Sök i Ratio Lex

Angående införlivande med statens järnvägar av de till de statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt Skåne— Smålands järnväg

1940-03-08 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:164, Angående införlivande med statens järnvägar av de till de statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt Skåne— Smålands järnväg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

1

Nr 164.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående införlivande

med statens järnvägar av de till de statliga

järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt Skåne—

Smålands järnväg; given Stockholms slott den 8

mars 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden. hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 4 mars 1940 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag, att

de till de s. k. statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna ävensom Skåne—

Smålands järnväg måtte införlivas med statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen

har tillika hemställt, att till genomförandet av denna åtgärd å riksstaten

för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar

måtte anvisas ett reservationsanslag av 15,645,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 164.

550 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Järnvägsstyrelsen bär till en början erinrat om att 1938 ars liksdag,

med bifall till Kungl. Maj:ts propositioner nr 174, 209, 216 och 300 medgivit,

att av till järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel följande

belopp finge disponeras för inköp av aktierna i angivna järnvägsaktiebolag.

Disponibelt

Järnvägsaktiebolag: belopp:

Hälsingborg—Hässleholms........................................ kr. 4,320,000

Hälsingborg—Landskrona—Eslövs..............................1 3 310 000

Landskrona—Eslövs..............................................^

Kalmar nya........................................................j , i ,900,200

Sävsjöström — Nässjö..............................................)

Landskrona—Lund—Trelleborgs ................................ 1,248,200

Tillhopa kronor 10,778,400.

Järnvägsstyrelsen upplyser härefter, att samtliga aktieförvärv hade genomförts

nära nog fullständigt, såsom framginge av följande sammanställning,

angivande för varje bolag antalet aktier i enskild ägo i relation till totala

aktiestocken enligt ställningen den 31 december 1939:

Järnvägs aktiebolag

Hälsingborg—Hässleholms —

Hälsingborg—Landskrona—Eslövs

Landskrona—Eslövs................

Kalmar nya, stam..................

» » preferens ............

Sävsjöström—Nässjö................

Landskrona—Lund—Trelleborgs ..

Antal

aktier

i enskild

Procent

av aktie- stocken i

totalt

ägo

enskild ägo

.... 54,000

203

04

____ 55,458

188

0-3

.... 9,780

1

0o

.... 24,900

380

1''5

.... 4,117

8

0''2

.... 25,819

693

2''7

.... 34,668

130

0''4

I anslutning härtill anför styrelsen, att förevarande järnvägar alltså vore

redan — praktiskt taget — i statens ägo, och anknytningen till statsbanenätet

vore så fullständig, som ansetts förenligt med bestående bolagsform

och i övrigt lämpligt. Flertalet ledamöter i förenämnda järnvägsaktiebolags

— numera benämnda de statliga järnvägsbolagen — styrelser vore sålunda

befattningshavare vid statens järnvägar, och en statens järnvägars distriktschef

hade utsetts till verkställande direktör i samtliga bolag. I och for

driftens rationalisering hade järnvägarna sammanslutits till två förvaltningsenheter

med Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag, respektive

Kalmar nya järnvägsaktiebolag som »trafikförvaltningar». Enheterna benämndes,

i analogi med förvaltningsförhållandena vid statens järnvägar, de

statliga järnvägsbolagens Hälsingborgssektion, respektive Kalmarsektion,

men hade — såsom varande självständiga ekonomiska enheter i realiteten

en annan karaktär än statens järnvägars sektioner, detta jämväl frånsett

de yttre formerna och förvaltningarnas rättsliga ställning. Bemarkas

borde därvid särskilt, att såväl i taxehänseende som beträffande personalens

anställning ingen genomgripande ändring skett gentemot tidigare förhållanden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 164.

Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att föredragande departementschefen

vid anmälan i statsrådet av förenämnda proposition nr 174 uttalat såsom

sin mening, att av staten förvärvade enskilda järnvägar av sådan betydelse,

att ett nedläggande av driften icke vore aktuellt, borde införlivas med statsbanenätet

med hänsyn till de på grund därav i allmänhet uppstående allmänna

samhällsekonomiska fördelarna, men att av vissa skäl frågan örn dylikt

införlivande borde tillsvidare anstå i avvaktan på den utredning örn ett förstatligande,

som kunde förväntas komma att i sinom tid avlämnas av 1936 års

järnvägskommitté. Under uppgift att de skäl, departementschefen asyftat,

nämligen dels omständigheten att avtalen icke omedelbart ledde till förvärv

av samtliga aktier, dels den inom 1936 års järnvägskommitté pågående utredningen,

vilken såsom alternativ upptog en viss fusionsbildning gruppvis

mellan de enskilda järnvägarna, dels slutligen förhållandet, att inkorporeringen

kunde göras smidigare, örn statens järnvägar någon tid därförut ägt

bestämmande inflytande över den enskilda järnvägens förvaltning och ledning

numera förlorat sin bärighet, anför styrelsen i huvudsak:

Såsom av de lämnade uppgifterna framgår, är nämligen antalet aktier i

enskild ägo så litet, att ingen anledning kan förefinnas avvakta ytterligare

förvärv. Härtill kommer, att den övergångstid på två år, som erhålles vid

ärendets skyndsammaste möjliga behandling, torde få anses tillräcklig.

Slutligen har ställningen tydligen blivit i grund förändrad, i och med att

den bebådade utredningen icke blott framlagts utan också i anslutning till

kommitténs förslag statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag fattat principbeslut

örn enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet genom statsförvärv av de

enskilda järnvägarna (Kungl. Majlis proposition nr 207, riksdagens skrivelse

nr 318). Riksdagen har därvid särskilt framhållit önskvärdheten, att förvärven

ej — såsom hittills emellanåt skett — genomfördes allenast indirekt

genom forvärv av en aktiemajoritet utan i den mera direkta och också mera

betryggande form, som ett inköp av själva järnvägsanläggningen innebär.

På grund av vad sålunda anförts filmer järnvägsstyrelsen tidpunkten vara

inne att skrida till åtgärder för införlivande i statsbanenätet av de till de

statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna. Styrelsen upptager därefter

till behandling de former, som därvid äro att iakttaga, samt anför härom:

Ehuru förevarande järnvägar i realiteten redan äro statsägda, och det

sålunda blott är formen för ägande och förvaltning, som är avsedd att

ändras, torde det, sedan statsmakternas beslut i ärendet föreligger, vara

lämpligast, att bolagen gå i likvidation och avtal träffas örn överlåtelse av

järnvägarna m. m., vari bland annat fixeras köpesumma för varje särskilt

järnvägsföretag.

Då emellertid i praktiken staten är icke blott köpare utan även, ehuru

blott indirekt och ej helt ensam, säljare, föranleda affärstransaktionerna

ifråga praktiskt taget ingen nyinvestering av statskapital, utan blott en omflyttning

av sådant kapital mellan olika konton i statsbokföringen. Nyssberörda

köpesummor böra sålunda ungefärligen motsvara förenämnda enligt

1938 års riksdagsbeslut för aktieköp disponibla belopp, och den obetydliga

anpart av dessa summor, som efter bolagens likvidation kommer på de kvarvarande

enskilda aktieägarnas del, kan alltså gäldas med den del av sagda

belopp, som icke tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 164.

Emellertid böra givetvis till förevarande järnvägar hörande anläggningsvärden

och kapitalbelopp efter inlemmandet vara bokförda på samma sätt

som motsvarande värden och belopp för statens järnvägar i övrigt. För

ernående av en sådan bokföring bör i rikshuvudboken kapitalbehållningen i

statens järnvägars fond ökas nied dels sagda köpesummor, dels ett belopp

lika med summan av de bolagens låneskulder, vilka staten jämväl får övertaga.

Motsvarande bokföringsoperationer få vidtagas jämväl i statens järnvägars

och riksgäldskontorets räkenskaper, i vilka senare järnvägsstyrelsen

samtidigt debiteras för lyftning av anslagsmedel och krediteras för deponering

av fondmedel, till belopp motsvarande sagda köpesummor.

Under hänvisning till att de föreslagna transaktionerna blott formellt

men icke reellt komme att avse statsförvärv av enskild egendom, har järnvägsstyrelsen

icke funnit nödigt meddela de sedvanliga sammanställningarna

av uppgifter angående järnvägarnas tekniska och ekonomiska förhållanden

ävensom utvecklingen därutinnan under sistförfluten årtionde. Järnvägsstyrelsen

tillägger, att sådana uppgifter (för tiden fram till år 1936) funnes

i förenämnda propositioner, vilkas godkännande lett till förvärv av järnvägarna.

Bolagens senaste nu tillgängliga balansräkningar — per den 31 december

1938 — ha följande utseende:

j Hälsingborg—

Hässleholms

järnväg

Hälsing
borg—

Landskrona—

Eslövs

järnväg

Landskrona—-Eslövs

järnväg

l Lands- ''

i krona— i

| Lund— !

Trelleborgs!

! järnväg !

Kalmar j

nya

järnväg j

Sävsjöström

—

Nässjö

järnväg

Tillgångar.

Tusental kronor

Anläggningar för järnvägs-

rörelsen.................

12,431

3,815

3,526

5,807

7,627

6,397

Fastigheter ...............

127

—

232

143

36

Automobilrörelsen........

88

108

—

285

157

Värdehandlingar............

84

—

3

307

272

20

Rörelsemedel:

i kassa oell bank ........

432

60

515

373

309

232

förråd....................

358

—

—

—

90

övriga....................

528

367

250

117

205

282

Förlust för året............

—

—

55

—

Summa

14.048

4,350

4,294

7,176

8,803

6,967

Skulder.

Främmande kapital

Statslån..................

—

—

—

—

_

2.493

Obligationslån............

—

—

—

1,344

1,945

Reverslån ................

3,948

280

__

_

_

Fond av skuldnatur ........

50

_

_

__

Svävande skulder ..........

1,590

2

—

3

410

_

Eget kapital

Aktiekapital..............

5.400

2,773

2,445

3,467

1.451

2,582

Reservfond ..............

700

280

300

350

350

80

Övriga egna fonder ......

700

270

869

300

450

Förnyelsefond ..........

1,404

419

504

1,297

3,815

1.771

Vinst

balanserad från föreg. år. .

95

85

21

415

211

11

för året ..................

161

241

155

—

171

30

Summa

14,048

4,350

4,294

7,176

8,803

6,967

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kuuyl. Majus proposition nr 164.

I anslutning härtill anför järnvägsstyrelsen, att inga bokslutmässiga uppgifter

förelåge beträffande de förändringar i ställningen, som inträtt efter

ingången av år 1939. Av tillgängligt siffermaterial framginge emellertid, att

en ej oväsentlig förbättring inträtt i vad anginge bolagens låneskulder, och

förenämnda statens åtagande ifråga om dessa skulder finge alltså en mindre

omslutning, än vad förenämnda balansräkningar gåve vid handen. Enligt

av respektive bolag lämnade uppgifter beräknades nämnda skuldbelopp

komma att den 1 juli 1940 uppgå till i runda tal:

För Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag ........ kronor 3,146,000

» Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag » 200,000

» Landskrona—Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag .. » 1,017,000

» Kalmar nya järnvägsaktiebolag .......................... » 503,000

» Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag................ » 2,385,000

Tillhopa kronor 7,251,000

Järnvägsstyrelsen yttrar härefter rörande sistnämnda summa:

Av förestående belopp utgör det för Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag

angivna statslån, och omföringen därav från fonden för låneunderstöd

till statens järnvägars fond är alltså blott och bart en bokföringsoperation;

övriga lånebelopp åter böra liksom köpesummorna enligt gällande regler för

statsbokföringen passera över riksstaten. Vederbörande anslag skulle alltså

uppgå till 15,645,000 kronor, vilket belopp emellertid, som nämnts, icke

kommer att till någon del kontant lyftas av järnvägsstyrelsen, utan blott

att bokföringsmässigt disponeras på sätt redan antytts.

Vad beträffar de likvida medel, som järnvägsstyrelsen erhåller i samband

med järnvägarnas övertagande, föreslår styrelsen, att desamma liksom övriga

rörliga tillgångar .samt övertagna »svävande» skulder föres på det särskilda

utjämningskonto med rubrik »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut

förvärvade enskilda järnvägar», vars uppläggande föreslagits i styrelsens

skrivelse den 23 februari A940 angående Göteborg—Borås och Borås—

Alvesta järnvägar.

Järnvägsstyrelsen anför, att den sedan den 1 juli 1939 statsägda Skåne

—Smålands järnväg från Åstorp (Kärreberga) till Värnamo stöde i förvaltnings-

och driftsgemenskap med de statliga järnvägsbolagens Hälsingborgssektion.

I avtalet om statsförvärv av denna järnväg vore bestämt, att densamma

skulle införlivas i statslånenätet samtidigt med Hälsingborg—Hässleholms

järnväg. Med hänsyn till att staten redan ägde banan, torde emellertid för

detta införlivande intet erfordras utöver själva det formella verkställighetsbeslutet.

I fråga örn personalen fastslår styrelsen, att vid införlivandet i statsbanenätet

av här förevarande järnvägar dessas personal i regel skola övergå i

statens järnvägars tjänst. Styrelsen förutsätter, att villkoren därvid komma

att i det väsentliga överensstämma med dem, som innehållas i de till nyssnämnda

skrivelse fogade avtalen, samt anmäler, att styrelsen i fråga örn den

övertagna personalens antal m. m. torde senare få inkomma med uppgift.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majlis proposition nr 161.

Under hänvisning till att riksdagens medgivande erfordrades för ökning

av antalet personal i högre lönegrad än A 20, har styrelsen verkställt utredning

angående det behov av nya tjänster av denna art, som följde med

sagda införlivande, och därvid funnit, att i personalförteckningen för statens

järnvägar antalet befattningar över lönegrad A 20 borde, räknat från och

med den 1 januari 1941, ökas med följande antal, nämligen i lönegrad A 26

en baningenjör och en trafikinspektör, i lönegrad A 24 en stationsinspektor

av klass 1 B, i lönegrad A 22 två stationsinspektorer av klass 2 samt i lönegrad

A 21 en byråassistent och en expeditionsföreståndare.

Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att den s. k. Hälsingborgssektionen

inklusive Skåne—Smålands järnväg vore avsedd att uppgå i det nuvarande

III distriktet och dess sektioner. Ilen s. k. Kalmarsektionen däremot vore

avsedd att införlivas med ett nybildat distrikt, beträffande vars omfattning

styrelsen lomme att senare avgiva förslag.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta, att de s. k. statliga järnvägsbolagen

tillhöriga järnvägarna ävensom Skåne—Smålands järnväg må

från den 1 juli 1940 eller den senare dag, som Kungl. Majit kan komma att

bestämma, införlivas med statens järnvägar, dels till åtgärdens genomförande

å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda

järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 15,645,000 kronor, dels slutligen

medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar

över lönegrad A 20 måtte, räknat från och med den 1 januari 1941,

ökas med följande antal, nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör och en

trafikinspektör, i lönegrad A 24 en stationsinspektor av klass 1 B, i lönegrad

A 22 två stationsinspektorer av klass 2 samt i lönegrad A 21 en byråassistent

och en expeditionsföreståndare.

Fullmäktige i riksgäldskontoret, som avgivit yttrande i ärendet den 7 mars

1940, anföra, att de icke hava något att erinra mot det föreliggande förslaget

att under innevarande år i statsbanenätet införliva ifrågavarande

järnvägar. Fullmäktige yttra vidare:

Såsom järnvägsstyrelsen framhåller, föranleder ett sådant införlivande

praktiskt taget ingen nyinvestering av statskapital, utan blott en omflyttning

av dylikt kapital mellan olika konton i statsbokföringen.

Det föreslagna sättet för genomförande av införlivandet och de därmed

förbundna bokföringstransaktionerna hava ej givit fullmäktige anledning till

annan erinran, än att, då det kvarvarande kapitalbeloppet av Sävsjöströms

Nässjö järnvägsaktiebolags statslån den 1 juli 1940 beräknas uppgå till

2,111,170 kronor 41 öre, endast detta belopp bör överföras från fonden för

låneunderstöd till statens järnvägars fond. Skillnaden mellan nämnda belopp

och det av järnvägsstyrelsen i dess skrivelse angivna skuldbeloppet å ifrågavarande

lån utgör anståndsränta å lånet. Nuvärdet av denna anståndsränta

ävensom till dagen för införlivandet upplöpande räntor å lånet, bör av järnvägsstyrelsen

i samband med införlivandet tillgodoföras riksgäldskontoret.

De ifrågavarande järnvägsbolags skulder, varför betalningsskyldigheten

vid införlivandet skall övertagas av riksgäldskontoret, beräknas enligt i järnvägsstyrelsens

skrivelse lämnade uppgifter komma att den 1 juli 1940 uppgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 164. ''

till inalles omkring 4,866,000 kronor. Riksgäldskontoret bör av järnvägsstyrelsen

tillgodoföras även å dessa lån till dagen för införlivandet upplöpande

räntor.

Såsom ett led i strävandena att enhetliggöra det svenska järnvägsnätet Departementsföreslog

Kungl. Majit i särskilda propositioner till 1938 års riksdag att för

inköp av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms, Hälsingborg—Landskrona—

Eslövs, Landskrona—Eslövs, Kalmar nya, Sävsjöström Nässjö oell Landskrona—Lund—Trelleborgs

järnvägsaktiebolag finge disponeras ett belopp av

sammanlagt högst 10,778,400 kronor av likvida medel, som stöde till järnvägsstyrelsens

förfogande. Förslagen inneburo förvärv för statens räkning

av aktiemajoriteten i nämnda bolag, vilka bolag ägde följande banor, Hälsingborg—Hässleholms

järnvägsaktiebolag bansträckorna Ramlösa—Hässleholm,

Bjuv—Billesholm; Klippan—Röstånga och Röstånga—Eslöv, Hälsingborg—Landskrona—Eslövs

och Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag linjerna

Hälsingborg central—Billeberga och Landskrona—Billeberga—Teckomatorp—Eslöv,

Kalmar nya järnvägsaktiebolag järnvägarna Kalmar—Nybro

—Emmaboda och Nybro —Sävsjöström, Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag

järnvägen mellan Sävsjöström och Nässjö samt Landskrona Lund

Trelleborgs järnvägsaktiebolag bansträckorna Lund—Trelleborg, Lund—Kävlinge

och Landskrona—Kävlinge. Samtliga företag ävensom den år 1939

av staten förvärvade järnvägen Skåne—Smaland hava av järnvägsstyrelsen

ställts under gemensam förvaltning av en förvaltningschef. I de särskilda

bolagens styrelser har majoriteten utgjorts av statens representanter, i regel

tre järnvägstjänstemän, medan minoriteten utgjorts av ortsrepresentantei.

Under den tid, bolagen sålunda förvaltats i statlig regi, har vid desamma

utförts ett omfattande rationaliseringsarbete. Redan i sin år 1938 avgivna berättelse

rörande granskning av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning

under år 1937 uttalade statens järnvägars överrevisorer, att de funnit det vara

av intresse att redan från början följa utvecklingen i de särskilda fallen av den

år 1938 inledda järnvägspolitiken. Överrevisorerna framhålla, att en serie åtgärder

vidtagits, vilka vore starkt ägnade att förbilliga och effektivisera driften.

Ben nya förvaltningen av ifrågavarande järnvägar hade redan pa ett tidigt

stadium tagit väl vara på förefintliga möjligheter till rationaliserad drift,

till båtnad för såväl järnvägsföretagen som trafikanterna.

Bet organisationsarbete, som erfordras för järnvägarnas inlemmande i

statsbanenätet, är numera slutfört. I likhet med järnvägsstyrelsen finner

jag sålunda tidpunkten nu vara inne att vidtaga åtgärder för införlivningen.

Lämpligast synes vara, att bolagen träda i likvidation och avtal träffas örn

överlåtelse av de olika järnvägarna till staten, varvid köpesummorna böra

ungefärligen motsvara de enligt 1938 års riksdagsbeslut för aktieköpen disponibla

beloppen. Tydligt är, att de till förevarande järnvägar hörande anläggningsvärdena

och kapitalbeloppen efter inlemmandet böra vara bokförda på

samma sätt som motsvarande värden och belopp för statens järnvägar i

övrigt. Såsom järnvägsstyrelsen yttrat, bill'' flir erhållande av en sådan bokföring

i rikshuvudboken kapitalbehållningen i statens järnvägars fond okas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 164.

med dels sagda köpesummor, dels ett belopp lika med summan av de bolagens

bundna låneskulder, vilka staten tillika får övertaga. Motsvarande bokföringsoperationer

böra vidtagas jämväl i statens järnvägars och riksgäldskontorets

räkenskaper, i vilka senare järnvägsstyrelsen samtidigt debiteras

för lyftning av anslagsmedel och krediteras för deponering av fondmedel till

belopp motsvarande sagda köpesumma. Det Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag

meddelade statslånet torde, såsom i liknande fall skett, böra omföras

från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond. Såsom

fullmäktige i liksgäldskontoret erinrat, lärer emellertid endast det kvarvarande

kapitalbeloppet, utgörande 2,111,170 kronor 41 öre, böra överföras.

Skillnaden mellan nämnda belopp och det av järnvägsstyrelsen i dess skrivelse

angivna skuldbeloppet å ifrågavarande lån utgör, såsom fullmäktige i riksgäldskontoret

påpekat, anståndsränta å lånet. Nuvärdet av denna anståndsränta

ävensom till dagen för införlivandet upplöpande räntor å lånet böra av

järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret. Medel för gäldandet av

anståndsräntan synas icke böra anvisas å riksstaten utan ställas till förfogande

av järnvägsstyrelsen från det utjämningskonto med rubrik »Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vars

uppläggande jag tidigare i dag lämnat utan erinran. Övriga bundna lånebelopp,

utgörande tillhopa 4,866,000 kronor, åter böra liksom köpesummorna,

i det föregående angivna till 10,778,400 kronor, enligt gällande regler för

statsbokföringen passera över riksstaten. Det anslag, som skulle erfordras,

utgör alltså 15,644,400 kronor, av järnvägsstyrelsen avrundat uppåt till

15,645,000 kronor. Ifråga örn de likvida medel, som järnvägsstyrelsen erhåller,

har järnvägsstyrelsen föreslagit, att desamma liksom övriga rörliga

tillgångar samt övertagna svävande skulder linge föras på nyssnämnda utjämningskonto.

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke funnit anledning

till erinran.

Såsom förut nämnts, har den av staten ägda Skåne—Smålands järnvägförvaltats

av de statliga järnvägsbolagen. I avtalet örn statsförvärv av denna

järnväg är bestämt, att densamma skall införlivas i statsbanenätet samtidigt

med Hälsingborg—Hässleholms järnväg. Då staten redan äger banan, torde

— såsom järnvägsstyrelsen ock framhållit — annan åtgärd icke erfordras

än det formella verkställighetsbeslutet.

I samband med järnvägarnas övergång förutsättes, att personalen vid desamma

likaledes övergår i statens järnvägars tjänst. Järnvägsstyrelsen har

uttalat, att villkoren därvid komme att i det väsentliga överensstämma med

dem, som brukade innehållas i de avtal örn statsförvärv, vilka järnvägsstyrelsen

under senare tid träffat. Då bland personalen emellertid finnas vissa

befattningshavare, vilka äro avsedda att bliva placerade i lönegrad A 21 eller

högre enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente, erfordras

emellertid härutinnan beslut av riksdagen. Den ökning i förevarande sammanhang

av personalantalet, som järnvägsstyrelsen föreslagit, torde böra

godtagas. Jag framlägger härom förslag i samband med anmälan av frågan

angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa

ordinarie befattningar vid bland annat statens järnvägar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 164. 9

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för att Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag, Hälsingborg—Landskrona—Eslövs

järnvägsaktiebolag, Landskrona—

Eslövs järnvägsaktiebolag, Kalmar nya järnvägsaktiebolag, Sävsjöström—Nässjö

järnvägsaktiebolag och Landskrona—Lund—

Trelleborgs järnvägsaktiebolag skola träda i likvidation,

dels föreskriva, att de järnvägar, vilka tillhöra nämnda bolag,

skola jämte Skåne—Smålands järnväg från och med den 1 juli

1940 eller den senare dag, Kungl. Majit kan komma att bestämma,

införlivas med statens järnvägar,

dels ock anvisa till statsförvärv av de Hälsingborg—Hässleholms

m. fl. järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna m. m. för budgetåret

1940/41 såsom kapitalinvestering i statens affärsverksfonder

under rubrik Statens järnvägar ett reservationsanslag

av.................................. kronor 15,645,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sigurd Lang.

Bihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami. Nr 164.

660 JO 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införlivande med statens järnvägar av de till de statliga järnvägsbolagen hörande järn s. 7 i texten