Sök i Ratio Lex

Med förslag till stat för försvarsväsendets fastig hetsfond för hudgetåret 1940141

1940-03-01 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:170, Med förslag till stat för försvarsväsendets fastig hetsfond för hudgetåret 1940141

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Majds proposition till riksdagen med förslag till

stat för försvarsväsendets fastig hetsfond för hudgetåret

1940141; given Stockholms slott den 1 mars

1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 1 mars 1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsrådet

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till stat för försvarsväsendets

fastiglietsfond för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande

:

I proposition nr 184 till 1939 års lagtima riksdag hemställde Kungl. Majit

örn riksdagens yttrande över ett av chefen för finansdepartementet framlagt

förslag rörande bland annat redovisningen av vissa av försvarsväsendet disponerade

fastigheter. Nämnda förslag innebar för försvarsväsendets del, att

/lilläng till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 170.

r.ca 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition nr 170.

den fondredovisning, som tidigare tillämpats i fråga örn de till statens allmänna

fastiglietsfond hörande fastigheterna, skulle utsträckas till att omfatta

de fastigheter, som förvaltades av arméförvaltningen, marinförvaltningen och

flygförvaltningen — dock med undantag för befästningsanläggningar och

byggnader, vilka enbart representerade kulturhistoriskt värde — samt att

för de olika förvaltningsgrenarna skulle upprättas särskilda delfonder. Vidare

ifrågasattes, huruvida icke dessa delfonder borde sammanföras inom ramen

av en särskild försvarsväsendets fastiglietsfond. Den utvidgade fastiglietsredovisningen

borde tillämpas från och med budgetåret 1940/41, vilket innebar,

att de nya delfonderna borde upprättas per den 30 juni 1940.

Enligt en vid propositionen fogad preliminär beräkning av värdena å de

fastigheter, vilka borde ingå i försvarsväsendets delfonder, skulle dessa delfonders

sammanlagda tillgångar uppgå till 507.3 miljoner kronor, därav 112.7

miljoner kronor markvärde och 394.6 miljoner kronor byggnadsvärde.

I skrivelse den 13 maj 1939, nr 245, meddelade riksdagen, att riksdagen

lämnat det genom propositionen framlagda förslaget beträffande fastighetsredovisningen

utan erinran.

Chefen för finansdepartementet har till statsrådsprotokollet för den 4

januari 1940 vid behandlingen av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

rörande utgifterna å driftbudgeten anfört, att de av försvarsväsendet disponerade

fastigheterna syntes böra upptagas till redovisning å en särskild

kapitalfond, försvarsväsendets fastiglietsfond. Under denna fond borde i

anslutning till de av riksdagen godkända grunderna för redovisningen av ifrågavarande

fastigheter inrättas tre särskilda delfonder för de respektive förvaltningsmyndigheterna.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att vid förordnande om den nya

fastiglietsfondens inrättande meddela beslut rörande invärdering av fastigheterna

å fonden samt angående övriga i samband därmed stående redovisningsfrågor

m. m. Härvid böra givetvis erforderliga jämkningar ske beträffande

de preliminärt beräknade fastighetsvärdena på grund av förändringar

i fastighetsbeståndet intill tidpunkten för fondens inrättande.

I innevarande års statsverksproposition, bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna

å driftbudgeten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för

försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41. Till grund för detta

statförslag ligga framställningar, som förvaltningsmyndigheterna avgivit i

samråd med riksräkenskapsverket, arméförvaltningen med skrivelse den 30

september 1939, marinförvaltningen med skrivelse den 18 oktober 1939 och

flygförvaltningen med skrivelse den 31 augusti 1939. I statförslaget har, i

överensstämmelse med riksräkenskapsverkets beräkningar, upptagits ett överskott

att tillföras riksstatens driftbudget under arméförvaltningens delfond

å 2,597,000 kronor, under marinförvaltningens delfond å 2,270,000 kronor

och under flygförvaltningens delfond å 743,000 kronor, sammanlagt 5,610,000

kronor. Chefen för finansdepartementet har i sin till statsrådsprotokollet

den 4 januari 1940 lämnade redogörelse för inkomsterna å driftbudgeten

anfört, att som de av armé-, marin- och flygförvaltningarna avgivna statför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

slagen då ännu icke varit slutgranskade, de i förslaget till stat för fastighetsfonden

ingående inkomst- och utgiftsbeloppen endast vore approximativa.

Av besparingsskäl hade de av myndigheterna äskade beloppen för reparations-

och underhållskostnader väsentligt nedsatts.

I fråga örn uppställningen överensstämmer det till statsverkspropositionen

hörande statförslaget med staten för allmänna fastighetsfonden. Sålunda

upptager förslaget följande titlar, nämligen å inkomstsidan: A. Ersättning

för till statsmyndigheter upplåtna lokaler; B. Hyror och arrenden för till

enskilda upplåtna lokaler och markområden; och C. Diverse inkomster; samt

å utgiftssidan: A. Reparations- och underhållskostnader m. m.; B. Avsättning

till värdeminskningskonto; C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av

fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden; och Överskott att

tillföras riksstatens driftbudget. Under en var av dessa titlar å såväl inkomst-

som utgiftssidan hava inkomsterna respektive utgifterna upptagits

särskilt för varje delfond.

Yid beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning

och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

Reparations- och underhållskostnader m. ni.

Enligt de grunder, som framlades för 1915 års riksdag, böra de årliga

kostnaderna för underhåll av försvarsväsendets byggnader beräknas till Va

procent av anläggningskostnaden 1—4 året, 3U procent under 5—8 året och

1 procent från och med 9 året. Utöver det på detta sätt beräknade underhållet

ha arméförvaltningen och flygförvaltningen för underhåll av uthyrningsfastigheter

samt jordbruks- och skogsfastigheter disponerat inflytande

hyres- och arrendeinkomster. Kostnaderna för detta underhåll, vilka icke

belastat riksstaten, böra tydligen medtagas bland utgifterna i staten för

fastighetsfonden.

I utlåtande den 28 februari 1939 angående sättet för redovisning i riksbokföringen

av fastigheter, som disponerades bland annat av försvarsväsendet,

har riksräkenskapsverket i fråga örn de hittillsvarande underhållskostnadernas

storlek framhållit, att dessa för lantförsvarets och sjöförsvarets del förefölle

vara relativt låga i jämförelse med de belopp, som utginge för allmänna

fastighetsfonden, detta särskilt med hänsyn till byggnadernas relativt snabba

förslitning och — för sjöförsvarets del — höga ålder. A andra sidan anvisades

i viss utsträckning särskilda anslag till större reparationer och ombyggnader.

Riksräkenskapsverket förutsatte, att anslag till underhåll anvisades

till sådana belopp, att de gåve täckning för samtliga underhålls- och

reparationskostnader, medan å andra sidan sådana moderniseringar och tillbyggnader,

som medförde ökat anläggningsvärde, borde redovisas å kapitalbudgeten.

AméfiJrvaHniii&eiis del fond Anslaget å fjärde huvudtiteln till byggnader, övningsfält

och skjutbanor utgör förbudgetåret 1939/40 3,500,000 kronor. För un
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

derhän av jordbruks-, uthyrnings- och skogsfastigheter stå för samma budgetår

till förfogande 649,000 kronor. Med ledning av en överslagsberäkning kunna

177,000 kronor av underhållskostnaderna hänföras till befästningar-. Följaktligen

belöpa av underhållet för innevarande budgetår på annat än befästningar

(4,149,000 —177,000=) 3,972,000 kronor, motsvarande 1.2 procent

av det till 325,500,000 kronor beräknade byggnadsvärdet per den 1 juli 1940.

Härutöver hava för budgetåret 1939/40 anslagsmedel beviljats för följande

mera omfattande förbättringsarbeten:

Iståndsättningsarbeten ...............

Modernisering av matinrättning .....

Elektriska ledningar...................

Restaureringsarbeten å Karlberg.....

Uppvärmningsanläggningar ...........

Summa kronor 1,375,000

.. kronor 500,000

45,000

100,000

100,000

630,000

Medräknas dessa kostnader utgör underhållet 5,347,000 kronor eller 1,6

procent av byggnadsvärdet.

Arméförvaltningen har under hänvisning till den starka förslitning, för

vilken i synnerhet kasernerna äro utsatta, beräknat underhållet till 1.5 procent

av byggnadsvärdet, vilket utgör 4,882,600 kronor. Härtill komme skatter

62,000 kronor. Ytterligare skulle tillkomma för underhåll av övnings- och

skjutfält med däri ingående jordbruks- och skogsfastigheter 747,395 kronor.

Het äskade beloppet utgör sålunda sammanlagt 5,691,995 kronor.

För budgetåret 1939/40 räknade arméförvaltningen i sina anslagsäskanden

med ett underskott å anslagstiteln för uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter

av 162,661 kronor. Hå utgifter och inkomster för fastigheterna

i fråga icke borde vara beroende av varandra och då skäl saknades att söka

balansera dem inbördes, borde enligt arméförvaltningens åsikt, därest dessa

fastigheters rationella underhåll icke skulle äventyras, byggnadsanslaget ökas

med nyssnämnda underskottsbelopp. Under hänvisning till vad arméförvaltningen

sålunda och vid tidigare tillfällen anfört framhöll jag i samband

med frågan örn reglerandet av utgifterna under fjärde huvudtiteln för budgetåret

1939/40, att en ändring av byggnadsanslagets konstruktion kunde synas

önskvärd men att med hänsyn till pågående utredning angående sättet för

redovisning i riksbokföringen av försvarsväsendets fastigheter, en dylik ändring

icke då borde ifrågakomma. Emellertid borde det få ankomma på

Kungl. Maj:t att i enstaka fall medgiva, att, därest utgifterna för en fastighet

skulle visa sig överstiga inkomsterna från densamma, och de behållna

inkomsterna från samtliga ifrågavarande fastigheter visade sig ej förslå till

skillnadens täckande, det uppkomna underskottet finge täckas av under

byggnadsanslaget anvisade medel.

I detta sammanhang må nämnas, att arméförvaltningen i sina petita för

nästkommande budgetår äskat anslag för iståndsättnings-, moderniseringsocli

renoveringsarbeten å byggnader samt uppvärmningsanläggningar med

sammanlagt 4,920,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 170.

Vid beräknandet av nu ifrågavarande utgiftspost å staten för försvarsväsendets

fastighetsfond torde man icke kunna bortse från den synpunkten

— som Ilar giltighet även för marinens och flygvapnets del — att underhållet

å försvarsväsendets fastigheter under de sista decennierna obestridligen

varit knappt tillmätt. Detta framgår bland annat av en jämförelse med

den av byggnadsstyrelsen under budgetåren 1938/39 och 1939/40 tillämpade

beräkningsgrunden, enligt vilken underhållet av de allmänna fastighetsfonden

tillhörande fastigheterna skattats till 1.7 procent av byggnadsvärdet. Det

förefaller uteslutet, att ett tillfredsställande underhåll av lantförsvarets fastigheter

kan vinnas för lägre kostnad än 1.5 procent av byggnadsvärdet. Den

omständigheten att det i stor utsträckning är fråga örn underhåll av övningsfält,

vägar, hägnader m. m. samt kostnader för skogsvård, betesvård o. s. v.

försvårar givetvis fastställandet av en rationell beräkningsgrund samt jämförelser

med annan fastighetsförvaltning. Det synes möta stora svårigheter,

att på sätt hittills ansetts böra ske balansera inkomster och utgifter för

lantförsvarets uthyrnings- samt jordbruks- och skogsfastigheter, och en ekonomisk

rationalisering härvidlag försvåras av de sociala hänsyn, som måste

tagas. Kravet på ett dylikt balanserande synes därför, såsom arméförvaltningen

vid upprepade tillfällen framhållit, icke ovillkorligen kunna vidhållas.

Med allt beaktande av det stränga sparsamhetskrav, som måste upprätthållas,

kan ifrågasättas örn det icke är principiellt riktigare att fastställa

underhållskostnaderna till ett mot verkliga förhållandet mera svarande belopp

i stället för att genom anslag till iståndsättningsarbeten på en omväg

tillgodose vad som i själva verket till stor del torde vara underhåll. Emellertid

torde även med en dylik höjning av underhållskostnaderna verkningarna

av ett under lång tid eftersatt underhåll icke kunna elimineras. Då varje

ledning saknas för fastställande av särskild beräkningsgrund för jordbruksoch

skogsfastigheter, torde för närvarande, åtminstone såsom ett provisorium.

underhållet för hela fastighetsbeståndet kunna bestämmas till 1.5 procent

av byggnadskostnaden. Härtill bör läggas förut nämnda belopp för

kommunalutskylder. Posten reparations- och underhållskostnader m. m.

skulle då för lantförsvarets del komma att upptagas till (4,882,500 + 62,000=)

4,944,500 kronor eller avrundat 4,950,000 kronor.

Ma lin förvaltningens delfond. För budgetåret 1939/40 disponeras från anslag under

fjärde huvudtiteln för underhåll av marinens nu ifrågavarande fastigheter

ett sammanlagt belopp av 1,536,000 kronor. Då fastighetsvärdet utgjort

73,386,000 kronor, har underhållet motsvarat 2. i procent av byggnadsvärdet.

Marinförvaltningen har föreslagit, att underhållsprocenten bestämmes till

2.5, motsvarande i runt till 1,835,000 kronor. Härtill skulle komma för

kasernområden, vägar, övningsfält, skjutbanor samt yttre ledningar 200,000

kronor och för skatter 61,000 kronor. Summan härav utgör 2,096,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag har marinförvaltningen anfört, att underhållet

länge eftersatts, särskilt under budgetåren 1931/32—1937/38, att byggnaderna

liro belägna vid kusten, där klimatets inverkan är särskilt ogynnsam, att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 170.

byggnaderna äro av hög genomsnittsålder, vilket medför att volymen i förhållande

till värdet blir stor, att många byggnader äro av speciell konstruktion

(t. ex. stora takytor, kajer, bryggor, dockor), varav föranledes hög underhållskostnad.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1940/41 bar marinförvaltningen upptagit

för iståndsättningsarbeten å byggnader i allmänhet 300,000 kronor och

för specificerade arbeten av liknande slag 371,000 kronor.

Vad förut anförts beträffande lantförsvarets fastigheter bar i huvudsak

tillämpning även för marinens del. Av det här anförda framgår emellertid,

att relativt sett betydligt större anslag stått till buds för underhåll av marinens

byggnader än för arméns. De av marinförvaltningen anförda omständigheterna

torde emellertid inverka fördyrande på underhållet av sjöförsvarets

byggnader. Till högre än 2 procent av fastighetsvärdet synes dock

underhållet icke kunna beräknas på grundval av nu föreliggande utredning,

ehuru denna beräkningsgrund innebär någon minskning i förhållande till

föregående budgetår. Till detta belopp, 1,467,700 kronor, kommer för utskylder

61,000 kronor. Posten reparations- och underhållskostnader m. m.

torde således för marinens del böra beräknas till 1,528,700 kronor eller avrundat

1,530,000 kronor.

Flygförvaltningens delfond. För budgetåret 1939/40 utgör det å fjärde huvudtiteln

anvisade egentliga underhållsanslaget för flygvapnets byggnader, flygfält

m. m. 375,000 kronor, vartill kommer beräknad inkomst av jordbruks- och

skogsfastigheter cirka 42,000 kronor, summa 417,000 kronor. Mot detta belopp

svarar ett byggnadsvärde vid budgetårets ingång av 28,018,000 kronor. Underhållet

har således utgjort cirka 1.5 procent av byggnadsvärdet.

Plygförvaltningen har beräknat underhållet till 1.5 procent av byggnadsvärdet.

Därjämte har förvaltningen upptagit särskilda poster för jordbruksoch

skogsfastigheter, flygfält, bomb- och skjutbanor samt för en grundligare

reparation av den från domänstyrelsen övertagna Borna kungsgård på Gotland.

Flygförvaltningens beräkning ter sig sålunda:

Kasernetablissement, tjänstebostäder och uthyrningsfastig
heter.

........................................................... kronor 571,000

Jordbruks- och skogsfastigheter................................ 40,000

Flygförvaltningen har framhållit, dels att flygvapnet från armén och marinen

övertagit en mångfald gamla byggnader, varå under lång tid före

överlämnandet intet eller ytterst obetydligt underhåll förekommit, dels att

förste provinsialläkaren i Gotlands län uttalat skarpa erinringar mot det

skick, vari vissa såsom arbetarebostäder å Roma kungsgård använda byggnader

befunne sig.

Flygfält..................

Bomb- och skjutbanor..

Roma kungsgård........

8,800

» 145,000

134,000

Summa kronor 898,800.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

I siria anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 bär flygförvaltningen för

olika iståndsättningsarbeten upptagit 452,000 kronor.

Beträffande underhållet av flygvapnets byggnader kan hänvisas till det

beträffande lantförsvarets byggnader anförda. Aven om flygvapnet fått övertaga

en del äldre byggnader, torde en långt större del av byggnadsbeståndet

än vid övriga försvarsgrenar vara av relativt sent datum. Yad särskilt

byggnaderna å Borna kungsgård beträffar, torde det icke under nuvarande

förhållanden kunna ifrågakomma att anslå medel till den föreslagna reparationen.

De av förste provinsialläkaren påtalade bristerna torde kunna provisoriskt

avhjälpas inom ramen för anslaget i övrigt. På grund av vad sålunda

anförts, föreslår jag, att posten underhålls- och reparationskostnader

in. m. för flygförvaltningens del beräknas till 1,5 procent av byggnadsvärdet

38,065,199 kronor, utgörande avrundat 580,000 kronor.

De sammanlagda reparations- och underhållskostnaderna m. m. för samtliga

delfonder uppgå sålunda till 7,060,000 kronor. På sätt tidigare skett

och i överensstämmelse med vad som tillämpas i fråga örn allmänna fastighetsfonden

torde anslagsposterna för bestridande av dessa kostnader böra

erhålla samma karaktär som reservationsanslag.

Avsättning till värdeminskningskonto.

I sitt förut nämnda utlåtande den 28 februari 1939 har riksräkenskapsverket

— som därvid förutsatt, att arméförvaltningens, marinförvaltningens

och flygförvaltningens delfonder ävensom motsvarande för tullverkets och

lotsverkets fastiglietsredovisning upprättade fonder skulle ingå i allmänna

fastighetsfonden — framlagt förslag till regler för avskrivning av byggnadsvärdena.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

Avskrivning av de å de nya delfonderna redovisade byggnadsvärdena

synes böra ske enligt för fastighetsfonden i övrigt gällande regler. Därvid

torde alla rent militära etablissement samt lotsverkets byggnader avskrivas

på 40 år. Övriga byggnader, vissa friliggande bostadshus och förvaltningsbyggnader,

däribland tullverkets samtliga byggnader, torde böra avskrivas

på 60 år. För dockor samt i berg insprängda cisterner har riksräkenskapsverket

i detta sammanhang icke ansett sig böra förorda någon avskrivning,

Hamnanläggningar samt fyrar och övriga till fyrväsendet hörande anläggningar

synas böra helt avskrivas i likhet med vad som skett med de å

luftfartsfonden redovisade belysningsanläggningarna.

Riksräkenskapsverket har verkställt en beräkning över de belopp, som

eldigt nämnda grunder och med tillämpande av den enligt proposition nr

199 till 1938 års riksdag förordade avskrivningsmetoden böra uppföras å

värdeminskningskonto. Enligt denna beräkning skulle för de militära delfonderna

endast en ringa del av byggnadsvärdet bliva föremål för fortsatt

avskrivning. Riksräkenskapsverket anser sig med anledning härav böra förorda,

att samtliga de försvarsväsendets byggnadsvärden, som icke överföras från

andra kapitalfonder, vid delfondernas inrättande redovisas såsom helt avskrivna

genom att motsvarande belopp uppföras å värdeminskningskonto.

I propositionen nr 184 till 1939 års lagtima riksdag förklarade sig chefen

för finansdepartementet ej hava funnit anledning till erinran mot riksräken
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majlis proposition nr 170.

skapsverkets förslag i denna del. Departementschefen förordade alltså, att

avskrivning av rent militära etablissement skulle ske på 40 år (grundavskrivning

50 procent) samt i övrigt på 60 år (grundavskrivning 25 procent).

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag borde de militära etablissement,

som icke finansierats av lånemedel, upptagas till redovisning såsom

helt avskrivna. Övriga fastigheter, vilka vore hänförliga till dels 1936 års

försvarsbeslut, dels den påbörjade utflyttningen av vissa regementen till

Järvafältet m. m., borde per den 30 juni 1940 redovisas såsom från sin

tillkomst avskrivna enligt de regler, vilka vore avsedda att gälla för försvarsväsendets

fastigheter. Sistnämnda delvis retroaktiva reglering kunde

ske — beträffande den förra fastighetsgruppen — med anlitande av för

budgetåren 1936/37—1938/39 anvisade avskrivningsmedel samt — beträffande

fastigheterna å Järvafältet — genom disposition av reserverade inkomster

av exploateringen av vissa på sin tid för militära ändamål avsedda markområden

(Ladugårdsgärde, Mariebergsområdet, Johanneshov-Kvarnängen

m. fl.). Med avseende å sistnämnda medelsdisposition hänvisade chefen för

finansdepartementet till propositionerna 1937:227 samt 1938: 180 och 181.

Beträffande avskrivningsfrågans framtida ordnande yttrade chefen för finansdepartementet

fortsättningsvis följande:

Av särskild betydelse är härvid det av riksräkenskapsverket berörda

spörsmålet örn den framtida redovisningen av sistnämnda försäljningsmedel.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle dessa i viss utsträckning tillföras

särskilda under fastighetsfonden upplagda diversemedelstitlar; i enlighet

med riksdagens principiella ståndspunktstagande år 1937 (jfr riksdagens

skrivelse nr 250) och i anslutning till de förordade nya avskrivningsreglerna

torde de å dessa titlar redovisade medlen, i den män de ej

äro erforderliga för den här förordade kapitalregleringen per den 30 juni

1940, få — med iakttagande av nu gällande begränsning — disponeras för

finansiering till 50 procent av kostnaden för de nytillkommande byggnaderna

å Järvafältet och för ammunitionsfabriken, vilka byggnader då kunna

behandlas såsom till motsvarande belopp avskrivna. Även örn en dylik

anordning icke helt står i överensstämmelse med de regler för kapitalrédovisningen,

som nu tillämpas, torde den i nuvarande läge medföra avsevärda

fördelar. Jag förutsätter, att den föreslagna anordningen betraktas såsom

ett provisorium, som bör upphöra så snart utflyttningen till Järvafältet

respektive flyttningen av ammunitionsfabriken, slutförts.

Mot vad chefen för finansdepartementet sålunda anfört framställde riksdagen

icke någon erinran.

Utöver grundavskrivningen örn 50 respektive 25 procent av anskaffningskostnaden

erfordras för täckande av denna kostnad inom de förutsatta

tiderna en årlig avsättning till värdeminskningskonto å 1.25 procent. Medel

för denna avsättning skola uppföras å staten för försvarsväsendets fastighetsfond.

Förvaltningsmyndigheterna hava i samråd med riksräkenskapsverket

beräknat de belopp, som böra avsättas till värdeminskningskonto

för budgetåret 1940/41, på sätt framgår av det vid statsverkspropositionen

fogade beräknade förslaget till stat. Anledning till avvikelse från vad sålunda

föreslagits synes icke föreligga. Med hänsyn till sättet för beräk
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 170.

ningen av denna avsättning till värdeminskningskonto torde ifrågavarande

anslagsposter böra betecknas »förslagsvis». Under ifrågavarande utgiftstitel

böra således upptagas för arméförvaltningens delfond förslagsvis 193,000

kronor, för marinförvaltningens delfond förslagsvis 88,000 kronor och för flygförvaltningens

delfond förslagsvis 179,000 kronor, sammanlagt 460,000 kronor.

Hyres- och arrendeutgifter m. in. för av fonden förhyrda lokaler

och arrenderade markområden.

A denna titel torde — i enlighet med vad riksräkenskapsverket anfört i

sitt förenämnda utlåtande — böra redovisas dels de till försvarsväsendet

hänförliga hyror, vilka tidigare redovisats å allmänna fastighetsfonden och

utbetalts av byggnadsstyrelsen, och dels de hyres- och arrendeutgifter, som

för närvarande bestridas av anslag under fjärde huvudtiteln. Anslagsposterna

torde, i likhet med vad som tillämpas beträffande allmänna fastighetsfonden,

böra betecknas »förslagsvis».

Arméförvaltningen» delfoml. Arméförvaltningen har lämnat följande sammanställning

av ifrågavarande hyreskostnader:

Ändamål,

Belopp.

Kronor. Kronor.

Kostnaderna liava hittills

bestritts av anslag till

Hyra för rullföringsområde 45

och 46............................ 19,000: —

Hyra för försvarsstaben.......... 4,000: —

» » lokaler för inskrivningsförrätt
ningar.

.......................................

Hyra för rullföringsområdesexpe
-

ditioner..........................

58,000: —

Hyra för landstormsområdesexpe-

ditioner..........................

2,700: —

Hyra för II. fördelningens stab..

2,100: —

» » militärbefälhavarens på

Gotland stab....................

5,800: —

Hyra för väg- och vattenbygg-

nadskårens chefsexpedition —

1,800: —

Hyra för sjukvårdsstyrelsens förråd i Stock-

holm

Hyrabelastandebyggnadsanslaget 10,000: —

Avgift till statens järnvägar för

underhåll av reningsverk...... 675: —

Hyra m. m. för luftbevaknings
eentraler

........................ 30,000: —

Arrende av övningsmark vid Kristianstad

........................ 1,000: —

23,000: — Byggnadsstyrelsen.

(Inskrivnings-, mönst24,

612:30j rings- och färdkost|

nader.

70,400:

Skrivmaterialier

expenser.

och

12,000: — Sjukvård.

'') Häri ingå genom kungl, brev den "lii 1938 anvisade 8,000 kronor från lantförsvarets

anslag till extra utgifter.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ls proposition nr 170.

Ändamål.

Belopp. Kostnaderna hava hittills

Kronor.

Kronor. bestritts av anslag till

Arrende av betesmark för Herre-

vadskloster......................

2,960: —

Arrende av övningsmark vid Gävle

700: —

» » Rosersbergs kungsgård

12,750: —

Avgäld till Djurgårdsförvaltningen

(enligt kungl, brev den n/i 1919)

160: —

Hyra för tomt till arméstabens

stall..............................

20: —

Hyra för kyrkogård vid Dalarö

skans ............................

15: —

sooon. .1-Byggnader, ovnings- oö,2öU. | fält och skjutbanor.

Hyra för verkstadslokal vid T 4

(enligt kungl, brev den 1!i 1938)

1,200: —

Hyra för vissa landstormsförråd

I 7 (enligt kungl, brev den 24/s

1939) ............................

1,000: —

2,200: — Extra utgifter.

Summa kronor 190,492: 30

Efter det dessa uppgifter avlämnats har Kungl. Maj:t genom brev den 3

november 1939 bemyndigat byggnadsstyrelsen att under tiden den 7 november

1939—den 1 oktober 1942 förhyra lokaler för arméns sjukvårdsinspektion

och sjukvårdsstyrelse mot en årlig hyra av 34,500 kronor, vilka medel

skulle utgå från statens allmänna fastighetsfond. Då även dessa medel

böra redovisas å förevarande utgiftstitel, uppgår slutsumman av hyres- och

arrendeutgifter m. m. till 224,992 kronor 30 öre eller avrundat till 225,000

kronor.

Mariuförvaltningeus del fond. Marinförvaltningen har specificerat hithörande

liyresutgifter på följande sätt:

Från anslaget till skrivmateriel och expenser:

Marinförvaltningens lokaler i Stockholm .................... 89,300

Marindistrikts-, kommendants- och sjörullföringsexpeditio
nerna

i Härnösand.......................................... 3,050

Marindistrikts- och sjörullföringsexpeditionerna i Malmö

Fortifikationsexpeditionen i Karlskrona..................

Ostkustens marindistrikt ..................................

Sydkustens » ..................................

Västkustens » ..................................

Från anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.

» » » underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

Summa kronor 104,250

Kronor.

Kronor.

89,300

3,050

2,200

1,600

1,100

800

1,200

99,250

1,000

■ m. m.

4:000

Det uppgivna medelsbehovet belöper sig alltså till i runt tal 104,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Flygvapnets delfond. Utgifterna avse Ilar enbart hyra för flygvapnets lokaler

i Stockholm samt belöpa sig till sammanlagt 130,700 kronor eller avjämnat

131,000 kronor.

Enligt förestående komma hyres- och arrendeutgifter m. lii. för av fonden

förhyrda lokaler och arrenderade markområden att uppgå till 460,000 kronor.

De sammanlagda utgifterna för fonden belöpa sig till 7,980,000 kronor.

Inkomsterna.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

I enlighet med vad som galler beträffande statens allmänna fastighetsfond

böra under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras

respektive delfonder. Posterna torde, i enlighet med vad riksräkenskapsverket

förordat i sitt förut nämnda utlåtande, böra beräknas enligt de grunder, som

för närvarande tillämpas vid beräkning av ersättningar till andra delfonder

under allmänna fastighetsfonden än byggnadsstyrelsens delfond. Rörande

dessa grunder må här återgivas följande av vad chefen för finansdepartementet

anfört i propositionen nr 153 till 1939 års lagtima riksdag med förslag

till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1939/40:

Den fastighetsfonden tillkommande ersättningen för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler för samtliga delfonder utom byggnadsstyrelsens delfond

skall bestämmas så, att full förräntning erhålles å det av respektive delfonder

disponerade statskapitalet. Den räntefot, vid vilken full förräntning

skall anses vara för handen, har satts till 4 procent. Denna regel har tilllämpats

första gången vid upprättandet av staten för fastighetsfonden för

budgetåret 1938/39. Vid uppgörandet av bokslutet för fonden torde till

grund för fastställandet av överskottet böra läggas kapitalbehållningen vid

budgetårets ingång. Jag har för avsikt tillstyrka Kungl. Majit att meddela

en föreskrift av detta innehåll för upprättandet av bokslutet för fastighetsfonden.

Vid nu angivna förhållande bör ersättningen till ifrågavarande delfonder

av fastighetsfonden i statförslaget för budgetåret 1939/40 beräknas på grundval

av kapitalbehållningen vid detta budgetårs ingång. Vid beräkningen av

denna kapitalbehållning har riksräkenskapsverket utgått från att vid ingången

av budgetåret 1938/39 för investering i delfonderna disponibla medel komma

att i sin helhet lyftas före nämnda budgetårs utgång. Till kapitalbehållningen

den 1 juli 1938 har sålunda å ena sidan lagts till och med budgetåret

1938/39 anvisade, vid nämnda tidpunkt icke lyftade investeringsanslag

och å andra sidan avdragits för samma tid anvisade, ej lyftade avskrivningsanslag.

Riksräkenskapsverket framhåller, att även örn de beräknade överskotten

härigenom skulle komma att i någon nämnvärd grad överstiga de

definitiva, statsreglering^! likväl icke påverkas härav, eftersom ersättningsanslagen

komma att upptagas i anslutning till de beräknade överskotten.

Då det av riksräkenskapsverket sålunda föreslagna beräkningssättet är enkelt

i tillämpningen, tillstyrker jag, att detsamma lägges til) grund för upprättandet

av staten för fastighetsfonden i nu ifrågavarande delar. Givetvis

bör emellertid i förekommande fall den sålunda beräknade kapitalbehållningen

justeras med hänsyn till sådan kapitalökning för ifrågavarande delfonder,

som kan beräknas uppkomma annorledes än genom investeringsanslag

å kapitalbudgeten, ävensom till eventuellt motsedd kapitalminskning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Enligt angivna beräkningsgrunder hava de respektive delfondernas inkomster

under denna titel i det beräknade statförslaget upptagits till respektive

6,161,000 kronor, 3,555,000 kronor och 1,542,900 kronor. Motsvarande

belopp Lava under fjärde huvudtiteln för de särskilda försvarsgrenarna

upptagits såsom beräknade förslagsanslag för ersättning till försvarsväsendets

fastighetsfond. Anledning till avvikelse från det preliminära statförslaget

förekommer endast beträffande arméförvaltningens delfond. Då

nämligen denna fond, såsom framgår av det förut anförda, belastats med

hyresutgifter, vilka med 35,000 kronor överstiga det härför beräknade beloppet,

bör motsvarande höjning äga mm å ersättningsanslaget, som i följd

därav kommer att uppgå till 6,196,000 kronor.

För samtliga delfonder uppgår alltså ersättningen för till statsmyndigheter

upplåtna lokaler till 11,293,900 kronor. Ersättningsanslag å fjärde huvudtiteln

torde böra äskas i enlighet med den sålunda justerade beräkningen.

Hyx-or och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Denna titel torde, liksom beträffande allmänna fastighetsfonden, böra

omfatta såväl hyror för tjänstebostäder som hyror och arrenden för eljest

av försvarsväsendets myndigheter upplåtna lokaler och markområden. Å

fjärde huvudtiteln redovisas för närvarande ersättning för tjänstebostäder å

avlöningsanslagen, medan övriga hyror och arrenden i regel redovisas å

respektive underhållsanslag. I samband med inrättandet av den nya fastighetsfonden

komma samtliga dessa inkomster att överföras till fastighetsfondens

stat.

Arméförvaltningens delfond. Arméförvaltningen har beräknat inkomsterna

under förevarande titel sålunda:

Tjänstebostäder och uthyrningsfastigheter .................. kronor 1,048,687

Övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks- och

skogsfastigheter) m. 11. fastigheter.......................... » 535,107

Övriga hyror och arrenden .................................... » 165,000

Summa kronor 1,748,794

Avrundat kan således denna inkomstpost beräknas till 1,749,000 kronor.

Marinförvaltningens delfond. Marinförvaltningen har specificerat de beräk
-

nade hyres- och arrendeinkomsterna sålunda:

Hyra för tjänstebostäder hittills redovisade å avlönings
anslaget

........................................................ kronor 180,000

Inkomster av fastigheter tillhörande flottans skifferoljeverk

hittills redovisade å anslaget till flottans krigsberedskap

och övningar.................................................... » 15,000

Inkomster hittills redovisade å anslaget till underhåll av

flottans fartyg och byggnader ................................ » 63,000

Inkomster hittills redovisade å anslaget till befästningar,

kustartilleriets kaserner m. m............................... » 4,000

Inkomster från Gustavsviks örlogsdepå........................ » 20,000

Hyror hittills influtna från Stockholms varvs byggnadsfond » 154,000

Summa kronor 436,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 7/0. 13

I enlighet härmed bör denna inkomstpost i statförslaget upptagas till

436,000 kronor.

Flyg-fiirvaltningens delfond. Flygförvaltningen har rörande ifrågavarande inkomster

lämnat följande beräkning:

Hyra för tjänstebostäder.....................

Inkomst av uthyrningsfastigheter ...........

Inkomst av jordbruks- och skogsfastigheter

......... kronor 41,000

......... » 9,000

......... » 40,000

Summa kronor 90,000

Sistnämnda belopp bör upptagas i förslaget till stat.

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda

upplåtna lokaler och markområden uppgå enligt vad salunda anförts till

2,275,000 kronor.

Diverse inkomster.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket i sitt förut nämnda utlåtande

anfört torde under denna titel böra upptagas samtliga de inkomster, vilka

icke hava karaktär av hyror eller arrenden, exempelvis grusförsäljningsmedel,

vissa inkomster från jordbruksegendomar, inkomster av skogsavverkningar

m. m. ävensom eventuellt förekommande ränteinkomster. Såsom exempel

på hithörande inkomster har riksräkenskapsverket vidare nämnt Stockholms

stads bidrag till Skeppsholmsbrons underhåll ävensom vissa ersättningar

från fartyg för utnyttjande av dockor, kajplats m. m., såvida icke inkomsterna

äro att hänföra till varvsdriften.

I arméförvaltningens förslag till stat för arméförvaltningens delfond har

under titeln »Diverse inkomster» upptagits ett belopp av 15,000 kronor, utgörande

mot civila patienters vård å militära sjukhus svarande del av fastigheternas

underhållskostnad. Arméförvaltningen har i samband nied denna

post hänvisat till den sakkunnigutredning angående vissa med vården av

civila patienter å garnisonssjukhusen sammanhängande organisationsfrågor,

varom jag enligt bemyndigande den 19 juni 1939 föranstaltat. Resultatet

av denna utredning (statens off. utredn. 1939:31) föreligger numera och jag

kommer i annat sammanhang att redogöra för min ställning till densamma.

Här må emellertid förutskickas, att med hänsyn till det sätt, varpå garnisonssjukhusens

ställning i budgettekniskt hänseende synes böra regleras,

förevarande post torde böra avse liela kostnaden för sjukhusfastigheternas

löpande underhåll samt bestämmas till 20,000 kronor, vilket belopp upptagits

i den beräknade staten.

I marinförvaltningens förslag till stat för marin förvaltningens delfond har

såsom diverse inkomster redovisats Stockholms stads bidrag till Skeppsholmsbrons

underhåll 900 kronor och lantförsvarets bidrag för samma ändamål

450 kronor, sammanlagt 1,350 kronor. Detta belopp torde kunna avrundas

till 1,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

I förslaget till stat för flygförvaltningens delfond Ilar posten Diverse inkomster»

utförts med ett formellt belopp av 100 kronor.

Sammanlagt upptages sålunda under titeln »Diverse inkomster» 21,100

kronor.

Överskott.

Överskotten skola, såsom förut anförts, beräknas till 4 procent av delfondernas

uppskattade kapitalbehållningar. I enlighet med de beräkningar,

som framlagts av myndigheterna, torde dessa kapitalbehållningar kunna

uppskattas till 64.93 miljoner kronor för arméförvaltningens delfond, 56.74

miljoner kronor för marinförvaltningens delfond och 18.5 9 miljoner kronor

för flygvapnets delfond. Överskotten skulle alltså böra beräknas till för

arméförvaltningens delfond 2,597,000 kronor, för marinförvaltningens delfond

2,270,000 kronor och för flygförvaltningens delfond 743,000 kronor eller sammanlagt

5,610,000 kronor. Dessa belopp överensstämma med de i den beräknade

staten upptagna.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt har upprättats förslag till stat för

försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41 (Bil. A).

Hemställan.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna det av mig förordade förslaget till stat för

försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41; och

dels under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1940/41 anvisa

följande anslag, nämligen

under avdelningen C. Lantförsvaret till Ersättning till försvarsväsendets

fastighetsfond: Arméförvaltningens delfond ett förslagsanslag

av 6,196,000 kronor,

under avdelningen D. Sjöförsvaret till Ersättning till försvarsväsendets

fastighetsfond: Marinförvaltningens delfond ett

förslagsanslag av 3,555,000 kronor, samt

under avdelningen E. Flygvapnet till Ersättning till försvarsväsendets

fastighetsfond: Flygförvaltningens delfond ett förslagsanslag

av 1,542,900 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. F. Holmer.

s. 15 Kontrollera mot PDF

kungl. Majas proposition nr 170.

15

Bilaga A.

Förslag till stat för försrarsväsendets fastiglietsfond för budgetåret 1940/41.

Inkomster.

Kronor

A.

Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. Arméförvaltningens delfond....................

2. Marinförvaltningens « ....................

3. Flygförvaltningens » ....................

........ 6,196,000

........ 3,555,000

........ 1,542,900

11,293,900

B.

Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler

och markområden:

1. Arméförvaltningens delfond....................

2. Marinförvaltningens » .....................

3. Flygförvaltningens » ...................

........ 1,749,000

........ 436,000

........ 90,000

2,275,000

C.

Diverse inkomster:

1. Arméförvaltningens delfond....................

2. Marinförvaltningens » ....................

3. Flygförvaltningens » ....................

........ 20,000

........ 1,000

........ 100

21,100

Summa

13,590,000

Utgifter.

A.

Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméförvaltningens delfond ....................

2. Marinförvaltningens » ....................

3. Flygförvaltningens » ....................

........ 4,950,000

........ 1,530,000

........ 580,000

7,060,000

B.

Avsättning till värdeminskningskonto:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis ........

2. Marinförvaltningens » , » ........

3. Flygförvaltningens » , » ........

........ 193,000

........ 88,000

........ 179,000

460,000

C.

Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis ........

2. Marinförvaltningens » . »

3. Flygförvaltningens » , » ........

........ 225,000

........ 104,000

........ 131,000

460,000

överskott att tillföras rilcsstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond....................

2. Marinförvaltningens » ....................

3. Flygförvaltningens » ........; ..........

........ 2,597,000

........ 2,270,000

........ 743,000

5,010,000

Summa

13,590,000

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:369 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1940/41. s. 7 i texten