannämnda

anslagsposter till avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa expeditioner

och till viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal kostnaderna under staterna

beräknades uppgå till 110,128 respektive 57,500 kronor, d. v. s. till sammanlagt

38,428 kronor mer än enligt den ursprungliga beräkningen. Däremot

har vid fastställandet av marinens arvodesförteckning det ursprungligen för

arvoden beräknade beloppet, 65,058 kronor, kunnat nedsättas till 64,658 kronor.

500,000

3,460

31,180

103,700

25,500

270,000

65,058

3,600

1,800

9,513

12,000: —

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Medelsbehovet under aviöningsanslaget torde för budgetåret 1940/41 böra

beräknas under samma anslagsrubriker som för innevarande budgetår med

tillägg dock för en rubrik, avseende löner åt extra ordinarie fänrikar, och en

rubrik för avgånget militärmanskaps anställning på civilanställningsstat.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

I. Kårer och stater m. m.

Beträffande de särskilda personalstaterna får jag anföra följande:

Staten för cliefen för marinen och vid marinstaben anställd personal. Beträffande

denna stat, som för innevarande budgetår slutar å ett belopp av 102,655 kronor,

ifrågasätter jag för budgetåret 1940/41 icke någon ändring.

Staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömansk&r m. fl. Den för innevarande

budgetår för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår

m. fl. fastställda staten upptager följande ordinarie militär personal:

Officerare.

4 flaggmän.

2 kommendörer Ob 2.

3 kommendörer Ob 1.

3 kommendörer Oa 6.

17 kommendörkaptener av 1. graden.

17 kommendörkaptener av 2. graden.

123 kaptener.

107 löjtnanter.

45 fänrikar.

321

U nderofficerare.

18 förrådsförvaltare. I

217 flaggunderofficerare.

378 underofficerare av 2. graden.

613

Manskap.

281 flaggkorpraler.

1,127 korpraler och högbåtsman.

1,915 meniga.

3,323

Musikpersonal.

1 musikdirektör Oa 3.

1 musikdirektör Oa 2 el. Oa 3.

2

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41

har marinförvaltningen föreslagit, att en ökning av flottans personalkadrer

måtte i närmare angiven omfattning genomföras under budgetåren 1940/41—

1943/44.

Marinförvaltningen har i detta hänseende till en början framhållit, att

chefen för marinstaben i sin till ämbetsverket avlåtna skrivelse angående

medelsbehovet för det kommande budgetåret förklarat personalbehovet vid

flottan vara för knappt beräknat, varför tillgången på stampersonalen borde

väsentligt ökas. Med hänsyn till att en utökning av kadrerna, särskilt då det

gällde kvalificerad officers- och underofficerspersonal, toge lång tid i anspråk

hade nämnde chef framhållit betydelsen av att få bestämd åtminstone den

ungefärliga omfattningen av kadrernas utökning för att därigenom möjlighet

skulle kunna förefinnas att rätt planlägga för rekrytering och utbildning.

Chefen för marinstaben hade i anslutning till vad sålunda anförts angivit

vissa behov, vilka borde inom den närmaste tiden tillgodoses. Dessa behov

kunna sammanfattningsvis angivas sålunda:

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Majlis proposition nr 159.

I första hand borde en ökning av personalkadrerna ske för stärkande av

den personella beredskapen vid marinen i enlighet med den plan, som intagits

i Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till 1939 års lagtima riksdag angående

vissa åtgärder för förstärkande av den personella försvarsberedskapen.

Vidare borde tillgodoses behovet av minsvepnings- och minpersonal, inom

vilket område bristen på omedelbart tillgänglig yrkesutbildad personal gjort

sig särskilt påmind. Ävenledes borde den för krigsubåtskolan avsedda personalen

utökas. För kontrolltjänst erfordrades med hänsyn till de stora nyanskaffningarna

av artilleri- och pansarmateriel ytterligare en officer och en

underofficer. Slutligen borde å stat uppföras beställningar bland annat för

2 underofficerare, avsedda för tjänstgöring å tankfartyget Brännaren, vars

bemanning visat sig otillräcklig, samt för en förrådsförvaltare vid torped- och

mindepartementet i Karlskrona.

Marinförvaltningen har vidare anfört, att chefen för marinen i skrivelse

till ämbetsverket den 8 september 1939 framhållit såsom i hög grad angeläget,

att marinens personalbehov bleve klarlagda och att flottans personalfrågor

bragtes till definitiv lösning. Chefen för marinen hade därvid ansett, att

samtliga av chefen för marinstaben angivna behov i första hand borde bliva

tillgodosedda. Utöver nämnda behov förelåge emellertid, enligt vad chefen

för marinen anfört, även sådana, som betingades av anbefallda eller planerade

nybyggnader av fartyg samt modernisering av äldre fartyg utöver vad

chefen för marinstaben vid sina medelsäskanden haft anledning räkna med.

Chefen för marinen hade för sin del framhållit, att erforderliga kaderökningar

i den mån så vore möjligt borde uppdelas å en fyraårsperiod.

Av marinförvaltningens förenämnda skrivelse inhämtas, att chefen för

marinen i sin förenämnda skrivelse förordat kaderökning under fyraårsperioden

1940/41—1943/44 enligt vad som framgår av följande sammanställning:

Beställning

Enligt

staten för

budget- året

1939/40

Ökning under budgetåret

Summa

ökning

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

4

8

34

2

2

1

1 ! 1

5

123

10

8

6

2

26

152

16

16

12

8

52

18

1

_

1

217

18

15

14

13

60

378

30

27

24

22

103

281

25

20

17

14

76

1,127

119

105

88

45

357

1,915

184

162

140

68

554

4,257

405

355

302

172

1,234

Officerare.

Flaggman...........

Kommendörer.......

Kommendörkaptener .

i Kaptener ...........

i Subalternofficorare. . .

Underofficerare.

Förrådsförvaltare ...........

Flaggunderofficerare.........

Underofficerare av 2. graden

Manskap.

Flaggkorpraler..............

Korpraler och högbåtsmän . .

Meniga ....................

Summa

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 4 0 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De ändamål, som chefen för marinen avsett skola tillgodoses med den sålunda

föreslagna kaderökningen, ökningens fördelning för dessa ändamål på

officerare, underofficerare och manskap samt ökningens genomförande, såvitt

avser de olika ändamålen under 4-årsperioden, framgår av följande tablå:

Ändamål

Kaderökning

helhet

i sin

Ökning under budgetåret

Summa

office-

rare

under-

office-

rare

man-

skap

1940/

41

1941/

42

1942/

43

1943/

44

Den personell a försvarsberedskapen

17

57

323

127

127

125

18

397

Minsvepningsväsendet............

17

12

102

33

34

33

33

133

Krigsubåtskola..................

5

4

24

33

—

—

—

33

Nybyggnad av beslutade fartyg . .

7

7

45

19

19

21

—

59

Ifrågasatt nybyggnad............

24

73

387

119

121

123

121

484

Modernisering av äldre fartyg . .

12

7

87

52

54

—

—

106

Kustflottans luftvärn ............

—

—

16

16

—

—

—

16

Vissa särskilda behov............

1

4

1

6

—

—

—

6

Summa

83

164

987

405

355

302

172

1,234

De i tablån för vissa särskilda behov angivna beställningarna avse av chefen

för marinstaben såsom erforderliga ansedda kaderökningar för tillgodoseende

av behovet av 1 kontrollofficer, 1 kontrollunderofficer (flaggunderofficer), 1

flaggunderofficer för sjökrigsskolan, 1 underofficer av 2. graden och 1 flaggkorpral

för tankfartyget Brännaren samt 1 förrådsförvaltare för torped- och

mindepartementet i Karlskrona.

Marinförvaltningen har tillstyrkt, att chefens för marinen förslag i angiven

omfattning måtte läggas till grund för bestämmandet av flottans personalkadrer

under budgetåren 1940/41—-1943/44 med den ändringen dock, att antalet

flaggunderofficerare nedsättes med 1, som enligt planen skolat tillkomma

under budgetåret 1940/41 för att fylla visst behov vid sjökrigsskolan, vilket

behov marinförvaltningen ansett böra tillgodoses i annan ordning, samt att

antalet flaggkorpraler ökas med ytterligare 3, motsvarande minskning i

antalet underofficerare av 3. graden. För nästkommande budgetår borde,

enligt vad marinförvaltningen under hand inhämtat, av föreslagna 2 nytillkommande

kommendörkaptensbeställningar 1 avses för kommendörkapten av

1. graden och 1 för kommendörkapten av 2. graden samt av 16 nytillkommande

subalternofficerare 14 för löjtnanter och 2 för fänrikar.

De förslag till förändringar i personalhänseende, som sålunda av myndigheterna

framlagts, hänföra sig till under hösten 1939 föreliggande förhållanden.

Sedermera hava emellertid av kända anledningar utgångsläget i åtskilliga

avseenden blivit ett annat, vilket i sin tur inverkar på de personalbehov,

som kan beräknas behöva fyllas under den närmaste framtiden. Dessa

ändrade personalbehov hava av chefen för marinen angivits i särskild skrivelse

den 23 februari 1940. Motiven till i skrivelsen föreslagna ändringar i tidigare

framlagd plan för kaderökning äro i vissa avseenden av den art, att det icke

synes lämpligt här närmare redogöra för desamma, utan torde riksdagens

vederbörande utskott därom böra inhämta närmare upplysning genom de

handlingar, som komma att tillhandahållas utskottet. Här må dock framhållas

följande.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Majits proposition nr 159.

De förändringar i den av chefen för marinen tidigare framlagda planen för

kaderökningen vid flottan under fyraårsperioden 1940/41—1943/44 — vilken

plan såsom ovan framhållits i huvudsak tillstyrkts av marinförvaltningen —

kunna sammanfattas sålunda. Beträffande kaderökningen för tillgodoseende

av den personella försvarsberedskapen har föreslagits en ökning under budgetåret

1940/41 av antalet officerare —- kommendörkaptener av 1. graden och

subalternofficerare — med 3. Det forcerade byggandet av minsvepningsfartyg

har ansetts medföra, att den tidigare på fyra år fördelade kaderökningen

bör verkställas under de närmaste två budgetåren, varjämte för ändamålet

föreslås tillkomma ytterligare 14 manskapsbeställningar. I fråga örn kaderökningarna

för tillgodoseende av personal för krigsubåtsskolan och för vissa

särskilda behov föreslås ingen ändring. Yad åter angår personalbehovet för

de till nybyggnad beslutade fartygen anses det forcerade byggandet av undervattensbåtar

nödvändiggöra, att den tidigare på tre budgetår fördelade

ökningen verkställes på två år. I planen har därvid jämväl inarbetats personalbehov

för planerad nybyggnad av ytterligare ett antal undervattensbåtar.

Den för ifrågasatt nybyggnad av fartyg tidigare angivna personalökningen

har beräknats för att tillgodose behovet för två jagare i stället för tidigare

fyra, varemot behovet för nytillkommande motortorpedbåtar uteslutits. Med

hänsyn till forcerat byggande har emellertid ökningen för ifrågavarande ändamål

fördelats på två i stället för tidigare tre år. Kaderökningarna för modernisering

av äldre fartyg och för tillgodoseende av kustflottans luftvärn hava

beräknats enligt tidigare angivna grunder. Slutligen har anmälts behov av

kaderökning, varmed ej räknats i den tidigare planen, för tillgodoseende av

personalbehovet för vissa nytillkommande fartyg.

Kaderökningen under budgetåret 1940/41—1943/44 enligt chefens för

marinen nyssnämnda reviderade förslag framgår av följande sammanställning:

Beställning

Enligt

stat för

budgetåret

1939/40

Ökning under budgetåret

Summa

ökning

1940/41

1941/42

1942/43

1 943/44

Officerare.

Flaggman..................

4

—

—

—

—

—

Kommendörer..............

8

—

—

—

—

—

Kommendörkaptener........

34

6

2

—

—

8

Kaptener ..................

123

18

12

2

—

32

Subalternofficerare..........

152

40

22

4

—

66

Underofficerare.

Förrådsförvaltare ..........

18

1

—

_

_

1

Flaggunderofficerare........

217

32

16

5

4

57

Underofficerare av 2. graden

378

53

36

9

9

107

Manskap.

Flaggkorpraler..............

281

76

29

6

5

116

Korpraler och högbåtsman . .

1,127

302

132

37

—

471

Meniga ....................

1,915

453

194

63

—

710

4,257

981

443

126

18

1,568

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

De ändamål, som chefen för marinen avsett skola tillgodoses med den i den

reviderade planen föreslagna kaderökningen, ökningens fördelning för dessa

ändamål på officerare, underofficerare och manskap samt ökningens genomförande,

såvitt avser de olika ändamålen under 4-årsperioden, framgår av

följande tablå:

Ändamål

Kaderökning

helhet

i sin

Ökning under budgetåret

Summa

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

ökning

Den personella beredskapen

20

57

323

129

127

126

18

400

Hinsvepningsväsendet......

17

12

116

79

66

—

—

145

Krigsubåtskolan............

5

4

24

33

—

—

—

33

Nybyggnad av beslutade eller

planerade undervattens-

båtar ....................

19

19

136

87

87

—

—

174

Nybyggnad av beslutade 2

jagare ....................

10

36

172

109

109

—

—

218

Modernisering av äldre fartyg

12

7

87

52

54

—

—

106

Kustflottans luftvärn........

—

16

16

—

—

—

16

Vissa särskilda behov .

1

4

1

1 6

—

—

—

6

Nytillkommande fartyg......

22

26

422

470

—

—

—

470

Summa

106

165

1,297

981

443

126

18

1,568

I anslutning till det reviderade förslag örn kaderökningar, som chefen för

marinen framlagt och varför härovan lämnats en redogörelse, har nämnde

chef anfört, att ett möjliggörande av de avsevärda ökningar av kadrerna, som

föreslagits för budgetåret 1940/41, nödvändiggjorde särskilda åtgärder,

syftande till en avsevärd utökning av rekryteringen ävensom till anställning

å stat av personal i reserven och av värnpliktiga.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att två olika förslag till kaderökning

vid flottan under de närmaste budgetåren framlagts av chefen för marinen,

nämligen dels ett i anslutning till medelsäskandena för budgetåret 1940/41,

vilket förslag hänförde sig till förhållandena, sådana de kunde förutses under

hösten 1939 och vilket förslag i huvudsak biträtts av marinförvaltningen, dels

ett med hänsyn till senare ändrade förhållanden reviderat förslag. Enligt

det förra förslaget angavs för fyraårsperioden 1940/41—1943/44 kaderökningen

till inalles 1,234 beställningar, därav 83 beställningar för officerare, 164 för

underofficerare och 987 för manskap. I det reviderade förslaget åter har en

ökning av personalbeståndet under fyraårsperioden med tillhopa 1,568 beställningar

angivits såsom erforderlig, därav 106 officerare, 165 underofficerare

och 1,297 manskap.

För egen del finner jag en utökning av flottans personalkadrer under de

närmaste budgetåren ur olika synpunkter framstå som ofrånkomlig. Jag delar

därvidlag de av myndigheterna framförda skälen för en kaderökning för stärkande

av den personella beredskapen, för uppbringande av antalet för minsvepning

avsedd personal, för tillgodoseende av krigsubåtsskolans behov av

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

personal, för tillgodoseende av kustflottans luftvärn och för vissa särskilda

behov, sådana dessa angivits av marinförvaltningen. Yad åter angår den

personalökning, som angivits såsom erforderlig för att fylla personalbehovet

för redan beslutad eller planerad nybyggnad, för modernisering av äldre

fartyg och för eventuellt ytterligare tillkommande fartyg torde jämväl i dessa

avseenden en förstärkning av personalkadrerna bliva nödvändig. Särskilt i

sistnämnda hänseende föreligga emellertid uppenbarligen för närvarande

svårigheter att bedöma, vilken omfattning en kaderökning bör givas. Frågan

härom torde nämligen nära sammanhänga med frågan örn i vilken utsträckning

det i fortsättningen bliver nödvändigt utnyttja det samlade fartygsbeståndet

av såväl äldre som nyare fartyg.

Även örn jag sålunda finner en väsentlig kaderökning i fråga örn flottans

personal bliva nödvändig under den närmaste tiden, anser jag mig för närvarande

icke kunna taga definitiv ståndpunkt vare sig till den av chefen för

marinen föreslagna utökningen i dess helhet eller till ökningens fördelning

under den angivna fyraårsperioden. Det beslut, som nu bör fattas, torde

därför böra avse endast budgetåret 1940/41. Vid avgörande i vilken mån

personalökning under nästa budgetår kan tillstyrkas, synas även böra beaktas

svårigheterna att över huvud taget fylla kadrerna i den omfattning chefen

för marinen föreslagit. Särskilt för officerskadern — beträffande vilken redan

nu förefinnas vakanser i de lägre graderna — synas dessa svårigheter bliva

stora. För att i möjligaste mån tillgodose de av chefen för marinen framställda

kraven och under hänsynstagande till olika på frågan inverkande

omständigheter finner jag mig emellertid böra tillstyrka, att å staten för

flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. för budgetåret

1940/41 uppföras beställningar för ytterligare 2 kommendörkaptener av 1.

graden, 2 kommendörkaptener av 2. graden, 14 kaptener, 25 löjtnanter, 1

förrådsförvaltare, 25 flaggunderofficerare, 42 underofficerare av 2. graden samt

tillhopa 710 beställningar för manskap. Till frågan örn den närmare fördelningen

av manskapsbeställningarna på olika grader torde jag få återkomma

senare.

För närvarande finnas å staten uppförda 45 ordinarie fänriksbeställningar

i lönegraden Oa 1. Vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års

lagtima riksdag förutsatte jag, att några extra ordinarie fänriksbeställningar

enligt det nya militära avlöningsreglementet icke skulle komma att tillsättas

vid marinen under innevarande budgetår. Sedermera har emellertid Kungl.

Majit genom beslut den 12 januari 1940 förklarat utbildningen vid sjökrigsskolan

för äldsta årskursen sjökadetter avslutad och i anslutning därtill bemyndigat

chefen för marinen att såsom extra ordinarie fänrik antaga sjökadett,

vars utbildning sålunda avslutats. I likhet med vad som föreslagits för armén

torde från och med budgetåret 1940/41 fänriksbeställningarna vid marinen böra

uppdelas på ordinarie beställningar, upptagna å vederbörlig stat, och extra

ordinarie fänriksbeställningar, för vilka avlöning bör räknas under särskild

post å avlöningsanslaget. För budgetåret 1940/41 föreslår jag härvidlag, att å

marinens personalstater uppföras endast så många ordinarie fänriksbeställ
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ningar som motsvarar antalet vid budgetårets ingång tillsatta dylika beställningar.

Med hänsyn till föreskriften om viss prövotid kommer nämligen

icke någon extra ordinarie fänrik att kunna erhålla ordinarie fänriksbeställning

under budgetåret 1940/41. För flottans del erfordras med nämnda beräkningsgrund

24 ordinarie fänriksbeställningar. Vidare torde emellertid å staten

upptagas ytterligare 6 ordinarie fänriksbeställningar, vilka kunna erfordras

därest reservpersonal, vilken efter föreskriven utbildning övergår till stammen,

avses antagas i ordinarie beställning. Till frågan örn avlöning för extra

ordinarie fänrikar återkommer jag i annat sammanhang.

I detta sammanhang får jag erinra, att jag i statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag tillstyrkt ett utbyggande under budgetåret 1940/41

av försvarsstabens radioanstalt enligt ett av chefen för försvarsstaben i skrivelse

den 1 september 1939 framlagt förslag. I anslutning därtill framhöll

jag, att verkställd utredning givit vid handen, att de kaderökningar, som skulle

erfordras för att möjliggöra den föreslagna organisationens förseende med

erforderlig personal, utgjorde, såvitt avser flottan, 1 kapten, 1 underofficer

av 2. graden, 1 flaggkorpral, 7 korpraler (nuvarande benämning) och 13

meniga.

Jag föreslår nu, att dessa beställningar måtte uppföras å stat för budgetåret

1940/41.

I sitt betänkande med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente (statens

off. utredn. 1939: 38) har 1936 års lönekommitté förordat, att allt manskap

vid försvarsväsendet utom marinens flaggkorpraler och högbåtsman skola

sammanföras i en gemensam löneplan för manskap i allmänhet, benämnd

löneplan Ma. Beträffande flaggkorpraler och högbåtsmän har lön ekorn m ilten

förordat inrättandet av en särskild löneplan Mb. I löneplanen Ma borde enligt

kommittén upptagas tre lönegrader, till vilka såvitt flottan angår följande

beställningar skulle hänföras, nämligen till lönegraden 1 meniga med undantag

av de nuvarande 1. klass sjömännen, till lönegraden 2 1. klass sjömän,

vilka skulle erhålla den nya benämningen korpraler, och till lönegraden 3 de

nuvarande korpralerna, vilka skulle erhålla den nya benämningen båtsmän.

I anslutning härtill har lönekommittén framhållit, att den ifrågasatta inplaceringen

i löneplanen Ma skulle få vissa konsekvenser med avseende å de personalstater

för flottan och kustartilleriet, å vilka manskapsbeställningarna

vore upptagna. För flottans del borde i staten ur meniggraden utbrytas det

antal beställningar, som erfordrades för befordran till den nya för korpraler

avsedda mellangraden av dem, som fullgjort villkoren för uppfattning till

1. klass sjömän, eventuellt med tillägg för ett mindre antal beställningar för

korpraler, avsedda för dem, vilka vore kompetenta för korpralsbefordran men

icke omedelbart kunde vinna sådan befordran på grund av brist på lediga

beställningar. Anställning i nuvarande korpralsgraden åter borde, enligt vad

lönekommittén framhållit i samband med vissa föreslagna övergångsanordningar,

gälla såsom anställning i den nya båtsmansgraden. Det syntes emellertid

enligt lönekommittén böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef

att verkställa närmare beräkningar och framlägga förslag beträffande

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Majus proposition nr 159.

antalet beställningar i de grader, som berördes av den av lönekommittén

ifrågasatta omläggningen.

De av lönekommittén sålunda angivna principerna för omläggningen av

manskapets avlöningsförhållanden hava biträtts i den av Kungl. Majit denna

dag framlagda propositionen med förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente,

dock att den av lönekommittén föreslagna benämningen båtsman i

propositionen utbytts mot titeln furir.

Enligt under hand från marinstaben inhämtade uppgifter bör det antal

manskapsbeställningar, som enligt det ovan anförda av mig förordats till uppförande

å stat för budgetåret 1940/41, eller 4,057 (motsvarande nu å staten

uppförda, 3,323, + föreslagen kaderökning, 710, + för tillgodoseende av försvarsstabens

radioanstalt, 21, + ökning på grund av avgående underofficerare

av 3. graden, 3) fördelas å 345 beställningar för flaggkorpraler, 160 för högbåtsmän,

1,200 för furirer, 185 för korpraler och 2,167 för meniga.

På grund av vad sålunda anförts torde å stat för budgetåret 1940/41 få upptagas

följande ordinarie beställningar för militär personal nämligen:

Officerare.

4 flaggmän.

2 kommendörer Ob 2.

3 kommendörer Ob 1.

3 kommendörer Oa 6.

19 kommendörkaptener av 1. graden.

19 kommendörkaptener av 2. graden.

138 kaptener.

132 löjtnanter.

30 fänrikar.

Underofficerare.

19 förrådsförvaltare. I

242 flaggunderofficerare.

421 underofficerare av 2. graden.

Manskap.

345 flaggkorpraler.

160 högbåtsmän.

1,200 furirer.

185 korpraler.

2,167 meniga.

Musikpersonal.

2 musikdirektörer.

I fråga om den civila personalen ifrågasättes för nästa budgetår ingen

ändring.

Kostnaden för avlöning till de ordinarie beställningshavarna hava beräknats

för officerare 2,672,531 kronor, för underofficerare 3,025,089 kronor,

för manskap 5,808,702 kronor, för musikpersonal 15,448 kronor samt för civil

personal 17,928 kronor, eller tillhopa 11,539,698 kronor. För manskapet hava

därvid löner beräknats, för flaggkorpraler i 5:e löneklassen, för högbåtsmän

i 4:e löneklassen, för furirer i 7:e löneklassen, för korpraler i 5:e löneklassen

och för meniga i 2:a löneklassen av vederbörlig lönegrad. För övrig personal

ha lönerna beräknats enligt sedvanliga beräkningsgrunder.

Antalet kvarstående underofficerare av 3. graden beräknas, såsom förut

framhållits, nedgå med 3 till 1, för vilken lön enligt för innevarande budgetår

tillämpade grunder torde få beräknas till 4,000 kronor.

I fråga örn anslagsposterna för arvoden till pensionerad och civil personal,

för representationsbidrag och för anställningspenningar ifrågasättes ingen

ändring.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Beträffande anslagsposten till lönetillägg åt flaggkorpraler och korpraler

föreslår jag icke annan ändring än att posten med hänsyn till de i manskapsavlöningsreglementet

föreslagna nya benämningarna angives såsom avsedd

för visst underbefäl.

Å innevarande budgetårs stat finnes uppförd en delpost för hyresbidrag åt

manskap å 215,000 kronor. Enligt 1936 års lönekommittés förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente,

vilket i förevarande hänseende lagts till grund för

förenämnda proposition med förslag till dylikt reglemente, skola vissa beställningshavare

av manskapet alltjämt i stället för fri inkvartering äga åtnjuta

s. k. hyres- och ortstillägg med vissa angivna belopp. De kostnader, som föranledas

av denna förmån, beräknas enligt från marinförvaltningen inhämtad

uppgift för flottans del för budgetåret 1940/41 belöpa sig till 130,000 kronor.

För bestridandet av dessa kostnader torde alltjämt å förevarande stat upptagas

en särskild förslagspost, benämnd hyres- och ortstillägg åt visst manskap.

Anslagsposten till inkvarteringsersättning till manskap, för innevarande

budgetår beräknad till 45,000 kronor, torde i överensstämmelse med av marinförvaltningen

gjord hemställan med hänsyn till budgetbelastningen under

budgetåret 1938/39 — 117,000 kronor -— böra höjas till 100,000 kronor.

1 överensstämmelse med vad sålunda anförts och med beaktande av att från

tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till flottans å statsisbrytarna tjänstgörande

personal beräknats komma att uppgå till 110,000 kronor har jag låtit

upprätta en förslagsstat för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår

m. fl. (se Bil. nr 76), vilken stat slutar å ett belopp av 11,830,068 kronor.

Staten för kustartilleriets officerskår, underofficerskår oell manskap m. fl. Å den

för innevarande budgetår fastställda staten för kustartilleriets officerskår,

underofficerskår och manskap m. fl. finnas uppförda följande ordinarie beställningshavare,

nämligen:

118 officerare, därav 1 chef för kustartilleriet (Ob 3), 1 överste, kommendant

i Vaxholms fästning (Ob2), 2 överstar (Obl), 6 överstelöjtnanter, 10 majorer,

41 kaptener, 41 löjtnanter och 16 fänrikar;

156 underofficerare, därav 11 förrådsförvaltare, 55 flaggunderofficerare och

90 underofficerare av 2. graden;

819 manskapsbeställningar, därav 67 flaggkorpraler (därest i staten uppförd

underofficer av 3. graden avgått, 68), 282 korpraler och 470 meniga; samt

2 musikdirektörer.

Antalet å nämnda stat uppförda officers-, underofficers- och musikdirektörsbeställningar

överensstämmer med antalet dylika beställningar, som enligt

den å sid. 145 och 146 i 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1 införda

tablån över kustartilleriets personal under uppsättningstiden beräknats skola

uppföras å stat för budgetåret 1939/40. Vad åter angår manskapet överstiger

det å staten uppförda antalet beställningar det å förenämnda plan för budgetåret

beräknade med 2 flaggkorpraler (därest i staten uppförd underofficer av

3. graden avgått, 3), 30 korpraler och 70 meniga. Ökningen avsåg tillgodose

befälsbehovet vid kustartilleriets beredskapsorganisationer.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Majus proposition nr 159.

Enligt förenämnda plan avsågos å ifrågavarande stat under budgetåret

1940/41 följande beställningar skola upptagas, nämligen:

127 officerare, därav en chef (Ob3), 1 överste (Ob2), 2 överstar (Obl),

7 överstelöjtnanter, 11 majorer, 42 kaptener, 46 löjtnanter och 17 fänrikar;

179 underofficerare, därav 14 förrådsförvaltare, 65 flaggunderofficerare och

100 underofficerare av 2. graden;

777 manskapsbeställningar, därav 65 flaggkorpraler, 272 korpraler och 440

meniga; samt

2 musikdirektörer.

I sin skrivelse till marinförvaltningen den 9 augusti 1939 rörande kustartilleriets

medelsbehov för budgetåret 1940/41 har chefen för kustartilleriet

framhållit, att det vore nödvändigt att genomföra en utökning av kustartilleriets

personalkadrer i hastigare takt och i större omfattning än som

beräknats enligt 1936 års försvarsbeslut. Sålunda erfordrades enligt nämnde

chefs mening viss förstärkning av personalkadrerna utöver den i samband med

fastställande av staten för budgetåret 1939/40 medgivna redan för tillgodoseende

i full utsträckning av det behov av stampersonal, som uppstått genom

tillkomsten i beredskapssyfte av vissa utöver 1936 års plan beslutade försvarsanstalter

inom kustartilleriet. Vidare hade utvecklingen utvisat, att Älvsborgsfästning

borde vara bemannad. För beredskapens upprätthållande och utbildningens

bedrivande syntes för närvarande ett detachement örn tva kompanier

erforderligt inom fästningen. Därjämte erfordrades förstärkning av chefens

för kustartilleriet stab med 1 major, 1 kapten och 1 flaggunderofficer. Slutligen

borde den personal, som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats för

kustartillerimaterielens skötsel och vård, med hänsyn till den ansenliga nyanskaffningen

under de senare åren utökas med 1 flaggkorpral, 2 korpraler

och 3 meniga för vartdera av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen

samt med 2 korpraler och 2 meniga för Gotlands kustartillerikår.

De kaderökningar, som chefen för kustartilleriet sålunda föreslagit, borde

enligt vad nämnde chef uttalat genomföras under budgetåren 1940/41—1943/44

enligt en för ändamålet upprättad plan. Därvid borde beträffande manskapsbeställningarna

iakttagas, att samtliga dylika beställningar, som upptagits i

1936 års plan, borde uppföras å stat redan under budgetåret 1940/41.

Chefen för marmén har i skrivelse till marinförvaltningen den 29 september

1939 anfört, att han anslöte sig till den av chefen för kustartilleriet framlagda

planen i vad denna avsåge en påskyndad uppsättning enligt 1936 års försvarsbeslut,

kaderökning för den personella beredskapens tillgodoseende, uppsättande

av ett detachement örn två kompanier i Älvsborgs fästning samt tillgodoseende

av visst specialutbildat manskap. Beträffande den av chefen för kustartilleriet

begärda utökningen av den för kustartilleriets stab avsedda personalen

har chefen för marinen förklarat sig icke kunna biträda en ökning av

antalet regementsofficerare så snart efter det 1936 års försvarsbeslut trätt i

kraft. Utökningen för nämnda stab borde därför inskränkas till 1 kapten och

1 underofficer. Däremot har chefen för marinen framhållit, att de ärenden

beträffande kustartillerikrafternas operativa utnyttjande m. m., som handlades

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

i marinstaben, numera fått en sådan omfattning, att deras snabba och omsorgsfulla

beredning icke kunde utföras enbart av en officer ur kustartilleriet. För

tillgodoseende av marinstabens behov borde därför ske en kaderökning med

1 kapten, att tillgodoses redan under budgetåret 1940/41. För tillgodoseende

av trängande behov av ytterligare personal å marinförvaltningens minavdelning

borde därjämte under nämnda budgetår tillkomma 1 kapten.

I anslutning till vad sålunda anförts har chefen för marinen framlagt en

plan för den av honom förordade kaderökningens genomförande under budgetåren

1940/41—1943/44.

M ar inf örvaltningen har för egen del tillstyrkt det förslag chefen för marinen

sålunda framlagt.

Med ledning av vad myndigheterna anfört har jag låtit upprätta följande

översikt, utvisande de av chefen för marinen och marinförvaltningen förordade

kaderökningarna i förhållande till 1936 års försvarsbeslut vid fullt genomförd

organisation.

Översikt 1.

Beställnings-

havare

Antal enligt

1936 års

beslut vid

genomförd

organisation

Föreslagen ökning i

förhållande

till 1936 års beslut

Summa

ökning

För perso- nell bered- skap

För detache- ment i

Älvsborgs

fästning

För mate- rielens

skötsel och

vård

För kust- artilleriets

stab

För marin- staben och

marinför- valtningen

Ob 3

i

Ob 2

i

—

—

_

_

Ob 1

2

—

_

_

_

Oa 5

4

—

—

_

_

Oa 4

11

—

i

_

_

i

Oa 3

49

3

3

_

i

2

9

Oa 2

54

6

6

—

12

Oa 1

19

2

2

_

_

4

UO 3

14

—

1

_

_____

_____

1

UO 2

88

5

5

_

i

_

11

UO 1

120

10

12

—

_

22

Mm 3

65

15

9

2

_

_

26

Mm 2

336

60

40

6

_

_

106

Mm 1

536

90

70

8

—

—

168

Summa

1,303

194

149

16

2

2

363

Såsom ovan framhållits har chefen för marinen föreslagit, att den i förestående

översikt angivna, utöver 1936 års plan hänförliga kaderökningen

skulle genomföras under tiden till och med budgetåret 1943/44. Härvid må

till en början framhållas, att en del av nämnda kaderökning redan medgivits

av 1939 års riksdag, i det att i staten för budgetåret 1939/40 uppfört antal beställningshavare

av manskapsgrad för tillgodoseende av den personella beredskapen

ökats med 3 flaggkorpraler, 30 korpraler och 70 meniga utöver det för

samma budgetår i den av 1936 års riksdags särskilda utskott uppgjorda planen

angivna. Chefen för marinen har emellertid även anslutit sig till chefens för

kustartilleriet förslag örn en påskyndad kaderökning inom ramen för 1936

års beslut på så sätt, att samtliga i planen upptagna beställningar kunde upp
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

föras å stat senast under budgetåret 1942/43. Med utgångspunkt från den för

budgetåret 1939/40 fastställda staten skulle den av chefen för marinen för

fyraårsperioden 1940/41—1943/44 förordade kaderökningen äga rum på sätt

framgår av följande översikt 2.

Översikt 2.

Beställningar

Enligt

staten för

1939/40

Påskyndad

kaderökning

enligt 1936

års beslut l)

Kader- ökning ut- öyer 1936

års beslut

= summa

ökning i

översikt 1

Summa

ökning i

Föreslagen fördelning av ökningen

å budgetåren

till

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Ob 3

1

_

_

_

—

—

—

—

Ob 2

1

—

—

—

—

—

—

--

Ob 1

2

—

—

—

—

—

—

—

Oa 5

6

i

—

1

1

—

—

—

Oa 4

10

i

i

2

1

1

—

—

Oa 3

41

8

9

17

6

4

3

4

Oa 2

41

13

12

25

8

5

6

6

Oa 1

16

3

4

7

2

1

2

2

I UO 3

11

3

1

4

4

—

—

—

1 UO 2

55

33

11

44

13

10

10

11

UO 1

90

30

22

52

18

12

11

11

Mm 3

2)68

—

3)23

23

8

5

5

5

Mm 2

282

54

106

160

74

46

40

—

1 Mm 1

470

66

168

234

110

74

50

—

Av den lämnade redogörelsen framgår, att myndigheterna föreslagit dels

en påskyndad utökning av kustartilleriets kadrer i förhållande till 1936 års

försvarsbeslut, sådant det framgår av den av 1936 års särskilda utskotts i utlåtande

nr 1 framlagda planen för kustartilleriets personal under uppsättningstiden,

dels ock en ytterligare kaderökning utöver nämnda plan för tillgodoseende

av vissa personalbehov, vilka yppats sedan nämnda plan upprättats.

Myndigheterna föreslå därvid, att de förordade kaderökningarna skola genomföras

under fyraårsperioden 1940/41—1943/44.

Yad först beträffar den föreslagna påskyndade planenliga utökningen av

kustartilleriets personal under övergångsperioden finner jag mig böra med

hänsyn till det rådande utrikespolitiska läget och angelägenheten av att

snarast möjligt genomföra den för kustartilleriet enligt 1936 års försvarsbeslut

förordade personalorganisationen biträda därutinnan framlagt förslag.

Yad åter angår förslaget örn utökning av kustartilleriets personalkadrer utöver

vad som förutsatts enligt meromnämnda plan finner jag angelägenheten

att i möjligaste män stärka vapnets krigsberedskap motivera en dylik kaderökning.

Jag har därvid intet att erinra mot den ökning i antalet beställningshavare,

som avser tillgodoseende av befälsbehovet för kustartilleriets beredskapsorganisation.

Icke heller finner jag anledning till erinran mot den ut- i) * 3

i) Skillnaden mellan antalet enligt 1936 års plan vid fullt genomförd organisation

och antalet å staten för budgetåret 1939/40 upptagna beställningar.

s) Därav övergångsvis en underofficer av 3. graden.

3) Rätteligen 26; 3 hava emellertid uppförts å stat redan för budgetåret 1939/40.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ökning av manskapskadrerna, som beräknats för skötsel och vård av nytillkommen

materiel. Likaledes torde på sätt chefen för marinen föreslagit en förstärkning

av arbetskrafterna för chefens för kustartilleriet stab med 1 kapten

och 1 flaggunderofficer få anses motiverad, varjämte behov av ytterligare 2

kaptener för tjänstgöring i marinstaben och å marinförvaltningens minavdelning

torde få anses styrkt. Vad beträffar den föreslagna utökningen av stampersonalen

för bemanning av Älvsborgs fästning, vill jag erinra örn att jag

vid framläggandet av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag vid

behandlingen av sjöförsvarets anslag till de värnpliktigas avlöning anförde,

att jag icke ansåge mig kunna förorda, att en särskild värnpliktskontingent uttoges

för utbildning vid fästningen under nästa budgetår. Oavsett huru organisationen

av Älvsborgs fästning framdeles bomme att gestaltas, syntes nämligen

på sätt chefen för kustartilleriet gjort gällande svårigheter föreligga att

nu avse befäl för en dylik kontingent. Emellertid synes detta icke böra utesluta,

att redan under nästa budgetår en viss utökning av stamkadrerna äger

rum för fyllande av behovet av stampersonal vid fästningen; jag utgår nämligen

ifrån, att fästningen för en lång följd av år framåt måste vara bemannad.

Av den enligt »Översikt 2» här ovan föreslagna kaderökningen för nästa budgetar

beräknas falla a Älvsborgs fästnings behov allenast följande personal,

nämligen 1 förrådsförvaltare, 3 flaggkorpraler, 10 korpraler och 25 meniga.

Jag förordar sålunda, att till grund för kaderökningarna vid kustartilleriet,

såvitt avser budgetåret 1940/41, må läggas den plan, som innefattas i förenämnda

översikt 2. Beträffande en del av i planen upptagna beställningar må

emellertid följande framhållas. Yad angår de ordinarie fänriksbeställningarna

torde, på sätt i motsvarande hänseende föreslagits vid behandlingen av

staten för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl.,

sådana beställningar för budgetåret 1940/41 å staten böra uppföras till

ett antal, som motsvarar det verkliga antalet konstituerade fänrikar vid budgetårets

ingång. Detta antal beräknas emellertid uppgå till 18, eller det för innevarande

budgetår upptagna antalet (16) med tillägg av den för budgetåret föreslagna

kaderökningen (2). I fråga örn medelsbehovet för anställande av extra

ordinarie fänrikar återkommer jag senare under anslagsrubriken B. Löner till

extra ordinarie fänrikar.

Yad åter angår manskapsbeställningarna äro vissa ändringar erforderliga

med hänsyn till Kungl. Maj:ts denna dag framlagda proposition med förslag

till nytt manskapsavlöningsreglemente. Såsom jag redan vid behandlingen

av flottans personalstat framhållit, komma flaggkorpraler och högbåtsmän att

hänföras till en särskild löneplan Mb och allt övrigt manskap att sammanföras

till en för de olika försvarsgrenarna gemensam löneplan Ma. I anslutning

härtill har föreslagits, såvitt avser marinen, att mellan meniggraden och

den hittillsvarande korpralsgraden skall inskjutas en ny lönegrad, avsedd för

1. klass sjömän och 1. klass kustartillerister och ställd i jämnbredd med

korpralsgraden vid armén och flygvapnet. På så sätt komma i stället för de

nuvarande två lönegraderna — de för menige och korpraler — att i fortsättningen

finnas tre, nämligen en för furirer, motsvarande den nuvarande

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Majus proposition nr 159.

korpralsgraden, en ny korpralsgrad samt en meniggrad. För kustartilleriets

vidkommande föreslås den nu inrättade mellangraden, korpralsgraden, jämväl

som en mellangrad mellan de nuvarande menig- och korpralsgraderna för

dem, som avlagt korpralsexamen och som enligt nuvarande ordning normalt

befordras direkt från menig- till korpralsbeställning efter utgången av andra

tjänsteåret.

I sitt betänkande med förslag till manskapsavlöningsreglemente har 1936

års lönekommitté uttalat, att ifrågasatta omläggningar av manskapets avlöningsförhållanden

syntes få vissa konsekvenser med avseende å de personalstater,

å vilka manskapsbeställningarna vore upptagna. Yad kustartilleriet

anginge syntes för dess vidkommande antalet för mellangraden erforderliga

beställningar få tillskapas genom utbrytande ur den nuvarande korpralsgraden.

Det syntes emellertid böra ankomma på vederbörande försvarsgrenschef att

verkställa närmare beräkningar och framlägga förslag beträffande antalet

beställningar i de grader, som berördes av omläggningarna.

I sitt utlåtande över lönekommitténs förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente

har chefen för marinen i förevarande hänseende framhållit, att vid

tillämpande av det föreslagna manskapsavlöningsreglementet borde med utgångspunkt

från nu gällande stater och utbildningsbestämmelser räknas med

följande procentuella avvägning av antalet manskapsbeställningar inom de

olika till löneplanen Ma hänförliga lönegraderna, nämligen med 20.2 procent

furirer, 17.2 procent korpraler och 62.6 procent meniga. I anbefallt yttrande

till chefen för marinen har chefen för kustartilleriet angivit det inbördes förhållandet

mellan furirer och korpraler till 54 procent furirsbeställningar mot

46 procent korpralsbeställningar.

Med iakttagande av den av chefen för marinen angivna procentuella avvägningen

föreslår jag, att de manskapsbeställningar, vilka jag i det föregående

föreslagit till uppförande å stat för budgetåret 1940/41, eller (819 + 192=)

1,011, fördelas med 75 å flaggkorpraler, med 190 å furirer, med 161 å korpraler

och med 585 å meniga.

I sitt förenämnda betänkande har emellertid 1936 års lönekommitté även

framhållit, att det fast anställda manskapets hänförande till det nya manskapsavlöningsreglementet

erfordrade vissa övergångsbestämmelser. I fråga örn

inplaceringen av de nuvarande innehavarna av manskapsbeställning i det

nya reglementets beställningar har lönekommittén, såvitt angår kustartilleriet,

anfört följande:

I fråga om kustartilleriet kan tvekan råda, i vilka beställningar enligt det

nya reglementet nuvarande innehavare av korpralsbeställningar skola placeras.

Då såsom kompetensvillkor för tillträdande av de föreslagna nya furirsbeställningarna

vid kustartilleriet är avsett att uppställas fordran på godkänd

genomgång av den lägre underofficersskolan, läge det väl närmast till hands,

att endast sådana korpraler, vilka vid övergången till det nya reglementet

uppfyllde detta villkor — varvid emellertid med lägre underofficersskola

borde jämställas genomgången förberedande kurs vid arméns underofficersskola

och lägre klass vid flottans underofficersskola —- skulle överföras till

furirsbeställningar, under det att de, som ej genomgått minst nämnda utbildning,

efter övergången till reglementet skulle placeras i den nya korprals
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Majus proposition nr 159.

gladen. Den för sistnämnda personalkategori härigenom uppkommande löneminskningen

bleve av den storlek, att den rimligtvis borde kompenseras med

personliga lönetillägg.

Emellertid skulle en dylik anordning för dem, som sålunda finge kvarstå

såsom korpraler, dessutom innebära, att de, från att enligt nuvarande bestämmelser

hava varit till tjänsteställningen likställda med flottans korpraler

samt arméns och flygvapnets furirer, bomme att för framtiden stå en

tjänst egind lägre än dessa, intill dess det nya kompetenskravet uppfyllts. Billighetsskäl

synas därför kunna åberopas för att samtliga de beställningshavare

vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya reelementet

innehava korpralsbeställning, efter reglementets ikraftträdande oavsett

utbildning erhålla tjänsteställning och — i stället för personliga lönetilllägg

— även lön såsom furirer.

Till förmån för en sådan anordning talar även sannolikheten av att denna

lösning skulle underlätta övergången till den tilltänkta nya utbildningsordningen

vid kustartilleriet, enligt vilken den hittillsvarande lägre underofficersskolan

skulle förläggas till tredje anställningsåret.

Huruvida vid tillämpning av den anordning, som sålunda övergångsvis

ifrågasatts, de korpraler, vilka ej genomgått lägre underofficersskolan, böra

tilldelas furirslön över stat eller med ianspråktagande delvis av å stat uppförda

furirsbeställningar, torde böra avgöras med hänsyn till tillgången på

sådana beställningar och under beaktande av att den normala befordringsgången^

icke i alltför hög grad bör rubbas. Ståndpunkt till sistnämnda

spörsmål lärer ej kunna tagas förrän i samband med avvägning av antalet

beställningar i olika grader vid kustartilleriet, och det torde böra ankomma

på marinledningen att i dessa avseenden framlägga beräkningar och förslag.

I den man furirslöner utgå över stat, torde emellertid korpralsbeställningarna

ej böra i full utsträckning besättas.

Beställningshavare vid kustartilleriet, som före reglementets ikraftträdande

kvalificerat sig för korpralsbefordran enligt hittillsvarande regler men ännu

ej erhållit sådan befordran, bör i mån av tillgång på beställningar befordras

till den nya korpralsgraden, i vilken vederbörande bör kvarstå intill dess befordran

till furirsgraden enligt de nya reglerna kan äga rum.

Jag har tidigare föreslagit, att å staten för budgetåret 1940/41 skola

uppföras 190 beställningar för furirer. Samtliga de beställningshavare, som

enligt för innevarande budgetår fastställd stat uppbära korpralslön, 282

stycken, komma sålunda icke att kunna beredas furirslön. Ett bifall till de

av lönekommittén förordade principerna för övergången till det nya reglementet

måste därför medföra, att lön såsom furirer beredes ytterligare 92

av de nuvarande korpralerna. Ett tillgodoseende av detta önskemål torde

kunna ordnas så, att dessa 92 beställningshavare av manskapet, som för

närvarande uppbära lön i korpralsgraden, men vilka efter ikraftträdandet av

det nya manskapsavlöningsreglementet icke erhålla furirsbeställning, tilläggas

tjänsteställning som furirer och såsom sådana förklaras berättigade uppbära

furirs löneförmåner. Föreskrift härom har intagits i anmärkning under den

förslagsstat, som avses att föreläggas riksdagen. I

I förevarande sammanhang får jag till behandling upptaga väckt förslag örn

höjning av löneförmånerna för chefen för Gotlands kustartilleriförsvar,

tillika chef för Gotlands kustartillerikår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Jag får därvid till en början framhålla, att någon särskild beställning för

denne chef icke finnes upptagen i tjänsteförteckningen till det militära avlöningsreglementet.

Chefskapet utövas för närvarande av en major vid, överstelöjtnant

i kustartilleriet. Redan i sina yttranden över 1936 års lönekommittés

förslag till nytt militärt avlöningsreglemte framhöllo vissa myndigheter, att

chefskapet för Gotlands kustartilleriförsvar borde hänföras till lönegraden

Ob 1, under det att annan myndighet framlagt alternativa förslag örn beställningens

inplacerande i lönegraden Ob 1 eller Oa 6. Jämväl i vissa motioner i

anledning av propositionen nr 245/1939 med förslag till dylikt reglemente

framställdes yrkanden om högre löneställning för beställningshavaren i fråga.

I skrivelse till chefen för marinen den 25 oktober 1939 har nu chefen för

Gotlands kustartilleriförsvar hemställt, att, räknat från den 1 juli 1939, ett

arvode örn 4,200 kronor för år — motsvarande skillnaden i lön i lönegraderna

Ob 1 och Oa 5 — måtte utverkas för nämnde chef, varjämte gjorts vissa framställningar

i fråga örn beställningens hänförande till rese- och traktamentsklass.

I yttrande till chefen för marinen har marinförvaltningen ansett sig böra

på det kraftigaste tillstyrka den begärda förbättringen av chefens för Gotlands

kustartilleriförsvar löneställning genom tilldelande av särskilt arvode. Marinförvaltningen

har i anslutning därtill bland annat framhållit, att en förbättrad

löneställning redan under normala fredsförhållanden vore önskvärd, men att en

dylik förbättring för närvarande med hänsyn till den inträdda förstärkta försvarsberedskapen

och det stora ansvar, som åvilade nämnde chef under kustartilleriorganisationens

uppbyggnad, vore än mer motiverad. Marinförvaltningen

har förty förordat, att ett arvode måtte tillerkännas ifrågavarande

chef, som motsvarar skillnaden mellan lönen i lönegraderna Ob 1 och Oa 4

eller, efter den nuvarande innehavarens uppflyttning i lönegraden Oa 5, skillnaden

mellan lönen i lönegraden Ob 1 och Oa 5.

Chefen för marinen har med överlämnande av handlingarna i skrivelse den

19 december 1939 föreslagit, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tilllika

chef för Gotlands kustartillerikår, måtte för innevarande budgetår tillerkännas

ett arvode, motsvarande skillnaden i lön enligt lönegraden Ob 1

och den lönegrad, beställningshavaren i fråga enligt stat tillhör.

I ärendet har försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtande den 13 februari

1940. Lönenämnden har därvid anfört bland annat följande:

I skrivelse nr 426 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

militärt avlöningsreglemente m. m. jämte i ämnet väckta motioner anförde

1939 års lagtima riksdag såvitt nu är i fråga:

»I detta sammanhang vill riksdagen erinra örn vissa motionsvis gjorda

yrkanden örn förändringar i löneställning för beställningshavare i högre lönegrader.

Sålunda har i motionen II: 443 påyrkats, att kårchef måtte hänföras

till lönegraden Oa 6. Enligt vad i motionen framhålles borde även övervägas,

huruvida icke motsvarande löneställning borde beredas flottiljchefer vid flygvapnet

och kustartilleriets kårchef på Gotland. Vidare har i de likalydande

motionerna I: 320 och II: 475 hemställts, att chefen för Gotlands kustartilleriförsvar

måtto hänföras till lönegraden Ob 1. Otvivelaktigt synes vara, att det

tjänsteansvar i såväl rent militärt som ekonomiskt hänseende, som åvilar kår
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr loit.

cheferna, i en del fall närmar sig en regementschefs. Frågan örn en ändring av

kårchefernas löneställning är emellertid förenad med vissa organisatoriska

spörsmål. Efter övervägande Ilar riksdagen kommit till den uppfattningen,

att vissa skäl tala för att en översyn av ifrågavarande beställningshavares lönegradsplacering

bör komma till stånd.»

Riksdagen hemställde i anslutning till det anförda, att Kungl. Majit ville

taga under övervägande frågan örn lönegradsplaceringen för, bland andra, kårchefer.

Såsom av förestående redogörelse framgår, har riksdagen för sin del ansett

visst fog föreligga för en förbättrad löneställning för här ifrågavarande beställningshavare.

Ett definitivt ställningstagande från statsmakternas sida till

denna fråga lärer dock knappast kunna förväntas förrän resultatet av den nu

pågående civila tjänsteförteckningsrevisionen föreligger, därvid en jämförelse

mellan de arbetsuppgifter och det tjänsteansvar, som åvila å ena sidan civila

befattningshavare i chefs- och därmed jämförliga befattningar och å andra

sidan militära chefsbeställningar torde komma att bliva av avgörande betydelse.

Även örn den pågående civila tjänsteförteckningsrevisionen inom en ej

alltför avlägsen framtid torde vara slutförd och därmed förutsättningar skapade

för en omprövning av löneställningen för den i detta ärende avsedda chefsbeställningen,

torde likväl det slutliga avgörandet av förevarande spörsmål

komma att draga ut på tiden.

Det torde emellertid böra erinras, att chefskapet för Gotlands kustartillerikår

och kustartilleriförsvar omfattar ett befäl över en personal, som till antalet

i det närmaste motsvarar vad som förekommer vid regemente. I vissa avseenden

-—- såsom beträffande självständig tyg- och fastighetsförvaltning •— torde

nu ifrågavarande chef hava minst lika stort ansvar som åvilar regementschef.

Man torde vidare icke kunna bortse från, att den faktiska utbyggnad av

kårchefens arbetsuppgifter utöver den ram som förutsatts i 1936 års försvarsbeslut,

är av permanent natur. Å andra sidan anser sig lönenämnden — för att

icke föregripa den blivande omprövningen av kårchefens löneställning — icke

kunna föreslå högre löneförmåner än som med säkerhet kunna förväntas framdeles

bliva honom tillförsäkrade.

I anslutning till vad lönenämnden sålunda anfört har nämnden funnit det

ansvar och de arbetsuppgifter, som äro förbundna med nämnda chefskap vara

av den art och omfattning, att de påkalla upptagande å tjänsteförteckningen

till militära avlöningsreglementet av en särskild beställning i lönegraden Oa 6

för chefen för Gotlands kustartillerikår och Gotlands kustartilleriförsvar.

Lönenämnden föreslår därför, att en sådan beställning upptages å staten för

officerare och underofficerare vid kustartilleriet mot utbytande av en av de

å nämnda stat uppförda överstelöjtnants- eller majorsbeställningarna. Lönenämnden

föreslår vidare, att, intill dess en dylik reglering verkställts, vederbörande

må få komma i åtnjutande av sådan lönefyllnad, att hans sammanlagda

avlöning uppgår till de löneförmåner, som utgå till beställningshavare

i lönegraden Oa 6.

För egen del finner jag mig böra såtillvida biträda lönenämndens förslag,

att jag förordar uppförande å stat från och med budgetåret 1940/41 av en särskild

beställning för chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands

kustartillerikår, hänförd till lönegraden Oa 6. Med hänsyn till att den

för närvarande såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar placerade beställ
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

ningshavaren före innevarande budgetårs utgång förväntas komma att utnämnas

till överstelöjtnant vid kustartilleriet, torde från staten för nästa

budgetår samtidigt kunna avföras en överstelöjtnantsbeställning. Lönenämndens

förslag örn beredande av lönefyllnad till innehavaren av ifrågavarande

chefsbeställning så vitt avser innevarande budgetår finner jag mig icke böra

biträda.

Å staten för kustartilleriet torde sålunda för budgetåret 1940/41 få uppföras

följande ordinarie beställningar, nämligen:

Antal Beställning Lönegrad

Officerare.

1 generalsperson, chef för kustartilleriet ................................. Ob 3

1 överste, kommendant i Vaxholms fästning ........................ Ob 2

2 överstar ........................................................................... Ob 1

1 chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands

kustartillerikår .................................................................. Oa 6

6 överstelöjtnanter ............................................................... Oa 5

11 majorer ........................................................................... Oa 4

47 kaptener ........................................................................... Oa 3

49 löjtnanter ........................................................................ Oa 2

18 fänrikar .................................. Oa 1

Underofficerare.

15 förrådsförvaltare ............................................................... OO 3

68 flaggunderofficerare ......................................................... kJO 2

108 underofficerare av 2. graden ................................................ OO 1

Manskap.

75 flaggkorpraler .................................................................. Mb 2

190 furirer .............................................................................. Ma ^

161 korpraler ........................................................................... Ma 2

585 meniga .............................................................................. Ma 1

Kostnaden för löner till ordinarie beställningshavare beräknas till för

officerare 965,866 kronor, för underofficerare 779,095 kronor, för manskap

1,288,464 kronor och för musikpersonal till 13,550 kronor, eller tillhopa 3,046,975

kronor. Beträffande manskapet har avlöningen beräknats, för flaggkorpraler

i 5:e löneklassen, för furirer i 7:e löneklassen, för korpraler i 5:e löneklassen

och för meniga i 2:a löneklassen av vederbörlig löneplan.

Med hänsyn till att den för närvarande å övergångsstat uppförde underofficeren

av 3. graden beräknas kvarstå även under budgetåret 1940/41 förutsättes

ingen ändring beträffande anslagsposten till avlöning till denne beställningshavare,

utan torde densamma böra upptagas oförändrad till 3,700 kronor.

Å staten för innevarande budgetår finnas uppförda arvodesbefattningar

för 7 pensionerade officerare och 16 pensionerade underofficerare, motsvarande

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 40 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

det i 1936 års plan för budgetåret upptagna. Enligt nämnda plan avsågs antalet

pensionerade underofficerare skola ökas med en under vart och ett

av budgetåren 1940/41 och 1941/42, varefter antalet befattningar för pensionerad

personal skulle hava uppbringats till det antal, som enligt planen motsvarar

behovet vid fullt genomförd organisation. I sin förutnämnda skrivelse

angående kustartilleriets medelsbehov för nästkommande budgetår har nu

chefen för kustartilleriet föreslagit ett påskyndat genomförande av personaluppsättningen

även i vad avser de för pensionerad personal avsedda befattningarna,

i det att de båda enligt planen återstående pensionerade underofficerarna

föreslås upptagas å stat redan under budgetåret 1940/41. Vidare har

nämnde chef föreslagit en utökning av antalet befattningar för pensionerad

personal med bland annat 1 underofficer, avsedd som kasernunderofficer vid

Gotlands kustartillerikår.

Med biträdande av dessa av chefen för marinen och marinförvaltningen tillstyrkta

förslag har jag beräknat antalet befattningar för pensionerad personal

under budgetåret 1940/41 till 7 för officerare och 19 för underofficerare. Posten

för arvoden till pensionerad personal torde med hänsyn härtill höjas med

6,390 kronor till 62,730 kronor.

I fråga örn storleken av anslagsposten till anställningspenningar ifrågasättes

ingen ändring, utan torde densamma böra uppföras oförändrad med 11,000

kronor.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av flottans personalstat anfört

i fråga örn förmånen av hyres- och ortstillägg åt visst manskap, torde för

ifrågavarande ändamål för kustartilleriets del beräknas ett belopp av förslagsvis

28,000 kronor.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en förslagsstat

för kustartilleriets officerare, underofficerare och manskap m. fl.

Statens slutsumma uppgår till 3,152,405 kronor.

Staten för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, marinens

ecklesiastikstat oell marinens poliskår. I enlighet med 1936 års försvarsbeslut

skulle mariningenjörkåren utgöras av:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

4 marindirektörer av 2. graden,

10 mariningenjörer av 1. graden, 1.

löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2.

löneklassen,

9 mariningenjörer av 2. graden,

2 marinunderingenjörer under 10 månader,

2 marinunderingenjörer under 8 månader,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

2 mariningenjörer av 2. graden i

reserven (stipendiater) under 10

månader, samt

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven

(stipendiater) under 8 månader.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Sedan 1936 års försvarsbeslut fattats, har emellertid antalet ordinarie beställningar

vid mariningenjörkåren i viss omfattning utökats. Sålunda medgav

1938 års riksdag uppförande å stat av ytterligare 1 mariningenjör av 1.

graden, 2. löneklassen, och 1 specialingenjör av 2. graden, varjämte en marindirektör

av 2. graden utbyttes mot en marindirektör av 1. graden. Vidare

medgav 1939 års lagtima riksdag, att å stat uppfördes beställningar för ytterligare

1 specialingenjör av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden.

Sedan benämningarna mariningenjör av 1. graden, 1. löneklassen, och mariningenjör

av 1. graden, 2. löneklassen, i samband med det nya militära avlöningsreglementet

ändrats till förste mariningenjör respektive mariningenjör

av 1. graden, upptager den för budgetåret 1939/40 fastställda staten följande

ordinarie beställningshavare, nämligen:

1 marinöverdirektör,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

10 förste mariningenjörer,

6 mariningenjörer av 1. graden,

9 mariningenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 1. graden,

10 specialingenjörer av 2. graden och

5 specialingenjörer av 3. graden.

Några marinunderingenjörer eller mariningenjörer av 2. graden i reserven

(stipendiater) hava hittills icke antagits eller utnämnts. Dessa befattningar

bygga nämligen på de utbildningsbestämmelser, som av Kungl. Majit fastställts

den 22 juni 1934. Den första omgång mariningenjörskadetter, som

antagits enligt dessa bestämmelser, hinner icke genomgå föreskriven utbildning

till marinunderingenjörer förrän under budgetåret 1940/41 och till

mariningenjör av 2. graden i reserven (stipendiat) förrän under budgetåret

1941/42. Genom brev den 12 januari 1939 hava förenämnda bestämmelser

upphävts och ersatts med nya, vilka emellertid även de förutsätta antagning

av marinunderingenjörer och utnämning av mariningenjörer av 2. graden i

reserven (stipendiater). Då för de mariningenjörselever, som antagits före

1935, utbildningen anordnats enligt äldre bestämmelser, ha å staterna hitintills

alltjämt uppförts arvoden för extra mariningenjörer och för mariningenjörsstipendiater.

Staten för budgetåret 1939/40 upptar

4 extra mariningenjörer och

5 mariningenjörsstipendiater. I

I skrivelse till chefen för marinen den 11 juli 1939 har marinöverdirektören

anfört, att det å innevarande budgetårs stat uppförda antalet beställningar

för egentliga mariningenjörer (32) för närvarande ej kunde fyllas på grund

av brist på ingenjörer, vilka efter genomgången utbildning kunde påräknas

och anses kompetenta såsom sökande till ordinarie beställning vid mariningenjörkåren.

Under åren 1939, 1940 och 1941 beräknades ävenledes vissa

vakanser komma att uppstå. Samtidigt som sålunda det nuvarande i sig självt

alldeles otillräckliga antalet å stat uppförda mariningenjörsbeställningar ej

kunde fyllas, komme reserven ej att kunna tillföras något nytt tillskott av

ingenjörer, som genomgått föreskriven utbildning. Marinöverdirektören hem

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 i Kungl. Majas proposition nr 159.

ställde därför, att åtgärder måtte vidtagas för att avhjälpa bristerna å mgenjörspersonal.

I sådant hänseende föresloge marinöverdirektören, att å staten

för budgetåret 1940/41 måtte uppföras 5 extra mariningenjörer, innebärande

en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 1, och 5 mariningenjörsstipendiater.

De sistnämnda skulle vara de sista stipendiater, som utbildades

enligt före 1935 gällande bestämmelser. Härjämte borde uppföras

2 marinunderingenjörer, vilka vore de första, som utbildades enligt 1934 års

bestämmelser. Med dessa åtgärder skulle enligt marinöverdirektörens mening

vakanserna i egentliga mariningenjörsbeställningar kunna fyllas och marin - ingenj orkar ens stam så småningom ökas från och med den 1 juli 1941.

Yad åter specialingenjörerna angår har marinöverdirektören i sin nyssnämnda

skrivelse föreslagit, att å staten för nästkommande budgetår borde

uppföras beställningar för ytterligare 1 specialingenjör av 2. graden, avsedd

som elektroingenjör, och 2 specialingenjörer av 3. graden, av vilka den ene

avsåges tjänstgöra som torpedingenjör vid Karlskrona örlogsvarv och den

andre såsom radioingenjör å kustflottan. Denna ökning vore erforderlig för

att tillgodose de nya krav på specialingenjörer, som sammanhängde med

beslutad eller planerad förstärkning och modernisering av flottans materiel.

Sedermera har marinöverdirektören i skrivelse den 23 augusti 1939 till

chefen för marinen framlagt tablåer över det slutliga behovet av personal vid

mariningenjörkåren, sådant detta behov kunde bedömas med hänsyn till

hittills beslutad omfattning av flottans fartygsbestånd, rustningar och varvsrörelse

m. m. I enlighet med vad nämnda tablåer utvisade borde antalet

mariningenjörkårens ordinarie befattningshavare så snart ske kunde uppbringas

till 49 egentliga mariningenjörer och 23 specialingenjörer. Dessa

beställningar borde enligt nämnde chef fördelas på sätt framgår av följande

sammanställning:

A. Egentliga mariningenjör er.

Marinöverdirektör ................................. 1

Marindirektörer av 1. graden .................. 3

Marindirektörer av 2. graden .................. 7

Förste mariningenjörer ........................... 17

Mariningenjörer av 1. graden .................. 9

Mariningenjörer av 2. graden .................. 12

B. Specialingenjörer.

Specialingenjörer av 1. graden ............... 5

Specialingenjörer av 2. graden ............... 11

Specialingenjörer av 3. graden ............... 7.

En ökning av de egentliga mariningenjörerna i angiven omfattning kunde,

enligt vad marinöverdirektören i sistnämnda skrivelse framhållit, med nuvarande

utbildningssystem i bästa fall ske med 1 beställningshavare under

budgetåret 1941/42, med 2 under budgetåret 1942/43, med 3 under budgetåret

1943/44, med 5 under budgetåret 1944/45, med 3 under budgetåret 1945/46

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Majus proposition nr 159.

och med 3 under budgetåret 1946/47. För att en snabbare utökning skulle

bliva möjlig erfordrades särskilda åtgärder, innebärande användandet jämsides

med det ordinarie utbildningssystemet av ett tillfälligt utbildningssystem

för redan utexaminerade civilingenjörer.

Förslag örn ett dylikt tillfälligt utbildningssystem har av marinöverdirektören

framlagts i skrivelse till chefen för marinen den 5 oktober 1939. Av

skrivelsen må här återgivas bland annat följande:

Till ifrågasatt utbildning kunna endast ifrågakomma sådana civilingenjörer,

som utexaminerats från skeppsbyggnadsavdelningen vid Tekniska Högskolan

eller Chalmers Tekniska Högskola (respektive Institut) och ännu ej uppnått

30 levnadsår. Av dylika ingenjörer borde ifrågakomma såväl sådana, som

redan erhållit utbildning såsom värnpliktiga ingenjörer, nedan benämnda

grupp A, som även sådana, som ännu ej fullgjort sin värnplikt eller fullgjort

densamma vid annat vapenslag, nedan benämnda grupp B. För grupp A

bör den under värnplikten erhållna utbildningen användas som grund, varför

dessas utbildning kan göras kortare än som är möjligt för grupp B.

För grupp A utgör den erforderliga utbildningstiden 6 och för grupp B

11 månader. Efter dylik utbildning skulle vederbörande vara kompetent att

förordnas till marinunderingenjör för en tid av IV2 år och efter utgången

av denna tid utnämnas till mariningenjör av 2. graden i mariningenjörkårens

reserv samt i enlighet med föreskrifterna i nådiga brevet den 12 januari 1939

kunna tilldelas stipendium och vinna kompetens för anställning vid stammen.

Enär den ifrågasatta extra kadettutbildningen ej bör igångsättas utan att

säkerhet förefinnes att den kan fullföljas med fortsatt utbildning av kadetterna

som marinunderingenjörer, bör 1940 års lagtima riksdag fatta beslut

örn ökning av antalet marinunderingenjörer från och med den 1 juli 1940.

Utbildningen kan således ej igångsättas tidigare än den 1 juli 1940. Då

det vidare är ovisst, hur många lämpliga sökande, som komma att anmäla sig

till genomgående av utbildningen, synes det lämpligt att en första kurs, uteslutande

omfattande grupp A, påbörjas vid angiven tidpunkt och att beslut

örn ytterligare en kurs, omfattande grupp B, fattas, sedan utbildningen av

grupp A igångsatts.

De sålunda antagna kadetterna böra benämnas »extra mariningen jörskadetter».

För beräkning av kostnaderna har förutsatts, att sex extra mariningenjörskadetter,

tillhörande grupp A, antagas.

Statsverkets kostnader för den föreslagna kadettutbildningen, som bör bestridas

av anslaget för flottans krigsberedskap och övningar, beräknas till

cirka 11,000 kronor för budgetåret 1940/41. Härvid är förutsatt att extrakadetterna

erhålla samma förmåner som mariningenjörskadetter med flaggkadetts

tjänsteklass och dessutom ett tillägg av under sjökommendering

3 kronor 50 öre per dag och under landkommendering 5 kronor per dag. Denna

förhöjning är motiverad därav, att extrakadetterna redan vid antagningen

inneha fullständig civilingenjörsutbildning, och är nödvändig för att marinen

i konkurrensen med den privata industrien skall kunna erhålla kvalificerade

sökande.

Då kadettutbildningen den 1 januari 1941 avslutats och vederbörande förordnats

till marinunderingenjörer, erfordras en utökning av mariningenjörkårens

stat med 6 beställningar som marinunderingenjörer med arvode enligt

löneplan Ca i militära avlöningsreglementet 16. lönegraden och 16. löneklassen

medförande en kostnadsökning för budgetåret 1940/41 av cirka 16,000

kronor och för 1941/42 av cirka 32,000 kronor, varvid förutsättes att 3 marin
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majus proposition nr 159.

underingenjörer placerats på Ostkustens oell 3 vid Sydkustens marindistrikt.

För budgetåren 1942/43 och 1943/44, då dessa till mariningenjörer av 2. graden

i mariningenjörkårens reserv utnämnda ingenjörerna enligt 24—28 §§ i ovannämnda

nådiga brev skulle vara berättigade att söka stipendium, beräknas

kostnaderna uppgå till 9,600 respektive 4,800 kronor, varvid förutsattes att

4 nya stipendier utdelas.

De enligt grupp A utbildade skulle således kunna inträda i stammen den

1 januari 1944 eventuellt tidigare, örn ovan föreslagen dispens i särskilt fall

medgivits. Man torde kunna beräkna, att dispens skulle kunna beviljas för

2 mariningenjörer av 2. graden i reserven, varvid dessa skulle kunna inträda

i stammen redan den 1 juli 1942.

Därest ej tillräckligt antal lämpliga sökande anmäla sig till grupp A oell

utbildning av en grupp B skulle visa sig erforderlig, uppkommer för dessas

inträde vid stammen en försening av cirka 6 månader och motsvarande förskjutning

i kostnaderna mellan budgetåren samt någon ökning i kostnaderna

för kadettutbildningen till följd av den 5 månader längre utbildningstiden.

För extrakadetter grupp B böra under de första fem månaderna samma ekonomiska

förmåner utgå som för mariningenjörskadett under motsvarande kurser,

medan under återstående sex månader samma förmåner böra utgå som för

extrakadetter grupp A.

Om man utgår ifrån, att av de 6, som beräknats bliva antagna till utbildning,

4 befinnas lämpliga för inträde vid stammen, och att två av dessa enligt

ovan beviljats dispens, skulle den i min skrivelse den 23 augusti 1939 angivna

ökningen av de egentliga mariningenjörerna kunna ske enligt följande:

1941/42 1. 1942/43 4, 1943/44 5, 1944/45 5, 1945/46 2.

Marinöverdirektören har under åberoj^ande av vad sålunda och i övrigt

anförts anhållit, att chefen för marinen måtte göra vederbörlig framställning

1 syfte att möjliggöra antagning av sex extra mariningenjörskadetter för utbildning

enligt det framlagda förslaget, ävensom att å staten för budgetåret

1940/41 måtte upptagas 6 marinunderingenjörer under halva budgetåret utöver

de 2, varom marinöverdirektören tidigare framlagt förslag.

Chefen för marinen har i skrivelse den 17 oktober 1939 till marinförvaltningen

framhållit, att han i stort sett kunde biträda det av marinöverdirektören

i skrivelsen den 23 augusti 1939 framlagda förslaget till utökning av

antalet egentliga mariningenjörer från nuvarande 32 till 49. Chefen för

marinen har emellertid ansett sig böra begränsa ökningen av antalet marindirektörer

av 2. graden till 3 mot föreslagna 4, men däremot förorda en ökning

av antalet mariningenjörer av 1. graden med 4 mot föreslagna 3. Mot marinöverdirektörens

förslag i fråga örn ökningen av antalet specialingenjörer har

chefen för marinen förklarat sig intet hava att erinra. Chefen för marinen

har även anslutit sig till det av marinöverdirektören framlagda förslaget örn

anordnande av en tillfällig utbildning av mariningenjörer. I anslutning härtill

har nämnde chef framhållit som sin åsikt, att kaderökningen i fråga örn

de egentliga mariningenjörerna skulle med anlitande av den tillfälliga rekryteringen

kunna genomföras inom fyra budgetår, därvid under budgetåret 1940/41

borde tillkomma 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer,

2 mariningenjörer av 1. graden samt 1 mariningenjör av 2. graden, under

budgetåret 1941/42 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste mariningenjörer och

1 mariningenjör av 2. graden, under budgetåret 1942/43 2 förste mariningen
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Majit» proposition nr 159.

jörer, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör av 2. graden samt

under budgetåret 1943/44 1 marindirektör av 2. graden, 1 förste mariningenjör

och 1 mariningenjör av 1. graden.

Marinförvaltningen har tillstyrkt, att de av chefen för marinen angivna

principerna för mariningenjörkårens utökning få läggas till grund för anslagsberäkningen

för budgetåren 1940/41—1943/44 och i anslutning därtill föreslagit,

att mariningenjörkårens stat för budgetåret 1940/41 måtte i förhållande

till innevarande budgetår ökas med 1 marindirektör av 2. graden, 2 förste

mariningenjörer, 2 mariningenjörer av 1. graden, 1 mariningenjör av 2. graden,

1 specialingenjör av 2. graden, 2 specialingenjörer av 3. graden, 1 extra mariningenjör

samt 8 marinunderingenjörer, därav under halva budgetåret endast 2.

I det föregående omförmälda förslag till utökning åskådliggöres av följande

sammanställning: _

Beställning

Enligt

staten

1939/40

Enligt marin- överdirek- törens förslag

till utökning

Enligt chefens

för marinen

förslag till

utökning =

marinförvalt- ningen

Ökning enligt

marinöver-

direktören

chefen för

marinen

Marinöverdirektör ..........

i

i

i

—

—

Marindirektörer av 1. graden

3

3 *)

31)

—

—

Marindirektörer av 2. graden

3

7

6

4

3

Förste mariningenjörer......

10

17

17

7

7

Mariningenjörer av 1. graden

6

9

10

3

4

Mariningenjörer av 2. graden

9

12

12

3

3

Specialingenjörer av 1. graden

4

5

5

i

i

Specialingenjörer av 2. graden

10

ii

11

1

1

Specialingenjörer av 3. graden

5

i

7

2

2

Extra mariningenjörer ......

4

5 *)

5a)

ls)

i*)

Mariningenjörsstipendiater . .

5

5*)

/ fi\

52)

/ fi\

Marinunderingenjörer........

—

(2 + g>)

(2 + i)’)

(2 + 2h

(2+2>

Utökning av de egentliga mariningenjörsbeställningarna har av de olika

myndigheterna beräknats kunna äga rum på sätt framgår av följande tablå:

Budgetår

Ökning i antalet egentliga mariningenjörs- beställningar enligt:

Marinöver- direktören ;

utan tillfällig

utbildning

Marinöver- direktören ;

med tillfällig

utbildning

Chefen för

marinen;

vied tillfällig

utbildning

1940/41

6

1941/42

i

i

4

1942/43

2

4

4

1943/44

3

5

3

i 1944/45

5

5

—

| 1945/46

3

2

—

1946/47

3

—

—

17

17

17

*) Därav 1 med särskilt arvode och kommendörs tjänsteställning.

2) Avser budgetåret 1940/41.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Majds proposition nr 159.

Utöver de förslag om kaderökningar, som framlagts i samband med marinförvaltningens

förslag till medelsäskanden, har emellertid fråga uppkommit

örn en ytterligare ökning av ingenjörspersonalen, vilken ökning sammanhänger

med det förslag örn utbyggnad av en central torpedverkstad, som av mig förordats

i årets statsverksproposition. I sådant hänseende har marinöverdirektören

i skrivelse till chefen för marinen den 14 februari 1940 föreslagit,

bland annat, att för tillgodoseende av behovet av torpedingenjörer

ytterligare 1 specialingenjör av 3. graden måtte beräknas tillkomma under

budgetåret 1940/41.

I anledning av denna hemställan har marinförvaltningen i yttrande till

chefen för marinen den 22 februari 1940 tillstyrkt inrättandet av ytterligare

en befattning för specialingenjör av 3. graden. Chefen för marinen har för

sin del med handlingarnas överlämnande härutinnan instämt med marinförvaltningen.

Innan jag övergår till bedömandet av frågan i vilken utsträckning de väckta

förslagen om utökning av mariningenjörkårens personal böra vinna beaktande

må här till slut framhållas, att marinöverdirektören i en till mig

överlämnad, den 24 februari 1940 dagtecknad promemoria funnit sig böra

angiva vissa synpunkter rörande möjligheterna att så snabbt som möjligt

genomföra den önskvärda kaderökningen vid mariningenjörkåren. Av marinöverdirektörens

ifrågavarande promemoria må här återgivas följande:

Nu i tjänst varande fyra extra mariningenjörer, tillhörande två årskurser

och sex mariningenjörsstipendiater, tillhörande två årskurser, hava samtliga

under förstärkt försvarsberedskap placerats å befattningar, som egentligen

borde bestridas av ordinarie eller reserven tillhörande personal. Örn den för

stamanställning erforderliga kvalifikationstiden av fyra år efter antagning till

stipendiat avkortas med 1U respektive 1—1 1U år för de fyra extra mariningenjörerna

och med IV2 år för de tre äldsta stipendiaterna kunna extra mariningenjörerna

söka stamanställning den 1 juli 1940 och stipendiaterna den 1

april 1941.

Dessutom komma med säkerhet en, eventuellt två mariningenjörer av 2:a

graden i reserven att söka stamanställning, under förutsättning att den av

chefen för marinen föreslagna kaderökningen för budgetåret 1940/41 kommer

till stånd.

Härigenom kan man under budgetåret 1940/41 påräkna nio sökande till

stamanställning.

För budgetåret 1941/42 kunna med liknande utgångspunkter för minskningen

av de formella kompetensfordringarna, de tre yngre av nu i tjänst

varande stipendiater söka stamanställning den 1 oktober 1941.

För budgetåret 1942/43 kunna två sökande från det tillfälliga utbildningssystemet

påräknas den 1 juli 1942 och fyra sökande den 1 oktober 1942 från

det ordinarie utbildningssystemet örn för de sistnämnda erforderlig treårig

kvalifikationstid minskas med 1 år.

Med ovan angivna dispensmöjligheter och med av mig föreslaget tillfälligt

utbildningssystem kan alltså den av chefen för marinen föreslagna kaderökningen

för de egentliga mariningenjörerna genomföras utan att vakanser

behöva uppstå annat än under kortare perioder.

Av mig den 11 juli och 23 augusti 1939 till chefen för marinen avgivna

förslag till mariningenjörkårens ökning under budgetåret 1940/41 respektive

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Majus proposition nr 159.

linder därpå följande budgetår hade uppgjorts med tanke på normala förhållanden.

Ett förslag att genomföra en snabbare ökning genom användande

av ett tillfälligt utbildningssystem för redan utexaminerade civilingenjörer

avlämnades av mig till chefen för marinen den 5 oktober 1939. Samtliga

dessa förslag förutsatte även att utbildningen av redan antagen personal för

fyllande av behovet av egentliga mariningenjörer fortfarande skulle ske enligt

hittills gällande grunder. Erfarenheterna under den tid, förstärkt försvarsberedskap

pågått, visa emellertid att så ej kunnat ske. Översyns- och moderniseringsarbeten

å i tjänst varande fartyg, utrustning och ändring av hjälpfartyg

samt nybyggnads- och projektarbeten för krigsfartyg måste forceras på allt

sätt, samtidigt som kravet på mariningenjörspersonal för besättande av

mobiliseringsposter måste fyllas. Då personaltillgången sedan flera år tillbaka

visat sig synnerligen knapp för normalt fredsbehov, blev det nödvändigt att

avbryta den normala utbildningen av såväl extra mariningenjörer som mariningen

jörsstipendiater och att placera nämnda personal i befattningar, för

vilka kompetensfordringarna rätteligen borde hava varit större, än personalen

ifråga med hänsyn till utbildningen innehade. Härmed förenade olägenheter

måste tagas med hänsyn till lägets krav. Å andra sidan medförde personals

placering å mera ansvarsfulla poster att erfarenhet och användbarhet snabbare

förvärvades.

Under förutsättning att förstärkt försvarsberedskap kommer att fortgå,

synes det mig därför möjligt att för nämnda personalkategorier minska på

de formella villkoren för vinnande av kompetens att söka stamanställning,

varvid minskningen i utbildningstid kan ökas allt efter som vederbörandes

tjänstgöringstid under förstärkt försvarsberedskap okas..

Med hänsyn till det nyss anförda kan en kaderökning för de egentliga

mariningenjörerna ske snabbare än som förutsattes i mina ovannämnda förslag

till chefen för marinen.

För egen del får jag beträffande storleken av mariningenjörkåren anföra

följande. Redan i samband med tillkomsten av 1936 års försvarsbeslut framhöllo

myndigheterna angelägenheten av att antalet egentliga mariningenjörer

måtte bestämmas till väsentligt större antal än det, som sedermera enligt

samma beslut fastställdes. Vid sina medelsäskanden för de båda senaste

budgetåren hava myndigheterna jämväl hemställt örn en utökning av antalet

dylika beställningshavare. Dessa förslag hava emellertid i fråga örn antalet

beställningar vunnit beaktande endast i så måtto, att beställning å stat uppförts

för ytterligare 1 mariningenjör av 1. graden. I samband med sina medelsäskanden

för budgetåret 1940/41 hava nu de av frågan berörda myndigheterna

ånyo framhållit behovet av en utökning av antalet egentliga mariningenjörer.

Även jag finner skäl tala för en sådan utökning av kåren, att personal i tillräcklig

omfattning finnes tillgänglig för utförande av de arbetsuppgifter,

för vilka kompetent personal med hänsyn till den stora specialiseringen

på området icke torde stå till buds utanför kårens egon krets. En utökning

av kåren blir emellertid, såsom myndigheterna framhållit, svår

att genomföra inom den närmaste tiden, därest man anlitar endast den normala

utbildningsvägen för mariningenjörer. Ett tillfälligt utbildningssystem

med syfte att på kortast möjliga tid bibringa å skeppsbyggnadsavdelning utexaminerade

civilingenjörer erforderlig kompetens synes därför vara att

tillråda för det snara genomförandet av en kaderökning. Därvid synes

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Majus proposition nr loit.

det av marinöverdirektören framlagda, av chefen för marinen biträdda förslaget

i huvudsak kunna läggas till grund. Därest riksdagen icke har något

att däremot erinra, torde det få ankomma å Kungl. Majit att, efter särskild

framställning i ämnet, utfärda för en dylik utbildning erforderliga bestämmelser.

Även örn jag sålunda förordar, att en viss kaderökning i fråga örn de egentliga

mariningenjörerna under den närmaste tiden kommer till stånd, finnér

jag mig icke nu beredd att slutgiltigt fatta ståndpunkt till ökningens storlek

eller till ökningens fördelning å olika beställningar utan anser, att ökningen

bör bestämmas från budgetår till budgetår. Yad därvid budgetåret 1940/41

beträffar synes, såsom av det föregående kan inhämtas, möjligheter föreligga

för en utökning enligt den av chefen för marinen avgivna, av marinförvaltningen

biträdda planen endast under förutsättning att viss dispens i

fråga örn utbildningen meddelas beträffande vissa extra mariningenjörer och

mariningenjörsstipendiater, som utbildas enligt före 1935 gällande bestämmelser.

Med hänsyn till önskvärdheten att snarast möjligt utöka personalbeståndet

torde skäl kunna åberopas för anlitande av en sådan utväg. I

anslutning härtill finner jag mig kunna såtillvida förorda en utökning av

antalet egentliga mariningenjörer för budgetåret 1940/41 som jag föreslår

upptagande å stat av nya beställningar för 1 marindirektör av 2. graden, 1

förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 1 mariningenjör av

2. graden.

Beträffande specialingenjörerna torde intet vara att erinra mot de framlagda

förslagen att å staten för nästa budgetår uppföra beställningar för ytterligare

1 specialingenjör av 2. graden och 3 specialingenjörer av 3. graden.

Slutligen förordar jag, att å staten för budgetåret 1940/41 måtte upptagas

arvoden till dels 5 extra mariningenjörer och 5 mariningenjörsstipendiater,

dels 8 marinunderingenjörer, därav 2, belöpande å hela budgetåret, avses för

mariningenjörsaspiranter, som genomgått enligt 1934 års utbildningsbestämmelser

föreskriven utbildning samt 6, belöpande å halva budgetåret, för extra

mariningenjörskadetter, som kunna komma att utbildas enligt det föreslagna

tillfälliga utbildningssystemet.

Kostnadsökningen för de nytillkomna ingenjörsbeställningarna beräknas

uppgå till 75,630 kronor. För de ordinarie beställningshavarna beräknas sålunda

medelsbehovet under budgetåret 1940/41 till (511,619 + 75,630 —)

587,249 kronor.

Marinförvaltningen har i sitt förslag till stat för nästkommande budgetår

upptagit arvoden till marinunderingenjörerna motsvarande lönen i 16. lönegraden,

16. löneklassen av löneplanen Ca i 1939 års militära avlöningsreglemente.

För egen del anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka

annan avvägning av arvodet än den, som angivits enligt grunderna för 1936

års försvarsbeslut. Enligt nämnda beslut avsågs till marinunderingenjörerna

utgå arvoden motsvarande lönen i 9. löneklassen löneplanen C i 1927 års

officersavlöningsreglemente. Jag förutsätter emellertid, att marinförvaltningen

i samband med avgivandet av sina medelsäskanden för budgetåret 1941/42 in
-

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

kommer med ett motiverat förslag rörande omräkning av de ifrågavarande

arvodena. För arvoden till extra mariningenjörer, mariningenjörsstipendrater

oell marinunderingenjörer beräknar jag ett sammanlagt belopp av 56,985

kronor.

För innevarande budgetår fastställd stat upptar följande ordinarie beställningshavare

vid marinintendenturkåren:

1 kommendör,

3 kommendörkaptener av 1. graden,

7 » » 2. »

29 kaptener,

15 löjtnanter,

5 fänrikar.

Antalet å nämnda stat uppförda beställningar i olika grader överensstämmer

med 1936 års försvarsbeslut utom i vad avser antalet löjtnantsbeställningar,

vilket jämlikt medgivande av 1939 års lagtima riksdag å staten upptagits med

en mer än vad försvarsbeslutet förutsatt.

I skrivelse till chefen för marinen den 3 oktober 1939 har chefen för marinintendenturkåren

anmält, att verkställd utredning givit vid handen, att en utökning

av marinintendenturkårens personal med sammanlagt 17 beställningar

vore av behovet påkallad. 1 anslutning därtill har chefen för marinintendenturkåren

anfört följande:

Krigsförberedelsearbetet borde bland annat innefatta en omsorgsfull planläggning

av erforderliga materielanskaffningar m. m. samt utformandet av en

mängd för tjänsten vid mobilisering eller krig nödvändiga särskilda föreskrifter

Möjligheten för att i tillräcklig utsträckning kunna genomfora detta

omfattande och komplicerade arbete berodde av tillgången på för andamålet

kvalificerad personal. Det hade därvid visat sig att tillgången på mtendenturofficerare

varit otillräcklig. Så gott som alla högre chefer vid mannens lokalförvaltningar

hade också på senaste tid yrkat på antingen ökning av antalet

å vederbörliga expeditioner tjänstgörande intendenturofficerare eller ock

kommendering på vassa befattningar av äldre och mera erfaren personal an

som kunnat tilldelas dem. „ ..... . ■,

För att marinens intendenturofficerare skulle kunna pa ett tilltredsstallanae

sätt fylla sina krävande och synnerligen mångskiftande uppgifter måste möjlighet

beredas dem att inhämta viss specialutbildning. För mannens övriga

officerskårer vore sedan länge sörjt för särskild och högre utbildning av mångå

slag och det vore beklagligt, att man för intendenturkåren vidkommande

måste konstatera efterblivenhet i motsvarande hänseende. Orsaken vore

emellertid ytterst rådande personalbrist. ... . ,

Fänrikar vid marinintendenturkåren borde under de första tjänsteåren icke

avses för bestridande av tjänster, varmed voro förenade föredragningsskyldighet

eller mera självständig handläggning av förvaltningsärenden, enär

dessa givetvis saknade deli mognad och rutin, som endast föijer med den

erfarenhet, som den längre tjänstetiden skänker.

Det ofrånkomliga behovet av ersättningspersonal borde beaktas. Att, såsom

nu vore förhållandet, förfall för en befattningshavare att uppehålla sin

tjänst eller en oförutsedd avgång merendels medförde flera eljest omotiverade

omplaceringar å andra tjänster, vore en mycket allvarlig olägenhet och hade

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Majus proposition nr 159.

föranlett energiska klagomål från därav drabbade chefer. Genom att begära

ett antal beställningar avsedda för sådana ordinarie befattningar, som nu bekläddes

med fänrikar, skulle emellertid dessa senare kunna frigöras och utgöra

ersättningspersonal samtidigt som de underginge vidareutbildning.

Slutligen utgjorde den omständigheten, att antalet å aktiv stat upptagna

intendenturofficerare understege mobiliseringsbehovet av stampersonal, ett

tvingande skäl för utökning av numerären.

Den ökning med 17 beställningar, vilken chefen för marinintendenturkåren

sålunda förordat, borde enligt ett i nyssnämnda skrivelse framlagt förslag fördelas

å fyraårsperioden 1940/41—1943/44, därvid enligt viss angiven fördelning

under budgetåret 1940/41 borde tillkomma 7 beställningar samt under vart och

ett av de därpå följande tre budgetåren 3, 4 respektive 3 beställningar. Därjämte

har föreslagits viss uppf lyftning av vissa nu i lägre grader upptagna

beställningar. Den föreslagna ökningen innefattade emellertid icke personalökning,

som kunde bliva betingad av en bemanning av Älvsborgs fästning

eller av en eventuell omorganisation av flottans underofficersskolor.

I samband med förslaget om utökning av marinintendenturkåren har chefen

för kåren i förberörda skrivelse framlagt förslag örn upptagande å stat av en särskild

beställning i lönegraden Oa 5 för chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad,

vilken beställningshavare tillika avsåges bestrida befattningen

såsom beklädnadsintendent vid intendenturförvaltningen inom Sydkustens

marindistrikt. \id bifall till detta förslag skulle emellertid å staten upptagna

kaptensbeställningar kunna minskas med den för nämnda tjänst nu avsedda.

Chefen för marinen har i skrivelse till marinförvaltningen förklarat sig icke

hava något att erinra mot det framlagda förslaget beträffande den numerära

ökningen av kåren. Den framlagda 4-årsplanen syntes emellertid så till vida böra

ändras att för budgetåret 1940/41 ej borde ifrågasättas större ökning än med

1 kommendörkapten av 2. graden, 3 kaptener och 3 löjtnanter. Jämväl förslaget

att bereda chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad avlöning i

lönegraden Oa 5 har chefen för marinen tillstyrkt.

Marinförvaltningen har för sin del framhållit, att, därest ett av ämbetsverket

väckt förslag om inrättande av en arvodesbefattning för en pensionerad

officer med tjänstgöring vid marinförvaltningens sanitetsavdelning vunne

bifall, den av chefen för marinintendenturkåren förordade kaderökningen

borde inskränkas till 16 beställningshavare. Marinförvaltningen har emellertid

i övrigt förklarat sig tillstyrka den föreslagna kaderökningen, vilken såvitt avser

budgetåret 1940/41 borde erhålla den omfattning, som av chefen för marinen

föreslagits. Jämväl den föreslagna högre löneställningen för chefen för

marinens centrala beklädnadsverkstad har av marinförvaltningen tillstyrkts.

I fråga örn chefens för beklädnadsverkstaden löneställning har försvarsväsendets

lönenämnd i yttrande den 29 november 1939 anfört följande:

Yad angår frågan örn inrättande av en särskild beställning för chefen för

marinens centrala beklädnadsverkstad, vill lönenämnden erinra, att övervägandet

av denna fråga torde ingå i det uppdrag, som genom beslut den

22 juni 1939 (finansdepartementet) lämnats sakkunniga för utredning av

frågan om reglering av vissa militära arvoden. Då denna utredning enligt vad

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Majus proposition nr 159.

sorn inhämtas av propositionen nr 79 till nu pågående urtima riksdag torde

komma att ställas på framtiden, kan det visserligen synas tveksamt örn den

föreliggande frågan nu bör göras till föremål för isolerad behandling.

Emellertid tala starka sakskäl för att giva chefen för marinens centrala

beklädnadsverkstad en högre löneställning och en fastare anknytning till verkstadens

ledning. Det stora ekonomiska ansvar, som åvilar ledaren för här

ifrågavarande, på senare år starkt utvidgade verkstadsdrift talar för att en

särskild beställning inrättas för denne i 5:e lönegraden Oa. Ur synpunkten

av att ernå kontinuitet i företagets ledning torde även en sådan anordning

vara att förorda.

Vid sådant förhållande och då för chefen för arméns centrala beklädnadsverkstad

genom beslut vid 1939 års lagtima riksdag inrättats en särskild beställning

i lönegrad Oa 5 finner sig lönenämnden böra tillstyrka marinförvaltningens

förevarande förslag.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att förslag väckts dels örn en väsentlig

utökning av marinintendenturkåren under de närmaste fyra budgetåren,

dels ock örn utbyte av en å stat nu uppförd kaptensbeställning, vars innehavare

bestritt tjänsten såsom chef för marinens centrala beklädnadsverkstad, mot en

beställning i lönegraden Oa 5.

Vad först angår frågan örn en utökning av kårens ordinarie personal finner

jag de av chefen för marinintendenturkåren därutinnan anförda skälen vara

av den art, att desamma i möjligaste män böra beaktas. Jag finner mig

därför böra i så måtto biträda förslaget örn en dylik ökning, att jag förordar,

att å staten för budgetåret 1940/41 på sätt chefen för marinen föreslagit

uppföras beställningar för ytterligare 1 kommendörkapten av 2. graden,

3 kaptener och 3 löjtnanter. Med hänsyn till vad som anförts till stöd för ett

utbyte av 1 kaptensbeställning mot en beställning för chefen för beklädnadsverkstaden

finner jag vidare ett dylikt utbyte böra äga rum, därvid jag i likhet

med marinförvaltningen förutsätter, att det å marinens arvodesförteckning

uppförda särskilda arvodet å 1,200 kronor till nämnde chef icke längre bör utgå.

De ordinarie fänriksbeställningarna torde böra upptagas till samma antal

som för innevarande budgetår, eller 5, därav 3 avses för vid budgetårets ingång

kvarstående ordinarie fänrikar och 2 för att bereda möjlighet till anställning

i stammen av i reserven utnämnda fänrikar. Beträffande medelsbehovet för

avlönande av extra ordinarie fänrikar återkommer jag senare under rubriken

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Jag får sålunda förorda, att antalet beställningshavare vid marinintendenturkåren

för budgetåret 1940/41 fastställes till:

1 kommendör,

3 kommendörkaptener av 1. graden,

1 chef för marinens centrala beklädnadsverkstad,

8 kommendörkaptener av 2. graden,

31 kaptener,

18 löjtnanter och

5 fänrikar.

För avlöning till de nytillkommande bestå! lningshavarna beräknas enligt

sedvanliga beräkningsgrunder åtgå 53,508 kronor, ökningen i kostnader med

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

anledning av utbyte av 1 beställning i lönegraden Oa 3 mot 1 i lönegraden Oa 5

beräknas till 2,514 kronor. Avlöningsposten till ordinarie beställningshavare

vid marinintendenturkåren för budgetåret 1940/41 kommer därför att uppgå till

(455,846 + 2,514 + 53,508 =) 511,868 kronor.

I fråga om medelsbehovet för marinläkarkåren får jag till en början framhålla

följande.

Enligt 37 § avlöningsreglementet den 20 maj 1927 (nr 170) för officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid

försvarsväsendet utgår till innehavare av beställning såsom marinläkare av

2. graden arvode med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning av arvodet

med 300 kronor efter en tjänstetid av tre år, varjämte sådan beställningshavare

under tjänstgöring i land äger uppbära dagarvode med 12 kronor.

Å den för budgetåret 1938/39 fastställda staten för bland annat marinläkarkåren

funnos bland ordinarie beställningshavare uppförda 16 marinläkare av

2. graden.

I sitt betänkande med förslag till nytt militärt avlöningsreglenrente framhöll

1936 års lönekommitté, att förenämnda arvodesbefattningar för marinläkare

av 2. graden borde såsom varande bisysslor avföras ur avlöningsreglementet

och att befattningarna i fråga lämpligen borde ombildas till ickeordinarie

tjänster. Lönekommittén förutsatte därvid, att en omprövning av

arvodesbeloppen skulle komma till stånd samt att, då beställningarna vore

konstruerade som ordinarie tjänster, de beställningshavare, som tillsatts före

det nya avlöningsreglementets ikraftträdande, under löpande förordnandetid

skulle få bibehållas vid sina löneförmåner, därest de icke frivilligt överginge

till de nyinrättade icke-ordinarie arvodestjänsterna.

Lönekommitténs förslag till nytt militärt avlöningsreglenrente upptog följaktligen

icke några bestämmelser om marinläkare av 2. graden.

Med anledning härav föreslog jag vid framläggandet av propositionen nr 247

till 1939 års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, att några ordinarie beställningar för marinläkare a,v 2. graden

efter det nya avlöningsreglementets ikraftträdande icke borde tillsättas samt

att å stat uppförda dylika beställningar skulle ersättas med icke-ordinarie

arvodestjänster. Jag förutsatte emellertid, att ett utbyte skulle ske i mån av

beställningshavares avgång eller efter frivilligt övergående. Med hänsyn

därtill föreslog jag, att å staten för budgetåret 1939/40 alltjämt skulle bland

ordinarie beställningshavare upptagas samma antal marinläkare av 2. graden

som för budgetåret 1938/39, eller 16 stycken, men att dessa beställningar i

mån av innehavarnas avgång eller vid löpande förordnandetids utgång skulle

ersättas med för personal med arvoden avsedda icke-ordinarie befattningar.

Arvodena föreslogos i avbidan å ifrågasatt omprövning böra bestämmas till

det vid det nya reglementets ikraftträdande till marinläkare av 2. graden utgående

beloppet, 2,700 kronor, med tillägg, i förekommande fall, av en förhöjning

efter tre års tjänstetid å 300 kronor. Rätten att uppbära dagarvode förutsattes

skola tillkomma jämväl innehavare av icke-ordinarie arvodestjänst.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

127

Mot vad sålunda föreslogs framställde riksdagen icke någon erinran.

Å staten för innevarande budgetår finnas vidare uppförda 8 arvoden å 1,410

kronor till marinläkarstipendiater.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår bär

marinförvaitningen framhållit, att marinöverläkaren i skrivelse till chefen för

marinen den 30 juni 1939 hemställt om åtgärder för genomförande av en ökning

av marinläkarkåren så att en bättre överensstämmelse mellan efterfrågan och

tillgång på läkare vid kåren ernåddes. Marinöverläkaren hade därvid angivit

behovet av nya befattningar till 11. Behovet hade enligt marinöverläkaren i

första hand gjort sig gällande med anledning av dels ökat antal rustade fartyg,

dels spridd förläggning vid kustartilleriregementena med behov av en läkare

vid varje förläggningsort dels ock den ökade omfattningen av verksamheten

vid marinens sjukhus i Karlskrona. Marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiat

vore enligt reglementet för marinen skyldiga tjänstgöra genomsnittligt

minst tre månader årligen. Bestämmelserna hade emellertid med

hänsyn till vikten av att dessa läkare genom verksamhet inom den civila hälsooch

sjukvården erhölle allsidiga och omfattande kunskaper städse tolkats så,

att tjänstgöring icke borde krävas mer än under genomsnittligt tre månader

årligen. De läkare, varom nu vore fråga, hade emellertid under budgetåret

1938/39 utöver tre månaders normal tjänstgöring tjänstgjort under sammanlagt

34 tjänstgöringsmånader, motsvarande en ökning av kåren med minst 11 läkare.

Även en beräkning av antalet vakanser, som årligen uppstode och för vars

fyllande avsevärd tid måste tagas i anspråk, utvisade, att kåren borde ökas med

11 läkare. Marinförvaltningen har vadare framhållit, att, sedan chefen för

marinstaben förordat den föreslagna utökningen men ansett att densamma

borde uppdelas på två budgetår, marinöverläkaren i skrivelse till chefen för

marinen den 22 augusti 1939 anhållit, att marinläkarkåren under budgetåret

1940/41 måtte utökas med minst 4 marinläkare av 2. graden och minst 2 marinläkarstipendiater

samt att återstående ökning måtte få äga rum från och med

den 1 juli 1941.

Med förmälan, att chefen för mannen icke haft något att erinra mot marinöverläkarens

i skrivelsen den 22 augusti 1939 framlagda förslag har marinförvaltningen

tillstyrkt detsamma och sålunda för budgetåret 1940/41 beräknat en

ökning av marinläkarkåren med 4 marinläkare av 2. graden och 2 marinläkarstipendiater.

I anslutning härtill har marinförvaltningen framhållit, att ehuruväl det icke

kunde anses klarlagt, i vilken utsträckning de nu såsom ordinarie beställningshavare

upptagna 16 marinläkarna av 2. graden skulle komma att överföras till

icke-ordinarie, det likväl syntes uppenbart, att nu ifrågavarande fyra nya befattningar

för marinläkare av 2. graden skulle upptagas under rubriken »Personal

med arvoden».

Av det anförda torde framgå, att behov av en ökning i antalet till marinläkarkåren

knutna läkarkrafter föreligger. Jag finner mig därför böra tillstyrka,

att kåren under nästa budgetår tillföres 4 marinläkare av 2. graden och

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

2 marinläkarstipendiater. Antalet marinläkare av 2. graden kommer sålunda

att uppgå till 20. De nytillkommande tjänsterna böra i överensstämmelse med

vad ovan anförts rörande tjänsternas ändrade karaktär uppföras under rubriken

personal med arvoden. Det synes i anslutning därtill lämpligt företaga

den ändringen i förhållande till den för innevarande år fastställda staten,

att jämväl de bland ordinarie beställningshavare uppförda 16 marinläkarna

av 2. graden upptagas under sistnämnda rubrik med angivande, att å staten

sålunda angivet antal innefattar även de marinläkare av 2. graden, som före

den 1 juli 1939 erhållit förordnande såsom ordinarie beställningshavare.

Beträffande till marinläkare av 2. graden utgående förmåner ifrågasätter

jag icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Arvodena

torde sålunda få upptagas med 2,700 kronor för år med förhöjning å 300 kronor

efter en tjänstetid av 3 år, varjämte under tjänstgöring torde få utgå särskilt

dagarvode med 12 kronor. Bestämmelser härom hava intagits i anmärkning

under staten. Anmärkningen har, då löneförmånerna äro lika för de äldre

och de nya tjänsterna, kunnat givas generell avfattning.

De nytillkommande tjänsterna medföra en ökning av anslagsposten till

arvoden vid marinläkarkåren med (20 X 2,700 + 2 X 1,410=) 56,820 kronor.

Å andra sidan kan anslagsposten till löner respektive arvoden till den ordinarie

personalen minskas med (16 X 2,700 =) 43,200 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda staten finnes uppfört ett arvode

å 3,600 kronor till röntgenläkaren vid marinens sjukhus i Karlskrona. I

skrivelse den 15 december 1939 har marinförvaltningen hemställt, att detta

arvode från och med den 1 november 1939 måtte få utgå efter ett till 4,800

kronor för år förhöjt belopp. Höjningen motiverades med det under senare

tid starkt ökade arbetet för ifrågavarande läkare, vilket förhållande föranlett

denne att till nämnda dag uppsäga på ett arvode av 3,600 kronor för år

baserat kontrakt. Marinförvaltningen framhöll tillika, att det icke läte sig

göra att finna någon ersättare för den dåvarande röntgenläkaren, som vore

villig sluta kontrakt på dittillsvarande lönevillkor.

Med anledning av förenämnda framställning medgav Kungl. Majit genom

brev den 30 december 1939, att till röntgenläkaren vid ifrågavarande sjukhus

finge utöver i gällande stat upptaget arvode tillsvidare för tiden den 1

november 1939 — den 30 juni 1940 utgå arvodestillägg med 100 kronor för

månad, att bestridas av den under sjöförsvarets avlöningsanslag uppförda

anslagsposten för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter

m. m.

Då den ökning av röntgenläkarens arbetsuppgifter, som föranlett förenämnda

arvodestillägg, torde få anses bliva bestående synes det motiverat,

att från och med budgetåret 1940/41 å stat uppföra ifrågavarande arvode

med ett till 4,800 kronor förhöjt belopp.

I övrigt ifrågasätter jag för nästkommande budgetår icke någon ändring

beträffande nu förevarande stat. I överensstämmelse med det anförda upprättad

förslagsstat (se Bil. nr 78) slutar å ett belopp av 1,581,646 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Staten för rid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal. För innevarande

budgetår fastställd stat slutar å ett belopp av 105,380 kronor, varav

8,000 kronor beräknats för löner till ordinarie beställningshavare, 2,730 kronor

för arvode åt pensionerad och civil personal, 38,000 kronor för avlöning till

icke-ordinarie befattningshavare, 52,650 kronor för anställande av betjäningspersonal

och 4,000 kronor för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal

samt till vikariatsersättning under sjukdom.

Beträffande anslagsposten till löner åt de ordinarie beställningshavarna

ifrågasattes icke någon ändring för nästa budgetår.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår

föreslog marinförvaltningen, att ett arvode å 5,500 kronor måtte få upptagas

å staten för möjliggörande av anställande vid sjukhusets medicinska avdelning

av en underläkare med minst tre års anställningstid.

Vid framläggandet av förenämnda proposition nr 247 till 1939 års lagtima

riksdag fann jag mig emellertid, med hänsyn till den pågående utredningen

rörande ifrågasatt ändrad organisation av marinens sjukhus i Karlskrona,

icke för det dåvarande böra förorda, att arvode för den föreslagna underläkartjänsten

uppfördes å sjukhusets stat. Jag förutsatte därvid, att sjukhusets

behov av läkarkrafter tills vidare skulle få tillgodoses på sätt ditintills

skett.

Emellertid har nu marinförvaltningen i sin skrivelse rörande sjöförsvarets

medelsbehov för budgetåret 1940/41 meddelat, att förste läkaren vid marinens

sjukhus i Karlskrona ånyo framhållit behovet av förstärkning av läkarkrafterna

vid sjukhuset. Förste läkaren hade därvid anfört bland annat följande:

Den moderna sjukhusvården ställde betydligt större krav på läkarpersonalen

än tidigare. Behovet av en förstärkning av underläkarepersonalen vid marinens

sjukhus hade med hänsyn härtill under senare år allt starkare framträtt. Den

nuvarande anordningen med kommendering av biträdande läkare till sjukhuset,

med personalombyte vanligen efter betydligt kortare tid än ett år, ofta

endast någon månad, vore mycket ogynnsam för sjukvården till följd av den

bristande kontinuiteten i arbetet, orsakad såväl av de relativt kortvariga

kommenderingarna som de biträdande läkarnas från fall till fall växlande utbildning

och kompetens. Därtill komme, att det visat sig vara en synnerligen

otillfredsställande anordning att dela upp den biträdande läkarens tjänstgöring

på sjukhusets kirurgiska och medicinska avdelningar. Sjukhusets

största avdelning, den medicinska, vore synnerligen arbetskrävande med

hänsyn till sjukvårdens i hastigt tempo fortskridande utveckling, som medförde

alltmera tidsödande, ingående undersökningar och synnerligen omfattande

journalföring. Å nämnda avdelning mottoges ett mycket stort antal

fall för ingående observation och utredning med hänsyn till tjänstens olika

krav och för bedömande av frågan om ersättning från riksförsäkringsanstalten.

Arbetet å avdelningen krävde, att densamma tillgodosåges med en särskild för

denna avdelning avsedd biträdande läkare. För att nämnde biträdande läkare

skulle kunna rationellt utbildas och utnyttjas och för bibehållande av nödig

kontinuitet i arbetet vore det i hög grad önskvärt, att han anställdes som

ordinarie underläkare nied förordnande på minst tro år. Pågående utredning

angående ordnande av marinens sjukhusvård i Karlskrona hade ännu icke

slutförts och det torde i värjo fall dröja flera år innan marinens nuvarande

sjukhusorganisation komme att undergå någon genomgripande förändring. På

Bihang till riksdagens protokoll I9 IO. 1 sami. Kr 159. 298 40 il

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

grund av den ovisshet, som ännu rådde i denna fråga, torde det vara lämpligare,

att ifrågavarande biträdande läkare anställdes som extra läkare med

förordnande på ett år i sänder. Det vore för sjukhusets verksamhet synnerligen

olyckligt örn sjukhusfrågans ovissa läge skulle anses böra medföra, att

anställande av underläkare (extra läkare) ännu en gång skulle skjutas åt sidan.

Behovet av sådan läkarkraft måste med skärpa framhållas. För kirurgiska

avdelningens behov borde fortfarande liksom hittills biträdande läkare kommenderas.

Marinförvaltningen har instämt i vad sålunda anförts rörande inrättande

av ifrågavarande läkartjänst och har jämväl funnit sig böra understryka angelägenheten

av att frågan redan nu vunne sitt avgörande. Ämbetsverket har

därför i enlighet med ett av chefen för Sydkustens marindistrikt väckt förslag

hemställt, att å sjukhusets stat måtte uppföras ett arvode å 5,500 kronor fölen

extra läkare vid den medicinska avdelningen samt att denne läkare utom

arvodet även måtte förklaras berättigad komma i åtnjutande av förmån av

fri bostad, värme, lyse samt sängservis för en person ävensom semester under

30 dagar. Nämnda förmåner motsvarade vad som utginge till förste underläkare

vid länslasarettet i Karlskrona, vars arbetsbörda och ansvar vore jämförbara

med den till inrättande föreslagna tjänstens.

Medicinalstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till framställningen.

Av det anförda framgår, att det sätt, på vilket behovet av biträdande läkare

vid marinens sjukhus i Karlskrona hittills tillgodosetts, nämligen genom

anlitande av genom medicinalstyrelsen förordnad, för sjukhusets kirurgiska

och medicinska avdelningar gemensam extra läkare, särskilt för den medicinska

avdelningen medfört betydande olägenheter, bland annat till följd av många

gånger helt kortvariga förordnanden. Då det icke torde kunna förväntas, att

någon genomgripande omorganisation av sjukhuset kommer att äga rum inom

den närmaste tiden, anser jag mig böra biträda marinförvaltningens nu föreliggande

förslag örn inrättande av en extra läkartjänst med förordnande på

ett år i sänder. Mot de av marinförvaltningen föreslagna löne-, natura- och

semesterförmånerna synes intet vara att erinra. Delposten för arvoden till

pensionerad eller civil personal torde med hänsyn härtill böra höjas från

nuvarande 2,730 till 8,230 kronor.

Från avlöningsposten till icke-ordinarie befattningshavare avlönas för närvarande

2 operations- och röntgensköterskor samt 6 sjuksköterskor, samtliga

med avlöning enligt lönegrad ME o 7. Marinförvaltningen har nu gjort framställning

örn anställande av ytterligare två sköterskor och till stöd för framställningen

anfört bland annat följande. Arbetet både å sjukhusets röntgenlaboratorium

och kliniska laboratorium hade ökat i synnerligen hastig takt.

Den vetenskapliga utvecklingen hade medfört ett starkt ökat behov av röntgendiagnostik

och laboratorieundersökningar för sjukdomsfallens omsorgsfulla

utredning och behandling. Hittills hade sjukhuset haft tillgång till endast en

sjuksköterska för dessa båda uppgifter, vilket särskilt under sista året visat

sig vara fullständigt otillräckligt. Det vore oundgängligen nödvändigt att

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 159.

sjukhuset ägde tillgång till en särskild röntgensköterska för röntgenlaboratoriet

och en laboratoriesköterska för det kliniska laboratoriet. Den nu för

båda laboratorierna avsedda sjuksköterskan skulle därvid avses för det kliniska

laboratoriet och den nytillkomna för röntgenlaboratoriet. Sjukvårdsarbetet på

avdelningarna bleve ävenledes för varje år alltmera krävande. De av medicinalstyrelsen

för dfe civila sjukhusen givna direktiven rörande sjuksköterskornas

arbetstid kunde icke följas å marinens sjukhus med nuvarande antal avdelningssköterskor.

Därtill komme, att sjuk- och semestervikarie eller extra

arbetskraft under ökad sjuklighet numera endast med yttersta svårighet eller

ej alls stöde att uppbringa, vilket tidvis ytterligare försvårade möjligheten

att på ett rimligt sätt ordna avdelningssköterskornas och nattsköterskans

arbete. För att skapa rimligare arbetsförhållanden för nämnda sjuksköterskor

och giva dem tillfälle till nödig ledighet vore det nödvändigt att anställa ytterligare

en avdelningssköterska med uppgift att såsom »löpare» i bestämd ordning

avlösa övriga här avsedda sjuksköterskor. De sålunda föreslagna sjukskötersketjänsterna

beräknades medföra en kostnadsökning av i runt tal 6,400

kronor.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att behovet av ytterligare sköterskepersonal

vid sjukhuset är trängande. Jag finner mig därför böra förorda bifall

till marinförvaltningens förslag att utöka denna personal med en röntgensköterska

och en sjuksköterska. Med hänsyn härtill torde avlöningsposten till

icke-ordinarie befattningshavare böra höjas med nettobeloppet för avlöning

till två icke-ordinarie befattningshavare i lägsta löneklassen inom lönegraden

MBo 7 eller med i runt tal 5,800 kronor.

Från den till chefsläkarens förfogande stående anslagsposten för anställande

av betjäningspersonal avlönas för närvarande två vid sjukhuset anställda

eldare, vilka övergångsvis åtnjuta lön enligt 4. lönegraden för icke-ordinarie

befattningshavare. Marinförvaltningen har föreslagit, att, sedan eldare av

2. klass uppförts i 5. lönegraden å tjänsteförteckningen till gällande militära

icke-ordinariereglemente (MEo), ifrågavarande båda eldare borde erhålla ickeordinarie

anställningsform, med bibehållande dock av nuvarande lönegradsplacering.

I avgivet utlåtande den 29 november 1939 har försvarsväsendets lönenämnd

ansett ifrågavarande eldare böra anställas såsom eldare av 2. klass i 5. lönegraden

MEo. Lönenämnden har till stöd härför anfört, att det syntes nämnden

mindre rationellt, att eldarna vid sjukhuset bibehölles vid en löneställning,

som beträffande manliga beställningshavare allmänt övergivits inom det

statliga lönesystemet.

Med biträdande av vad lönenämnden sålunda föreslagit får jag förorda, att

förenämnda två eldare från och med budgetåret 1940/41 uppföras å sjukhusets

stat såsom icke-ordinarie befattningshavare i 5. lönegraden MEo. Kostnaden

för deras avlöning beräknas enligt sedvanliga grunder uppgå till i runt tal

6,200 kronor.

Delposten till icke-ordinarie befattningshavare kommer sålunda att för

nästa budgetår uppgå till (38,000 + 5,800 -f 6,200=) 50,000 kronor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Marits proposition nr 159.

Vidkommande delposten till anställande av betjäningspersonal torde denna

för nästkommande budgetår å ena sidan minskas med ett belopp, motsvarande

vad som beräknats i avlöning till förenämnda två eldare. Å andra sidan torde

posten med hänsyn till att lönerna för övrig från delposten avlönad personal

till följd av från och med den 1 april 1939 gällande kollektivavtal höjts böra

undergå viss förhöjning. I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag

torde delposten för nästkommande budgetår böra uppföras med i runt

tal 52,800 kronor.

Vad slutligen angår delposten för beredande av tjänstledighet åt sjukhusets

personal samt till vikariatsersättning under sjukdom torde denna med

hänsyn till de nya kollektivavtalsbestämmelserna för sjukhusets betjäningspersonal

böra höjas från nuvarande 4,000 kronor till 4,500 kronor.

Medelsbehovet för marinens sjukhus i Karlskrona uppgår enligt förestående

beräkningar till (8,000 + 8,230 + 50,000 + 52,800 + 4,500 =) 123,530 kronor.

Staten för sjörullföringsbefälliavare med biträden. I fråga om denna stat föreslås

icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår. Staten

kommer sålunda att sluta å ett belopp av 22,950 kronor.

II. Undervisningsverken.

Staten för sjökrigshögskolan. Enligt kostnadsberäkningarna för den nya

marinorganisationen skola vid sjökrigshögskolan tillämpas två olika stater,

den ena avsedd att gälla för budgetår begynnande under jämnt kalenderår,

och den andra för budgetår, som tager sin början under udda kalenderår. Inberäknat

lönen till skolans expeditionsvakt slutar den förra staten å 31,496

kronor och den senare å 38,396 kronor.

Den för budgetåret 1938/39 fastställda staten slutade å ett belopp av 31,909

kronor. Ökningen i förhållande till den enligt försvarsbeslutet angivna kost.

nadssumman hänförde sig dels till uppförandet av ett arvode å 300 kronor

för repetitör från kustartilleriet i ämnet »stabstjänst» dels ock till att ersättningsbeloppet

till extra föreläsningar höjdes med 200 kronor för beredande

av skälig ersättning åt vissa lärare i luftkrigskonst.

Från och med innevarande budgetår har å staten uppförts beställningen

såsom chef för skolan. Efter omräkning enligt det nya militära avlöningsreglementet

av den beräknade kostnaden för lön åt skolans expeditionsvakt

upptogs anslagsposten till lön till ordinarie beställnings- (befattnings-) havare

till 17,025 kronor mot under budgetåret 1938/39 3,009 kronor, innebärande en

ökning av 14,016 kronor.

Å staten för innevarande budgetår beräknades jämväl för avlönande av tillfällig

biträdespersonal ett belopp av 1,000 kronor, till vilket motsvarighet

saknades å den för budgetåret 1938/39 fastställda staten. Behov av dylik

biträdespersonal kommer, enligt vad marinförvaltningen i sin skrivelse

rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår framhållit, att förefinnas

även under budgetåret 1940/41.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 159.

Med utgångspunkt från den för budgetåret 1938/39 fastställda staten skulle

sålunda medelsbehovet för sjökrigshögskolan under budgetåret 1940/41 uppgå

till (31,909 + 14,016 + 1,000=) 46,925 kronor.

I sin förenämnda skrivelse har emellertid marinförvaltningen erinrat örn

att chefen för sjökrigsskolan den 6 juli 1939 till chefen för marinen överlämnat

förslag till delvis ny organisation av sjökrigshögskolan och undervisningen

därstädes. Nämnda förslag hade överlämnats till marinförvaltningen

för yttrande. Ämbetsverket hade ännu icke fattat ståndpunkt till förslaget.

Chefen för marinen hade emellertid på marinförvaltningens hemställan

örn direktiv för kostnadsberäkningen för budgetåret 1940/41 meddelat,

att det framlagda omorganisationsförslaget såvitt avser nämnda budgetår

ifrågasattes till genomförande endast såtillvida, att ryska språket borde utgå

som undervisningsämne i allmänna kursen samt att mindre jämkningar i

vissa avseenden borde genomföras enligt ett förnyat av skolchefen avgivet

förslag.

De ändringar i förhållande till gällande organisation, som sålunda föreslagits,

innebära,, att ett arvode å 750 kronor till läraren i ryska språket, allmänna

kursen, utgår, ävensom att en höjning vidtages dels av arvodet till

lärare i förbindelselära, allmänna kursen, med 175 kronor, dels av det för

repetitörer avsedda arvodesbeloppet med 850 kronor, dels ock av anslagsposten

för extra föreläsningar och övningar med 300 kronor.

På föranledande av chefen för marinen har marinförvaltningen vidare föreslagit,

att det arvode å 400 kronor åt en gymnastik- och idrottsofficer, som

under innevarande budgetår utgått från under anslaget till flottans krigsberedskap

och övningar för sjökrigshögskolans idrottsverksamhet beräknade

medel, måtte upptagas å sjökrigshögskolans stat.

För egen del har jag intet ätt erinra mot vad myndigheterna föreslagit i

fråga örn ändrad beräkningsgrund för sjökrigshögskolans medelsbehov för

budgetåret 1940/41. I överensstämmelse härmed torde statens anslagssumma

böra upptagas till (46,925 + 175 + 850 + 300 + 400 — 750=) 47,900 kronor.

Förslag till stat för budgetåret 1940/41 har uppgjorts i enlighet härmed (se

Bil. nr 81).

Staten för sjökrigsskolan. Medelsbehovet vid sjökrigsskolan växlar från

budgetår till budgetår allt efter antalet undervisningstimmar vid skolan,

vilket åter är beroende av det antal klasser, vari skolans elever regements-- enligt uppdelas.

För innevarande budgetår slutar staten å 84,012 kronor, därav 19,000

kronor beräknats för lön till skolans ordinarie beställnings-(befattnings-)

havare, 60,418 kronor för arvoden till viss personal, 2,994 kronor för lön till

icke-ordinarie befattningshavare samt 1,600 kronor ställts till chefens för

skolan förfogande för vissa angivna ändamål.

I fråga örn anslagsposterna för löner till den ordinarie och icke-ordinario

personalen samt det till skolchefens förfogande stående beloppet i fråga sättes

för nästa budgetår ingen ändring.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr löt).

Beträffande anslagsposten till arvoden föreslår jag, att denna må för

budgetåret 1940/41 beräknas till 71,546 kronor. Till grund för denna beräkning

ligger ett av chefen för skolan uppgjort, av marinförvaltningen biträtt

förslag till stat för skolan under samma budgetår. Vid förslagets upprättande

har räknats med tvenne kurser å sjöofficerslinjen, varav en uppdelad i parallellavdelningar,

tvenne kurser å vardera av kustartilleri- och marinintendentslinjema,

en kurs örn två parallellavdelningar å reservofficerslinjen, flottan,

en kurs å reservofficerslinjen, kustartilleriet, samt en kurs å reservintendentslinjen,

varjämte till kadettofficerare och lärarpersonal utgående arvoden beräknats

enligt för innevarande budgetår tillämpade grunder. Skolchefen har

därjämte i förslaget upptagit ett särskilt arvode å 2,130 kronor, avsett för en

pensionerad underofficer, tillika kassör vid skolan.

Till stöd för sitt förslag om uppförande av förenämnda arvodesbefattning

har, chefen för skolan anfört följande:

Jämlikt 14 § i reglemente för sjökrigsskolan, som trädde i kraft den 1

mars 1939, skall vid skolan finnas en av mig bland underlydande utsedd

kassör. För denna befattning hade avsetts den expeditionsunderofficer, pensionerad

underofficer, som av mig upptagits i föregående års juliskrivelse.

Emellertid har ingen sådan befattningshavare avsetts för sjökrigsskolan i

innevarande års stat, vilket haft till följd att kassörsbefattningen måst överflyttas

på expeditionsvakten vid skolan för att av honom uppehållas vid sidan

av hans egen tjänst. Den nu till tjänstgöring vid skolan av chefen för marinen

kommenderade expeditionsunderofficeren är i sin egenskap av musikunderofficer

ofta upptagen av sin musiktjänst och kan därför icke avses för kassörstjänsten.

I mitt förslag till stat för budgetåret 1940/41 har jag därför upptagit

medel för anställande av en pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer

och kassör. Därest förslaget örn expeditionsunderofficer

av någon anledning icke anses kunna bifallas, är det nödvändigt att tillsätta

annan motsvarande befattningshavare, förslagsvis en förste kontorist.

Medelsbehovet för sjökrigsskolan för budgetåret 1940/41 kommer i enlighet

med vad jag sålunda föreslagit att uppgå till (19,000 + 71,546 + 2,994 +

1,600=) 95,140 kronor. I den förslagsstat (se Bil. nr 82), som torde få föreläggas

riksdagen, har anmärkningen 2 med hänsyn till viss omplacering av

kadettofficerarna å de olika läroämnena givits en delvis ändrad formulering i

förhållande till innevarande budgetår.

Staten för marinens underofiicersskolor m. ni. Underofficersutbildningen vid

flottan äger för närvarande rum vid två underofficersskolor, den ena förlagd

i Stockholm och den andra i Karlskrona. Vid kustartilleriet åter bedrives

undervisningen vid en i Karlskrona förlagd underofficersskola. Redan 1930

års försvarskommission upptog emellertid till behandling frågan om en

ändrad organisation av flottans underofficersutbildning. Kommissionen föreslog

därvid, att flottans underofficersutbildning för vinnande av större enhetlighet

i utbildningen och för att åstadkomma vissa besparingar borde anordnas

gemensamt för de båda örlogsstationerna i en till Karlskrona förlagd

skola. Vid framläggandet av 1936 års försvarsproposition tillstyrktes detta

förslag, mot vilket icke heller riksdagen hade något att erinra.

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. May.ts proposition nr 159.

Frågan om en omorganisation av underofficersutbildningen vid marinen

har sedermera varit föremål för en förberedande utredning inom marinstaben.

Sedan denna utredning överlämnats till de utredningsmän, som jämlikt

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 januari 1939 tillkallats för att inom försvarsdepartementet

biträda med fortsatt utredning angående principerna för

rekryteringen inom försvarsväsendets officerskårer m. m., hava nämnda utredningsmän

i ett den 21 december 1939 avgivet betänkande (statens off.

utredn. 1939: 43) framlagt förslag till underofficersutbildningens anordnande

vid marinen. Utredningsmännen hava därvid angivit olika alternativ i fråga

örn den närmare organisationen av utbildningen; gemensamt för de olika

alternativen är, att utbildningen föreslås helt koncentrerad till Karlskrona.

Förenämnda betänkande har den 23 december 1939 remitterats till ett

flertal myndigheter och organisationer för inhämtande av yttrande. I avvaktan

å statsmakternas beslut i frågan torde emellertid den nuvarande organisationen

av marinens underofficersutbildning böra läggas till grund för

anslagsberäkningen för ändamålet för det kommande budgetåret.

Den för innevarande budgetår fastställda staten för marinens underofficersskolor

m. m. slutar å ett belopp av 50,629 kronor. Av detta belopp har för

arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm beräknats

11,632 kronor. Marinförvaltningen har i överensstämmelse med av chefen för

Ostkustens marindistrikt verkställda beräkningar för nästa budgetår föreslagit

en sänkning av dessa arvoden med tillhopa 2,144 kronor. Marinförvaltningen

har emellertid på därom av chefen för kustartilleriet gjord framställning

även föreslagit, att för kustartilleriets underofficersskola måtte fa beräknas

arvode å 600 kronor till ytterligare en instruktionsofficer för utbildning i

ämnet »fälttjänst». Dylik utbildning hade under senare år bedrivits försöksvis

vid skolan, men borde nu med hänsyn till vunna erfarenheter bliva av permanent

natur.

Mot de av marinförvaltningen framlagda beräkningarna har jag icke någon

erinran att framställa. Medelsbehovet under ifrågavarande stat torde därför

få beräknas till (50,629 — 2,144 + 600 =) 49,085 kronor.

Staten för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna. Enligt grunderna för

1936 års försvarsbeslut (särskilda utskottet, sid. 135) skola de vid förutvarande

skeppsgosseskolorna anställda ordinarie ämneslärarna, vilka efter skolornas

indragning icke erhålla annan statlig tjänst, överföras till övergångsstat i

enlighet med de närmare villkor, som det skulle ankomma på Kungl. Majit att

bestämma. I överensstämmelse härmed blcvo två av de vid skeppsgosseskolan

i Marstrand tjänstgörande ordinarie ämneslärarna i samband med skolans indragning

vid utgången av läsåret 1936/37 överförda å övergångsstat med viss

tjänstgöringsskyldighet vid skeppsgosseskolan i Karlskrona. I och med att

jämväl skeppsgosseskolan i Karlskrona från och med utgången av läsåret

1938/39 indrogs blev frågan örn framtida anställnings- och avlöningsförhållanden

aktuell såväl i fråga om nyssnämnda två lärare som även beträffande tre

vid sistnämnda skeppsgosseskola anställda ordinarie ämneslärare. Vid fram
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Majus proposition nr 159.

läggandet av propositionen nr 247 till 1939 års riksdag angående vissa avlöningsanslag

under fjärde huvudtiteln föreslog jag härvidlag, att förenämnda

feni lärare i avvaktan å resultatet av utredning, huruvida möjlighet kunde

förefinnas att placera någon eller några av dem inom försvarsväsendet i övrigt

eller att på annat sätt bereda dem sysselsättning, borde uppföras å övergångsstat

med bibehållande av tidigare utgående löneförmåner, tjänstgöringspenningar,

ålderstillägg och tillfällig löneförbättring. Jag förutsatte därvid, att

därest den förenämnda utredningen skulle definitivt giva vid handen, att dylik

sysselsättning icke skulle kunna beredas ifrågavarande lärare, de i fortsättningen

borde uppföras å allmänna indragningsstaten.

I överensstämmelse därmed förelädes riksdagen förslag till stat för budgetåret

1939/40 för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna, slutande

å ett belopp av 26,200 kronor. Förslaget föranledde icke någon riksdagens

erinran, varför staten genom beslut den 15 juni 1939 fastställdes. Samtidigt

uppdrogs åt marinförvaltningen att i samråd med skolöverstyrelsen verkställa

den i det föregående omnämnda utredningen.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för nästa budgetår har

marinförvaltningen meddelat, att förenämnda utredning'' alltjämt påginge.

Marinförvaltningen ansage sig därför icke böra föreslå annan förändring i

den för budgetaret 1939/40 fastställda staten än den som sammanhängde med

att en av de fem ämneslärarna, J. A. Petruson, förordnats att från och med

den 1 juli 1939 vara adjunkt vid samrealskolan i Alingsås. Anslagsposterna

till löner och tjänstgöringspenningar och till tillfällig löneförbättring komme

därigenom att minskas med 3,600 respektive 600 kronor och statens slutsumma

förty att uppgå till 22,000 kronor.

För egen del finner jag mig i avvaktan å resultatet av anbefalld utredning

rörande möjligheten att placera de återstående ordinarie ämneslärarna böra

biträda det av marinförvaltningen framlagda förslaget till stat för denna

personal för det kommande budgetåret.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Såsom jag inledningsvis anfört erfordras under budgetåret 1940/41 för

marinens del särskilda avlöningsmedel för avlönande av extra ordinarie

fänrikar. I förevarande hänseende torde medel till en början böra beräknas

för avlöning under hela budgetåret till de extra ordinarie fänrikar vid flottan

och kustartilleriet, vilka normalt skolat efter avslutad utbildning antagas

under hösten 1940 men jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande 12 januari 1940

antagits i dylik beställning redan under innevarande budgetår. Antalet dylika

beställningar utgör vid flottan 20 och vid kustartilleriet 12. Vidare torde beräknas

medel för avlönande av 5 extra ordinarie fänrikar vid marinintendenturkåren,

som beräknas antagas under våren 1940. Medelsbehovet beräknas för

budgetåret 1940/41 uppgå till 120,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

För innevarande budgetår har för bestridande av kostnaderna för rörligt

tillägg beräknats ett belopp av 500,000 kronor. I sin skrivelse rörande sjö
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Majus proposition nr 159.

försvarets medelsbehov för nästkommande budgetår har marinförvaltningen

meddelat, att anslagsbelastningen för nämnda ändamål under juli 1939 uppgått

till något över 44,700 kronor. Därest samma anslagsbelastning skulle

uppstå för var och en av budgetårets övriga 11 månader, skulle sålunda för

budgetåret 1939/40 erfordras ett belopp av 536,400 kronor. Med utgångspunkt

från dessa beräkningar har marinförvaltningen föreslagit, att för rörligt tilllägg

för budgetåret 1940/41 måtte beräknas ett belopp av 535,000 kronor.

För egen del finner jag mig med hänsyn till inträffad höjning av levnadskostnadstalet

böra för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1940/41 beräkna

ett belopp av 800,000 kronor.

D. Felräkningspenningar.

För bestridande av kostnaderna för felräkningspenningar har för innevarande

budgetår förslagsvis upptagits ett till 3,460 kronor beräknat belopp.

Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande rubrik vid behandlingen

av lantförsvarets avlöningsanslag får jag föreslå, att för budgetåret

1940/41 under nu förevarande anslagsrubrik upptages samma belopp

som för innevarande budgetår.

E. Inkvarteringsbidrag till kadetten m. fl.

Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår beräknats ett

belopp av 31,180 kronor.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse den 18 oktober 1939 meddelat, att

enligt de för budgetåret 1938/39 avslutade räkenskaperna belastningen å

anslagsposten utgjort något mer än 35,500 kronor. Marinförvaltningen härmed

hänsyn härtill och till den ökning av kadettkurserna, som blir en följd

av föreslagen ökning av marinens stampersonal, föreslagit att posten för

budgetåret 1940/41 borde uppföras med 35,000 kronor.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 1 december 1939 medgivit, att vid

den kurs för utbildning av officersaspiranter vid flottan, som tagit sin början

försommaren 1939, må utöver tidigare medgivet antal utbildas ytterligare

högst femton aspiranter, torde förevarande anslagspost enligt marinförvaltningens

beräkning böra uppräknas med ytterligare i runt tal 9,000 kronor.

Anslagsbehovet för inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl. torde sålunda

för budgetåret 1940/41 böra beräknas till (35,000 + 9,000 —) 44,000 kronor.

F. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa expeditioner.

Under denna anslagsrubrik beräknades vid framläggandet av förenämnda

proposition nr 247 ett belopp av förslagsvis 103,700 kronor. Den för anslagsposten

den 30 juni 1939 fastställda staten slutar emellertid å ett belopp

av 110,128 kronor, ökningen av det beräknade beloppet föranleddes därav,

att Kungl. Majit vid statens fastställande godkände vissa av marinförvaltningen

efter förhandlingar med marinens civila tjänstemannaförbund och efter

hörande av vederbörliga myndigheter föreslagna lönegradsuppflyttningar i

fråga örn vissa av do å staten uppförda befattningshavarna.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

I sm skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41

har marinförvaltningen meddelat, att chefen för kustartilleriet föreslagit, att

medel måtte beräknas för anställande av ytterligare två kontorister och ett

skrivbiträde vid kustartilleriets olika förband. Marinförvaltningen har emellertid

för egen del ansett, att efter det nya militära icke-ordinarie reglementets

ikraftträdande nya extra ordinarie befattningar i allmänhet icke borde inrättas

utan att först genom tillsättande av extra tjänstemän det stadigvarande

behovet av befattningarna i fråga prövats. Marinförvaltningen har med hänsyn

härtill föreslagit, att de belopp -— tillhopa 2,200 kronor — som enligt den

för innevarande budgetår fastställda staten avses för anställande av extra

befattningshavare m. m., måtte väsentligt höjas, förslagsvis med 12,000 kronor,

så att möjlighet skulle kunna förefinnas för marinförvaltningen att tillgodose

styrkt behov av nya extra tjänstemän.

För egen del finner jag mig med hänsyn till vad av marinförvaltningen

sålunda anförts böra tillstyrka viss uppräkning av medelsbehovet under förevarande

anslagsrubrik. Jag finner mig emellertid icke kunna tillstyrka, att

för nästa budgetar för anställande av extra befattningshavare beräknas mer

än 7,000 kronor, vilket innebär en förhöjning i förhållande till innevarande

budgetår med 4,800 kronor. Medelsbehovet under anslagsrubriken torde sålunda

böra beräknas till (110,128 + 4,800=) 114,928 eller i runt tal 115,000

kronor.

G. Wiss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal.

Under denna anslagsrubrik upptogs i den för 1939 års riksdag framlagda

anslagsberäkningen ett belopp av 25,500 kronor. Medelsbehovet beräknades

därvid i fråga örn den kvinnliga ekonomipersonalen med utgångspunkt från

den s. k. K-löneplanen i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 215) med avlöningsbestämmelser

för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare

vid försvarsväsendet. Sedan nämnda personal erhållit sina avlöningsförhållanden

reglerade enligt 1939 års militära icke-ordinarie reglemente,

beräknades vid fastställande av staten för den kvinnliga sjukvårds- och

ekonomipersonalen för innevarande budgetår medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål till förslagsvis 57,500 kronor.

Marinförvaltningen har för nästkommande budgetår icke ifrågasatt annan

ändring i medelsberäkningen under anslagsposten än att medel borde få beräknas

för anställandet av en biträdande husmoder vid Kungsholms forts

matinrättning. Pa grund av den årligen återkommande stora förläggningen

sommartid av manskap till Kungsholms fort samt till beräknade extra inkallelser

av värnpliktiga vintertid erfordrades nämligen vid sidan av husmodern

av Ira klass en biträdande husmoder vid matinrättningen ifråga.

Hittills hade biträdande husmoder under sommarmånaderna kunnat erhållas

från skeppsgossekåren, där utspisning icke varit anordnad under denna tid.

Enär denna möjlighet icke längre stöde till buds på grund av att f. d. skeppsgossekårens

matinrättning komme att vara i gång året runt samt biträdande

husmoder nu erfordrades även vintertid, borde därför en särskild sådan husmoder

anställas vid Kungsholms fort, vilket beräknades medföra en kostnad

av 2,754 kronor för år.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Med beaktande av vad marinförvaltningen sålunda föreslagit har jag beräknat

medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik till (57,500 + 2,754 =)

i runt tal 59,000 kronor.

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

För ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag enligt det nya militära

avlöningsreglementet beräknades vid framläggandet av marinens avlöningsanslag

för budgetåret 1939/40 ett belopp av 270,000 kronor. I avvaktan å

erfarenhet angående utgiftsbelastningen för ifrågavarande ändamål under

nämnda budgetår torde i överensstämmelse med marinförvaltningens förslag

enahanda belopp böra beräknas för budgetåret 1940/41.

Enligt 1936 års lönekommittés förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente

skall den, som tillträder beställning tillhörande reglementets löneplan

Mb — högbåtsman och flaggkorpraler — och tidigare icke innehaft sådan

beställning, äga uppbära ekiperingshjälp med 300 kronor. Vidare avses beställningshavare,

som tillhör nämnda löneplan, skola äga uppbära årligt

ekiperingsbidrag med 120 kronor. Kommittén har jämväl föreslagit, att

envar innehavare av flaggkorprals- eller högbåtsmansbeställning vid själva

övergången till det nya reglementet tillerkännes ett engångsbelopp av 300

kronor. För högbåtsmännens vidkommande föreslås emellertid vid tillämpning

av dessa bestämmelser skola gälla, att det årliga ekiperingsbidraget icke

må utbetalas förrän ett år förflutit från reglementets ikraftträdande eller,

beträffande den, som uppburit ekiperingshjälp enligt reglementet, förrän ett

år efter det denna hjälp uppburits.

Därest dessa lönekommitténs förslag vinna statsmakternas bifall, torde

för budgetåret 1940/41 för bestridande av med förmånerna förenade kostnader

under förevarande anslagsrubrik i enlighet med fran marinförvaltningen inhämtade

upplysningar böra beräknas ett belopp av 130,000 kronor. Sammanlagda

medelsbehovet under anslagsposten beräknas sålunda till (270,000 +

130,000=) 400,000 kronor. I.

I. Arvoden m. m. enligt förteckning.

Under förevarande anslagsrubrik upptogs i den för 1939 års riksdag framlagda

anslagsberäkningen ett belopp av 65,058 kronor.

Genom brev den 30 juni 1939 medgav Kungl. Maj:t, att från de under

anslagsrubriken beräknade medlen under budgetåret 1939/40 finge utgå

arvoden m. fl. ersättningar med tillhopa 64,658 kronor enligt fördelning, som

framgår av en brevet bifogad förteckning. Av sistnämnda belopp hänföra

sig 23,058 kronor, motsvarande det vid anslagsberäkningen upptagna beloppet,

till arvoden, som i förteckningen upptagits i kolumen »A. Arvoden till

ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

sjöförsvaret m. fl.» under det att återstoden, 41,600 kronor beräknats

åtgå för arvoden, som hänförts till kolumn »B. Arvoden till vissa icke-ordinario

befattningshavare m. fl. ersättningar».

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beträffande anslagsbehovet för nästkommande budgetår i fråga örn arvoden,

som skola föreläggas riksdagen för prövning — de till A-kolumnen hänförliga

arvodena får jag anföra följande: Vid behandlingen av staten för flottans

officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl. har jag biträtt ett av

marinförvaltningen framlagt förslag om utökning av den för kontrolltjänst

avsedda personalen med en kapten, avsedd att placeras å marinförvaltningens

artilleriavdelnings besiktningsdetalj med tjänstgöringsskyldighet i mån av

behov jämväl vid aktiebolaget Bofors. I anslutning till nämnda förslag har

mai inf örvaltningen framhållit, att till den kontrollofficer, som för närvarande

funnes vid marinen och vilken i fortsättningen avsåges helt tagas i anspråk för

tjänstgöring vid nämnda bolag, utginge ett å arvodesförteckningen uppfört

arvode å 1,200 kronor. Marinförvaltningen har nu föreslagit, att jämväl den nytillkommande

kontrollofficeren måtte tillerkännas ett särskilt arvode, vilket

emellertid med hänsyn till beställningshavarens egenskap av biträdande kontrollofficer

borde bestämmas till allenast 600 kronor.

Marinförvaltningens förevarande förslag finner jag mig böra biträda.

Arvodet i fråga torde böra uppföras å arvodesförteckningens A-kolumn under

rubriken marinens centrala myndigheter m. fl.

Å arvodesförteckningen finnas för närvarande i A-kolumnen under rubrikerna

för Ostkustens och Sydkustens marindistrikt övergångsvis uppförda

arvoden utöver eljest utgående lön dels å 300 kronor till envar av två uppbördsman

för marindistriktens läkaruppbörder dels å 174 kronor till envar

av två tillsyningsman vid örlogsstationernas häkten och arrester. Enligt

kungörelsen den 15 juni 1939 (nr 277) med bestämmelser i fråga örn befattningshavares

övergång till militära avlöningsreglementet och militära ickeordinariereglementet,

avd. I mom. 9, skall å nämnda arvoden utgå förhöjning

med belopp, motsvarande vad som skolat utgå såsom dyrtidstillägg enligt

vid kungörelsens utfärdande gällande grunder för sådant tillägg och med

tillämpning av det indextal, som var gällande omedelbart före den 1 juli 1939,

I överensstämmelse med marinförvaltningens förslag torde ifrågavarande

arvoden i förteckningen böra upptagas med de belopp, som i enlighet med

förenämnda bestämmelser utgå, eller med 336 respektive 198 kronor, å vilka

belopp dyrtidstillägg icke må beräknas. Merkostnaden under förteckningen

uppgår till 120 kronor.

Å den för innevarande budgetår fastställda förteckningen finnes i A-kolumnen

under rubriken Ostkustens marindistrikt upptaget ett belopp av 3,248

kronor, avsett för tillsyningsmän m. fl. vid befästningar, kruthus m. m.

enligt särskild fördelning av Kungl. Maj:t. För nämnda ändamål erfordras

för budgetåret 1940/41, enligt vad marinförvaltningen meddelat, allenast

3,110 kronor, innebärande sålunda en minskning i förhållande till innevarande

budgetår med 138 kronor.

Å förteckningen finnes för närvarande under rubriken Sydkustens marindistrikt

uppfört ett arvode å 1,200 kronor till den beställningshavare, som är

placerad som chef för marinens centrala beklädnadsverkstad. Såsom redan vid

behandlingen av staten för marinintendenturkåren framhållits torde detta

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 159. 141

arvode, därest förslaget om högre löneställning för nämnde chef vinner

bifall, böra avföras från förteckningen.

Under rubriken Vaxholms kustartilleriregemente finnas i A-kolumnen uppförda

arvodesbelopp å dels 144 kronor till uppbördsman vid vissa matinrättningar

enligt särskild fördelning dels likaledes 144 kronor till tre uppbördsman

vid tillfällig förläggning av mineringsskolan eller av annan trupp under

en tid av minst två månader. Med hänsyn till det ökade antalet förläggningsplatser

i yttre havsbandslinjen inom Vaxholms fästning samt de varierande

tidsperioder, varunder utbildningen äger rum vid de olika förläggningsplatserna

torde i enlighet med chefens för kustartilleriet av marinförvaltningen

tillstyrkta förslag från och med budgetåret 1940/41 i stället för förenämnda

särskilda arvodesbelopp i förteckningen böra uppföras deras summa,

288 kronor, med angivande allenast, att beloppet avses för uppbördsmän vid

matinrättningar vid vissa tillfälliga förläggningar av skola eller annan trupp.

Under rubriken Karlskrona kustartilleriregemente är i den för innevarande

budgetår fastställda förteckningens A-kolumn uppfört ett arvodesbelopp av

570 kronor till uppbördsmän vid vissa matinrättningar enligt särskild fördelning

av Kungl. Majit. Av beloppet avses enligt fastställd fördelning 216

kronor till tre uppbördsmän vid vissa matinrättningar, däribland den vid

Oscarsvärn, 210 kronor till uppbördsmannen vid matinrättningen å Kungsholms

fort och 144 kronor till uppbördsmannen vid matinrättningen å Västra

Hästholmen. Marinförvaltningen har beträffande arvodet till uppbördsmannen

vid Oscarsvärn för nästkommande budgetår föreslagit en höjning med 72

kronor för att bringa arvodet i överensstämmelse med det, som för liknande

arbetsuppgifter utgår vid andra matinrättningar. Ämbetsverket har vidare

under hänvisning till sin särskilda hemliga skrivelse rörande medelsbehovet

för nästkommande budgetår föreslagit, att arvodesbeloppet å 216 kronor till

uppbördsmän vid vissa matinrättningar måtte få bibehållas oförändrat för

att bereda möjlighet till arvode till uppbördsman vid viss i den särskilda

skrivelsen angiven matinrättning.

Vad marinförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra biträda. I

överensstämmelse med ämbetsverkets förslag har av ifrågavarande uppbördsmannaarvoden

de vid matinrättningarna vid Kungsholms fort, Västra Hästholmen

och Oscarsvärn avsedda uppförts särskilt å förteckningen under det

att övriga arvoden uppförts med ett summabelopp. I förhållande till innevarande

budgetår innebär förslagens genomförande en merkostnad av 144

kronor.

Beträffande A-kolumnen ifrågasätter jag i övrigt för nästa budgetår icke

annan ändring, än att det arvode, som för närvarande utgår till föreståndaren

för laboratoriet vid Vaxholms fästning må kunna utgå jämväl till pensionerad

underofficer. Medelsbehovet för A-kolumnens arvoden uppgår till 22,584

kronor.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda arvodesförteckningen åtgår

för arvoden till vissa icke-ordinarie befattningshavare och för vissa andra

ersättningar — de i förteckningens B kolumn upptagna arvodena — ett

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Majus proposition nr 159.

sammanlagt belopp av 41,600 kronor. Bland sina medelsäskanden för budgetåret

1940/41 har marinförvaltningen framlagt vissa förslag i fråga örn ändrad

disposition av å förteckningen nu uppförda arvoden eller ersättningar, örn

ändrad beräkningsgrund för vissa eldararvoden samt örn uppförande å förteckningen

av arvoden för vissa nya behov. Den merkostnad i förhållande

till innevarande budgetår, som dessa förslags genomförande skulle betinga,

uppgår till i runt tal 27,700 kronor. Jag finner mig emellertid icke i förevarande

sammanhang böra taga ställning till dessa förslag i vidare mån, än

att jag vid beräkning av förevarande anslagspost för de till B-kolumnen

hörande arvodena och särskilda ersättningarna upptager det högre beloppet,

(41,600 + 27,700==) 69,300 kronor. Det torde sedermera få ankomma på

Kungl. Majit att i samband med fastställande för budgetåret 1940/41 av

arvodesförteckningen pröva, i vad mån marinförvaltningens ifrågavarande

förslag böra vinna beaktande.

I anslutning till det anförda har jag låtit upprätta »Förteckning över i

stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil. nr 85), vars B-kolumn

överensstämmer med den för innevarande budgetår fastställda. Inberäknat

förenämnda belopp å 27,700 kronor för nya ändamål utvisar förteckningen

ett medelsbehov under förevarande anslagsrubrik å 91,884 kronor.

J. Kostnader för musikelever vid flottan. K. Kostnader för musikelever

vid kustartilleriet. L. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen.

NI. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Beträffande medelsbehovet under dessa anslagsrubriker ifrågasättes ingen

ändring i förhållande till innevarande budgetår, varför för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1940/41 torde böra beräknas 3,600, 1,800, 9,513

respektive 12,000 kronor.

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag

anfört under rubriken »Avgånget militärmanskaps anställning å

civilanställningsstat» torde för bestridandet av kostnaderna för löner till den

marinens personal, som för budgetåret 1940/41 beräknas komma att åtnjuta

löner å civilanställningsstat, böra upptagas ett belopp av 80,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts har jag låtit uppgöra en beräkning av

utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 86). Beräkningen av de under rubrikerna

A—N upptagna posterna slutar å ett belopp av 18,767,636 kronor.

Nämnda summa torde böra å ena sidan ökas med 288 kronor för bestridande

av merkostnader för manskap, som åtnjuter avlöning enligt vissa äldre

bestämmelsei’. Å andra sidan bör minskning ske med 53,250 kronor på

grund av att för pensionerad personal avsedda befattningar förväntas komma

att uppehållas av personal på övergångsstat.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beräkningen utvisar alltså ett anslagsbehov av 18,714,674 kronor. Emellertid

torde en ansenlig del av personalen under nästa budgetår komma att

uppbära lön enligt lägre löneklass än man vid anslagets beräkning förutsatt,

varjämte man torde få räkna med åtskilliga vakanser i beställningarna. Till

följd härav torde den sålunda beräknade summan böra minskas till 18,300,000

kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater

för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal, för

flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl., för

kustartilleriets officerskår, underofficerskår och manskap m. fl.,

för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren,

marinens ecklesiastikstat och marinens poliskår, för vid

marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal, för sjörullföringsbefälhavare

med biträden, för sjökrigshögskolan, för

sjökrigsskolan, för marinens underofficersskolor m. m. samt för

viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna (se Bil. nr

75—84), att gälla under budgetåret 1940/41,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar» (se Bil.

nr 85) i kolumnen »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare

med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret

m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 18,300,000

kronor.

Undervisning, understöd, expenser m. m,

18. Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen.

[6.] I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln,

punkten 84, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Biblioteksverksamhet

för underofficerare och manskap vid marinen för budgetåret 1940/41

anvisa ett anslag av 6,200 kronor.

Ett dylikt anslag har under en följd av år utgått för det ifrågavarande

ändamålet. Emellertid framlägger chefen för ecklesiastikdepartementet denna

dag förslag om avlåtande till riksdagen av proposition med hemställan, bland

annat, örn anvisande av anslagsmedel för främjande av biblioteksverksamhet

vid truppförband, örlogsstationer etc. vid försvarsväsendet i dess helhet, med

vilka medel avses att tillgodose jämväl biblioteksverksamhet för manskap vid

marinen. Vid sådant förhållande lärer den i statsverkspropositionen gjorda

framställningen örn anvisande av det ifrågavarande anslaget under fjärde

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

huvudtiteln böra återkallas. I den män särskilda medel jämväl i fortsättningen

må finnas erforderliga för biblioteksverksamheten för marinens underofficerare,

torde sådana medel få ställas till förfogande i annan ordning.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte

återkalla Sitt i årets statsverksproposition gjorda förslag örn

anvisande under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret

1940/41 av ett anslag av 6,200 kronor till Biblioteksverksamhet

för underofficerare och manskap vid marinen.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 151).

145

E. FLYGVAPNET.

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

2. Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m., förslagsanslag.

[7.J Förslagsanslaget till personal vid flygstab, flygflottiljer m. m. har i riksstaten

för innevarande budgetår uppförts med 4,150,000 kronor.

Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater...

B. Rörligt tillägg ...................................................

C. Vissa arvoden m. m..............................................

D. Felräkningspenningar ..........................................

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl ...........................

F. Anställningspenningar .......................................

G. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag .........

H. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m....................................................

I. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för inten
denturpersonal

avsedda befattningar .....................

J. Arvoden till lärare vid vissa av flygvapnets skolor

K. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under

semester m. m....................................................

L. Inkvarteringsersättning åt manskap vid Roslagens

flygflottilj .........................................................

M. Löner till extra ordinarie fänrikar ........................

kronor 4,033,538: —

» 180,000: —

» 3,440: —

» 2,400: —

» 14,000: —

7,500: —

» 87,500: —

14,000: —

700: —

68,750: —

14,000: —

300: —

7,000: —

Summa kronor 4,433,128

Från denna summa, 4,433,128 kronor, har dragits ett belopp av 30,000

kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder. Med hänsyn

till att en ansenlig del av personalen beräknades uppbära lön enligt lägre

löneklasser än man vid anslagets beräkning antagit och då vissa beställningar

förväntades komma att vara vakanta under en avsevärd del av budgetåret

blev emellertid det sammanlagda medelsbehovet under anslaget uppskattat

till allenast förenämnda belopp, 4,150,000 kronor.

Innan jag övergår till en närmare redogörelse för medelsbehovet under

förevarande anslag för budgetåret 1940/41 får jag här framhålla följande. De

medelsbehov, som avses att tillgodoses genom anvisning under anslaget,

kunna sägas vara av två olika slag. Å ena sidan märkas sålunda de medelsbehov,

som mera direkt hänföra sig till den av 1936 års riksdag beslutade

flygvapenorganisation, i fråga om vilka medelsbehov flygförvaltningen framlagt

förslag i sin skrivelse den 31 augusti 1939 rörande flygvapnets medelsbehov

för nästa budgetår. Å andra sidan ha, sedan nämnda medelsäskanden

framlades, vissa ytterligare medelsbehov tillkommit, vilka falla utom ramen

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. tias 40 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

av den av 1936 års riksdag beslutade organisationen. På förslag av Kungl.

Majit (prop. nr 49) har nämligen innevarande års riksdag (skrivelse nr 58)

beslutat, att linder budgetåret 1940/41 vissa flygförband skola nyuppsättas,

vilka icke förutsatts i 1936 års försvarsbeslut. Denna nyuppsättning — omfattande

två jaktflottiljer, tills vidare förlagda till Trollhättan och Bulltofta,

samt en arméspaningsdivision, anknuten till Östgöta flygflottilj, och en

marinspaningsdivision, anknuten till Boslagens flygflottilj — erfordrar

vissa i propositionen närmare angivna åtgärder i personalhänseende. I särskild

skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen framlagt förslag i

fråga örn det av dessa åtgärder erforderliga medelsbehovet.

1 samband med övervägandet rörande tillgodoseende under förevarande

anslag av dessa med uppsättning av nya förband sammanhängande medelsbehov

har fråga uppkommit, huruvida icke skäl föreligga att för budgetåret

1940/41 tillämpa en delvis annan uppställning av flygvapnets avlöningsanslag

än den hittillsvarande. I anslutning härtill får jag anföra följande.

Hittills ha medel för den från anslaget avlönade personal, som icke blott

tillfälligt anställes vid flygvapnet, beräknats under ett flertal olika stater,

vilka sammanförts under anslagsrubriken »A. Avlöningsförmåner, upptagna

i vederbörliga stater». Ett undantag har gjorts i fråga örn de extra ordinarie

fänrikarna, vilkas löner redovisats under en särskild anslagsrubrik. De särskilda

stater, å vilka medel sålunda beräknats och å vilka antalet beställnings-(befattnings-)

havare fördelats, äro staterna för officerare och underofficerare

m. fl. vid flygvapnet, för flygstaben, för flygkrigshögskolan samt

för en var av de olika flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Å den förstnämnda

staten hava sammanförts samtliga ordinarie beställningar för officerare och

underofficerare ävensom de beställningar för civilmilitär personal, vilka äro

avsedda för ingenjörs-, verkmästar- och hantverkarpersonalen. Å de särskilda

staterna för flygflottiljerna och flygkrigsskolan åter hava fördelats flygvapnets

manskapsbeställningar, viss annan civilmilitär personal än den förut nämnda

ävensom arvodespersonal och icke-ordinarie befattningshavare. Flygförvaltningen

har nu i sin förutnämnda skrivelse den 6 februari 1940 föreslagit, att

av den kaderökning, som föranledes av nyuppsättningen av flygförband, vissa

beställningshavare, nämligen de, till vilka motsvarighet nu finnes å staten för

officerare m. fl., skulle hänföras till denna, under det att övriga skulle redovisas

å en särskild samlingsstat, benämnd »flygförband under uppsättning». Som

skäl för denna anordning har anförts, att en förutsättning för att nyuppsättningen

skall kunna medhinnas till beräknade tidpunkter vore, att Kungl. Majit

lämnades fria händer att efter omständigheterna fördela de nya beställningarna

å äldre och nyuppsatta flottiljer liksom att överföra beställningar

från nu befintliga flottiljer till de nya. Uppsättningen av de nya förbanden

medförde nämligen, att utbildning vid nuvarande flottiljer måste äga rum av

nytillkommande personal, som sedermera avsåges att överflyttas till de nya

flottiljerna. Detta medförde i sin tur, att en fast fördelning av de nya manskapsbeställningarna

på de särskilda flottiljerna icke nu kunde ske.

Av det anförda framgår, att möjlighet för närvarande icke förefinnes att

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Majus proposition nr 159.

avgöra, till vilken flottilj — äldre eller nyuppsatt — vissa av de under budgetåret

1940/41 nytillkommande, för de nya förbanden avsedda manskapsbeställningarna

skola hänföras, ävensom att en viss omflyttning av beställningar

mellan flottiljerna under budgetåret måste ske. Med anledning härav synes

det kunna ifrågasättas, huruvida skäl föreligga att bibehålla ordningen med

särskilda stater för de olika flottiljerna. Dessa stater synas nämligen icke,

åtminstone icke i vad angår de egentliga manskapsbeställningarna, komma

att återgiva det verkliga personalbeståndet vid varje flottilj under budgetåret.

Jag får därför föreslå, att samtliga manskapsbeställningar vid flygvapnet

överföras till den för flygvapnet gemensamma personalstaten, vars

benämning i samband därmed torde böra förändras till »Stat för officerare,

underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet», övriga, hittills å de särskilda

staterna för flottiljerna och flygkrigsskolan hänförda befattningar

torde i detta sammanhang lämpligen kunna sammanföras till en för flygflottiljerna

och flygkrigsskolan gemensam stat, förslagsvis benämnd »Stat för

flygflottiljerna och flygkrigsskolan». Å denna torde emellertid alltjämt böra

angivas fördelningen å olika flottiljer (flygkrigsskolan), så långt detta är

möjligt. Den för de nyuppsatta förbanden avsedda personalen torde därvid

för budgetåret 1940/41 få angivas såsom placerad vid »Flygflottiljer under uppsättning»

.

Beträffande övriga för innevarande budgetår upptagna anslagsrubriker

under avlöningsanslaget ifrågasätter jag icke andra ändringar än att anslagsrubriken

»Hyresbidrag åt visst underbefäl» i anslutning till förslaget till nytt

manskapsavlöningsreglemente ändras till »Hyres- och ortstillägg åt visst

manskap», samt att rubriken »Inkvarteringsersättning åt manskap vid

Roslagens flygflottilj» utgår, då medel för detta ändamål icke längre erfordras.

Under anslaget bör därjämte tillkomma nya anslagsrubriker för »Löner för

viss kontraktsanställd civil personal» och för »Avgånget militärmanskaps anställning

å civilanställningsstat».

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Staten för officerare, underofficerare och civilmilitär personal vid flygvapnet.

Å ifrågavarande för budgetåret 1939/40 fastställda stat äro upptagna följande

beställningshavare, nämligen:

196 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 2 överstar i lönegraden Ob 2,

4 överstar i lönegraden Oa 6, därav 1 i intendenturbefattning och 1 chef för

flygkrigsskolan, 6 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning,

10 majorer, 1 major eller kapten i intendenturbefattning,

63 kaptener, 8 kaptener i intendenturbefattning, 70 löjtnanter och 30 fänrikar,

130 underofficerare, därav 16 förrådsförvaltare, 40 fanjunkare och 74 sergeanter,

samt

107 beställningar för civilmilitär personal, därav 2 flygdirektörer av 1.

graden, 4 flygdirektörer av 2. graden, 10 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer

av 2. graden, 11 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare,

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. May.ts proposition nr 159.

7 flygläkare av 1. graden, 5 verkmästare av 1. klassen, 6 verkmästare av

2. klassen och 53 hantverkare.

Denna personaluppsättning öyerensstämmer med den, som för budgetåret

1939/40 upptogs i den å sid. 166 av 1936 års särskilda utskotts utlåtande nr 1

införda planen över utökningen av flygvapnets personal under övergångsperioden,

utom i följande avseenden. Av de i planen upptagna beställningarna

har 1 maj orsbeställning, avsedd för officer i intendenturbefattning, utbytts

mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major, samt 1 kaptensbeställning,

likaledes avsedd för officer i intendenturbefattning mot 1 beställning för

major eller kapten, varjämte ytterligare 1 kaptensbeställning i intendenturbefattning

tillkommit tidigare än vad i planen avsetts. Vidare ha tillkommit

beställningar för 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden.

Antalet flygläkare av 1. graden åter har upptagits till 7 mot i planen angivna 8.

Slutligen ha tillkommit beställningar för 1 verkmästare av 2. klassen och 18

hantverkare. För anledningen till dessa ändringar i förhållande till förenämnda

plan har redogörelse lämnats i proposition nr 247 till 1939 års riksdag,

sid. 121 o. f.

Såsom jag inledningsvis under förevarande punkt anfört torde under förevarande

stat böra från och med budgetåret 1940/41 upptagas jämväl flygvapnets

manskapsbeställningar. För innevarande budgetår finnas dylika beställningar

å de olika flottiljstaterna upptagna för sammanlagt 210 furirer,

210 korpraler, 170 vice korpraler och 449 meniga, eller tillhopa 1,039 beställningar.

Jag övergår härefter till att redogöra för de förslag om kaderökningar i

olika avseenden, som begärts för nästa budgetår. Det torde därvid vara lämpligt

att i redogörelsen skilja mellan den ökning, som hänför sig till den av

1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisationen, och den, som sammanhänger

med den av innevarande års riksdag beslutade nyuppsättningen av

flygförband.

Kaderökning, hänförlig till 1936 års flygvapenorganisation.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 angående flygvapnets medelsbehov för

nästkommande budgetår har flygförvaltningen framlagt förslag till vissa

kaderökningar vid flygvapnet.

Flygförvaltningen har i sådant hänseende beträffande officerare föreslagit

utökning, utöver de i innevarande budgetårs stat uppförda beställningarna,

med beställningar för 3 överstar, 1 överstelöjtnant, 2 majorer, 8 kaptener,

1 kapten i intendenturbefattning, 5 löjtnanter och 13 fänrikar. Detta förslag

innebär i förhållande till vad i förenämnda plan upptagits för budgetåret

1940/41 en ökning utöver försvarsbeslutet med 2 överstar, 2 majorer och 1

kapten i intendenturbefattning samt 10 fänrikar, men samtidigt en minskning

med 1 överstelöjtnant, innebärande en nettoökning i förhållande till 1936 års

plan med 14 beställningar.

Till stöd för förslaget har flygförvaltningen framhållit bland annat följande.

Sedan 1939 års riksdag beviljat medel för utbildning vid kadettskolan av

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Majus proposition nr 159.

högst 15 elever utöver tidigare medgivet antal, vore det chefens för flygvapnet

avsikt att så ordna utbildningen vid skolan, att omkring 18 kvalificerade

reservofficerare och reservofficersaspiranter med genomgången reservofficerskurs

kunde genomgå kadettskolans äldre årskurs vintern 1939—40 och

utexamineras våren 1940. Motsvarande antal beställningar borde därför uppföras

å stat för budgetåret 1940/41. Av de fjorton enligt flygförvaltningens

förslag nytillkommande beställningarna borde emellertid icke alla uppföras

som fänriksbeställningar, utan åtminstone 4 upptagas i högre grader. Flygförvaltningen

anför i anslutning härtill, att med nästa budgetår samtliga

staber, förband, utbildningsanstalter m. m., med undantag av eskaderstaben,

enligt 1936 års beslut uppsatts. Antalet regementsofficersbeställningar under

budgetåret 1940/41 enligt 1936 års uppsättningsplan svarade emellertid icke

mot organisationen. En tillämpning av denna plan medgåve således exempelvis

icke, att chefen för flygförvaltningens materielavdelning, som enligt försvarsordningen

skulle förestås av en överste, eller någon enda befattning

såsom chef för flottilj erliölle överstes löneförmåner. Antalet majorsbeställningar

vore så ringa, att befattningarna exempelvis såsom chef för flygkrigshögskolan,

chef för flygstabens organisationsavdelning, chef för aspirantskolan

och chef för kadettskolan vid flygkrigsskolan icke kunde besättas med

regementsofficerare. Än mindre kunde befattningen såsom regementsofficer

tili förfogande vid flottilj vid alla flottiljer besättas med en major. Ett fortsatt

tillämpande i detalj av 1936 års uppsättningsplan skulle således enligt flygförvaltningen

leda till, att åtskilliga av de viktigaste befattningarna inom flygvapnet

skulle komma att beklädas med beställningshavare av lägre grad och

därmed också lägre avlöning än vad statsmakterna vid organisationens fastställande

avsett och beräknat. Detta innebure en oegentlighet, som av personalen

måste kännas desto hårdare som arbetsbördan just under uppsättningsåren

vore väsentligt större än vid fullt genomförd organisation. Flygförvaltningen

hade därför funnit en ökning av antalet överste- och majorsbeställningar

ägnad att i någon mån råda bot för nämnda missförhållanden.

I fråga om den föreslagna ökningen i förhållande till 1936 års plan av

antalet kaptensbeställningar med 1 kapten i intendenturbefattning har flygförvaltningen

framhållit, att denne avsåges för placering vid ämbetsverkets

intendenturavdelning, vars personal med hänsyn till påvilande arbetsbörda

vore otillräcklig, särskilt vid de tillfällen då eskaderstab organiserades, då

nämligen en av de tre å intendenturavdelningen placerade intendenturofficerarna

helt toges i anspråk av staben. Detta vore ur mobiliseringssynpunkt

en betydande olägenhet. Då någon av övriga å stat uppförda beställningar

för intendenturofficerare icke kunde tagas i anspråk för eskaderintendentstjänsten

ansåge sig flygförvaltningen böra föreslå en utökning utöver 1936

års plan med 1 kaptensbeställning i intendenturbefattning, avsedd för placering

vid flygförvaltningens intendenturavdelning.

I fråga örn underofficerare har flygförvaltningen i förenämnda sammanhang

föreslagit upptagande å staten för nästkommande budgetår av samma

antal förrådsförvaltare, fanjunkare och sergeanter som för budgetåret an
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Majus proposition nr 159.

givits i 1936 års plan. Därutöver har emellertid flygförvaltningen föreslagit

inrättande av särskilda beställningar som flottiljkassörer vid flygflottiljerna,

motsvarande regementskassörerna vid armén. Sålunda har hemställts örn

uppförande å stat av 8 flottiljkassörer i lönegraden UO 3, avsedda för envar

av Västmanlands, Boslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta, Göta och Svea

flygflottiljer samt för flygkrigsskolan.

Vad den civilmilitära personalen angår har flygförvaltningen till en början

funnit det nödvändigt, att samtliga återstående flygingenjörsbeställningar

enligt 1936 års plan uppföras å stat redan från och med budgetåret 1940/41.

Då redan för innevarande budgetår en ökning skett i förhållande till 1936

års plan med 1 flygingenjör av 1. graden och 1 flygingenjör av 3. graden,

skulle förslaget för budgetåret 1940/41 innebära en ytterligare utökning utöver

planen med 2 förstagradstjänster och 2 tredjegradstjänster. Som skäl för sin

framställning härutinnan har flygförvaltningen anfört, att flygvapnets materielanskaffning

kommit att äga rum hastigare än vad 1936 års försvarsbeslut

förutsatt och att kravet på teknisk personal i motsvarande grad ökats. Vidare

har flygförvaltningen hemställt örn uppförande å stat av 2 verkmästare av

1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen och 8 hantverkare utöver det antal,

som i respektive beställningar uppförts i den för innevarande budgetår fastställda

staten.

Vad angår manskapsbeställningarna må till en början framhållas, att den

av 1936 års riksdags särskilda utskott framlagda planen för utökningen under

uppsättningsperioden redan från och med budgetåret 1937/38 måst frångås

för att möjliggöra flygvapenorganisationens genomförande. Det sammanlagda

antalet manskapsbeställningar för närvarande utgör 1,039.

I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939 har nu flygförvaltningen

beträffande behovet av manskapsbeställningar under budgetåret 1940/41

anfört, bland annat, följande:

I jämförelse med utländska flygvapen vore det svenska flygvapnets mekanikerstyrka

exceptionellt låg. Inom den svenska civila luftfarten räknades

även med en avsevärt större mekanikerstyrka per flygplan. Pågående utredningar

rörande flygvapnets totala behov av stammanskap hade ännu icke

slutförts. Det hade emellertid framkommit, att detta behov icke understege

1,800 man. Flygförvaltningen har vidare anfört, att vid olika tillfällen

framhållits önskvärdheten av att snarast möjligt erhålla tillräcklig tillgång

till yrkeskunnig och rutinerad mekanikerpersonal. Ett alltför snabbt realiserande

av önskemålet att på kortaste tid utöka manskapsstaterna till förut

angivet antal, 1,800, skulle emellertid medföra flera olägenheter. Bland annat

skulle därigenom flottiljernas manskapsskolor komma att få en sådan omfattning,

att undervisning m. m. i avsevärd grad måste bliva lidande därav. Tillgången

på instruktörer, lokaler m. m. satte även en gräns för den takt, i vilken

utökningen kunde äga rum. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts har

flygförvaltningen föreslagit, att antalet manskapsbeställningar för nästa

budgetår borde upptagas till 1,299, därav 275 furirer, 302 korpraler, 301 vice

korpraler och 421 meniga, innebärande en ökning med tillhopa 260 beställningar.

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Majus proposition nr 159.

Kade rökning, sammanhängande med föreslagen uppsättning

av nya flygförband.

I förenämnda proposition nr 49 angående vissa åtgärder för förstärkning

av flygvapnet hava vissa åtgärder i personalhänseende angivits såsom erforderliga

för organiserande av de föreslagna nya förbanden. Av i propositionen

lämnad redogörelse framgår, att dessa åtgärder, såvitt avser dels den till förevarande

stat för innevarande budgetår hänförda personalen dels manskapsbeställningarna,

skulle innebära en utökning i förhållande till den personal,

som av flygförvaltningen i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1939 upptagits

för nästa budgetår, med 2 överstelöjtnanter, 6 majorer och 8 kaptener,

därav 1 major och 1 kapten i intendenturbefattning, 4 förrådsförvaltare,

4 sergeanter, 1 flygdirektör av 1. graden, 4 flygingenjörer av 3. graden, 2 flygläkare

av 1. graden, 2 verkmästare av 1. klassen, 14 hantverkare, 80 furirer,

100 korpraler, 100 vicekorpraler och 50 menige. I skrivelse den 6 februari

1940 har flygförvaltningen föreslagit, att dessa beställningar skola uppföras

å stat för nästkommande budgetår. Därjämte har flygförvaltningen i samma

skrivelse hemställt, att beställning för ytterligare 1 förrådsförvaltare, avsedd

för ett centralt intendenturförråd, måtte uppföras å stat.

Av vad härovan anförts framgår, att förslag framlagts i fråga örn utökning

av viss flygvapnets personal i två olika hänseenden, nämligen dels i samband

med de vanliga medelsäskandena en ökning i förhållande till den av 1936 års

riksdags särskilda utskott framlagda planen för personalbeståndet under uppsättningsperioden

med däri senare beslutade ändringar med 2 överstar, i anslutning

vartill antalet enligt planen för budgetåret 1940/41 avsedda överstelöjtnantsbeställningar

minskats med 1, med 2 majorer, 1 kapten i intendenturbefattning,

10 fänrikar samt med 2 flygingenjörer av 1. graden, 2 flygingenjörer

av 3. graden, 1 verkmästare av 1. klassen, 1 verkmästare av 2. klassen och 8

hantverkare ävensom med tillhopa 260 manskapsbeställningar, dels ock därutöver

en ökning, sammanhängande med förslaget örn nyinrättande av vissa

flygförband, med 2 överstelöjtnanter, 6 majorer, därav 1 i intendenturbefattning,

8 kaptener, därav 1 i intendenturbefattning, 5 förrådsförvaltare, 4

sergeanter, 1 flygdirektör av 1. graden, 4 flygingenjörer av 3. graden, 2 flygläkare

av 1. graden, 2 verkmästare av 1. klassen, 14 hantverkare samt tillhopa

330 manskapsbeställningar. Härjämte har flygförvaltningen framlagt förslag

örn inrättande av särskilda flygflottiljkassörer vid de nuvarande flygförbanden.

Yad först angår den ökning utöver 1936 års plan, som sammanhänger med

förslaget örn inrättande av nya flygförband, anser jag mig böra biträda nämnda

förslag utom i så måtto, att jag dels anser den föreslagna nya beställningen

som flygdirektör av 1. graden böra ersättas med en beställning som flygdirektör

av 2. graden, dels finner mig icke nu kunna tillstyrka upptagande å staten av

den för ett centralt intendenturförråd avsedde förrådsförvaltaren. Mot

förslaget i övrigt har jag sålunda ingen erinran utan förordar, att ifrågavarande

personal uppföres å stat för budgetåret 1940/41. Jag förutsätter emellertid,

att denna personal icke tillsättes förrän oundgängligt behov av densamma

föreligger.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Den av flygförvaltningen i dess skrivelse den 31 augusti 1939 begärda

kaderökningen av flygvapnets stat utöver den som enligt 1936 års plan avsetts

skola komma till stånd under budgetåret 1940/41 finner jag mig också

böra i vissa hänseenden tillstyrka. Sålunda torde med hänsyn till flygvapenorganisationens

snabbare utbyggnad den ändringen i planen böra vidtagas,

att för nämnda budgetår få tillsättas ytterligare 1 överste- och 1 majorsbeställning.

Någon minskning i antalet i planen upptagna överstelöjtnantsbeställningar

bör därvid icke äga rum. Med hänsyn till omfattningen av

flygvapnet materielanskaffning torde intet vara att erinra mot att samtliga

å planen vid fullt genomförd organisation uppförda ingenjörsbeställningar

upptagas å staten redan under nästa budgetår. Icke heller finner jag anledning

till erinran mot förslaget att för stärkande av den personella beredskapen

och tillgodoseende av flygvapnets mekanikerorganisation under

budgetåret 1940/41 å staten upptaga — oavsett förut förordad personal för

de nya förbanden — 7 verkmästare av 1. klassen, 7 verkmästare av 2. klassen,

61 hantverkare samt tillhopa 1,299 manskapsbeställningar. Förslaget örn inrättande

av särskilda beställningar för flottiljkassörer finner jag mig däremot

icke kunna biträda.

Antalet ordinarie fänriksbeställningar vid flygvapnet torde, liksom jag i

motsvarande hänseende föreslagit vid behandlingen av marinens personalstater,

för budgetåret 1940/41 i första hand böra beräknas så, att detsamma

motsvarar vid budgetårets ingång tillsatta dylika fänriksbeställningar. Detta

antal utgör, enligt vad jag inhämtat av flygförvaltningen, 20. Härjämte torde

böra beräknas 3 beställningar, vilka kunna erfordras, därest reservpersonal

efter genomgång av kompletterande utbildning avses antagas i stammen i

ordinarie beställning. För övriga fänrikar — de extra ordinarie — torde liksom

för innevarande budgetår medel få beräknas under en särskild anslagsrubrik.

Enligt vad jag ovan anfört skulle å förevarande stat för budgetåret 1940/41

upptagas tillhopa (1,299 + 330=) 1,629 manskapsbeställningar. I fråga om

den närmare fördelningen av dessa beställningar å olika manskapsgrader får

jag anföra följande. För närvarande äro å staterna uppförda beställningar

i fyra olika tjänstegrader, nämligen för furirer, korpraler, vice korpraler och

meniga. En var av dessa tjänstegrader är hänförd till sin särskilda lönegrad

i det nu gällande manskapsavlöningsreglementet. I det förslag till nytt manskapsavlöningsreglemente,

som denna dag förelagts riksdagen, hava emellertid

de båda lägsta tjänstegraderna, de för meniga och vicekorpraler, hänförts till

en och samma lönegrad (Ma 1) av reglementets löneplan för manskap i allmänhet,

under det att de båda högre tjänstegraderna hänförts var och en

till sin särskilda lönegrad (Ma 2 respektive Ma 3). I överensstämmelse härmed

torde, då någon ändrad fördelning av det sammanlagda antalet manskapsbeställningar

å de olika graderna i övrigt icke ifrågasättes för nästa budgetår,

till lönegraden Ma 1 böra hänföras summan av de av mig föreslagna meningeoch

vicekorpralsbeställningarna, eller 872, till lönegraderna Ma 2 det föreslagna

antalet korpraler eller 402 samt till lönegraden Ma 3 det föreslagna antalet

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts proposition nr loll.

furirer eller 355. Den närmare fördelningen av de olika beställningarna

mellan flygvapnets förband torde få ankomma på cbefen för flygvapnet att

fastställa.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts skulle den förslagsstat, som

förelägges riksdagen, komma att upptaga följande beställningar, nämligen:

223 officerare, därav 1 chef för flygvapnet, 2 överstar i lönegraden Ob 2,

6 överstar i lönegraden Oa 6, därav 1 i intendenturbefattning och 1 chef för

flygkrigsskolan, 10 överstelöjtnanter, 1 överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning,

16 majorer, 1 major i intendenturbefattning, 1 major eller

kapten i intendenturbefattning, 78 kaptener, 9 kaptener i intendenturbefattning,

75 löjtnanter och 23 fänrikar,

153 underofficerare, därav 22 förrådsförvaltare, 47 fanjunkare och 84

sergeanter,

1,629 beställningar för manskap, därav 355 furirer, 402 korpraler och 872

vicekorpraler och meniga, samt

147 beställningar för civilmilitär personal, därav 2 flygdirektörer av 1.

graden, 5 flygdirektörer av 2. graden, 13 flygingenjörer av 1. graden, 8 flygingenjörer

av 2. graden, 17 flygingenjörer av 3. graden, 1 förste flygläkare,

10 flygläkare av 1. graden, 9 verkmästare av 1. klassen, 7 verkmästare av 2.

klassen och 75 hantverkare.

I detta sammanhang torde böra till behandling upptagas den sedan avsevärd

tid tillbaka aktuella frågan örn lönegradsplacering och tjänstetitel för den

främsta läkarbeställningen vid flygvapnet. Staten upptager för närvarande 1

förste flygläkare, placerad i lönegraden Ca 26.

Redan i sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för innevarande

budgetår hemställde flygförvaltningen på närmare anförda skäl örn höjning av

lönegraden för förste flygläkaren. Försvarsväsendets lönenämnd hade i avgivet

utlåtande i och för sig intet att erinra mot den ifrågasatta högre löneställningen

men fann med hänsyn till att en revision av tjänsteförteckningarna

till officersavlöningsreglementet syntes skola komma att äga rum spörsmålet

örn lönegradsuppflyttningen lämpligen böra upptagas till avgörande i samband

ined denna revision. För egen del fann jag mig icke, i varje fall för det

dåvarande, kunna tillstyrka den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår

har nu flygförvaltningen förnyat sin hemställan om höjning av förste flygläkarens

löneställning från nuvarande lönegraden Ca 26 till lönegraden Ca 28

och i samband därmed föreslagit, att beställningen i fortsättningen skulle

benämnas flygöverläkare.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 29 november 1939 —

under hänvisning till sitt tidigare i ämnet avgivna uttalande rörande det

befogade i att giva ifrågavarande befattningshavare en högre löneställning —

förklarat sig icke hava något att erinra mot att beställningen från och med

budgetåret 1940/41 uppfördes i lönegraden Ca 28 under benämning flygöverläkare.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Majlis proposition nr loit.

Med hänsyn till flygvapnets alltmera vidgade omfattning och de väsentligt

ökade krav, som i anledning därav måste ställas på hälso- och sjukvårdens

främste representant vid vapnet, måste det anses befogat att befattningen

ifråga, såsom ock lönenämnden tillstyrkt, placeras i lönegraden Ca 28, d. v. s.

i samma lönegrad som fältläkarna vid armén och förste marinläkarna vid

marinen. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att den begärda löne

gradsuppflyttningen för den nuvarande förste flygläkaren kommer till stånd

från och med nästa budgetår. I samband därmed synes också på sätt som

föreslagits hans tjänstetitel böra förändras till flygöverläkare.

Medelsbehovet under förevarande stat (förslagsstat se Bil. nr 87) har uppskattats

till 5,155,772 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet har i fråga

örn officerare, underofficerare och civilmilitär personal tillämpats sedvanliga

beräkningsgrunder. För manskapsbeställningarna har räknats med lön enligt

7:e, 5:e och 2:a löneklassen i löneplanen Ma för respektive furirs-, korpralsoch

menig- (vicekorprals ) beställning.

Staten för flygstaben. Ifrågavarande stat slutar för innevarande budgetår å

ett belopp av 69,491 kronor, därav 7,599 kronor beräknats för avlöning till

ordinarie befattningshavare, 23,040 kronor för arvoden till pensionerad och

civil personal, 24,000 kronor för ortstillägg m. m. för flygattachéer, 11,912

kronor för avlöning till icke-ordinarie personal samt 2,940 kronor ställts till

stabschefens förfogande för anställande av betjäningspersonal.

I fråga örn anslagsposterna för avlöning till ordinarie personal och för

ortstillägg samt för anställande av betjäningspersonal ifrågasätter jag för

nästa budgetår ingen ändring.

Från anslagsposten för arvoden till pensionerad och civil personal utgå för

närvarande bland annat 4 arvoden å 3,180 kronor till pensionerade officerare

och 4 arvoden å 2,130 kronor till pensionerade underofficerare. I sin skrivelse

rörande medelsbehovet för budgetåret 1940/41 har flygförvaltningen beträffande

de för pensionerad personal avsedda arvodena föreslagit, bland

annat, att för stabens expedition måtte beräknas 1 pensionerad officer utöver

de 2, som för närvarande tjänstgöra å expeditionen. Flygförvaltningen har

därvid anfört, att den nuvarande personalen visat sig för fåtalig för utförande

av förekommande arbetsuppgifter. En förstärkning av arbetskrafterna hade

hittills kunnat åvägabringas därigenom, att en officer i arvodesbefattning ur

flygförvaltningen beordrats tills vidare tjänstgöra vid stabens expedition.

Då denna möjlighet i fortsättningen icke komme att stå till buds men arbetet

vid expeditionen tenderade att öka, vore det nödvändigt att staten för staben

utökades med 1 befattning för pensionerad officer.

Denna flygförvaltningens framställning anser jag mig böra biträda. Då

jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring beträffande antalet arvodesbefattningar

eller för dessa avsedda arvodesbelopp, har jag för budgetåret 1940/41

räknat med 5 befattningar för pensionerade officerare samt 4 befattningar för

pensionerade underofficerare.

Anslagsposten för arvoden till pensionerad och civil personal kommer att

uppgå till (23,040 + 3,180 =) 26,220 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beträffande anslagsposten för avlöning till icke-ordinarie personal har

flygförvaltningen till en början hemställt om en höjning av densamma för

att möjliggöra anställning av ytterligare 2 skrivbiträden i 2:a lönegraden,

vilka vore oundgängligen erforderliga för stabens och flygkrigshögskolans

behov. Under de tider, då behov av skrivpersonal vid skolan icke erfordrades

borde det för skolan avsedda skrivbiträdet utnyttjas för stabens behov,

varför avlöning lämpligen borde beräknas under stabens stat. Vidare har

flygförvaltningen hemställt örn höjning av den i anslagsposten ingående delsumman

för grundavlöningar med 400 kronor avsedda för bestridande av

kostnader för extra skrivhjälp och övertidsarbete.

Ifrågavarande hemställan finner jag mig böra biträda, i följd varav anslagsposten

för avlöning till icke-ordinarie personal för budgetåret 1940/41 beräknats

till 17,787 kronor, därav för grundavlöningar m. m. 16,287 kronor

och för avlöningsförhöjningar m. m. 1,500 kronor.

Medelsbehovet under förevarande stat (Bil. 88) kommer enligt det anförda

att för nästa budgetår uppgå till (7,599 -|- 26,220 + 24,000 -1- 17,787 + 2,940 =)

78,546 kronor.

Staten för flygkrig^högskolan. Enligt 1936 års riksdags särskilda utskotts

utlåtande nr 1 skall å skolans stat finnas uppförd befattning för 1 pensionerad

underofficer. I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för

innevarande budgetår föreslog flygförvaltningen, att under staten för

skolan finge beräknas arvode jämväl till 1 pensionerad officer. Detta

förslag fann jag mig vid framläggandet av proposition nr 247 till 1939

års lagtima riksdag angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde

huvudtitel icke kunna lämna min anslutning, utan ansåg, att i avvaktan å de

erfarenheter, som kunde vinnas under flygkrigshögskolans första verksamhetsår,

medelsbehovet borde bestämmas i enlighet med de till grund för försvarsbeslutet

liggande beräkningarna.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 rörande flygvapnets medelsbehov för

nästa budgetår har nu flygförvaltningen förnyat sin hemställan örn uppförande

å flygkrigshögskolans stat av ett arvode för 1 pensionerad officer och har i

anslutning härtill åberopat, att skolans verksamhet numera kunnat i detalj

planläggas. Därvid hade det visat sig nödvändigt, att skolan disponerade en

pensionerad officer såsom biträdande adjutant och redogörare. Adjutantens

tid bleve nämligen ofrånkomligen så gott som helt upptagen av lärarverk

samhet.

Här må jämväl framhållas, att chefen för flygvapnet i en med flygförvaltningen

gemensam skrivelse den 15 augusti 1939 hemställt örn bemyndigande

att för tiden den 1 oktober 1939—den 30 juni 1940 anställa en pensionerad

officer för tjänstgöring vid flygstaben eller flygkrigshögskolan. Till stöd för

denna hemställan åberopades i huvudsak samma skäl som de, vilka av flygförvaltningen

anförts i nyssnämnda skrivelse den 31 augusti 1939. På grund

av denna framställning medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 september

1939, att vid flygkrigshögskolan eller flygstaben finge under tiden från och med

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Majda proposition nr 159.

den 1 oktober 1939 tillsvidare intill den 1 juli 1940 såsom expeditionsofficer

m. m. tjänstgöra en officer, vilken, såsom pensionerad, tillhörde reserven

eller som tvångsvis överförts till övergångsstat.

Med anledning av vad sålunda förekommit får jag tillstyrka, att från och

med budgetåret 1940/41 å flygkrigshögskolans stat uppföres förutom den å

staten nu uppförda befattningen för en pensionerad underofficer jämväl en

befattning för en pensionerad officer och att i arvode till denne befattningshavare

beräknas ett belopp av 3,180 kronor.

En i överensstämmelse med det anförda upprättad förslagsstat (se Bil. 89)

slutar å ett belopp av 5,310 kronor.

staten för flygflottiljerna och flygkrigsskolan. Såsom jag inledningsvis under

flygvapnets avlöningsanslag samt vid behandlingen av staten för flygvapnets

officerare, underofficerare och manskap m. fl. framhållit torde för budgetåret

1940/41 den ändringen i uppställningen av flygvapnets avlöningsanslag böra

vidtagas, att flygvapnets samtliga manskapsbeställningar, som hittills redovisats

å staterna för de olika flottiljerna (flygkrigsskolan), överföras till

den förenämnda gemensamma personalstaten, under det att övriga, hittills

å de särskilda flottiljstaterna redovisade befattningar sammanföras till en för

flygflottiljerna och flygkrigsskolan gemensam stat, å vilken emellertid alltjämt

böra angivas befattningarnas fördelning å de olika förbanden, så långt

detta är möjligt.

För innevarande budgetår hava avlöningsmedel beräknats under särskilda

stater för Västmanlands, Boslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta och Svea

flygflottiljer samt för flygkrigsskolan. Från och med budgetåret 1940/41 tillkommer

ytterligare en medeltung bombflottilj, Göta flygflottilj, enligt beslut

av 1938 års lagtima riksdag förlagd till Såtenäs, varjämte avlöningsmedel

böra beräknas för den personal, som avses för de genom beslut av innevarande

års riksdag tillkomna nya flygförbanden.

Över den personal vid de olika flottiljerna (flygkrigsskolan), för vilken

avlöning beräknats under innevarande budgetår, har jag låtit upprätta å följande

sida intagna sammanställning.

Hedan i sin skrivelse den 31 augusti 1938 med medelsäskanden för innevarande

budgetår hemställde flygförvaltningen, att å en var av staterna förde

olika flottiljerna och flygkrigsskolan måtte uppföras ytterligare ett kontorsbiträde

i lönegraden MEo 4, avsett för flottiljexpeditionernas intendenturavdelningar.

För egen del fann jag emellertid ytterligare utredning erforderlig,

innan frågan örn tillgodoseende av flottiljernas behov av skrivpersonal kunde

upptagas till slutligt avgörande. I avvaktan å dylik utredning föreslog jag,

att det borde få ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslagsposten

till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m. besluta

örn anställande, där så prövades oundgängligen nödvändigt, av skrivbiträden

vid förbandens expeditioner.

I sin skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1940/41 har

flygförvaltningen förnyat sin hemställan, att medel måtte beräknas för an
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

157

Beställning (befattning)

Löne-

grad

eller

arvode

Väst-

man-

lands

flyg-

flottilj

Kosla-

gens

flyg-

flottilj

Östgöta

flyg-

flottilj

Jämt-

lands

flyg-

flottilj

Flyg-

krigs-

skolan

Väst-

göta

flyg-

flottilj

Svea

flyg-

flottilj

Summa!

befatt-

ningar

Civilmilitär personal.

Maskinister................

Ca 12

i

i

1

i

i

i

i

7

Eldare av 1. klassen ......

Ca 7

i

i

i

i

i

i

i

7 1

Förrådsvaktmästare........

Ca 7

2

2

2

2

2

2

2

14

Personal med arvoden.

Underofficerare............

2,130

2

3

2

3

3

1

1

15 |

Icke-ordinarie befatt- ningshavare.

1

Förrådsman ..............

MEo 5

2

2

2

2

2

2

2

14

Eldare av 2. klassen ......

MEo 5

2

i

1

1

2

1

1

9 !

Vaktmästare ..............

MEo 5

—

—

—

—

5

—

—

5

Kontorsbiträden ..........

MEo 4

1

i

1

1

1

1

1

7

Telefonvakter av 2. klassen

MEo 2

1

i

1

1

1

1

1

7

Skrivbiträden..............

MEo 2

1

—

—

—

1

—

—

2

Husmödrar av 1. klassen . .

MEo 8

1

i

1

1

1

1

1

7

Biträdande husmödrar......

MEo 4

1

—

—

—

1

—

—

2

Sjuksköterskor ............

MEo 7

1

i

1

1

1

1

1

7

1

Betjäningspersonal.

1 Portvakt..................

1

-

—

—

—

1

Arvoden till ordinarie

beställningshavare.

Köksföreståndare..........

210

1

1

i

1

1

1

1

1

7

ställande av kontorsbiträden å flottilj expeditionernas (flygkrigsskolans) intendenturavdelningar.

Vidare har flygförvaltningen framhållit, att behov av civil

skrivpersonal förelåge även vid flygförbandens (flygkrigsskolans) divisioner,

vid vilka för närvarande endast värnpliktiga skrivbiträden anlitades, ävensom

vid flygkrigsskolans aspirantskola. På närmare anförda skäl har flygförvaltningen

i detta hänseende föreslagit, att å stat måtte upptagas befattningar för

dels ytterligare 1 e. o. kontorsbiträde å var och en av flygflottiljerna och flygkrigsskolan

dels 1 e. o. skrivbiträde för var och en av Roslagens, Östgöta, Jämtlands,

Västgöta, Göta och Svea flygflottiljer dels ock ytterligare två dylika

befattningar för vardera av Västmanlands flygflottilj och flygkrigsskolan.

I förevarande sammanhang får jag framhålla, att flygförvaltningen i

skrivelse den 19 september 1939 funnit skrivgöromålen å flygflottiljernas

(flygkrigsskolans) intendenturavdelningar ej minst till följd av den förstärkta

försvarsberedskapen hava nått en sådan omfattning, att en utökning av skrivpersonalen

redan under innevarande budgetår visat sig oundgängligen erforderlig.

Med anledning härav medgav Kungl. Majit genom beslut den 29 september

1939, att vid envar av flygflottiljerna samt flygkrigsskolan finge, där

så prövades oundgängligen nödvändigt, för tiden den 1 oktober 1939—-30 juni

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1940 finnas anställda ett kvinnligt skrivbiträde med placering i lönegraden

MEo 2. &

\ad i ämnet förekommit synes giva vid handen, att frågan örn flottiljernas

förseende med erforderlig civil skrivpersonal icke längre kan skjutas åt sidan.

•lag tillstyrker förty, att för de förenämnda flygförbanden beräknas ytterligare

skrivpersonal i den av flygförvaltningen angivna omfattningen. De nytillkommande

befattningarna torde emellertid avses för skrivbiträden, hänförda

till lönegraden MEo 2.

Jag övergår härefter till den personalökning, som föranledes av beslutet örn

uppsättning av nya flygförband. I den till årets riksdag avlåtna propositionen

rörande denna nyuppsättning (nr 49) angavs behovet av civilmilitära och ickeordmane

befattningshavare för de nya förbanden, såvitt nu är i fråga, till

följande civilmilitära befattningshavare, nämligen 2 maskinister, 2 eldare av

1. klassen samt 4 förrådsvaktmästare ävensom till följande icke-ordinarie befattningshavare,

nämligen 34 förrådsman, av vilka 4 avsågos för de två nya

flottiljerna medan återstående 30 avsågos för fördelning med 3 å varje flottilj

för att frigöra, underbefäl i förrådstjänstbefattningar, 10 fallskärmsförrådsmän,

eller en för varje av de tio flottiljerna, likaledes avsedda att frigöra underbefäl

som för närvarande tjänstgör i flottiljernas fallskärmsförråd, samt, för

att i övrigt tillgodose de nytillkommande flottiljerna med icke-ordinarie''personal

i samma omfattning som vid de nuvarande flottiljerna, 2 eldare av 2.

klassen, 4 kontorsbiträden, 2 skrivbiträden, 2 telefonvakter, 2 husmödrar

av 1. klassen samt 2 sjuksköterskor. Samtlig personal förutsattes skola tillsättas

från och med den 1 juli 1940 eller senare vid de nya flottiljernas uppsättande.

I förutberörda skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen föreslagit,

att förutom nyssnämnda personal jämväl ytterligare 1 förrådsvaktmästare och

1 förrådsman måtte uppföras å stat för budgetåret 1940/41, avsedda för ett

centralt intendenturförråd. Vidare har flygförvaltningen anmält medelsbehov

för arvoden å 2,130 kronor till 4 pensionerade underofficerare samt å 210 kronor

till 2 köksföreståndare.

För egen del finner jag mig icke böra för nästa budgetår föreslå uppförande

å stat av flera befattningar vid de nytillkommande förbanden än som förutsattes

vid framläggandet av förenämnda proposition nr 49 jämte därutöver

arvoden för 2 pensionerade underofficerare och för 2 köksföreståndare. Med

hänsyn till vad jag ovan föreslagit beträffande lönegradsplaceringen av den för

flottiljerna nytillkommande skri vper sonalen torde emellertid den ändringen

i fråga örn den icke-ordinarie personalen böra iakttagas, att i stället för 4

kontorsbiträden (lönegrad MEo 4) upptagas 2 kontorsbiträden och 2 skrivbiträden

(lönegrad MEo 2).

I övrigt ifrågasättes icke någon ändring i förhållande till innevarande budgetår

av den under förevarande stat redovisade personalen.

I överensstämmelse med vad ovan anförts har jag låtit upprätta förslag till stat

för flygflottiljerna och flygkrigsskolan för budgetåret 1940/41 (se Bil. nr 90) I

staten har den för de nya flygflottiljerna avsedda personalen redovisats under

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

en gemensam rubrik för »Flygflottiljer under uppsättning». Jag förutsätter, att

denna personal icke tillsättes förr än oundgängligt behov av densamma föreligger.

Medelsbehovet under staten har med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder

uppskattats till 605,348 kronor.

I sin förberörda skrivelse rörande flygvapnets medelsbehov för nästkommande

budgetår har flygförvaltningen framhållit, att den i 1936 års flygvapenorganisation

ingående bomb- och skjutskolan under budgetåret

1940/41 borde organiseras. I anslutning därtill har flygförvaltningen erinrat,

att ifrågavarande skola enligt planerna för flygvapnets uppsättning förutsatts

skola träda i funktion redan under innevarande budgetår, men att personaloch

medelstillgång icke medgivit detta. Flygförvaltningen har nu föreslagit,

att i en särskild stat för bomb- och skjutskolan borde för budgetåret 1940/41

upptagas befattning för en pensionerad underofficer.

1930 års försvarskommission förordade i sitt betänkande med förslag till

ordnande av Sveriges försvarsväsende, att bomb- och skjutskolan borde förläggas

till den av kommissionen föreslagna andra medeltunga bombflottiljen,

vilken enligt kommissionens mening borde förläggas till Karlsborg. Utbildningen

borde enligt förslaget anknytas till en av flottiljens divisioner, vid

vilket förhållande någon extra personal för skolan icke bleve erforderlig.

Den i propositionen den 27 mars 1936, nr 225, angående försvarsväsendets

ordnande föreslagna flygvapenorganisationen innefattade icke någon till Karlsborg

förlagd bombflottilj. Av olika skäl föreslogs i stället, att bomb- och skjutskolan

skulle såsom en självständig organisation direkt under chefen för flygvapnet

förläggas till Karlsborg och att personalbehovet för skolan skulle tillgodoses

i viss angiven omfattning.

1936 års riksdags särskilda utskott fann sig i utlåtandet nr 1 böra föreslå,

att bomb- och skjutskolan borde organiseras enligt av Kungl. Maj:t förordade

grunder, men ansåg det lämpligt, att skolan skulle ingå i den medeltunga

bombflottilj, som enligt utskottets förslag borde förläggas till Karlsborg, och

att personalbehovet för skolan borde beräknas till 1 chef, regementsofficer,

1 lärare, kompaniofficer, 1 underofficer och 1 pensionerad underofficer.

Vad sålunda av utskottet föreslagits biträddes av 1936 års riksdag.

Sedermera har riksdagen beslutit, att till Karlsborg skall i stället för en

medeltung bombflottilj förläggas en lätt bombflottilj (nuvarande Västgöta

flygflottilj) samt att förenämnda medeltunga bombflottilj skall förläggas till

Såtenäs (nuvarande Göta flygflottilj).

På grund av de ändringar i 1936 års försvarsbeslut, som sålunda ägt rum,

har frågan örn förläggningen av bomb- och skjutskolan varit föremål för vissa

förnyade överväganden av flygmyndigheterna. Enligt vad jag inhämtat har

förläggningsfrågan ännu icke kunnat bringas till definitivt avgörande. Detta

förhållande medför i sin tur svårighet att avgöra, vid vilken flottilj den för skolan

avsedda pensionerade underofficeren bör placeras. Under det att officers- och

underofficerspersonalen ingår i den för flygvapnet beräknade planenliga kaderökningen

och finnes upptagen i den för flygvapnet gemensamma personal
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

staten för officerare, underofficerare och manskap m. fl., synes nämligen befattningen

för den pensionerade underofficeren lämpligen böra redovisas under

den flottilj, till vilken skolan kan komma att bliva knuten. I avvaktan på beslut

i denna förläggningsfråga, vilket under för handen varande omständigheter

torde få ankomma på Kungl. Maj:t, torde även böra anstå med uppförande

å stat av ifrågavarande befattningshavare. Arvode torde i vart fall, såvitt

avser budgetåret 1940/41, kunna beredas vederbörande med anlitande av under

avlöningsanslaget beräknade medel.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar.

Under förevarande anslagsrubrik böra medel beräknas för avlöning dels förde

fänrikar, som innevarande vår komma att antagas i extra ordinarie beställning,

dels ock för dem, som beräknas antagas våren 1941. För de förra, 23 stycken,

torde lön böra beräknas för hela budgetåret 1940/41, för de senare åter, omkring

30 stycken, endast för en tid av två och en halv månader. Medelsbehovet

beräknas uppgå till, i runt tal, 90,000 kronor.

C. Rörligt tillägg.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik, som under innevarande

budgetår beräknats till 180,000 kronor, torde för budgetåret 1940/41 med hänsyn

till förväntad höjning av levnadskostnadstalet och det ökade antal befattningshavare,

som under budgetåret kommer att avlönas från anslaget, böra

upptagas till 500,000 kronor.

D. Vissa arvoden m. m.

Under denna rubrik upptogs i den för innevarande budgetår uppgjorda

medelsberäkningen ett belopp av 3,440 kronor. Förteckning över vissa i stat

icke uppförda arvoden vid flygvapnet för budgetåret 1939/40, upptagande arvoden

å tillhopa förenämnda belopp, fastställdes av Kungl. Majit den 15 juni

1939. Bland arvodena finnes ett å 1,200 kronor, avsett för en tillsyningsman

vid flygetablissementet i Fårösund.

I sin skrivelse den 31 augusti 1939 har flygförvaltningen framhållit, att

med hänsyn till tillkomsten av ett landflygfält vid Fårösund en tillsyningsman

erfordrades därstädes under nästkommande budgetår. Flygförvaltningen har i

samband därmed förklarat sig hava för avsikt att sammanslå denna befattning

med befattningen såsom tillsyningsman å Fårösunds övningsplats. Det för sistnämnda

uppdrag utgående arvodet syntes emellertid med hänsyn till de ökade

arbetsuppgifter, som efter sammanslagningen komme att åligga tillsyningsmannen,

vara alltför lågt. På grund därav och med hänsyn till den arbetsbörda

och det ansvar, som förvaltningen av landflygfältet med därå befintliga

byggnader komme att medföra, har flygförvaltningen funnit sig böra föreslå,

att det sammanlagda arvodet för tillsyningsmannen finge beräknas till 2,400

kronor.

Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att under förevarande anslagspost

finge beräknas medel jämväl för ett arvode å 120 kronor för år till en till
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

syningsman för en vid Ystad uppförd, flygvapnet tillhörig expeditionsbyggnad,

som förvaltas av flygkrigsskolan.

Slutligen har flygförvaltningen — under erinran, att 1939 års riksdag beviljat

medel för anordnande av krigsflygfält — hemställt, att för tillsyn av

flygfälten måtte under förevarande anslagsrubrik få beräknas ett sammanlagt

arvodesbelopp av 3,150 kronor, vilket belopp syntes böra ställas till flygförvaltningens

förfogande för utanordnande efter närmare fördelning av ämbetsverket.

Yad flygförvaltningen sålunda hemställt finner jag mig böra biträda. En i

anslutning härtill upprättad »Förteckning över vissa i stat icke uppförda

arvoden» (se Bil. nr 91) slutar å ett belopp av 7,910 kronor.

E. Felräkningspenningar.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag

under rubriken felräkningspenningar anfört får jag föreslå, att för bestridandet

av kostnader för felräkningspenningar inom flygvapnets förvaltningsområde

beräknas enahanda belopp som för innevarande budgetår, eller

2,400 kronor.

F. Hyres- och ortstillägg åt visst manskap.

Såsom jag förut framhållit innebär det denna dag framlagda förslaget till

nytt manskapsavlöningsreglemente, att vissa beställningshavare av manskapet

skola i stället för fri inkvartering äga åtnjuta s. k. hyres- och ortstillägg med

vissa i reglementet angivna belopp. Denna förmån motsvaras i viss mån av

det nu till vissa beställningshavare utgående hyresbidraget, för vilket medel,

såvitt avser flygvapnet, hittills beräknats under anslagsrubriken »Hyresbidrag

åt visst underbefäl». Kostnaderna för hyres- och ortstillägget beräknas, enligt

vad jag inhämtat, under budgetåret 1940/41 komma att uppgå till omkring

20,000 kronor, därvid hänsyn tagits till de genom tillkomsten av nya flygförband

nytillkommande beställningarna. Nämnda belopp torde böra upptagas

under förevarande anslagsrubrik.

G. Anställningspenningar.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik beräknats

ett belopp av 7,500 kronor.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse den 31 augusti 1939 föreslagit, att

till bestridandet av kostnaderna för anställningspenningar måtte för budgetåret

1940/41 upptagas samma belopp som enligt 1936 års försvarsbeslut beräknats

åtgå vid fullt genomförd organisation, eller 7,650 kronor. Sedermera

har emellertid flygförvaltningen i sin förutnämnda skrivelse den 6 februari

1940 med hänsyn till ökat medelsbehov med anledning av kaderökning för tillgodoseende

av personalbehovet för nytillkomna flygförband räknat med ett

medelsbehov av ytterligare 2,500 kronor. I överensstämmelse med flygförvaltningens

beräkningar torde under anslagsrubriken böra för budgetåret 1940/41

upptagas ett belopp av (7,650 + 2,500 =) i runt tal 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940■ 1 sand. Nr 159. 298 40 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj. ts proposition nr 159.

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats 87,500

kronor. Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har flygförvaltningen

föreslagit dels i anslutning till sina medelsäskanden i skrivelsen

den 31 augusti 1939 en höjning till 103,500 kronor, dels ock i sin framställning

den 6 februari 1940 rörande ökning i medelsbehovet under avlöningsanslaget

på grund av de nytillkommande flygförbanden en höjning med ytterligare

8,000 kronor. Med biträdande av dessa beräkningsgrunder har jag upptagit

medelsbehovet under anslagsposten till (103,500 + 8,000=) i runt tal 110,000

kronor.

I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.

Förevarande anslagspost, som för budgetåret 1938/39 beräknades till förslagsvis

9,000 kronor, höjdes för budgetåret 1939/40 till 14,000 kronor för att

bereda möjlighet till utökning av den vid flygförbanden anställda ickeordinarie

skrivpersonalen. Av vad jag tidigare föreslagit i fråga om tillgodoseende

av flottiljernas behov av skrivpersonal följer, att förevarande anslagspost

icke längre torde behöva för detta ändamål anlitas i samma utsträckning

som under innevarande budgetår. Flygförvaltningen har emellertid i sin

skrivelse den 31 augusti 1939 hemställt, att med hänsyn till det forcerade

arbetet för höjande av krigsberedskapen anslagsposten likväl borde bibehållas

vid det belopp, som beräknats för innevarande budgetår.

Vidare har flygförvaltningen i sin skrivelse den 6 februari 1940 beräknat en

anslagsökning å 2,000 kronor erforderlig för mötande av behov, sammanhängande

med tillkomsten av nya flygförband.

I detta sammanhang får jag framhålla, att Kungl. Majit med anledning av

en av flygförvaltningen i skrivelse den 4 december 1939 gjord framställning

genom beslut den 22 december 1939 medgivit, att vid en var av Västmanlands,

Roslagens, Östgöta, Jämtlands, Västgöta och Svea flygflottiljer samt vid

flygkrigsskolan finge för handhavande under nu rådande förhållanden av mobiliseringsofficers

arbetsuppgifter för tiden från och med den 1 januari tills

vidare till och med den 30 juni 1940 tjänstgöra en pensionerad officer ur

armén eller marinen, mot åtnjutande av ett arvode av 3,180 kronor för år,

varjämte föreskrift lämnades, att av medgivandet föranledda kostnader — utom

för dyrtidstillägg — skulle bestridas av de medel, som för budgetåret anvisats

under nu förevarande anslagsrubrik. I sin förenämnda framställning framhöll

flygförvaltningen, bland annat, att jämlikt 1936 års försvarsbeslut för befattning

såsom mobiliseringsofficer avsetts en kapten å stat, men att möjligheterna

att avdela lämplig officer på flygvapnets stat i hög grad försvårats med hänsyn

till vapnets begränsade personalstater, vilka särskilt under den förstärkta försvarsberedskapen

vore synnerligen knappa.

Då det torde kunna förväntas, att under förevarande anslagspost upptagna

medel komma att jämväl under budgetåret 1940/41 tagas i anspråk för beredande

av arvoden till pensionerade officerare såsom mobiliseringsofficerare,

torde medelsbehovet under anslagsrubriken komma att överstiga det av flyg
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

förvaltningen angivna. Medelsbehovet torde i vart fall icke komma att understiga

30,000 kronor, vilket belopp jag därför föreslår skola upptagas under

förevarande anslagsrubrik för nästa budgetår.

J. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturofficerare

avsedda befattningar.

I överensstämmelse med flygförvaltningens förslag, grundat på anslagsbelastningen

för budgetåret 1939/40, torde för budgetåret 1940/41 under

anslagsrubriken böra beräknas 1,120 kronor, eller samma belopp, vartill

medelsbehovet uppskattats enligt de till grund för 1936 års försvarsbeslut

liggande kostnadsberäkningarna.

K. Arvoden till lärare vid flygvapnets skolor.

Medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik uppskattades vid framläggandet

av anslagsberäkningarna för innevarande budgetår till, i avrundat

tal, 68,750 kronor. Dessa medel avsågos för bestridande av arvodeskostnader

vid flygkrigshögskolan, kadettskolan, aspirantskolan och underofficersskolan

med respektive 13,000, 6,230, 20,750 och 28,734 kronor.

I samband med fastställandet av stat för anslagsposten visade det sig

emellertid nödvändigt att i vissa avseenden giva utbildningen vid skolorna en

annan organisation än den, som legat till grund för medelsberäkningen. Sålunda

befanns bland annat erforderligt att uppdela aspirantskolans kurs för

officersaspiranter och underofficersskolans yngre kurs på parallellavdelningar,

varjämte även aspirantskolans kurs för underbefäl fanns böra uppdelas på en

högre och en lägre avdelning. Härav betingade ökade kostnader medförde

emellertid icke någon total kostnadsökning för budgetåret 1939/40 i förhållande

till förenämnda anslagsberäkning, enär den studentkurs för underbefäl,

som vid anslagsberäkningen förutsatts skola äga rum vid underofficersskolan,

på grund av brist på elever inställdes. Den för innevarande budgetår

fastställda staten för anslagsposten slutar å ett belopp av 61,320 kronor, därav

13,000 kronor för flygkrigshögskolan, 6,620 kronor för kadettskolan, 25,000

kronor för aspirantskolan och 16,700 kronor för underofficersskolan.

I fråga örn medelsbehovet för arvoden vid flygvapnets skolor för budgetåret

1940/41 har flygförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1939 beräknat

medel för arvoden till lärare förutom vid förutnämnda skolor jämväl vid

flygvapnets bomb- och skjutskola, vilken, såsom jag förut framhållit, torde

böra organiseras under nästkommande budgetår, samt vid den till inrättande

föreslagna flygvapnets flygreservskola. Det sammanlagda medelsbehovet har

av flygförvaltningen angivits till 83,564 kronor. Rörande den närmare fördelningen

av anslagsbeloppet å olika skolor må här framhållas följande:

För flygkrigshögskolans del angives enahanda medelsbehov som för innevarande

budgetår, avsett för bestridande av kostnader, enligt Kungl. Maj:ts

närmare bestämmande, för undervisning vid skolan, omfattande en allmän

kurs.

För bomb- och skjutskolan beräknas arvoden till chef, tillika förste lärare,

ä 1,080 kronor, samt till vardera av två andre lärare å 540 kronor, eller tillhopa

2,160 kronor.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Majus proposition nr 159.

För kadettskolan beräknas ett belopp av 6,620 kronor erforderligt, eller

samma belopp som för innevarande budgetår.

Aspirantskolan beräknas draga en kostnad av 26,480 kronor. Därvid har

räknats med ett elevantal av 140 mot för innevarande budgetår 110, vilket

nödvändiggör, att undervisningen liksom för innevarande budgetår delvis

bedrives å parallellavdelningar och att antalet andre flyglärare ökas från 24

till 26.

Beträffande underofficersskolan har medelsbehovet beräknats till 33,354

kronor, därav 17,104 kronor för en studentkurs för underbefäl. Med hänsyn

till elevantalet har 1939—1941 års allmänna kurs även under nästkommande

budgetår uppdelats å parallellavdelningar. Det sammanlagda medelsbehovet

för studentkursen har angivits till samma belopp, varmed räknats för dylik

kurs för innevarande budgetår.

För flygreservskolan slutligen ha medel beräknats för 1 förste flyglärare

å 600 kronor och 3 andre flyglärare å 450 kronor, innebärande en sammanlagd

kostnad av 1,950 kronor.

I sin skrivelse den 6 februari 1940 angående ökningen i medelsbehovet

med hänsyn till tillkomsten av nya flygförband har flygförvaltningen vidare

hemställt örn medelsanvisning å ytterligare 2,800 kronor, avseende arvoden

till ytterligare 1 förste flyglärare och 12 flyglärare under omkring fyra och en

halv månader.

Mot de av flygförvaltningen framlagda beräkningarna rörande totala medelsbehovet

under ifrågavarande anslagsrubrik (83,564 -f 2,800 =) i runt tal 86,400

kronor, torde ingen erinran vara att framställa. På sätt flygförvaltningen föreslagit

torde emellertid beräkningarna icke böra fastlåsas utan möjlighet få

förbehållas Kungl. Maj:t att i samband med fastställande av stat för anslagsposten

vidtaga de ändringar inom ramen för det under anslagsposten anvisade

beloppet, som kunna befinnas erforderliga med hänsyn till skolornas ändamålsenliga

organisation.

L. Arvoden för upprätthållande av läkarvård under semester m. m.

För innevarande budgetår har under förevarande anslagsrubrik upptagits

ett belopp av i runt tal 14,000 kronor, därav 4,905 kronor för beredande av

ersättning för upprätthållande av läkarvård under semester för förste flygläkaren

och för flygläkarna av 1. graden, 8,100 kronor för bestridande av kostnader

för upprätthållande av läkarvård vid vissa skolor och övningsplatser

utom förbandens ordinarie förläggningsort samt 1,000 kronor för ersättningtill

vikarie för ordinarie läkare vid inträffande sjukdom och tjänstledighet.

För nästa budgetår torde till en början böra beräknas medel för beredande

av ersättning för semestervikarie för de nytillkommande tre flygläkarna av

1. graden, eller (3 X 540 =) 1,620 kronor. Medelsbehovet skulle härefter

komma att uppgå till (14,000 + 1,620=) 15,620 kronor. Med hänsyn till än

ytterligare ökat medelsbehov på grund av tillkomsten av de nya flygförbanden

torde emellertid, på sätt flygförvaltningen föreslagit, under anslagsrubriken

böra anvisas tillhopa, i avrundat tal, 16,500 kronor.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Majus proposition nr 159.

NI. Löner för viss kontraktsanställd civil personal.

Under förevarande anslagsrubrik får jag anmäla det medelsbehov för avlöningar

till viss kontraktsanställd civil personal, som sammanhänger med

beslutet örn inrättandet av nya flygförband.

I propositionen nr 49 till innevarande års riksdag angående vissa åtgärder

för förstärkning av flygvapnet har lämnats en redogörelse för de åtgärder i

personalhänseende, som betingas av de nya förbandens organiserande. I

anslutning därtill framhölls, bland annat, att de förslagsställande myndigheterna

ansett det nödvändigt att genom anställande i stor utsträckning av

civil personal kunna frigöra militär personal från sådana sysslor och befattningar,

som icke nödvändigt krävde militära kvalifikationer hos sina innehavare.

Ett avsevärt antal civila personer borde därför enligt det framlagda

organisationsförslaget antagas i kontraktsanställning för att efter viss utbildning

kunna tjänstgöra i expeditionstjänst, kasernvårdstjänst, verkstadstjänst

m. m.

Den civila personal, som enligt det framlagda förslaget till nyuppsättning

borde anställas medelst kontrakt till i det följande angivna månadslöner,

utgöres av: 50 befattningar i expeditionstjänst å 350 kronor, 10 schaktmästare

å 350 kronor, 30 kontorister eller kontorsbiträden å 250 kronor, 41 flygplanmontörer

k 350 kronor, 41 motormontörer å 350 kronor, 34 radiomontörer å

350 kronor, 7 elektriker å 350 kronor, 18 instrumentmekaniker å 350 kronor,

45 hjälpmontörer å 300 kronor, 25 vapensmeder k 300 kronor, 2 arbetsförmän

å 325 kronor, 8 yrkesarbetare å 250 kronor, 2 kontorsbiträden å 225

kronor och 6 skrivbiträden å 200 kronor.

En del av denna personal föreslogs få anställas redan under innevarande

budgetår. Flertalet borde finnas anställda från och med ingången av budgetåret

1940/41 och endast en mindre del tillkomma från och med de nya

flottiljernas uppsättande.

Riksdagen har (skrivelse nr 58) i huvudsak intet haft att erinra mot

det i propositionen framlagda förslaget till nyuppsättningens organiserande.

I sin skrivelse den 6 februari 1940 angående ytterligare medelsbehov för

budgetåret 1940/41 på grund av nyuppsättningen av flygförband har flygförvaltningen

beräknat medelsbehovet för den i samband med nyuppsättningen

nytillkommande, tillfälligt anställda personalen till 1,291,800 kronor för hela

budgetåret räknat. Flygförvaltningen har därvid räknat med anställande av

samtlig den personal, som för ändamålet angivits såsoin erforderlig i förenämnda

proposition, samt dessutom upptagit medel för anställande av ytterligare

15 sjuksköterskor eller sjukvårdare mot en månadslön av 300 kronor.

Flygförvaltningen har föreslagit, att förenämnda avlöningsmedel, vilka med

hänsyn till att hela antalet befattningshavare icke beräknades erforderligt

under hela budgetåret syntes kunna nedbringas till 1,150,000 kronor, borde

ställas till förfogande såsom ett särskilt förstärkningsanslag av reservationsanslags

natur, och har flygförvaltningen i anslutning därtill förutsatt, dels att

löner i vakanta beställningar jämväl skola kunna tagas i anspråk för ifrågavarande

ändamål, dels ock att Kungl. Majit skall äga disponera anslaget utan

att vara bunden av de anmälda behoven.

opaginerad Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Majda proposition nr 159.

För egen del finner jag mig böra biträda, att avlöningsmedel beräknas för

kontraktsanställande av den civila personal, som i förevarande avseende angivits

såsom erforderlig i propositionen nr 49. Den av flygförvaltningen

angivna kostnadssumman, 1,150,000 kronor, torde sålunda böra minskas med,

i runt tal, de 50,000 kronor, som beräknats för anställande av viss sjukvårdspersonal,

till 1,100,000 kronor.

Flygförvaltningens förslag, att ifrågavarande avlöningsmedel skulle uppföras

i riksstaten såsom ett särskilt anslag till förstärkning av flygvapnets

avlöningsanslag finner jag mig emellertid icke böra biträda. Ifrågavarande

avlöningsmedel böra i stället upptagas direkt under avlöningsanslaget under

en särskild anslagsrubrik, benämnd »Löner för viss kontraktsanställd civil

personal».

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av lantförsvarets avlöningsanslag

anfört under rubriken »Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat»

torde för bestridandet av kostnaderna för löner till den flygvapnets

personal, som för budgetåret 1940/41 beräknas komma att åtnjuta

löner å civilanställningsstat, böra upptagas ett belopp av 5,000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit uppgöra en beräkning

av utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer

m. m. för budgetåret 1940/41. Denna beräkning (se Bil. nr 92) slutar

å ett belopp av 7,824,306 kronor.

Emellertid torde de verkliga lönekostnaderna beträffande en stor del av

personalen komma att vara lägre än de som framkommit vid anslagsberäkningen,

beroende bland annat på att en stor del av personalen under budgetåret

nytillträda sina beställningar och följaktligen kunna beräknas uppbära

lön i lägsta löneklassen av vederbörande lönegrad. Vidare torde vissa beställningar

komma att vara vakanta under större eller mindre delar av budgetåret.

Med hänsyn härtill torde, såvitt den till 1936 års flygvapenorganisation

hänförliga personalen angår, den förenämnda beräknade anslagssumman

kunna minskas med 250,000 kronor. I motsvarande hänseende torde, enligt

vad av flygförvaltningen i dess skrivelse den 6 februari 1940 framhållits, beträffande

den för de nytillkommande flygförbanden avsedda personalen kunna

räknas med en minskning i det beräknade medelsbehovet med i runt tal

500,000 kronor. För bestridande av de kostnader, varför anslaget avses, torde

därför ett belopp av (7,824,306 — 250,000 — 500,000 =) 7,074,306 eller i runt

tal 7,075,000 kronor vara tillfyllest.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen, att

dels godkänna vid detta protokoll fogade förslag till stater

för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet,

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kungl. Majus proposition nr 159.

för flygstaben, för flygkrigshögskolan samt för flygflottiljerna

och flygkrigsskolan (se Bil. nr 87—91), att gälla för budgetåret

1940/41,

dels ock till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer

to. to. för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 7,075,000

kronor.

Vissa förändringar i avseende å redan gjorda anslagsäskanden.

[8.] Vid beräkningen i årets statsverksproposition av flygvapnets medelsbehov

för budgetåret 1940/41 lago till grund de kostnader, som hänförde sig

till den av 1936 års riksdag beslutade flygvapenorganisationen. Sedan riksdagen

på förslag av Kungl. Majit beslutat, att under budgetåret 1940/41 vissa

flygförband skola nyuppsättas, vilka icke förutsatts i 1938 års försvarsbeslut,

kommer flygvapnets medelsbehov för nästkommande budgetår i åtskilliga

hänseenden att ökas.

I särskild skrivelse den 6 februari 1940 har flygförvaltningen angivit dessa

ökade medelsbehov. De sammanlagda kostnaderna hava av flygförvaltningen

beräknats till, därest kostnader för avlöning m. m. till nytillkommande personal

frånräknas, 6,717,700 kronor. Kostnaderna hava fördelats å vissa av de

särskilda anslag, vilka i årets statsverksproposition föreslagits skola uppföras

under riksstatens fjärde huvudtitel, Flygvapnet. Med hänsyn till ärendets

natur torde det icke vara lämpligt att till statsrådsprotokollet redogöra för

det framlagda förslaget till ökad medelstilldelning, utan torde riksdagens

vederbörande utskott därom böra erhålla närmare upplysning genom de handlingar,

som komma att tillhandahållas utskottet.

För egen del finner jag mig böra föreslå en ökad medelstilldelning i förhållande

till vad i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagits

beträffande följande anslag och med nedan angivna belopp.

Anslaget till rekryteringskostnader ........................... kronor 10,000: —-

;> » rese- och traktamentspenningar ............... » 12,000: —

» » de värnpliktigas avlöning ........................ » 100,000: —

» » färdkostnader ....................................... » 20,000: —

» » skrivmaterialier och expenser m. m.......... » 10,000: —

» mathållning .......................................... » 320,000: -—

» » intendenturmateriel .............................. » 225,000: —

» bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt

m. m.................................................... » 50,000: —

» » engångskostnader för anskaffning av inten
-

denturmateriel ....................................... » 50,000: —

» flygvapnets övningar .............................. » 2,275,000: —

:> » motorfordon och motorbåtar .................. » 420,000: —

» sjukvård ............................................. » 17,000: —

» vapen och ammunition ........................... » 650,000: —

» underhåll av flygmateriel ........................ » 1,700,000: —

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Det sålunda ökade medelsbehovet för budgetåret 1940/41 torde, då enligt

vad jag erfarit utskottsförslag ännu icke föreligga rörande anslagen underfjärde

huvudtiteln för nästkommande budgetår, lämpligen böra tillgodoses

på det sätt, att de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag upptagna

riksstatsanslag, som beröras av beslutet om de nytillkomna flygförbanden,

höjas med ovanstående belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte — med ändring i nedannämnda delar av Sina i årets statsverksproposition

framlagda förslag i fråga örn anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel — föreslå riksdagen att

för budgetåret 1940/41 under riksstatens fjärde huvudtitel, Flygvapnet,

anvisa följande anslag, nämligen

till rekryteringskostnader ett förslagsanslag av 30,000 kronor;

till rese- och traktamentspenningar ett förslagsanslag av 60,000

kronor;

till de värnpliktigas avlöning ett förslagsanslag av 415,000

kronor;

till färdkostnader ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

till skrivmaterialier och expenser m. m. ett reservationsanslag

av 110,000 kronor;

till mathållning ett förslagsanslag av 1,520,000 kronor;

till intendenturmateriel ett reservationsanslag av 1,060,000

kronor;

till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m. ett förslagsanslag

av 500,000 kronor;

till engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel

ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor;

till flygvapnets övningar ett reservationsanslag av 9,000,000

kronor;

till motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor;

till sjukvård ett förslagsanslag av 100,000 kronor;

till vapen och ammunition ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor; samt

till underhåll av flygmateriel ett reservationsanslag av 8,250,000

kronor.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

169

F. GEMENSAMMA ANSLAG.

Materiel.

Chiffreringsapparater, reservationsanslag.

[9.] I statsverkspropositionen till 1939 års riksdag, punkten 189, föreslog

Kungl. Majit riksdagen att till anskaffande av chiffreringsapparater för

budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 181,500 kronor. Riksdagen

beslöt sedermera i överensstämmelse därmed.

I skrivelse den 15 januari 1940 har nu chefen för försvarsstaben hemställt,

att för fullföljande av med anlitande av innevarande budgetårs anslag

för ändamålet påbörjade beställningar av chiffreringsapparater ett belopp av

368,500 kronor måtte för ändamålet anvisas för budgetåret 1940/41.

Förenämnda framställning finner jag mig böra tillstyrka och hemställer

förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till anskaffande av chiffreringsapparater för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 368,500 kronor.

Garnisonssjukvården i Stockholm.

9. Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag.

[10.] Enligt beslut av 1930 års riksdag rörande karolinska sjukhusets organisation

(prop. 232; skr. 386) skulle garnisonssjukhuset i Stockholm sammanslås

med förstnämnda sjukhus. Beslutet innebar, att garnisonssjukhuset

såsom sådant skulle nedläggas och att för garnisonens sjuka skulle inrättas

särskilda avdelningar vid karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska

sjukdomsfall. Vissa andra sjukdomsfall skulle behandlas på karolinska sjukhusets

kliniska specialavdelningar eller å dess polikliniker. Vården av

garnisonens hud- och könssjuka skulle emellertid förläggas till karolinska

sjukhuset först i samband med en andra utbyggnadsetapp; under mellantiden

skulle vård av dessa sjuka anknytas till en av Stockholmsregementenas

sjukvårdsinrättningar.

Enligt uttalande i förenämnda proposition nr 232/1930 skulle vissa av de

för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar avsedda läkarna ävensom en

sjukhusväbel avlönas från anslag under fjärde huvudtiteln.

Vid framläggandet av propositionen nr 247 till 1939 års lagtima riksdag

angående vissa avlöningsanslag under fjärde huvudtiteln beräknades verksamheten

vid garnisonssjukhuset komma att nedläggas först omkring den 1

oktober 1939. Med hänsyn härtill befanns en särskild stat för garnisonssjukhuset

erforderlig för budgetåret 1939/40. Efter garnisonssjukhusets anslutning

till karolinska sjukhuset avsågs en särskild stat böra uppföras för

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

garnisonssjukvården i Stockholm, å vilken borde upptagas den personal, för

vilken avlöningskostnaderna skulle bestridas av medel under fjärde liuvixdtiteln.

I avvaktan å den nya ordningen syntes emellertid med upprättandet

av dylik stat böra anstå till ett följande budgetår och för bestridandet av

avlöning till den personal, som erfordrades för garnisonssjukvårdens upprätthållande

efter upphörandet av verksamheten vid garnisonssjukhuset och

som skulle avlönas från fjärde huvudtiteln, under budgetåret 1939/40 tagas

i anspråk under förenämnda stat anvisade medel. Den till karolinska sjukhuset

knutna personal, SOm sålunda kunde ifrågakomma för avlöning från

medel under fjärde huvudtiteln, angavs till två befattningar som biträdande

överläkare vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, två för avdelningarna

avsedda yngre underordnade läkare, en särskild i ögonsjukdomar

specialutbildad läkare, avsedd för karolinska sjukhusets ögonklinik, och en

väbel. Därjämte borde från medel under nyssnämnda stat bestridas kostnaderna

för avlöning enligt Kungl. Maj:ts bestämmande till den personal,

som erfordrades för vården av garnisonens hud- och könssjuka vid en särskild,

till Göta livgarde förlagd poliklinik och sjukavdelning.

I fråga om avlöningsförmånexma till den vid karolinska sjukhuset verksamma

personalen förutsattes, att de båda befattningarna som biträdande

överläkare vid garnisonsavdelningarna tillsvidare boivie bestridas av innehavarna

av de å staten för fältläkaivkåren upptagna beställningarna såsom

regementsläkare vid gaimisonssjukhuset i Stockholm. I mån av dessa beställningshavares

avgång borde för de biträdande överläkai-befattningarna

avses två på viss tid förox-dnade läkare med ett årligt arvode av 7,500 kronor

för vardera. De båda underläkarna avsågos erhålla lön enligt 22. lönegraden

i den under 26 § kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser

för icke-ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk

inom allmänna civilförvaltningen intagna löneplanen för extra tjänstemän.

Ersättningen till ögonläkaren föreslogs utgå med 2,340 ki-onor för år. Väbeln

slutligen borde erhålla ett årligt arvode av 1,740 kronor jämte vissa naturaförmåner

eller, därest bostad icke kunde beredas befattningshavaren, 2,440

kronor.

Mot vad sålunda föreslagits framställde riksdagen icke någon erinran. I

I årets statsverksproposition erinrade jag (punkten 185), att arméförvaltningens

intendentur- och civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser

med skrivelse den 15 december 1939 inkommit med förslag,

innebärande vissa förändringar i fråga om ordnandet av garnisonssjukvården

i Stockholm. Detta förslag syftade i korthet till att karolinska sjukhusets

medicinska garnisonsavdelning tillsvidare skulle kvarbliva i det nuvarande

garnisonssjukhusets byggnad, under det att den kirurgiska garnisonsavdelningen

skulle inrymmas i de lokaler inom karolinska sjukhusets nybyggnad,

vilka enligt tidigare planer avsetts för båda garnisonsavdelningaima. Genom

detta arrangemang behövde den provisoriska avdelningen för hud- och könssjukdomar

vid Göta livgarde icke längre anordnas, utan kunde även denna

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

inrymmas i garnisonssjukhusets nuvarande byggnad. Såväl den medicinska

garnisonsavdelningen som avdelningen för hud- och könssjukdomar borde

därvid organisatoriskt ingå i karolinska sjukhuset. Då förslaget remitterats

till karolinska sjukhusets direktion för yttrande, men sådant yttrande vid

tiden för statsverkspropositionens avlåtande icke inkommit, ansåg jag mig

för det dåvarande icke beredd att fatta ståndpunkt till det framlagda förslaget.

Som detta nära sammanhängde med karolinska sjukhusets organisation,

förklarade jag mig komma att sedermera, efter samråd med chefen för

ecklesiastikdepartementet, upptaga frågan till förnyad prövning i och för

framläggande för riksdagen av slutligt förslag i ämnet. I avvaktan därpå

syntes tillsvidare böra under fjärde huvudtiteln i förslaget till riksstat för

nästa budgetår med ett allenast beräknat belopp, 46,000 kronor, upptagas

ett anslag, förslagsvis benämnt »Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar».

Jag får nu återkomma till frågan örn upptagande av medel för budgetåret

1940/41 för bestridandet av de kostnader för garnisonssjukvården i

Stockholm, vilka under budgetåret 1940/41 böra bestridas av medel under

fjärde huvudtiteln.

Till en början får jag därvid erinra örn att Kungl. Maj:t i proposition

nr 149 till innevarande års riksdag angående anslag till karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet samt till avlöningar vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet (ecklesiastikdepartementet) i allt väsentligt biträtt ovan berörda

förslag till ändrad organisation av garnisonssjukvården, vilket sålunda innebär,

att garnisonssjukhuset tills vidare bibehålies och avses för de medicinska

och venerologiska garnisonsfallen. Av praktiska skäl föreslås emellertid

i nämnda proposition garnisonssjukhuset skola anknytas till karolinska

sjukhuset som ett slags filialsjukhus och följaktligen stå under inseende

av direktionen för karolinska sjukhuset. Den ändrade organisationen

föreslås erhålla endast provisorisk karaktär i avvaktan på närmare erfarenheter

rörande behovet av vårdplatser inom garnisonssjukvården under normala

förhållanden. I fråga örn kostnaderna för filialsjukhuset har i propositionen

förutsatts, att desamma skola — med undantag för vassa avlöningskostnader,

som skola bestridas från anslag under fjärde huvudtiteln -—

bestridas från anslag under åttonde huvudtiteln. Detta gäller jämväl kostnaderna

för den venerologiska avdelningen. Krån fjärde huvudtiteln skulle

bestridas kostnaderna för vid garnisonssjukhuset anställda läkare.

I sin förenämnda, med ämbetsverkets intendentur- och civila departement

samt fortifikationsstyrelse gemensamma skrivelse den 15 december

1939 har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framlagt förslag till avlöningsstat

för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, avsedd för den personal,

som skall avlönas från medel under fjärde huvudtiteln. Styrelsen har därvid

beräknat en post för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit å tillhopa 19,780 kronor, en post för avlöningar till icke-ordinarie

personal å 15,730 kronor samt en post för rörligt tillägg å 790 kronor.

Posten för arvoden synes därvid ha beräknats omfatta arvodena till de båda

biträdande överläkarna, vardera å 7,500 kronor, arvodet till den förutnämnde

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Majus proposition nr 159.

ögonläkaren å 2,340 kronor samt ett arvode till en väbel, beräknat till 2,440

kronor. Däremot har icke beräknats arvode för den läkare, som hittills

förestått poliklinik- och sjukavdelningen för vård av hud- och könssjuka,

utan har styrelsen beträffande avlöningen till denne läkare förutsatt, att

densamma skulle komma att bestridas från karolinska sjukhusets stat. Posten

för avlöningar till icke-ordinarie personal åter har beräknats för avlöning

m. m. till två underläkare enligt 22:a lönegraden löneplanen Ex i 1939 års

civila icke-ordinariereglemente.

I förenämnda skrivelse har sjukvårdsstyrelsen erinrat, att för vardera av

de båda garnisonsavdelningarna ursprungligen avsetts två underläkartjänster,

därav en med avlöning från fjärde huvudtiteln och en med avlöning från

karolinska sjukhusets stat, men att 1939 års riksdagsbeslut innebar en ändring

såtillvida, att antalet underläkare med avlöning från sjukhusets stat tillsvidare

minskades med en (den för kirurgiska avdelningen beräknade). Styrelsen

har nu framhållit, att med hänsyn till den föreslagna omorganisationen

och den ökade omfattningen av garnisonssjukvården ytterligare en underläkartjänst

erfordrades, närmast för att tillgodose behovet å den kirurgiska

avdelningen. Avlöning för denna befattning borde enligt styrelsen beräknas

å karolinska sjukhusets stat.

Det antal underläkarbeställningar, som enligt 1939 års förslag beräknats

för garnisonsavdelningarna efter sammanslagningen, synes även mig otillräckligt

för tillgodoseende av garnisonssjukvården, sådan den organiserats

enligt det till innevarande års riksdag framlagda förslaget. Jag finner mig

därför böra tillstyrka, att ytterligare en dylik beställning upptages för dessa

avdelningar. Avlöningen till denne torde emellertid böra bestridas från

medel under fjärde huvudtiteln. Med hänsyn till omorganisationen torde

det för närvarande vara svårt att avgöra, till vilken avdelning den nya befattningen

bör knytas. Erågan härom torde därför tills vidare få lämnas

öppen.

Beträffande medelsbehovet under budgetåret 1940/41 för bestridandet av

avlöningar till den personal, som avses för garnisonssjukvården med avlöning

från medel under fjärde huvudtiteln, får jag föreslå, att för budgetåret

1940/41 fastställes en särskild stat för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

Såsom jag härovan under lantförsvarets avlöningsanslag vid

behandlingen av staten för fältläkarkåren anfört, torde till en början till

denna stat böra överföras en av de hittills för garnisonssjukhuset avsedda

regementsläkarbeställningarna. I anmärkning under staten torde i anslutning

därtill böra angivas, att denna beställning vid nuvarande innehavarens

avgång skall ersättas med en befattning som läkare vid kirurgiska eller

medicinska avdelningarna med ett arvode av 7,500 kronor. Å staten torde

vidare böra upptagas dels ett arvode å 7,500 kronor till den andre av de

två för garnisonsavdelningarna avsedda läkarna, dels ock arvoden å, i enlighet

med sjukvårdsstyrelsens förslag, 4,650 kronor till en läkare vid venerologiska

avdelningen, å 2,340 kronor till en ögonläkare samt med 2,440

kronor till en väbel, sistnämnda arvode med anmärkning att, därest för
-

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Majda proposition nr 159.

månen av fri bostad åtnjutes, arvodet skall utgå med 1,740 kronor. Slutligen

torde å staten upptagas icke-ordinarie befattningar för tre underläkare

med avlöning enligt lönegraden Ex 22.

En i överensstämmelse härmed upprättad förslagsstat (se Bil. nr 93)

torde få föreläggas riksdagen för godkännande. Staten slutar å ett belopp

av 53,500 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna vid detta protokoll fogat förslag till stat för

karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar (se Bil. nr 93), att

gälla under budgetåret 1940/41,

dels ock till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 53,500 kronor.

Militärapoteket: Avlöningar, förslagsanslag.

[11.] Vid framläggandet av 1940 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkten 186) erinrade jag, att Kungl. Majit genom beslut den 15 juni

1939 bemyndigat mig att tillkalla särskilda sakkunniga med uppgift att inom

departementet biträda med utredning rörande frågan örn organiserandet av

försvarsväsendets läkemedelsförsörjning m. m. I anledning därav tillkallade

sakkunniga1) hade den 29 december 1939 avgivit »Betänkande med förslag till

organisation av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning» (statens off. utredn.

1939:48), i vilket betänkande föreslagits, bland annat, att den centrala läkemedelsförsörjningen

skulle handhavas av ett särskilt organ, motsvarande det

nuvarande garnisonsapoteket. Vidare anförde jag, att det, sedan infordrade

yttranden över betänkandet inkommit, vore min avsikt att åter upptaga

nämnda fråga i och för avlåtande av proposition till riksdagen i ämnet. I avvaktan

därpå borde tills vidare i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår

med ett allenast beräknat belopp av 80,000 kronor uppföras ett anslag för

ändamålet, förslagsvis benämnt »Garnisonsapoteket». Under åberopande

härav hemställde jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som sedermera komme att avlåtas, till Garnisonsapoteket

för budgetåret 1940/41 beräkna ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till denna fråga.

Över nämnda betänkande hava olika myndigheter och sammanslutningar

i anledning av remiss avgivit utlåtanden.

De. sakkunnigas förslag innebär i huvudsak följande: Inom arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse skulle inrättas en särskild avdelning, förslagsvis benämnd

läkemedelsavdelningen, för handläggning av ärenden rörande tillgodoseendet

av läkemedelsbehovet i första hand vid armén men jämväl vid marinen och *)

*) De sakkunniga hava varit generallotsdirektören T. P. J. Petersson, ordförande, apotekaren

A. Cedergren, majoren vid generalstabskåren N. L. V. Göth, verkställande direktören

i A.-B. Pharmacia C. E. Häggart, professor emeritus E. S. H. Key, föreståndaren

för garnisonssjukhusets i Stockholm apotek S. E. Svensson samt t. f. generalfältläkaren

D. M. Lindsjö.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

flygvapnet. Marinförvaltningens sanitetsavdelning, flygförvaltningens sjukvårdssektion

samt häst- och veterinärbyrån inom arméförvaltningens intendenturdepartement

skulle därvid biträda läkemedelsavdelningen i dess arbete

genom att införskaffa och till läkemedelsavdelningen överlämna erforderliga

uppgifter för utarbetandet av planer och bestämmelser för tillgodoseendet av

läkemedelsbehovet för vederbörande försvarsgren. Såsom verkställande organ

skulle till läkemedelsavdelningens förfogande finnas ett statsapotek, vilket

skulle förse försvarsväsendet med dess behov av läkemedel såväl för den

dagliga förbrukningen i fredstid som för dess utrustningsbehov. Statsapoteket

skulle i lokalt hänseende vara anslutet till karolinska sjukhuset och jämväl

förse nämnda sjukhus med dess behov av läkemedel. Vidare skulle enligt förslaget

vid varje armén, marinen och flygvapnet tillhörande enhet allt efter

utrustningsbehovets storlek uppläggas större eller mindre läkemedelsförråd.

Omsättningen av de i dessa förråd förvarade läkemedlen skulle åstadkommas

dels genom förbrukning vid vederbörande förband dels ock genom leveranser

till vissa statliga eller statsunderstödda sjukhus. Slutligen hava de sakkunniga

avgivit förslag rörande anordnandet av de värnpliktiga apotekarnas utbildning.

Beträffande inrättandet av en läkemedelsavdelning i arméförvaltningen

sjukvårdsstyrelse har jag avgivit förslag i samband med min framställning

örn anvisande av medel under arméförvaltningens avlöningsanslag.

Vad därefter beträffar den av de sakkunniga föreslagna förrådsorganisationen

ute vid truppförbanden hava åtskilliga av de i ärendet hörda

myndigheterna givit uttryck för betänkligheter av skilda slag. Sålunda har

exempelvis medicinalstyrelsen ansett sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas

förslag i denna del utan föreslagit, att frågan måtte göras till föremål för fortsatt

utredning av medicinalstyrelsen och sjukvårdsstyrelsen i samråd. Icke

heller jag är beredd att på grundval av den nu föreliggande utredningen fatta

någon slutlig ståndpunkt till denna fråga, helst som de sakkunnigas förslag i

denna del mött rätt allvarliga gensagor. I likhet med medicinalstyrelsen

anser jag, att förevarande frågor böra göras till föremål för ytterligare överväganden

inom sjukvårdsstyrelsen, därvid naturligen samarbete bör äga rum

med medicinalstyrelsen. Förslag till de åtgärder, som på grundval av en sådan

undersökning kunna finnas lämpade för lösande av förrådsfrågan torde därefter,

i den mån så erfordras, av myndigheterna få underställas Kungl. Majis

prövning.

Vad beträffar frågan örn de värnpliktiga apotekarnas utbildning torde

denna få upptagas till omprövning i annat sammanhang.

Här återstår således att behandla frågan örn det av de sakkunniga föreslagna

statsapoteket.

Jag ber därvid att till en början få i korthet redogöra för det nuvarande

garnisonsapotekets organisation. Bestämmelserna härom återfinnas

i Kungl. Majis reglemente för garnisonssjukhuset i Stockholm den 13

december 1918. Enligt nämnda reglemente skall vid sjukhuset finnas ett

apotek, som förestås av den vid sjukhuset anställde apotekaren. Denne,

som förordnas av medicinalstyrelsen efter hörande av arméförvaltningens

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Majds proposition nr 159.

sjukvårdsstyrelse, är inför chefläkaren vid sjukhuset ansvarig för apotekets

skötsel och apoteksinventariernas noggranna vård. Apotekaren äger rättighet

att till riket införa apoteksvaror samt har till åliggande att bereda

och utlämna läkemedel dels till garnisonssjukhusets eget behov, dels efter

rekvisition av vederbörande läkare, tandläkare eller veterinär till i Stockholm

förlagda truppförband av armén och marinen dels ock efter särskilt

beslut av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för annat arméns behov.

Enligt den för garnisonssjukhuset i Stockholm gällande ordinarie staten

utgöres apotekets personal av

en apotekare, tillika föreståndare,

en biträdande apotekare och

en städerska.

Enligt särskilda Kungl. Maj:ts medgivanden finnas därutöver anställda

två extra apotekare,

ett laboratoriebiträde,

ett skrivbiträde,

ett extra apoteksbiträde och

en städerska.

Apoteksföreståndaren, biträdande apotekaren samt de två extra apotekarna

åtnjuta arvode med belopp motsvarande lön enligt lönegrad 20 i löneplanen Ca

av nu gällande militära avlöningsreglemente. Härutöver åtnjuter apoteksföreståndaren

ett föreståndararvode å 2,040 kronor örn året samt biträdande

apotekaren särskild ersättning med 61 kronor i månaden. Övrig personal åtnjuter

lön, laboratoriebiträdet och skrivbiträdet enligt lönegrad 7 respektive

lönegrad 2 i löneplanen MEx i militära icke-ordinariereglementet, samt det

extra apoteksbiträdet enligt lönegrad 4 av löneplanen MEo i samma reglemente.

Städerskorna åtnjuta arvode med 1,125 kronor för år ävensom portion

in natura.

Utöver nu nämnd personal tjänstgöra vid garnisonsapoteket fyra till fem

värnpliktiga apotekare, vilka där fullgöra sin fackt]änstgöring.

1 mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 15 juni 1939 i samband med

sakkunnigutredningens igångsättande framhöll jag, att det vore tveksamt,

huruvida en anordning innebärande att garnisonsapoteket i relativt oförändrat

skick överflyttades till karolinska sjukhuset för framtiden bomme att innebära

den ur försvarsväsendets synpunkt bästa lösningen i fråga om den militära

läkemedelsförsörjningen. 1 samband därmed erinrade jag om att det icke

syntes vara till fullo klarlagt, huruvida formen med ett eget apotek för försvarsväsendets

del vore den lämpligaste för läkemedelsförsörjningens organiserande

och omhänderhavande.

Såsom förut framhållits hava emellertid de sakkunniga föreslagit inrättandet

av ett statligt apotek för försvarsväsendets och karolinska sjukhusets

läkemedelsförsörjning. Vad till en början angår frågan om nödvändigheten överhuvud

av ett statligt apotek hava de sakkunniga som sin åsikt uttalat, att en

tillfredsställande ordning för läkemedelsförsörjningen vid försvarsväsendet

icke knnde grundas på leveranser från civilapotekon. Avgörande härför har

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Majus proposition nr 159.

ansetts vara, att dessa icke kunde förutsättas städse ligga inne nied så stora

lager som fordrades för att de, vid sidan av sina ordinarie uppgifter att sörja

för civilbefolkningens behov av läkemedel, jämväl skulle kunna fylla försvarsväsendets

dagliga behov och utrustningsbehov. Även örn civilapoteken kunde

fylla dagsbeliovet av läkemedel vid försvarsväsendets formationer i fredstid,

kunde de icke fylla utrustningsbehovet på kort tid efter anmaning, bland annat

beroende på att de icke ägde därför erforderlig tillverkningskapacitet. Även

örn det skulle vara möjligt för civilapoteken att tillgodose nu angivna behov

— något sorn icke vunne stöd av hittills gjorda erfarenheter — vore därmed

icke den frågan besvarad, örn försvarsväsendets läkemedelsförsörjning kunde

på nöjaktigt sätt ordnas utan hjälp av ett statligt apotek. En nyordning på

detta område måste nämligen jämväl innefatta, att tillgodoseendet av ersättningsbehoven

vid krigsfall kunde anses säkerställt. Härför fordrades, att redan

i fredstid grunden lades till den organisation, som skulle tillgodose försvarsväsendets

ersättningsbehov av läkemedel, samt att den personal, som skulle

utgöra stommen i en sådan organisation uttoges och underginge särskild utbildning.

För utbildningen av nämnda personal erfordrades enligt de sakkunnigas

mening tillgång till ett statligt apotek.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att örn den till inrättande föreslagna

läkemedelsavdelningen i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse skulle bliva i

i stånd att på ett effektivt sätt fullgöra sina uppgifter, fordrades att denna avdelning

ägde tillgång till ett apotek. Såsom stöd för sistnämnda uppfattning

hava de sakkunniga anfört:

Enligt vad utredningen funnit, skulle det icke lämpa sig, över huvud icke

vara möjligt att anlita ett eller flera civilapotek för att tillhandagå den föreslagna

läkemedelsavdelningen. Endast ett statsapotek, som får till uppgift

att centralt tillhandagå hela försvarsväsendet å läkemedelsområdet, kan förvärva

den kännedom om och den överblick över huru de spörsmål te sig i

praktiken, örn vilka läkemedelsavdelningen bör äga möjlighet att från apotek

kunna inhämta upplysning. Endast ett statsapotek med de resurser ett sådant

bör förfoga över, kan äga möjlighet att betjäna läkemedelsavdelningen med

undersökningar, råd och upplysningar, varav den kan ha behov för att den

skall kunna rätt fullgöra sin uppgift. Endast ett statsapotek kan enligt utredningens

uppfattning komma att utgöra det instrument, varav de myndigheter

oundgängligen äro i behov, som ha att svara för planläggningsarbetet för försvarsväsendets

läkemedelsförsörjning.

De sakkunniga hava härefter ägnat en ingående behandling åt frågan, huruvida

det sålunda föreslagna statliga apoteket borde gestaltas enbart såsom

militärapotek eller om det lämpligen kunde tilläggas den dubbla uppgiften att

fylla såväl de militära behoven som ock vissa civila behov. De sakkunniga

hava härutinnan anfört följande:

Utredningen har vid övervägande av detta spörsmål bibragts den uppfattningen,

att ett centralt statsapotek, som har till uppgift att tillgodose försvarsväsendets

läkemedelsbehov i fred, kan, utan att denna uppgift behöver eftersättas,

jämväl fylla vissa civila läkemedelsbehov. En dylik kombination kan

ur militär synpunkt rent av vara en fördel.

Yarje plan för ordnandet av försvarsväsendets läkemedelsförsörjning måste

innebära, att i fredstid vissa läkemedelsförråd skola uppläggas. Ett lands

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Majus proposition nr 159.

militära maktmedel måste vid hotande fara kunna snabbt försättas på krigsfot.

Dit lior jämväl, att samtliga förband oell formationer skola omedelbart

lid mobilisering äga tillgång till sitt utrustningsbehov av läkemedel. Yad

som erfordras härför måste alltså redan i fredstid finnas upplagt i för vederbörande

förband lätt tillgängligt förråd.

Läkemedel kunna emellertid ej lagras för huru lång tid som helst.-----

De böra följaktligen omsättas. De lager av läkemedel, som i fredstid böra

uppläggas för att utrustningsbehovet skall kunna omedelbart fyllas, äro av

den storleksordning, att endast en mindre del av de i dessa förråd ingående

läkemedlen kan bliva föremål för omsättning inom försvarsväsendet genom att

det dagliga läkemedelsbehovet för försvarets fredsorganisation fylles från

dessa förråd. Skall vad sålunda icke kan i fredstid förbrukas inom försvarsväsendet

bliva föremål för omsättning, måste man härför söka avnämare inom

den civila sjukvården.

Enda sättet att rationellt ordna denna omsättning torde vara att härför

anlita de offentliga sjukhusen. Härvid böra i första hand ifrågakomma sjukhus,

som ha statlig karaktär. En dylik medverkan för säkerställande av omsättningen

av de läkemedel, som ingå i försvarsväsendets iäkemedelsförråd,

synes ock utan större olägenheter kunna ordnas. I första hand ledes tanken

härvid till att för denna uppgift anlita det nyuppförda karolinska sjukhuset

i Stockholm.

Anlitandet av detta sjukhus för omsättning av läkemedelsförråden skulle

visserligen ej lösa omsättningsproblemet i dess helhet, men dock en avsevärd

del därav. Vad av dessa förråd ej lämpligen kan omsättas genom den dagliga

läkemedelsförbrukningen vid truppförbanden och vid karolinska sjukhuset,

torde, enligt vad av utredningen företagna undersökningar giva vid handen,

åtminstone till väsentlig del kunna omsättas vid statens sinnessjukhus och

serafimerlasarettet samt vid följande statsunderstödda sjukhus, nämligen akademiska

sjukhuset i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund. Måhända får man räkna med, att vissa av de i läkemedelsförråden ingående

icke hållbara läkemedlen icke heller på nu angivet sätt i erforderlig

omfattning kunna bliva föremål för omsättning. Utredningen finner det icke

möjligt att på grundval av tillgängliga uppgifter örn läkemedelsförbrukningen

vid förenämnda statliga och statsunderstödda sjukhus med någon högre grad

av sannolikhet förutsäga huru utvecklingen i detta avseende kan komma att

te sig. Skulle emellertid de statliga och statsunderstödda sjukhusen icke

kunna sörja för erforderlig omsättning av nu åsyftade slag av icke hållbara

läkemedel, torde den utvägen böra närmare övervägas att söka vid de icke

statsunderstödda sjukhusen få till stånd den förbrukning av dessa läkemedel,

som ej kan ernås vid förenämnda statliga och statsunderstödda sjukhus.

Utredningen har emellertid icke ansett vare sig möjligt eller erforderligt

att på frågans nuvarande stadium framlägga förslag i detta hänseende. Då

normala fredsförhållanden åter inträda, skall det måhända ej heller anses

erforderligt, att hela utrustningsbehovet av icke hållbara läkemedel uppläggas

i förråd.

Läget är alltså, att det alternativ, som uppställts såsom motförslag till

(lern av statsmakterna en gång redan godtagna principen att grunda försvarsväsendets

läkemedelsförsörjning pä ett till karolinska sjukhuset förlagt, för

dess och försvarsväsendets behov gemensamt apotek, eller att ordna denna

läkemedelsförsörjning genom civilapoteken, vid den företagna undersökningen

befunnits icke leda till en pålitlig och effektiv organisation; att en sådan i

stället bör grundas på, att läkemedelsförsörjningen i fredslid ombesörjes från

ett statsapotek; samt att för vinnande av omsättning av de Iäkemedelsförråd,

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sami. Nr 159 . 298 40 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

som i fredstid måste uppläggas, försvarsväsendet är beroende av medverkan

av de civila sjukhusen, därvid karolinska sjukhuset i Stockholm i första hand

synts böra ifrågakomma,

Det måste vid nu anförda förhållanden kunna framföras mycket starka

skäl emot att över huvud sammankoppla militär och civil läkemedelsförsörjning

för att man skall kunna frångå de av 1930 års riksdag angivna riktlinjerna

för lösandet av nu föreliggande spörsmål.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att inrättandet av ett statsapotek

borde bliva ekonomiskt fördelaktigt för statsverket, enär kostnaderna för

läkemedelsförsörjningen vid försvarsväsendet därigenom skulle kunna begränsas

till anskaffningskostnaderna för erforderliga läkemedel, kostnaderna

för driften av statsapoteket samt kostnaderna för vård av och tillsyn över de

av de sakkunniga föreslagna läkemedelsförråden.

Skiljaktig mening har mot förslaget i denna del anförts av apotekaren

A. Cedergren, som reserverat sig mot förslaget örn garnisonsapotekets anslutning

till karolinska sjukhuset. Cedergren har i stället föreslagit, att ett

från karolinska sjukhuset skilt militärapotek skulle inrättas, vilket apotek

skulle lia till uppgift att upplägga försvarsväsendets utrustningsbehov, att utarbeta

förslag till utrustningar m. m. samt att leverera läkemedlen till försvarsväsendets

förband, skolor m. m. i Stockholm.

Flertalet av de hörda militära myndigheterna hava tillstyrkt inrättandet

av ett statsapotek med de funktioner som de sakkunniga föreslagit.

Chefen för armén har sålunda i sitt yttrande i förevarande hänseende anfört:

Såsom framgår av betänkandet (sid. 51—52) framhöll jag i mitt yttrande

den 20 februari 1939 över direktionens för karolinska sjukhuset anslagsäskanden

för budgetåret 1939—1940 nödvändigheten av att det i arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse inginge en personalorganisation för handläggning

av militärfarmaceutiska frågor, vilken organisation till fullo kunde motsvara

de krav, som med hänsyn till läkemedelsförsörjningens betryggande kunde

komma att ställas på densamma.

Beträffande arméförvaltningens förslag i vad avsåg garnisonsapotekets anslutning

till karolinska sjukhuset ställde jag mig tveksam till lämpligheten av

en sådan anordning och ansåg att denna fråga borde göras till föremål för en

ny utredning.

De särskilt tillkallade sakkunniga hava nu verkställt en grundlig utredning

av samtliga hithörande spörsmål.

På grund av de skäl, som därvid anförts för ett statligt apoteks anslutning

lill karolinska sjukhuset, samt icke minst med hänsyn till de erfarenheter

rörande försvarsväsendets läkemedelsförsörjning, som framkommit i samband

med intagande av den förstärkta försvarsberedskapen hösten 1939, får jag i

underdånighet tillstyrka det av de sakkunniga framlagda organisationsförslaget.

Chefen för Göta trängkår har yttrat:

Det torde få anses vara till full evidens bevisat, att försöket att genom

leveranskontrakt med civila apotek inom ett större eller mindre »anskaffningsområde»

fylla bristerna i läkemedelsutrustningen slagit mindre väl ut såsom

även de sakkunniga (sid. 60) framhållit. En dylik organisation skulle säkerligen

även vara ägnad att skapa en oreda i ett redan i sig brådskande mobiliseringsarbete,

för att ej tala örn den bristande tillförlitligheten i systemet.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Majus proposition nr 159.

Central upphandling, central dispensering, depåer på flera platser i landet

jämte skapandet av en fast organiserad militärapotekarekår, i huvudsak såsom

utredningen föreslagit, synes mig vara den enda framkomliga vägen vid hithörande

frågors lösande.

Befälhavaren för norra militärområdet har ifrågasatt, om en sammankoppling

av statsapoteket med karolinska sjukhuset kunde ske utan men för den rent

militära uppgiften, som måste anses vara den primära och den viktigaste, samt

i stället föreslagit inrättandet av ett självständigt, centralt militärapotek.

Militärbefälhavaren på Gotland kiar anfört, att sammankoppling av ett militärt

statligt apotek med karolinska sjukhuset icke säkert vore till fördel för

försvarsväsendets behov. De skäl, som förebragts för en dylik anordning,

vore icke övertygande. Försvarsväsendet behövde säkert tillgång till ett eget

apotek, men detta kunde åstadkommas på annat sätt, t. ex. såsom reservanten

i utredningen föreslagit. Chefen för läkemedelsavdelningen kunde på så vis

på ett helt annat sätt tillgodose de militära intressena än om han skulle vara

chef för karolinska sjukhusets apotek och där deltaga i vetenskapligt arbete

för sjukhusets räkning.

Chefen för kustflottan har framhållit, att det syntes honom uppenbart, att

ett statligt apotek vore erforderligt för försvarsväsendets läkemedelsförsörjning.

Likaså vore det uppenbart, att apoteket borde kombineras med statlig

sjukvårdsinrättning, örn överhuvudtaget någon säkerhet skulle vinnas för att

de lagrade läkemedlen skulle kunna omsättas.

Arméförvaltningen har framhållit, att en av förutsättningarna för att det

föreslagna apotekets verksamhet skulle bliva ekonomiskt fördelaktig för statsverket

vore att apoteket finge ombesörja läkemedelsleveranser jämväl till

karolinska sjukhuset och andra statliga inrättningar. Förutom de ekonomiska

fördelar, som den föreslagna organisationen skulle medföra, syntes erforderlig

omsättning av läkemedelsförråden därigenom kunna ske avsevärt lättare än

om apoteket skulle tillgodose allenast militära läkemedelsbehov. Mot det av

reservanten avgivna förslaget örn inrättandet av ett från karolinska sjukhuset

skilt militärapotek har arméförvaltningen framhållit, att en dylik organisation

utan tvivel skulle kräva en personal som endast obetydligt understege den

som föreslagits för ett statsapotek med de av de sakkunniga föreslagna arbetsuppgifterna.

Arméförvaltningen har slutligen föreslagit, att apoteket med

hänsyn till dess organisation och uppgifter skulle erhålla benämningen

»Militärapoteket».

De hörda civila myndigheterna hava — i den mån denna fråga upptagits

till bedömande -— utan undantag tillstyrkt förslaget i denna del. Härvid

må omnämnas, att medicinalstyrelsen, som redan tidigare tagit ställning

till denna fråga, i likhet med de sakkunniga ansett, att ett apotek vore nödvändigt

för försvarsberedskapens säkerställande och att ett enbart militärapotek

därvid icke vore tillfyllestgörande.

Karolinska sjukhusets direktion har i sitt utlåtande funnit sig icke hava anledning

att framställa någon erinran mot utredningens förslag i denna del,

vilket i huvudsak anslöte sig till de av riksdagen godkända riktlinjerna.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Majus proposition nr 159.

Samtliga hörda sammanslutningar hava avstyrkt förslaget i denna del.

Apotekarsocietetens direktion har sålunda avstyrkt förslaget örn ett sammankopplande

av det militära apoteket med ett apotek vid karolinska sjukhuset

samt i stället föreslagit, att garnisonsapoteket i Stockholm skulle bibehållas

såsom ett militärt centralapotek, lydande under arméförvaltningen och

tills vidare förlagt i den serafimerlasarettet tillhöriga fastighet, vari det för

närvarande är inrymt, samt att vid karolinska sjukhuset skulle inrättas ett särskilt

sjukhusapotek, för vilket ändamål erforderlig del av de för apoteksändamål

vid nämnda sjukhus avsedda lokalerna skulle ställas till förfogande.

Centralstyrelsen för Sveriges apotekarförbund har ansett, att anslutningen

av garnisonsapoteket till karolinska sjukhuset icke kunde betraktas annat än

som ett palliativ, samt hemställt, att frågan örn försvarsväsendets läkemedelsförsörjning

och det militära apoteksväsendets organisation måtte göras till

föremål för en förnyad, förutsättningslös utredning.

Föreningen de svenska läkemedelsfabrikanterna har uttalat sin betänksamhet

mot garnisonsapotekets förläggande till karolinska sjukhuset samt i detta

hänseende anfört:

I sistnämnda hänseende vilja vi framhålla vådan av att förlägga en militär

institution med lager av förnödenheter för krigsmakten inom ett sjukhusområde,

varigenom ett visst sken av berättigande för sjukhusområdets bombarderande

kunde tillskapas. Men även i motsatt riktning tillskapas onödiga

risker i det att i praktiken ju på sistone visat sig, att större sjukhusanläggningar,

vilka äro lätt synliga från luften, blivit utsatta för direkt bombardemang.

Härigenom föreligger en risk för de militära, till garnisonsapoteket

förlagda läkemedelsförråden.

Yad beträffar organisationen av det föreslagna statsapoteket hava de

sakkunniga framhållit, att de militärfarmaceutiska arbetsuppgifter, som skulle

tillkomma detsamma, komme att bliva av betydligt större omfattning än motsvarande

arbetsuppgifter vid det nuvarande garnisonsapoteket. Därtill komme

den betydande leveransen av läkemedel till karolinska sjukhuset. Med hänsyn

härtill har personalen vid statsapoteket föreslagits skola utgöras av:

1 apoteksföreståndare,

1 biträdande apoteksföreståndare,

4 apotekare,

1 tekniskt biträde,

4 apoteksbiträden,

1 kontorsbiträde,

1 kassaförvaltare,

1 expeditionsunderofficer och

2 städerskor.

Den farmaceutiskt utbildade personalen vid apoteket skall enligt förslaget

åtnjuta arvode motsvarande lön enligt nedan angivna lönegrader i löneplanen

Ca i gällande militära avlöningsreglemente. Det tekniska biträdet föreslås

skola vara ordinarie befattningshavare med lön enligt nyssnämnda lönegrad.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kungl. Majsts proposition nr 159.

Övrig personal vid apoteket föreslås med undantag av kassaförvaltaren, expeditionsunderofficeren

och städerskorna skola avlönas enligt militära ickeordinariereglementet.

Kassaförvaltaren och expeditionsunderofficeren förutsättas

skola vara pensionerade underofficerare i arvodesbefattning med ett

årligt arvode av 2,130 kronor. Städerskorna föreslås skola åtnjuta lön enligt

den av direktionen för karolinska sjukhuset antagna löneplanen eli.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle den sålunda vid apoteket anställda

personalen upptagas å en särskild stat enligt följande personalförteckning:

Befattning A. Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad eller arvode

1 tekniskt biträde ............................................................... Ca 7

B. Personal med arvoden.

Civil personal.

1 apoteksföreståndare, arvode ................................................ Ca 26

1 biträdande apoteksföreståndare, arvode ................................. Ca 22

4 apotekare, arvode ............................................................... Ca 20

Pensionerad personal.

1 kassaförvaltare .................................................................. 2,130

1 expeditionsunderofficer ...................................................... 2,130

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

4 apoteksbiträde!! ............................................................... MEo 4

1 kontorsbiträde .................................................................. MEo 4

2 städerskor ........................................................................ eU 4.

Avlöningskostnaderna för personalen vid statsapoteket hava av de sakkunniga

beräknats till i runt tal 82,000 kronor. Den vid apoteket anställda

farmaceutiskt utbildade personalen skall enligt de sakkunnigas förslag icke

komma i åtnjutande av pension från statsverket utan i stället från de inom apotekarsammanslutningarna

befintliga pensioneringsfonderna. Medel till nämnda

pensioneringsfonder erhållas dels genom uttaxering av s. k. allmän avgift från

apoteken dels genom personliga avgifter från legitimerade apotekare och

farmacie kandidater. De sakkunniga hava föreslagit att, då den farmaceutiska

personalen vid statsapoteket förutsättes skola uppehålla sina befattningar

därstädes endast förhållandevis kort tid för att därefter övergå till civila

apotekstjänster, personalens pensionsrätt från de nämnda fonderna borde

uppehållas jämväl under tjänsten vid statsapoteket. För detta ändamål borde

staten till dessa fonder inbetala en avgift, som enligt försäkringstekniska

grunder kunde anses motsvara de utfallande pensionerna. Denna avgift har

av de sakkunniga beräknats till i runt tal 1,000 kronor för varje apotekare

eller till omkring 6,000 kronor för hela den farmaceutiska personalen vid statsapoteket.

Föreståndaren för statsapoteket, vilken enligt förslaget tillika skall vara

föreståndare för läkemedelsavdelningen vid arméförvaltningens sjukvårds
-

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

styrelse, Ilar av de sakkunniga föreslagits skola tillsättas av sjukvårdsstyrelsen

på förslag av apoteksbefordringsnämnden samt efter hörande av medicinalstyrelsen

och direktionen för karolinska sjukhuset. Övriga farmaceutiska befattningar

skulle tillsättas av sjukvårdsstyrelsen efter förslag av apoteksföreståndaren;

biträdespersonalen skulle tillsättas av apoteksföreståndaren.

Av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna har arméförvaltningen

förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget till personalstat för statsapoteket.

Ämbetsverket har emellertid ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn

till det ansvar i förvaltningshänseende nr. m. som kornme att påvila statsapotekets

föreståndare, denne lämpligen borde förordnas av Kungl. Majit.

Medicinalstyrelsen har likaledes förklarat sig intet hava att erinra mot

personalförslaget men gentemot de sakkunniga föreslagit, att föreståndaren

skulle förordnas av Kungl. Majit efter förord av medicinalstyrelsen, sedan

apotekarbefordringsnämnden, sjukvårdsstyrelsen och karolinska sjukhusets

direktion yttrat sig i ärendet.

Riksräkenskapsverket har i avgivit yttrande i anledning av de sakkunnigas

förslag i fråga örn den farmaceutiskt utbildade personalens vid statsapoteket

avlönings- och pensionsförhållanden anfört följande:

En dylik anordning, som skulle innebära ett avsteg från de inom statsförvaltningen

i allmänhet tillämpade avlönings- och pensioneringsprinciperna,

kan riksräkenskapsverket icke förorda. Visserligen finnas inom försvarsväsendet

åtskilliga genom förordnande tillsatta beställningar, i vilka utgår

arvode motsvarande lön. Formellt sett äro dessa beställningar att betrakta

såsom ordinarie beställningar, vilka tillsättas genom förordnande tillsvidare.

Innehavarna åtnjuta sålunda ej pensionsrätt i dessa beställningar utan kvarstå

i sina innehavande fullmaktsbeställningar, vilka under tiden uppehållas

genom vikariatsförordnanden. Såsom framgår av 1936 års lönekommittés betänkande

med förslag till militärt avlöningsreglemente (statens off. utredn.

1938: 55; sid. 70) har denna anordning av de militära myndigheterna motiverats

med att då ifrågavarande befattningar endast under kortare tid borde

uppehållas av en och samma person och sålunda relativt täta personbyten

måste förekomma, det icke syntes vara fullt ändamålsenligt, att beställningarna

tillsattes medelst fullmakt. Lönekommittén, som icke blivit övertygad örn de

anförda skälens bärighet, nöjde sig emellertid för det dåvarande med att

förorda en närmare prövning av hithörande spörsmål i samband med en blivande

arvodesreglering. Under sådana förhållanden kan det icke vara lämpligt,

att den nu kritiserade anställningsformen utsträckes till nya områden av

statsförvaltningen, allra helst några övertygande skäl härför enligt riksräkenskapsverkets

mening icke blivit av de sakkunniga anförda.

Därest man, innan den nya statsapoteksorganisationen blivit slutligt prövad,

finner sig böra anställa apotekspersonalen under mindre fasta former, har

man att välja mellan anställning med visst av Kungl. Majit till siffran bestämt

arvode (utan rätt till s. k. ålderstillägg och utan pensionsrätt) eller ock

anställning såsom extra ordinarie, i vilket fall pensionsfrågan automatiskt

löses enligt de för statens extra ordinarie tjänstemän fastställda reglerna.

Skulle det befinnas önskligt att såsom ett provisorium bibehålla arvodesformen

utan att fördenskull beröva vederbörande möjligheten till pension för

sig och sina efterlevande, torde så kunna ske genom att staten ställer i utsikt

viss pension efter skälighetsprövning i varje särskilt fall. Däremot kan

riksräkenskapsverket icke tillstyrka, att staten skulle lämna årligt bidrag

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Kungl. Majis proposition nr 159.

till en enskild pensionsfond, när statens strävanden under senare år tvärtom

gått ut på att avveckla den pensioneringsverksamhet, som för statstjänstemäns

räkning bedrivits av enskilda pensionskassor.

Försvarsväsendets lönenämnd bär ifrågasatt huruvida icke den biträdande

apoteksföreståndaren och de fyra apotekarna borde inplaceras såsom extra

tjänstemän i löneplanen MEx samt vidare anfört:

Med hänsyn till förhållandet mellan löneklasserna å Ca-löneplanen och

MEx-löneplanen skulle i sådant fall lönegraderna Mex 24, respektive MEx 22

komma till användning.

Tjänsteförteckningen till militära avlöningsreglementet upptager ej beställning

för tekniskt biträde i lönegraden Ca 7, varför ett bifall till de sakkunnigas

förslag i denna del skulle kräva ändring av tjänsteförteckningen.

Med hänsyn till de med ifrågavarande befattning förbundna arbetsuppgifterna

och i betraktande av att ordinarie beställningar under rådande förhållanden

endast med största försiktighet böra ifrågakomma, finner lönenämnden, att

för nu avsedda tjänstegöromål lämpligen ett extra ordinarie laboratoriebiträde

(MEo 7) bör komma till användning.

Å tjänsteförteckningen till militära icke-ordinariereglementet förekommer

ej befattning såsom apoteksbiträde. På grund härav och då för detta speciella

fall någon ändring i tjänsteförteckningen ej torde böra ske, anser lönenämnden

att ifrågavarande biträden kunna benämnas kontorsbiträden.

Vad slutligen angår kassaförvaltaren och de två städerskorna har lönenämnden

ej funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga föreslagit.

I övrigt föranleder det remitterade betänkandet icke något lönenämndens

vidare yttrande i annan mån, än att det kan ifrågasättas huruvida icke ifrågavarande

befattningshavare lämpligen kunde hänföras till de civila avlöningsreglementena.

Allmänna lönenämnden har beträffande löneställningen för den apoteksutbildade

personalen vid statsapoteket i avgivet utlåtande anfört:

Med den av utredningen föreslagna anordningen skulle den ifrågavarande

personalen erhålla arvodesavlöning, varvid emellertid arvodena skulle utgå

enligt viss lönegrad. Härigenom skulle befattningshavarna kunna erhålla

ålderstillägg, varjämte avses att rörligt tillägg skulle komma att utgå på lönebeloppen.

En dylik ersättningsform är jämförelsevis ovanlig, men i förevarande

fall synas vissa skäl tala till förmån för densamma. Lönenämnden

vill härutinnan framhålla, att de ifrågavarande befattningarna äro avsedda

att rekryteras med personal, som efter viss tids tjänstgöring vid statsapoteket

övergår till verksamhet vid de privata apoteken Med hänsyn härtill

förefaller det lönenämnden befogat, att de även under anställningen vid

statsapoteket äga delaktighet i apotekarkårens pensionsinrättningar. På grund

av det anförda vill lönenämnden icke motsätta sig utredningens förslag, att

ifrågavarande befattningshavare erhålla arvoden motsvarande lön enligt vissa

lönegrader. I betraktande av att staten förutsattes skola erlägga pensionsavgifter

för den nu berörda personalen till apotekarkårens pensionsfonder,

bör dock enligt lönenämndens mening avdrag göras med belopp motsvarande

tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänsteman i vederbörande

lönegrad.

Vad härefter angår de av utredningen förordade lönegraderna för den

apoteksutbildade personalen, vill lönenämnden till en början framhålla, att

enligt nämndens mening för såväl sagda personal som övriga tjänstemän vid

statsapoteket böra tillämpas do civila och icke de militära avlöningsförfattningarna.

För farmaceut-personalen skulle sålunda lönegraderna A 26, A 22

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Majus proposition nr 159.

oell A 20 komma ifråga. Huruvida en dylik löneställning är lämpligt avvägd,

är för lönenämnden svårt att med bestämdhet bedöma, helst som några uppgifter

rörande löneförhållandena för motsvarande personal vid de privata

apoteken icke av utredningen lämnats. Såvitt lönenämnden av under hand

inhämtade upplysningar i sistberörda hänseende kunnat finna, synes dock

icke något vara att erinra mot att arvodena åtminstone tillsvidare i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande befattningshavarnas åligganden bestämmas

enligt nyssnämnda lönegrader, ehuru som ovan framhållits med frånräknande

av vederbörliga pensionsavdrag. I fråga örn andra avlöningsförmåner än

själva lönen förutsätter lönenämnden, att de för motsvarande ordinarie tjänstemän

gällande bestämmelserna skola tillämpas.

Hörande löneställningen för övrig personal vid militärapoteket har lönenämnden

icke haft annat att erinra än att det tekniska biträdet tillsvidare

borde erhålla allenast extra ordinarie anställning med placering i lönegraden

Eo 7.

Apotekarsocietetens direktion har rörande frågan örn pensioneringen av

den farmaceutiska personalen vid statsapoteket med hänsyn till att personalen

i fråga kunde beräknas komma att söka privilegium å självständigt apotek,

medgivit, att pensioner till ifrågavarande personal finge utgå ur apotekarnas

pensioneringsfond, under förutsättning dock att förutom erforderlig årlig

summa från statsverket föreskrivna personliga månadsavgifter erlades till

fonden.

Av den av de sakkunniga förebragta utredningen samt innehållet i flertalet

däröver avgivna yttranden torde få anses framgå, att den militära läkemedelsförsörjningen

för att kunna tillfredsställande fungera kräver, att för dess omhänderhavande,

liksom nu är fallet, finnes ett statligt apotek.

Beträffande frågan om detta apotek bör ha karaktären av ett självständigt

militärapotek, avsett att i såväl fred som krig tjäna uteslutande militära ändamål,

eller örn detsamma kan tilläggas jämväl andra uppgifter, hava i viss mån

olika meningar försports. De sakkunniga hava föreslagit, att statsapoteket

skulle tilläggas den dubbla uppgiften att förse såväl försvarsväsendet som

karolinska sjukhuset med dess behov av läkemedel. En reservant bland de

sakkunniga samt ett par av de hörda militära myndigheterna ävensom de

hörda facksammanslutningarna hava däremot hävdat, att det statliga apoteket

borde hava formen av ett självständigt, från karolinska sjukhuset skilt militärapotek.

De av de sakkunniga till stöd för sitt förslag framlagda skälen

synas mig emellertid vara väl grundade och äga dessutom stöd i riksdagens

tidigare uttalade mening. Några övertygande skäl för att ett självständigt

militärapotek skulle ställa sig fördelaktigare vare sig ur ekonomisk eller

praktisk synpunkt hava icke förebragts; tvärtom tala åtskilliga skäl för motsatsen.

För egen del ansluter jag mig därför till de sakkunnigas mening,

att statsapoteket bör omhänderhava läkemedelsförsörjningen såväl för försvarsväsendet

som för karolinska sjukhuset. I enlighet med arméförvaltningens

förslag sjures det av de sakkunniga föreslagna statsapoteket lämpligen

böra benämnas »militärapoteket».

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

På grund av vad sålunda anförts får jag föreslå, att det nuvarande garnisonsapoteket

i Stockholm ombildas till ett centralt statsapotek, benämnt

militär apoteket. Detta apotek bör hava som sin främsta uppgift att vara

ett verkställande organ för den till inrättande inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse

föreslagna läkemedelsavdelningen samt även i övrigt erhålla de

uppgifter i stort som av de sakkunniga föreslagits. Lokalt föreslås militärapoteket

skola förläggas till den för ändamålet redan uppförda nybyggnaden

i anslutning till karolinska sjukhuset.

Den av de sakkunniga föreslagna personaluppsättningen vid militärapoteket

innebär i jämförelse med den nuvarande personalen en ökning med två

apotekare, tre apoteksbiträde^ en kassaförvaltare och en expeditionsunderofficer.

Härjämte skulle finnas ett kontorsbiträde i stället för ett skrivbiträde.

Det av de sakkunniga föreslagna tekniska biträdet motsvaras av det nuvarande

laboratoriebiträdet. De omfattande och krävande arbetsuppgifter, som förutsättas

skola åvila militärapoteket, synas emellertid kräva, att vid apoteket

finnes tillgång på personal i den utsträckning de sakkunniga föreslagit, varför

jag icke har något att erinra mot storleken av den sålunda föreslagna personalen.

De sakkunnigas förslag, att föreståndaren för läkemedelsavdelningen

och militärapoteket skulle tillsättas av sjukvårdsstyrelsen på förslag av apotekarbefordringsnämnden

samt efter hörande av medicinalstyrelsen och direktionen

för karolinska sjukhuset, anser jag emellertid knappast lämpligt.

Såsom arméförvaltningen och medicinalstyrelsen föreslagit, torde i stället

nämnde befattningshavare böra förordnas av Kungl. Majit. Förordnandet

torde böra ske på förord av sjukvårdsstyrelsen samt efter hörande av

medicinalstyrelsen, apotekarbefordringsnämnden och karolinska sjukhusets

direktion. Övriga befattningar vid militärapoteket torde böra tillsättas på sätt

de sakkunniga föreslagit.

Rörande det av de sakkunniga föreslagna lönesystemet för den apoteksutbildade

personalen vid apoteket har jag icke annat att erinra än att jag i

likhet med allmänna lönenämnden finner att för såväl sagda personal som

övriga tjänstemän vid apoteket de civila avlöningsförfattningarna böra tilllämpas.

Jag får sålunda förorda, att den apoteksutbildade personalen kommer

i åtnjutande av arvode motsvarande lön, apoteksföreståndaren enligt lönegrad

A 26, biträdande apoteksföreståndaren enligt lönegrad A 22 och övriga

apotekare enligt lönegrad A 20.

Den farmaceutisk! utbildade personalen förutsättes enligt förslaget komma

att uppehålla sina befattningar vid militärapoteket endast förhållandevis kort

tid för att därefter övergå till civila apotekstjänster. Ifrågavarande personal

synes därför böra bibehållas vid rätten till pension från de inom apotekarsammanslutningarna

befintliga pensioneringsfonderna. I likhet med de sakkunnigas

av allmänna lönenämnden och apotekarsocietetens direktion tillstyrkta

förslag anser jag därför, att statsverket för att vidmakthålla berörda

pensionsrätt för den farmaceutiskt utbildade personalen bör till berörda

pensionera ngsf ond er inbetala en avgift, som enligt f örsäkri ngs tekniska grunder

anses motsvara de utfallande pensionerna. Vid sådant förhållande anser jag

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

emellertid i likhet med allmänna lönenämnden, att från de för sagda personal

föreslagna arvodena avdrag bör göras med belopp motsvarande tjänste- och

familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i vederbörande lönegrad. De

sakkunniga hava beräknat nyssnämnda pensionsavgift till apotekarpensioneringsfonderna

till omkring 6,000 kronor för hela den farmaceutisk! utbildade

personalen vid militärapoteket. Till frågan örn härför erforderlig medelsanvisning

ber jag att få återkomma i det följande.

Beträffande den av de sakkunniga för biträdespersonalen vid apoteket föreslagna

löneplaceringen har jag med ovannämnda förbehåll för att densamma

bör avlönas efter de civila avlöningsförfattningarna icke annat att erinra än

att det tekniska biträdet i likhet med vad allmänna lönenämnden föreslagit

tillsvidare bör erhålla allenast extra ordinarie anställning med placering i

lönegraden Eo 7 samt att städerskorna torde böra i staten uppföras som betjäningspersonal.

Städerskornas avlöning torde böra bestämmas till samma

belopp som utgår till karolinska sjukhusets städerskor.

De sakkunniga hava beräknat inkomsterna vid militärapoteket till i runt tal

360,000 kronor. På sätt de sakkunniga föreslagit och riksräkenskapsverket tillstyrkt

torde dessa inkomster böra inlevereras till statsverket under särskild

inkomsttitel, benämnd »Inkomster från militärapoteket». Härutinnan torde

chefen för finansdepartementet komma att i annat sammanhang framlägga

förslag.

Utgifterna för apoteket böra lämpligen upptagas under två särskilda anslag

under fjärde huvudtiteln, benämnda det ena Militärapoteket: Avlöningar och

det andra Militärapoteket: Omkostnader. Anslagen böra vara av förslagsanslags

natur. Till fragan örn medelsbehovet under omkostnadsanslaget ber

jag att få återkomma i det följande. Avlöningskostnaderna för apotekspersonalen

enligt den av mig föreslagna organisationen beräknas uppgå till

88,200 kronor. I anslutning till anslagsberäkningen har jag låtit upprätta förslag

till stat för militärapoteket (Bil. nr 94) och torde ifrågavarande förslagsstat

få underställas riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, med godkännande av bifogade förslag till stat för militärapoteket

(Bil. nr 94), att tillämpas under budgetåret 1940/41, till

Militär apoteket: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 88,200 kronor.

Militärapoteket: Omkostnader, förslagsanslag.

[12.] De förut omnämnda sakkunniga hava på grundval av dels tillgängliga

uPP§i^er angående storleken av de läkemedelsförråd, som av deni föreslagits

skola upprättas, dels ock uppskattningen av ej mindre det dagliga läkemedelsbehovet

vid försvarsväsendets olika förband och formationer än även den förbrukning

av läkemedel, som kunde förväntas vid karolinska sjukhuset samt

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

vissa av de sakkunniga angivna statliga och statsunderstödda sjukvårdsinrättningar,

företagit beräkning av militärapotekets driftskostnader för nästkommande

budgetår. Enligt denna beräkning skulle sagda kostnader upptagas till

följande belopp:

Varuanskaffning ...................................

Avgifter till apotekarpensioneringsfonden

Vatten, gas, elektrisk ström och telefon ..

Expenser ............................................

Diverse omkostnader .............................

.......... kronor 283,500: —

.......... » 6,000: —-

........... » 3,600: —

........... » 1,000: —

........... » 7,200: —

Summa kronor 301,300: —

Arméförvaltningen har i avgivet yttrande förklarat sig icke hava något att

erinra mot den av de sakkunniga verkställda beräkningen av nämnda kostnader.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna för medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål har jag icke annan erinran att framställa än att anslaget i

riksstaten torde böra uppföras med ett till 300,000 kronor avrundat belopp.

Stat för anslaget torde i sinom tid få fastställas av Kungl. Maj:!

I enlighet härmed får jag hemställa, att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

att till Militär apoteket: Omkostnader för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Diverse.

19. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.

[13.] Dyrtidstilläggsanslaget å fjärde huvudtiteln har i årets statsverksproposition

med hänsyn till det då ännu icke behandlade förslaget om lönereglering

för manskapet upptagits med ett till 100,000 kronor beräknat belopp.

Chefen för finansdepartementet kommer senare i dag att hemställa om avlåtande

av proposition till riksdagen angående nytt avlöningsreglemente för

fast anställt manskap vid försvarsväsendet i anslutning till förenämnda

förslag.

I anledning härav och då de blivande nya avlöningsbestämmelserna förmanskap

ej torde påkalla ändring av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen

av förevarande anslag får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för

budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Majus proposition nr 159.

20. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag.

[14.] Av samma skäl, som angivits beträffande dyrtidstilläggsanslaget, har

även förevarande anslag i årets statsverksproposition upptagits med beräknat

belopp, 700,000 kronor.

Under åberopande av vad i nästföregående punkt anförts hemställer jag,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Broberg.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus ''proposition nr 159.

189

Stat

för Generalitet»^.

Bil. nr 1.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Inspektör för artilleriet, tillika

chef för artilleristabskåren . .

i

Ob 3

Chef för armén........

i

Ob 4

Generalfälttygmästare, tillika chef

Ob 3

| Arméfördelningscliefer.....

4

Ob 3

för fälttygkåren.......

i

Chef för Övre Norrlands trupper

1

Ob 3

Generalintendent, tillika chef för

Ob 3

! Inspektör för infanteriet ....

1

Ob 3

intendenturkåren ......

i

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 173 100: —

Summa förslagsanslag kronor 173100: —

Bil. nr 2.

Stat

för Generalstabskåren.

Antal

Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

Överadjutanter och stabsadjutanter.

Chef, tillika chef för arméstaben....................

i

Ob 2

Överste................................

i

Oa 6

Överstelöjtnanter...........................

5

Oa 5

Majorer.........................''.......

12

Oa 4

Kaptener...............................

36

Oa 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 510 300: —

Summa förslagsanslag kronor 510 300: —

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Artilleristabsk&ren.

Bil. nr 3.

Ordinarie beställningshavare.

Antal

Lönegrad

Officerare.

Chef för artilleriets skjutskola.....

i

Oa 6

Överstelöjtnant.........

i

Oa 5

Överstelöjtnant eller major......

i

Oa 5 el. Oa 4

Majorer..........

3

Oa 4

Kaptener...........

5

Kaptener eller löjtnanter ....

2

Oa 3 el. Oa 2

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 123 800: —

Summa förslagsanslag kronor 123 800: —

Stat

för Fälttygkåren.

Bil. nr 4.

Ordinarie beställnings-

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

havare.

Officerare.

Överste............

Styresmän vid tygdepartementets

i

Oa 6

fabriker...........

3

Oa 6

Tygförvaltare av 1. klassen . .

ii

Ca 18

Överstelöjtnanter ......

3

Oa 5

Tygförvaltare av 2. »

12

Ca 15

Majorer..........

4

Oa 4

Departementsskrivare.....

2

Ca 17

Kaptener......

21

Oa 3

Tygverkmästare av 1. klassen . .

32

Ca 17

Tygverkmästare av 2. » . ..

5

Ca 14

Civilmilitär personal.

Tyghantverkare av 1. »

18

Ca 14

Tyghantverkare av 2. »

70

Ca 12

Tygmgenjörer av 1. klassen . .

7

Ca 27

Tygskrivare..........

6

Ca 12

Tygingenjör av 2. klassen . . .

1

Ca 24

Fortmaskinister........

7

Ca 12

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 234 700: —

Summa förslagsanslag kronor 1 234 700: —

s. 191 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

191

Stat

för Fortiflkationskåren.

Bil. nr 5.

Ordinarie beställnings-

An-

tal

Lönegrad

Underofficerare.

An-

tal

Lönegrad

havare.

Fanjunkare..........

10

UO 2

Officerare.

Sergeanter ..........

3

UO 1

Chef, tillika chef för arméförvalt-

Clvllmilltär personal.

ningens fortifikationsstyrelse .

i

Ob 3

Överste............

i

Oa 6

Fortifikationskassörer.....

4

Ca 18

Överstelöjtnanter.......

2

Oa 5

Departementsskrivare.....

1

Ca 17

Majorer............

5

Oa 4

Övermaskinist.........

1

Ca 15

Kaptener......... .

ii

Oa 3

Förste montör.........

1

Ca 12

Löjtnanter...........

5

Oa 2

Montör............

1

Ca 7

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 329 700: —

Summa förslagsanslag kronor 329 700: —

Anni. 1. Vid nuvarande innehavares avgång skall beställningen såsom chef, tillika chef för

arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, utbytas mot en beställning såsom chef för

fortifikationskåren, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, i lönegrad

Ob 2.

Anin. 2. En av majorsbeställningarna må tillsättas endast under förutsättning, att Kungl. Maj:t

förordnar, att befattningen såsom chef för flygvapnets byggnadsavdelning skall

upprätthållas av beställningshavare å fortifikationskårens stat.

Anm. 3. I mån av avgång skall antalet fortifikationskassörer minskas till 3.

Stat

för Intendenturkåren. 1

Bil. nr 6.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

Underofficerare.

havare.

Officerare.

Överstar ...........

Överstelöjtnanter.......

Styresman vid arméns centrala

beklädnadsverkstad.....

Maj orer............

Kaptener...........

Löjtnanter...........

2

5

1

10

66

8

Oa 6

Oa 5

Oa 5

Oa 4

Oa 3

Oa 2

Förvaltare...........

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

Manskap.

Furirer............

Clvllmilltär personal.

Departementsskrivare.....

56

6

12

22

2

UO 3

UO 2

UO 1

Ma. 4

Ca 17

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 1 217 800: —

2. Tjänstgöringstraktamenten till intendents- och förvaltaraspiranter under

tjänstgöring utom förläggningsorten, förslagsvis............ » 50 000: —

3. Ansvarsarvode till andra officerare och underofficerare än intendents- och

förvaltaraspiranter, vilka utan att tillhöra intendenturkåren förordnas att

uppehålla antingen befattning, varmed är förenat uppdrag såsom chef för

kassaförvaltning, eller ock befattning, vilken är avsedd för förvaltare eller

för regementskassör, förslagsvis.................... » 10 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 277 800: —

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Kungl. Majda proposition nr 159.

Bil. nr 7.

Stat

för Fältläkarkåren.

An-

Lönegrad

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings- havare.

tal

arvode

tal

resp.

arvode 1

Civilmilitär personal.

1 Generalfältläkare .......

i

Cb 3

Bataljonsläkare vid

Överfältläkare.........

i

Ca 30

Militärbefälet på Gotland . .

i

Ca 22

Fältläkare vid

Staben vid Övre Norrlands

första arméfördelningen . . .

i

Ca 28

trupper..........

2

Ca 22

andra arméfördelningen . . .

i

Ca 28

Svea livgarde........

1

Ca 22

tredje arméfördelningen . . .

i

Ca 28

Livregementets grenadjärer .

1

Ca 22

fjärde arméfördelningen . . .

i

Ca 28

Livgrenadjärregementet . . .

1

Ca 22

Staben vid Övre Norrlands

Jämtlands fältjägarregemente .

1

Ca 22

trupper..........

i

Ca 28

Norra skånska infanterirege-

Regementsläkare vid

mentet..........

1

Ca 22

Sjukvårdsstyrelsen......

i

Ca 26

Södra skånska infanterirege-

Sjukvårdsinspektionen ....

2

Ca 26

mentet..........

1

Ca 22

Militärbefälet på Gotland . .

1

Ca 26

Upplands regemente.....

1

Ca 22

Staben vid Övre Norrlands

Skaraborgs regemente ....

1

Ca 22

trupper..........

2

Ca 26

Södermanlands regemente , .

1

Ca 22

Svea livgarde........

1

Ca 26

Kronobergs regemente ....

1

Ca 22

Värmlands regemente ....

1

Ca 2(1

Jönköpings-Kalmar regemente

1

Ca 22

Livregementets grenadjärer . .

1

Ca 26

Dalregementet........

1

Ca 22

Livgrenadjärregementet . . .

1

Ca 26

Hälsinge regemente.....

1

Ca 22

Jämtlands fältjägarregemente .

1

Ca 26

Älvsborgs regemente .

1

Ca 22

Norra skånska infanterirege-

Hallands regemente .

1

Ca 22

mentet..........

1

Ca 26

Bohusläns regemente

1

Ca 22

Södra skånska infanterirege-

Västerbottens regemente . .

1

Ca 22 |

mentet..........

1

Ca 26

Västernorrlands regemente . .

1

Ca 22 i

Upplands regemente.....

1

Ca 26

Livregementet till häst .

1

Ca 22 [

Skaraborgs regemente ....

1

Ca 26

Skånska kavalleriregementet .

1

Ca 22

Södermanlands regemente . .

1

Ca 26

Livregementets husarer . . .

1

Ca 22 i

Kronobergs regemente ....

1

Ca 26

Norrlands dragonregemente

1

Ca 22 1

Jönköpings-Kalmar regemente

1

Ca 26

Svea artilleriregemente .

1

Ca 22

Dalregementet........

1

Ca 26

Göta artilleriregemente .

1

Ca 22

Hälsinge regemente.....

1

Ca 26

Smålands arméartillerirege-

Alvsborgs regemente.....

1

Ca 26

melite........

1

Ca 22

Hallands regemente.....

1

Ca 26

Svea ingenjörkår

1

Ca 22

Bohusläns regemente.....

1

Ca 26

Göta ingenjörkår ......

1

Ca 22

Västerbottens regemente . . .

1

Ca 26

Sign alregementet

1

Ca 22

Västernorrlands regemente . .

1

Ca 26

Svea trängkår......

1

Ca 22

Svea artilleriregemente ....

1

Ca 26

Göta trängkår.....

1

Ca 22

Göta artilleriregemente . . .

1

Ca 26

Norrlands trängkår . . .

1

Ca 22

Wendes artilleriregemente . .

1

Ca 26

Skånska trängkåren . . .

1

Ca 22

Norrlands artilleriregemente

1

Ca 26

Krigsskolan (jämväl med skyl-

Smålands arméartillerirege-

dighet att meddela undervis-

mente...........

1

Ca 26

ning i militär hälsolära) . .

1

Ca 22

Karlsborgs luftvärnsregemente

1

Ca 26

Östgöta luftvärnsregemente .

Svea trängkår.....

1

1

Ca 26

Ca 26

B. Personal med arvoden.

Göta trängkår.......

1

Ca 2U

Civilmilitär personal.

Norrlands trängkår . .

1

Ca 26

Skånska trängkåren.....1

1

Ca 26

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren

25''

2 400 i

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 708110 —

2. Arvoden till ovanstående bataljonsläkare vid fältläkarkåren....... » 60 000: —

Transport kronor 768 110: —

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

193

3.

4.

6.

Transport

Arvoden, 1 500 kronor för bestridande av läkarvården vid ridskolan och 360

kronor för bestridande av läkarvården vid Herrevadsklosters remontdepå

Arvoden å 1 170 kronor till 2 regementsläkare och 2 bataljonsläkare på aktiv

stat i Boden...........................

Alderstillägg, 2 å 300 kronor, det ena efter 3 års och det andra efter 6

års väl vitsordad tjänst till bataljonsläkare vid fältläkarkåren, förslagsvis

............................

Dagarvoden till bataljonsläkare vid fältläkarkåren

a) å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 16 bataljonsläkare ....

b) å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 9 bataljonsläkare.....

Summa förslagsanslag

kronor 768 110: —

» 1 860: —

» 4 680: —

» 7 500: —

» 14 400: —

■> 4 050: —

kronor 800 600: —

Anm. 1. Beställningen såsom bataljonsläkare vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande

innehavarens avgång.

Anin. 2. Antalet arvoden för bataljonsläkare vid fältläkarkåren är beräknat jämväl för beställningshavare,

vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning. Icke-ordinarie

arvodesbefattningar må tillsättas endast i mån av avgång bland de ordinarie beställningshavarna.

Anm. S. Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till sådan regements- eller bataljonsläkare

i Boden, som före den 1 juli 1939 åtnjutit dylikt arvode, och får endast bibehållas,

så länge vederbörande kvarstår i den befattning, för vilken han vid nämnda tidpunkt

uppbar arvodet ifråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami.

Nr 159.

298 40 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

för Fältveterinärkåren. 1

Bil. nr 8.

An-

tal

Lönegrad

Bataljonsveterinärer vid

An-

tal

Lönegrad

staben vid Övre Norrlands

Ordinarie beställnings- havare.

trupper..........

Livregementet till häst (därjämte

i

Ca 20

veterinärvården vid Svea liv

Clvilmilitär personal.

garde och Krigsskolan) . . .

i

Ca 20

Överfältveterinär .......

i

Ca 30

Skånska kavalleriregementet

Fältveterinärer vid

(därjämte veterinärvården vid

första arméfördelningen (där-

Herrevadsklosters remontdepå)

i

Ca 20

jämte regementsveterinärs ålig-

Livregementets husarer (där-

ganden vid Wendes axtillerirege-

jämte veterinärvården vid

Ca 20

mente) . . .........

i

Ca 26

Gudhems remontdepå) . . .

i

andra arméfördelningen (där-

Norrlands dragonregemente

jämte regementsveterinärs

(därjämte veterinärvården vid

Ca 20

åligganden vid Norrlands

Västerbottens regemente) . .

i

artilleriregemente).....

i

Ca 26

Svea artilleriregemente ....

i

Ca 20

tredje arméfördelningen (där-

Göta artilleriregemente . . .

i

Ca 20

jämte regementsveterinärs

Wendes artilleriregemente (där-

åligganden vid Livregemen-

jämte veterinärvården vid

tets husarer)........

i

Ca 26

Norra skånska infanterirege-

fj ärde arméfördelningen (där-

mentet)..........

i

Ca 20

jämte regementsveterinärs

Norrlands artilleriregemente

åligganden vid Livregemen-

(därjämte veterinärvården vid

Ca 20

tet till häst)........

i

Ca 26

Jämtlands fältjägarregemente)

i

staben vid Övre Norrlands

Svea ingenjörkår......

i

Ca 20

trupper..........

i

Ca 26

Göta ingenjörkår (därjämte

Begementsveterinärer vid

veterinärvården vid Jönkö-

Ca 20

veterinärinspektionen (där-

pings-Kalmar regemente) . .

i

jämte veterinärvården vid

Svea trängkår (därjämte vete-

Signalregementet).....

i

Ca 22

rinärvården vid Livgrenad-

Ca 20

intendenturdepartementet . .

i

Ca 22

järregementet).......

i

Skånska kavalleriregementet .

i

Ca 22

Göta trängkår (därjämte vete-

Norrlands dragonregemente .

i

Ca 22

rinärvården vid Skaraborgs

Ca 20

Svea artilleriregemente (där-

regemente)........

i

jämte veterinärvården vid

Norrlands trängkår (darj ämte

försvars- och. arméstaberna) .

i

Ca 22

veterinärvården vid Väster-

Ca 20

Göta artilleriregemente . . .

i

Ca 22

norrlands regemente) . . .

i

ridskolan..........

i

Ca 22

Skånska trängkåren.....

i

Ca 20

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 223 100: —

2. Arvoden till bestridande av veterinärvården vid truppförband m. m., där

militärveterinär saknas........................ » 14 000:

3. Veterinärinspektionen för bestridande av kostnader för besiktningar ... » 1 900: —

Summa förslagsanslag kronor 239 000: —

Anm. 1. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea ingenjörkår indrages vid nuvarande

innehavarens avgång, varefter det åligger regementsveterinären vid intendenturdepartementet

att bestrida veterinärvården vid kåren.

Anm. 2. Beställningen såsom bataljonsveterinär vid Svea artilleriregemente indrages vid nuvarande

innehavarens avgång.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

195

Stat

Bil. nr 9.

för Arméstaben jämte krigsarkivet.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

I. Arméstaben.

Civil personal.

A. Ordinarie beställnings-

Vice värd vid militärstabsbygg-

naden ............

Juridiskt biträde........

1

2 400

1800

(b efattnings-jhavare.

1

Militärattachéer.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

C. Icke-ordinarie befatt-

Majorer............

3

Oa 4

ningshavare.

Stallföreståndare........

1

MEo 13

Civil personal.

Garageförman.........

1

MEo 10

Förste expeditionsvakter ....

Kanslibiträde.........

Expeditionsvakt........

Kontorsbiträden........

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

2

1

1

2

1

1

A 7

A 7

A 5

A 4

Ca 12

Ca 7

Portvakter..........

Kanslibiträde.........

Fodermarsk..........

Vaktmästare..........

Eldare av 2. klassen......

Kontorsbiträden........

Telefonvakter av 1. klassen . . .

2

1

1

11

1

4

2

MEo 9

MEo 7

MEo 6

MEo 5

MEo 5

MEo 4

MEo 4

B. Personal med arvoden.

II. Krigsarkivet.

Ordinarie befattnings-

Militär personal på aktiv stat.

havar e.

Chef för arméstaben......

1

1892

Krigsarkivarie.........

1

A 28

Expeditionsvakter.......

2

A 5

Pensionerad personal.

Kontorsbiträde ........

1

A 4

Bibliotekarie..........

1

3 600

Redogörare..........

1

3180

Personal med arvoden.

Aktuarie vid organisationsavdel- ningen...........

1

3 600

Pensionerad personal.

Aktuarier...........

5

3180

Arkivofficerare ........

3

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Löner till ovanstående militärattachéer, förslagsvis...........kronor

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis........ »

Arvoden till ovanstående

chef för arméstaben.................kronor 1 892: —

pensionerad personal................. » 42 210: —

civil personal............. » 4 200: — „

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »

Arvoden m. m. till militärattachéer................... »

Till chefens för arméstaben förfogande för avlönande av icke-ordinarie

personal i krigsarkivet......................... »

Till chefens för arméstaben förfogande för bestridande av kostnaderna

dels för författningsenligt medgiven ersättning åt officer på aktiv stat,

som inkommenderas till arméstaben och krigsarkivet eller för militära kartarbeten,

dels ock för passagesystemets genomförande i kaptensgraden . . »

41 400: —

56 428: —

48 302: - 83 400: —

48 000; —

6 470: —

26 000: -

Summa förslagsanslag kronor 310 000: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport

till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Ani». 3. Vid inträffande avgång ersättes en av befattningarna såsom förste expeditionsvakt med

en befattning såsom expeditionsvakt.

Anm. 3. Befattningarna som stallföreståndare och garageförman hänföras, så länge nuvarande

innehavarna av befattningarna kvarstå i desamma, till lönegraden MEo 13 resp. MEo 10.

Frågan om befattningarnas framtida bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl.

Mnj:t.s prövning.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj-As proposition nr 159.

Anm. 4. Befattningen såsom fodermarsk uppföres vid nuvarande innehavarens avgång i lönegraden

MEo 5.

Anni. 5. Befattningarna som portvakter hänföras till lönegraden MEo9, så länge de nuvarande

innehavarna av befattningarna kvarstå i dessa. Frågan örn befattningarnas framtida

bestridande skall därefter hänskjutas till Kungl Maurts prövning.

Ailm. 6. Under punkt 7 upptagen anslagspost må, därest Kungl. Maj:t för särskilt fall lämnar

medgivande därtill, disponeras för bestridande av ersättning åt officer, som ej tillhör

aktiv stat, under tjänstgöring vid arméstaben, krigsarkivet eller för militära kartarbeten.

Stat

Bil. nr 10.

för truppslags inspektionerna samt sjukvärds- och veterinärinspektionerna.

Lönegrad

An-

Lönegrad

I. Infanteriiuspektionen.

tal

resp.

arvode

B. Icke-ordinarie befatt-

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

ningshavare.

havare.

Överstelöjtnant eller major . .

Major.............

Kapten, arvode........

1

1

1

Oa 5 el.

Oa 4

Oa 4

Oa 3

Kontorsbiträde ........

IY. Ingenjörinspektionen.

Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

1

MEo 4

3180

B. Personal med arvoden.

Expeditionsofficer.......

1

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Expeditionsofficer.......

1

3180

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Y. Tränginspektionen.

C. Icke-ordinarie befatt-

Personal med arvoden.

ningshavare.

Kontorsbiträde ........

1

MEo 4

Pensionerad personal.

Expeditionsofficer.......

1

3180

II. Kavalleriinspektionen.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

A. Ordinarie beställnings- havare.

Yl. Sjukv&rdsinspektionen.

Inspektör för kavalleriet ....

1

Ob 2

A. Personal med arvoden.

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

2130

Expeditionsunderofficer ....

1

Pensionerad personal.

Ordförande i remonteringsnämn- den.............

1

3180

B. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Kontorsbiträde........

1

MEo 4

III. Artilleriinspektionen.

A. Personal med arvoden.

YII. Yeterinärinspcktionen.

Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsofficer.......

1

3180

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

1. Löner resp. arvode till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 44 380: —

2. Arvoden till

å inspektionerna tjänstgörande kompaniofficerare, nämligen

4 vid infanteriinspektionen, 1 vid kavalleriinspektionen,

7 vid artilleriinspektionen, 4 vid ingenjörinspektionen och

2 vid tränginspektionen å 600 kronor.........kronor 10 800: —

ovanstående pensionerad personal............ » 32 940: — » 43 74O:

. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9,4b0: —

Summa förslagsanslag kronor 97 600: —

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Arméfördelningsstaberna lii. lii,

197

Bil. nr 11.

Lönegrad

Lönegrad

I. Arméfördelnings- oell

tal

resp.

tal

resp.

militärområdesstaberna.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings- (befattnings-havare.

Överstelöj tnanter vid I., IL, III. och

III. Militärbefälet på Gotland.

IV. förde]ningsstaberna, arvoden

4

Oa 5

A. Ordinarie beställnings-

Maskinist vid förutv. fästnings-

havare.

bataljonens kasern i Vaxholm

Eldare av 1. klassen vid förutv.

1

Ca 12

Militärbefälhavare.......

i

Ob 2

ingenj örkasemen i Vaxholm

Förrådsvaktmästare vid Stock-

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

holms luftvärn .......

2

Ca 7

Pensionerad personal.

B. Personal med arvoden.

Inskrivningsofficer.......

Expeditionsunderofficerare . . .

i

3

3180

2130

Pensionerad personal.

Förrådsförvaltare vid intenden-

Militärområdesbefälhavare i östra

turförrådet å Tingstäde . . .

1

2130

milit,äromr&det........

1

5100

Uppbördsman vid förplägnads-

Militärområdesbefälhavare i södra,

magasinet å Tingstäde ....

1

2130

norra o. västra militärområdena

Förvaltningsofficerare vid IV.

3

4 500

C. Icke-ordinarie befattnings-

arméfördelningens stab . . .

2

3180

havare.

Expeditionsunderofficerare . . .

Förvaltningsunderofficer vid

16

2130

Skogvaktare av 2. klassen å Ting- städe ............

1

MEo 8

• lärvafältet,.........

1

2130

Tillsyningsman och kyrkogårds-

fogde på Järvafältet.....

Förrådsuppbördsmän vid Stock-

1

2130

2 130

IY. Överkommendantskapet

holms luftvärn.......

2

i Stockholm.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Personal med arvoden.

havare.

Skogvaktare av 1. klassen åJärva-

Pensionerad personal.

fältet............

1

MEo 9

Kommendant.........

1

5100

Skogvaktare av 2. klassen å d:o

1

MEo 8

Adjutant...........

1

3180

Förrådsman vid Stockholms luft-

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

värn...........

4

MEo 5

II. Staben vid Övre Norrlands

Y. Platsbefälet å Karlsborg.

trupper.

A. Personal med arvoden.

A. Ordinarie beställnings-

Pensionerad personal.

havare.

J Kommendant i Bodens fästning

1

Ob 2

Förvaltningsofficer.......

1

3180

Förvaltningsunderofficerare . . .

2

2 130

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

B. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Militärområdesbefälhavare . . .

Expeditionsunderofficerare . . .

Fortväblar...........

1

4

5

4 500

2130

1980

Skogvaktare av 2. klassen . . .

Förrådsvaktmästare......

Vallmästare..........

1

1

1

MEo 8

MEo 7

MEo 6

Civil personal.

Garnisonspastor 1).......

1

6 000

O. Icke-ordinarie befattnings-

YI. Fästningsstaber.

havare.

Ordinarie beställnings-

1 Skogvaktare av 2. klassen . . .

1

MEo 8

havare.

Biträdande montör vid Bodens

Infanteribefälhavare i Vaxholms

j Oa 5 el.

\ Oa 4

fästning...........

1

MEo 7

fästning...........

1

Förrådsvaktmästare vid fortiflka-

Infant^ riadj vi tant i Vaxholms fäst-

tionslörvaltningen i Boden . .

1

MEo 7

ning, arvode ........

1

Oa 3

Kanslibiträde vid fortifikationsför-

Infanteriadjutant vid Karlskrona

vattningen i Boden.....

1

MEo 7

fästning, arvode.......

1

Oa 3

’) Utöver arvode utgår kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade grunder.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor 113 440: —

2. Arvoden till ovanstående

civil personal ............................. » 6 000: —

pensionerad personal.......................... » 122160: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 47 000: —

Summa förslagsanslag kronor 288 600: —

Anm. 1. Befattningen som maskinist skall indragas vid nuvarande innehavarens avgång.

Anm. 2. Då nuvarande innehavaren av befattningen som vallmästare å Karlsborg avgår, skall

frågan om befattningens framtida bestridande hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

Bil. nr 12.

Stat

för rullföringsbefälhavare med biträden.

Antal

Arvoden

Personal med arvoden.

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde..........

i

3 600

Befälhavaren för Göteborgs stads rullföringsområde...........

i

3 600

Övriga rullföringsbefälhavare, utom å Gotland.............

72

3180

Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdesbefälhavare .

4

2 760

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ...........

4

3180

Officerare vid Göteborgs stads rullföringsområde............

2

3180

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde............

12

2 340

Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde.............

4

2 340

Biträden vid rullföringsområden i landsorten..............

100

2130

Biträden vid rullföringsområden å Gotland, tillika landstormsområdesför-

v ältare...............................

4

1710

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 523 560: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... » 9 600: —

Summa förslagsanslag kronor 533 160: —

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 523 560: —

Personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, förslagsvis...... » 9 600: —

Anm. 1. Förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar

uppehållas av personal i reserven. Örn och i vad mån arvodena må utgå, därest

annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas

av Kungl. Majit.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt i militära avlöningsreglementet stadgade

grunder.

Anm. 3. Från posten till personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden utgår sådant

tillägg till Tullföringsbiträde, som är underofficer i reserven men ej åtnjuter statspension

(pension och fyllnadspension) med 600 kronor efter en tjänstgöringstid av

minst tio år samt med ytterligare 480 kronor efter en tjänstgöringstid av minst

tjugu år.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

199

Bil. nr 13.

Stat

för Krigsskolan. *)

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

b) med lön på andra försvars-

havare.

väsendets stater.

Kadettofficerare, tillika lärare, ar-

a) med lön (arvode) på

voden ............

4

600

skolans stat.

Kadettofficerare ur luftvärnsar-

Chef.............

i

Oa 6

tilleriet resp. ingenjörtrupperna

600

Major, ställföreträdande chef, med

och trängen, arvoden ....

3

skyldighet att jämväl vara lä-

Förste lärare i fältarbeten, arvode

1

1200

rare i krigskonst1)......

i

Oa 4

Andre lärare i fältarbeten, arvode

1

900

Kapten, adjutant, arvode ....

i

Oa 3

Andre lärare i topografi, arvode

1

900

Kompanichefer med skyldighet att

Förste lärare i militärförvaltning,

1

720

meddela undervisning i krigsla-

arvode ...........

gar, tj änstgörings- ochinfanteri-

Andre lärare i militärförvaltning,

600

exercisreglemente samt militär-

arvode ...........

1

pedagogik, kaptener, arvoden1)

2

(Ja 3

Lärare i motortjänst resp. luft-

Kadettofficerare ur infanteriet1),

(Oa 3 el.

1 Oa 2

krigskonst och signaltjänst, ar-

500

kaptener el. löjtnanter, arvoden

Kadettofficer ur kavalleriet med

5

voden ............

3

skyldighet att meddela under- visning i ridning, hästkänne- dom och kavalleriexercisregle-

B. Personal med arvoden.

mente1), ryttmästare eller löjt-

Pensionerad personal.

nant, arvode •........

1

i Oa 2

Intendent, redogörare.....

1

3180

Kadettofficer ur artilleriet1), kap-

/Oa 3 el.

\ Oa2

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

ten eller löjtnant, arvode . . .

1

Tygunderofficer........

1

2 130

1

2 130

Förste lärare i krigskonst1), i va- penlära och artilleriövningar

med dithörande reglementen

Förval tningsunderofficer ....

Kompaniadjutanter ......

1

2

2130

2130

och instruktioner1) samt i to- pografi1), kaptener, ryttmästare

fDfl 3 pl

Civil personal.

eller löjtnanter, arvoden . . .

3

\ Oa2

Förste lärare i stats- och sam-

1008

hällslära vid officerskursen . .

1

Andre lärare i krigskonst1), kapten,

1

732

ryttmästare eller löjtnant, ar-

| Oa 3 el.

Lärare i engelska språket . . .

1

700

vode............

\ Oa 2

» i franska » ...

1

700

Andre lärare i vapenlära och

» i tyska » ...

1

700

artilleriövningar m. m.1), kapten

eller löjtnant, arvode . . • .

1

1 Oa 3 el.

\ Oa 2

Lärare i krigskonst och topografi1),

C. Icke-ordinarie befattnings-

kapten, ryttmästare el. löjtnant,

arvode ...........

1

/Oa 3 el.

\ Oa 2

havare.

Lärare i gymnastik med vapen-

2

MEo 7

1

MEo 7

föring och idrott1), kapten, rytt- mästare eller löjtnant, arvode

1

/Oa 3 el.

1 Oa2

Tillsyningsman........

Garageförman.........

3

1

MEo 6

MEo 6

*) Ifrågavarande bes t alin ingall ava re uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna

belopp.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Maskinist...........

i

MEo 6

Vaktmästare..........

23

MEo 5

Eldare av 2. klassen . .

1

MEo 5

Skrivbiträde..........

1

MEo 2

Sjuksköterska.........

1

MEo 7

Husmoder av 1. klassen .

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

D. Betjäningspersonal.

1 kokerska, 1 baderska, 1 stä- derska och 1 sköterskebiträde

—

—

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställningshavare

på skolans stat, förslagsvis................

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,

nämligen till:

envar av ställföreträdande chefen och kompanichefen vid officerskursen

1 500 kronor...................kronor 3 000: —

kompanichefen vid reservofficerskursen....... » 1 200: —

envar av kadettofficerarna ur infanteriet och artilleriet

600 kronor.................... » 3 600: —

envar av kadettoffieeren ur kavalleriet samt andre läraren

i vapenlära och artilleriövningar m. m. 900 kronor » 1 800: —

förste läraren i krigskonst.............. » 1 350: —

lärare i krigskonst och topografi........... » 1 200: —

envar av andre läraren i krigskonst samt läraren i

gymnastik m. m. 1 020 kronor........... » 2 040: —

envar av förste läraren i vapenlära och artilleriövningar

m. m. samt förste läraren i topografi 1 200 kronor » 2 400: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra försvars
väsendets

stater......................kronor

c) pensionerad personal.................... »

d) civil personal....................... »

3. Till bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade särskilda före
skrifter

av arvoden åt biträdande lärare med högst 500 kronor för år och

lärare ................................

4. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

5. Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande av hetjäningspersonal

6. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under

trupptjänstgöring...........................

kronor

16 590: —

10 020: —

15 960: —

3 840: —

kronor

»

»

153 840: —

46 410: —

5 500: —

124 100: —

5 500: -

11000: —

Summa förslagsanslag kronor 346 350: —

Anm. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter enligt chefens

bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, inkvartering och servis in natura samt

erforderligt bränsle och lyse.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

201

Stat

för Krigshögskolan.

Bil. nr 14.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

b) med lön på andra försvars-

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

väsendets stater.

(befattnings-)havare.

Militär personal.

a) med lön (arvode) på

Lärare i luftkrigskonst, arvode .

1

1400

skolans stat.

» » arméorganisation, arvode

1

560

» » sjökrigskonst, arvode .

1

770

Militär personal.

» » krigsbyggnadskonst, ar-

1050

Chef.............

1

Oa 6

1

» » signaltjänst, arvode . .

1

630

Majorer eller kaptener *) . . . .

4

\ Oa 3

» » militärförvaltning, ar-

910

480

Kaptener, arvoden.......

2

Oa 3

vode........

» » ridning, arvoden . . .

1

2

med skyldighet för sistnämnda

Biträdande lärare i taktik, arvoden

2

1000

6 beställningshavare att, mot

Bepetitörer, arvoden......

3

600

åtnjutande av särskilda arvo- den med nedan under 2. a) an-

B. Personal med arvoden.

givna belopp, vara lärare, 2

i taktik samt 1 i vartdera

Pensionerad personal.

av ämnena strategi,stabstjänst,

krigshistoria och vapenlära.

Biträdande adjutant......

1

3180

Kapten, adjutant, arvode ....

1

Oa 3

Civil personal.

2 400

Lärare i engelska språket . . .

1

Civil personal.

1

2 400

» » ryska » ...

1

2 400

Förste expeditionsvakt.....

1

A 7

» » tyska » ...

1

2 400

Expeditionsvakt........

1

A 5

» » finska » ...

1

2 400

1. Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ
nings-(befattnings-)liavare,

förslagsvis..................kronor 84 780: —

2. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,

nämligen till:

envar av lärarna i taktik, strategi, stabstjänst ochkrigs
historia

1 400 kronor..........kronor 7 000: —■

läraren i vapenlära............ » 1120: — 8 120: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.............kronor 10 080: —

c) ovanstående pensionerad personal......... » 3180: —

d) ovanstående civil personal............. » 12 000: — » 33 380: —

3. Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för skolans personal och

elever under trupptjänstgöring....................”_17 800: —

Summa förslagsanslag kronor 135 960: —

Anm. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång

och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie

tjänstemän.

*) Därest befattningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil nr 15

Stat

för Artilleri- och ingenjörliögskolan.

1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode !

A. Ordinarie beställnings-

(befattnings-)havare.

1

a) med lön (arvode) på

skolans stat.

Tredje lärare i krigskonst vid

allmänna kurserna, arvode . .

Lärare i artilleriets fältmättj anst

i

1200

Militär personal.

m. m., arvode........

i

300

Chef.............

Majorer eller kaptener1) ....

1

2

Oa 6

/Oa 4 el.

\ Oa 3

Oa 3

Lärare i militärbyggnadslära, ar- vode ............

Biträdande lärare i krigskonst,

i

1680

Kaptener, arvoden,.......

med skyldighet för sistnämnda

6 beställningshavare att, mot

åtnjutande av särskilda arvo- den med nedan under 2. a)

angivna belopp, vara lärare,

4

arvoden ...........

Bepetitörer, arvoden......

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

2

5

300

600

1 i vartdera av ämnena krut- och konstruktionslära m. m..

Redogörare och bibliotekarie . .

1

3180

skjutlära befästningsläram.m.,

Civil personal.

förbindelselära m. m., krigs- konst vid högre kurserna samt

krigskonst (förste lärare) vid

allmänna kurserna.

Kapten, adjutant, arvode ....

1

Oa 3

Lärare i matematik vid högre

kurserna ..........

Lärare i matematik vid allmänna

kurserna ..........

Lärare i motorteknik ....

1

1

1

2 880

2 460

2 760

» » elektroteknik.....

1

2 760

Civil personal.

» » kemi.........

1

2 880

1

Förste expeditionsvakt.....

Expeditionsvakt........

1

1

A 7

A 5

» » franska språket ....

>> » geodesi........

i) » flygbildlära......

1

1

1

360

660

300

b) med lön på andra för-

» » militärpedagogik . . .

1

360

svarsväsendets stater.

C. Ieke-ordinarie befatt-

Andre lärare i krigskonst vid

ningshavare.

allmänna kurserna, arvode . .

1

1200

Laboratoriebiträde.......

1

MEo 7 j

1.

2.

3.

4.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ
nings-(befattnings-)havare,

förslagsvis..................kronor

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,

nämligen till:

envar av lärarna i krut- och konstruktionslära

m. m., skjutlära, befästningslära m. m. samt förbindelselära

2 760 kronor...........kronor 11 040: —

envar av läraren i krigskonst vid högre kurserna

och förste läraren i krigskonst vid allmänna

kurserna 1 740 kronor............ » 3 480: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på andra

försvarsväsendets stater.................kronor

c) ovanstående pensionerad personal............. »

d) ovanstående civil personal................ »

14 520: —

7 980: —

3 180: —

15 420: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . kronor

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för skolans personal och

elever under trupptjänstgöring................... »

83 400: —

41 100: - 3 700: —

49 000: —

Summa förslagsanslag kronor 177 200: —

Ann i. Befattningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande innehavarens avgång

och ersättes med en befattning såsom kontorsbiträde i vederbörlig löneplan för ickeordinarie

tjänstemän.

*) Därest beställningshavare uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av arvode.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

203

Bil. nr 16.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

A. Ordinarie beställningshavare.

a) nied lön (arvode) pä

skolans stat.

Chef.............

Major, förste lärare eller avdelningschef1)

.........

: Förste lärare eller avdelningschef,

kapten, arvode1).......

Förste lärare, kapten, arvode 0 .

Kapten eller löjtnant, adjutant,

arvode ...........

b) med lön pä andra försvarsväsendets

stater.

Förste lärare, arvode ....

I Andre lärare, arvoden . . .

j Repetitörer, » ...

] Lärare vid sergeantkursen, arvode

Andre lärare vid sergeantkursen,

arvode .........

I Repetitörer vid sergeantkursen,

An- | tal

Lönegrad

resp.

arvode.

>

Oa 6

i

Oa 4

i

Oa 3

i

Oa 3

/Oa 3 el.

/ Oa 2

! 1

1080

8

540

9

200

1

400

1

180

1 2

60

nde

lönen till

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Redogörare, tillika domän- och

kasemofficer.........

Expeditionsund erofficer . . . .

Tygunderofficer........

Förvaltare...........

Väbel.............

Köksföreståndare.......

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Maskinist...........

Eldare av 2. klassen......

Kontorsbiträde ........

Husmoder av 2. klassen . . . .

D. Betjäningspersonal.

1 kokerska ..........

Lönesrrad

arvode.

2.

ti.

Löner resp. arvoden mots

ningshavare, förslagsvis

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare med lön (arvode) på skolans stat,

nämligen till envar av 2 förste lärare samt 1 avdelningschef 1080

kronor......................kronor 3 240: —

h) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på Q

andra försvarsväsendets stater........... * , 1 oin

c) ovanstående pensionerad personal......... >’ 270:

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal......

Tjänstgöringstraktamenten åt:

5 regementsofficerare under högst............. 30 dagar

30 kaptener » “ ............. 30 »

60 subalternofficerare >> » .............”

25 sergeanter » » ........... • • 40 »

samt åt 1 major (avdelningschef eller förste lärare), o förste lärare,

8 andre lärare, 2 lärare vid sergeantkurs, 11 repetitörer, 1 adjutant,

vapenhantverkare samt officerare och underofficerare vid övnings
truppen,

sammanlagt förslagsvis..........•.......

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under

trupptjänstgöring . . .

3180

2130

1740

1740

1740

1740

MEo 12

MEo 5

MEo 4

MEo 6

45110: —

23 410

11 320

1200

94 000: - 900: —

Summa förslagsanslag kronor 175 940: —

Tygunderofficeren, förvaltaren, väbeln och köksföreståndaren åtnjuta, så länge de nuvarande

befattningshavarna kvarstå i sina befattningar, förutom arvode förmån av fri

bostad med bränsle och lyse. Vid nytillsättning skola arvodena för av dessa befattningshavare

innehavda befattningar ökas till 2 130 kronor, medan förmanen av fri

bostad med bränsle och lyse skall upphöra.

Under rubriken »II. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens

bestämmande, utöver den kontanta avlöningen, vissa naturaförmåner.

. '') Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a)

angivna belopp.

Anni. 1.

Amu.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 17.

Stat

för Ridskolan.

1

Lönegrad

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

havare.

Officerare.

Chef..........

i

Oa 5

Förste lärare i ridning,1) ryttmäs-

|Oa 3 el.

tare,kapten eller löjtnant, arvode

i

Andre lärare i ridning,1) tillika ad- jutant, ryttmästare, kapten eller

\ Oa 2

löjtnant, arvode.....

i

f O a 3 el.

\ Oa 2

Andre lärare i ridning,1) ryttmäs-

i

(Oa 3 el.

\ Oa 2

tare, kapten eller löjtnant, arvode

i

Lärare i körning,1) ryttmästare,

I Oa 3 el.

\ Oa 2

kapten eller löjtnant, arvode .

11

Underofficer.

Redogörare......

i

UO 3

Lönegrad

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

tal

resp.

arvode

1

Förvaltare........

1

2) 2 070 !

Expeditionsunderofficer ....

1

2130 |

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Fodermarsk.......

1

MEo 5

Hushållerska.....

1

MEo 4

D. Betjäningspersonal.

:

1 eldare, 1 kusk och 5 stall- betjänter .....

—

—

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ
ningshavare,

förslagsvis.........................kronor

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, näm
ligen

förste läraren i ridning .... kronor 1 800: —

envar av andre lärarna i ridning saint läraren

i körning 1200 kronor .... .______» 3 600: — kronor 5 400: —

b) ovanstående pensionerad personal.......... . » 4 200: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ... »

Till chefens förfogande för anställande av betjäningspersonal ....... »

Till chefens förfogande för beredande av arvode åt hovslagarunderbefäl för

undervisning i hovbeslag m. m................. „

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under

trupptjänstgöring..................... „

38 920: —

9 600: - 5 034: —

17 016: —

730:-

800:-

Summa förslagsanslag kronor 72 100: —

Anm. 1. Förvaltaren åtnjuter, förutom arvode, fri bostad med bränsle samt planteringsland och

beklädnadsersättning, 120 kronor.

Anm. 2. Viss under rubrik »D. Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter, enligt chefens

bestämmande, utöver den kontanta avlöningen vissa naturaförmåner.

. ) Ifrågavarande beställningshavare åtnjuta dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna

belopp.

2) Därav 120 kronor i beklädnadsersättning.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

205

stat Bil. nr 18.

för Artilleriets skjutskola.

Antal

Tjänstgörings-

1. perioden.

Staben.

Chef.................................

1

31

Lärare ................................

2

31

Repetitörer..............................

2

31

Adjutanter, kompaniofficerare.....................

3

31

Läkare................................

1

36

Veterinär...............................

i

36

Underofficerare............................

2

36

Tyghantverkare............................

1

32

Kurser.

Divisionschefer, regementsofficerare eller kompaniofficerare.......

8

25

Batterichefer, kompaniofficerare....................

24

25

Formationer.

Kompaniofficerare...........................

7

36

Underofficerare............................

5

36

2. perioden.

Staben.

Chef.................................

i

57

Lärare1)................................

2

57-

| Repetitörer..............................

2

57

! Adjutanter, kompaniofficerare.....................

3

57

Redogörare.............................

1

57

Läkare (tjänstgör även vid övningstruppen)...............

1

140

Väbel och ammunitionsunderofficer...................

1

57

Köksföreståndare (tjänstgör även vid övningstruppen)..........

1

140

Tyghantverkare............................

3

57

Kurser.

Divisionschefer, regementsofficerare eller kompaniofficerare.......

8

49

Batterichefer, kompaniofficerare....................

24

49

Yngre subalternofficer, lärare .....................

1

42

» subalternofficerare, elever.........1..........

25

39

Regementsofficerare ur infanteriet (2 st. under sammanlagt).......

—

74

Formationer.

Regementsofficer eller kompaniofficer..................

1

57

Kompaniofficerare...........................

7

57

Underofficerare............................

7

57

Kompaniofficerare vid kompletteringsbatteri..............

2

57

Underofficer vid kompletteringsbatteri (ombyte av batteri efter halva tiden)

1

57

Övningstruppen.

Regementsofficer eller kompaniofficer..................

1

140

Kompaniofficerare...........................

4

140

Underofficerare............................

6

140

1. Arvoden till 2 lärare under 2. perioden å 180 kronor.........

2. Tjänstgöringstraktamenten:

under 1. perioden...................kronor 16 383

under 2. perioden................... » 41 157

Summa förslagsanslag kronor 57 900: —

Anni. 1. Utbyte av personal tillhörande viss kategori mot personal tillhörande annan kategori

må, äga ram, därest kostnadsökningar härav icke föranledas.

Anni. 2. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring viel skjutskolan ersättning från skolans

anslag endast under förutsättning, att tjänstgöringsskyldig dylik personal icke kan beordras

till skolan. *)

*) Dessa lärare åtnjuta förutom tjänstgöringstraktamente särskilda arvoden mod under 1.

angivna belopp.

. kronor 360: —

T ,, 57 540: —

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 19.

Stat

för Arméns underofilcersskola.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

(befattnings-)havare.

a) med lön (arvode) på

b) med lön på annan försvars-

skolans stat.

väsendets stat.

Militär personal.

Officerare.

Lärare ur intendenturkåren, ar-

vode ............

i

600

Chef.............

i

Oa 6

Kapten, adjutant, arvode ....

Kompanichefer, kaptener, arvo-

i

Oa 3

B. Personal nied arvoden.

den1)............

2

Oa 3

Pensionerad personal.

Avdelningschefer1), kaptener, rytt- mästare eller löjtnanter, arvoden

8

(Oa 3 el.

\ Oa 2

Redogörare..........

Expeditionsunderofficer ....

i

i

3180

2 130

Underofficerare.

Tygunderofficer........

i

2130

Fanjunkare (styckjunkare) . . .

5

UO 2

C. Icke-ordinarie befatt-

Civil personal.

ningshavare.

Studierektor..........

1

21

Kontorsbiträden........

2

MEo 4 1

Maskinist...........

1

Ca 12

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8 |

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4 |

1.

2.

3.

4.

6.

Löner resp. arvoden motsvarande lönen till ovanstående ordinarie beställ
nings-(befattnings-)liavare,

förslagsvis..................

Arvoden till

a) följande ordinarie beställningsliavare med arvoden motsvarande

lönen på skolans stat, nämligen envar av 2

kompanichefer och 8 avdelningschefer 600 kronor . . kronor 6 000: —

b) ovanstående ordinarie beställningshavare med lön på

annan försvarsväsendets stat........ » 600: —

c) ovanstående pensionerad personal .......... » 7 440: —

d) timlärare vid allmänna kursen och förberedande kursen » 133 500: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Tjänstgöringstraktamenten för 4 officerare, nämligen 1 gymnastiklärare, 1

officer ur luftvärnsartilleriet, 1 ur ingenjörtrupperna och 1 ur trängen,

tillfälligt beordrade såsom lärare vid skolan, förslagsvis.........

Tjänstgöringstraktamenten för nedanstående under högst 225 dagar till

skolan beordrade personal, nämligen 2 kaptener (ryttmästare), 10 subalternofficerare,

2 fanjunkare (styckjunkare) och 5 sergeanter, förslagsvis . . .

Tjänstgöringstraktamenten och resekostnader för personal vid skolan under

trupptjänstgöring...........................

kronor 136 160: —

» 147 540: —

» 12 100: —

» 8 300 —

» 29 900: -

» 13000: —

Summa förslagsanslag kronor 347 000: —

J) Ifrågavarande beställningshavare uppbära dessutom särskilda arvoden med under 2. a) angivna

belopp.

a) Studierektorn är i avlöningshänseende likställd med rektor vid högre allmänt läroverk,

tillhörande avlöningsgrupp III.

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

207

Bil. nr 20.

Stat

för Svea nygärde.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Sekundchef ..........

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maj orer............

4

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

23

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Fanjunkare..........

15

UO 2

Sergeanter ..........

24

UO 1

Manskap.

Furirer............

65

Ma 3

Korpraler...........

36

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

90

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 3

Musikfanjunkare........

3

UO 2

Musiksergeanter........

7

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

4

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

14

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Civilmllitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

2

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinister..........

2

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

2

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsofficerare, därav en

biträde åt regementsintenden-

ten............

2

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

3

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Verkstadsunderofficer.....

1

2130

Underofficer, kompaniadjutant vid

2130

ett av yrkeskompanierna . . .

1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

Underofficer, biträde åt köksföre-

ståndaren..........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

3

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmödrar av 1. klassen ....

2

MEo 8

Biträdande husmödrar.....

2

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 913 200:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal......... 11 26 580: — » 27 072:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis , »_27 428:

Summa förslagsanslag kronor 967 700:

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 21.

Stat

för Värmlands regemente.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Major.............

i

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

9

Oa 3

Löjtnanter...........

13

Oa 2

Fänrikar ...........

2

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

8

13

UO 2

UO 1

Mobilise ringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

1

2

3180

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Furirer.........

27

Ma 3

Underofficer, biträde åt regements-

Korpraler...........

16

Ma 2

intendenten.........

1

2130

Vicekorpraler och meniga . . .

42

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler.......

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 461 218: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 488 800: —

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

209

Bil. nr 22.

Stat

för Livregementets grenadjärer.

•

Lönegrad

Lönegrad ;

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

i A. Ordinarie beställnings-

CivllmlUtär personal m. fl.

havare.

Vapenhantverkare .......

i

Ca 12

Officerare.

Förrådsvaktmästare......

i

Ca t

Sekundchef..........

1

Ob 1

Maskinist...........

i

Ca 12

| Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

j Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

1 Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

1

UO 3

Pensionerad personal.

Kegementskassör.......

i

3180

1 Fanjunkare..........

13

UO 2

Mobiliseringsofficer......

} Sergeanter ..........

19

UO 1

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2 130

Tygunderofficer........

1

2 130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

Furirer ............

45

Ma 3

intendenten.........

[ Korpraler...........

29

Ma 2

1 Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

! Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

! Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

i

MEo 8

j Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

i

MEo 4

1.

2.

3.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....

Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 848 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700:

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Summa förslagsanslag

kronor 702 118: —

12 192:—

15 390: —

kronor 729 700: —

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

298 40

14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 23.

Stat

för Livgrenadjärregemeutet.

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings- havare.

Officerare.

Chef.............

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar...........

3

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Fanjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter..........

19

UO 1

Manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler...........

29

Ma 2

Yicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2 130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

2130

intendenten.........

1

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen .

1

MEo 8

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 682 720:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ 192-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 838:

Summa förslagsanslag kronor 709 750:

s. 211 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

211

Bil. nr 24.

Stat

för Jämtlands fältjägarregemente.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Ob 1

V apenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

L

Oa 5

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 4

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 3

Eldare av l. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

14

Oa 2

Löjtnanter...........

20

Oa 1

Fänrikar............

3

Underofficerare.

UO 3

B. Personal nied arvoden.

Begementskassör.......

Fanjunkare..........

Sergeanter ...........

1

13

UO 2

UO 1

Pensionerad personal.

19

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Furirer............

Ma 3

Ma 2

Tygunderofficer........

1

2130

45

Underofficer, biträde åtregements- intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 1

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

1 Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder . . . . •

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 721 008: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » H 700: — „

3- Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis

12 192: —

16 500: -

Summa förslagsanslag kronor 749 700: —

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 25.

Stat

för Norra skånska infanteriregementet. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

■

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

5

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Kegementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

UO 2

3180

Sergeanter...........

19

UO 1

Mobiliseringsofficer......

i

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

2130

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör .........

1

Oa 2

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 658 328: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... >• 11700: — „ 12 122- —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 730: —

Summa förslagsanslag kronor 684 250: —

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 159.

213

Bil. nr 26.

Stat

för Södra skånska infanteriregementet. 1

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civllmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Maj orer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

1 Kegementskassör .......

Fanjunkare..........

1

13

UO 3

UO 2

Pensionerad personal.

i Sergeanter...........

19

UO 1

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

1

2130

45

Ma 3

Underofficer, biträde åt regements-

2130

2 130

Korpralen...........

Vicekorpraler och meniga . . .

29

72

Ma 2

Ma 1

intendenten.........

Fö rrådsunderof floer......

1

1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikfanjunkare........

2

UO 2

havare.

Musiksergeanter . .......

4

UO 1

ME o 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Förrådsman..........

2

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 644 200:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 348 resp. 282

kronor och 1 furageuppbördsman 144 kronor .... kronor 774: —

ovanstående pensionerad personal........... » 13 830: — » 14 604: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 11046: —

Summa förslagsanslag kronor 669 850: —

s. 214 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds ‘proposition nr 159.

214

Bil. nr 27.

Stat

för Upplands regemente. 1

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef .............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

5

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

13

19

UO 2

UO 1

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

Underofficer,biträde åt regements-

1

2130

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

Musik furirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 705 918: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700:— » 12192: —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15390: —

Summa förslagsanslag kronor 733 500: —

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 159.

215

Bil. nr 28.

Stat

för Skaraborgs regemente. 1

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

Regementet.

B. Personal nied arvoden.

A. Ordinarie beställnings-

Pensionerad personal.

havare.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Officerare.

Chef.............

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

1

Ob 1

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

intendenten.........

1

2130

Major..............

1

Oa 4

Kaptener...........

9

Oa 3

C. Icke-ordinarie befattnings-

Löjtnanter...........

13

Oa 2

Fänrikar...........

6

Oa 1

havare.

Underofficerare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Regementskassör .......

1

UO 3

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Fanjunkare..........

8

DO 2

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

Sergeanter...........

13

UO 1

Manskap.

Pansarbataljonen.

Furirer............

27

Ma 3

Ordinarie beställnings-

Korpraler...........

16

Ma 2

havare.

Vicekorpraler och meniga . . .

42

Ma 1

Officerare.

Musikpersonal.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Musikdirektör.........

i

Oa 2

Major.............

1

Oa 4

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Kaptener, arvoden.......

4

Oa 3

Musiksergeanter........

4

UO 1

Löjtnanter, arvoden......

6

Oa 2

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Underofficerare.

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Fanjunkare..........

3

UO 2

Civllmllltär personal m. fl.

Sergeanter ..........

6

UO 1

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Manskap.

21

Ma 3

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Furirer............

Maskinist..........

1

Ca 12

Korpraler...........

9

Ma 2

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Vicekorpraler och meniga . . .

21

Ma 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 641 922: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ 12 192!: —

3. Avlöning till ovanstående iclce-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . " 14 286: —

Summa förslagsanslag kronor 668 400: —

Anm. Ovanstående stat för manskapet vid pansarbataljonen skall bringas i tillämpning i mån

av avgång bland de enligt staten för budgetåret 1939/40 anställda 34 furirerna.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 29.

Stat

för Södermanlands regemente.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Regementet.

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Chef.............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Major.............

1

Oa 4

Kaptener..........

9

Oa 3

Löjtnanter...........

13

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

ftegementskassör .......

1

UO 3

Fanjunkare..........

8

UO 2

Sergeanter ...........

13

UO 1

Manskap.

Furirer............

27

Ma 3

Korpraler...........

16

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

42

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer.......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

Pansarbataljonen.

Ordinarie beställnings- havare.

Officerare.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Major.............

1

Oa 4

Kaptener, arvoden.......

4

Oa 3

Löjtnanter, arvoden......

6

Oa 2

Underofficerare.

Fanjunkare..........

3

UO 2

Sergeanter ..........

6

UO 1

Manskap.

Furirer............

21

Ma 3

Korpraler...........

9

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

21

Ma 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 631 300: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — „ jg 19g._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 288: —

Summa förslagsanslag kronor 657 780: —

Anin. Ovanstående stat för manskapet vid pansarbataljonen skall bringas i tillämpning i mån

av avgång bland de enligt staten för budgetåret 1939/40 anställda 34 furirerna.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

217

Bil. nr 30.

Stat

för Kronobergs regemente. 1

—-:—-......

Lönegrad

An-

Lönegrad

resp.

rosp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civllmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinister..........

2

Ca 12

Majorer............

8

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

2

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

.

7

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

i Regementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

19

UO 2

UO 1

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

i

Tygunderofficer........

1

2130

Manskap.

Underofficer,biträde åt regements-

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

; Korpraler...........

29

Ma 2

Underofficer, förrådsförvaltare .

1

2130

! Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

j Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 665140: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... ” 13 830: — „ 14 322, —

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_13 738: —

Summa förslagsanslag kronor 693 200: —

Anin. De för Kronobergs regementes förutvarande detachement i Karlskrona avsedda beställningarna

för en maskinist och en eldare av 1. klassen må vid nuvarande innehavarnas

avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare utan skola därefter, därest regementets

kasernetablissement i Karlskrona då fortfarande kvarstår under lantförsvarets förvaltning,

tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 31.

Stat

för Jönköpings-Kalmar regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Maj orer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

14

O a ‘6

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Kegementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

UO 2

1

3180

Sergeanter..........

19

UO 1

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

45

Ma 3

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

Furirer............

intendenten........

1

2 130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikfanjunkare........

2

UO 2

havare.

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 632 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor

och 1 furage uppbördsman 144 kronor........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700:— „ 12192:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 208: —

Summa förslagsanslag kronor 657 500: —

s. 219 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

219

Bil. nr 32.

Stat

för Dalregementet. 1

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havar e.

Officerare.

Chef . ............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

Underofficerare.

Kegementskassör .......

1

UO 3

Fanjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter..........

19

UO 1

manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

: 2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Civllmilitär personal m. fl.

V apenhantverkare.....

Förrådsvaktmästare ....

Maskinist.........

Eldare av 1. klassen ....

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regementsintendenten.

.......

Lönegrad

arvode

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

Förrådsman..........

Eldare av 2. klassen......

Husmoder av 1. klassen . . . .

Biträdande husmoder.....

Ca 12

Ca 7

Ca 12

Ca 7

3180

2130

2 130

2130

MEo 5

MEo 5

MEo 8

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.....kronor 686 400:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492:

ovanstående pensionerad personal ......... ” H 700: » 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 808: —

Summa förslagsanslag kronor 713 400: —

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. May.ts proposition nr 159.

Bil. nr 33.

Stat

för Hälsinge regemente.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Chef.............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter ..........

20

Oa 2

Fänrikar............

4

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör .......

1

UO 3

Fanjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter ..........

19

UO 1

Manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och menig a .

8

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode j

Civilmllltär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åtregements-

intendenten.........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings-

havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 702 118: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — n ^ 193._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 729 700: —

s. 221 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition '' nr 159.

221

Bil. nr 34.

Stat

för Älvsborgs regemente. 1

''

Lönegrad

An-

Lönegrad j

tal

resp.

arvode

tal

arvode 1

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist . .........

i

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7 |

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter ..........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör.......

1

[JO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

19

UO 2

UO 1

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

Underofficer, bit räde åt regements-

1

2130

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler ........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings barare, förslagsvis.....kronor 690 318:

2. Arvoden till ...

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor oell

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700: — M ^g 19g.

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_15 390: —

Summa förslagsanslag kronor 717 900: —

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Majis proposition nr 159.

Bil. nr 35.

Stat

för Hallands regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Clvilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal nied arvoden.

Regementskassör.......

Fanjunkare..........

1

UO 3

Pensionerad personal.

13

UO 2

Sergeanter ..........

19

UO 1

Mobiliseringsoffieer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

45

Ma 3

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2 130

Furirer............

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler ock meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

O. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

bavare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 663 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor ock

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal.......... » 11700: — » —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 308: —

Summa förslagsanslag kronor 689 600: —

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

223

Bil. nr 36.

Stat

för Bohusläns regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civllmllitär personal m. fl.

Officerare.

V apenhantverkare.......

1

Ca 12

Chef.............

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

I Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör.......

1

13

UO 3

UO 2

Pensionerad personal.

Sergeanter ..........

19

UO 1

Mobiliseringsoffieer......

1

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Manskap.

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

Furirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

i Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor G67 100: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11700:— „ 12192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_14 308: —

Summa förslagsanslag kronor 693 600: —

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 37.

Stat

för Gotlands infanteriregemente.

1

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

ha vare.

Civilmilitär personal m. fl.

1

Officerare.

Chef.............

V apenhantverkare.......

i

Ca 12

i

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Majorer...........

3

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Kaptener.........

15

Oa 3

Löjtnanter........

20

Oa 2

Fänrikar ......

6

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Kegementskassör......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare......

13

UO 2

Sergeanter .........

19

UO 1

Expeditionsunderofficerare . .

2

2130

f,

Manskap.

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements-

1

2130

intendenten.....

1

2130

Furirer..........

48

Ma 3

Korpraler..........

34

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

82

Ma 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

j

Musikpersonal.

havare.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Förrådsman.......

2

MEo 5

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Eldare av 2. klassen.....

1

MEo 5

Musiksergeanter........

4

UO 1

Husmoder av 1. klassen .

1

MEo 8

Musikfurirer........

4

Ma 3

Biträdande husmoder . . .

1

MEo 4

Musikkorpraler.......

2

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga . j

8i

Ma 1

;

|

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 698 300- -

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal ........... » 8 520:_

o. Avlöning till ovanstående iclce-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 14 288:_

Summa förslagsanslag kronor 721 600: —

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

225

Stat

för Norrbottens regemente.

Bil. nr 38.

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings- havare.

Officerare.

Chef.............

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Majorer............

4

Oa 4

Kaptener...........

17

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

7

Oa 1

Underofficerare.

Kegementskassör.......

1

UO 3

F anjunkare..........

13

UO 2

Sergeanter . .........

22

UO 1

Manskap.

Furirer............

45

Ma 3

Korpraler .... ......

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikfanjunkare........

3

UO 2

Musiksergeanter........

7

UO 1

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Musikkorpraler........

4

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

14

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Clvllmilltär personal m. fi.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Maskinist...........

i

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

B. Personal nied arvoden.

Pensionerad personal.

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

O. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsbar are, förslagsvis . . . . . kronor 794 260: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och.

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — „ J2 192: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 822 400: —

Ilihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami. Nr 159.

rus to

15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl, Majus proposition nr 159.

Bil. nr 39.

Stat

för Västerbottens regemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

till

resp.

tnl

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Civilmllitär personal m. fl.

havare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Officerare.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Chef.............

1

Ob 1

Maskinist...........

1

Ca 12

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Majorer ............

3

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Eegementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

13

UO 2

Mobiliseringsofficer......

1

3180

Sergeanter ..........

19

UO 1

Expeditionsunderofficerare . . .

2

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

Eurirer............

45

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Korpraler...........

29

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

72

Ma 1

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

,

Musikfanjunkare .......

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpraler........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 717 860: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... *> 11700: — „ 12192:

3. Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 746 000: —

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 159.

227

Stat

för Västernorrlands regemente.

Bil. nr 40.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Civllmllltär personal m. fl.

havare.

Officerare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Chef.............

1

Ob 1

Maskinist...........

1

Ca 12

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

14

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar...........

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Regementskassör .......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

19

UO 2

UO 1

Mobiliseringsofficer......

Expeditionsunderofficerare . . .

1

2

3180

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Furirer............

Korpraler...........

45

29

Ma 3

Ma 2

Underofficer,biträde åt regements- intendenten........„.

1

2 130

Vicekorpraler och meniga . . .

Musikpersonal.

72

Ma 1

Oa 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

2

UO 2

Musiksergeanter........

4

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

4

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkorpral........

2

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekorpraler och meniga .

8

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 709 600; —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 348 kronor och

1 furageuppbördsman 144 kronor..........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 948: —

Summa förslagsanslag kronor 737 740; —

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 41.

Stat

för Livregementet till häst. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

i : ‘

arvode

arvode

i A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilltär personal m. fl

Officerare.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Sekundchef ..........

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist...........

i

Ca 12

Major.............

1

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Ryttmästare..........

9

Oa 3

Löjtnanter...........

14

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Regementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare ..........

Sergeanter ..........

Manskap.

8

11

UO 2

UO 1

Expeditionsunderofficer ....

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åtregements-

i

i

2130

2130

39

39

Ma 3

Ma 2

intendenten.........

i

2130

Furirer............

Korpraler...........

Underofficer, furageuppbördsman

i

2130

Meniga ........

Musikpersonal.

231

Ma 1

Oa 2

O. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

1

UO 2

Musiksergeanter........

Musikfurirer..........

Musikkorpral .........

3

3

1

UO 1

Ma 3

Ma 2

Förrådsmän..........

Husmoder av 2. klassen ....

2

1

ME o 5

MEo 6

Musikvicekorpraler och meniga .

5

Ma 1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 688 400: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 gog._

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 10 198: —

Summa förslagsanslag kronor 707 400: —

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

229

Bil. nr 42.

Stat

för Skånska kavalleriregementet. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Musikkorpral......... .

1

Ma 2

havare.

Musikvicekorpraler och meniga .

5

Ma 1

Officerare.

Civilmilltär personal m. fl.

Chef.............

Överstelöjtnant........

l

l

Ob 1

Oa 5

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

Ca 12

Ca 7

Major.............

1

Oa 4

Maskinist...........

1

Ca 12

Hyttmästare..........

9

Oa 3

Eldare av 1. klassen .....

1

Ca 7

Löjtnanter...........

14

Oa 2

Fänrikar ...........

Underofficerare.

3

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Regementskassör .......

1

DO 3

Pensionerad personal.

Fanjunkare..........

8

UO 2

2130

Sergeanter ..........

11

UO 1

Expeditionsunderofficer ....

1

Tygunderofficer....... .

1

2130

Manskap.

Underofficer, biträde åt regements-

2130

Furirer............

39

Ma 3

intendenten.........

1

Korpraler...........

39

Ma 2

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

Meniga............

231

Ma 1

Musikpersonal.

Oa 2

O. Icke-ordinarie befattnings-

"i i'' . : ■ . :

Musikdirektör.........

1

havare.

Musikfanjunkare........

1

UO 2

2

MEo 5

Musiksergeanter........

3

UO 1

Förrådsmän ..........

Musikfurirer..........

3

Ma 3

Husmoder av 2. klassen

1

'' Mi^o 6

1. Löner till ovanstående ordinarie bes tällningsha vare, förslagsvis.....kronor 647 400: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — » 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . »_8 898: —

Summa förslagsanslag kronor 665 100: —

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl. Majus proposition nr 159.

Stat

för Livregementets husarer.

Bil. nr 43.

Lönegrad

Lönegrad

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Clvilmllitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

i

Ca 12

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Maskinist...........

i

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Sekundchef ..........

1

Ob 1

Major.............

1

Oa 4

Ryttmästare..........

8

Oa 3

B. Personal med arvoden.

Löjtnanter...........

12

Oa 2

Pensionerad personal.

Fänrikar............

5

Oa 1

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Tygunderofficer........

i

2130

Underofficerare.

Underofficer,biträde åt regements-

Regementskassör........

i

UO 3

intendenten.........

i

2 130

Fanjunkare..........

7

UO 2

Underofficer, furageuppbördsman

i

2130

Sergeanter ..........

10

UO 1

Manskap.

O. Icke-ordinarie befattnings-

Furirer............

34

Ma 3

havare.

Korpraler...........

34

Ma 2

Förrådsman..........

2

MEo 5

Meniga............

169

Ma 1

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

H. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 507 160: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ g gQg._

8. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 538: —

Summa förslagsanslag kronor 524 500: —

s. 231 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

231

Stat

för Norrlands dragonregemente. 1

Bil. nr 44.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

i

Ca 7

havare.

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

i

Ca 12

Officerare.

1

8

12

Ob 1

Oa 4

Oa 3

Oa 2

Oa 1

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Chef.............

Major.............

Ryttmästare..........

Löjtnanter...........

B. Personal nied arvoden.

Fänrikar ...........

Pensionerad personal.

Underofficerare.

Expeditionsund erofficer ....

i

2 130

Regementskassör .......

Fanjunkare..........

1

UO 3

Tygunderofficer........

i

2 130

7

UO 2

Underofficer, biträde åtregements-

2130

Sergeanter...........

10

DO 1

intendenten.........

i

Underofficer, furageuppbördsman

i

2 130

Manskap.

Furirer............

34

Ma 3

Korpraler...........

34

Ma 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Meniga............

169

Ma 1

bavare.

Clvilmllitär personal m. fl.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie b est al lili ursila vare, förslagsvis.....kronor 528 800:

2. Arvoden till ‘

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282:

ovanstående pensionerad personal........... ■ * 8 520: » 8 802: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ■ , ”_9 548:

Summa förslagsanslag kronor 547 150: —

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 151K

för Svea artilleriregemente.

An

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Civilmllitär personal m. fl.

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Officerare.

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Chef...........

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

B. Personal med arvoden.

Majorer.........

4

Oa 4

Kaptener..........

15

Oa 3

Pensionerad personal.

Löjtnanter...........

Fänrikar ..........

20

8

Oa 2

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Oa 1

Tygunderofficerare ......

Underofficer,biträde åtregements-

2

2130

Underofficerare.

intendenten.........

1

2130

Regem entskassör.......

1

UO 3

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

Styckjunkare........

15

UO 2

Sergeanter ......

19

UO 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

havare.

Manskap.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Furirer......

61

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Konstaplar.........

61

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Meniga.........

109

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

!• Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 832 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 10650:— „ 10 932''_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 17 068: —

Summa förslagsanslag kronor 860 900: —

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

233

Bil. nr 46.

Stat

för Göta artilleriregemente.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Chef.............

1

Ob 1

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Majorer............

4

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar...........

7

Oa 1

Underofficerare.

Itegementskassör.......

1

UO 3

Styckjunkare.........

14

UO 2

Sergeanter ..........

19

UO 1

Manskap.

Furirer............

58

Ma 3

Konstaplar..........

58

Ma 2

Meniga............

106

Ma 1

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Musikstyckjunkare.......

1

UO 2

Musiksergeanter........

3

UO 1

Musikfurirer..........

3

Ma 3

Musikkonstapel........

1

Ma 2

Musikvicekonstaplar och meniga

5

Ma 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Clvilmllltär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Maskinist...........

i

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Tygunderofficerare.......

2

2130

Underofficer, biträde åtregements-

2130

intendenten.........

1

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 815 850:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal ......... . » 10 650: — B gg2-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 918:

Summa förslagsanslag kronor 842 700:

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Majds proposition nr 159.

Stat

för Wendes artilleriregemente.

Bil. nr 47.

An-

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Lavarö.

Officerare.

Chef.............

i

Ob 1

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Majorer............

4

Oa 4

Kaptener...........

15

Oa 3

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Fänrikar ...........

5

Oa 1

Underofficerare.

Begementskassör.......

1

UO 3

Styckjunkare.........

15

UO 2

Sergeanter ..........

20

UO 1

Manskap.

Furirer............

59

Ma 3

Konstaplar..........

58

Ma 2

Meniga............

106

Ma 1

Clvilmilitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Lönegrad

tal

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofflcer ....

1

2130

Tygunderofficerare.......

2

2130

Underofficer,biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen......

3

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 722 900:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 282

kronor och 1 furageuppbördsman 282 kronor .... kronor 846: —

ovanstående pensionerad personal ............. » 10 650:— „ 11 496-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 19 104:

Summa förslagsanslag kronor 753 500:

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis proposition nr 159.

235

Bil. nr 48.

Stat

för Norrlands artilleriregemente. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

B. Personal nied arvoden.

havare.

Officerare.

Pensionerad personal.

Chef.............

i

Ob 1

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Överstelöjtnant........

i

Oa 5

Tygunderofficerare.......

2

2130

Majorer............

4

Oa 4

Underofficer, biträde åt rego-

Kaptener...........

14

Oa 3

mentsintendenten......

1

2130

Löjtnanter...........

20

Oa 2

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

Fänrikar............

6

Oa 1

Underofficerare.

Regementskassör......

1

UO 3

Styckjunkare.........

14

UO 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Sergeanter ... .......

19

UO 1

havare.

Manskap.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Furirer............

58

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Konstaplar..........

58

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Meniga............

106

Ma 1

Biträdande husmoder......

1

MEo 4

Civllmllitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ..... kronor 783430: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal.......... « 10 650: — „ 932:_

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 16 488: —

Summa förslagsanslag kronor 810 850: —

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 49.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Major.............

1

Oa 4

Kaptener...........

7

Oa 3

Löjtnanter...........

11

Oa 2

Fänrikar ...........

3

Oa 1

Underofficerare.

Eegementskassör.......

1

UO 3

Styckjunkare .........

6

UO 2

Sergeanter ..........

9

UO 1

Manskap.

Furirer............

22

Ma 3

Konstaplar..........

23

Ma 2

Meniga............

39

Ma 1

Lönegrad

tal

resp.

arvode

Clvilmilitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Tygunderofficer........

1

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

O. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .....kronor 348 300:

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal ............ » 6390:— a 6810-

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 9 540:

Summa förslagsanslag kronor 364 650:

s. 237 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 159.

237

Stat

för Smålands arméartilleri regemente. 1

Bil. nr 50.

Lönegrad

An-

Lönegrad

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Clvllmilitär personal m. fl.

Chef.............

1

Ob 1

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Majorer............

4

Oa 4

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Kaptener........1. . .

17

Oa 3

Löjtnanter...........

24

Oa 2

Fänrikar ...........

9

Oa 1

Underofficerare.

B. Personal med arvoden.

Regementskassör.......

1

UO 3

Pensionerad personal.

Styckjunkare.........

15

21

UO 2

UO 1

Expeditionsunderofficer.....

1

2130

Tygunderofficerare.......

2

2130

Underofficer, biträde åt regements-

Manskap.

62

Ma 3

intendenten.........

1

2130

Furirer............

62

Ma 2

Konstaplar..........

109

Ma 1

Meniga............

Musikpersonal.

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikdirektör.........

1

Oa 2

havare.

Musikstyckjunkare.......

1

UO 2

Musiksergeanter........

3

UO 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Musikfurirer..........

3

Ma 4

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Musikkonstapel........

1

Ma 3

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Musikvicekonstaplar och meniga

5

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 857 570: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 282 kronor...........kronor 5fi4: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ 9 084: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . »_14 840: —

Summa förslagsanslag kronor 881 500: —

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj-.ts proposition nr 159.

Bil. nr 51.

Stat

för Gotlands artillerikår.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

havare.

Officerare.

/ Oa 6 el.

\ Oa 5

Oa 4

Oa 3

Civilmilltär personal m. fl.

Överste eller överstelöjtnant . .

i

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Major.............

Kaptener...........

i

9

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

i

i

Ca 12

Ca 7

Löjtnanter...........

12

Oa 2

Fänrikar ...........

Underofficerare.

4

Oa 1

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

i

2 130

Regementskassör .......

1

UO 3

Tygunderofficer........

i

2130

Styckjunkare.........

7

UO 2

Underofficer,biträde åt regements-

Sergeanter ..........

10

UO 1

intendenten........

i

2130

Manskap.

O. Icke-ordinarie befattnings-

Furirer...........

22

Ma 3

havare.

Konstaplar..........

24

Ma 2

Förrådsman..........

2

MEo 5

Meniga............

84

Ma 1

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie bes täll tängs hava re, förslagsvis.....kronor 397 700: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal............ » 6 390: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 590: —

Summa förslagsanslag kronor 413 100: —

s. 239 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

239

Stat

för Bodens artilleriregemente.

Bil. nr 52.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

arvode

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Chef.............

Överstelöjtnant........

1

1

Ob 1

Oa 5

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

i

i

i

Ca 7

Ca 12

Ca 7

Majorer............

3

Oa 4

Kaptener...........

13

Oa 3

B. Personal med arvoden.

Löjtnanter ..........

20

Oa 2

Fänrikar............

7

Oa 1

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Underofficerare.

Tygunderofficerare.......

Underofficer, biträde åtregements-

2

2130

Regementskassör .......

1

UO 3

intendenten.........

1

2130

Styckjunkare .........

12

UO 2

Sergeanter ..........

18

UO 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

havare.

Manskap.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Furirer............

54

Ma 3

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Konstaplar..........

54

Ma 2

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Meniga............

lil

Ma 1

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 731 650: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor oell

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — „ g 012:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 15 938: —

Summa förslagsanslag kronor 756 600: —

Bil. nr 53.

Stat

för officerare och underofficerare vid luft värnsartilleriet.

Ordinarie beställnings- havare.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Officerare.

Underofficerare.

Regementschefer .......

2

Ob 1

Regementskassörer.......

2

UO 3

Överstelöjtnanter.......

3

Oa 5

Styckjunkare.........

24

UO 2

Majorer............

7

Oa 4

Sergeanter ..........

UO 1

Kaptener...........

25

Oa 3

Löjtnanter...........

29

Oa 2

Fänrikar ...........

15

Oa 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare, förslagsvis.......kronor 800 400: —

Summa förslagsanslag kronor 800 400: —

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Stat

för Karlsborgs luftvärnsregemente. 1

Bil. nr 54.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

B. Personal med arvoden.

havare.

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer............

53

Ma. 3

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Konstaplar..........

42

Ma. 2

Tygunderofficerare.......

2

2130

Meniga............

120

Ma. 1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2130

Musikpersonal.

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Civil personal.

Musikstyckjunkare.......

1

UO 2

Garnisonspastor, arvode ....

1

3 000

Musiksergeanter........

3

UO 1

Musikfurirer..........

3

Ma 3

Musikkonstapel........

1

Ma 2

C. Icke-ordinarie befattnings-

Musikvicekonstaplar och meniga

5

Ma 1

bavare.

Civilmilitär personal m. fl.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Eldare av 2. klassen......

1

MEo 5

Maskinist...........

1

Ca 12

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 296 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 282 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 492: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: —

ovanstående civil personal.............. » 3 0O0: — „ J2 012:

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 13 738: —

Summa förslagsanslag kronor 322 650: —

s. 241 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

241

Stat

för Östgöta luftvärnsregeuiente.

Bil. nr 55.

Lönegrad

tal

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-

havar e.

Manskap.

Furirer............

51

Ma 3

Konstaplar..........

42

Ma 2

Meniga............

120

Ma 1

Civilmllitär personal m. fl.

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Lönegrad

tal

resp.

B. Personal med arvoden.

arvode

Pensionerad personal.

Tygofficer...........

1

3180

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Tygunderofficerare.......

2

2 130

Underofficer, biträde åtregements-

intendenten.........

1

2130

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

2

MEo 5

Husmoder av 1. klassen ....

1

MEo 8

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 262 200: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 282: —

ovanstående pensionerad personal........... » 11 700: — » ^ 932-_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 11 918: —

Summa förslagsanslag kronor 286 100: —

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sand. Nr 159.

298 40

16

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

Bil. nr 56.

för officerare och underofficerare m. fl. rid ingenjörtrupperna.

Ordinarie beställnings-

An-

tal

Lönegrad

havare.

Officerare.

Inspektör ...........

i

Ob 2

Överste............

i

Oa 6

Överstelöjtnanter.......

3

Oa 5

Majorer............

5

Oa 4

Kaptener...........

28

Oa 3

Löjtnanter ..........

39

Oa 2

Fänrikar ...........

12

Oa 1

An-

tal

Lönegrad

Underofficerare.

Fanjunkare..........

Sergeanter ..........

26

45

UO 2

UO 1

Civilmilitär personal.

Ingenjörförrådsförvaltare . . .

3

Ca 18

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 948 000:

Summa förslagsanslag kronor 948 000:

Bil. nr 57.

Stat

för Svea ingenjörkår.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

arvode

A. Ordinarie beställning-s-

havare.

Pensionerad personal.

Manskap.

Furirer............

Korpraler...........

Vicekorpraler och meniga . . .

35

17

62

Ma 3

Ma 2

Ma 1

Expeditionsunderofficer ....

Tygunderofficer........

Underofficer, biträde åt regements- intendenten........

i

i

i

2130

2130

2130

Förvaltningsunderofficer ....

i

2130

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

1

1

Ca 12

Ca 7

O. Icke-ordinarie befattnings-

Maskinist...........

1

Ca 12

havare.

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 2. klassen .....

1

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis.....kronor 157 600: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 2 köksföreståndare 210 resp. 30

kronor och 1 furageuppbördsman 210 kronor.....kronor 450: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._»_13 530: —

Summa förslagsanslag kronor 180 100: —

s. 243 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

243

Stat

Bil. nr 58.

för Göta ingenjörkår.

An-

Lönegrad

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

arvode

B. Personal nied arvoden.

tal

resp.

arvode

havare.

Pensionerad personal.

Manskap.

Furirer............

33

Ma 3

Expedition sund erofficer ....

f

2130

Korpraler.........

17

Ma 2

Tygunderofficer........

1

2130

Vicekorpraler och meniga . . .

62

Ma 1

Underofficer, biträde åt regements- intendenten . . .

1

2 130

Förvaltningsunderofficer ....

1

2130

Civilmilitär personal m. fl.

1

Vapenhantverkare . . .

1

Ca 12

C. Icke-ordinarie befattnings-

Förrådsvaktmästare ....

1

Ca 7

havare.

Maskinist..........

1

Ca 12

Förrådsman......

2

MEo 5

Eldare av 1. klassen......

2

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 152 900:_

2. Arvoden till

ordinarie bestållningsliavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420:_

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . » 7 860:_

Summa förslagsanslag kronor 169 700: —

Anm. Den för kustingenjöretablissementet i Karlskrona avsedda befattningen för en eldare av

1. klassen må vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas med ordinarie innehavare,

utan skall därefter, därest etablissementet då fortfarande kvarstår under lantförsvarets

förvaltning, tillsvidare uppehållas medelst vikarie.

Bil. nr 59.

Stat

för Gotlens ingenjörkår.

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

arvode

havare.

Manskap.

Furirer.......

25

Ma 3

Korpraler........

16

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

56

Ma 1

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare . . .

1

Ca 12

Förrådsvaktmästare .

1

Ca 7

Maskinist..........

1

Ca 12

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

B. Personal med arvoden.

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer

i

2130

Tygunderofficer ....

i

2130

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten . .

i

2130

Förvaltningsunderofficer ....

i

2130

C. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsmän . . .

2

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... kronor 131530''_

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare 210 kronor och

1 furageuppbördsman 210 kronor...........kronor 420: —

ovanstående pensionerad personal........ » 8 520-_

„ ---—i— » 8 940: —

o. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis. . » 9 530''_

Summa förslagsanslag kronor 150 000: —

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 60.

stat

för Signalregementet. 1

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

arvode

havare.

Civilmilitär personal m. fl.

Officerare.

Signalförrådsförvaltare.....

i

Ca 18

Chef.............

1

Ob 1

V apenhantverkare.......

i

Ca 12

Överstelöjtnant........

1

Oa 5

Förrådsvaktmästare......

i

Ca 7

Majorer............

3

Oa 4

Maskinist...........

i

Ca 12

Kaptener...........

13

Oa 3

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Löjtnanter ..........

16

Oa 2

B. Personal med arvoden.

Underofficerare.

Pensionerad personal.

1

UO 3

Mobiliseringsofficer......

i

3180

Regementskassör .......

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Fanjunkare..........

10

UO 2

Tygunderofficer........

i

2130

Sergeanter ..........

15

UO 1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

i

2130

Förrådsnnderofficerare.....

4

2 130

Manskap.

Ma 3

Furirer............

56

C. Icke-ordinarie befattnings-

Korpraler...........

27

Ma 2

havare.

Vicekorpraler och meniga . . .

102

Ma 1

Förrådsman..........

2

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

Biträdande husmoder.....

1

MEo 4

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 651 900: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen envar av 2 köksföreståndare 210

kronor och envar av 2 furageuppbördsmän 210 kronor . kronor 840: —

ovanstående pensionerad personal............ » 18 090: — » 18 930: —

3. Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ■ » 13 370: —

Summa förslagsanslag kronor 684 200: —

Anm. 1. Därest beställning såsom kapten eller löjtnant besättes med annan officer än sådan,

som i samband med regementets uppsättning dit överflyttas från den gemensamma

staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, skall

vederbörande äga uppbära arvode, motsvarande lönen i vederbörlig beställning.

Anm. 2. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport

till annan beställning i innehavande grad inom armén.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

245

Bil. nr 61.

Stat

för officerare och underofficerare vid trängen.

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

havare.

Officerare.

Inspektör ...........

1

Ob 2

Överstar ...........

2

Oa 6

Överstelöjtnanter.......

2

Oa 5

Maj orer............

6

Oa 4

An-

tal

Lönegrad

Kaptener...........

27

Oa 3

Löjtnanter...........

33

Oa 2

Fänrikar ...........

8

Oa 1

Underofficerare.

Fanjunkare..........

31

UO 2

Sergeanter ...........

45

UO 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 867 000: —

Summa förslagsanslag kronor 867 000: —

Bil. nr 62.

Stat

för Svea trängkår. 1

!

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

B. Personal med arvoden.

arvode

havare.

Pensionerad personal.

Manskap.

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Furirer............

22

Ma 0

Tygunderofficer .......

1

2130

Korpraler...........

15

Ma 2

Underofficer, biträde åt regements-

Vicekorpraler och meniga . . .

40

Ma 1

intendenten.........

Underofficer, furageuppbördsman

1

2130

m. m.............

1

2 130

Clvilmllitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

C. Icke-ordinarie befattnings-

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

havare.

Maskinist...........

1

Ca 12

Förrådsman..........

2

MEo 5

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 110178: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ g 730, _

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 892: —

Summa förslagsanslag kronor 127 800: —

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Kungl, Majus proposition nr 159.

Bil. nr 63.

stat

för Göta trängkår.

Lönegrad

Lönegrad

resp.

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

B. Personal med arvoden.

havare.

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer...........

22

Ma 3

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Korpraler...........

15

Ma 2

Tygunderofficer........

1

2130

Vicekorpraler och meniga . . .

40

Ma 1

Underofficer, biträde åt regements-

intendenten.........

1

2 130

Underofficer, furageuppbördsman

m. m.............

1

2130

Civilmilitär personal m. fl.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

C. Icke-ordinarie befattnings-

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

havare.

Maskinist...........

1

Ca 12

Förrådsman..........

2

MEo 5

1 Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 109 590: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... » 8 520: — „ 8 730:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 580: —

Summa förslagsanslag kronor 126 900: —

Bil. nr 64.

Stat

för Norrlands trängkår. 1

Lönegrad

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

arvode

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

tal

resp.

arvode

havare.

Officer, chef för arméns hund-

Manskap.

väsende...........

i

3180

22

Ma 3

Expeditionsunderofficer ....

i

2130

Korpraler...........

Vicekorpraler och meniga . . .

15

40

Ma 2

Ma 1

Tygunderofficer........

Underoffieer.biträde åt regements- intendenten.........

i

i

2 130

2130

Underofficer, furageuppbördsman

m. in.............

i

2130

Tillsyningsman vid arméns hund-

Civilmilitär personal m. fl.

gård............

i

2 130

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

Eldare av 1. klassen......

1

1

1

1

Ca 12

Ca 7

Ca 12

Ca 7

O. Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman..........

Vaktmästare vid arméns hundgård

2

1

MEo 5

MEo 5

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor lil 360: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal........... n 13 830: — » 14 040: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . ■>_12 600: —

Summa förslagsanslag kronor 138 000: —

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

247

Stat

för Skånska tiängkåren. 1

Bil. nr 65.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Maskinist...........

1

Ca 12

havare.

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Manskap.

Furirer............

22

Ma 3

B. Personal med arvoden.

Korpraler...........

15

Ma 2

Vicekorpraler och meniga . . .

40

Ma 1

Pensionerad personal.

Musikpersonal.

Expeditionsunderofficer ....

Tygunderofficer........

1

1

2130

2130

Musikdirektör.........

1

Oa 2

Underofficer, biträde åtregements-

Musikfanjunkare........

1

UO 2

intendenten.........

1

2130

Musiksergeanter........

3

UO 1

Underofficer, furageuppbördsman

Musikfurirer..........

3

Ma 3

m. m.............

1

2130

Musikkorpral.........

1

Ma 2

Musikvicekorpraler och meniga .

5

Ma 1

C. Icke-ordinarie befattnings-

Civilmilltär personal m. fl.

havare.

Vapenhantverkare.......

1

Ca 12

Förrådsman..........

2

MEo 5

Förrådsvaktmästare......

1

Ca 7

Husmoder av 2. klassen ....

1

MEo 6

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 122 856: —

2. Arvoden till

ordinarie beställningshavare, nämligen 1 köksföreståndare kronor 210: —

ovanstående pensionerad personal............ » 8 520: — ,, g 730:_

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . . » 8 214: —

Summa förslagsanslag kronor 139 800: —

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Stat

för Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Bil. nr 66.

Personal med arvoden.

Antal

Arvoden

Militär personal på aktiv stat.

Styresmannen vid Akers krutbruk (representationskostnader)......

i

2 000

Arbetsofficer vid ammunitionsfabriken å Karlsborg...........

Arbetsofficerare vid Akers krutbruk, gevärsfaktoriet och ammunitions-

i

1500

fabriken på Marieberg.......................

4

1200

Besiktningsofficer och skottställningsofficer vid gevärsfaktoriet ....

Skottställningsunderofficer vid gevärsfaktoriet och besiktningsbiträde vid

2

1020

Akers krutbruk...........................

Besiktningsoffieerare vid ammunitionsfabrikerna och tygofficeren vid Stock-

2

750

holms tygstation..........................

3

600

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare m. fl., arvoden................

10

2130

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.......................kronor 13 640: —

pensionerad personal......................... ■ ■_» 21 BOO: —

Summa kronor 34 940: —

Bil. nr 67.

Stat

för sjukvårdsväsendets förrådspersonal. 1

A. Ordinarie beställningshavare.

Antal

Lönegrad

resp.

arvode

Sjukvårdsförrådsförvaltare......................

i

Ca 15

Förrådsvaktmästare..........................

B. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

3

Ca 7

Förrådsunderofficer..........................

C. Icke-ordinarie befattningshavare.

1

2130

Förrådsman..............................

9

MEo 5

1. Löner till ovanstående ordinarie beställ ningshavare, förslagsvis......kronor 16 500: —

2. Arvoden till ovanstående pensionerad personal.............. » 2 130: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . ._» 27 170: —

Summa förslagsanslag kronor 45 800: —

s. 249 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

249

Bil. nr 68.

Stat

för Väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition.

—

Antal

...... i

Arvoden

Person 1 med arvoden.

Kårchef................................

i

3 000

Adjutant ur ingenjörtruppema.....................

i

900

Adjutant ur väg- och vattenbyggnadskåren...............

1

1 500

Expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer............

i

2 130

Arvoden till ovanstående personal................... ■ ■ ■ kronor 7 530: ■

Summa kronor 7 530: —

Bil. nr 69.

Stat

för Armémuseum.

Ordinarie befattningshavare.

Civil personal.

Antal

Lönegrad

Styresman ..............................

i

A 27

Museiteknisk assistent.......................

1

A 21

Bustmästare..............................

i

A 13

Biträde för textilvården........................

i

A 6

Vaktmästare .............................

3

A 5

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 41 400: —

2. Arvode till en extra assistent.......................» 1 200: —

Summa förslagsanslag kronor 42 600: —

Anm. Åtnjuter innehavare av ordinarie befattning pension för statstjänst, skall å lönen avdragas

ett belopp motsvarande honom tillkommande pensionsförmåner, dyrtidstillägg

oberäknat.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 70.

Stat

föi1 Arméns sjuksköterskekår.

Antal

Lönegrad

|

Icke-ordinarie befattningshavare.

Sjuksköterskor...........................

30

MEo 7 |

1. Löner till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor 128 500: —

2. För anställande av extra sjuksköterskor................. » 10 500: —

3. Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse ... » 5 400: —

Summa förslagsanslag kronor 144 400: —

Anm. 1. Let i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor,

dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom,

dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad

sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands

etablissement m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med

bränsle och lyse disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse för beredande av

dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken bostad icke

kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

Bil. nr 71.

Stat

för Polispersonalen i Boden och å Karlsborg.

Antal

Lönegrad

Ordinarie beställningshavare.

Clvilmllitär personal.

Boden.

Poliskommissarie

Överkonstaplar

Konstaplar . .

A Karlsborg.

Överkonstapel

Konstaplar1) .

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 145 900: —

2. Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning . » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 146 500: — *)

*) Vid inträffande avgång i konstapelsbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning indragas.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

251

Bil. nr 72.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. fl. ersättningar.

A. Arvoden

till ordinarie

befattningshavare

med

avlöning från

anslag under

fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret,

m. fl.

B. Arvoden

till vissa civila

icke-ordinarie

befattningshavare

m. fl.

ersättningar.

I. arméfördelningen.

Kronor

Kronor

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.........

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . .

Tillsyningsman för övningsfältet Ljungbyhed (disponeras av

arméfördelningschefen) ..........

» för byggnader å Ljungbyhed........

» för lantförsvarets samtliga fastigheter i Landskrona

...................

» vid Kronobergshed ............

» för Skedala hed..............

» över kronans egendom i Varberg.....

» vid Rosenholm ..............

» » Bredåkra f. d. mötesplats .......

» » Senoren ................

» » Rinkaby skjutfält och byggnader ....

I Tygvaktare vid ammunitionsförrådet å N. Lingenäset ....

I Vaktare vid Råbelövs kruthus...............

För uppbörden och redovisningen vid Råbelöv.......

Förvaltare och tillsyningsman vid Skillingaryds skjutfält . .

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen å övningsfältet

vid Halmstad..........

» » biträde vid skötseln av Rinkaby skjutfält .

» » » » tillsyn av övningsfältet vid Ränneslätt

..................

Kokerska vid Södra skånska infanteriregementet......

» » Skånska kavalleriregementet.........

2 kokerskor vid Wendes artilleriregemente.........

Kokerska vid Göta ingenjörkår ..............

» » Skånska trängkåren............. II.

348

348

642

336

414

450

234

60

630

600

200

120

582

348

468

1584

50

300

350

822

822

1644

822

822

II. arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.........

Kontorsbiträde vid arméfördelningens stabsexpedition ....

Tillsyningsman å Rommehed................

» » Sollefteå läger och eldare vid f. d. sjukhus- i

paviljongen därstädes..................

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen:

å övningsfältet vid Östersund..............

» » » Falun................

» » » Rommehed..............

» » » Gävle................

Vaktare vid kruthuset i Östersund.............

Kokerska vid Norrlands dragonregemente .........

a n n trängkår .............

348

2 052

1410

450

100

250

250

200

522

822

822

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl. Majus proposition nr 159.

A. Arvoden

till ordinarie

befattnings*

havare med

avlöning från

anslag under

fjärde huvud- titeln, lantför-

B. Arvoden

till vissa civila

ieke-ordinarie

befattnings- havare m. fl.

ersättningar.

svaret, m. fl.

III. arméfördelningen.

Kronor

Kronor

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen......

_

348

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . .

Tillsyningsman över kronans byggnader:

—

96

vid Karlstens fästning........

—

768

å skansen Kronan...................

» Axvall samt för Skaraborgs regementes intendenturmateriel

iso

därstädes ...........

_

748

Tillsyningsman över byggnader å Backamo.......

_

234

» för Trossnäs f. d. mötesplats........

—

250

» vid Remmene skjutfält...........

—

348

» » Karlsborgs skjutfält........

— *

800

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen å övningsfältet:

vid Skövde.......

_

300

» Borås.........

_

150

» Uddevalla..........

400

Vaktare vid Tånga bed ....

A Karlsborg:

—

348

organisten.............

400

_

vårdaren av tornuret........

100

brandchefen.....

720

för tillsyn av ångspruta........

200

» » » motorspruta.....

_

200

Kokerska vid Livregementets husarer

_

822

» » Göta trängkår................

—

822

IV. arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen.......

_

348

Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . .

Tillsyningsman vid förutvarande landstormsförrådsbyggnaden

—

550

i Roslagskulla.............

—

60

Domänofficer för Järvafältet................

För sjukvårdstjänstens bestridande vid Göta livgardes fästnings-

—

3 480

bataljon...................

800

—

Tillsyningsman för Livregementets grenadjärer skjutbana .

—

100

» » vissa lägeretablissemang å Malmen . . .

—

300

11 » ingenjörtruppernas övningsfält å Laxön .

—

1710

» å Sanna hed samt för kronans byggnader och

materiel därstädes.........

_

300

Skogvaktare för biträde vid skötseln av skogen:

å övningsfälten vid Örebro ........

_

50

» » » Linköping.......

—

400

» » » Uppsala.........

—

75

» » » Strängnäs........

_

300

» Vaxön ....

200

Marma skjutfält:

förrådsförvaltare ......

1410

vaktare.......

skogvaktare.....

1 1

1050

250

Signalregementet:

för resor till och från Nedre Frösunda:

bataljonsläkaren......

150

regementsveterinären vid veterinärinspektionen......

—

75

s. 253 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

253

A. Arvoden

till ordinarie

befattningshavare

nied

avlöning från

anslag under

fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret,

m. fl.

Kronor

förrådsförvaltare!!....................

signalförrådsförvaltaren.................

Köksföreståndare och furageuppbördsman vid krigsskolan . .

» vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

» och furageuppbördsman vid ridskolan . . .

a vid arméns underofficersskola ......

Furageuppbördsman vid arméns underofficersskola.....

Kokerska vid Livregementet till häst............

n n Svea ingenjörkår...............

n » Signalregementet ..............

ii ii Svea trängkår................

Övre Norrlands trupper.

Till juridiskt biträde vid Övre Norrlands trupper......

Vissa arvoden att utbe talas från staben vid Övre Norrlands trupper

Tillsyningsman för kronans byggnader och materiel å Vännäs

läger samt för biträde vid skötseln av skogen därstädes .

Eldare vid permanent anläggning (VIII) inom Bodens fästning

Brandchef vid Bodens fästning...............

För tillsyn av den för garnisonen gemensamma brandredskapen

m. m........................

Elektricitetsverket i Boden:

eldare..........................

för tillsyn av maskinell utrustning............

ii ii » högspänningsledningar m. m.........

Eldare och gårdskarl vid kommendants- och fortifikations
byggnaderna.

.....................

Förrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen i Boden:

1 förrådshandräckningskarl 2 604 kronor och 1 d:o 2 520

kronor, 1 kontorsvakt 1 050 kronor...........

Till chefens för intendenturförrådet i Boden förfogande för

anlitande av besiktningsman vid förrådet (beloppet må, örn

så erfordras, helt eller delvis disponeras även å annan än

ordinarie befattningshavare, vilken tages i anspråk för förekommande

besiktningsgöromål) högst...........

Köksföreståndare vid tredje intendenturkompaniet.....

Kokerska vid Norrbottens artillerikår ...........

ii ii Bodens ingenjörkår.............

» ii tredje intendenturkompaniet.........

Gotlands trupper.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet på Gotland.....

Uppbördsman vid kronobageriet å Visborgs slätt......

Tillsyningsman vid Tofta skjutfält.............

Tingstäde:

tillsyningsman vid byggnader, fästningsverk och fortifikationens

förråd.....................

köksföreståndare samt furage- och bränsleuppbördsman vid

bevakningsstyrkan..................

354'')

144 ‘)

144 >)

210 ‘)

210 >)

B. Arvoden

till vissa civila

icke-ordinarie

befattningshavare

m. fl.

ersättningar.

Kronor

468

1500

144 ‘)

144

150

150

936

1116

936

822

348

1290

1020

2 706

420

240

200

260

2 256

6174

822

822

822

234

1200

800

720

*) Arvodet utgår endast under förutsättning att befattningen uppehälles av personal på aktiv

stat eller övergångsstat.

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Kungl. Majus proposition nr 159.

A. Arvoden

B. Arvoden

till vissa civila

befattnings-

avlöning från

icke-ordinarie

befattnings-

fjärde huvud- titeln, lantför-

havare m. fl.

ersättningar.

svaret, m. fl.

Kronor

Kronor

kokerska vid bevakningsstyrkan ....

732

Kokerska vid Gotlands artillerikår.........

--

822

Tygdepartementets fabriker och anstalter.

Ledaren av arbetena vid artilleriets huvudlaboratorium . .

Portvakt vid Stockholms tygstation, huvudingången, förutom

468

—

fri bostad, lyse och vedbrand ....

Portvakt vid Stockholms tygstation, ingången Sibyllegatan 4,

—

348

förutom fri bostad, lyse och vedbrand . .

Väktaren vid kruthuset å Sidön, med skyldighet att där hålla

—

348

båt.............

_

582

Väktaren vid Karlsborgs kruthus.......

—

1500

Kemontdepåernas personal, förslagsvis . . .

Arvoden m. m. åt landstormsområdesbefälhavare och land-

—

78 600

stormsförrådsförvaltare...........

—

250 000

Kronor

6174

394 992

Summa förslagsvis kronor

401166

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

255

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber oell truppförband m. 11.

Kronor.

Kronor.

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater för:

Generalitetet oell personalkårer.

Generalitetet..................

173 100

Generalstabskåren................

510 300

Artilleristabskåren................

123 800

Fälttvgkåren ..................

1 234 700

Fortifikationskåren................

329 700

Intendenturkåren ................

1277 800

Fältläkarkåren..................

800 600

Fältveterinärkåren...............

239 000

4 689 000

Staber, Inspektioner m. m.

Arméstaben jämte krigsarkivet..........

310 000

Truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och ve-

terinärinspektionerna.............

97 600

Arméfördelningsstaberna m. m...........

288 6b0

Rullföringsbefälhavare med biträden.......

533 160

1 229 360

Undervisningsverken.

Krigsskolan...................

346 350

Krigshögskolan.................

135 960

Artilleri- och ingenjörhögskolan.........

177 200

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet ....

175 940

Ridskolan....................

72 100

Artilleriets skjutskola .............

57 900

Arméns underofficersskola............

347 000

1 312 450

Truppförbanden m. m.

Infanteriet.

1

Svea livgarde..................

967 700

I

Värmlands regemente..............

488 800

Livregementets grenadjärer...........

729 700

Livgrenadj ärregementet.............

709 750

Jämtlands fältjägarregemente..........

749 700

Norra skånska infanteriregementet........

684 250

Södra » » ........

669 850

Upplands regemente...............

733 500

Skaraborgs regemente..............

668 400

Södermanlands » ..............

657 780

Kronobergs » ..............

693 200

Jönköpings-Kalmar regemente..........

657 500

Dalregementet..................

713 400

Hälsinge regemente...............

729 700

Alvsborgs » ...........

717 900

Hallands » ..........

689 600

Bohusläns m .......

693 600

Gotlands infanteriregemente...........

721 600

Norrbottens regemente .........

822 400

Västerbottens »

746 000

Västernorrlands » ..........

737 740

14 982 070

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor.

Kavalleriet.

1 Livregementet till häst.............

707 400

Skånska kavalleriregementet........

665 100

Livregementets husarer.............

524 500

1 Norrlands dragonregemente...........

547 150

2 444 150

Artilleriet.

■ Svea artilleriregemente .............

860 900

1 Göta » ............

842 700

"Wendes » .....

753 500

Norrlands » ....

810 850

| Norrbottens artillerikår............

364 650

Smålands arméartilleriregemente.......

881 500

| Gotlands artillerikår.............

413 100

! Bodens artilleriregemente......

Officerare och underofficerare vid luftvärns artil-

756 600

lenet.........

800 400

Karlsborgs luftvärnsregemente..........

322 650

Ostgöta luftvärnsregemente......

286 100

7 092 950

Ing enj örtrupp erna.

Officerare och underofficerare m. fl. vid ingen-

jörtrupperna...........

948 000

1

Svea ingenjörkår.........

180 100

Göta » ....

169 700

Bodens »

150 000

1 447 800

Signaltrupperna.

i Signalregementet......

—

684 200

!

Trängtrupp erna.

! Officerare och underofficerare vid trängen

867 000

Svea trängkår......

127 800

Göta » ......

126 900

Norrlands trängkår . .

138 000

Skånska trängkåren . . .

139 800

1 399 500

Ty g departementets fabriker och anstalter.....

—

34 940

Sjukvårdsväsendets förrådspersonal.....

—

45 800

Väg- och vattenbyggnadskårens chefs expedition ....

—

7 530

Armémuseum.......

—

42 600

Arméns sjuksköterskekår.......

—

144 400

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och å Karlsborg .

—

146 500

35 703 250

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

257

Summa

kronor.

B. Löner till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis............

455 000

C. Börligt tillägg, förslagsvis.....................

2 250 000

D. Kallortstillägg, förslagsvis.....................

100 000

E. Felräkningspenningar, förslagsvis..................

16 000

F. Hyres- och ortstillägg, förslagsvis..................

290 000

G. Anställningspenningar, förslagsvis .................

74 000

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis

100 000

I. Lönefyllnad åt musikdirektörer, förslagsvis.............

7 980

J. Kostnader för musikelever.....................

23 940

K. Gottgörelse för tjänstehastar, förslagsvis..............

7 500

L. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden, för-

slags vis.............................

22 000

M. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, förslagsvis.......

720 000

N. Vissa arvoden m. m., förslagsvis..................

401166

0. Avlöning till civila skrivbiträden, förslagsvis.............

200 000

P. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat, för-

slagsvis.............................

165 000

Q. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.,

förslagsvis............................

50 000

Summa kronor

40 585 836

Avdrag till följd av att vissa nytillkommande befatt-

ningar beräknas bliva tillsatta först den 1 okto-

ber 1940 ..................kronor

250 000

Avgår till följd av att personal å övergångsstat be-

räknas uppehålla vissa å stat uppförda, för pen-

sionerad personal avsedda befattningar..... »

100 000

! Återstå kronor

40 235 836

Bihang till riksdagens protokoll 1!)40.

1 sami. Nr 159.

2D8 40 ] 7

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Majlis proposition nr 159.

Stat

för Garnisonssjukhuset!.

Bil. nr 74.

Lönegrad

Lönegrad

tal

eller

arvode

tal

eller

arvode

Karlsborg1.

B. Icke-ordinarie befatt-

A. Ordinarie beställnings-

ningshavare.

havare.

Extra bataljonsläkare.....

i

MEx 22

Bataljonsläkare........

i

Ca 22

Sjuksköterskor.........

Assistentsköterskor.....

6

2

MEo

MEo

7

5

Skrivbiträde.........

1

MEo

2

B. Personal med arvoden.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad

G. Betjäningspersonal.

med bränsle och lyse ....

i

1740

1 köksföreståndarinna, 1 kokerska,

9 sjukhusbiträden, 3 köksbiträ-

C. Icke-ordinarie befatt-

den.

ningshavare.

Sjuksköterskor.........

4

ME o 7

Linköping.

Assistentsköterskor......

2

MEo 5

Köksförestånderska av 1. klassen

1

ME o 8

A. Personal med arvoden.

Skrivbiträde........

1

MEo 2

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

1

2 240 >)

D. Betjäningspersonal.

B. Icke-ordinarie befatt-

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska,

ningshavare.

6 sjukhusbiträden, 4 köksbiträ-

den.

Extra bataljonsläkare.....

1

MEx 22

Sjuksköterskor.........

6

MEo

7

Assistentsköterska.......

1

MEo

5

Skövde.

A. Personal med arvoden.

C. Betjäningspersonal.

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

1

2 240'')

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska,

Sjukgymnast.........

1

792 ''

3 sjukhusbiträden, 3 köksbi- träden.

B. Icke-ordinarie befatt-

ningshavare.

Sollefteå.

Extra bataljonsläkare.....

1

MEx 22

A. Personal med arvoden.

Sjuksköterskor.........

6

MEo 7

Assistentsköterskor......

4

MEo 5

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

1

2 240‘)

Skrivbiträde.........

1

MEo 2

B. Icke-ordinarie befatt-

C. Betjäningspersonal.

ningshavare.

1 eldare och gårdskarl, 1 foto-

Extra bataljonsläkare.....

2

MEx 22

grafiskt biträde, 3 kokerskor,

Sjuksköterskor.........

6

MEo

7

11 sjukhusbiträden, 4 köksbi-

Assistentsköterskor......

4

MEo

5

träden.

Köksförestånderska av 1. klassen

1

MEo

8

Eksjö.

A. Personal med arvoden.

Sjukhusväbel, tillika förvaltare .

Skrivbiträde..........

C. Betjäningspersonal.

1 eldare och gårdskarl, 1 kokerska,

1

MEo

2

1

2 240 ‘)

10 sjukhusbiträden, 1 röntgen-

Sjukgymnast.........

1

792

biträde, 7 köksbiträden.

'') Därav 500 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

259

Lönegrad

Lönegrad

Boden.

tal

eller

arvode

C. Icke-ordinarie befattnings-

tal

eller

arvode

havare.

A. Ordinarie beställnings- havare.

Extra bataljonsläkare.....

5

MEx 22

Husmoder...........

1

MEo 9

Regementsläkare .......

2

Ca 26

Operations- och röntgensköterskor

3

MEo 7

Maskinist...........

1

Ca 12

Sjuksköterskor.........

17

MEo 7

Eldare av 1. klassen......

1

Ca 7

Assistentsköterskor......

171)

MEo 5

Trädgårdsmästare.......

1

MEo 8

Automobilförare........

1

MEo 6

B. Personal med arvoden.

Kontorsbiträden........

Skrivbiträden.........

2

3

MEo 4

MEo 2

a) Pensionerad personal.

Köksförestånderska av 1. klassen

Biträdande köksförestånderska,

1

MEo 8

Sjukhusintendent.......

1

3180

tillika överkokerska.....

1

MEo 4

Förrådsförvaltare, tillika biträde

Tvättförestånderska......

1

MEo 4

åt intendenten........

1

2 440

Sjukhusväbel.........

Sjukhuskassör.........

1

1

2 440

2 440

D. Betjäningspersonal.

2 eldare, 2 portvakter, 2 koker-

skor, 51 kvinnliga sjukhusbi-

b) Civil personal.

träden, 17 köksbiträden, 4 bader- skor, 5 städerskor, 6 tvättbi-

Läkare vid reumatikeravdel-

träden, 2 sömmerskor, 2 tele-

ningen, arvode........

1

Ca 22

fonister, 1 maskinsättare och

Sjukgymnaster.........

2

2 100

1 snickare..........

—

—

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 35 500: —

2. Arvoden till ovanstående personal med arvoden............ » 35 051: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare:

grundavlöningar m. m...............kronor 323 730: —

avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis...... » 38 894:— „ 362 624:_

4. Arvoden å 1170 kronor till regementsläkarna vid garnisonssjukhuset iBoden » 2 340: —

5. För anställande av ovanstående betjäningspersonal, förslagsvis..... » 178 000: —

6. Till beredande av tjänstledighet åt personalen samt till vikariatsersättning

under sjukdom jämte sjukvård och underhåll åt sjuk personal, förslagsvis » 40 000: —

7. Till hyresersättning åt personal, som icke kan beredas inkvartering å sjuk
-

huset i Boden ............................ » 10 800: —

8. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... » 36 000: —

9. Dyrtidstillägg, förslagsvis....................... » 12 885: —

10. Arvoden och särskilda ersättningar jämlikt avtal med landsting m. m.,

förslagsvis............................. » 106 800: —

Summa förslagsanslag kronor 820 000: —

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Anm. 7.

Före den 1 juli 1939 anställda undersköterskor med lön enligt lönegrad K 1 av löneplanen

för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt kungörelsen nr 215/1928,

vilka icke kunna vinna anställning såsom assistentsköterskor, må tills vidare bibehållas

vid oförändrad anställning och skall under tiden motsvarande antal befattningar för

assistentsköterskor hållas vakant.

Viss under rubriken »Betjäningspersonal» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner

enligt av Kungl. Majit utfärdade bestämmelser.

Sjukhusintendenten vid garnisonssjukhuset i Boden åtnjuter — förutom arvode — fri

bostad med bränsle och lyse.

Det ankommer på maskinisten vid garnisonssjukhuset i Boden eller endera av eldarna

därstädes att enligt kommendantens i Bodens fästning bestämmande tjänstgöra såsom

biträdande automobilförare.

Trädgårdsmästaren vid garnisonssjukhuset i Boden är skyldig att jämväl tillhandagå

truppförbanden och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i

trädgårdsärenden.

Vid sjukhusen må anställas sjuksköterskeelever mot åtnjutande av naturaförmåner

eller ersättning därför enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser till följande

antal: Karlsborg 4, Skövde 7, Eksjö 6, Linköping 5, Sollefteå, 8 och Boden 20.

Under punkt 4 angivet arvode utgår endast till regementsläkare vid garnisonssjukhuset

i Boden, som före den 1 juli 1939 i sådan egenskap åtnjutit dylikt arvode.

'') Därav 1 assistentbarnmorska.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Kungl. Maj:ts proposition nr 159

Bil. nr 15

Stat

för chefen för marinen och vid marinstaben anställd personal.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

Chefen för marinen.

B. Personal nied arvoden.

Chef för marinen.......

i

Ob 4

Militär personal på aktiv stat.

Chef för marinstaben.....

1

1892

Marinstaben.

Pensionerad personal.

A. Ordinarie befattnings-

Officerare...........

4

3180

havare.

Underofficerare........

4

2130

Förste expeditionsvakt.....

Kanslibiträde.........

i

i

A 7

A 7

Civil personal.

Kontorsbiträde ........

i

A 4

Juridiskt biträde........

1

1800

1.

2.

3.

4.

5.

Lön till chefen för marinen, förslagsvis.................

Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare vid marinstaben, förslagsvis

................................

Arvoden till ovanstående

militär personal på aktiv stat.............kronor 1 892: —

pensionerad personal................. » 21 240: —

civil personal..................... » 1800: —

Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m................kronor 4 320: —

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 360: —

Ortstillägg m. m. till marinattachéer . •................

kronor 20 854: —

» 12 189: —

24 932: —

4 680:- 40 000: —

Summa förslagsanslag kronor 102 655: —

Anm.. För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall att lämplig

personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

s. 261 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

261

Bil. nr 76.

Stat

för flottans officerskår, underofficerskår och sjömanskår m. fl.

Lönegrad

Lönegrad

Antal

resp.

Antal

resp.

arvode

arvode

Manskap.

A. Ordinarie beställnings-

Flaggkorpraler........

345

Mb 2

(befattnings-)havare.

Högbåtsman.........

160

Mb 1

Furirer...........

1200

Ma 3

Officerare.

Korpraler..........

185

Ma 2

Flaggman..........

Kommendör, chef för marin-

4

Ob 3

Meniga...........

Musikpersonal.

Musikdirektör........

2167

Ma 1

staben...........

Kommendör, chef för Karls- krona örlogsvarv.....

1

Ob 2

1

Oa 3

JOa 2 el.

\ Oa 3

1

Ob 2

Musikdirektör........

1

Kommendör, chef för Karls-

krona örlogsstation ....

1

‘) Ob 1

Civil personal.

Kommendör, chef för Stock- holms örlogsstation ....

Expeditionsvakter vid Karls-

1

Ob 1

krona örlogsstation ....

3

A 5

Kommendör, chef för Stock-

Expeditionsvakter vid Stock-

holms örlogsvarv.....

1

Ob 1

holms örlogsstation . . .

2

A 5

Kommendörer........

3

Oa 6

Kommendörkaptener av 1. gra- den ............

19

Oa 5

B. Personal å övergångs-

Kommendörkaptener av 2. gra-

stat.

2)

den............

19

Oa 4

Underofficerare av 3. graden .

1

Kaptener..........

138

Oa 3

Löjtnanter..........

132

Oa 2

C. Personal med arvoden.

Fänrikar ..........

30

Oa 1

Pensionerad personal.

Officerare..........

4

3180

Underofficerare.

Underofficerare.......

35

2130

Förrådsförvaltare......

Flaggunderofficerare.....

19

242

UO 3

UO 2

Civil personal.

3 000

Underofficerare av 2. graden .

421

UO 1

Advokatfiskal i Karlskrona . .

1

1. Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare:
officerare,

förslagsvis..............kronor 2 672 531: —

underofficerare, förslagsvis............ » 3 025 089: —

manskap, förslagsvis............... » 5 808 702: —

musikpersonal, förslagsvis............ » 15 448: -—

civil personal, förslagsvis ............»__________17 928: - kronor n 539 ggg. _

2. Löner och lönetillägg till ovanstående beställningshavare å övergångsstat,

förslagsvis.............................

3. Arvoden till ovanstående -

pensionerad personal................kronor 87 270: —

civil personal.................... » 3 000: —

4. Rep resen ta tion sbi drag till

a) befälhavande amiralen i Karlskrona........kronor 3 600: —

b) chefen för Västkustens marindistrikt....... » 1 500: —

4 000: —

90 270: —

5 100: —

'') Beställningshavare, som omedelbart före det nya militära avlöningsreglementets ikraftträdande

såsom chef för Karlskrona örlogsstation åtnjutit lön enligt lönegraden O 7, hänföres, så

länge han kvarstår i beställningen, till lönegraden Ob 2.

2) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Majit meddelade bestämmelser.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Kungl. Moj:ts proposition nr 159.

5.

6.

7.

8.

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis

............................... kronor

Lönetillägg åt visst underbefäl:

riktare, förslagsvis ................kronor 25 000: —

plutonbefälhavare vid luftvärnsartilleri och avstånds
observatörer,

förslagsvis............. » 14 000: -—

Hyres- och ortstillägg åt manskap, förslagsvis............ »

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis............ »

32 000: —

39 000: —

130 000: —

100 000: —

Summa kronor 11 940 068: —

Avgår från anslag under tionde huvudtiteln bekostade avlöningar till personalen

å statsisbrytarna, förslagsvis................. » Ilo 000: —

Summa förslagsanslag kronor 11830 068: —

Anni. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Anm. 7.

Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler

utökas med 1.

För högbåtsman avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal

(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare samt korpraler med underofficers

av 3. graden löneförmåner) tages i anspråk för bestridande av för högbåtsman

avsedda befattningar.

Vid vakanser inom flaggkorprals-, högbåtsmans-, furirs- och korpralsgraderna, utöver

i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till

avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap inom närmast lägre lönegrader.

För rekryteringens ändamålsenliga tillgodoseende må antalet meniga inom sjömanskåren

tidvis ökas under förutsättning att under övriga delar av budgetåret manskapsbeställningar

hållas vakanta till antal och tid motsvarande de sålunda övertaligas

sammanlagda anställningstid.

Av arvodet till advokatfiskal en i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöringspenningar.

För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall lämplig

personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

Såsom bidrag till uppvärmning av åt befälhavande amiralen i Karlskrona och chefen

för Karlskrona örlogsvarv anvisade tjänstebostäder utgå från bränsleanslaget 1000

kronor resp. 600 kronor.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159

263

Bil. nr 77.

Stat

för kustartilleriets ofiicerskär, underofficerskår och manskap m. fl.

Lönegrad

A. Ordinarie beställnings-

tal

resp.

havare.

Officerare.

Generalsperson, chef för kust-

artilleriet..........

i

Ob 3

Överste, kommendant i Vaxholms

fästning...........

Ob 2

Överstar ...........

2

Ob 1

Chef för Gotlands kustartilleri-

försvar, tillika chef för Gotlands

kustartillerikår .......

1

Oa 6

Överstelöjtnanter.......

6

Oa 5

Majorer............

11

Oa 4

Kaptener...........

47

Oa 3

Löjtnanter...........

49

Oa 2

Fänrikar ...........

18

Oa 1

Underofficerare.

Förrådsförvaltare.......

15

UO 3

Flaggunderofficerare .......

68

UO 2

Underofficerare av 2. graden . .

108

UO 1

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Manskap.

Flaggkorpraler.........

75

Mb 2

Furirer............

190

Ma 3

Korpraler...........

161

Ma 2

Meniga............

585

Ma 1

Musikpersonal.

/Oa 2 el.

1 Oa 3

Musikdirektörer........

2

B. Personal å övergångsstat.

Underofficer av 3. graden . . .

1

'')

C. Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Officerare...........

7

3180

Underofficerare........

19

2130

1.

2.

3.

4.

5.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare:

officerare, förslagsvis..............

underofficerare, förslagsvis...........

manskap, förslagsvis..............

musikpersonal, förslagsvis............

kronor

))

»

»

965 866: - 779 095:—

1 288 464: —

_13 550: ~ kronor 3 046 975: —

Lön och lönetillägg till ovanstående beställningshavare ä övergångsstat,

förslagsvis............................. ” 3 700: —•

Arvoden till ovanstående pensionerad personal............. » 62 730: —

Anställningspenningar enligt 7 § manskapsavlöningsreglementet, förslagsvis » 11 000: —

Hyres- och ortstillägg åt manskap, förslagsvis . ........... "_28000: —

Summa förslagsanslag kronor 3 152 405: —

Anni. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Anm. 5.

Därest den å staten uppförda underofficeren av 3. graden avgår, skall antalet flaggkorpraler

utökas med 1.

De beställningshavare vid kustartilleriet, som omedelbart före övergången till det nya

manskapsavlöningsreglementet innehade korpralsbeställning vid kustartilleriet och

vilka på grund av brist å furirsbeställningar icke befordrats till furirer men tillläggas

tjänsteställning såsom sådana, äga uppbära lön enligt lönegraden Ma 3. Av

å staten upptaget antal korpralsbeställningar hållas motsvarande antal vakanta.

Vid vakanser inom flaggkorprals- och furirsgraderna ävensom vid vakanser inom

korpralsgraden utöver de i anm. 2 omnämnda må de löner, som till följd därav inbesparas,

användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal manskap

inom närmast lägre lönegrader.

Av för pensionerade officerare avsedda befattningar skall 1 bestridas av pensionerad

fortifikationsutbildad officer. Av för pensionerade underofficerare avsedda befattningar

skola 3 bestridas av pensionerade fortifikationsutbildade underofficerare.

För pensionerad personal avsedda arvoden utgå tills vidare endast i det fall lämplig

personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

*) Avlöning utgår enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 78.

Stat

för mariningenjörkåren, marinintendenturk&ren, marinläkarkåren, marinens ecklesiastikstat

och marinens poliskår.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

I. Mariningenjörkåren.

arvode

arvode

B. Personal med arvoden.

A. Ordinarie beställnings-

Ögonläkare vid Sydkustens marin-

havare.

distrikt...........

i

4 500

Marinöverdirektör.......

1

Cb 2

Ögonläkare vid Ostkustens marin-

Marindirektörer av 1. graden . .

3

Ca 30

distrikt...........

i

3 500

Marindirektörer av 2. graden . .

4

Ca 28

Röntgenläkare vid marinens sjuk-

Förste mariningenjörer ....

11

Ca 27

hus i Karlskrona......

i

4 800

Mariningenjörer av 1. graden

7

Ca 24

Marinläkare av 2. graden ....

2)20

*)

Mariningenjörer av 2. graden

10

Ca 22

Marinläkarstipendiater.....

10

1410

Specialingenjörer av 1. graden .

4

Ca 28

Specialingenjörer av 2. graden .

11

Ca 27

IY. Marinens ecklesiastikstat.

Specialingenjörer av 3. graden .

8

Ca 24

B. Personal med arvoden.

Personal med arvoden.

Extra mariningenjörer, arvoden

enligt löneplan C i 1927 års

Amiralitetsförsamlingen i

Karlskrona.

offieersavlöningsreglemente,

1

2 000

14:e löneklassen.......

5

—

Amiralitetspastor.......

Mariningenjörsstipendiater . . .

5

1740

Amiralitetspredikant......

1

1200

Marinunderingenjörer, arvoden

Extra amiralitetspredikant . . .

1

1020

enligt löneplan C i 1927 års

Klockare...........

1

600

offieersavlöningsreglemente, 9:e

Kyrkvaktare..........

1

150

löneklassen.........

’)8

—

Skeppsholms församling i

II. Marinintendenturkåren.

Stockholm.

Ordinarie beställnings-

Amiralitetspastor.......

1

1860

Amiralitetspredikant......

1

1410

Kommendör..........

1

Oa 6

Klockare...........

1

720

Kommendörkaptener av 1. graden

Chef för marinens centrala be-

3

Oa 5

Y. Marinens poliskår.

klädnadsverkstad......

Kommendörkaptener av 2. graden

1

8

Oa 5

Oa 4

A. Ordinarie beställnings-

Kaptener...........

31

Oa 3

havare.

Löjtnanter...........

18

Oa 2

Polisöverkonstaplar, tillika polis-

Fänrikar............

5

Oa 1

kommissarier........

2

Ca 14

IH. Marinläkarkåren.

Polisöverkonstaplar......

2

Ca 12

Poliskonstaplar........

32

Ca 10

A. Ordinarie beställnings-

havare.

B. Icke-ordinarie beställ-

Marinöverläkare........

i

Cb 1

Förste marinläkare ......

3

Ca 28

ningshavare.

Marinläkare av 1. graden . . .

9

Ca 24

Poliskonstaplar........

6

MEo 9

1.

2.

Löner resp. arvoden tili ovanstående ordinarie beställ
-

ningshavare vid

mariningenjörkåren, förslagsvis...........kronor 587 249: —

marinintendenturkåren, förslagsvis.......... » 511 868: —

marinläkarkåren, förslagsvis............. » 123 890: —

marinens poliskår, förslagsvis............ » 156 468: —

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie beställningshavare vid marinens

poliskår, förslagsvis..........................

kronor 1 379 475: —

» 23 136: —

'') Under halva budgetåret endast 2.

2) Detta antal innefattar marinläkare av 2. graden, vilka före den 1 juli 1939 erhållit förordnande

å ordinarie beställning.

’) Se anm. 1.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 159.

265

3. Arvoden till

a) följande ordinarie beställningshavare, nämligen vid

mariningenjörkdren:

chefen för ingenj ördepartementet vid Karlskrona

örlogsvarv...........kronor 1 020: —

envar av 1 specialingenjör av 2. eller 3.

graden, som förestår torpedverkstaden i

Karlskrona, och 1 specialingenjör av 3.

graden, verkstadsingenjör vid Karlskrona

öriogsvarv, 480 kronor........ » 960: —

mariningenjör, som beordrats att å Tekniska

högskolan leda specialkurs i krigsfartygs

konstruktion......... » 500: —

marinintendenturkdren:

chefen för intendenturförvaltningen i Sydkustens

marindistrikt.........

kompaniofficer i intendenturbefattning,

tjänstgörande såsom sekreterare hos

chefen för Karlskrona örlogsvarv . . .

» 1 020: —

» 600: -

marinläkarkåren:

envar av 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare,

1170 kronor........ » 2 340: — kronor 6 440: —

b) ovanstående personal med arvoden vid

mariningenj örkåren.........kronor 56 985: —

marinläkarkåren.......... » 80 900: —

marinens ecklesiastikstat...... » 8 96Q: — „ 146 845: — kronor 153 285: —

4.

5.

6.

7.

8.

9.

Dagarvoden till officerare, vilka, utan att vara berättigade till tjänstgöringstraktamente,

förordnas att uppehålla befattning vid marinintenden
turkåren,

förslagsvis . , . ■...................... ”

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarsti
pendiater

under tjänstgöring i land, förslagsvis ............ »

Arvodesförhöjning å 300 kronor till marinläkare av 2. graden, förslagsvis »

Ekiperingshjälp vid första anställning såsom marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis............................ »

Ersättning för mistad bostadsförmån till kyrkvaktaren vid amiralitetsförsamlingen

i Karlskrona........................ »

Ersättning till vikarier för polispersonal, förslagsvis .......... »

Summa förslagsanslag kronor

500:-

15 000: —

3 900: —

4 000: —

350: - 2 000: -

1 581 646: —

Anm. 1

Anm. 2.

Anm. 3.

Anm. 4.

Marinläkare av 2. graden åtnjuter arvode med 2,700 kronor för år räknat, jämte en

förhöjning i arvodet med 300 kronor efter en tjänstetid av 3 år. Nu nämnd befattningshavare

äger därjämte under tjänstgöring i land uppbära dagarvode med 12

kronor.

Därest det i staten upptagna antalet marinläkare av 2. graden icke är fulltaligt må

de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, i mån av behov användas för

avlöning av ett vakanserna bland marinläkarna av 2. graden motsvarande antal

marinläkarstipendiater.

Kan uppkommen vakans bland ordinarie poliskonstaplar icke besättas till följd därav,

att till befordran närmast stående icke-ordinarie poliskonstapel icke uppnått för

sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas,

genom vakansen besparade medel användas för avlönande utöver staten av ickeordinarie

poliskonstapel.

Under staten angivna arvoden till specialingenjörer vid torpedverkstaden och örlogsvarvet

i Karlskrona utgå endast till beställningshavare, som omedelbart före det

nya avlöningsreglementets ikraftträdande uppburit arvodena i fråga. Arvodena utgå

ej, därest ifrågavarande beställningshavare uppbära vikariatsersättning.

s. 266 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

266

Bil. nr 79.

Stat

för vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd personal.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie beställnings-

arvode

O. Icke-ordinarie befatt-

arvode

ningshavare.

i

Ca 12

Husmoder...........

i

ME o 9

Eldare av 1. klassen......

i

Ca 7

Sjuksköterskor.........

10

MEo 7

K ontorsb iträden........

2

MEo 4

B. Personal med arvoden.

Köksförestånderska......

1

MEo 8

Eldare av 2. klassen......

2

MEo 5

Pensionerad personal.

Redogörare, underofficer ....

Civil personal.

1

2130

D. Betjäningspersonal.

1 tvättförestånderska, 1 kokerska,

Extra läkare å medicinska avdel-

1 baderska, 6 sjukhusvakter, 16

ningen ...........

i

5 500

sjuksköterskebiträden, 6 köks-

Sjukgymnast.........

i

600

biträden, 3 tvättbiträden.

1. Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis......

2. Arvode till ovanstående

pensionerad personal.................kronor 2 130: —

civil personal..................... » 6 100: —

3. Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

4. Till chefläkarens förfogande för anställande av be t j anin gsp erson al . . . .

5. För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt till vikariats
ersättning

under sjukdom.......................

kronor 8 000: —

» 8 230: -

» 50 000: —

» 52 800: -

4 500: —

Summa förslagsanslag kronor 123 530: —

Anm. Ovanstående extra läkare förordnas på ett år och åtnjuter utöver arvodet förmån av fri

bostad, värme och lyse samt sängservis för en person.

Bil. nr 80.

Stat

för sjöruliföringsbefälhavare med biträden.

Antal

Arvode

Kronor

Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm.........

i

3 600

Sjörullföringsbefälkavare i landsorten........

2

3180

_

Sjörullföringsbiträde i Stockholm.............

1

2 340

—

Sjörullföringsbiträden i landsorten...................

5

2130

—

Arvoden till ovanstående personal.....................kronor 22 950: —

Anm. Arvodena äro avsedda att utgå under förutsättning, att respektive befattningar uppehållas

av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan personal för

ändamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Majit.

s. 267 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

267

Bil. nr 81.

Stat

för Sjökrigshögskolan.

Antal

Lönegrad

resp.

arvode

A. Ordinarie beställnings-fbefattnings-lhavare.

Militär personal.

Chef för sjökrigshögskolan......................

i

Oa 6

Civil personal.

Expeditionsvakt............................

1

A 5

B. Personal med arvoden.

Militär och civilmilitär personal på aktiv stat.

Lärare i strategi, allmänna kursen...................

i

1400

» » » , stabskurser.....................

i

1750

» » taktik, allmänna kursen, sjöofficerslinjen...........

i

1575

u » » » » , kustartilleriofficerslinjen.......

i) » » , stabskurs (sjöofficerare)................

» » marinorganisationslära och stabstjänst, stabskurser......

i

525

i

1400

i

875

» » kustfästningslära, allmänna kursen, sjöofficerslinjen......

i

525

» » » » » , kustartilleriofficerslinjen . .

» » » , stabskurs (kustartilleriofficerare).......

i

1750

i

1925

» » förbindelselära. allmänna kursen...............

i

525

» » » . stabskurser..................

i

700

» » artilleri, allmänna kursen...................

i

875

» » » , artillerikursen....................

i

2 800

» » torpedlära, allmänna kursen, sjöoffierslinjen..........

i

525

» » minlära, allmänna kursen...................

i

875

» « skeppsbyggnadslära, stabskurs och artillerikurs (sjöofficerare) . .

i

525

» » lantkrigskonst, allmänna kursen................

i

875

o » » , stabskurser..................

i

525

» » luftkrigskonst, allmänna kursen................

i

525

» » ■ » , stabskurser ..................

i

350

Eepetitörer ä högst 116 kronor per månad enligt chefens för högskolan

2 550

fördelning..............................

—

Idrottsinstruktör...........................

i

400

Annan personal, civil eller militär.

Lärare i internationell rätt, stabskurser................

i

700

o » mekanik, allmänna kursen..................

i

700

» » » , artillerikursen....................

i

1750

» » kemi, artillerikursen.............•.......

i

700

» » ryska språket, stabskursen..................

i

750

1.

2.

3.

Lön till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor

Arvoden till ovanstående

militär och civilmilitär personal på aktiv stat .... kronor 23 775: —

annan personal, civil eller militär.......... » 4_600:_—- ,,

Till chefens för sjökrigshögskolan disposition för

a) avlönande av tillfällig biträdespersonal.......kronor 1000: —

b) extra föreläsningar och övningar.......... _1 500: — »

17 025: -

28 375: —

2 500: —

Summa förslagsanslag kronor 47 900: —

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Anin. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Kungl. Majus proposition nr 159.

Förestående arvoden utgå för ett till 25 veckor beräknat arbetsår å 250 kronor för

värjo timmes undervisningsskyldighet i veckan i ryska språket och å 350 kronor för

varje timmes undervisningsskyldighet i veckan i övriga ämnen.

Chefen för sjökrigshögskolan äger att i enlighet med de i anm. 1 angivna beräkningsgrunder

vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna

bliva en följd av en omarbetning av skolans reglemente i vad det avser utbildningens

uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika

ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda reglemente ändras; dock

att det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Befattningen såsom expeditionsvakt uppehålles tillsvidare av befattningshavare å övergångsstat.

s. 269 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 159.

269

Bil. nr 82.

Stat

för Sjökrigsskolan.

Lönegrad

An-

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

A. Ordinarie beställnings-

Kustartillerilinjen.

(befattnings-)havare.

Lärare i allmän befälsutbildning

i

175

Militär personal.

» » artilleri........

i

1750

Chef för sjökrigsskolan ....

i

Oa 5

» » befästningskonst och

topografi........

i

350

» » handvapentjänst, tillika

525

Civil personal.

kadettofficer.....

i

Expeditionsvakt........

Vaktmästare........• .

i

i

A 5

A 5

» » kustfästningslära . . .

» » lantkrigskonst ....

» » luftkrigskonst.....

i

i

i

1050

700

175

» » maskinlära m. m. . . .

i

350

» » minlära .......

i

788

B. Personal med arvoden.

» » navigation......

» » organisationslära m. m.,

i

350

300

al Militär och civilmilitär

tillika kadettofficer . .

i

personal på aktiv stat.

» » sjökrigskonst.....

i

438

Befälspersonal.

Marinintendentslinjen.

Kaderofficerare ur flottan . . .

Kadettofficer ur flottan i 10

5

1

600

500

Lärare i förbindelselära ....

» » förvaltningstjänst . . .

i

i

175

1750

K adettofficer ur flottan i 4 må- nader ............

Kaderofficerare ur flottan i 3Vs

månader...........

Kaderofficerare ur flottan i 2

månader...........

Kadettofficer ur kustartilleriet .

Kadettofficer ur kustartilleriet i

1

2

3

1

200

175

100

600

» » handvapentjänst, tillika

kadettofficer.....

» » organisationslära m. m.,

tillika kadettofficer . .

» » reglementen, tillika

kadettofficer.....

» » sjökrigskonst.....

Reservofficer slinjen, flottan.

i

i

i

i

600

300

300

525

7 månader..........

1

350

Kaderofficerare ur marininten-

Lärare i artilleri, tillika kadett-

denturkåren.........

2

600

officer ........

i

450

Kadettingenjör ur mariningenjör-

1

500

» » befälstjänstgöring, till-

kåren i 10 månader.....

lika kadettofficer . . .

i

150

Läkare............

1

1020

» » elektroteknik.....

i

350

-i » förvaltningstjänst, till-

Militära (civilmilitära) lärare.

i

300

» » handvapentjänst, tillika

Sj öofficerslinjen ■

kadettofficer.....

» w minlära .......

i

i

600

350

Lärare i allmän befälsutbildning

1

175

» » navigation......

i

350

» » artilleri........

1

1 225

» » organisationslära, tillika

» » förbindelselära ....

1

175

kadettofficer.....

i

600

» » handvapentjänst, tillika

600

» » signaltjänst, tillika ka-

kaderofficerare ....

2

dettofficer......

i

900

» » luftkrigskonst.....

1

175

» » sjökrigskonst.....

i

2100

» » maskinlära......

1

700

» » minlära .......

» » navigation......

1

1

700

2 625

Reservofficer slinjen, kustartilleriet.

» » organisationslära m. m.,

Lärare i allmän befälsutbildning,

32

tillika kaderofficerare .

2

225

tillika kadettofficer . .

i

» » sjökrigskonst.....

1

1050

» » elektroteknik.....

i

225

» » skeppsbyggeri ....

1

350

» » handvapentjänst, tillika

225

» » torpedlära......

1

700

kadettofficer.....

i

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Kungl. Majlis proposition nr 159.

An-

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

arvode

arvode

Lärare i kustfästningslära m. m.

1

750

» » minlära.......

1

600

Lärare i franska språket ....

1

1000

» » navigation......

1

300

» » matematik och mekanik

1

2100

» » reglementen m. m., till-

lika kadettofficer . . .

» » artilleri........

1

1

128

750

Marinintendentslinjen.

» » » , tillika kadett-

Lärare i bokföring.......

1

1000

officer ........

1

160

» •> engelska språket . . .

1

1500

» » franska språket ....

1

1500

Reservin ten den telinjen.

» » handelslära......

1

750

Lärare i förvaltningstjänst . . .

» » handvapentjänst, tillika

kadettofficer.....

» » organisationslära m. m.,

tillika kadettofficer . .

1

1

1

1225

525

225

» » handelsrätt......

» >» nationalekonomi . . .

» » varukännedom ....

» » handelsorganisations-

lära under 2. landkurs

1

1

1

1

1000

1000

1750

100

» » reglementen, tillika ka-

dettofficer

1

225

» » varuproduktionslära

under 2. landkurs . . .

1

100

» » sjökrigskonst.....

För samtliga kurser gemensam

lärare.

1

350

Reservintendentslinjen.

Lärare i bokföring.......

1

750

» » handelslära......

1

500

Lärare i gymnastik och vapen-

» » handelsrätt . .

1

500

töring, tillika ledare av kadet-

» » nationalekonomi . . .

1

250

ternas idrottsövningar ....

1

1600

» » varukännedom ....

1

1000

b) Civila lärare.

Sjöofficerslinjen■

c) Pensionerad personal.

Lärare i elektroteknik.....

1

2100

Expeditionsunderofficer, tillika

» » engelska språket . . .

1

2 500

kassör............

1

2 130

» » franska språket ....

1

2 500

» » matematik och mekanik

1

3 500

Kustartillerilinjen.

C. Icke-ordinarie befatt-

Lärare i elektroteknik.....

1

1400

ningshavare.

» » engelska språket . . .

1

1000

Skrivbiträde..........

1

MEo 2

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, förslagsvis kronor 19 000: - Arvoden till ovanstående

a) militär och civilmilitär personal på aktiv stat

befälspersonal..........kronor 8 020: —

lärarepersonal.......... » 33 596: —

b) civila lärare...................

c) pensionerad personal..............

kronor

41 616: —

27 800: —

2 130: -

Avlöning till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis . .

Till chefens för sjökrigsskolan förfogande för

a) militärpedagogiska föreläsningar...........kronor 200:

b) föreläsningar i ämnet krigslagar.......... » 400: —

c) anordnande av specialkurs i förplägnadstjanst för inten
dentskadetter.

.................. » 1000: —

71 546:

2 994:

1 600: -

Summa förslagsanslag kronor 95 140: —

Anm. 1. Chefen för sjökrigsskolan äger att vidtaga eventuellt erforderliga jämkningar i arvodesplanen

för befälspersonalen.

Anm. 3- Arvodena beräknas, med undantag för arvodena å reservofficerslinjen, kustartilleriet,

för ett läsår örn c:a 25 veckor och utgå med ett belopp av 350 kronor för varje timmes

undervisningsskyldighet i veckan för lärare i elektroteknik och matematik jämte mekanik

s. 271 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

271

å sjöofficers- och kustartillerilinjerna, ay 250 kronor för lärare i franska och engelska

språken, nationalekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och handelslära, av

75 kronor för lärare som tillika är kadettofficer, samt av 175 kronor för övriga lärare.

Arvodena å reservofficerslinjen, kustartilleriet, som beräknas omfatta c:a s/7 av

läsåret, äro beräknade till 3/? av 75 kronor per veckotimme för lärare, som tillika är

kadettofficer samt till 3A av 175 kronor per veckotimme för lärare i övriga ämnen.

Anm■ 3. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisnings- och vikariatsarvoden disponera

möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar å arvodesanslagen

(till lärare).

Anm. 4. Chefen för sjökrigsskolan äger att i enlighet med de i anm. 2 angivna beräkningsgrunder

vidtaga de jämkningar i arvodesbeloppen för skolans lärare, som kunna bliva

en följd av en omarbetning av gällande utbildningsföreskrifter i vad de avser utbildningens

uppdelning å läroämnen ävensom av att omfånget av undervisningen i de olika

ämnena och för de särskilda kurserna med stöd av sagda föreskrifter ändras; dock att

det sammanlagda beloppet för de i staten uppförda arvodena icke överskrides.

Anm. 5. För pensionerad personal avsett arvode utgår tills vidare endast i det fall lämplig

personal å övergångsstat icke finnes tillgänglig.

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Bil. nr 83.

Stat

för Marineus underofficersskolor iu. m.

Flottans underofficers skolor.

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Karlskrona......kronor 13 787: —•

Arvoden till timlärare vid flottans underofficersskola i Stockholm...... » 9 488: —

Arvoden ä 600 kronor till 6 instruktionsofficerare och instruktionsingenjörer

enligt chefens för marinen fördelning.................. » 3 600: —

Arvoden till instruktionsunderofficerare enligt chefens för marinen fördelning » 3 000: —

Kustartilleriets underofficersskola.

Arvode till studierektor.......................... » 300: —

Arvoden m. m. till timlärare........................ » 14 330: —

Arvoden å 600 kronor till 4 instruktionsofficerare.............. » 2 400: —

Särskilda anslagsposter.

Korpralskurser för radiomatroser och certifikatkurser vid radioskola

Undervisning för radiomän vid kustartilleriet...........

Till marinförvaltningens disposition..............

1 120: —

560:- 500: —

Summa kronor 49 085: —

Anm. Ovannämnda arvoden till timlärare avses för personer med behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst vid allmänt läroverk och utgå med 8 kronor för timme. Finnes i

visst fall dylik person icke att tillgå, må till timlärare utan sådan behörighet utgå

arvode med 7 kronor för timme.

Bil. nr 84.

Stat

för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

Enhetskostnad

Antal

Ordinarie befattningshavare.

Lön

1 Tjänst- j görings- penningar

Summa

kronor

Å övergångsstat.

Ordinarie ämneslärare.................

4

2 400

1200

3 600

1. Löner och tjänstgöringspenningar till ovanstående ordinarie befattningshavare kronor 14 400: —

2. Tillfällig löneförbättring ä 600 kronor, därav 400 kronor lön och 200 kronor

tjänstgöringspenningar, till envar av ovanstående ämneslärare...... » 2 400: —

3. Alderstillägg efter en tjänstetid av 5 år med 400 kronor, efter 10 år med

ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor, försl

agsvis ................................ » 5 200: —

Summa förslagsanslag kronor 22 000: —

s. 273 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t,s proposition nr 159.

273

Bil. nr 85.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda arvoden m. il. ersättningar.

A. Arvoden

till ordinarie

befattnings- havare med

avlöning från

anslag under

fjärde huvud- titeln, sjöför- svaret, m. fl.

B. Arvoden

till vissa icke- ordinarie

befattnings- havare m. fl.

ersättningar.

Kronor

Kronor

Marinens centrala myndigheter m. fl.

Portvakt hos marinförvaltningen.................

468

*) 492

Portvakt vid marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle oell lyse)

—

Biträdande portvakt vid marinstaben...............

—

") 1 800

Till juridiskt biträde åt chefen för kustartilleriet.........

—

300

Expeditionsvakt (underofficer) i chefens för kustartilleriet stab . .

!) 720

—

Kontrollofficer vid marinen...................

1200

—

Biträdande kontrollofficer vid marinen..............

600

—

Kontrollbiträde (underofficer) i Bofors..............

750

—

Föreståndare för de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona

—

*) 600

Tillsyningsman vid Hårsfjärdens depå..............

—

1000

» » marinens radiostation............

—

260

Norrlandskustens marindistrikt.

Hemsö fästning.

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

840

skild fördelning........................

Ostkustens matindistrikt.

Stockholms örlogsstation och Stockholms örlogsvarv m. m.

Arvoden å 600 kronor till 2 kompaniofficerare, tjänstgörande å

1

artilleri-, torped- eller mindepartementen å örlogsvarvet ....

1200

-- £

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.........

348

—

1 » » sjöreservens » .........

204

—

1 » för marindistriktets läkaruppbörd........

2) 336

—

1 tillsyningsman vid örlogsstationens häkte och arrester......

2) 198

—

1 » » amirmnitionsförråden å Bergholmen.....

1320

—

Vaxholms fästning.

Till juridiskt biträde åt kommendanten .............

—

1000

Tygmästaren..........................

1020

—

Föreståndare för laboratorium..................

j Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

660

skild fördelning........................

3110

5 880

Sydkustens marindistrikt.

Karlskrona örlogsstation och Karlskrona örlogsvarv m. m.

Underekipagemästaren vid örlogsvarvet.............

600

—

'') Ä arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

2) Arvodet utgår endast till beställningshavare,o som omedelbart före det nya avlöningsreglementets

ikraftträdande uppburit samma arvode. Å arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159. 298 to 18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Kungl. Majda proposition nr 159.

A. Arvoden

|

till ordinarie

befattnings- havare med

avlöning från

anslag under

fjärde huvud- titeln, sjö för-

B. Arvoden

till vissa icke- ordinarie

befattnings- havare m. fl.

ersättningar.

svaret, m. fl.

Kronor

Kronor

Kompaniofficer, tjänstgörande å örlogsvarvets artilleridepartement .

600

» , tjänstgörande å örlogsvarvets torped- och minde- partement ..........................

600

_

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning.........

348

—

1 » » f. d. skeppsgossekårens matinrättning.....

282

—

1 » » sjöreservens matinrättning..........

210

—

1 » » marinens sjukhus matinrättning.......

—

240

1 » » marindistriktets läkaruppbörd........

'') 336

— !

1 eldare vid befälhåVande amiralens ämbetsbyggnad.......

—

1570

1 tillsyningsman vid örlogsstationens häkte och arrester.....

*) 198

—

Uppbördsman vid örlogsvarvets skjutbanor............

900

—

Avdelningsföreståndare vid örlogsvarvets torpedinskjutningsstationer

Avdelningsföreståndare vid örlogsvarvets ingenjördepartements ar-

468

V

betsgrupp »IA»........................

600

_

Biträde vid radiotelegrafverkstaden...............

348

—

Uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet.............

1000

Karlskrona fästning.

Tygmästaren..........................

1020

—

1 tillsyningsman för V. Skäilo barack..............

—

100

1 » » Aspö baracker...............

—

150

1 » » Almö » ...............

—

200

1 » » övningsbatteriet å Hasslö..........

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

—

2) 150

skild fördelning........................

—

11 300

Västkustens marindistrikt.

Göteborgs örlogsdepä m. m-

1 läkare vid örlogsdepån....................

—

2 800

1 uppbördsman vid örlogsdepåns matinrättning .........

282

—

1 tillsyningsman vid Södra strandverket i Marstrand.......

--

300

Älvsborgs fästning.

1 tillsyningsman för Älvsborgsön................

600

—

1 » » Känsö (jämte fri bostad, bränsle och lyse) . .

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

—

600

skild fördelning........................

—

2 130

Vaxholms kustartilleriregemente.

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Fredriksborg.....

282

—

1 » » » » Vaxholms kastell......

6 uppbördsman vid matinrättningar vid tillfällig förläggning av

210

—

skola eller annan trupp....................

288

—

1) Arvodet utgår endast till beställningshavare,. som omedelbart före det nya avlöningsreglementets

ikraftträdande uppburit samma arvode. A arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

2) A arvodet utgår icke dyrtidstillägg.

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

275

A. Arvoden

till ordinarie

befattnings- havare med

avlöning från

anslag under

fjärde huvud- titeln, sjöför- svaret, m. fl.

Kronor

B. Arvoden

till vissa icke- ordinarie

befattnings- havare m. fl.

ersättningar.

Kronor

Karlskrona kustartilleriregemente.

1 uppbördsman vid matinrättningen i stadskasernen.......

1 >i » » å Kungsholmen.......

1 » » » » Västra Hästholmen ....

1 » » » » Oscarsvärn........

3 uppbördsman vid matinrättningar vid tillfällig förläggning av

skola eller annan trupp....................

2 eldare vid värmeledningen i stadskasernen...........

1 kokerska å Kungsholmen (jämte fri bostad)..........

282

210

144

144

216

3 744

660

Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

Till juridiskt biträde......................

1 uppbördsman vid matinrättningen i Fårösund.........

2 eldare vid värmeanläggning och badinrättning.........

Tillsyningsman m. fl. vid befästningar, kruthus m. m. enligt sär-

skild fördelning........................

282

300

3 744

1440

22 584

41 600

För nya ändamål i anslutning till av marinförvaltningen gjorda

framställningar beräknas ...................

_

27 700

22 584

69 300

91 884

Anni. Arvodena till föreståndare för laboratorium, uppbördsman vid skjutbanorna, avdelningsföreståndare

vid inskjutningsstationerna, biträde vid radiotelegrafverkstaden och uppbördsman

vid fyrverkslaboratoriet i Karlskrona må jämväl kunna disponeras till pensionerade

underofficerare.

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Kungl. Majus proposition nr 159.

Beräkning

Bil. nr 86.

siv förslagsanslaget till aTlöning till personal vid kårer och stater in. il.

Summa i

1

kronor.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

1

stater för:

Kårer ock stater m. m.

Chefen för marinen och vid marinstaben anställd

personal..................

102 655

Flottans officerskår, underofficerskår och sjömans-

kår m. fl...............

11 830 068

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår och

manskap m. fl...........

3 152 405

Mar klingen jörkåren, marinintendenturkåren, marin-

läkarkåren, marinens ecklesiastikstat och ma-

rinens poliskår..........

1 581 646

Vid marinens sjukhus i Karlskrona anställd per-

sonal..............

123 530

1

Sjörullföringsbefälhavare med biträden . . .

22 950

16 813 254

Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan............

47 900

Sjökrigsskolan............

95 140

Marinens underofficerskolor m. m......

49 085

Tiss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna

22 000

214 125

17 027 379

B. Löner till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis

—

_

120 000

C. Rörligt tillägg, förslagsvis..........

—

_

800 000

D. Felräkningspenningar, förslagsvis . . .

_

3 460

E. Inkvarteringsbidrag till kadetten förslagsvis .

_

44 000

F. Avlöning till icke-ordinarie personal vid vissa ex-

peditioner, förslagsvis.......

_

115 000

G. Viss kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,

förslagsvis............

—

_

59 000

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, för-

I

slagsvis............

—

_

400 000

I. Arvoden m. m. enligt förteckning ....

—

_

91884 1

J. Kostnader för musikelever vid flottan . .

_

?, fion i

K. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet .

_

1800

L. Viss icke-ordinarie eldarpersonal vid marinen, för-

slagsvis............

-

_

9 513 !

M. Tillfälligt"''anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m.fm., förslagsvis........

—

_

12 000 1

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilan-

ställningsstat, förslagsvis........

— |

— |

80 000

Summa kronor

_ i

18 767 636 !

Härutöver beräknas:

För bestridande av merkostnader för manskap, som

åtnjuter avlöning enligt äldre avlöningsbestäm-

meker.........

—

—

288

_

18 767 924

Härifrån avgår följande post:

;

Besparing på grund av att arvodesbefattningar uppe-

1

hållas av personal på övergångsstat . .

- 1

— 1

53 250

Återstår summa

- |

- II

18 714 674

s. 277 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 159.

277

Bil. nr 87.

Stat

för officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet.

An-

tal

Lönegrad

An-

tal

Lönegrad

Ordinarie beställnings-

Underofficerare.

havare.

Förrådsförvaltare.......

22

UO 3

Officerare.

Fanjunkare..........

47

UO 2

Chef för flygvapnet......

i

Ob 4

Sergeanter ..........

84

UO 1

Överste, souschef vid flygförvalt-

ningen...........

Överste, chef för flygstaben . .

i

i

Ob 2

Ob 2

Manskap.

Furirer............

355

Ma 3

Överstar............

4

Oa 6

Korpraler...........

402

Ma 2

Överste, i intendenturbefattning

1

Oa 6

Vicekorpraler och meniga . . .

872

Ma 1

Chef för flygkrigsskolan ....

1

Oa 6

Civilmilitär personal.

Överstelöjtnanter.......

10

Oa 5

Överstelöjtnant eller major, i in-

Flygdirektörer av 1. graden . .

2

Ca 30

tendenturbefattning.....

1

Oa5el.Oa4

» » 2. » . .

5

Ca 28

Majorer............

16

Oa 4

Livall! eenjörer av 1. graden . .

13

Ca 27

Major, i intendenturbefattning .

Major eller kapten, i intendentur-

1

Oa 4

»2. »

8

Ca 26

» » 3. » . .

17

Ca 24

befattning..........

1

0a4el.0ad

Flygöverläkare ........

1

Ca 28

Kaptener...........

78

Oa 3

Flygläkare av 1. graden ....

10

Ca 22

Kaptener, i intendenturbefattning

9

Oa 3

Verkmästare av 1. klassen . . .

9

Ca 17

Löjtnanter...........

75

Oa 2

» » 2. » ....

7

Ca 14

Fänrikar............

23

Oa 1

Hantverkare..........

75

Ca 12

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 5 155 772: —

Summa förslagsanslag kronor 5 155 772: —

Anni.. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till följd därav

inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av

lägre grad eller meniga.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 88.

Stat

för Flygstaben.

Lönegrad

Lönegrad

tal

resp.

tal

resp.

A. Ordinarie befattnings-

arvode

B. Personal med arvoden.

arvode

havare.

Pensionerad personal.

Expeditionsvakt........

1

A 5

Officerare...........

5

3180

Kontorsbiträde.........

1

A 4

Underofficerare........

4

2130

Civil personal.

Juridiskt biträde........

1

1800

1. Avlöning till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis .... kronor

2. Arvoden till ovanstående

pensionerad personal................kronor 24 420: —

civil personal.................... » 1800: — „

3. Ortstillägg m. m. för flygattachéer................... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) grundavlöningar m. m................kronor 16 287: —

b) avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis....... » 1500: — „

5. Till chefens för flygstaben förfogande för anställande av betjäningspersonal

(automobilförare), förslagsvis.....................

7 599; -

26 220: - 24 000: —

17 787: - 2 940: -

Summa förslagsanslag kronor 78 546: —

Anm. I händelse den nuvarande innehavaren av befattningen såsom automobilförare under budgetåret

avgår, tillkommer det vederbörande myndighet att med anlitande av de å förevarande

stat för befattningshavarens avlönande uppförda medel bestämma om avlöningsförmåner

åt den, som blir antagen att därefter förrätta de med samma befattning förenade

göromålen.

Bil. nr 89.

Stat

för Flygkrigshögskolan.

Antal

Arvode

Personal med arvoden.

Pensionerad personal.

Officer................................

i

3180

Underofficer.............................

i

2130 1

Arvoden till ovanstående pensionerad personal

kronor 5 310: —

Summa kronor 5 310: —

s. 279 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 159.

279

Bil. nr 90.

Stat

för flygflottiljerna och flygkrigsskolan.

Beställning (befattning)

Lönegrad

eller arvode

Västra an Ian ds

flygflottilj

Roslagens

flygflottilj

Östgöta

flygflottilj

Jämtlands

flygflottilj

Fiygkrigs-

skolan

Västgöta

flygflottilj

Göta

flygflottilj

Svea

flygflottilj

Flygflottiljer

under uppsättra

Summa

beställningar

Ordinarie beställningshavare.

Civllmllltär personal.

Maskinister............................

Ca 12

i

i

i

i

i

i

1

1

2

10

Eldare av 1. klassen ..................

Ca 7,

i

i

i

i

i

i

1

1

2

10

Förrådsvaktmästare....................

Personal med arvoden.

Ca 7

2

2

2

2

2

2

2

2

4

20

Pensionerad personal.

Underofficerare........................

2130

2

3

2

3

3

1

2

1

2

19

Icke-ordinarie befattnings- havare.

Förrådsman ..........................

MEoö

6

6

6

6

6

6

6

6

12

60

Eldare av 2. klassen ..................

HEo5

2

1

1

1

2

i

1

1

2

12

Vaktmästare ..........................

MEoö

—

—

—

—

5

—

—

—

—

5

Kontorsbiträden ......................

MEo4

1

1

1

1

1

i

1

1

2

10

Telefonvakter av 2. klassen............

SlEo2

1

1

1

1

1

i

1

1

2

10

Skrivbiträden..........................

MEo2

4

2

2

2

4

2

2

2

4

24

Husmödrar av 1. klassen ..............

HEo8

1

1

1

1

1

1

1

1

2

10

Biträdande husmödrar ................

MEo4

1

—

—

—

1

—

—

—

—

2

Sjuksköterskor ........................

MEo7

1

1

1

1

1

1

1

1

2

10

Betj äningspersonal.

Portvakt vid Hässiö ..................

Arvoden till ordinarie beställ-

1

1

ningshavare.

Köksföreståndare......................

210

1

1

1

1

1

1 1 1

1

2

10

1.

2.

3.

4.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Arvoden till ovanstående

pensionerad personal .................................. kronor 40 470: —

ordinarie beställningshavare (köksföreståndare)...........» 2 100: —

Avlöning till ovanstående ioke-ordinarie beställningshavare, förslagsvis . .

Till flottiljchefs förfogande för anställande av ovanstående betjäningspersonal,

förslagsvis........................................................

kronor 146 042: —

» 42 570: —

» 413 715: —

3 021: -

Summa förslagsanslag kronor 605 348: —

Anni. 1• I händelse portvakten vid Hässiö flygfält under budgetåret avgår, tillkommer det flygförvaltningen

att med anlitande av å denna stat för befattningshavarens avlönande

uppförda medel bestämma om avlöningsförmåner åt den, som antages att därefter

förrätta de med samma befattning förenade göromålen.

Anm. 2. Befattningen såsom husmoder vid Jämtlands flygflottilj tillsättes icke, så länge innehavaren

av befattningen såsom kokerska vid förutvarande 4. flygkåren kvarstår i sin

befattning, skolande avlöning till kokerskan bestridas från anslagsposten till »Avlöning

till ovanstående icke-ordinarie befattningshavare».

Anm. 3. Hen för flottiljer under uppsättning avsedda personalen må tillsättas endast i den

mån oundgängligt behov av densamma förefinnes.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 159.

Förteckning

Öyér vissa i stat icke uppförda arvoden.

Bil. nr 91.

''■

Antal

Arvode

Summa 1

kronor i

Förrådsförvaltare vid de centrala flygverkstäderna..................

2

900

1800

Tillsyningsman vid flygetablissementet och landflygfältet i Fårösund

1

2 400

2 400

» » flygvapnets expeditionsbyggnad i Boden........

1

120

120

» » sjöflygstationen i Boden........................

1

120

120

» » flygfältet i Mohed..............................

1

200

200

» » flygvapnets expeditionsbyggnad vid Ystad ......

Tillsyningsman » krigsflygfält.............................

1

120

120

3 150

Arvoden, summa kronor .......................................

—

—

7 910

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:tx proposition nr 159.

281

Beräkning

Bil. nr 92.

av förslagsanslaget till avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. ni.

A. Avlöningsförmåner, förslagsvis upptagna i vederbörliga stater för:

Kronor.

Summa

kronor.

Officerare, underofficerare och manskap m. fl. vid flygvapnet .

Flygstaben ........................

Flygkrigshögskolan....................

Flygflottiljerna och flygkrigsskolan.............

5155 772

78 546

5 310

605 348

5 844 976

B. Löner till extra ordinarie fänrikar, förslagsvis ........

—

90 000

C. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

—

500 000

D. Vissa arvoden m. m., förslagsvis...............

—

7 910

E. Felräkningspenningar, förslagsvis...............

—

2 400

F. Hyres- och ortstillägg åt visst manskap, förslagsvis......

—

20 000

G. Anställningspenningar, förslagsvis..............

—

10 000

H. Ekiperingshjälp och årligt ekiperingsbidrag, förslagsvis ....

—

110 000

I. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.,

förslagsvis.........................

_

30 000

J. Dagarvoden åt officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal

avsedda befattningar, förslagsvis..............

_

1120

K. Arvoden till lärare vid vissa flygvapnets skolor........

—

86 400

L. Arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m.

—

16 500

M. Löner för viss kontraktsanställd civil personal........

—

1100 000

N. Avgånget militärmanskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis.....................

_

5 000

Summa kronor

—

7 824 306

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 159.

288 40 19

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungl. Majus proposition nr 159.

Bil. nr 93.

Stat

för Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar.

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

An-

tal

Lönegrad

resp.

arvode

Ordinarie beställnings- havare.

Regementsläkare .......

i

Ca 26

Ögonläkare..........

Sjukhusväbel.........

i

i

2 340

2 440

Personal med arvoden.

Läkare vid kirurgiska eller medi- cinska garnisonsavdelningarna

Läkare vid venerologiska avdel- ningen ...........

i

i

7 500

4 650

Icke-ordinarie befattnings- havare.

Underläkare vid kirurgiska och

medicinska avdelningarna . .

3

Ex 22

1.

2.

3.

4.

Avlöning till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....kronor 10 340: —

Arvoden till ovanstående personal med arvoden............. » 16 930: —

Avlöning till ovanstående ieke-ordinarie befattningshavare, förslagsvis ... » 23 530: —

Rörligt tillägg, förslagsvis............. ” 9 700: —

Summa förslagsanslag kronor 53 500

Anin. 1. Den å staten upptagna regementsläkarbeställningen skall vid nuvarande innehavarens

avgång ersättas med en befattning som läkare vid kirurgiska eller medicinska garnisonsavdelningarna

med ett arvode av 7 500 kronor.

Anm. 2. Därest den å staten upptagne sjukhusväbel åtnjuter förmånen av fri bostad, utgår

för honom avsett arvode med allenast 1 740 kronor.

Stat

Bil. nr 94.

för Militärapoteket.

Lönegrad

An-

Lönegrad

A. Personal med arvoden.

tal

resp.

arvode

tal

arvode

Civil personal.

A 26

B. Icke-ordinarie befatt-

Apoteksföreståndare, arvode . .

Biträdande apoteksföreståndare,

i

ningshavare.

i

Eo 7

arvode ...........

i

A 22

Tekniskt biträde........

Apotekare, arvoden......

4

A 20

Apoteksbiträden........

4

Eo 4

Kontorsbiträde ........

1

Eo 4

Pensionerad personal.

Kassaförvaltare........

1

2130

C. Betjäningspersonal.

2

Expeditionsunderofficer ....

1

2130

Städerskor ..........

—

1.

2.

3.

4.

Arvoden till ovanstående

a) civil personal, förslagsvis.............kronor 52 440:

b) pensionerad personal............... ” 1260: —

Avlöning till ovanstående icke ordinarie befattningshavare, förslagsvis

Till apoteksföreståndaren» förfogande för anställande av betjäningspersonal

Rörligt tillägg, förslagsvis.......................

kronor 56 700

.. 20 750

» 4 450

» 6 300

Summa förslagsanslag kronor 88 200

Anm. Från arvodena för den civila personalen skall avdrag göras med belopp motsvarande

tjänste- och familjepensionsavdragen för ordinarie tjänstemän i vederbörande lönegrad.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 159. 283

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Propositionen .................................................................... 1

Lantförsvaret.

Avlöning till personal vid arméförvaltningen.................................. 3

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. m................... 26

Garnisonssjukhusen: Avlöningar .............................................. 84

Garnisonssjukhusen: Omkostnader ............................................ 91

Sjöförsvaret.

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl............................. 95

Biblioteksverksamhet för underofficerare och manskap vid marinen ........ 143

Flygvapnet.

Avlöning till personal vid flygstab, flygflottiljer m. fl....................... 145

Vissa förändringar i avseende å redan gjorda anslagsäskanden.............. 167

Gemensamma anslag.

ChifEreringsapparater............................................................ 169

Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar .................................. 169

Militärapoteket: Avlöningar.................................................... 173

Militärapoteket: Omkostnader.................................................. 186

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................... 187

Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst ...................... 188

Bilagor

189

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.