Sök i Ratio Lex

Angående anslag till anordnande av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg

1940-03-08 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:166, Angående anslag till anordnande av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

1

Nr 166.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående anslag

till anordnande av nya lokaler åt yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg; given Stockholms

slott den 8 mars 1940.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, örn vilkas avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 mars 1940.

Närvarand e:

Statsministern Hånsson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigfors, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

I skrivelse den 23 november 1939 har föreningen för bistånd åt vanföra i

Skåne gjort framställning om statsbidrag till anordnande av nya lokaler för

yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg. Föreningen har därvid inledningsvis

anfört bland annat följande.

Föreningen, som åtagit sig den statliga vanförevården icke blott inom Skåne

utan jämväl i Blekinge, Kronobergs län samt delar av Hallands, Jönköpings

och Kalmar län, ägde och dreve vanföreanstalten i Hälsingborg. För åstadkommande

av erforderliga byggnader med tomter hade föreningen med anBihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 166. sso do

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

litande av egna, donerade eller insamlade medel offrat 1,145,961 kronor, varjämte

staten bidragit med 157,765 kronor. Därutöver hade 1936 års riksdag

beviljat ett anslag av 75,000 kronor för inköp av en intill vanföreanstalten

gränsande fastighet, tillhörig det s. k. barnsjukhuset, för vilket sjukhus nybyggnad

skulle uppföras å annan plats i staden. Samtliga för vanföreanstalten

erforderliga inventarier, arbetsmaskiner och dylikt hade anskaffats för föreningens

egna medel, örn än sedan ett par år avskrivning efter vissa grunder

påförts driften.

Så gott som alla anstaltens avdelningar arbetade för närvarande i för trånga

samt delvis olämpliga lokaler. I avsikt att råda bot härpå hade föreningen

i skilda skrivelser till Kungl. Majit, den senaste av den 2 september 1937,

framlagt förslag till anstaltens om- och tillbyggnad enligt fyra olika alternativ.

Det sista av dessa alternativ (Alt. IV), vilket bland annat innefattade en tillbyggnad

för nya verkstadslokaler åt yrkesskolan, hade av vederbörande granskningsmyndighet

tillstyrkts men hade ännu icke föranlett proposition till riksdagen.

Orsaken härtill vore att söka däri, att förenämnda barnsjukhus, å vars

tomt tillbyggnaden i huvudsak skulle ligga, icke påbörjat sitt nybygge inom

beräknad tid, med påföljd att dess tomt ej blivit disponibel. I själva verket

hade detta bygge fortfarande icke påbörjats, varför, även örn så skedde redan

innevarande vinter och föreningen vore i stånd att därefter utan dröjsmål

omedelbart igångsätta den planerade tillbyggnaden för yrkesskolan på den

avröjda tomten, denna icke kunde beräknas vara färdig att tagas i bruk förrän

hösten 1942 eller vårterminens början 1943. Allt detta gällde under förutsättning,

att icke krigs- och krisförhållanden lade hinder i vägen för ettdera

bygget. I motsatt fall bleve lösningen av föreningens brännande lokalfrågor

förvisad till en oviss framtid.

Med anledning härav hade föreningen sökt anskaffa andra lokaler åt anstaltens

yrkesskola, genom vilkens bortflyttning en i högsta grad nödvändig

utrymmesökning kunde beredas anstaltens ortopediska bandageri och skomakeri.

Det måste uttryckligen framhållas, att alla föreningens lokalbehov

icke bleve tillgodosedda genom en sådan anordning, utan att ett antal frågor

även därefter kvarstode olösta. Som emellertid ifrågavarande lokaler icke

lämpligen kunde förläggas utanför anstalten, måste med dithörande spörsmåls

lösning anstå till dess barnsjukhustomten bleve disponibel.

Till belysande av de nuvarande yrkesskolelokalernas olämplighet framhåller

föreningen i huvudsak följande.

Yrkesskolans manliga avdelning vore fördelad på fem olika byggnader,

av vilka två vore privata. Denna spridda förläggning försvårade såväl arbetets

tillsyn och ledning som den nödiga kontakten med verkstadskontor!; och

och verkstäderna emellan. I detta hänseende kunde erinras örn tillverkningen

av möbler, vilken hade att passera snickare-, målare- och tapetserareverkstäderna,

som vore inrymda i var sin byggnad.

Vidare vore alla verkstäder utom en belägna i källarlokaler, varav fyra

måste betecknas såsom olämpliga. Alla verkstäder utom två hade otillräckligt

utrymme, som icke medgåve elevantalets utökning vid behov. En erforderlig

modernisering med arbetsmaskiner av olika slag hade av samma anledning

icke kunnat verkställas.

För upptagande av nya yrken saknades varje utrymme, såvida icke ytterligare

lokaler förhyrdes utom anstalten. Därigenom komme emellertid splittringen

och därmed förenade svårigheter att ytterligare skärpas. Bland önskvärda

yrken, lämpliga för vanföra, kunde nämnas det mekaniska eller finmekaniska

samt sprutlackering såsom komplement till måleriet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 166.

3

Härefter fortsätter föreningen:

Av dessa anledningar hade föreningen intresserat sig för en i närheten av

anstalten belägen fabriksfastighet, vars ägare, Svenska band- och snörmakerifabriks

aktiebolaget, den 1 oktober 1939 upphört med driften. Fastigheten

vore belägen i kvarteret Sparven niis 1—4 och 9, med adress Hebsackersgatan

4. Endast ett kvarter skilde kvarteret Sparven från anstaltens huvudbyggnad.

Tomtarealen utgjorde 3,456 kvadratmeter och två av tomterna, uris

1 och 9, som vore obebyggda, lämnade utrymme för eleverna under deras

raster. Bebyggelsen omfattade dels en kontorsbyggnad i två våningar åt

Hebsackersgatan och dels en fabriksbyggnad i en våning med takljus samt

källare under cirka hälften av golvytan. Kontorsbyggnaden, som mätte en

sammanlagd golvyta örn 215 kvadratmeter, avsåges inrymma verkstadskontor,

lärarerum, utställningsrum, lokaler för aftonskola samt vaktmästarebostad

m. m. Fabrikslokalen, som skulle inrymma verkstäderna, mätte en golvyta av

1,233 kvadratmeter (mot 1,183 kvadratmeter enligt alternativ IV). Källaren

mätte en golvyta av 690 kvadratmeter och tänktes inrymma förråd, toaletter,

frukostrum m. m., därvid anmärkas borde, att golvet delvis läge obetydligt

under markytan. Utrymmet borde således vara tillräckligt även i betraktande

av de korridorer samt mellanväggar .sorn måste anbringas.

En jämförelse beträffande verkstadsfrågans lösning enligt förenämnda

alternativ IV och nu föreliggande förslag gåve vid handen, bland annat, att

tomtarealen enligt alternativ IV, trots inköp av barnsj ukhusets mark, bleve fullbebyggd,

varigenom ett för stort antal vanföra hopades på ett för litet utrymme,

särskilt vid raster och fritid. Vidare medförde alternativ IV olägenheter

och onödiga transporter genom att verkstäderna komme att ligga i fyra

våningar över varandra. Härjämte måste beaktas, att en verkstad enligt alternativ

IV icke kunde bliva disponibel förrän 1943 och måhända ännu senare,

under det att de nya lokalerna enligt nu föreliggande förslag, örn allt ginge

enligt önskan, kunde tagas i bruk redan vid början av höstterminen 1940,

vilket innebure en oskattbar fördel. Samma fördel ernåddes jämväl för bandageriet

efter omflyttning till de lediga verkstadslokalerna. Å andra sidan kunde

det invändas, att yrkesskolans flyttning till bandfabriken skulle medföra, att

eleverna finge för lång väg till och från sitt arbete. Härtill kunde dock genmälas,

att avståndet från manliga elevhemmet, Tageborg, till bandfabriken utgjorde

cirka 400 meter mot 160 meter till verkstaden enligt alternativ IV, där

även 1—3 trappor tillkomme. Skillnaden vore således överkomlig. Föreningen

ansåge sig också böra framhålla, att dessa ofrivilliga promenader, särskilt vid

ogynnsamt väder, bleve de enda tillfällena till motion i friska luften för

eleverna. .

Sedan bandfabriken besiktigats av en representant för medicinalstyrelsen

och av denne befunnits lämplig för det avsedda ändamålet, hade underhandlingar

inletts med ägaren, vilka resulterat i en preliminär överenskommelse

örn ett pris av 210,000 kronor. För att erhålla en jämförelse hade föreningen

låtit värdera fastigheten genom den byggmästare, som av staden plägade anlitas

i liknande fall, och hade denne uppskattat värdet till 205,000 kronor.

Taxeringsvärdet uppginge till 200,000 kronor, varav 35,000 kronor belöpte å

tomten och 165,000 kronor å byggnaden. Föreningen hade vidare genom arkitekten

G. W. Widmark låtit verkställa fullständig plan och kostnadsförslag för

bandfabrikens inredning till lokaler åt yrkesskolan. Resultatet härav hade av

denne framlagts i en skrivelse den 16 november 1939 mod tillhörande kostnadsberäkningar

och ritningar. Kostnaderna hade däri beräknats sålunda:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Byggnadsarbeten ............................................................ kronor 66,462

Planeringar och inhägnader ............................................. » 10,000

Målningsarbeten ............................................................ >, 16000

Värmeledning och sanitära installationer ........................... » 36!ö00

Elektriska anläggningar ................................................... » 25^200

Ventilationsanordningar ................................................... ;> 3 000

Arkitekt-, konstruktörs- och kontrollantarvoden .................. » 8,000

Oförutsett, 10 procent å kostnaderna ................................. » 16''öl6

Summa kronor 181,678

Dessa kostnader hade beräknats efter augusti månads priser, vartill alltså

borde läggas den fördyring, som kunde tänkas hava uppstått vid tidpunkten

för arbetets utförande. Därest ett sådant belopp redan nu måste preciseras,

kunde man endast utgå från den för dagen rådande prisstegringen, vilken

torde ligga omkring 15 procent. Alternativt skulle i så fall byggnadskostnaderna

kunna angivas till (181,678 kronor + 27,252 kronor) 208,930 kronor.

Föreningen har vidare berört frågan örn de nya lokalernas förseende med

maskinell utrustning. Föreningen yttrar därutinnan:

För en modern yrkesskola fordrades arbetsmaskiner av olika slag, för vilka

plats i de nuvarande lokalerna icke kunnat beredas. Föreningen hade därför

genom civilingenjör Arvid Nilssons ingen]örsbyrå i Hälsingborg låtit uppgöra

kostnadsberäkning för en kompletterande maskinell utrustning, vilken slutade

på en summa av 33,150 kronor. I denna inginge maskiner jämväl för en ny

utbildningsgren, mekanisk verkstad, med 22,300 kronor samt för utrustning för

sprutlackering med 1,050 kronor eller alltså med tillhopa 23,350 kronor. Alternativt

kunde dessa yrken tills vidare uteslutas, varefter återstode 9,800 kronor.

Tidigare hade föreningen själv bekostat anskaffning av samtliga inventarier

och vore beredd att i nödfall göra så även nu. Föreningen önskade dock

framhålla, att vid nybyggnaden av vanföreanstalten i Stockholm staten bekostat

inventarier för klinik och bandageri till hela beloppet samt för anstalten

i övrigt till halva beloppet. Örn denna anordning finge betraktas såsom fastslagen,

skulle alltså på statens andel för anskaffning av arbetsmaskiner åt

yrkesskolan belöpa 16,575 kronor eller alternativt 4,900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har föreningen anhållit, att

Kungl. Majit måtte av 1940 års riksdag äska följande belopp, nämligen för

inköp av bandfabriken i Hälsingborg 210,000 kronor, för inredning av densamma

till yrkesskola 181,678 kronor samt för anskaffning av arbetsmaskiner

16,575 kronor, eller alltså tillhopa 408,253 kronor. Alternativt kunde detta belopp

med hänsyn till byggnadskostnadernas fördyring höjas med 27,252 kronor

till 435,405 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 16 januari 1940 yttrat bland annat:

I betraktande av att fastighetens taxeringsvärde år 1929 utgjorde 200,000

kronor, hade byggnadsstyrelsen intet att erinra mot den uppgivna köpeskillingen

210,000 kronor, varav 45,000 kronor belöpte å markvärdet, och 165,000

kronor å en befintlig fabriksbyggnad. Ombyggnadskostnaderna syntes däremot

knappt beräknade. Styrelsen kunde dock icke med bestämdhet uttala sig

härom utan föregående besiktning av byggnaden. Den sammanlagda kostnaden

för inköp och ombyggnad av fabriksbyggnaden (165,000 + 181,678

kronor) 347,000 kronor, som motsvarade ett belopp av 40 kronor per kubikmeter

byggnadsmassa, syntes väl hög i betraktande av att uppförandet av en

nybyggnad med samma byggnadsvolym och beskaffenhet kunde beräknas

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

draga en kostnad, som blott med 10 procent överstege inköps- och ombyggnadskostnaderna

av fabriksbyggnaden. Det för anskaffning av arbetsmaskiner

upptagna beloppet av 16,575 kronor undandroge sig byggnadsstyrelsens bedömande.

Med hänsyn till anförda omständigheter ställde sig byggnadsstyrelsen tveksam

beträffande lämpligheten av inköp och ombyggnad av ifrågavarande

fastighet. Dessutom ville styrelsen framhålla, att jämlikt § 117 i byggnadsstadgan

den 20 november 1931 en ombyggnad av i förslaget avsedd omfattning

vore att hänföra till nybyggnad och på den grund måste anses stå i strid med

för kvarteret den 6 oktober 1938 fastställd stadsplan jämte tillhörande byggnadsbestämmelser,

i vad dessa avsåge gårdsöverbyggnad.

Föreningen har i skrivelse den 6 februari 1940 bemött de av byggnadsstyrelsen

gjorda erinringarna och därvid anfört bland annat:

Byggnadsstyrelsens uppskattning, att kostnaderna för inköp och ombyggnad

av bandfabriken motsvarade 40 kronor per kubikmeter, stämde icke med

den beräkning över kubikinnehållet, som föreningen låtit verkställa. Skillnaden

berodde synbarligen därpå, att topparna mellan sågtakens ränndalar icke

av byggnadsstyrelsen medräknats. Då föreningen i sitt förslag i flera fall utnyttjat

dessa utrymmen för anbringande av läktare, förrådsrum m. m., kunde

desamma ej betecknas såsom döda eller onyttiga. Bortsett härifrån syntes

föreningen den skillnad på 10 procent eller cirka 35,000 kronor till favör för

ombyggnaden, som framkomme ur byggnadsstyrelsens beräkningar, icke vara

alldeles betydelselös. Den fortgående fördyringen inverkade nämligen icke på

den redan befintliga byggnaden utan endast på ombyggnads- respektive nybyggnadskostnaden.

Örn fördyringen vid den tidpunkt, då bygget kunde

komma att igångsättas, antoges uppgå till 20 procent, kunde skillnaden beräknas

uppgå till omkring 74,000 kronor, vilket visade, att merkostnaden för

en nybyggnad ej bleve obetydlig.

Härjämte måste beaktas, att vanföreanstalten för sin drift icke vore betjänt

med yrkesskolelokaler, som vore belägna på något nämnvärt avstånd från anstaltens

huvudbyggnad, och ej heller på plats, som medförde att de vanföra

upprepade gånger dagligen måste passera över gator med starkare trafik. Dessa

omständigheter inskränkte högst betydligt valfriheten i fråga örn tomt för

yrkesskolans placering, under det att bandfabriken uppfyllde de anspråk, som

i dessa avseenden måste uppställas.

Frågan örn tillstånd till inredningens utförande hade till en början icke

beaktats, då någon annan utvändig förändring än uppsnyggning icke avsetts

förekomma. Någon invändning från grannarna borde således icke vara att

befara. Stadsplanebestämmelserna medgåve inredning av samlingssalar, garage

och lokaler för hantverk samt under vissa villkor även av mindre industriell

verksamhet. Det måste obetingat kunna hävdas, att en yrkesskolas verkstadslokaler

för utbildning i hantverk vore att hänföra till de sålunda angivna

kategorierna. Det enda hindret skulle alltså vara att söka i de relativt höga

kostnaderna, på grund av vilka ifrågavarande arbeten jämlikt gällande bestämmelser

formellt vore att hänföra under rubriken ombyggnad, medan de

i själva verket avsåge inredning. Att de beräknade kostnaderna blivit så höga

som skett berodde dels på av brandchefen påfordrade anordningar och dels på

att samtliga belysnings-, värmelednings- och sanitära m. fl. anläggningar måste

helt nyanskaffas.

Med stöd av det anförda har föreningen vidhållit sin ansökan.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 14 februari 1940 tillstyrkt föreningens

framställning, varvid styrelsen anfört följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Departements
chefen.

Styrelsen ansåge behov föreligga för anordnande av nya, tidsenliga lokaler

för vanföreanstaltens yrkesskola. Styrelsen hade ock funnit, att nyssberörda

fastighet borde efter utförande av de föreslagna inredningsarbetena kunna

bliva lämplig för ändamålet. Mot de av arkitekten Widmark utarbetade ritningarna

hade styrelsen icke något att erinra. Då föreningen icke syntes

disponera erforderliga medel för inköp av ifrågavarande fastighet och densammas

iordningställande, förordade styrelsen, att statsbidrag beviljades

nied styrkta kostnaderna dels för inköp av fastigheten, dock högst 210,000

kronor, dels ock för fastighetens inredning i huvudsaklig överensstämmelse

med nyssnämnda ritningar. Sistnämnda kostnader borde dock icke få överstiga

181,678 kronor jämte 15 procent därå eller 27,252 kronor, motsvarande

den beräknade merkostnaden för inredningsarbetena efter augusti månad 1939.

Statsbidraget för lokalernas inredning borde sålunda utgå med ett belopp av

högst (181,678 + 27,252) 208,930 kronor. Därjämte ansåge styrelsen sig böra

tillstyrka, att statsbidrag beviljades med hälften av styrkta kostnaderna för

anskaffande av erforderliga arbetsmaskiner till den nya yrkesskolan, dock

högst 16,575 kronor. Styrelsen funné nämligen det vara av stor betydelse, att

den maskinella utrustningen även komme att omfatta maskiner för en mekanisk

verkstad samt för måleriavdelningens förseende med utrustning för sprutlackering.

Enär Kungl. Majit den 15 december 1939 föreskrivit, att, så länge vid vanföreanstalterna

uppkomna driftunderskott täcktes med bidrag av statsmedel,

nämnda anstalter icke finge utan Kungl. Majis medgivande taga till anstalternas

förfogande stående medel i anspråk för nybyggnader och större nyanskaffningar

m. m., syntes det styrelsen önskvärt, att statsbidraget finge utbetalas

successivt, i den mån arbetena utförts eller inköp verkställts, ävensom att

medicinalstyrelsen erhölle bemyndigande att, då behov därav förelåge, förskottsvis

utanordna medel för ifrågavarande ändamål. Slutligen ansåge sig

styrelsen böra tillstyrka, att föreningen medgåves rätt att av till anstaltens

förfogande stående medel taga i anspråk det belopp, som utöver statsbidraget

erfordrades för anskaffande av arbetsmaskiner till den nya yrkeskolan enligt

den vid ansökningen fogade planen.

Frågan örn en utvidgning och modernisering av vanföreanstalten i Hälsingborg

har, såsom av det anförda framgår, varit aktuell sedan åtskilliga år,

ehuru den av skilda anledningar ännu icke erhållit sin lösning. Särskilt har

behovet av nya lokaler för anstaltens yrkesskola gjort sig kännbart. Tillfälle

har nu erbjudit sig att få detta behov tillgodosett för sig genom att för ändamålet

inköpa och inreda en i närheten av anstalten belägen fastighet, som

förut använts såsom band- och snörmakerifabrik. Såvitt handlingarna utvisa,

skulle en lösning av yrkesskolans lokalfråga enligt detta förslag innebära bestämda

fördelar framför ett tidigare, med alternativ IV betecknat förslag.

Icke minst viktigt härvid är den tidsvinst, som skulle uppstå genom ett godtagande

av det senast framlagda förslaget. I den situation, vari vi nu befinna

oss, är det uppenbarligen ur beredskapssynpunkt angeläget, att ökade möjligheter

till yrkesutbildning för invalider och vanföra utan ytterligare uppskov

komma till stånd. Jag vill i detta sammanhang även erinra örn den proposition

(nr 75), som den 16 februari 1940 avlåtits till riksdagen i syfte att bereda

vård i Sverige åt krigsinvalider från Finland. Bifalles denna, kommer behovet

av ökade utbildningsmöjligheter för vanföra att än mer aktualiseras. Med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 166.

hänsyn härtill anser jag mig icke kunna underlåta att nu till prövning upptaga

frågan örn ordnandet av nya lokaler åt Hälsingborgsanstaltens yrkesskola i

anslutning till det senast framlagda förslaget. Jag utgår därvid från att de

nya lokalerna under en tid framåt böra kunna tagas i anspråk jämsides med

de gamla, därest behovet av utbildningsplatser skulle göra detta nödvändigt.

Av remissyttrandena framgår, att byggnadsstyrelsen ställt sig tveksam till

inköp och ombyggnad av ifrågavarande fastighet i betraktande av de relativt

höga kostnader, som enligt förslaget skulle vara förenade därmed. Frånsett

de erinringar häremot, som framförts av föreningen i dess senare skrivelse

och åtminstone delvis förefalla mig bärande, torde de av byggnadsstyrelsen

angivna betänkligheterna få vika med hänsyn till angelägenheten av att

snarast åvägabringa en ökad beredskap på förevarande område. I samband härmed

vill jag nämna, att chefen för kommunikationsdepartementet i dag ämnar

underställa Kungl. Majit en av föreningen gjord framställning örn dispens,

avseende att undanröja det hinder för inredningsarbetenas igångsättande, som

enligt vad byggnadsstyrelsen påpekat föreligger i gällande stadsplan för Hälsingborg

jämte därtill hörande bestämmelser. Under sådana förhållanden och

då någon erinran icke framställts mot de uppgjorda ritningarna i och för sig,

har jag ansett mig böra utgå från att en ombyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med föreningens framställning skall komma till stånd.

Som tidigare antytts hava ombyggnadskostnaderna — 181,678 kronor —

synts byggnadsstyrelsen knappt beräknade. I anslutning till medicinalstyrelsens

yttrande förordar jag därför, att för ändamålet avses ett belopp av i

runt tal 210,000 kronor. Lägges härtill det för fastighetens inköp äskade

beloppet eller 210,000 kronor, mot vilket intet synes vara att erinra, skulle

alltså medelsbehovet för fastighetens inköp och iordningställande kunna beräknas

till (210,000 + 210,000) 420,000 kronor. Ifrågavarande belopp torde

i dess helhet böra gäldas av statsmedel.

Yad åter angår den maskinella utrustningen, är det mera tveksamt, huruvida

staten bör lämna bidrag, helst som föreningen förklarat sig beredd att,

därest så påfordras, ensam bestrida kostnaderna härför. Med hänsyn till att

staten tidigare lämnat bidrag till motsvarande ändamål samt de nya yrkesskolelokalerna

kunna förväntas komma att åtminstone delvis tagas i anspråk

för finska krigsinvalider finner jag mig emellertid i likhet med medicinalstyrelsen

böra tillstyrka bifall till föreningens framställning i denna del. För

ändamålet torde alltså böra äskas ett belopp, motsvarande hälften av den

beräknade kostnaden, eller 16,575 kronor, vilket belopp lämpligen synes böra

avrundas nedåt till 16,500 kronor.

Sammanlagt torde sålunda böra äskas ett anslag av (420,000 + 16,500)

436,500 kronor. I betraktande av ärendets brådskande natur lärer beloppet böra

uppföras såsom reservationsanslag å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande

budgetår.

Slutligen torde i anslutning till vad medicinalstyrelsen förordat medgivande

böra utverkas att utbetala ifrågavarande bidrag successivt i mån av inredningsarbetenas

utförande ävensom förskottsvis, då behov därav föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Kungl. Maj:ts proposition nr 166.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majit att bevilja föreningen för bistånd

åt vanföra i Skåne statsbidrag

dels för inköp av svenska band- och snörmakerifabriksaktiebolagets

fastighet nris 1—4 och 9 inom kvarteret Sparven i

Hälsingborg med högst 210,000 kronor,

dels för inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

ingivna ritningar av nya lokaler åt yrkesskolan i nyss angivna

fastighet med högst den verkliga kostnaden för inredningen,

dock högst 210,000 kronor,

dels och för anskaffande av arbetsmaskiner till samma lokaler

med högst hälften av den verkliga kostnaden för dessa maskiner,

dock högst 16,500 kronor;

II. medgiva, att för inredningen beviljat bidrag må utbetalas

successivt, i den mån inredningsarbetena utförts, ävensom förskottsvis,

då behov därav föreligger;

III. till Anordnande av lokaler m. m. för yrkesskolan vid

vanföreanstalten i Hälsingborg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetaret 1939/40 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 436,500 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:434 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, proposition angående anslag till anordnande lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Maj:ts av nya Hälsingbor s. 9 i texten
  2. SU 1940:234 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande av nya lokaler åt yrkesskolan vid vanföreanstalten i Hälsingborg. s. 10 i texten