Sök i Ratio Lex

Angående statsförvärv av Kalmar—Berga, östra Smålands och Mönsterås järnvägar

1940-02-27 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:163, Angående statsförvärv av Kalmar—Berga, östra Smålands och Mönsterås järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående statsförvärv

av Kalmar—Berga, östra Smålands och

Mönsterås järnvägar; given Stockholms slott den 8

mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe

mentschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Mölter, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 4 mars 1940 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal om förvärv av Kalmar

—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar. Järnvägsstyrelsen har

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 163.

551 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 163.

tillika liemställt, att till förvärvets genomförande å riksstaten för budgetåret

1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar måtte anvisas ett

reservationsanslag av 785,000 kronor. Avtalet torde få såsom bilaga fogas

till dagens statsrådsprotokoll.

Innan jag ingår på järnvägsstyrelsens skrivelse, torde jag med avseende

å ifrågavarande järnvägar få meddela följande:

Kalmar—Berga järnväg örn 76.6 kilometer och Östra Smålands järnväg,

innefattande bansträckorna Ruda—Oskarshamn örn 32.6 kilometer och Ruda

—Alghultsby örn 45.7 kilometer, tillhöra Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.

Mönsterås järnväg tillhör Mönsterås nya järnvägsaktiebolag och

innefattar linjerna Mönsterås—Grönskåra örn 57.9 kilometer och Grönskåra

—Fagerhult om 11.i kilometer. Alla linjerna hava en spårvidd av 0.891

meter. Koncession meddelades å Kalmar—Berga järnväg år 1892, å Östra

Smålands järnväg åren 1904 och 1917 samt å Mönsterås järnväg år 1899.1

I sin skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis, att Kalmar läns

östra järnvägsaktiebolag och Mönsterås nya järnvägsaktiebolag såsom ägare

till Östra Smålands järnväg respektive Mönsterås järnväg i en till Kungl.

Majit den 24 januari 1939 inkommen skrift hemställt örn statsförvärv av

Östra Smålands järnväg, statsbidrag för upprätthållande av driften på Mönsterås

järnväg samt räntefrihet å visst statslån, för vilket Kalmar läns östra

järnvägsaktiebolag stöde i borgen eller — därest nämnda hemställan icke

skulle bifallas — örn tillstånd att nedlägga driften på berörda två järnvägar

och försälja desamma. Av framställningen framginge, att Kalmar läns östra

järnvägsaktiebolag avsåge att alltjämt driva Kalmar—Berga järnväg. Sedan

anbefallda utlåtanden i ärendet avgivits av dels 1932 års järnvägsekonomiutredning,

som enligt Kungl. Maj:ts uppdrag verkställt ingående utredningar

i frågan, dels järnvägsstyrelsen, fulllmäktige i riksgäldskontoret samt länsstyrelsen

i Kalmar län, varjämte förnyad framställning ingått från järnvägsbolagen,

hade Kungl. Majit genom beslut den 26 maj 1939 förordnat, att

handlingarna i ärendet skulle överlämnas till järnvägsstyrelsen för att vara

tillgängliga vid de förhandlingar, som kunde komma att äga rum mellan

järnvägsstyrelsen och vederbörande intressenter rörande eventuellt ingripande

från statens sida. i fråga örn driften på samtliga ifrågavarande järnvägar

i ett sammanhang, ävensom att framställningarna i övrigt icke skulle

föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Järnvägsstyrelsen hade kort tid därefter

mottagit hänvändelse från representanter för förenämnda bolag samt

för bolagens huvudintressenter, Kalmar läns södra landsting och Kalmar

stad. Därvid hade framhållits bland annat, att bolagens ekonomiska ställning

vore så ogynnsam, att varje uppskov med beslut angående erforderliga

saneringsåtgärder kunde befaras vålla allvarliga olägenheter.

Enligt järnvägsstyrelsens mening kunde det i Kungl. Majits beslut antydda

eventuella ingripandet från statens sida, efter statsmakternas vid

samma tid fattade principbeslut örn enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet

genom statsförvärv av de enskilda järnvägsföretagen, näppeligen

tänkas få annan form än ett statsförvärv av bolagens järnvägar med mera.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Sedan erforderliga tekniska och ekonomiska utredningar angående järnvägarna

blivit verkställda, hade — jämlikt av Kungl. Majit den 9 juni 1939

åt järnvägsstyrelsen givet uppdrag — förhandlingar örn statsförvärv ägt rum.

Såsom resultat av dessa hade framgått nu förevarande avtal örn statsförvärv

av järnvägarna.

Järnvägsstyrelsen meddelar följande uppgifter angående de tekniska förhållandena

:

Kalmar—Berga

järnväg

Rälsvikt, kg/m ........................ 24.2—26.8

Minsta krökningsradie, m............ 300

Största lutning, °/oo .................. 16.6 7

Största tillåtna hastighet, km/tim. .. 60

Östra Smålands

Mönsterås

järnväg

j ärnväg

17.3-17.8

17.0—17.4

300

300

16.o

16.o

40

40

Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1938 års slut av:

Kalmar—Berga

järnväg

Änglök.................................. 7

Lokomotor ............................ —

Motorvagnar............................ 4

Personvagnar.......................... 23

varav 4-axliga ...................... 10

Resgods- och godsvagnar ............ 297

Östra Smålands

järnväg

5

1

6

4

73

Mönsterås

järnväg

3

1

7

2

62

Järnvägsstyrelsen upplyser, att bolagens linjer bildade en gemenskap

i såväl förvaltnings- som drifthänseende, dock att varje bolag hade sin särskilda

inkomst- och utgiftsbokföring. I denna förvaltningsgemenskap deltoge

även Kalmar—Torsås järnväg och Ljungbyholm—Karlslunda järnväg,

en gemenskap som lämpligen borde fortsätta även efter statsförvärvet av de

tre förstberörda järnvägarna. Vissa förberedande utredningar hade redan

gjorts rörande Kalmar—Torsås järnväg och Ljungbyholm—Karlslunda järnväg,

men förhandlingar om desammas statsövertagande hade ej medhunnits

ännu.

Järnvägsstyrelsen meddelar i fortsättningen vissa siffersammanställningar,

avsedda att belysa de ekonomiska förhållandena under åren 1931—1938 för

Kalmar—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

Driftriikningar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

Kalmar—Berga järnväg.

Tusen

t a 1

k r o

n o r

Inkomster.

Persontrafik..............

239

399

211

294

196

283

197

332

197

356

204

359

219

380

217

352

210

344

Övriga inkomster(posttrans-

porter m. m.) ..........

65

57

60

58

63

60

67

66

62

Summa

703

562

539

587

616

623

666

635

616

1 Utgifter..................

570

517

514

499

524

497

544

551

527

Driftöverskott ............

133

45

25

88

92

126

122

84

89

..

Ostra Smålands järnväg.

Inkomster.

Persontrafik..............

70

59

56

57

58

57

57

60

59 i

Godstrafik................

124

94

95

102

89

105

128

112

106

i Övriga inkomster ........

58

43

31

31

37

34

37

39

39

Summa

252

196

182

190

184

196

222

211

204

j Utgifter..................

289

276

199

188

191

220

230

246

230

Driftöverskott ............

— 37

-80

— 17

+ 2

— 7

— 24

— 8

-35

— 26

Mönsterås järnväg.

Inkomster.

Persontrafik..............

41

38

35

36

36

35

37

36

37

Godstrafik................

92

61

62

67

72

71

77

62

70

Övriga inkomster ........

28

29

31

32

35

26

24

25

29

Summa

161

128

128

135

143

132

138

123

136

Utgifter.................

168

152

161

140

153

155

155

Driftöverskott ............

— 7

— 27

— 24

— 20

-18

— 8

— 15

-32

-19

Järnvägsstyrelsen anför härefter, att bolagen i anslutning till järnvägsrörelsen

bedreve en betydande såväl linje- som länstrafik. Den befarna våglängden

i linjetrafik utgjorde 230 km. Linjesträckningen vore sådan, att

vissa linjer följde järnvägarna och sålunda närmast vore att betrakta som

skyddslinjer, medan andra framginge vinkelrätt mot järnvägarna och därigenom

vidgade de senares trafikområde. Länstrafik för personbefordran bedreves

förutom med bussar även med personbilar. Godsbefordran utfördes

med lastbilar, stationerade på ett femtontal platser. Den sammanlagda

fordonsparken, som ägdes av Östra Smålands biltrafikaktiebolag — ett

dotterbolag till järnvägarna — utgjordes av 9 omnibusar, 9 personbilar och

24 lastbilar med ett anskaffningsvärde per den 1 juli 1939 av 290,000 kronor

och ett bruksvärde vid samma tidpunkt av 81,000 kronor. Linjetrafiken

hade lämnat ett relativt gott resultat, lastbiltrafiken däremot ett mindre

gott. Det finge ankomma på närmare utredning, huruvida biltrafiken efter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 5

järnvägarnas förstatligande skulle bedrivas i nuvarande omfattning, särskilt

vad lastbiltrafiken beträffade.

Kalmar läns östra järnvägsaktiebolags vinst- och förlusträkningar för

åren 1931—1938, avseende Kalmar—Berga järnväg, vilken här främst torde

vara av intresse, te sig på följande sätt:,

Vinst- och förlusträkningar.

Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

luse

n t a

k r

o n o

r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

55

66

34

—

3

i

—

—

Driftöverskott.

Av järnvägsrörelsen ............

133

45

25

88

92

126

122

84

» bilrörelsen ..................

26

30

22

10

5

—

—

—

Ersättning för omlagd samtrafiks-

24

9

16

13

väg ..........................

20

38

35

7

Diverse inkomster (med avdrag för

20

17

diverse utgifter) ..............

— 2

—

—

—

7

2

Förlust för året ................

—

32

46

—

2

—

—

—

Summa

232

211

182

122

lil

150

152

93

Utgifter.

Avsättning till förnyelsefond:

50

49

51

53

53

50

för järnvägsrörelsen ..........

56

—

d-.o förd inom linjen ..........

—

—

—

—

—

—

(5)

(56)

för bilrörelsen ................

30

33

36

10

1

1

1

1

Räntor..........................

50

59

61

58

54

44

45

34

Skatter..........................

2

3

2

—

—

—

—

—

Förlust å bilrörelse..............

—

—

—

—

—

4

—

24

» på Mönsterås järnväg ....

—

—

—

—

—

8

43

» » Ostra Smålands järnväg

—

—

—

—

—

39

13

34

Vinst från föregående år ........

55

66

34

—

3

1

—

—

» för året ..................

39

—

—

3

—

—

—

—

Summa

232

211

182

122

lil

150

152

93

Vinstfördelning.

Till bolagsstämmans förfogande:

-12

+ 3

+ 1

+ 47

+ 39

+ 58

Vinst ( + ) eller förlust (—) ....

+ 94

+ 34

Från fonder ..................

—

—

+ 92

—

—

—

+ 17

—

Summa

+ 94

+ 34

+ 80

+ 3

+ 1

+ 47

+ 56

+ 58

Härav disponerade för:

Avsättning till egna fonder och

80

avskrivning å aktier ..........

28

—

—

—

—

—

—

Till täckande av förluster på Östra

Smålands järnväg och Mönsterås

47

56

58

järnväg- ......................

—

—

—

—

—

Vinst ( + ) eller förlust (—) balan-

serad till efterföljande år......

+ 66

+ 34

—

+ 3

+ 1

—

—

Summa

+ 94

+ 34

+ 80

+ 3

+ 1

+ 47

+ 56

+ 58

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 163.

Järnvägsbolagens balansräkningar per den 31 december 1938, de senaste tillgängliga,

lia följande utseende.

Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag

Mönsterås nya j

Östra Smålands

järnväg

järnvägsaktiebolag!

Kalmar—Berga

järnväg

Mönsterås järnväg

T u s

e n t a 1 k r o

n o r

Tillgångar.

Anläggningar för järnvägsrörelsen ....

3,837

322

1,462

Automobilrörelsen ....................

42

5

8

Skuldförbindelser m. m.................

296

4

11

Rörelsemedel:

i kassa och bank....................

—

—

—

förråd ..............................

82

6

15

övriga ..............................

94

17

9

Förlust för året och balanserad från före-

gående år ..........................

—

34

278

Summa

4,351

388

1,783

Skulder.

Främmande kapital:

159

Statslån ............................

80

—

Obligationslån ......................

—

—

994

Reverslån ..........................

1.186

132

Svävande skulder....................

224

97

160

Eget kapital:

1,200

450

Aktiekapital ........................

—

Reservfond..........................

—

—

—

Förnyelsefond ........................

1,661

—

179

D:o förd inom linjen ..................

(61)

(35)

(116;

Summa

4,351

388

1,783

Angående bolagens lån meddelar järnvägsstyrelsen följande uppgifter:

Kalmar—Berga och Mönsterås järnvägar ha icke erhållit något statslån.

Till järnvägsanläggningen Ruda—Oskarshamn beviljades däremot på sin tid

ett lån ur allmänna järn vägslånefonden å 483,300 kronor och till järnvägsanläggningen

Ruda—Älghultsby dels ett lån ur samma fond å 1,525,000

kronor dels ett lån ur handels- och sjöfartsfonden å 207,000 kronor. Sistnämnda

lån jämte därå upplupen ränta ersattes efter kort tid med ett lån

å 224,000 kronor ur allmänna järnvägslånefonden.

Järnvägsföretaget Ruda—Oskarshamn kunde till en ringa del och järnvägen

Ruda—Älghultsby ej alls fullgöra sin betalningsskyldighet för statslånen.

År 1931 försattes bägge järnvägsbolagen på egen begäran i konkurs,

varefter riksgäldskontoret för bevakande av statens fordringar på grund av

statslånen nödgades inköpa deras järnvägar. I enlighet med av Kungl. Maji

i proposition nr 204 till 1932 års riksdag framlagt förslag försåldes järnvägarna

därefter såsom en järnvägsenhet för en köpeskilling av 200,000

kronor till ett av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för ändamålet bildat

dotterbolag, Östra Smålands järnvägsaktiebolag. Köpeskillingen gäldades

genom avlämnande av en skuldförbindelse å 200,000 kronor till riksgäldskontoret,

för vilken skuldförbindelse säkerhet lämnades i form av inteckning

med bästa rätt i järnvägen samt borgen av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag.

Järnvägsdriften lämnade emellertid sådant ekonomiskt resultat, att Östra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 7

Smålands järnvägsaktiebolag år 1936 måste träda i likvidation. Järnvägen

förvärvades därvid exekutivt av Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag för en

köpeskilling av 40,000 kronor. Detta belopp, ävensonr köpeskillingen för

viss särskilt försåld rullande materiel inbetalades till riksgäldskontoret i avräkning

å förenämnda statens fordran, som därigenom nedbringades till omkring

149,400 kronor.

Vidare häftar Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag i skuld för två statslån

å tillsammans 94,340 kronor för inköp av motorvagnar. Det första beviljades

den 15 juni 1935 lydande å 47,040 kronor och det andra den 7

januari 1937 å 47,300 kronor"! Å dessa lån kvarstår ett oguldet belopp av

78,316 kronor 40 öre jämte ränta.

Övriga lån, som innefattas i avtalet, äro två lån hos enskilda järnvägarnas

pensionskassa, om respektive 544,072 kronor (låntagare Kalmar läns östra

järnvägsaktiebolag) och 128,000 kronor (låntagare Mönsterås nya järnvägsaktiebolag)

jämte därå upplupen ränta. Beloppen avse den 1 juli 1940.

Denna skuld ingår i köpeskillingen 710,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen upplyser, att styrelsen enligt avtalet vidare hade att

ställa 75,000 kronor till förfogande för friköpande av samtliga aktier i förutnämnda

Östra Smålands biltrafikaktiebolag. Den köpesumma, som staten

enligt avtalet skulle erlägga för järnvägarna, uppginge sålunda till 863,000

kronor (710,000 + 78,000 + 75,000). Härtill komme det belopp, varmed driftskuklerna

kunde komma att överskrida värdet av i förvärvet ingående rörliga

tillgångar, örn överenskommelsens innebörd anför styrelsen vidare:

Det torde böra inledningsvis framhållas, att denna köpesumma icke är

framkalkylerad på grundval av föreliggande i det föregående delvis återgivna

uppgifter angående de senare årens resultat, vilka med hänsyn till

planerade saneringsåtgärder icke ansetts representativa för framtiden. Summan

ifråga motsvarar däremot ungefärligen det belopp, som järnvägarna beräknats

kunna förränta i fortsatt enskild drift, därest sagda saneringsåtgärder komme

till stånd. Det må i detta sammanhang påpekas, att det beräknade affärsvärdet

helt hänför sig till Kalmar-Berga järnväg, medan övriga tvenne järnvägar

även efter saneringen skulle förbliva underskottsbanor.

Vid fastställande av det belopp, som bör redovisas över riksstaten, harman

att till i avtalets § 3 angiven köpeskilling 710,000 kronor lägga å samma

ställe angivet 75,000 kronor kontant belopp, varför summan blir 785,000

kronor. Vad förenämnda lån ur motorvagnslånefonden om c:a 78,000 kronor

beträffar, vill styrelsen föreslå, att kapitalet må överföras från motorvagnslånefonden

till statens järnvägars fond. Vad slutligen beträffar resterande

belopp för Östra Smålands järnvägsaktiebolags statslån, föreslås att detsamma

avskrives på sätt tidigare skett vid övertagande av underskottsbanor.

Vad beträffar övriga övertagna skulder och rörliga tillgångar föreslås, att

de må föras på det särskilda utjämningskonto, med rubrik »Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdags beslut förvärvade enskilda järnvägar», örn vars

uppläggande hemställts i styrelsens skrivelse den 23 februari 1940 angående

(löteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar.

Järnvägsstyrelsen ingår härefter på frågan örn järnvägarnas affärsvärde

samt framhåller, att man vid beräkningen av järnvägarnas affärsvärde i enskild

regi förutsatt, att vissa saneringsåtgärder skulle vidtagas. Ett ställningstagande

till denna fråga behövde emellertid icke med nödvändighet

ske samtidigt med behandlingen av hill- förevarande ärende, utan syntes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

fastmer övervägande skäl tala för att därmed borde tillsvidare anstå. Det syntes

nämligen vara önskvärt, att klarhet först kunde vinnas i fråga örn tiden för

genomförandet av sådana planerade vägförbättringar, som vore en förutsättning

för trafikens överflyttning till buss- och lastbilsbefordran. Genom ett

uppskov vunnes också, att det kunde bli klarlagt, huruvida — såsom från

visst håll gjorts gällande — den hittills svaga trafikrörelsen till någon

väsentlig del varit avhängig av mindre gynnsamma drift- och taxeförhållanden.

Till förmån för ett sådant uppskov kunde vidare anföras, att för närvarande,

då läget på bränslemarknaden vore mycket kritiskt, de till partiellt

nedläggande ifrågasatta Mönsterås och Östra Smålands järnvägar syntes

böra tillsvidare bibehållas på grund av deras egenskap av skogsbygdsbanor,

enär de nu kunde få större trafikuppgifter än normalt.

Styrelsen erinrar härefter örn att styrelsens nu gjorda uttalande icke vore

att fatta som ett stöd åt ortsintresset örn bibehållande för framtiden av

ifrågavarande bandelar — oavsett utfallet av järnvägsrörelsen — utan försiktigheten

hade blott synts fordra, att man icke inför ett ovisst läge redan

nu bunde sig för en så allvarlig åtgärd som upprivandet av järnvägar i

bygder med för närvarande i övrigt mindre tillfredsställande kommunikationsförhållanden.

Under hänvisning till att bestämmelsen i avtalets § 1 örn bidrag till bolagens

ränteutgifter för tiden från 1 oktober 1939 innebure i sak, att staten

mot erhållande av uppstående driftöverskott påtoge sig förräntningen av

köpesumman från och med sagda dag, anför järnvägsstyrelsen vidare, att

avtalet i övrigt utformats i enlighet med förefintlig praxis, vilket särskilt

gällde i fråga örn de punkter, som reglerade personalens anställnings- med

flera förhållanden. I anslutning härtill yttrar styrelsen:

Jämlikt mom. 5 i avtalets § 5 skola flertalet av befattningshavarna vara

berättigade att från och med den 1 januari 1941 erhålla anställning enligt

för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalen

fogad bilaga C komma att i statens järnvägars tjänst övertagas från

de tre järnvägarna 133 man, nämligen 119 ordinarie och 14 icke ordinarie.

Härutöver övergå i statens järnvägars tjänst 35 man vid bilavdelningen och

2 banarbetare. Den sammanlagda personalstocken, som överföres från de

enskilda järnvägarnas till statens järnvägars tjänst, uppgår sålunda till

170 man.

Den lönegradsplacering, som framgår av bilaga C, har skett i samförstånd

med järnvägarnas förvaltningar och representanter för berörda personalorganisationer,

med vilka överläggningar i saken ägt rum.

Av den personal, som skall övertagas i statens järnvägars tjänst, är ingen

avsedd att omedelbart bliva placerad på aktiv stat i högre lönegrad än A 20,

varför något beslut av riksdagen icke erfordras i fråga örn antalet befattningar.

Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att det i samband med järnvägarnas

införlivande med statens järnvägar vore avsett, att desamma skulle tillföras

ett nybildat distrikt, beträffande vars omfattning styrelsen bomme att senare

avgiva förslag.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

9

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, dels besluta, att Kalmar—Berga, Östra

Smålands oell Mönsterås järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av

staten oell införlivas med statens järnvägar, dels till förvärvets genomförande

å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda

järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 785,000 kronor.

Vid ärendets avgörande i järnvägsstyrelsen har järnvägsfullmäktigen Oscar

Falkman mot beslutet anmält avvikande mening oell anfört:

Ett inköp av Kalmar—Berga med flera järnvägar, som skulle innebära

en investering av över 900,000 kronor, oräknat det övertagna ansvaret för

järnvägarnas personal, kan påtagligen ej motiveras av några ekonomiska

skäl, eftersom järnvägarna antagligen komma att gå med förlust och frågan

örn ett — åtminstone partiellt — nedläggande snart torde bliva aktuell.

Statsförvärvet synes ej heller kunna motiveras av några för nuvarande kristid

speciella förhållanden. Med hänsyn till önskvärdheten att inför den

hotande penningkrisen icke öka statens skulder avstyrkes ett förvärv för

närvarande av angivna järnvägar.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som avgivit yttrande i ärendet den 7 mars

1940, framhålla, att de med hänsyn till vad i ärendet förekommit ej ville

motsätta sig, att förslag örn statsförvärv av här ifrågavarande smalspåriga

järnvägar framlades för den nu församlade riksdagen. Beträffande förslagets

innehåll anföra fullmäktige följande:

Yad då först beträffar den avtalade köpeskillingen av 710,000 kronor anse

sig fullmäktige — i betraktande av ifrågavarande järnvägsföretags, sedda

som en helhet, mycket svaga ekonomiska ställning och de ovissa utsikterna

för en framtida förbättring av driftresultaten — böra ifrågasätta skäligheten

av den preliminära uppgörelsen i denna del.

Bestämmelsen i avtalets § 1 örn bidrag till bolagens ränteutgifter för

tiden från den 1 oktober 1939 innebär, såsom järnvägsstyrelsen påpekar, i

sak att staten mot erhållande av uppstående driftöverskott påtager sig förräntningen

av köpesumman från och med nämnda dag. Under förutsättning

av att järnvägarna i fråga övertagas av staten den 1 juli 1940 kommer

nämnda bestämmelse sålunda att medföra en utgift för staten av 20,700

kronor. — Styrelsens i avtalets § 3 stipulerade övertagande av betalningsskyldigheten

för bolagens driftskulder, i den mån dessa ej kunna täckas

med tillgängliga medel, torde ock komma att innebära risk för en ej

oväsentlig utgift för staten. Av samma skäl, som ovan anförts i fråga örn

köpeskillingens belopp, vilja fullmäktige uttala sin tveksamhet örn skäligheten

av avtalet även i förevarande hänseende.

Vidare vilja fullmäktige med anledning av järnvägsstyrelsens ovan berörda

uttalande angående uppskov tills vidare med vissa saneringsåtgärder, innebärande

främst nedläggande av driften i viss omfattning, framhålla, att tidigare

verkställda utredningar enligt fullmäktiges mening otvetydigt givit vid

handen, att i betraktande av det mycket svaga driftresultatet å vissa bandelar

starka skäl tala för trafikens nedläggande å åtminstone de sämsta av

dessa bandelar. Även om fullmäktige beakta de av järnvägsstyrelsen anförda

skälen för att beslut i denna fråga bör tills vidare anstå, anse sig

fullmäktige dock böra uttala önskvärdheten av att frågan, så snart så lämpligen

kan ske, måtte upptagas till förnyat övervägande.

I övrigt har det föreliggande förslaget ej föranlett någon erinran från

fullmäktiges sida. Fullmäktige hava således ej något att invända mot att

resterande belopp av Östra Smålands järnvägsaktiebolags ovan omförmälda

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

statslån avskrives och sålunda Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag befrias

från ytterligare betalningsansvar för detsamma. Såsom järnvägsstyrelsen

framhållit, bör kapitalskulden för lånet ur motorvagnslånefonden örn cirka

78,000 kronor överföras från nämnda fond till statens järnvägars fond. I

samband därmed bör riksgäldskontoret av järnvägsstyrelsen tillgodoföras

intill dagen för övertagandet upplupen, ogulden ränta å detta lån.

Riks gäl dsfidlmäktigcii Karl Magnusson har anmält avvikande mening och

förklarat sig instämma i vad järnvägsfullmäktigen Falkman yttrat vid ärendets

avgörande i järnvägsstyrelsen.

De nu till prövning föreliggande statsförvärven av Kalmar—Berga, Östra

Smålands och Mönsterås järnvägar utgöra ett led i de av riksdagen beslutade

åtgärderna för järnvägsnätets enhetliggörande. Ifrågavarande järnvägar

jämte Kalmar—Torsås och Ljungbyholm—Karlslunda järnvägar utgöra en

förvaltningsgemenskap, i vilken Kalmar—Berga järnväg utgör huvudleden.

I skrivelse den 20 januari 1939 till Kungl. Majit gjorde Kalmar läns östra

ä rnvägsaktiebolag och Mönsterås nya järnvägsaktiebolag såsom ägare till

Östra Smålands järnväg respektive Mönsterås järnväg framställning angående

statsförvärv av Östra Smålands järnväg, statsbidrag för uppehållande

av driften å Mönsterås järnväg samt räntefrihet för visst statslån, för vilket

Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag stöde i borgen, eller, örn nämnda

hemställan ej skulle bifallas, örn tillstånd att nedlägga driften å berörda

två järnvägar och försälja desamma. Denna framställning föranledde ej

annan Kungl. Majis åtgärd än att genom beslut den 26 maj 1939 förordnades,

att handlingarna i ärendet skulle överlämnas till järnvägsstyrelsen för

att vara tillgängliga vid de förhandlingar, som kunde komma att äga rum

mellan järnvägsstyrelsen och vederbörande intressenter rörande eventuellt

ingripande från statens sida i fråga örn driften å samtliga förevarande järnvägar

i ett sammanhang. Sedermera mottog järnvägsstyrelsen hänvändelse

från representanter för förenämnda järnvägsaktiebolag samt deras huvudintressenter,

Kalmar läns södra landsting och Kalmar stad. Därvid framhölls

bland annat, att bolagens ekonomiska ställning vore så ogynnsam, att varje

uppskov med beslut angående erforderliga saneringsåtgärder kunde befaras

vålla allvarliga olägenheter. Sedan erforderliga utredningar angående järnvägarna

verkställts, hava jämlikt av Kungl. Maji den 9 juni 1939 åt järnvägsstyrelsen

givet uppdrag förhandlingar örn statsförvärv ägt rum. Såsom

resultat av dessa föreligger det av järnvägsstyrelsen till godkännande överlämnade

preliminära avtalet om statsförvärv av järnvägarna.

Börande bolagens ställning m. m. samt deras ekonomiska mellanliavanden

med staten och andra långivare må erinras örn, att Östra Smålands järnvägsaktiebolag,

som år 1936 trätt i likvidation, häftar i en skuld till riksgäldskontoret

å omkring 149,400 kronor jämte upplupna räntor, för vilken

skuld Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag står i borgen, att sistnämnda

bolag innehar två statslån från motorvagnslånefonden, varå kvarstår ett

oguldet belopp av omkring 78,300 kronor jämte ränta, samt att Kalmar läns

östra järnvägsaktiebolag och Mönsterås järnvägsaktiebolag innehava lån hos

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 163.

enskilda järnvägars pensionskassa å respektive omkring 544,000 kronor oell

128,000 kronor jämte ränta.

Enligt avtalet, varigenom överlåtas bolagens järnvägar jämte deras övriga

egendom med vissa undantag, skola bolagen såsom vederlag erhålla dels en

köpeskilling av 710,000 kronor att erläggas genom att järnvägsstyrelsen

övertager betalningsskyldigheten för nämnda båda lån hos enskilda järnvägarnas

pensionskassa jämte ränta, varefter resterande beloppet betalas

kontant, dels befrielse för Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag från betalningsskyldigheten

från förenämnda kapitalskuld för lånen från motorvagnslånefonden

jämte ränta samt från ytterligare betalningsansvar för Östra

Smålands järnvägsaktiebolags statslån. — R idare skall järnvägsstyrelsen

ställa till bolagens förfogande ett belopp av 75,000 kronor för friköpande

av de förpantade eller i enskild ägo varande aktierna i ett biltrafiksaktiebolag.

— Därjämte äga bolagen att såsom bidrag till sina ränteutgifter för

tiden från den 1 oktober 1939 till dagen för tillträdet av för samma tid inflytande

medel behålla ett månatligt belopp av 2,300 kronor, varjämte styrelsen

förbinder sig att övertaga betalningsskyldigheten för bolagens driftskulder,

i den mån dessa ej kunna täckas av tillgängliga medel.

Såsom järnvägsstyrelsen framhåller i sin skrivelse, uppgår sålunda den

köpesumma, som staten enligt avtalet skall erlägga för järnvägarna, till

863,000 kronor (710,000 + 78,000 + 75,000), vartill kommer det belopp, varmed

driftskulderna kunna komma att överskrida, värdet av i förvärvet inga

ende rörliga tillgångar. Av beloppet 863,000 kronor har järnvägsstyrelsen

föreslagit, att 785,000 kronor (710,000 + 75,000) redovisas över riksstaten,

under det att kapitalskulden för lånen från motorvagnslånefonden överföres

från denna fond till statens järnvägars fond och det resterande beloppet av

Östra Smålands järnvägsaktiebolags statslån avskrives såsom tidigare skett

vid övertagande av underskottsbanor.

Vid ett övervägande av de olika på frågan inverkande förhållandena får

ej förbises, att vid tidigare utredningar i saken spörsmålet örn nedläggande

av driften å vissa delar av Östra Smålands järnväg respektive Mönsterås

järnväg varit aktuellt. Järnvägsstyrelsen har i sin förevarande framställning uttalat,

att ett ställningstagande till denna fråga icke behövde med nödvändighet

ske samtidigt med behandlingen av här föreliggande ärende. Fastmera syntes

övervägande skäl tala för att därmed borde tills vidare anstå i avbidan bland

annat på genomförandet av sådana planerade vägförbättringar, vilka vore en

förutsättning för trafikens överflyttning till buss- och lastbilsbefoidran. I anledning

av vad järnvägsstyrelsen sålunda yttrat, må anföras, att det knappast

synes påkallat att i statens ägo överföra järnvägar, som nara nog helt

förlorat sin betydelse för den bygd de genomlöpa. Med hänsyn till nuvarande

krisläge synes dock ett omedelbart nedläggande av driften böra undvikas.

Jag förutsätter emellertid i likhet nied fullmäktige i riksgäldskontoret

att, därest driftresultatet icke väsentligt förbättras, frågan om rörelsens nedläggande

å de svagaste bandelarna snarast upptages till förnyad prövning

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

På grund av vad sålunda anförts vill jag icke motsätta mig, att statsmakterna

redan nu skrida till statsövertagande av ifrågavarande järnvägar. Vad

beträffar den i köpeskillingen ingående posten å 710,000 kronor lia fullmäktige

i riksgäldskontoret ansett sig böra ifrågasätta skäligheten av den preliminära

uppgörelsen i denna del. Även jag finner köpeskillingen vara för

statsverket jämförelsevis oförmånlig, men med hänsyn till de uppoffringar,

som huvudintressenterna i järnvägarna, Kalmar läns södra landsting och

Kalmar stad, gjort för uppehållande av järnvägsdriften, anser jag mig emel''

lertid icke böra föreslå någon reducering av köpeskillingen. Av samma skäl

kan jag även godtaga den i avtalets § 1 upptagna bestämmelsen örn bidrag

till bolagens ränteutgifter för tiden från den 1 oktober 1939 liksom även den

i avtalets § 3 stipulerade skyldigheten för staten att övertaga ansvaret för

bolagens driftskulder, i den mån dessa ej kunna täckas med tillgängliga

medel.

Mot de av järnvägsstyrelsen i anledning av förvärvet föreslagna bokföringsåtgärderna

har jag intet att erinra.

I samband med järnvägarnas övergång förutsättes, att personalen vid desamma

likaledes övergår i statens järnvägars tjänst enligt de grunder, som

innehallas i avtalets § 5. Då bland denna personal icke finnes någon befattningshavare,

som är avsedd att omedelbart placeras i A 21 eller högre lönegrader,

erfordras intet beslut av riksdagen med avseende å antalet befattningshavare.

Kalmar läns södra landstings förvaltningsutskott och drätselkammaren i

Kalmar hava med stöd av vederbörliga bemyndiganden numera godkänt avtalet.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna ifrågavarande, vid

statsrådsprotokollet denna dag fogade avtal örn förvärv av

Kalmar—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar,

dels ock till Statsförvärv av Kalmar—Kerga järnväg m. m.

för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering i statens affärsverksfonder

under rubrik Statens järnvägar anvisa ett reservationsanslag

av...................................... kronor 785,000.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 163.

13

Avslcrift.

Bilaga.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för Svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Kalmar läns östra järnv ägs aktiebolag och Mönsterås

nya järnvägsaktiebolag, nedan kallade bolagen, å andra sidan, angående

förvärv för svenska statens räkning av Kalmar—

Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar rn. m.

§ I
Mom.

1. Bolagen överlåta till svenska staten på följande villkor med

full äganderätt dels bolagens järnvägar, nämligen Kalmar—Berga och Ostra

Smålands (Oskarhamn—Buda—Älghultsby) järnvägar, tillhöriga Kalmar läns

östra järnvägsaktiebolag och Mönsterås järnväg, tillhörig Mönsterås nya

järnvägsaktiebolag jämte allt, vad till desamma hör, dels alla andra av bolagen

ägda fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar — med iakttagande

av vad nedan i detta moment sägs — samt rättigheter.

Från överlåtelsen undantagas dels av bolagen ägda men hos Aktiebolaget

Svenska Handelsbanken pantförskrivna 1,800 stycken aktier i Kalmar Verkstadsaktiebolag,

dels av bolagen ägda 100 stycken aktier i Kalmar Bostadsaktiebolag.

Såsom bidrag till bolagens ränteutgifter för tiden från den 1 oktober

1939 och till dagen före tillträdet äga bolagen att av för samma tid inflytande

medel behålla ett månatligt belopp av tvåtusentrehundra (2,300)

kronor.

I första stycket omnämnda fastigheter äro angivna i bifogade förteckning,

bil. A.

Morn. 2. Tillträdet skall ske under år 1940 å dag, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Morn. 3. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 4. Bolagen må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagens järnvägar, deras biltrafik samt annan med

deras rörelse samordnad verksamhet ävensom för gäldande av ränta å i § 3

omförmälda statslån för motorvagnsköp. Bolagen må icke heller ikläda sig

sådana förpliktelser, som äro ägnade att öka järnvägarnas driftutgifter.

§2-

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolagen å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats att mottaga densamma.

Därvid skola bolagen utställa överlåtelsehandling samt avlämna lagfartsbevis

och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagens fasta egendom ävensom

gravationsbevis, utvisande, att densamma är fri från andra inteckningar än

sådana som vid tillträdet överlämnas till styrelsen. Bolagen skola vidare

överlämna de enligt § 3 friköpta aktierna i Östra Smålands biltrafiksaktiebolag

och därvid garantera, att detta bolag icke veterligen häftar för gäld.

Bolagen skola vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägarna

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

§ 3.

I vederlag för den överlåtna egendomen m. m. skola bolagen erhålla

dels en köpeskilling av sjuhundratiotusen (710,000) kronor, vilket belopp

erlägges på så sätt, att styrelsen från och med tillträdesdagen övertager betalningsskyldigheten

för bolagens båda lån — örn respektive 544,072:08

(Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag) och 128,000 kronor (Mönsterås nya

järnvägsaktiebolag) — hos enskilda järnvägarnas pensionskassa jämte därå

upplupen ränta, varefter resterande belopp kontant erlägges,

dels befrielse ej mindre från Kalmar läns östra järnvägsaktiebolags skyldighet

att till statsverket betala oguldna delar av sin kapitalskuld (78,316 kronor

40 öre) jämte ränta för de till bolagen utlämnade statslånen för motorvagnsköp,

än även från ytterligare betalningsansvar för Östra Smålands järnvägsaktiebolags

statslån.

Vidare ställer styrelsen till bolagens förfogande ett belopp av 75,000 kronor

för friköpande av samtliga aktier i Östra Smålands Biltrafiksaktiebolag, vilka

aktier äro antingen förpantade i bank såsom säkerhet för lån eller i enskild

ägo.

Styrelsen övertager därjämte betalningsskyldigheten för bolagens driftskulder,

i den mån dessa ej kunna täckas med tillgängliga medel. Bolagens

driftskulder vid 1939 års utgång äro förtecknade i särskild till styrelsen

lämnad uppgift och bolagen garantera, att de vid sagda tidpunkt icke hade

andra sådana skulder.

Kostnaderna för lagfart å den överlåtna egendomen samt för bolagens

likvidation gäldas av styrelsen.

§ 4-

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen alla rättigheter och

skyldigheter rörande bolagens rörelse enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden, vilka finnas, så fullständigt som möjligt, förtecknade i bil. B.

Bolagen förbinda sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i förteckningen

upptagna, uppsägbara avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt

giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägarna anställda, i bil. C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt vid bolagens järnvägar tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem,

allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Moni. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

härvid tagas endast till i bolagens tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån

av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag,

vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga

förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas,

utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga

tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder

till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 163.

15

Avlöningen må dock icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid

statens järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i

den lönegrad, i vilken vederbörande befattningshavare enligt bil. C skall

placeras, såvida icke annat särskilt angivits i nämnda bilaga.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av banorna gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av i andra stycket av

mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1940 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1940 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1939 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för de övertagna

järnvägarnas drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1939 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1940 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägarna icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C

är avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår frisk befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande pensionsbestämmelser

skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt

för pensionsinrättningen att utbetala pension.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1

januari 1941 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägarna företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekom mande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än SJ eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 163.

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen oell instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagens tjänst och

d) att de icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande

pensionsreglementen på sig tillämpade.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å

befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Mom. 8. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

banan ej övergått i statens ägo.

'' § 6.

Styrelsen skall från och med tillträdesdagen i förhållande till sådana

pensionsinrättningar, vari personalen är försäkrad, äga samma förpliktelser

och rättigheter, som bolagen skulle ägt, örn järnvägarna fortfarande varit

bolagens egendom.

§ "*■

Bolagen skola före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

§ 8.

Bolagens järnvägar skola, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

— med de eventuella modifikationer däri, som kunna komma att bliva föreskrivna

för järnvägar av annan spårvidd än den normala — komma till tilllämpning

å desamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under förutsättning,

att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen hinna

att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen för järnvägarnas

godssamtrafik.

§ 9.

Därest Mönsterås järnväg före utgången av år 1947 skulle komma att helt

eller delvis nedläggas, medgiver styrelsen, att vad som vid upprivningen

kan utvinnas av genom detta avtal överlåten egendom avseende denna järnväg

må utbetalas till Kalmar läns södra landsting och Kalmar stad efter

fördelning, som mellan dem bliver överenskommen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 163.

§ 10.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagens del under förbehåll av godkännande av

bolagsstämma samt av Kalmar läns södra landsting och stadsfullmäktige i

Kalmar stad.

Stockholm den 27 februari 1940. Kalmar den 27 februari 1940.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

G. Dahlbeck.

Erik Malmkvist.

KALMAR LÄNS ÖSTRA JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

John Jeansson. H. Arvidsson.

MÖNSTERÅS NYA JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG.

C. P. V. Gränebo. Gust. L. Johnsson.

bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 163.

551 40 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Kalmar—Berga, östra Smålands och Mönsterås järnvägar. a1 i texten
  2. SU 1940:139 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsförvärv av Kalmar—Berga, Östra Smålands och Mönsterås järnvägar. s. 13 i texten