Angående införlivande med statens järnvägar av de till de statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt Skåne— Smålands järnväg
1940-03-08 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:164, Angående införlivande med statens järnvägar av de till de statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt Skåne— Smålands järnväg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 104.
1
Nr 164.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående införlivande
med statens järnvägar av de till de statliga
järnvägsbolagen hörande järnvägarna samt Skåne—
Smålands järnväg; given Stockholms slott den 8
mars 1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden. hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 4 mars 1940 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag, att
de till de s. k. statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna ävensom Skåne—
Smålands järnväg måtte införlivas med statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen
har tillika hemställt, att till genomförandet av denna åtgärd å riksstaten
för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda järnvägar
måtte anvisas ett reservationsanslag av 15,645,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 164.
550 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 164.
Järnvägsstyrelsen bär till en början erinrat om att 1938 ars liksdag,
med bifall till Kungl. Maj:ts propositioner nr 174, 209, 216 och 300 medgivit,
att av till järnvägsstyrelsens förfogande stående likvida medel följande
belopp finge disponeras för inköp av aktierna i angivna järnvägsaktiebolag.
Disponibelt
Järnvägsaktiebolag: belopp:
Hälsingborg—Hässleholms........................................ kr. 4,320,000
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs..............................1 3 310 000
Landskrona—Eslövs..............................................^
Kalmar nya........................................................j , i ,900,200
Sävsjöström — Nässjö..............................................)
Landskrona—Lund—Trelleborgs ................................ 1,248,200
Tillhopa kronor 10,778,400.
Järnvägsstyrelsen upplyser härefter, att samtliga aktieförvärv hade genomförts
nära nog fullständigt, såsom framginge av följande sammanställning,
angivande för varje bolag antalet aktier i enskild ägo i relation till totala
aktiestocken enligt ställningen den 31 december 1939:
Järnvägs aktiebolag
Hälsingborg—Hässleholms —
Hälsingborg—Landskrona—Eslövs
Landskrona—Eslövs................
Kalmar nya, stam..................
» » preferens ............
Sävsjöström—Nässjö................
Landskrona—Lund—Trelleborgs ..
Antal
aktier
i enskild
Procent
av aktie- stocken i
totalt
ägo
enskild ägo
.... 54,000
203
04
____ 55,458
188
0-3
.... 9,780
1
0o
.... 24,900
380
1''5
.... 4,117
8
0''2
.... 25,819
693
2''7
.... 34,668
130
0''4
I anslutning härtill anför styrelsen, att förevarande järnvägar alltså vore
redan — praktiskt taget — i statens ägo, och anknytningen till statsbanenätet
vore så fullständig, som ansetts förenligt med bestående bolagsform
och i övrigt lämpligt. Flertalet ledamöter i förenämnda järnvägsaktiebolags
— numera benämnda de statliga järnvägsbolagen — styrelser vore sålunda
befattningshavare vid statens järnvägar, och en statens järnvägars distriktschef
hade utsetts till verkställande direktör i samtliga bolag. I och for
driftens rationalisering hade järnvägarna sammanslutits till två förvaltningsenheter
med Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag, respektive
Kalmar nya järnvägsaktiebolag som »trafikförvaltningar». Enheterna benämndes,
i analogi med förvaltningsförhållandena vid statens järnvägar, de
statliga järnvägsbolagens Hälsingborgssektion, respektive Kalmarsektion,
men hade — såsom varande självständiga ekonomiska enheter i realiteten
en annan karaktär än statens järnvägars sektioner, detta jämväl frånsett
de yttre formerna och förvaltningarnas rättsliga ställning. Bemarkas
borde därvid särskilt, att såväl i taxehänseende som beträffande personalens
anställning ingen genomgripande ändring skett gentemot tidigare förhållanden.
3
Kungl. Majus proposition nr 164.
Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att föredragande departementschefen
vid anmälan i statsrådet av förenämnda proposition nr 174 uttalat såsom
sin mening, att av staten förvärvade enskilda järnvägar av sådan betydelse,
att ett nedläggande av driften icke vore aktuellt, borde införlivas med statsbanenätet
med hänsyn till de på grund därav i allmänhet uppstående allmänna
samhällsekonomiska fördelarna, men att av vissa skäl frågan örn dylikt
införlivande borde tillsvidare anstå i avvaktan på den utredning örn ett förstatligande,
som kunde förväntas komma att i sinom tid avlämnas av 1936 års
järnvägskommitté. Under uppgift att de skäl, departementschefen asyftat,
nämligen dels omständigheten att avtalen icke omedelbart ledde till förvärv
av samtliga aktier, dels den inom 1936 års järnvägskommitté pågående utredningen,
vilken såsom alternativ upptog en viss fusionsbildning gruppvis
mellan de enskilda järnvägarna, dels slutligen förhållandet, att inkorporeringen
kunde göras smidigare, örn statens järnvägar någon tid därförut ägt
bestämmande inflytande över den enskilda järnvägens förvaltning och ledning
numera förlorat sin bärighet, anför styrelsen i huvudsak:
Såsom av de lämnade uppgifterna framgår, är nämligen antalet aktier i
enskild ägo så litet, att ingen anledning kan förefinnas avvakta ytterligare
förvärv. Härtill kommer, att den övergångstid på två år, som erhålles vid
ärendets skyndsammaste möjliga behandling, torde få anses tillräcklig.
Slutligen har ställningen tydligen blivit i grund förändrad, i och med att
den bebådade utredningen icke blott framlagts utan också i anslutning till
kommitténs förslag statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag fattat principbeslut
örn enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet genom statsförvärv av de
enskilda järnvägarna (Kungl. Majlis proposition nr 207, riksdagens skrivelse
nr 318). Riksdagen har därvid särskilt framhållit önskvärdheten, att förvärven
ej — såsom hittills emellanåt skett — genomfördes allenast indirekt
genom forvärv av en aktiemajoritet utan i den mera direkta och också mera
betryggande form, som ett inköp av själva järnvägsanläggningen innebär.
På grund av vad sålunda anförts filmer järnvägsstyrelsen tidpunkten vara
inne att skrida till åtgärder för införlivande i statsbanenätet av de till de
statliga järnvägsbolagen hörande järnvägarna. Styrelsen upptager därefter
till behandling de former, som därvid äro att iakttaga, samt anför härom:
Ehuru förevarande järnvägar i realiteten redan äro statsägda, och det
sålunda blott är formen för ägande och förvaltning, som är avsedd att
ändras, torde det, sedan statsmakternas beslut i ärendet föreligger, vara
lämpligast, att bolagen gå i likvidation och avtal träffas örn överlåtelse av
järnvägarna m. m., vari bland annat fixeras köpesumma för varje särskilt
järnvägsföretag.
Då emellertid i praktiken staten är icke blott köpare utan även, ehuru
blott indirekt och ej helt ensam, säljare, föranleda affärstransaktionerna
ifråga praktiskt taget ingen nyinvestering av statskapital, utan blott en omflyttning
av sådant kapital mellan olika konton i statsbokföringen. Nyssberörda
köpesummor böra sålunda ungefärligen motsvara förenämnda enligt
1938 års riksdagsbeslut för aktieköp disponibla belopp, och den obetydliga
anpart av dessa summor, som efter bolagens likvidation kommer på de kvarvarande
enskilda aktieägarnas del, kan alltså gäldas med den del av sagda
belopp, som icke tagits i anspråk för sitt avsedda ändamål.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 164.
Emellertid böra givetvis till förevarande järnvägar hörande anläggningsvärden
och kapitalbelopp efter inlemmandet vara bokförda på samma sätt
som motsvarande värden och belopp för statens järnvägar i övrigt. För
ernående av en sådan bokföring bör i rikshuvudboken kapitalbehållningen i
statens järnvägars fond ökas nied dels sagda köpesummor, dels ett belopp
lika med summan av de bolagens låneskulder, vilka staten jämväl får övertaga.
Motsvarande bokföringsoperationer få vidtagas jämväl i statens järnvägars
och riksgäldskontorets räkenskaper, i vilka senare järnvägsstyrelsen
samtidigt debiteras för lyftning av anslagsmedel och krediteras för deponering
av fondmedel, till belopp motsvarande sagda köpesummor.
Under hänvisning till att de föreslagna transaktionerna blott formellt
men icke reellt komme att avse statsförvärv av enskild egendom, har järnvägsstyrelsen
icke funnit nödigt meddela de sedvanliga sammanställningarna
av uppgifter angående järnvägarnas tekniska och ekonomiska förhållanden
ävensom utvecklingen därutinnan under sistförfluten årtionde. Järnvägsstyrelsen
tillägger, att sådana uppgifter (för tiden fram till år 1936) funnes
i förenämnda propositioner, vilkas godkännande lett till förvärv av järnvägarna.
Bolagens senaste nu tillgängliga balansräkningar — per den 31 december
1938 — ha följande utseende:
j Hälsingborg—
Hässleholms
järnväg
Hälsing
borg—
Landskrona—
Eslövs
järnväg
Landskrona—-Eslövs
järnväg
l Lands- ''
i krona— i
| Lund— !
Trelleborgs!
! järnväg !
Kalmar j
nya
järnväg j
Sävsjöström
—
Nässjö
järnväg
Tillgångar.
Tusental kronor
Anläggningar för järnvägs-
rörelsen.................
12,431
3,815
3,526
5,807
7,627
6,397
Fastigheter ...............
127
—
232
143
36
Automobilrörelsen........
88
108
—
285
157
Värdehandlingar............
84
—
3
307
272
20
Rörelsemedel:
i kassa oell bank ........
432
60
515
373
309
232
förråd....................
358
—
—
—
90
övriga....................
528
367
250
117
205
282
Förlust för året............
—
—
55
—
Summa
14.048
4,350
4,294
7,176
8,803
6,967
Skulder.
Främmande kapital
Statslån..................
—
—
—
—
_
2.493
Obligationslån............
—
—
—
1,344
1,945
Reverslån ................
3,948
280
__
_
_
Fond av skuldnatur ........
50
_
_
__
Svävande skulder ..........
1,590
2
—
3
410
_
Eget kapital
Aktiekapital..............
5.400
2,773
2,445
3,467
1.451
2,582
Reservfond ..............
700
280
300
350
350
80
Övriga egna fonder ......
700
270
869
300
450
Förnyelsefond ..........
1,404
419
504
1,297
3,815
1.771
Vinst
balanserad från föreg. år. .
95
85
21
415
211
11
för året ..................
161
241
155
—
171
30
Summa
14,048
4,350
4,294
7,176
8,803
6,967
5
Kuuyl. Majus proposition nr 164.
I anslutning härtill anför järnvägsstyrelsen, att inga bokslutmässiga uppgifter
förelåge beträffande de förändringar i ställningen, som inträtt efter
ingången av år 1939. Av tillgängligt siffermaterial framginge emellertid, att
en ej oväsentlig förbättring inträtt i vad anginge bolagens låneskulder, och
förenämnda statens åtagande ifråga om dessa skulder finge alltså en mindre
omslutning, än vad förenämnda balansräkningar gåve vid handen. Enligt
av respektive bolag lämnade uppgifter beräknades nämnda skuldbelopp
komma att den 1 juli 1940 uppgå till i runda tal:
För Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag ........ kronor 3,146,000
» Hälsingborg—Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag » 200,000
» Landskrona—Lund—Trelleborgs järnvägsaktiebolag .. » 1,017,000
» Kalmar nya järnvägsaktiebolag .......................... » 503,000
» Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag................ » 2,385,000
Tillhopa kronor 7,251,000
Järnvägsstyrelsen yttrar härefter rörande sistnämnda summa:
Av förestående belopp utgör det för Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag
angivna statslån, och omföringen därav från fonden för låneunderstöd
till statens järnvägars fond är alltså blott och bart en bokföringsoperation;
övriga lånebelopp åter böra liksom köpesummorna enligt gällande regler för
statsbokföringen passera över riksstaten. Vederbörande anslag skulle alltså
uppgå till 15,645,000 kronor, vilket belopp emellertid, som nämnts, icke
kommer att till någon del kontant lyftas av järnvägsstyrelsen, utan blott
att bokföringsmässigt disponeras på sätt redan antytts.
Vad beträffar de likvida medel, som järnvägsstyrelsen erhåller i samband
med järnvägarnas övertagande, föreslår styrelsen, att desamma liksom övriga
rörliga tillgångar .samt övertagna »svävande» skulder föres på det särskilda
utjämningskonto med rubrik »Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut
förvärvade enskilda järnvägar», vars uppläggande föreslagits i styrelsens
skrivelse den 23 februari A940 angående Göteborg—Borås och Borås—
Alvesta järnvägar.
Järnvägsstyrelsen anför, att den sedan den 1 juli 1939 statsägda Skåne
—Smålands järnväg från Åstorp (Kärreberga) till Värnamo stöde i förvaltnings-
och driftsgemenskap med de statliga järnvägsbolagens Hälsingborgssektion.
I avtalet om statsförvärv av denna järnväg vore bestämt, att densamma
skulle införlivas i statslånenätet samtidigt med Hälsingborg—Hässleholms
järnväg. Med hänsyn till att staten redan ägde banan, torde emellertid för
detta införlivande intet erfordras utöver själva det formella verkställighetsbeslutet.
I fråga örn personalen fastslår styrelsen, att vid införlivandet i statsbanenätet
av här förevarande järnvägar dessas personal i regel skola övergå i
statens järnvägars tjänst. Styrelsen förutsätter, att villkoren därvid komma
att i det väsentliga överensstämma med dem, som innehållas i de till nyssnämnda
skrivelse fogade avtalen, samt anmäler, att styrelsen i fråga örn den
övertagna personalens antal m. m. torde senare få inkomma med uppgift.
6 Kungl. Majlis proposition nr 161.
Under hänvisning till att riksdagens medgivande erfordrades för ökning
av antalet personal i högre lönegrad än A 20, har styrelsen verkställt utredning
angående det behov av nya tjänster av denna art, som följde med
sagda införlivande, och därvid funnit, att i personalförteckningen för statens
järnvägar antalet befattningar över lönegrad A 20 borde, räknat från och
med den 1 januari 1941, ökas med följande antal, nämligen i lönegrad A 26
en baningenjör och en trafikinspektör, i lönegrad A 24 en stationsinspektor
av klass 1 B, i lönegrad A 22 två stationsinspektorer av klass 2 samt i lönegrad
A 21 en byråassistent och en expeditionsföreståndare.
Järnvägsstyrelsen upplyser slutligen, att den s. k. Hälsingborgssektionen
inklusive Skåne—Smålands järnväg vore avsedd att uppgå i det nuvarande
III distriktet och dess sektioner. Ilen s. k. Kalmarsektionen däremot vore
avsedd att införlivas med ett nybildat distrikt, beträffande vars omfattning
styrelsen lomme att senare avgiva förslag.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta, att de s. k. statliga järnvägsbolagen
tillhöriga järnvägarna ävensom Skåne—Smålands järnväg må
från den 1 juli 1940 eller den senare dag, som Kungl. Majit kan komma att
bestämma, införlivas med statens järnvägar, dels till åtgärdens genomförande
å riksstaten för budgetåret 1940/41 under rubriken Statsförvärv av enskilda
järnvägar anvisa ett reservationsanslag av 15,645,000 kronor, dels slutligen
medgiva, att i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar
över lönegrad A 20 måtte, räknat från och med den 1 januari 1941,
ökas med följande antal, nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör och en
trafikinspektör, i lönegrad A 24 en stationsinspektor av klass 1 B, i lönegrad
A 22 två stationsinspektorer av klass 2 samt i lönegrad A 21 en byråassistent
och en expeditionsföreståndare.
Fullmäktige i riksgäldskontoret, som avgivit yttrande i ärendet den 7 mars
1940, anföra, att de icke hava något att erinra mot det föreliggande förslaget
att under innevarande år i statsbanenätet införliva ifrågavarande
järnvägar. Fullmäktige yttra vidare:
Såsom järnvägsstyrelsen framhåller, föranleder ett sådant införlivande
praktiskt taget ingen nyinvestering av statskapital, utan blott en omflyttning
av dylikt kapital mellan olika konton i statsbokföringen.
Det föreslagna sättet för genomförande av införlivandet och de därmed
förbundna bokföringstransaktionerna hava ej givit fullmäktige anledning till
annan erinran, än att, då det kvarvarande kapitalbeloppet av Sävsjöströms
Nässjö järnvägsaktiebolags statslån den 1 juli 1940 beräknas uppgå till
2,111,170 kronor 41 öre, endast detta belopp bör överföras från fonden för
låneunderstöd till statens järnvägars fond. Skillnaden mellan nämnda belopp
och det av järnvägsstyrelsen i dess skrivelse angivna skuldbeloppet å ifrågavarande
lån utgör anståndsränta å lånet. Nuvärdet av denna anståndsränta
ävensom till dagen för införlivandet upplöpande räntor å lånet, bör av järnvägsstyrelsen
i samband med införlivandet tillgodoföras riksgäldskontoret.
De ifrågavarande järnvägsbolags skulder, varför betalningsskyldigheten
vid införlivandet skall övertagas av riksgäldskontoret, beräknas enligt i järnvägsstyrelsens
skrivelse lämnade uppgifter komma att den 1 juli 1940 uppgå
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majlis proposition nr 164. ''
till inalles omkring 4,866,000 kronor. Riksgäldskontoret bör av järnvägsstyrelsen
tillgodoföras även å dessa lån till dagen för införlivandet upplöpande
räntor.
Såsom ett led i strävandena att enhetliggöra det svenska järnvägsnätet Departementsföreslog
Kungl. Majit i särskilda propositioner till 1938 års riksdag att för
inköp av aktierna i Hälsingborg—Hässleholms, Hälsingborg—Landskrona—
Eslövs, Landskrona—Eslövs, Kalmar nya, Sävsjöström Nässjö oell Landskrona—Lund—Trelleborgs
järnvägsaktiebolag finge disponeras ett belopp av
sammanlagt högst 10,778,400 kronor av likvida medel, som stöde till järnvägsstyrelsens
förfogande. Förslagen inneburo förvärv för statens räkning
av aktiemajoriteten i nämnda bolag, vilka bolag ägde följande banor, Hälsingborg—Hässleholms
järnvägsaktiebolag bansträckorna Ramlösa—Hässleholm,
Bjuv—Billesholm; Klippan—Röstånga och Röstånga—Eslöv, Hälsingborg—Landskrona—Eslövs
och Landskrona—Eslövs järnvägsaktiebolag linjerna
Hälsingborg central—Billeberga och Landskrona—Billeberga—Teckomatorp—Eslöv,
Kalmar nya järnvägsaktiebolag järnvägarna Kalmar—Nybro
—Emmaboda och Nybro —Sävsjöström, Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag
järnvägen mellan Sävsjöström och Nässjö samt Landskrona Lund
Trelleborgs järnvägsaktiebolag bansträckorna Lund—Trelleborg, Lund—Kävlinge
och Landskrona—Kävlinge. Samtliga företag ävensom den år 1939
av staten förvärvade järnvägen Skåne—Smaland hava av järnvägsstyrelsen
ställts under gemensam förvaltning av en förvaltningschef. I de särskilda
bolagens styrelser har majoriteten utgjorts av statens representanter, i regel
tre järnvägstjänstemän, medan minoriteten utgjorts av ortsrepresentantei.
Under den tid, bolagen sålunda förvaltats i statlig regi, har vid desamma
utförts ett omfattande rationaliseringsarbete. Redan i sin år 1938 avgivna berättelse
rörande granskning av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning
under år 1937 uttalade statens järnvägars överrevisorer, att de funnit det vara
av intresse att redan från början följa utvecklingen i de särskilda fallen av den
år 1938 inledda järnvägspolitiken. Överrevisorerna framhålla, att en serie åtgärder
vidtagits, vilka vore starkt ägnade att förbilliga och effektivisera driften.
Ben nya förvaltningen av ifrågavarande järnvägar hade redan pa ett tidigt
stadium tagit väl vara på förefintliga möjligheter till rationaliserad drift,
till båtnad för såväl järnvägsföretagen som trafikanterna.
Bet organisationsarbete, som erfordras för järnvägarnas inlemmande i
statsbanenätet, är numera slutfört. I likhet med järnvägsstyrelsen finner
jag sålunda tidpunkten nu vara inne att vidtaga åtgärder för införlivningen.
Lämpligast synes vara, att bolagen träda i likvidation och avtal träffas örn
överlåtelse av de olika järnvägarna till staten, varvid köpesummorna böra
ungefärligen motsvara de enligt 1938 års riksdagsbeslut för aktieköpen disponibla
beloppen. Tydligt är, att de till förevarande järnvägar hörande anläggningsvärdena
och kapitalbeloppen efter inlemmandet böra vara bokförda på
samma sätt som motsvarande värden och belopp för statens järnvägar i
övrigt. Såsom järnvägsstyrelsen yttrat, bill'' flir erhållande av en sådan bokföring
i rikshuvudboken kapitalbehållningen i statens järnvägars fond okas
8
Kungl. Majlis proposition nr 164.
med dels sagda köpesummor, dels ett belopp lika med summan av de bolagens
bundna låneskulder, vilka staten tillika får övertaga. Motsvarande bokföringsoperationer
böra vidtagas jämväl i statens järnvägars och riksgäldskontorets
räkenskaper, i vilka senare järnvägsstyrelsen samtidigt debiteras
för lyftning av anslagsmedel och krediteras för deponering av fondmedel till
belopp motsvarande sagda köpesumma. Det Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag
meddelade statslånet torde, såsom i liknande fall skett, böra omföras
från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond. Såsom
fullmäktige i liksgäldskontoret erinrat, lärer emellertid endast det kvarvarande
kapitalbeloppet, utgörande 2,111,170 kronor 41 öre, böra överföras.
Skillnaden mellan nämnda belopp och det av järnvägsstyrelsen i dess skrivelse
angivna skuldbeloppet å ifrågavarande lån utgör, såsom fullmäktige i riksgäldskontoret
påpekat, anståndsränta å lånet. Nuvärdet av denna anståndsränta
ävensom till dagen för införlivandet upplöpande räntor å lånet böra av
järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret. Medel för gäldandet av
anståndsräntan synas icke böra anvisas å riksstaten utan ställas till förfogande
av järnvägsstyrelsen från det utjämningskonto med rubrik »Inköpskonto
för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vars
uppläggande jag tidigare i dag lämnat utan erinran. Övriga bundna lånebelopp,
utgörande tillhopa 4,866,000 kronor, åter böra liksom köpesummorna,
i det föregående angivna till 10,778,400 kronor, enligt gällande regler för
statsbokföringen passera över riksstaten. Det anslag, som skulle erfordras,
utgör alltså 15,644,400 kronor, av järnvägsstyrelsen avrundat uppåt till
15,645,000 kronor. Ifråga örn de likvida medel, som järnvägsstyrelsen erhåller,
har järnvägsstyrelsen föreslagit, att desamma liksom övriga rörliga
tillgångar samt övertagna svävande skulder linge föras på nyssnämnda utjämningskonto.
Mot vad sålunda föreslagits har jag icke funnit anledning
till erinran.
Såsom förut nämnts, har den av staten ägda Skåne—Smålands järnvägförvaltats
av de statliga järnvägsbolagen. I avtalet örn statsförvärv av denna
järnväg är bestämt, att densamma skall införlivas i statsbanenätet samtidigt
med Hälsingborg—Hässleholms järnväg. Då staten redan äger banan, torde
— såsom järnvägsstyrelsen ock framhållit — annan åtgärd icke erfordras
än det formella verkställighetsbeslutet.
I samband med järnvägarnas övergång förutsättes, att personalen vid desamma
likaledes övergår i statens järnvägars tjänst. Järnvägsstyrelsen har
uttalat, att villkoren därvid komme att i det väsentliga överensstämma med
dem, som brukade innehållas i de avtal örn statsförvärv, vilka järnvägsstyrelsen
under senare tid träffat. Då bland personalen emellertid finnas vissa
befattningshavare, vilka äro avsedda att bliva placerade i lönegrad A 21 eller
högre enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente, erfordras
emellertid härutinnan beslut av riksdagen. Den ökning i förevarande sammanhang
av personalantalet, som järnvägsstyrelsen föreslagit, torde böra
godtagas. Jag framlägger härom förslag i samband med anmälan av frågan
angående förändring i avseende å löneställning och antal beträffande vissa
ordinarie befattningar vid bland annat statens järnvägar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 164. 9
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder
för att Hälsingborg—Hässleholms järnvägsaktiebolag, Hälsingborg—Landskrona—Eslövs
järnvägsaktiebolag, Landskrona—
Eslövs järnvägsaktiebolag, Kalmar nya järnvägsaktiebolag, Sävsjöström—Nässjö
järnvägsaktiebolag och Landskrona—Lund—
Trelleborgs järnvägsaktiebolag skola träda i likvidation,
dels föreskriva, att de järnvägar, vilka tillhöra nämnda bolag,
skola jämte Skåne—Smålands järnväg från och med den 1 juli
1940 eller den senare dag, Kungl. Majit kan komma att bestämma,
införlivas med statens järnvägar,
dels ock anvisa till statsförvärv av de Hälsingborg—Hässleholms
m. fl. järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna m. m. för budgetåret
1940/41 såsom kapitalinvestering i statens affärsverksfonder
under rubrik Statens järnvägar ett reservationsanslag
av.................................. kronor 15,645,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sigurd Lang.
Bihang till riksdagens protokoll 1940.
1 sami. Nr 164.
660 JO 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående införlivande med statens järnvägar av de till de statliga järnvägsbolagen hörande järn s. 7 i texten