Sök i Ratio Lex

Angående anslag till anordnande av vissa farleder

1940-03-15 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:182, Angående anslag till anordnande av vissa farleder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående anslag till anordnande

av vissa farleder; given Stockholms slott

den 15 mars 19AO.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans Maj.-t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö:

Under punkt 3 av bilaga 10 till Kungl. Maj:ts proposition nr 2 angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 har Kungl. Majit

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till anordnande

av en farled från Östersjön till Flintrännan m. m. beräkna ett reservationsanslag

av 2,125,000 kronor.

Sedan beredningen av denna fråga numera avslutats, tillåter jag mig att

ånyo anmäla densamma för Kungl. Majit. I samband härmed ber jag få

underställa Kungl. Majits prövning ett annat med ifrågavarande ärende likartat

spörsmål, nämligen fråga om fördjupning av farleden genom Kalmarsund.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 182.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Farleden från Östersjön till Flintrännan (Falsterboleden).

I skrivelse den 13 november 1939 framhöll lotsstyrelsen, att, då sjöfarten

mellan Östersjön och Öresund förbi Falsterborev upp till Flintrännan till följd

av avsaknaden av en tillräckligt djup och inom territorialvattnet belägen,

tryggad farled iråkat svårigheter till men för vår folkförsörjning, det måste

anses vara ett statsintresse av stor betydelse att där förbättra sjöfartens framkomstmöjligheter.

Såsom en första åtgärd borde undersökas olika möjligheter

att på betryggande läge inom svenskt territorialvatten få till stånd en

farled förbi Falsterbo upp till Flintrännan med till att börja med ungefär

samma djup som farleden i Flintrännan, förslagsvis 7.3 meter vid medelvattenstånd.

Enligt tillgängliga uppgifter per den 20 november 1938 funnes i

den svenska handelsflottan 130 fartyg med ett djupgående vid full last av 6.5

meter eller mer, 33 fartyg med ett djupgående av 8 meter eller mer och 4

fartyg med större djupgående än 9 meter. En sådan led torde ock för marinen

bliva av stor betydelse. Då lotsstyrelsen saknade möjlighet att företaga

en dylik farledsundersökning, borde undersökningen, därest Kungl. Majit

funne densamma böra komma till stånd, uppdragas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vilken enligt vad lotsstyrelsen inhämtat vore redo att omedelbart

igångsätta undersökningen.

I anledning härav uppdrog Kungl. Majit den 17 november 1939 åt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att undersöka olika möjligheter att på betryggande

läge inom svenskt territorialvatten få till stånd en farled med av lotsstyrelsen

föreslaget djup från Östersjön till Flintrännan i Öresund.

Sedan våg- och vattenbyggnadsstyrelsen med skrivelse den 4 december 1939

överlämnat tre alternativa förslag till anordnande av en farled inom tremilsgränsen

förbi Falsterborev upp till Flintrännan, anförde styrelsen ytterligare

i skrivelse den 7 i samma månad följande:

Samtliga dessa förslag vore av sådan omfattning att, därest något av deni

skulle komma till utförande, lättnaden för sjöfarten ej åstadkommes med

den skyndsamhet, som situationen syntes kräva. Från sjöfartshåll hade

emellertid framhållits, att även en obetydlig upprensning av den nu trafikerade

ledén runt Falsterborev samt genom Kogrundsrännan skulle vara till

synnerligen stor nytta för sjöfarten. Till och med en så ringa ökning av

seglationsdjupet som en fot eller något därutöver skulle sålunda vara av

betydelse.

En fördjupning under sådana förutsättningar bleve erforderlig på följande

platser, nämligen grundet cirka 0.5 distansminut norr om H i Highburygrund,

Hildagrund samt i Kogrundsrännan. Någon tillförlitlig kostnads- eller tidsberäkning

för detta arbete kunde ej uppgöras, enär möjligheten att utföra

detsamma helt vore beroende av väderleksförhållandena, vilka denna årstid

vöre synnerligen oberäkneliga. Därtill komme minfaran vid speciellt de två

förstnämnda platserna. Att där bedriva arbetet annat än vid dagsljus vore

givetvis förenat med stora risker.

Då det syntes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nödvändigt att ett försök

gjordes att åstadkomma en något fördjupad farled, föreslog styrelsen, att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 182. 3

lämpligt belopp, förslagsvis 125,000 kronor, ställdes till styrelsens förfogande

för ändamålet ifråga.

I ett den 8 december 1939 avgivet utlåtande förklarade sig lotsstyrelsen livligt

tillstyrka bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning.

Lotsstyrelsen anförde därvid bland annat följande:

Styrelsen funne med hänsyn till rådande förhållanden alla sådana åtgärder

till fördjupning av farleden runt Falsterbo böra vidtagas, som utan större

tidsutdräkt och till rimliga kostnader kunde underlätta sjöfarten i sagda farled.

Därvid finge framhållas, att till och med en ökning av djupet med några

tiondels meter skulle bliva av stor betydelse för sjöfarten till och från Östersjön.

Minsta djupet i den tillfälliga farleden vid Falsterbo vore fem meter vid

medelvattenstånd. Ett jämförelsevis stort antal fartyg, som nu framfördes i

farleden, hade emellertid ett djupgående, med full last, av något mer än fem

meter. I varje fall komme en fördjupning av leden i nu ifrågasatt omfattning

att medföra en avsevärd besparing i omlastningskostnader.

Genom beslut sistnämnda dag uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att, i den utsträckning för ändamålet tillgängliga medel

därtill försloge, verkställa upprensning av farleden runt Falsterborev samt

i Kogrundsrännan. För täckande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten

ställdes till väg- och vattenbyggna.dsstyrelsens förfogande ett belopp av

125,000 kronor från det å förskottsstat för försvarsväsendet m. m. under

sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för försvarsberedskap:

Engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m.

I en vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse den 4 december

1939 fogad, inom styrelsens hamnbyrå upprättad promemoria redogöres

för resultaten av det åt styrelsen genom Kungl. Maj:ts beslut den 17

november 1939 meddelade uppdraget. Såsom redan nämnts utmynnar utredningsarbetet

i tre alternativa förslag till farledens sträckning. I promemorian

anföres i huvudsak följande:

Alternativ I.

Fördjupning i Kogrundsrännan och runt Falsterborev.

Från Flintrännans södra del går farleden genom Kogrundsrännan och innanför

Rynkorna omedelbart utanför Skanör. Här böjer leden av i sydvästlig

riktning ut till tremilsgränsen, som sedan följes lamt Falsterborev till

Klapperåsen, där djupt vatten påträffas.

Farledens längd från Flintrännan till Kämpinge bukt 47.3 km. Bredd 100

meter.

Grunden består av i Kogrundsrännan hårt grus eller hård lerblandad sand

till 6.5 meters djup under medelvattenytan samt i farleden runt Falsterborev

bård botten, stora stenar inbäddade i fast lera eller sand.

Den kvantitet, som skall muddras, idgör:

vid 6.0 meters djup under m. v. y. (5.5 meters djupgående) 55,000 klim

» 6.5 » » » » (6.0 » » ) 190,000 » .

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Efter en beräknad kostnad av cirka 15 kronor per kbm uppgår kostnaden

till:

för 6.0 meters djup ................. 825,000 kronor

•» 6.5 » » ................. 2,850,000 >

Arbetet tager minst ett år och kan ej påbörjas förrän under den ljusa

årstiden.

Alternativ II.

Farled mellan Falsterbo udde och Måklåppen.

Norra delen av leden sammanfaller med alt. I mellan Flintrännan och

Skanör. Från Skanör följer leden närmare land och viker i höjd med Falsterbo

österut mellan Falsterboudde och Måkläppen rakt igenom revet och träffar

farleden enligt alt. I söder örn Blinda Segelskär.

Utredningen visar att kostnaden för detta alternativ blir alltför hög. Dessutom

föreligger stor risk för ledens igensandning.

Alternativ III.

Farled genom Falsterbonäset.

Från Flintrännans södra del i ungefär sydsydostlig riktning genom Höllviken

och i kanal genom själva näset till Kämpingebukten, där djupt vatten

påträffas.

Farledens längd från Flintrännan till Kämpingebukt 27.5 km. Bottenbredd

i öppen sjö 100 meter och i kanalen 40 meter. Kanalens längd omkring 2

km. Då kanalens bredd icke medgiver möte för de större fartygstyperna

anordnas förtöjningsplats vid dykdalber i Höllviken. Farleden är rak utefter

hela sin längd.

Grunden består av sand och sandblandad lera, som vilar på ett lösare

kalklager med inlagrade flintbollar. På några ställen saknas sand helt och

hållet. Fast kalkberg har påträffats under själva landtungan på ett minsta

djup under medelvattenytan av 7.91 meter.

Kanalarbetets omfattning, kostnad och beräknad arbetstid:

Djup

under m.v. y.

Djupgående

på fartygen

Totala mud- derm assan

kbm

Beräknad

kostnad

kronor

Beräknad tid

från arbetets

början till trafi- kens öppnande

6.0 m

5.6 m

2,430,000

7,000,000

7—8 mån.

6.5 »

6.0 >

2,860,000

8,100,000

9-10 »

7.3 »

6.8 >

3,660,000

10,100,000

11—12 >

I beloppen är inräknad lösen för mark och byggnader.

Den nuvarande landsvägen och järnvägen till Skanör och Falsterbo avbrytes

av kanalen. Anordningar för att befordra trafiken till lands erford
-

ras. Kostnaden därför beräknas:

för landsvägsbro (rörlig) till.......... 1,670,000 kronor

> järnvägsbro » » .......... 1,200,000 >

» färjeförbindelse (två färjor) till ... 240,000 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Det är nödvändigt att gräva igenom kanalen i sådan omfattning, att mudderverken

kunna passera. Då detta kan beräknas ske inom cirka 2 månader

efter arbetenas igångsättande, måste anordningar för landsvägstrafiken

ordnas omedelbart. Då uppförandet av en landsvägsbro kan beräknas taga

omkring 1 år innan den kan öppnas för trafik, är det nödvändigt att under

tiden ordna en provisorisk färjeförbindelse.

Vad beträffar järnvägsförbindelsen är trafiken ut på näset av sådan art,

att denna utan större olägenhet torde kunna upprätthållas av bussar och

lastbilar. Järnvägslinjen kan exempelvis erhålla sin ändstation vid Höllviken.

Någon järnvägsbro torde sålunda icke tillsvidare vara erforderlig.

Enligt av länsstyrelsen i Malmöhus län lämnad uppgift äges den mark,

som erfordras för kanalen, av Lunds domkyrka och disponeras av pastoratsrådet

i Räng. Marken är delvis utarrenderad till landstinget i nämnda

län. Arrendetiden utgår vid olika tidpunkter under åren 1955—1968.

I områdets södra del är länslasarettets i Lund sommarhem Ljungsäter beläget.

En mindre villabyggnad finnes i norra delen. Dessa byggnader, som

alla äro av trä, måste rivas eller flyttas.

För att trafiken i kanalen skall kunna fortgå oberoende av väderleksförhållandena

torde vissa hamnanordningar i Kämpinge bukt — södra inloppet

— bliva erforderliga. Med hänsyn till den i dessa trakter förekommande

sanddriften är det även möjligt att underhållsmuddring i kanalens mynningar

blir erforderlig. Kostnaderna för dessa anordningar hava icke medtagits

i kalkylerna.

I ärendet hava utlåtanden avgivits av chefen för marinen, länsstyrelsen i

Malmöhus län, statens transportkommission, kommerskollegium och statens

sjöfartsnämnd. Vid kommerskollegii utlåtande äro fogade av kollegium inhämtade

yttranden från Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening,

Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund. Vidare

hava handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm samt svenska trävaruexportföreningen

inkommit en var med en skrivelse i ämnet.

Samtliga förenämnda myndigheter och sammanslutningar tillstyrka anordnande

av en farled enligt det med alternativ III betecknade förslaget och

med ett djup av 7.3 meter. I de avgivna yttrandena har anförts i huvudsak

följande.

Chefen för marinen framhåller, att endast alternativ III med ett djup i

kanalen av 7.3 meter vid medelvatten fyllde det betydelsefulla kravet på

framkomlighet för flottans största fartyg förbi Falsterborev innanför tremilsgränsen.

Vid samma alternativ erhölles därjämte för handelssjöfarten

en farled, som vore mera undandragen krigsrisker i form av mineringar och

drivande minor ävensom krigförandes åtgärder i form av anhållning m. m.

på eller innanför territorialgränsen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län uppskattar antalet resande, som på järnvägen

passera det ställe, där den projekterade kanalen skulle gå fram, till

omkring 130,000 örn året i vardera riktningen. Vissa söndagar hade antalet

resande uppgått till 2,500 i vardera riktningen. 700 motorfordon beräknades

passera per dygn i båda riktningarna sammanlagt. Att en trafik av angivna

omfattning ej kunde upprätthållas med två färjor vore utan vidare

uppenbart. En avsevärd förbättring skulle i detta hänseende kunna åstadkommas,

om jämte de båda färjorna inrättades en gångbro i form av två å

pontoner byggda, mot kanalkanten vridbara brodelar. En dylik bro skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

få särskild betydelse för resande på järnvägen. Någon järnvägsförbindelse

Romme nog icke att upprätthållas väster örn kanalen, men uppenbarligen

kunde bussförbindelse från övergångsstället till Skanör med Falsterbo inrättas.

En kombinerad buss- och järnvägsförbindelse skulle kunna på ett

någorlunda tillfredsställande sätt tillgodose det mest trängande trafikbehovet

under förutsättning att de resande kunde snabbt passera övergångsstället.

Beträffande kostnadsberäkningarna anmärkte länsstyrelsen, att däri icke

upptagits några utgifter, som kunde äga samband med kanalarbetets inverkan

på järnvägens bestånd och drift. Vidtagandet av åtgärder, som befunnes

nödiga för att upprätthålla en trafik, på vilken allmänheten även

under de utomordentliga förhållanden, som påkallade kanalarbetet, borde

skäligen kunna räkna, kunde enligt länsstyrelsens mening icke i ekonomiskt

hänseende åvila Hvellinge—Skanör—Falsterbo nya järnvägsaktiebolag, som

uppenbarligen i detta hänseende måste handla under beaktande av sitt

eget ekonomiska intresse. Likaledes borde bolaget skäligen kunna påräkna

ersättning för anläggning vid kanalen av en ändstation med därtill hörande

anordningar, för anskaffande av omnibussar och för upprätthållandet av

trafiken väster örn kanalen, varjämte borde påpekas, att järnvägsbolaget

torde göra anspråk på ersättning för värdeminskning av ett stort friluftsreservat

vid Falsterbo. Därjämte kunde fog måhända finnas för gottgörelse

för utebliven vinst åt ifrågavarande bolag och åt Malmö—Trelleborgs järnvägsaktiebolag.

Länsstyrelsen förutsatte, att Oxie och Skytts vägdistrikt icke skulle komma

att bära några som helst kostnader, som vore förknippade med den ifrågasatta

omläggningen av trafiken å landsvägen, ävensom att såväl järnvägssom

landsvägsbro Romme att utföras för den händelse kanalförbindelsen

skulle bliva bestående för framtiden.

De nu angivna synpunkterna hade länsstyrelsen ansett sig böra framlägga

till vederbörligt beaktande. Någon inverkan på tillkomsten av kanalen kunde

de uppenbarligen icke äga, då denna vore beroende av ett intresse, vid

sidan av vilket frågan örn förbindelsen mellan de genom kanal uppkommande

skilda landområden vore av underordnad betydelse.

Statens transportkommission framhåller beträffande alternativ I, att med

hänsyn till svårigheterna att påbörja arbetet före den ljusa årstiden tidpunkten

för arbetets utförande Romme att avsevärt förskjutas i tiden. Då

genomförandet av alternativ lil icke behövde taga längre tid i anspråk än

alternativ I och dessutom ur säkerhetssynpunkt medförde större trygghet,

syntes alternativ III, trots de betydande anspråk på statskassan som detta

alternativ krävde, i första hand böra komma till utförande. Kommissionen

ville dock framhålla, att vissa betänkligheter i åtskilliga hänseenden vidlådde

detta förslag. Med beaktande av alla de ovissa faktorer, som spelade

in vid genomförandet av ett företag av föreliggande karaktär, syntes det

icke uteslutet, att kostnaderna Romme att överstiga de beräknade. Härtill

Romme att någon uppskattning av underhållskostnaderna ej skett. Ett fullt

utnyttjande av farleden torde även kräva, att fördjupningsarbeten utfördes

i Kalmarsund. Den i ärendet föreliggande utredningen lämnade ej heller

tillförlitlig hållpunkt för bedömande av frågan om erforderliga åtgärder

kunde vidtagas för att hindra farledens igensandning. Ej heller torde förslagets

inverkan på järnvägs- och landsvägsförbindelserna till Skanör och

Falsterbo få lämnas helt åt sido. Slutligen finge icke förbises, att farleden

hade sin egentliga betydelse endast för krigsfall. Olägenheterna vid navigering

i kanalen väntades nämligen bliva så betydande, att sjöfarten under

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

7

fredstid torde föredraga deli gamla leden runt Falsterbo framför kanalen

med dess trånga tillfartsleder.

Även örn alltså betänkligheter förefunnes mot den ifrågasatta farleden, borde

dessa dock i förevarande läge icke få tillmätas avgörande vikt. Betydelsen

av att fartygen kunde gå inom svenskt skyddat territorialvatten hade under

de gångna krigsmånaderna vid 1‘lerfaldiga tillfällen klart ådagalagts. I

betraktande därav torde det få anses försvarbart, att statsmakterna ansloge

de icke oväsentliga belopp, som krävdes för att farleden skulle komma till

stånd.

En ledamot av kommissionen, herr Paulson, har, under framhållande att

utredningen icke vore så fullständig, att den kunde läggas till grund för en

medelsanvisning av den storleksordning, varom fråga vore, samt att risk för

minsprängning kvarstode nied oförändrad styrka vid farledens ändpunkter,

avstyrkt anvisande av medel för ändamålet ifråga.

Kommerskollegium anför, att det genom det nu pågående stormaktskriget

uppkomna läget för svensk sjöfart och svensk utrikeshandel på ett påtagligt

sätt understrukit vikten av att Sverige runt hela kusten hade en farled inom

sitt territorialvatten av sådant djup, att våra större och mera djupgående fartyg

i största möjliga utsträckning kunde där framgå. Frånvaron av en dylik

farled, särskilt vid Falsterbo och i Öresund, hade visat sig medföra sådana

svårigheter för landets transportväsen genom framtvingad omlastning och

påfrestning av de landväga transportmedlen samt därmed sådana skadeverkningar

för export- och importverksamheten och prisbildningen, som

gjorde det till en angelägenhet av den största betydelse att ofördröjligen vidtaga

åtgärder i syfte att åvägabringa i möjligaste mån förbättrade förhållanden.

För närvarande kunde endast fartyg med ett högsta djupgående på full

last av omkring 4.60 meter passera runt Falsterbo och genom Öresund

(Kogrundsrännan) inom 3-milsgränsen. Verkställda undersökningar utvisade,

att av sådana den svenska handelsflottan tillhörande fartyg om 200 tons

bruttodräktighet och däröver, för vilka den förevarande farledsfrågan kunde

anses hava betydelse, allenast 289 fartyg om sammanlagt 221,147 tons

d. w. (därav 31 pråmar örn tillhopa 21,437 tons d. w.) kunde fullastade passera

nu angivna farledsområden, medan återstående 463 fartyg om tillhopa

2,008,454 tons d. w. hade ett större djupgående på full last än det nyssnämnda.

Sistnämnda fartyg fördelade sig efter djupgående på följande sätt:

Djupgående

Antal fartyg

D. w. ton

4.61—5.50 meter........

........ 215

445,099

5.51—6.00 » ........

........ 71

229,434

6.01—6.80 » ........

........ 58

242,456

över 6.80 » ........

........ 119

1,091,465.

Härav framginge, att genom ett ökat minimidjup hos farlederna vid

Falsterbo och i Kogrundsrännan till 6 meter vid medelvattenstånd ett antal

av ytterligare 215 fartyg om sammanlagt 445,099 tons d. w. skulle kunna

på full last taga sig fram genom desamma, örn farledsdjupet ökades till

6.50 meter, tillkomme 71 fartyg örn 229,434 tons d. w., som skulle kunna

passera farlederna med full last. Vid ett farledsdjup av 7.3 meter skulle

344 fartyg örn tillhopa 916,989 tons d. \v. med större djupgående än 4.60 meter

kunna fullastade passera samma farleder.

Betydelsen av farledernas fördjupning till nyss angivna mått stannade

emellertid icke härvid. Det borde nämligen jämväl beaktas, att i mån som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

farlederna ifråga fördjupades, skulle fartyg, som icke kunde fullastade passera

desamma, dock kunna taga sig fram genom farlederna med i motsvarande

grad större partlaster, varigenom omlastning av dessa fartyg ibland

kunde — med hänsyn till dellasters avhämtning i respektive destination till

västkusthamnar — helt undvikas och i andra fall i betydande omfattning

inskränkas. Av de 119 fartyg om 1,091,465 tons d. w., som hade ett större

djupgående på full last än som svarade mot ett farledsdjup av 7.3 meter och

vilka i avsevärd omfattning tillhörde de svenska linjerederierna, skulle sålunda,

därest en farled med nämnda djup tillkomme innanför 3-milsgränsen,

ett betydande antal kunna även under nu rådande förhållanden bestrida

sin normala trafik utan omlastning och därav följande lokaltransport. Det

förtjänade i detta sammanhang framhållas, att exempelvis för ett fartyg med

en maximal dödviktskapacitet av 3,000 ton varje ökning av djupgåendet med

en decimeter beräknades medföra möjlighet att medtaga en ökad lastkvantitet

av omkring 80 ton. För fartyg med en maximal dödviktskapacitet av

5,000 respektive 7,000 ton skulle motsvarande lastökning per decimeters djupgående

utgöra omkring 120 respektive 150 ton.

Av vad nu framhållits framginge med stor styrka betydelsen och önskvärdheten

av att en farled inom 3-milsgränsen med största möjliga djup

åvägabragtes. Det framstode jämväl såsom särskilt betydelsefullt, att en dylik

farled tillskapades så snart som överhuvud taget vore möjligt.

Vid bedömandet av de olika nu framlagda alternativen borde ur sistnämnda

synpunkt särskilt beaktas, att anordnandet av en farled med 6.5 eller 7.3

meters djup genom Falsterbonäset väl beräknades taga en tid av omkring

10 respektive 12 månader i anspråk men att å andra sidan arbetet därmed

skulle kunna påbörjas omedelbart och pågå även under vintertiden, medan

åter farleden utanför Falsterbo och genom Kogrundsrännan icke skulle kunna

påbörjas före den ljusa årstidens början eller sålunda vid någon tidpunkt

under april månad. Därtill komme, att farleden genom näset läge bättre

skyddad särskilt beträffande minrisken.

Statens sjöfartsnämnd, som beretts tillfälle att taga del av kommerskollegii

utlåtande, har förklarat sig biträda vad kollegium däri anfört.

Vad angår omförmälda yttranden i ärendet från vissa sammanslutningar,

vilka, såsom förut framhållits, samtliga i likhet med myndigheterna tillstyrka

det med alternativ III betecknade förslaget och ett djup av 7.3 meter, må här

särskilt nämnas, att Stockholms rederiförening uttalat önskvärdheten av att

bottenbredden i kanalen ökades från beräknade 40 till 100 meter. Vidare har

såväl denna förening som Sveriges industriförbund betonat angelägenheten

av att arbetet ordnades så, att kanalen kunde användas redan innan det

största avsedda djupet uppnåtts.

Genom beslut den 22 december 1939 har Kungl. Maj:t uppdragit åt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga åtgärder för anordnande skyndsammast

möjligt av en farled enligt styrelsens såsom alternativ III betecknade

förslag, eller således från Flintrännans södra del i ungefär sydsydostlig riktning

genom Höllviken och i kanal genom näset därstädes till Kämpingebukten.

Samtidigt har Kungl. Maj :t anbefallt statskontoret att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för täckande av kostnaderna för uppdragets fullgörande,

efter rekvisition i mån av behov, utbetala tillsvidare högst 2,000,000 kronor

från förut omförmälda under sjunde huvudtiteln uppförda förskottsanslag

till Allmänna utgifter för försvarsberedskap: Engångsanskaffning av materiel

för civilbefolkningens skydd m. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Frågan om farledens anordnande samt därmed förenade ersättnings- och

andra spörsmål äro för närvarande, i enlighet med bestämmelserna i vattenlagen,

föremål för prövning vid Söderbygdens vattendomstol.

Sedan — med ledning bland annat av vid vattendomstolen framkomna

ersättningsanspråk — närmare beräkningar rörande de med farledens iordningställande

enligt alternativ III förbundna kostnaderna kunnat verkställas,

bar inom väg och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå utarbetats följande

den 7 mars 1940 dagtecknade sammanställning:

Kostnadsberäkning.

1.

o

Undersökningsarbeten och utsättningar............

kronor

»

50.000

25.000

Q

»

30,000

A

»

50,000

»

270,000

a

»

1,176,000

7

»

9,400,000

8.

Brobyggnad för väg och järnväg inkl. omläggning av

väg och järnväg samt signal- och säkerhetsanord-

»

1,000,000

9.

Ordnande av prov. väg- och järnvägsförbindelse un-

»

30,000

10.

11.

1 9

Släntbeklädnader och släntförstärkningar..........

Vågbrytare vid södra kanalmynningen kronor 616,000

Vågbrytare vid norra kanalmynningen » 275,000

»

»

»

510.000

891.000

18,000

1 Q

»

150,000

lo.

14.

»

50,000

Summa kronor

13,650,000.

Under förmälan att administrationskostnader, oförutsedda utgifter m. m.

inräknats i varje post för sig har väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå

till närmare förklaring av vissa i kostnadssammanställningen upptagna

poster anfört följande:

3. Flyttning av byggnader.

Kanalens framdragande nödvändiggjorde bortflyttning av en sommarvilla

med tillhörande ekonomibyggnader. Av ägaren, civilingenjören R. Bjermck,

Malmö, hade till vattendomstolen framförts ersättningsanspråk, uppgående

till cirka 25,000 kronor. Härtill komme själva flyttningskostnaden, vilken

jämte eventuella oförutsedda kostnader beräknats till cirka 5,000 kronor.

4. Omläggning av kraftledningar.

Tvärs över den föreslagna kanalsträckningen ginge för närvarande 3 ledningar

för elektrisk energi samt 2 telegrafverket tillhöriga kablar, de förra

som luftledningar, de senare i kabelgravar utmed järnvägen respektive landsvägen.

Samtliga dessa ledningar måste omläggas, till att börja med provisoriskt

under första byggnadsskedet, därefter permanent medelst undervattenskablar

i slutligt läge. Kostnaderna härför hade styrelsen efter hörande

av A/B Ilvellingeortens Elverk och telegrafverkets linjedirektör i Malmö beräknat

till cirka 50,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 182.

5. Marklösen.

För kanal samt järnvägs- och landsvägsomläggningar fordrades inlösen av

cirka 200,000 m2 mark för ett beräknat medelpris av 1 krona 35 öre per m2.

6. Skada och intrång.

För nedläggande av den å kanalområdet belägna sjukhusinrättningen

»Ljungsäter» bade Malmöhus läns landsting hos vattendomstolen framställt

ersättningskrav, uppgående till 676,000 kronor.

För vissa vid kanalens mynning i Kämpingebukten belägna ålfisken, varav

ett — det största — enligt vattendomstolens mening helt måste inlösas,

och övriga i viss mån kunde bliva ersättningsberättigade, hade beräknats ett

sammanlagt ersättningsbelopp, uppgående till i runt tal 500,000 kronor.

8. Brobyggnad för väg och järnväg m. m.

För upprätthållande av landsvägs- och järnvägstrafiken mellan Hvellinge

och Falsterbo hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med frångående av den

i den ursprungliga planen av den 4 december 1939 upptagna färjeförbindelsen

med alla därmed förknippade olägenheter, beslutat antaga ett genom en

tillfällighet till buds stående erbjudande å bro med klaffspann, vilket jämte

terrasseringsarbeten för anslutande järnvägs- och landsvägsbankar enligt anbud

av den 23 februari 1940 skulle draga en kostnad av 803,000 kronor, under

förutsättning att vid anbudstiden gällande materialpriser och arbetslöner

lörbleve oförändrade.

Anbudet, som avsevärt understege de i det nämnda ursprungliga förslaget

för separata landsvägs- och järnvägsbroar beräknade kostnaderna, hade vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen — oaktat det avsåge en förut på annan plats

(Köpenhamn) använd bro med mindre spännvidd (25 m) —- funnit skäligt

och synnerligen fördelaktigt med hänsyn till den korta tid, på vilken broförbindelsen

kunde vara i trafikabelt skick.

För omläggning av cirka 700 m järnväg och väg, för signal- och säkerhetsanordningar

vid klaffbro, landsväg och järnväg samt för erforderlig kontroll

av brobyggnadsarbetet hade sammanlagt beräknats ett belopp av 197,000

kronor.

Beträffande muddringsarbetena finge slutligen framhållas, att den angivna

totalkostnaden förutsatte, att prima ångkol kunde erhållas för 50 kronor per

ton, maskin- och cylinderolja för 70 öre per kg samt att i övrigt krigsförsäkringspremier

och arbetslöner ej komme att ändras under arbetets gång. Totala

kolbehovet beräknades till cirka 20,000 ton.

Farleden genom Kalmarsund.

I skrivelse den 12 december 1939 har chefen för försvarsstaben — i samlad

med chefen för marinen — hemställt, att Kungl. Majit måtte överväga

vidtagande av åtgärder för fördjupande av Kalmarsundsrännan till ett djup

av 8 meter vid medelvatten. Till stöd för framställningen har anförts bland

annat följande:

Det ungefärliga djupgåendet av de största fartyg, som vid medelvatten

kunde passera farleden i Kalmarsund med biträde av lots, vore 6.1 meter.

Minsta bottendjup uppginge vid medelvatten till 6.6 meter, vilket innebure,

att vid medelvatten passerande fartyg av 6.1 meters djupgående erhölle 0.5

meter vattendjup under kölen. Vid lågvatten nedginge vattendjupet till 6.1

meter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

11

För fartyg, som icke kunde passera Kalmarsund, hade en neutralitetsled

upptagits syd Ölands södra udde till ett minsta djup av 8 meter. Denna led

ginge på en kortare sträckning utanför 3-milsgränsen. Upptagande av en

närmare kusten gående led genom alt företaga sprängning och muddring

ansåges enligt uppgift från sjökarteverket vara tämligen svårt. Härtill komme

att framkomligheten inom 3-milsgränsen på Ölands ostsida vore tämligen

vansklig på grund av otillfredsställande sjömätning; i varje fall vore

det icke lämpligt att där navigera under mörker, vilket vore möjligt i Kalmarsund.

Möjligheten att passera genom Kalmarsund innebure avsevärda

tids- och bränslebesparingar. Mellan Utlängan och Kråkelund vunne man

sålunda cirka 45 procent i väg vid direkt passage genom Kalmarsund.

En uppfattning örn fördelarna för sjöfarten i fredstid av Kalmarsunds

fördjupande gåve en år 1933 i kommerskollegium gjord utredning av »Svenska

handelsfartygs möjligheter till passage genom Öresund, Kalmarsund och

Södertäljeleden». Härav framginge, att 65 procent av tonnaget då kunde

passera Öresund och 47 procent Kalmarsund och Södertäljeleden.

För att få klarlagt, hur förhållandena just nu ställde sig beträffande Kalmarsund

i berört avseende, hade genom chefens för marinen försorg fastställts,

att i runt tal 40, 50 och 60 procent av svenska handelsflottans tonnage

vid full last hade ett djupgående, som ej överstege respektive 6, 7 och

7.5 meter. Den förstnämnda siffran för djupgående (6 meter) svarade mot

nuvarande passagenlöjligheter och de övriga (7 och 7.5 meter) mot en fördjupning

till 7.6 respektive 8 meters djup vid medelvatten.

För handelsflottan innebure ett fördjupande av Kalmarsund till 7.6 meter

(fartyg med omkring 7 meters djupgående), att framkomligheten i Flintrännan

och Kalmarsund bleve densamma, vilket av naturliga skäl vore av

stort värde. Emellertid ställde sig ett fördjupande till 8 meter (fartyg med

7.5 meters djupgående) förhållandevis än värdefullare för den svenska handelsflottan,

då nämligen av dess totala lastkapacitet -— 2.1 miljoner ton d. w.

— icke mindre än 1 1U miljoner ton skulle kunna taga vägen genom Kalmarsund.

För den större fördjupningen talade även det förhållandet, att Flintrännan

föreslagits erhålla 9 meters djup, samt att neutralitetsleden i allmänhet

hade ett minsta djup av 8 meter utanför syd- och ostkusterna.

Med hänsyn till Sverigeskeppens djupgående borde fördjupningen ur militär

synpunkt icke lämpligen sättas lägre än till 7.6 meter.

örn planen angående genomgrävning av Falsterbonäset för åstadkommande

av en för djupgående fartyg användbar led inom 3-milsgränsen ansåges

genomförbar, borde denna plan såsom synnerligen betydelsefull ur såväl militär

som kommersiell synpunkt givas företräde, därest icke, som önskvärt

vore, båda upprensningarna kunde göras samtidigt.

Vid chefens för försvarsstaben skrivelse är fogad en inom viig- och vattenbgggnaclsstgrelsens

hamnbgrå upprättad promemoria av den 20 november

1939 rörande det med en fördjupning av farleden genom Kalmarsund förenade

arbetet och därav föranledda kostnader vid olika alternativ, nämligen

för uppnående av ett djup under medelvattenytan av dels 7.6 meter, dels

8.0 meter. I promemorian anföres följande:

Djuprännan i Kalmarsund rensades senast år 1932 till 6.6 meters djup

(6 meter vid vanligt lågvattenstånd) mellan Krongrundet i norr och Holmströms

grund — cirka 2 km söder om Grimskär — i söder.

Föreliggande förslag till fördjupning av farleden genom Kalmarsund till

7.6 respektive 8.0 meter under medelvattenytan är uppgjort med ledning av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

de djupsiffror, som finnas på sjökarteverkets lodningskartor, jämte erfarenheter

från föregående muddringsarbeten i sundet.

De fasta fyrfundament, som under året utförts eller äro under utförande

i djuprännan, äro grundlagda på 8.5 meters djup under medelvattenytan,

varför de icke beröras av förevarande fördjupning.

Grunden består av hårt grus och sand med stora stenar.

Farleden går räknat från söder genom nuvarande djuprännan mellan

Holmströms grund till Krongrundet och utföres till samma bredd som för

närvarande eller 80 meter. Vid Krongrundet, där djupt vatten finnes, böjer

leden av åt öster och går in i nuvarande farled öster örn Masknaggen.

Fördjupningsarbeten erfordras öster om Masknaggen och Ispe Bredgrund.

Den nuvarande leden är här omkring 300 meter bred. Av kostnadsskäl

har förslaget uppgjorts med en bredd av 150 meter på denna sträcka.

På grund av väderleksförhållandena på platsen torde arbetena icke kunna

påbörjas förrän våren 1940. Med tillhjälp av inom landet befintliga mudderverk

kan arbetet beräknas bliva slutfört inom loppet av år 1940, åtminstone

i sådan omfattning, att fartyg, som erfordra det vattendjup, varom här

är fråga, nödtorftigt kunna passera sundet.

Kostnaderna för fördjupningsarbetena hava beräknats på följande sätt:

Arbetets beskaffenhet

Enhet

Antal

å-pris

kronor

Kostnad

kronor

Summa

kronor

Till 7.6 meter under medelö atteni] lan.

Muddring (fördjupningen understiger 1.0 meter)

Allmänna omkostnader, oförutsett m. m. cirka

mI 2

200,000

10

2,000,000

20 % av ovanstående........................

400,000

2,400,000

Till 8.0 meler under medelvattenytan.

Muddring där fördjupningen understiger 1.0 meter

m2

172,500

10

1,725,000

> » » överstiger 1.0 »

m3

104,500

10

1,045,000

Allmänna omkostnader, oförutsett m. m. cirka

20 % av ovanstående........................

555,000

3,325,000

Härtill kommer kostnad för erforderlig Sprickning och fyrbelysning.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av lotsstyrelsen, statens transportkommission,

kommerskollegium och statens sjöfartsnämnd. Vid kommerskollegii

utlåtande äro fogade av kollegium inhämtade yttranden från

Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening, Sveriges allmänna exportförening

och Sveriges industriförbund.

Samtliga förenämnda myndigheter och sammanslutningar tillstyrka åtgärder

för fördjupning av farleden. I de avgivna yttrandena har vidare

anförts bland annat följande:

Lotsstyrelsen erinrar, att, sedan 1939 års lagtima riksdag anvisat medel till

påbörjande av förbättring av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna, hade

under hösten 1939 två bottenfasta fyrar iordningställts. I sina riksdagspetita

för 1940 års riksdag hade lotsstyrelsen upptagit förslag till anvisande av medel

för ytterligare två bottenfasta fyrar; enligt av lotsstyrelsen utarbetad plan

erfordrades nämligen för att erhålla tillfredsställande fyrbelysning i Kalmarsund

sammanlagt fem fasta fyrar, av vilka en komme att anordnas genom

försorg av Kalmar stad. Enligt det förslag till fördjupning av farleden genom

Kalmarsund, som utarbetats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå,

skulle den föreslagna fördjupade farleden erhålla en sådan sträckning, att ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

över den fyrbelysning, som efter färdigställande av de fem fasta fyrarna ansetts

tillräcklig för sjöfartens ledning genom Kalmarsund, ytterligare minst

sex lysbojar bleve erforderliga. Av dessa skulle fyra utläggas vid rännan förbi

Ispe Bredgrund och grundet Masknaggen, en vid farledskröken mellan

Masknaggen och Krongrundet och en vid Holmströms grund. Därest trafiken

skulle kunna säkerställas året om, kunde emellertid ej lysbojar komma till

användning utan skulle i så fall bliva nödvändigt att uppföra ytterligare et

antal nya fasta fyrar, vilket dock skulle draga avsevärda kostnader.

Till undvikande härav och för att möjliggöra att planerad och redan delvis

anordnad fyrbelysning för djuprännan skall komma till användning, föreslår

lotsstyrelsen, att farleden erhåller en i förhållande till hamnbyråns förslag

något avvikande sträckning. Styrelsen anför härom följande:

Förslag till farledens sträckning framginge av ett vid styrelsens utlåtande

fogat sjökortutklipp, å vilket densamma markerats med röd linje. Med den

av styrelsen sålunda föreslagna sträckningen av farleden erfordrades emellertid

att utöver de muddringsarbeten, som inginge i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag, ytterligare ett antal grund bortskaffades till betryggande

djup. Dessa senare grund hade å sjökortutklippet utmärkts med röda ringai.

Bortskaffandet av dessa grund torde draga betydligt mindre kostnad an anordnande

av den ytterligare fyrbelysning, som skulle erfordras, därest farleden

erhölle den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordade sträckningen.

Därest Kalmarsund avsåges trafikeras av fartyg med ett djupgående av

upp till 7.5 meter, borde det nordnordväst om Borgholm befintliga grundet

Slottsbredan utmärkas med en lysboj eller ock bortmuddras till betryggande

djup. På lång sikt sett torde sistnämnda alternativ få anses förmånligast.

De på grundflaket befintliga två klackarna, som skulle ifrågakomma till

bortmuddring, hade å sjökortutklippet ringats med rött. .. .

Sedan de planerade fem fasta fyrarna vid Kalmarsunds djupranna kommit

till utförande, skulle alltså den föreslagna fördjupningen av farleden icke

föranleda behov av ytterligare fyrbelysning, under förutsättning att lämdén

gåves den av lotsstyrelsen förordade sträckningen samt vattendjupet vid Ispe

Bredgrund ökades i enlighet med vad styrelsen angivit. I övrigt skulle i fråga

om farledens utmätning endast erfordras förflyttning av tva nu befintliga 1

1 En fördjupning av Kalmarsundsrännan medförde behov av viss bottenförstärkning

vid de av lotsverket redan iordningställda två fasta fyrarna. Etter

fördjupning av rännan skulle eljest en viss risk för underminering uppsta

beträffande dessa fyrar. Dylik förstärkning komme dock icke att draga några

avsevärda kostnader. ... .. .

Vad beträffade bredden av rännan hade det icke föreslagits någon ökning

av den nuvarande bredden, 80 meter, i samband med fördjupningen. Styrelsen

finge i anledning härav framhålla, att en breddning av rännan i samband

med att den genom eventuell fördjupning bleve tillgänglig för större

fartyg syntes önskvärd med hänsyn lill i Kalmarsund förekommande stromf

erhällan den. Därest en sådan breddning, som dock av kostnadsskäl ej syntes

nu kunna komma i fråga, icke verkställdes i samband med en fördjupning,

torde det större tonnaget vid vidriga strömforhållanden ta avsla tran att

trafikera rännan.

Statens transportkommission framhåller, att den långt övervägande delen

av vår export komme från hamnar vid Östersjön och att en förbättring av

farleden genom Kalmarsund sedan länge varit av behovet pakallad. Ett lunt

utnyttjande av farleden vid Falsterbo krävde vidare, att fördjupnmgsarbeten

utfördes även i Kalmarsund. Ur de synpunkter, kommissionen hade att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

forell ada, tolde en tillfredsställande lösning icke stå att vinna på annat sätt

än att de båda företagen samtidigt bringades till utförande. Kommissionen

hade ej någon erinran mot det av chefen för försvarsstaben uttalade önskemålet

om ett djup av 8 meter vid medelvattenstånd.

Kommerskollegium framhåller, att av verkställda undersökningar framginge,

att av sådana den svenska handelsflottan tillhörande fartvg örn 200

föns bruttodräktighet och däröver, för vilka den förevarande farledsfrågan

kunde anses hava betydelse, 575 fartyg av upp till 6 meters djupgående och

örn sammanlagt 895,(380 tons d. w. kunde fullastade passera Kalmarsund,

m0cda?, \n fartyg om tillhopa 1,333,921 tons d. w. hade ett större djupgående

pa tull last an det nyssnämnda. Genom ett till 8 meter ökat minimidjup i

farleden skulle ytterligare 93 fartyg örn 468,090 tons d. w. kunna på full last

taga sig igenom densamma. 84 fartyg örn 865,831 tons d. w. skulle kunna

allenast partlastade passera farleden med detta djup. Även av dessa senare

fartyg, vilka i avsevard omfattning tillhörde de svenska linjerederierna, skulle

salunda nied en 8-metersled i Kalmarsund ett betydande antal, som normalt

tore ingående i Östersjön lossade en del av lasten i västkusthamn eller efter

utgående fran Östersjön kompletterade lasten i västkusthamn, kunna passera

Kalmarsund.

Då den planerade Falsterboleden avsåges skola få ett djup av allenast

h°gsj /vV11?eter’ kimde vissa skäl anses tala för att för Kalmarsund stanna

vid det billigare alternativet av 7.6 meters djup. Den omständigheten, att runt

den svenska kusten i övrigt innanför 3-milsgränsen med angivet undantag

lunnes farleder med 8 meters djup, syntes kollegium emellertid starkt tala

tor genomforande av nu ifrågavarande fördjupning till 8 meter. Härför talamed

sikte Jamval taget på normala förhållanden, även det förhållandet

■ 7-rtyf ™ed större djupgående möjligheten att passera Kalmarsund

i stallet tor att ga utanför Oland innebure en viss, ehuru jämförelsevis mindre

lids- och branslebespanng. En 8-metersled skulle slutligen ock, efter en upprensning

av farleden in till Kalmar (för närvarande med ett djup av 6 6 meter)

och viss del av hamnbassängen därstädes till motsvarande djup öka

möjligheterna för större fartyg att fullastade anlöpa denna hamn för’ lossning

och salunda undvika att före lossningen anlöpa annan hamn och därigenom

ibland förekommande omväg.

Kollegium tillstyrkte alltså, att Kungl. Majit ville vidtaga åtgärder för fördjupning

sa snart som möjligt av Kalmarsund till 8 meters djup vid medelvatten

Lika med försvarsstabschefen ansåge kollegium emellertid, att realiserandet

av Falsterboleden borde givas företräde, därest icke båda upprensningarna

kunde göras samtidigt.

Statens sjöfartsnämnd förklarar sig i huvudsak biträda vad chefen för försvarsstaben

och kommerskollegium i ärendet anfört.

Med anledning av vad lotsstyrelsen anfört därom att med den av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna sträckningen av farleden ytterligare ett

antal fasta fyrar samt lysbojar komme att erfordras, vilka skulle komma att

draga avsevärda kostnader, till undvikande varav farleden borde givas en

mot sagda förslag något avvikande sträckning, har väg- och vcittenbgggnadsstyrelsen

med skrivelse den 30 januari 1940 överlämnat ett nytt förslag i ämnet.

Styrelsen har därvid anfört följande:

Med beaktande av vad lotsstyrelsen sålunda anfört hade förslaget till taredeus

fördjupning omarbetats i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, varvid

den av lotsstyrelsen föreslagna sträckningen följts. Det omarbetade förslå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182-

15

get vore innefattat i en skrivelsen bifogad promemoria av den 29 januari 1940.

Enligt detta förslag hade kostnaden beräknats till 2,700,000 kronor vid ett

farledsdjup av 7.6 meter och till 4,000,000 kronor vid ett farledsdjup av 8

meter. I båda fallen hade inberäknats muddring vid Slottsbredan, som vid

det mindre djupet beräknades kosta 160,000 kronor och vid det större djupet

400,000 kronor.

Den för fördjupningen intill 8 meter angivna kostnaden avsåge arbetets

utförande i ett sammanhang. En uppdelning av arbetet i två etapper, den

första avseende ett djup intill 7.6 meter och den senare det fulla djupet av 8

meter, komme sålunda att medföra ökade kostnader.

I den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse omförmälda promemorian

anföres i huvudsak följande:

Farleden går räknat från söder genom nuvarande djuprännan mellan

Holmströms grund till Krongrundet och utföres till samma bredd som för

närvarande eller 80 meter. Vid Krongrundet böjer leden av åt öster och går

in i norra ljussektorn från den blivande fyren vid Krongrundet. Ljussektorn

fördjupas till hela sin bredd.

Alla grund mellan ovannämnda ljussektor och förlängningen av linjen

mellan kvastpricken vid Fäholms grund och fyren vid Ispe udde borttagas.

Grundet Slottsbredan nordnordväst om Borgholm fördjupas.

Kostnaderna för fördjupningsarbetena hava beräknats på följande sätt:

Arbetets beskaffenhet

Enhet

Antal

å-pris

kronor

Kostnad

kronor

Summa

kronor

lill 7.6 meler under medelvatlenytan.

Mellan Trädgårdsgränd i söder och

Ispe udde i norr.

Muddring (fördjupningen understiger 1.0 meter)..

Allmänna omkostnader, oförutsett m. m. cirka

m2

210,000

10

2,100,000

440.000

2,540,000

Vid Slottsbredan.

Muddring (fördjupningen understiger 1.0 meter)..

Allmänna omkostnader, oförutsett m. m. cirka

m2

11,000

12

132,000

28,000

160,000

Summa kronor

2,700,000

Till 8.0 meter under medelvattenytan.

Mellan Trädgårdsgrund i söder och

Ispe udde i norr.

Muddring där fördjupningen understiger 1.0 meter

m2

200,000

10

2,000,000

» > > överstiger 1.0 >

m3

100,000

10

1,000,000

Allmänna omkostnader, oförutsett m. m. cirka

20 % av ovanstående ........................

600,000

3,600,000

Vid Slottsbredan.

Muddring där fördjupningen understiger 1.0 meter

m2

18,000

12

216,000

> > > överstiger 1.0 >

ms

8,000

12

96,000

Allmänna omkostnader, oförutsett m. m. cirka

20 % av ovanstående ........................

88,000

400,000

Summa kronor

|

4,000,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

På framställning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har Kungl. Maj:t

den 16 februari 1940 för undersökningar och projekteringsarbeten avseende

fördjupning av Kalmarsundsfarleden ställt till styrelsens förfogande ett belopp

av högst 3,000 kronor från det tidigare omnämnda förskottsanslaget under

sjunde huvudtiteln till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. m.

I skrivelse den 14 mars 1940 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat,

att hittills utförda undersökningar beträffande sistnämnda farled givit

vid handen, att de av styrelsen i dess senaste förslag angivna kostnaderna

ej komme att överskridas. Någon anledning till minskning av samma kostnader

förelåge emellertid ej. Styrelsen, som förordade det större farledsdjupet,

beräknade att det därmed förenade muddringsarbetet kunde utföras under

loppet av innevarande år.

^cAefen*1* svårigheter, med vilka sjöfarten under nuvarande omständigheter har

‘ '' att kämpa, motivera att åtgärder vidtagas, vilka under vanliga förhållanden

icke skulle ifrågasättas. Det är för vårt land ett intresse av synnerlig vikt,

att våra transportmöjligheter till sjöss längs rikets kuster bevaras. Dessa

sjötransporter måste i rådande läge äga rum innanför den s. k. tremilsgränsen.

De farleder, som härvid måste anlitas, medgiva icke i sitt nuvarande

tillstånd framförandet av mera djupgående fartyg. Det hinder, som härigenom

orsakas, är avsevärt. Omlastningar och tidsförluster bliva sålunda

i många fall oundvikliga. I andra fall kan på grund av fartygens storlek

anlitandet av farleden helt omöjliggöras. Det är utomordentligt angeläget

icke blott för sjöfarten utan för samhället i dess helhet, att de största ansträngningar

göras för att övervinna dessa svårigheter.

Anförda synpunkter ligga till grund för de förslag till åtgärder för fördjupning

av farleden dels vid Falsterbo från Östersjön upp till Flintrännan,

dels ock genom Kalmarsund, för vilka redogörelse lämnats i

det föregående. Såsom därav framgår äro de föreslagna åtgärderna

förenade med betydande kostnader. Vad farleden vid Falsterbo beträffar föreligga,

på sätt förut angivits, tre olika förslag till frågans lösning, betecknade

såsom alternativ I, II och III. Utredningen torde visa, att av dessa förslag

allenast alternativ III kan ifrågakomma till genomförande; de i ärendet avgivna

yttrandena utmynna också samtliga i tillstyrkande härav. Utan att

bortse från de olägenheter, vilka helt naturligt måste tillskyndas vissa ortsintressen

genom åtgärder av så i flera avseenden ingripande art som de, vilka

ifrågavarande förslag innebär, har jag i förhandenvarande läge, med hänsyn

till de stora allmänna intressen, som här stå på spel, ansett mig böra i likhet

med de hörda myndigheterna och sammanslutningarna förorda en lösning

av spörsmålet enligt detta alternativ. De fördelar, som härigenom skulle

vinnas under nuvarande förhållanden, synas mig vara av den storleksordning,

att de motivera åtgärdernas genomförande även om det finnes anledning

räkna med att farleden i fredstid blir utan större betydelse. På sätt

jag tidigare anfört har Kungl. Maj:t intagit samma ståndpunkt samt genom

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

17

beslut den 22 december 1939 tills vidare till bestridande av kostnaderna för

Falsterbofarledens ordnande enligt alternativ III ställt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande ett belopp av 2,000,000 kronor från sjunde

huvudtitelns förskottsanslag till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens

skydd m. rn. Genom nämnda beslut har ställning icke tagits till

frågan om vilket djup, farleden borde erhålla; ej heller vissa andra på de

slutliga kostnaderna för företaget inverkande spörsmål hava därigenom blivit

avgjorda. Det anvisade beloppet har emellertid ansetts vara tillräckligt

för att möjliggöra arbetets igångsättande och bedrivande tills vidare i avvaktan

på närmare besked i dessa punkter. Vad angår farleden genom Kalmarsund

har hittills icke annat åtgjorts än att, såsom tidigare nämnts, Kungl.

Majit för möjliggörande av vissa bottenundersökningar ställt till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande 3,000 kronor att utgå från nyss omför - mälda förskottsanslag.

Av kommerskollegii utlåtande rörande Falsterbofarleden framgår den inverkan,

som olika minimidjup hava på handelsflottans möjligheter att begagna

sig av samma farled. De fördelar, som ur denna synpunkt vinnas genom

att farleden utbygges till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna

största djupet, eller 7.3 meter under medelvattenytan, torde överväga

de nackdelar, förslaget innebär i form av ökad kostnad och tidsutdräkt.

Ett djup av 7.3 meter är även ur militära synpunkter att föredraga.

Jag tillstyrker därför detta förslag. Enligt vad jag inhämtat torde kunna beräknas

att, därest ej något oförutsett inträffar, farleden under första hälften

av oktober 1940 skall vara i sådant skick, att den kan upplåtas för trafik;

fullt färdigställd beräknas farleden bliva i början av december detta år.

Av kostnaderna för den föreslagna Falsterbofarleden belöper det största

beloppet å muddringsarbetet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens undersökningar

visa, att denna kostnad kan antagas uppgå till 9,400,000 kronor.

Härtill komma emellertid icke oväsentliga ytterligare utgifter, i senaste, den

7 mars 1940 dagtecknade kostnadsberäkning upptagna till sammanlagt

4,250,000 kronor. Tillhopa beräknas de med Falsterbofarledens iordningställande

förbundna kostnaderna sålunda uppgå till 13,650,000 kronor.

Nysnämnda kostnadsberäkningar kunna icke betraktas såsom slutgiltiga.

Sålunda förutsätter det för muddringsarbetena upptagna beloppet bland annat,

att kolbehovet — beräknat till sammanlagt cirka 20,000 ton — blir tillgodosett

för en kostnad av 50 kronor för ton; ändras kolpriset, stiger eller

sjunker muddringskostnaden. Vidare må särskilt framhållas, att ersättningarna

till sakägare för skada och intrång m. lii. ännu icke blivit fastställda.

Det förefaller, som om de härutinnan beräknade ersättningsbeloppen

— åtminstone i vissa fall — upptagits förhållandevis högt; möjligheter till

jämkningar nedåt synas icke uteslutna.

Av den tidigare redogörelsen framgår, alt frågan örn upprätthållandet av

kommunikationerna mellan de å ömse sidor örn farleden belägna områdena

kan lösas på ett sätt som förefaller fullt tillfredsställande. En kombinerad

landsvägs- och järnvägsbro med klaffspann avses således skola anordnas

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 182. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

för rimlig kostnad — 803,000 kronor, vartill komma vissa utgifter för vägomläggning

m. m„ beräknade till 197,000 kronor — samt med ringa tidsutdräkt.

Broanläggningen torde, enligt vad som uppgivits, kunna genomföras

i sådan ordning, att något avbrott eller hinder i trafiken praktiskt taget icke

behöver uppkomma.

Falsterbofarledens underhåll och drift torde komma att föranleda vissa

kostnader, vilkas storlek icke kan för närvarande beräknas. Det torde ankomma

på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att svara för vidtagandet av de

åtgärder, som i berörda hänseenden bliva erforderliga. Särskild medelsanvisning

för bestridande av ifrågavarande kostnader synes icke nu påkallad.

Ehuru, såsom förut framhållits, åtskilliga osäkerhetsmoment vidlåda de

framlagda kostnadsberäkningarna torde desamma dock kunna läggas till

grund för bedömande av det erforderliga anslagsbehovet. I syfte att under

alla förhållanden säkerställa arbetet synes det emellertid önskvärt, att den

beräknade slutsumman, 13,650,000 kronor, höjes med förslagsvis 10 procent.

För bestridande av de med Falsterbofarledens anordnande förbundna

kostnaderna torde alltså böra avses ett belopp av i runt tal 15,000,000 kronor.

Beträffande farleden genom Kalmarsund torde för närvarande det minsta

djupet i sundet vid medelvattenstånd vara 6.4 meter. Fartyg med det större

djupgående, som en till 7.3 meter utbyggd farled vid Falsterbo medgiver,

kunna alltså ej med full last passera Kalmarsund; ej heller kunna sådana

fartyg passera inom tremilsgränsen runt Ölands södra udde. Liknande skäl

som de vilka motivera anordnandet av Falsterbofarleden tala därför för att

anstalter träffas jämväl för fördjupning av Kalmarsundsfarleden. Vad

angår farledens sträckning torde densamma med hänsyn till vad lotsstyrelsen

erinrat böra dragas på sätt framgår av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

senaste förslag — den 30 januari 1940 — i ämnet. Förslaget angiver

två möjligheter, avseende den ena ett djup av 7.6 meter för en beräknad

kostnad av 2,700,000 kronor samt den andra ett djup av 8 meter för en

kostnad av 4,000,000 kronor. Såväl chefen för försvarsstaben som kommerskollegium

och statens sjöfartsnämnd förorda det senare alternativet. De

skäl, som härvid anförts, finner jag bärande. För sjöfarten på ost- och

sydkusterna torde genomförandet av detta alternativ bliva av stort värde, oavsett

det något lägre djupet i farleden vid Falsterbo. Jag tillstyrker alltså, att

åtgärder vidtagas för fördjupning av Kalmarsundsfarleden enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens förslag till 8 meter under medelvattenytan. Man torde

kunna räkna med att, om farleden anordnas med detta djup, den kommer

alt bliva av betydelse för sjöfarten även i fredstid.

De totala kostnaderna för ifrågavarande farleder vid Falsterbo och genom

Kalmarsund skulle sålunda kunna beräknas uppgå till i runt tal (15,000,000

~"t~ 4,000,000 =) 19,000,000 kronor. Beloppet torde böra upptagas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår samt anvisas såsom reservationsanslag

under tionde huvudtiteln. Från anslaget torde böra beredas ersättning

åt det under sjunde huvudtiteln upptagna förskottsanslaget till engångsanskaffning

av materiel för civilbefolkningens skydd m. m. med be
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

19

lopp motsvarande vad som från sistnämnda anslag tagits i anspråk för samma

farleder, enligt tidigare beslut av Kungl. Maj:t sammanlagt högst

(125,000 + 2,000,000 + 3,000 =) 2,128,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran att proposition

i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan

hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
-

att till Anordnande av vissa farleder å tilläggsstat II till

riksstaten för innevarande budgetår under tionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av kronor 19,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:378 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till anordnande av vissa farleder. s. 1 i texten