Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1950/51

1940-03-30 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:185, Med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1950/51

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

1

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om värnskatt för budgetåret 1950/51; given Stockholms

slott den 30 mars 1950.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om värnskatt för budgetåret

1940/41.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 sami. Nr 185.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Förslag

till

förordning om värnskatt för budgetåret 1940/41.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Värnskatt skall enligt vad i denna förordning stadgas för budgetåret 1940/41

erläggas till staten av

a) fysisk eller juridisk person, för vilken vid taxering år 1940 till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp fastställes, samt

b) fysisk person, för vilken vid taxering år 1940 till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställes, såframt för honom

beräknas ett taxerat belopp å minst 1,000 kronor och han enligt 1 och

4 §§ lagen örn folkpensionering är skyldig erlägga pensionsavgift.

Värnskatt erlägges i den kommun, där den skattskyldige taxeras till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

2 §■

1 mom. Värnskatten skall utgöra

a) för sådana fysiska personer som avses i 1 § b):

fem kronor;

b) för övriga skattskyldiga fysiska personer ävensom för oskifta dödsbon

och familjestiftelser:

när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

icke överstiger 3,000 kronor: 5 procent av det beskattningsbara beloppet,

dock lägst fem kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

3,000

meri

icke

6,000

kr.

150 kr. för

3,000 kr. och 5.5 % av återstoden

6,000

»

»

9,000

»

315

» »

6,000

» » 6.5 %

»

»

9,000

»

»

12,000

»

510

» »

9,000

» » 8 %

»

»

12,000

»

»

15,000

»

750

» »

12,000

» » 10 %

»

»

15,000

»

»

25,000

»

1,050

» »

15,000

» » 12 %

»

»

25,000

»

»

35,000

»

2,250

» »

25,000

» » 14 /

»

»

35,000

»

»

50,000

»

3,650

» »

35,000

» » 16 f

»

»

50,000

»

»

100,000

»

6,050

» »

50,000

» » 18 %

»

»

100,000

»

»

200,000

»

15,050

» »

100,000

» » 20.5 %

»

»

200,000

kr.

35,550

» »

200,000

» » 23 %

»

»

c) för svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter,

som icke äro aktiebolag, sparbanker samt sådana utländska

juridiska personer, som ej beskattas enligt b) här ovan:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

3

tio procent av det beskattningsbara beloppet;

d) för andra skattskyldiga än dem som avses under a)—c) här ovan:

fem procent av det beskattningsbara beloppet.

2 mom. Rörande skatteplikt för äkta makar och fördelning dem emellan

av det för dem gemensamt uträknade skattebeloppet skall vad i 19 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande

tillämpning. I fall som avses i 1 § b) skall för makar, som under beskattningsåret

levt tillsammans och vilkas beräknade taxerade belopp sammanlagt

utgöra minst 1,000 kronor, värnskatten för båda makarna gemensamt

utgå med fem kronor samt fördelas med hälften å vardera maken. Är i

nämnda fall ena maken icke skyldig erlägga pensionsavgift, skall vid bedömande

av skatteplikten hänsyn icke tagas till hans beräknade taxerade

belopp.

3 §•

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1940 skall eftertaxeras jämväl till värnskatt enligt denna förordning

till behörigt belopp.

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav

föranletts, att värnskatt, som enligt 2 § 1 mom. a) bort påföras den skattskyldige,

icke blivit honom påförd, skall han eftertaxeras till värnskatt enligt

denna förordning att utgå med i nämnda punkt angivet belopp.

4 §•

Har jämlikt bestämmelserna i 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattebefrielse meddelats för dödsbo,

skall motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga örn värnskatt enligt denna

förordning. För dödsbo efter skattskyldig som avses i 1 § b) här ovan skola

nyssnämnda bestämmelser äga motsvarande tillämpning i avseende å befrielse

från värnskatt enligt denna förordning.

5 §•

Där jämlikt 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

oskift dödsbo svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna

i boet eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott

belöper och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om

värnskatt enligt denna förordning.

6 §•

1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 185

åtnjutas, skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet

enligt denna förordning.

1 fall, varom i 29 och 30 §§ förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

sägs, må Konungen förklara, att värnskatt enligt denna förordning

skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gällande bestämmelser

eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till

större del, procentuellt beräknad, av det på grundval av träffad överenskommelse

eller meddelat beslut fastställda beskattningsbara beloppet, än

skatten skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts,

om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet.

2 mom. Vad i 32 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas om rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning förordna örn efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande värnskatt enligt

denna förordning.

7 §•

1 mom. Därest eftertaxering eller annan taxeringsåtgärd enligt denna förordning

ifrågakommer, skola de rörande taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Vill någon, som icke åsatts till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp, klaga över att värnskatt enligt denna förordning

blivit honom påförd, äger han att däröver anföra besvär hos prövningsnämnd.

Besvären skola vara inkomna till vederbörande länsstyrelse

inom sextio dagar efter det värnskatten blivit klaganden avfordrad. Besvär

som nu sagts må handläggas av särskild prövningsnämnd.

3 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 143 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen

skall såsom inkomst- och förmögenhetsskatt räknas jämväl

värnskatt enligt denna förordning.

8 §•

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

30 mars 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till förordning

om värnskatt för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande:

Efter den omläggning av den direkta statsbeskattningen, som — på grundval

huvudsakligen av utredning inom 1936 års skattekommitté — kom

till stånd genom beslut av 1938 års riksdag, består skattesystemet av två

skatter, en kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt av den i vårt land

hävdvunna typen, i vilken dock en minskning ägt rum av den i det taxerade

beloppet ingående förmögenhetsdelen (Vioo mot tidigare Veo), och vid

sidan härav en fristående förmögenhetsskatt. Inkomst- och förmögenhetsskatten

är uppdelad i en efter varje års utdebiteringsbehov rörlig bottenskatt

för alla skattskyldiga och en fast tilläggsskatt, som betalas av fysiska

personer, i den mån det beskattningsbara beloppet överstiger 8,000 kronor.

Den särskilda förmögenhetsskatten är konstruerad såsom fast. Enligt vad

vid förarbetena uttalades, avsågs skattesystemet vara så elastiskt, att det

utan påbyggnad av extra skatter borde kunna användas, så länge icke alltför

exceptionella situationer i fråga örn skatteunderlag eller budgetbehov

inträffade.

Då det nya skattesystemet första gången skulle tillämpas, alltså vid bestämmandet

av inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1939, beslöts en utdebitering

av bottenskatten med 120 % för fysiska personer och med dem

likställda kategorier så ock för ideella föreningar m. fl., samt med 130 %

för aktiebolag och övriga affärsdrivande juridiska personer. Denna uttagning,

föranledd främst av de ökade utgifterna för försvarsändamål, var

något högre iin man tidigare räknat med men höll sig helt inom ramen för

1938 års skattesystem.

Det i anledning av krisläget väntade budgetunderskottet föranledde vid

den urtima riksdagen 1939 beslut örn tilläggsbeskattning för budgetåret 1939/

40 av mycket betydande omfattning, avseende såväl direkta som indirekta

skatter. Den skärpta direkta beskattningen uttogs enligt riksdagens beslut

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

i form av en särskild värnskatt, utgörande för alla skattskyldiga 50 % av

den för år 1939 debiterade statliga inkomst- och förmögenhetsskatten (bottenskatt

och tilläggsskatt). Den särskilda skatten å förmögenhet lämnades

däremot oförändrad. Skattehöjningen hänförde sig alltså till största delen

till inkomstbeskattningen.

Vid framläggandet av propositionen om värnskatt anförde jag i egenskap

av föredragande departementschef, att den föreslagna proportionella höjningen

av inkomst- och förmögenhetsskatten obestridligen rubbade den vid

1938 års statsskattereform gjorda avvägningen mellan olika inkomstskikt.

Jag erinrade vidare örn att, därest det önskade skattebeloppet av 150 miljoner

kronor skulle lia helt uttagits genom höjning av den rörliga bottenskatten,

en uttagning av bortåt 200 enheter av denna skulle blivit erforderlig.

En sådan uttagning skulle otvivelaktigt ha ansetts innebära, att ramen

för skattesystemet blivit sprängd, och skatteskalorna hade måst omarbetas,

varvid även tilläggsskatten fått kraftigt skärpas.

I finansplanen för budgetåret 1940/41 har antagits, att det tillskott till

inkomsten av direkta skatter, som de extraordinära försvarsutgifterna göra

erforderligt, skall för nämnda budgetår kunna erhållas i närmare anslutning

till gällande skattesystem än som innevarande budgetår varit möjligt.

I stället för en särskild värnskatt ifrågasättes en ökad skatteuttagning genom

provisoriskt gällande skatteskalor för inkomst- och förmögenhetsskatten

och den särskilda skatten å förmögenhet, så beskaffade att skatteavvägningen

olika grupper emellan i det väsentliga bibehålies. Med denna utgångspunkt

och i avvaktan på att utformade skatteförslag kunna föreläggas

riksdagen ha nämnda båda skattetitlar preliminärt i riksstatsförslaget uppförts

med 450 respektive 50 miljoner kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1940 uppdrog jag

den 17 i samma månad åt följande personer att såsom sakkunniga inom finansdepartementet

biträda med utredning av frågan örn avvägningen av den

direkta statsbeskattningen för budgetåret 1940/41, nämligen ledamöterna av

riksdagens första kammare Elon Andersson och A. J. Bärg samt ledamöterna

av riksdagens andra kammare .4. I. Anderson i Norrköping, C. O. H. Andersson

i Dunker och G. A. Olsson i Gävle. Utredningen har bedrivits under mitt

ordförandeskap.

I det anförande till statsrådsprotokollet, som ledde tili nämnda bemyndigande,

anförde jag — efter att ha redogjort för utvecklingen av den direkta

statsbeskattningen under de senaste åren -—- att spörsmålet om avvägningen

av den direkta statsbeskattningen för nästkommande budgetår syntes mig

vara av den vikt, att det borde upptagas till prövning inom en särskild sakkunnigberedning.

Några närmare direktiv för utredningens bedrivande syntes

mig icke erforderliga. Den av mig vid anmälan av finansplanen antydda

utvägen borde prövas, men hinder borde givetvis ej möta för en lösning

efter andra linjer som eventuellt kunde visa sig lämpligare. Vid undersökningen

torde möta i stort sett samma problem som vid tidigare ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185-

7

redningar i ämnet, således främst frågorna om avvägning av skattebördan

mellan inkomsttagare och förmögenhetsägare i olika skikt — under hänsynstagande

jämväl till den skärpta indirekta beskattningen —, om avvägningen

av beskattningen mellan inkomst och förmögenhet samt örn fördelningen

av skattebördan mellan fysiska och juridiska personer. Frågan om

reduktionsregler vid förmögenhetsbeskattningen syntes även böra upptagas

till förnyad granskning.

Då den direkta statsbeskattningen under innevarande budgetår i viss mån

bildar utgångspunkten för utredningen, synes det vara lämpligt att i tabellform

lämna en översikt över densamma. Tabellen nedan upptar de debiterade

statsskatterna enligt 1939 års lagtima och urtima riksdagars beslut, alltså

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (bottenskatt uttagen för fysiska personer

m. fl. med 120 %>, för svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar och

övriga affärsdrivande juridiska personer med 130 °/o samt för övriga skattskyldiga

— ideella föreningar m. fl. — med 120 °/o av grundbeloppet), värnskatt

och särskild skatt å förmögenhet. Skatteunderlaget avser 1939 års taxering.

Fysiska

personer

m. fl.

milj. kronor

Svenska

aktiebolag

m. fl.

milj. kronor

Övriga

skattskyldiga

milj. kronor

Summa

milj. kronor

Inkomst- och förmögenhetsskatt ......

230.7

115.3

102.9

51.5

1.5

0.7

335.1

167.5

Särskild skatt å förmögenhet..........

29.0

0.4

—

29.4

Summa

375.0

154.8

2.2

532.0

De sakkunnigas förslag.

De sakkunniga ha till en början övervägt formen för den tilläggsbeskattning

för nästkommande budgetår, som nödvändiggöres av det nuvarande

statsfinansiella läget. De sakkunniga ha därvid kommit till den uppfattningen,

att den ökade beskattningen bör — liksom fallet varit under innevarande

budgetår — taga formen av en särskild värnskatt. Särskilt av psykologiska

skäl bar det synts vara värdefullt att den för alla medborgare mycket kännbara

direkta beskattning, som föranletls främst av omsorgen om vårt neutralitetsvärn,

hålles helt skild från den mera normala statsbeskattningen. I fråga

om denna senare ha de sakkunniga för nästa budgetår förutsatt en uttagning

med 120 % av den i inkomst- och förmögenhetsskatten ingående bottenskatten

för alla skattskyldiga -— alltså samma procenttal som i år gäller för

fysiska personer — och föreslå att hela merbeskaltningen därutöver föres

till värnskatten. Värnskattens karaktär av särbeskattning torde enligt de

sakkunnigas mening böra ytterligare framhävas därigenom att den liksom

i år upptages å särskild debetsedel och erlägges vid särskild uppbörd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

I anslutning till de sakkunnigas ståndpunktstagande till frågan om uttagningsprocenten

för bottenskatten betecknas i det följande med »normalskatt»

inkomst- och förmögenhetsskatten med bottenskatten uttagen med

120 enheter för alla skattskyldiga.

I riksstatsförslaget för budgetåret 1940/41 ha de direkta statsskatterna uppförts

med sammanlagt 500 miljoner kronor. Detta nettobelopp motsvarar en

beräknad debiterad skattesumma av omkring 530 miljoner kronor, alltså

ungefär det belopp, varmed motsvarande skatter under nu löpande budgetår

debiterats. Med hänsyn tili upplysningar rörande budgetlägets utveckling

har det vid överläggningarna befunnits ofrånkomligt, att på den direkta beskattningens

väg uttages ytterligare ett avsevärt belopp, 75 å 100 miljoner kronor.

Storleken av det önskade beloppet kunde dock icke närmare bestämmas

förrän beslut fattats rörande utformningen av värnskatten samt granskningen

av uppgjorda skatteskalor slutförts. Den debiterade skattesumman

för budgetåret 1940/41 skulle med denna utgångspunkt sammanlagt

komma att utgöra 605 å 630 miljoner kronor. Då »normalskatten» jämte

den särskilda skatten å förmögenhet kan väntas inbringa ett debiterat belopp

å sammanlagt omkring 355 miljoner kronor, skulle i form av värnskatt

behöva uttagas 250 å 275 miljoner kronor, debiterat belopp (emot

167 miljoner kronor, debiterat belopp, för budgetåret 1939/40). Dessa beräkningar

ha gjorts på grundval av siffrorna från 1939 års taxering; av riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning för budgetåret 1940/41 framgår nämligen,

att 1940 års taxering ej väntas medföra mera vittgående ändringar i

skatteunderlaget.

De sakkunniga lia därefter till en början behandlat frågan i vilken utsträckning

den avsedda merbeskattningen bör uttagas i form av skärpt förmögenhetsbeskattning.

De sakkunniga lia därvid enats om följande uttalande:
Att

döma av de siffror, som upptagas i inkomstberäkningen för budgetåret

1940/41, synes departementschefen närmast lia utgått ifrån att såväl den

kombinerade inkomst- och förmögenhetsskatten som den särskilda förmögenhetsskatten

skulle komma att uttagas med förhöjda belopp. Då de sakkunniga

såsom resultat av sina överläggningar nu förorda, att värnskatten

även för nästa budgetår helt uttages i anslutning till inkomst- och förmögenhetsskatten,

och att alltså liksom innevarande budgetår den särskilda förmögenhetsskatten

lämnas orubbad, har detta icke sin grund i någon uppfattning

örn att förmögenheten skulle vara mindre lämplig såsom underlag

för en krisartad beskattning. Åtskilliga svårigheter äro emellertid förbundna

med avvägningen av en värnskatt på förmögenhet, örn denna liksom

fallet synes bliva med värnskatten på inkomst skulle behöva uttagas under

flera år. Starka skäl tala däremot för att låta det särskilda bidrag, som förmögenheterna

synas böra lämna till täckning av krisperiodens utgifter, få karaktären

av ett engångsoffer. Därmed torde emellertid följa, att ett visst uppskov

med utformningen av en värnskatt på förmögenhet får tagas i över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185-

9

vägande. Sålunda har anförts att en förmögenhetsskatt av här åsyftade storleksordning

icke bör uttagas samtidigt med en sådan skärpning av krisbeskattningen

i övrigt som nu överväges. Vikten av denna synpunkt bör erkännas

liksom även önskvärdheten av att skatten uttages vid en sådan tidpunkt

och på ett sådant sätt, att olägenheterna för näringslivet och de enskilda

medborgarna icke bliva alltför stora. Ovissheten även om den närmaste

framtiden synes emellertid vara så stor, och utvecklingen av det allmännas

behov därför så oberäknelig, att bestämda uttalanden om tidpunkten böra

undvikas. Ett avgörande skäl för uppskov synes emellertid vara, att det rimliga

omfånget av en dylik förmögenhetsskatt icke för närvarande kan bedömas,

eftersom detta omfång måste röna inflytande av krisperiodens längd och

de samlade krisutgifternas storlek. Under sådana förhållanden finnes icke

heller tillräcklig anledning att redan nu gå in på de olika frågor, som vid

utformningen av en engångsskatt på förmögenhet måste upptagas till prövning.

De sakkunniga ha därefter övergått till att behandla den närmare utformningen

av den inkomst- och förmögenhetsskatt, som den nya värnskatten

skall utgöra, och då till en början upptagit frågan om beskattningen av fysiska

personer och med dem likställda kategorier (oskifta dödsbon och

familjestiftelser). Värnskatten för innevarande budgetår har för dessa skattskyldiga

utgått såsom ett procentuellt tillägg till inkomst- och förmögenhetsskatten

(bottenskatt, uttagen med 120 enheter, och tilläggsskatt). En dylik

—- av omständigheterna framtvungen —- mera summarisk avvägning av

skattebördan bör enligt de sakkunnigas mening denna gång icke tillgripas,

så mycket mindre som det här gäller uttagande av ett betydligt större skattebelopp.

Däremot finna de sakkunniga, att även den nya värnskatten bör

i princip baseras på det vid taxeringen till den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten

framkomna beskattningsbara beloppet.

De sakkunniga ha övervägt att söka vidga skatteunderlaget för värnskatten

genom att ändra grunderna för bestämmande av det beskattningsbara

beloppet. Det har nämligen för de sakkunniga framstått som i viss mån

oegentligt, att många medborgare, som på grund av de skattefria avdragen

icke betala någon statsskatt, ej alls fått genom direkt beskattning deltaga i

de genom krisen uppkomna bördorna. Å andra sidan torde just de barnrika

familjerna komma att hårdast drabbas av de indirekta skatterna, varför nedsättning

av ortsavdragen för dem såvitt möjligt synes böra undvikas. Härtill

kommer, att en utredning om justering av avdragssystemet — som av tekniska

skäl måste avse även den ordinarie beskattningen och bör inbegripa

även frågan örn skärpning av beskattningen av ensamstående i högre inkomstlägen

—- är alltför tidsödande för att något förslag i ämnet skulle kunna

föreläggas årets riksdag i sådan tid, att de nya reglerna kunde tillämpas

vid årets taxering.

Emellertid ha de sakkunniga på annan väg sökt nå det åsyftade resultatet.

De sakkunniga lia nämligen ifrågasatt att även de fysiska personer, som vid

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ej uppnå beskattningsbart

belopp men dock ha ett taxerat belopp å minst 600 kronor, skola erlägga

värnskatt. Då den proposition i ämnet, som kan väntas bliva förelagd riksdagen,

knappast torde kunna behandlas så snabbt att författning kan utfärdas

förrän i bästa fall kort tid före avslutandet av taxeringsnämndernas

arbete, torde det emellertid icke vara möjligt att stadga skyldighet att erlägga

värnskatt för andra än sådana som enligt 86 § taxeringsförordningen

skola upptagas i inkomstlängden. På grund härav har det ansetts nödvändigt

att jämväl i de fall, där beskattningsbart belopp icke åsatts, låta fråga bliva

om en debitering och ej om en taxering. De sakkunniga ha därför förutsatt,

att skattskyldigheten begränsas till att avse dem som äro skyldiga att erlägga

pensionsavgift enligt lagen om folkpensionering och vilka på grund härav finnas

upptagna i inkomstlängden. Den befrielse från skattskyldighet till värnskatt,

som genom denna inskränkning skulle tillkomma personer, vilka icke

uppnått 17 års ålder eller vilka fyllt 65 år, ävensom dem som åtnjuta folkpension,

invalidunderstöd eller blindhetsersättning eller äro varaktigt arbetsoförmögna

eller som av allmänna fattigvården omhändertagits för varaktig försörjning,

har synts de sakkunniga åtminstone i det övervägande antalet fall

sakligt icke oberättigad.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle värnskatten i förevarande fall utgå

med fem kronor för varje skattskyldig (för äkta makar fem kronor tillsammans).

De sakkunniga ha ansett, att under nuvarande omständigheter inga

berättigade invändningar kunna göras mot att även den kategori inkomsttagare

varom här är fråga får deltaga i den direkta beskattningen. Det

bör ihågkommas, att ifrågavarande skattskyldiga i många fall ha en inkomst

som icke är så ringa, ehuru de skattefria avdragen medföra, att beskattningsbart

belopp icke uppstår. För att taga ett exempel kan i ortsgrupp III den

taxerade inkomsten uppgå för makar med ett barn till 1,900 kronor, för makar

med två barn till 2,440 kronor och för makar med fyra barn till 4,080

kronor utan att beskattningsbart belopp uppnås.

Ur statsfinansiell synpunkt skulle den ifrågasatta utvidgningen av skatteunderlaget

icke bliva betydelselös. De sakkunniga lia beräknat, att det debiterade

beloppet skulle utgöra c:a 3.5 miljoner kronor. Häri skulle även ingå

det belopp, som skulle utfås genom att — såsom en nödvändig konsekvens av

vad som föreslagits — värnskatten för inkomsttagare med låga beskattningsbara

belopp skulle utgå med minst fem kronor i stället för på vanligt sätt

enligt en skala, som går ned i botten. Vid beräkning av skatteintäkten måste

emellertid beaktas, att inflytandeprocenten beträffande de skattskyldiga, som

skulle betala den föreslagna femkronorsskatten, torde bliva avsevärt mindre

än för övriga skattskyldiga.

De skäl, som enligt vad nu anförts föranlett de sakkunniga att ifrågasätta

uttagande av en värnskatt å fem kronor av vissa fysiska personer, vilka icke

skola påföras statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, ha i huvudsak upptagits

i en den 14 mars 1940 dagtecknad promemoria, över denna jämte ett

i finansdepartementet i enlighet med de sakkunnigas överväganden upprättat

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 19å0l41 — i vilket förslag

skatteskalor dock icke angivits — ha, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet, länsstyrelserna i

Stockholms samt Göteborgs och Bohus län ävensom styrelserna för Sveriges

häradsskrivarförening och föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän.

Den föreslagna skatten å fem kronor har i huvudsak tillstyrkts av kammarrätten,

riksräkenskapsverket och lånsstgrelsen i Stockholms län, varemot

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län avstyrkt densamma och de båda

föreningsstyrelserna uttalat starka betänkligheter mot förslaget i denna del.

Överståthållarämbetet har, då i det remitterade förslaget ej angivits det tänkta

skattebeloppet och icke ens dettas procentuella fördelning å olika grupper

inkomsttagare, funnit sig sakna möjlighet att göra något uttalande i frågan.

Yttrandena i denna del torde få som bilaga fogas till dagens protokoll.

De sakkunniga ha därefter upptagit förevarande spörsmål till förnyat

övervägande. De ha därvid av remissyttrandena styrkts i sin uppfattning,

att de inkomsttagare, som till följd av de skattefria ortsavdragen icke drabbas

av den ordinarie statsbeskattningen, böra erlägga värnskatt. De sakkunniga

lia emellertid, i anslutning till ett av kammarrätten framställt förslag, förordat

en höjning av skattefrihetsgränsen från 600 kronor till 1,000 kronor

taxerat belopp. Härigenom skulle skattskyldiga med den svagaste skattekraften

bortfalla och onödigt arbete med värnskattens debitering och indrivning

i stor utsträckning undvikas. De återstående skattskyldiga, som skulle

betala fémkronorsskatten, torde enligt de sakkunnigas mening utan större

svårighet kunna bära skatten. På sätt riksräkenskapsverket anfört torde

dessutom under nuvarande förhållanden kunna förväntas, att i många av

de fall, där på grund av bestämmelserna örn undantag vid utmätning och

införsel för existensminimum tvångsmedel vid skattens indrivning icke kunna

anlitas, värnskatten skall komma att frivilligt erläggas. Med den föreslagna

inskränkningen beträffande skattskyldigheten har fémkronorsskatten beräknats

inbringa ett debiterat belopp å c:a 2 miljoner kronor.

Vad därefter angår värnskatten i övrigt å fysiska personer — vilken såsom

förut nämnts avsetts att utgå å det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbara beloppet — ha de sakkunniga låtit uppgöra ett flertal

skalor, vilkas beräknade avkastning ligger inom de gränser som i det föregående

angivits. Vid skalornas konstruktion lia följande synpunkter varit

vägledande. Om man tänker sig att hela det önskade beloppet skulle tagas

ut genom en höjning av den rörliga bottenskattens utdebiteringsprocent,

skulle tydligen en dylik skala komma att ganska hårt drabba de lägre inkomstskikten,

där hela skatten är rörlig, medan de högre inkomsttagarna,

för vilka .större delen av beskattningen ligger i den fasta tilläggsskatten, skulle

komma att relativt mindre beröras av skärpningen. Å andra sidan kan man

uppenbarligen icke utöver en viss gräns använda den metod, som tillämpats

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.-ts proposition nr 185-

vid konstruktionen av värnskatten för innevarande budgetår, att nämligen

för alla inkomstskikt genomföra en och samma procentuella höjning av »normalskatten».

De skatteskalor, mellan vilka det slutliga valet stått, innebära

en medelväg. Majoriteten av de sakkunniga har funnit sig böra förorda följande

skala för värnskatten:

Värnskatten utgör:

när det beskattningsbara beloppet icke överstiger 3,000 kronor: 5 procent

av det beskattningsbara beloppet, dock minst fem kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

3,000

men icke

6,000 kr.

150 kr. för

3,000

kr. och

5.5 % av återstoden

6,000

»

»

9,000

»

315

» »

6,000

»

»

6.5 %

»

»

9,000

»

»

12,000

»

510

» »

9,000

»

»

8 %

»

»

12,000

»

»

15,000

»

750

» »

12,000

»

»

10 %

»

»

15,000

»

»

25,000

»

1,050

» »

15,000

»

»

12 %

»

»

25,000

»

»

35,000

»

2,250

» »

25,000

»

»

14 %

»

»

35,000

»

»

50,000

»

3,650

» »

35,000

»

»

16 %

»

»

50,000

»

»

100,000

»

6,050

» »

50,000

»

»

18 %

»

»

100,000

»

»

200,000

»

15,050

» »

100,000

»

»

20.5 %

»

»

200,000

kr.

35,550

» »

200,000

»

»

23 %

»

»

För belysande av verkningarna av förslaget ha de sakkunniga låtit uppgöra

tabeller, utvisande för fysiska personer värnskatt samt sammanlagda direkta

statsskatter för budgetåret 1939/40 enligt fastställda grunder och för

budgetåret 1940/41 enligt förslaget, i absoluta tal och procenttal dels vid vissa

beskattningsbara belopp (tabell 1), dels för ensamstående skattskyldig, makar

utan barn samt makar med 2 och 4 barn i ortsgrupperna I och V med endast

arbetsinkomst (tabell 2), dels ock vid vissa kombinationer av inkomst och

förmögenhet under förutsättning av enbart förmögenhetsinkomst och 4 %

avkastning å förmögenheten (tabell 3). Tabellerna torde få såsom bilaga

fogas till dagens protokoll.

Det torde icke här tarvas någon närmare utläggning av tabellerna. För

skattskyldiga i inkomstskiktet beskattningsbara belopp 100—3,000 kronor,

där »normalskatten» är 5.4 °/o, utgår skatten innevarande budgetår

med sammanlagt 8.1 %. Den skulle nu höjas till 10.4 %. Det är emellertid att

märka, att om man räknar på den taxerade inkomsten, vilken utgör den verkliga

inkomsten efter avdrag för kommunalskatter och andra allmänna avdrag,

skatteprocén ten blir åtskilligt lägre. Vid ett taxerat belopp å 4,000 kronor

blir sålunda, såsom framgår av tabell 2, enligt förslaget den sammanlagda

skatten för ensamstående, makar utan barn, makar med två barn och

makar med fyra barn i ortsgrupp I respektive 8.1, 5.7, 2.4 och 0.6 % samt i

ortsgrupp V respektive 7.4, 4.5, 1.6 och 0.1 °/o. För det högsta skiktet (beskattningsbara

belopp i den mån de överstiga 200,000 kronor) utgör »normalskattens»

skiktprocent 35.8. För budgetåret 1939/40 utgör skiktprocenten sammanlagt

53.7. Med den nu föreslagna skalan för värnskatten skulle för nästa

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

13

budgetår högsta skiktprocenten bliva 58.8. Av tabell 1 utläses, att den genomsnittliga

skatteprocenten skulle, inberäknat värnskatten, bliva vid ett

beskattningsbart belopp å 4,000 kronor 10.83, vid 10,000 kronor 13.02, vid

25.000 kronor 20.53, vid 50,000 kronor 28.56, vid 100,000 kronor 36.78 och vid

600.000 kronor 54.05. Består inkomsten helt av förmögenhetsavkastning, blir,

såsom framgår av tabell 3, skattebelastningen tyngre. Vid en antagen förmögenhetsavkastning

av 4 % utgör den sammanlagda beskattningen, räknad

i procent av den taxerade inkomsten, vid en förmögenhet å 100,000 kronor

(inkomst 4,000 kronor) 11.5 %, vid en förmögenhet å 500,000 kronor (inkomst

20,000 kronor) 32.3 %, vid en förmögenhet å 1,250,000 kronor (inkomst

50,000 kronor) 49.1 °/o och vid en förmögenhet å 5,000,000 kronor (inkomst

200,000 kronor) 72.8 %.

För svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar och övriga af färsdrivande

juridiska personer, som för innevarande budgetår betala sammanlagt (13 +

6.5 =) 19.5 % i statsskatt, föreslå de sakkunniga att värnskatten skall utgå

med 10 % av det beskattningsbara beloppet. Denna skatteprocent korresponderar

nära med den höjning av »normalskatten» som värnskatten innebär

för fysiska personer. Den sammanlagda belastningen för aktiebolagen

och övriga till denna grupp hörande juridiska personer skulle således för

nästa budgetår bliva (12 + 10 =) 22 %. För övriga skattskyldiga — ideella

föreningar m. fl. — föreslå de sakkunniga, att värnskatten i överensstämmelse

med tidigare gällande proportion sättes till 5 %. Sammanlagt

skulle för denna kategori statsskatten komma att utgöra (6 + 5 =) 11 %

(emot [6 +3 =] 9 % för innevarande budgetår).

Avkastningen av samtliga direkta skatter budgetåret 1940/41 enligt de

sakkunnigas förslag framgår av följande tabell. Beräkningarna, som avse

debiterade belopp, hänföra sig beträffande skatteunderlaget till 1939 års

taxering.

Fysiska per- soner m. fl.

Svenska

aktiebolag

m. fl.

Övriga

skattskyldiga

Summa

milj. kronor

milj. kronor

milj. kronor

milj. kronor

Inkomst- och förmögenhetsskatt (botten- skatt 120 % samt tilläggsskatt)......

230.7

94.9

1.5

327.1

Värnskatt ..........................

188.0

79.1

1 3

268.4

29.4

Särskild skatt å förmögenhet .........

29.0

0.4

Summa

447.7

174.4

2.8

624.9

Beträffande värnskatten å fysiska personer m. fl. ingår i beloppet 188.0

miljoner kronor de förut omnämnda 2.0 miljoner kronor, som den föreslagna

femkronorsskatten beräknats avkasta.

En av de sakkunniga, herr Anderson i Norrköping, har i fråga om skatteskalan

för fysiska personer för sin del förordat en för alla inkomstskikt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Departements
chefen.

något mildare skala, som börjar med 4.5 % i lägsta skiktet och slutar med

23 % i högsta skiktet. Den skatteförlust, 13 miljoner kronor, som skulle

uppkomma i förhållande till majoritetens förslag — hela värnskatten skulle

uppgå till c:a 255 miljoner kronor mot c:a 268 miljoner kronor enligt majoritetens

förslag och c:a 167 miljoner kronor innevarande budgetår — har

därvid icke synts honom vara av avgörande storleksordning.

1939 års förordning örn värnskatt medgiver möjlighet för fysisk person

att efter särskild ansökning få befrielse helt eller delvis från värnskatt,

därest den skattskyldiges skatteförmåga i jämförelse med förhållandena under

beskattningsåret blivit i hög grad nedsatt på grund av långvarig sjukdom,

arbetslöshet, militär tjänstgöring, inträde i pensionsåldern, avsevärd

försämring i av den skattskyldige bedriven näringsverksamhet eller annan

därmed jämförlig omständighet samt synnerliga svårigheter med skattens

gäldande till följd därav finnas vara för handen. Motsvarande befrielse

från utgörande av värnskatt må medgivas oskift dödsbo. Enligt uppgift ha

till de särskilda prövningsnämnderna, vilka i första instans skola avgöra

ifrågavarande ärenden, till och med den 15 februari 1940, då ansökningstiden

utgick för skattskyldiga i allmänhet, inkommit över 30,000 ansökningar

om skattebefrielse.

Då värnskatten för budgetåret 1940/41, vilken utgår å 1939 års inkomster,

icke torde kunna uppbäras förrän i början av år 1941, ha de sakkunniga

diskuterat frågan om en motsvarande befrielse för sådana skattskyldiga,

vilkas skatteförmåga av en eller annan anledning försämras under år 1940.

Enligt de sakkunnigas mening saknas dock tillräckliga skäl att nästkommande

budgetår — för vilket värnskatten bestämmes samtidigt med den

ordinarie statsbeskattningen — vidtaga en dylik för taxeringsmyndigheterna

synnerligen tyngande extraordinär anordning.

De sakkunniga ha jämväl ingått på frågan om reduktionsregler vid förmögenhetsbeskattningen.

Deras förslag härutinnan kommer emellertid att

särskilt upptagas till behandling.

För egen del finner jag mig helt kunna ansluta mig till de sakkunnigas

förslag rörande utformningen av värnskatten för nästkommande budgetår.

Jag kan även instämma i den motivering, som de sakkunniga lämnat för

förslaget om ett uppskov med uttagande av värnskatt i form av en särskild

skatt å förmögenhet.

Det förut omnämnda förslaget till förordning om värnskatt för budgetåret

1940/41 har i remissyttrandena i huvudsak lämnats utan erinran. Beträffande

innehållet i förordningen torde utöver vad förut sagts följande få framhållas.

1 § upptager grunderna för skattens utgörande. Enär fråga är örn debitering

och ej taxering, komma alla de ändringar i taxeringen år 1940 till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt, som vidtagas i högre instans, att auto
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

15

matiskt medföra ändring i fråga om värnskattens belopp. Eftertaxeringar

för tidigare år än 1940, vidtagna sistnämnda år, drabbas ej av värnskatten.

I 2 § 1 mom. återfinnas de förut refererade skatteskalorna. 2 mom. av

samma paragraf innehåller bestämmelser om äkta makars beskattning. Enligt

det remitterade förslaget skulle, därest makar icke uppnå beskattningsbart

belopp men det sammanlagda taxerade beloppet för dem överstiger

600 kronor, värnskatten, 5 kronor, fördelas mellan makarna efter förhållandet

mellan deras beräknade taxerade belopp. Kammarrätten har häremot

anmärkt, att en fördelning av skattebeloppet i sådana fall, örn också principiellt

riktig, kunde befaras bliva för debiteringsförrättarna rätt tidsödande

och för de skattskyldiga vara till föga nytta. För att förebygga denna olägenhet

föreslår kammarrätten, att i sådana fall en summarisk fördelning av skattebeloppet

skall äga rum på så sätt, att vardera maken påföres två kronor

50 öre i värnskatt. Emot denna modifikation i förslaget har jag för min del

intet att erinra.

I 3 § givas stadganden om eftertaxering. I 4 § har intagits bestämmelse

örn att skattebefrielse för dödsbo jämlikt 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall i motsvarande omfattning

åtnjutas i fråga örn värnskatt.

Därest vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart

belopp icke framkommer, torde enligt gällande bestämmelser skyldighet

att lämna underrättelse om avvikelse från deklaration icke föreligga.

Den som i dylikt fall påförts värnskatt har därför ansetts böra erhålla en

extraordinär besvärsrätt av samma slag som för ett likartat fall finnes stadgad

i 16 § andra stycket lagen örn folkpensionering. Besvärstiden har dock

ansetts kunna avsevärt förkortas. Bestämmelse om sådan besvärsrätt bär intagits

i 7 § 2 mom. av förordningen. Det torde kunna antagas, att antalet

besvär skall bliva ganska ringa.

övriga paragrafer i författningsförslaget torde icke behöva här närmare

beröras. I anledning av påpekanden i remissyttrandena ha på ett pär punkter

formella jämkningar vidtagits i förslaget.

Om förslaget till förordning om värnskatt antages av riksdagen, torde i administrativ

ordning få utfärdas bestämmelser rörande bland annat debitering

och uppbörd av skatten. Såsom de sakkunniga anfört torde värnskatten liksom

i år böra upptagas å särskild debetsedel och erläggas vid särskild uppbörd.

Denna torde böra äga rum i februari eller mars 1941. Att uppdela

värnskatteuppbörden på två terminer synes mig icke erforderligt. Ett försök

till delning torde för övrigt stranda på omöjligheten att finna lämplig tidpunkt

för ytterligare en uppbörd.

Till frågan om ersättning till debiteringsförrättare för debitering av värnskatten

anhåller jag att senare få återkomma.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Föredraganden hemställer härefter, att förenämnda förslag till förordning

om värnskatt för budgetåret 1940/41 måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Blomqvist.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

17

Bilaga.

Tabell 1 utvisande för vissa beskattningsbara belopp statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och värnskatt dels enligt 1939 &rs lagtima och urtima riksdagars

beslut, dels enligt förslag i propositionen.

Beskattnings- bart belopp,

kronor

Statsskatter

för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statl. ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

I kronor.

100

5.40

2.70

8.10

5.00

10.40

500

27.00

13.50

40.50

25.00

52.00

1,000

54.00

27.00

81.00

50.00

104.00

2,000

108.00

54.00

162.00

100.00

208.00

4,000

228.00

114.00

342.00

205.00

433.00

6,000

860.00

180.00

540.00

315.00

675.00

8,000

516.00

258.00

774.00

445.00

961.00

10,000

712.00

356.00

1,068.00

590.00

1,302.00

12,000

948.00

474.00

1,422.00

750.00

1,898.00

15,000

1,302.00

651.00

1,953.00

1,050.00

2,352.00

20,000

2,092.00

1,046.00

3,138.00

1,650.00

3,742.00

25,000

2,882.00

1,441.00

4,323.00

2,250.00

5,132.00

50,000

8,232.00

4,116.00

12,348.00

6,050.00

14,282.00

100,000

21,732.00

10,866.00

32,598.00

15,050.00

36,782.00

200,000

53,532.00

26,766.00

80,298.00

35,550.00

89,082.00

400,000

125,132.00

62,566.00

187,698.00

81,550.00

206,682.00

600,000

196,732.00

98,366.00

295,098.00

127,550.00

324,282.00

I procent av beskattningsbart belopp.

100

5.40

2.70

8.10

5.00

10.40

500

5.40

2.70

8.10

5.00

10.40

1,000

5.40

2.70

8.10

5.00

10.40

2,000

5.40

2.70

8.10

5.00

10.40

4,000

5.70

2.85

8.55

5.13

10.83

6,000

6.00

3.oo

9.00

5.25

11.25

8,000

6.45

3.23

9.68

5.56

12.01

10,000

7.12

3.56

10.68

5.90

13.02

12,000

7.90

3.96

11.85

6.25

14.15

15,000

8.08

4.34

13.02

7.00

15.68

20,000

10.40

5.23

15.69

8.25

18.71

25,000

11.53

5.76

17.29

9.00

20.53

50,000

16.46

8.23

24.69

12.10

28.56

100,000

21.73

10.87

32.60

15.05

36.78

200,000

26.77

13.38

40.16

17.77

44.54

400,000

31.28

15.64

46.92

20.39

51.67

600,000

32.79

16.89

49.18

21.26

54.05

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 185. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Tabell 2 utvisande för vissa taxerade belopp statlig inkomst- och förmögenhets
enligt

förslag i

Inkomsten utgöres

Ortsgruppl. a) Ensamstående

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

l kronor.

1,000

9.72

4.86

14.58

9.00

18.72

2,000

59.40

29.70

89.10

55.00

114.40

4,000

168.60

84.30

252.90

155.50

324.10

6,000

307.20

153.60

460.80

271.00

578.20

8,000

469.20

234.60

703.80

406.00

875.20

10,000

672.80

336.40

1,009.20

558.00

1,230.80

12,000

924.40

462.20

1,386.60

734.00

1,658.40

15,000

1,302.00

651.00

1,953.00

1,050.00

2,352.00

20,000

2,092.00

1,046.00

3,138.00

1,650.00

3,742.00

25,000

2,882.00

1,441.00

4,323.00

2,250.00

5,132.00

50,000

8,232.00

4,116.00

12,348.00

6,050.00

14,282.00

100,000

21,732.00

10,866.00

32,598.00

15,050.00

36,782.00

200,000

53,532.00

26,766.00

80,298.00

35,550.00

89,082.00

400,000

125,132.00

62,566.00

187,698.00

81,550.00

206,682.00

1

procent

av taxerat belopp.

1,000

0.97

0.49

1.46

0.90

1.87

2,000

2.97

1.49

4.46

2.75

5.72

4,000

4.21

2.11

6.32

3.89

8.10

6,000

5.12

2.66

7.68

4.52

9.64

8,000

5.87

2.93

8.80

5.07

10.94

10,000

6.73

3.36

10.09

5.58

12.31

12,000

7.70

3.85

11.55

6.12

13.82

15,000

8.68

4.34

13.02

7.00

15.68

20,000

10.46

5.23

15.69

8.25

18.71

25,000

11.63

5.76

17.29

9.00

20.53

50,000

16.46

8.23

24.69

12.10

28.56

100,000

21.73

10.87

32.60

15.05

36.78

200,000

26.77

13.38

40.15

17.77

44.54

400,000

31.28

15.64

46.92

20.39

51.07

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

19

skatt och värnskatt dels enligt 1939 års lagtima och urtima riksdagars beslut, dels

propositionen.

av arbetsinkomst.

skattskyldig. Ortsgrupp V.

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

I kronor.

1,000

1.08

—

1.08

5.00

6.08

2,000

36.72

18.36

55.08

34.00

70.72

4,000

154.44

77.22

231.66

143.00

297.44

6,000

288.72

144.36

433.08

255.60

544.32

8,000

447.86

223.68

671.04

387.80

835.16

10,000

645.36

322.68

968.04

535.60

1,180.96

12,000

891.36

445.68

1,337.04

711.60

1,602.96

15,000

1,297.28

648.64

1,945.92

1,046.00

2,343.28

20,000

2,092.00

1,046.00

3,138.00

1,650.00

3,742.00

25,000

2,882.00

1,441.00

4,323.00

2,250.00

5,132.00

50,000

8,232.00

4,116.00

12,348.00

6,050.00

14,282.00

100,000

21,732.00

10,866.00

32,598.00

15,050.00

36,782.00

200,000

53,532.00

26,766.00

80,298.00

35,550.00

89,082.00

400,000

125,132.00

62,566.00

187,698.00

81,550.00

206,682.00

/

procent

av taxera

t belopp.

1,000

0.11

—

0.11

0.50

0.61

2,000

1.84

0.91

2.75

1.70

3.54

4,000

3.86

1.93

5.79

3.58

7.44

6,000

4.81

2.41

7.22

4.26

9.07

8,000

5.69

2.80

8.39

4.85

10.44

10,000

6.45

3.23

9.68

5.36

11.81

12,000

7.43

3.71

11.14

5.93

13.36

15,000

8.65

4.32

12.97

6.97

15.62

20,000

10.46

5.23

15.69

8.25

18.7 L

25,000

11.63

5.76

17.29

9.00

20.53

50,000

16.46

8.23

24.69

12.10

28.56

100,000

21.73

10.87

32.60

15.05

36.78

200,000

26.77

13.38

40.15

17.77

44.64

400,000

31.28

15.64

46.92

20.39

51.67

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

Tabell 2 (forts.).

Ortsgruppl. b) Makar

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter

enl. prop.

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

1

kronor.

1,000

—

—

—

5.00

5.00

2,000

21.60

10.80

32.40

20.oo

41.60

4,000

118.80

59.40

178.20

HO.oo

228.80

6,000

241.20

120.60

361.80

216.00

457.20

8,000

375.60

187.80

563.40

328.00

703.60

10,000

535.60

267.80

803.40

458.00

993.60

12,000

735.60

367.80

1,103.40

606.00

1,341.60

15,000

1,089.60

544.80

1,634.40

870.00

1,959.60

20,000

1,807.60

903.80

2,711.40

1,434.00

3,241.60

25,000

2,597.60

1,298.80

3,896.40

2,034.00

4,631.60

50,000

7,803.60

3,901.80

11,705.40

5,762.00

13,565.60

100,000

21,231.60

10,615.80

31,847.40

14,726.00

35,957.60

200,000

52,959.60

26,479.80

79,439.40

35,181.00

88,140.60

400,000

124,487.60

62,243.80

186,731.40

81,136.00

205,623.60

'' procent

av taxerat belopp.

1,000

—

—

—

0.50

0.50

2,000

1.08

0.54

1.62

1.00

2.08

4,000

2.97

1.49

4.46

2.75

5.72

6,000

4.02

2.01

6.03

3.60

7.62

8,000

4.69

2.35

7.04

4.10

8.79

10,000

5.35

2.68

8.03

4.58

9.93

12,000

6.13

3.07

9.20

5.05

11.18

15,000

7.26

3.68

10.89

5.80

13.06

20,000

9.04

4.52

13.56

7.17

16.21

25,000

10.39

5.19

15.58

8.13

18.52

50,000

15.61

7.80

23.41

11.52

27.13

100,000

21.23

10.62

31.85

14.73

35.96

200,000

26.48

13.24

39.72

17.59

44.07

400,000

31.12

15.56

46.68

20.28

51.40

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

21

utan barn. Ortsgrupp V.

Taxerat

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

belopp,

kronor

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

B

6

I kronor.

1,000

—

—

—

5.00

5.00

2,000

12.96

6.48

19.14

12.00

24.96

4,000

92-88

46.44

139.32

86.00

178.88

6,000

209.52

104.76

314.28

189.60

399.12

8,000

341.52

170.76

512.28

299.60

641.12

10,000

494.16

247.08

741.24

426.80

920.96

12,000

684.56

342.28

1,026.84

567.00

1,252.16

15,000

1,032.96

516.48

1,549.44

822.00

1,854.96

20,000

1,731.76

865.88

2,597.64

1,376.40

3,108.16

25,000

2,521.76

1,260.88

3,782.64

1,976.40

4,498.16

50,000

7,689.36

3,844.68

11,534.04

5,685.20

13,374.56

100,000

21,098.16

10,549.08

31,647.24

14,639.60

35,737.76

200,000

52,806.96

26,403.48

79,210.44

35,082.60

87,889.56

400,000

124,315.76

62,157.88

186,473.64

81,025.60

205,341.36

J

procent

a v taxerat belopp.

1,000

—

—

—

0.50

0.50

2,000

0.65

0.32

0.97

0.60

1.25

4,000

2.32

1.16

3.48

2.15

4.47

6,000

3.49

1.75

5.24

3.16

6.65

8,000

4.27

2.13

6.40

3.74

8.01

10,000

4.94

2.47

7.41

4.27

9.21

12,000

5.70

2.85

8.55

4.73

10.43

15,000

6.89

3.44

10.33

5.48

12.37

20,000

8.66

4.33

12.99

6.88

15.54

25,000

10.09

5.04

15.13

7.90

17.99

50,000

15.38

7.69

23.07

11.37

26.75

100,000

21.10

10.55

31.65

14.64

35.74

200,000

26.40

13.20

39.60

17.54

43.94

400,000

31.08

15.54

46.62

20.25

51.33

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Tabell 2 (forts.).

Ortsgruppl. c) Makar med

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

i

5

6

I kronor.

1,000

—

—

—

5.00

5.00

2,000

—

—

—

5.00

5.00

4,000

50.76

25.38

76.14

47.00

97.76

6,000

152.28

76.14

228.42

141.00

293.28

8,000

282.12

141.06

423.18

250.10

532.22

10,000

423.96

211.98

635.94

368.30

792.26

12,000

596.36

298.18

894.54

498.30

1,094.66

15,000

926.76

463.38

1,390.14

735.60

1,662.36

20,000

1,589.56

794.78

2,384.34

1,268.40

2,857.96

25,000

2,379.56

1,189.78

3,569.34

1,868.40

4,247.96

50,000

7,475.16

3,737.58

11,212.74

5,541.20

13,016.36

100,000

20,847.96

10,423.98

31,271.94

14,477.60

35,325.56

200,000

52,520.76

26,260.38

78,781.14

34,898.10

87,418.86

400,000

123,993.66

61,996.78

185,990.34

80,818.60

204,812.16

I procent

av taxerat belopp.

1,000

—

—

—

0.50

0.50

2,000

—

—

—

0.25

0.25

4,000

1.27

0.63

1.90

1.17

2.44

6,000

2.54

1.27

3.81

2.35

4.89

8,000

3.53

1.76

5.29

3.12

6.65

10,000

4.24

2.12

6.36

3.68

7.92

12,000

4.97

2.48

7.45

4.15

9.12

15,000

6.18

3.09

9.27

4.90

11.08

20,000

7.95

3.97

11.92

6.34

14.29

25,000

9.52

4.76

14.28

7.47

16.99

50,000

14.95

7.47

22.42

11.08

26.03

100,000

20.85

10.42

31.27

14.48

35.33

200,000

26.26

13.13

39.39

17.45

43.71

400,000

31.00

15.50

46.60

20.20

51.20

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

23

två barn. Ortsgrupp V.

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

1 kronor.

1,000

—

—

—

5.00

5.00

2,000

—

—

—

5.00

5.00

4,000

33.48

16.74

50.22

31.00

64.48

6,000

100.44

50.22

150.66

93.00

193.44

8,000

218.76

109.38

328.14

197.30

416.06

10,000

350.76

175.38

526.14

307.30

658.06

12,000

505.08

252.64

757.62

435.90

940.98

15,000

813.48

406.74

1,220.22

658.80

1,472.28

20,000

1,437.88

718.94

2,156.82

1,153.20

2,591.08

25,000

2,227.88

1,113.94

3,341.82

1,753.20

3,981.08

50,000

7,246.68

3,623.34

10,870.02

5,387.60

12,634.28

100,000

20,581.08

10,290.54

30,871.62

14,304.80

34,885.88

200,000

52,215.48

26,107.74

78,323.22

34,701.30

86,916.78

400,000

123,649.88

61,824.94

185,474.82

80,597.80

204,247.68

I procent

av taxerat belopp.

1,000

—

—

—

0.5 0

0.50

2,000

—

—

—

0.25

0.25

4,000

0.84

0.42

1.26

0.77

1.61

6,000

1.67

0.84

2.51

1.55

3.22

8,000

2.73

1.37

4.10

2.47

5.20

10,000

3.51

1.75

5.26

3.07

6.58

12,000

4.21

2.10

6.31

3.63

7.84

15,000

5.42

2.71

8.13

4.39

9.81

20,000

7.19

3.59

10.78

5.77

12.96

25,000

8.91

4.46

13.37

7.01

15.92

50,000

14.49

7.25

21.74

10.78

25.27

100,000

20.58

10.29

30.87

14.31

34.89

200,000

26.11

13.05

39.16

17.35

43.46

400,000

30.91

15.46

46.37

20.15

51.06

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Tabell 2 (forts.).

Ortsgruppl. <1) Makar med

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statk ink. o.

förm.-skatt

vid 120%

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

j

I kronor.

1,000

—

—

—

5.00

5.00

2,000

—

—

—

5.00

5.00

4,000

12.96

6.48

19.44

12.00

24.96

6,000

66.96

33.48

100.44

62.00

128.96

8,000

146.88

73.44

220.32

136.00

282.88

10,000

275.52

137.76

413.28

244.60

520.12

12,000

416.16

208.08

624.24

361.80

777.96

15,000

684.56

342.28

1,026.84

567.60

1,252.16

20,000

1,268.96

634.48

1,903.44

1,022.00

2,290.96

25,000

2,047.76

1,023.88

3,071.64

1,616.40

3,664.16

50,000

6,975.36

3,487.68

10,463.04

5,205.20

12,180.56

100,000

20,264.16

10,132.08

30,396.24

14,099.60

34,363.76

200,000

51,852.96

25,926.48

77,779.44

34,467.60

86,320.56

400,000

123,241.76

61,620.88

184,862.64

80,335.60

203,577.36

'' procent

av taxerat belopp

1,000

—

—

—

0.50

0.50

2,000

—

—

—

0.26

0.25

4,000

0.32

0.16

0.48

0.30

0.62

6,000

1.11

0.56

1.67

1.04

2.15

8,000

1.83

0.92

2.75

1.70

3.53

10,000

2.75

1.38

4.13

2.45

5.20

12,000

3.47

1.73

5.20

3.01

6.48

15,000

4.56

2.28

6.84

3.78

8.34

20,000

6.34

3.17

9.51

5.11

11.45

25,000

8.19

4.10

12.29

6.47

14.66

50,000

13.95

6.98

20.93

10.41

24.36

100,000

20.26

10.13

30.39

14.10

34.36

200,000

25.93

12.96

« 38.89

17.23

43.16

400,000

30.81

15.40

46.21

20.08

50.89

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

25

lyra barn. Ortsgrupp V.

Taxerat

belopp,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statk ink. o.

förm .-skatt

vid 120 %

Värnskatt

Summa

Värnskatt för

budgetåret

1940/41

Summa

(kol. 2 + 5)

1

2

3

4

5

6

I kronor.

1,000

—

—

—

5.00

5.00

2,000

—

—

—

5.00

5.00

4,000

—

—

—

5.00

5.00

6,000

36.72

18.36

55.08

34.00

70.72

8,000

90.72

45.36

136.08

84.00

174.72

10,000

164.64

82.32

246.96

152.20

316.84

12,000

296.64

148.32

444.96

262.20

558.84

15,000

519.92

259.96

779.88

447.60

967.52

20,000

1,070.72

535.36

1,606.08

854.00

1,924.72

25,000

1,782.32

891.16

2,673.48

1,414.80

3,197.12

50,000

6,575.62

3,287.76

9,863.28

4,936.40

11,511.92

100,000

19,797.12

9,898.56

29,695.68

13,797.20

33,594.32

200,000

51,318.72

25,659.36

76,978.08

34,123.20

85,441.92

400,000

122,640.32

61,320.16

183,960.48

79,949.20

202,589.52

I procent

av taxerat belopp.

1,000

—

—

—

0.50

0.50

2,000

—

—

—

0.25

0.25

4,000

—

—

—

0.13

0.13

6,000

0.61

0.31

0.92

0.57

1.18

8,000

1.18

0.57

1.70

1.05

2.18

10,000

1.65

0.82

2.47

1.52

3.17

12,000

2.47

1.24

3.71

2.19

4.66

15,000

3.47

1.73

5.20

2.98

6.45

20,000

5.35

2.68

8.03

4.27

9.62

25,000

7.13

3.56

10.69

5.66

12.79

50,000

13.15

6.58

19.73

9.87

23.02

100,000

19.80

9.90

29.70

13.80

33.60

200,000

25.66

12.83

38.49

17.00

42.72

400,000

30.66

15.33

45.99

19.99

50.65

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Tabell 3 utvisande för vissa inkomst- och förmögenhetskombinationer statsskatter

dels enligt 1939 års lagtima och urtima riksdagars beslut, dels enligt förslag

i propositionen.

Inkomsten motsvarar 4 % avkastning av förmögenheten. Ortsavdrag 1,400 kronor.

Förmögen-

het,

kronor

Taxerad

inkomst,

kronor

Statsskatter för budgetåret 1939/40

Statsskatter enl. prop.

Statlig ink.

o. förm.- skatt vid

120 %

Värnskatt

Särsk,

skatt å

förmögen- het

Summa

Värnskatt

för bud- getåret

1940/41

Summa

(kol. 3 + 5

+ 7)

1

2

3

4

5

7

8

1 kr

o no r.

30,000

1,200

2.70

1.35

lO.oo

14.05

5.oo

17.70

40,000

1,600

16.20

8.10

20.00

44.30

15.00

51.20

50,000

2,000

29.70

14.85

40.00

84.55

27.50

97.20

100,000

4,000

156.60

78.30

160. oo

394.90

145.00

461.60

200,000

8,000

508.20

254.10

510.00

1,272.30

438.60

1,456.70

300,000

12,000

1,051.20

527.10

910.00

2,491.80

840.00

2,804.20

500,000

20,000

2,550.20

1,275.10

1,910.00

5,735.30

1,998.00

6,458.20

1,250,000

50,000

10,723.20

5,361.60

5,910.00

21,994.80

7,922.00

24,555.20

2,500,000

100,000

29,014.20

14,507.10

13,410.00

56,931.30

19,744.50

62,168.70

5,000,000

200,000

70,680.20

35,340.10

28,410.00

134,430.30

46,567.00

145,657.20

1

procent av taxerad inkoms

t.

30,000

1,200

0.22

0.11

0.83

1.16

0.42

1.47

40,000

1,600

1.01

0.50

1.25

2.76

0.94

3.20

50,000

2,000

1.49

0.74

2.00

4.23

1.37

4.86

100,000

4,000

3.92

1.96

4.00

9.88

3.62

11.54

200,000

8,000

6.35

3.18

6.37

15.90

5.48

18.20

300,000

12,000

8.79

4.39

7.58

20.76

7.00

23.37

500,000

20,000

12.75

6.38

9.55

28.68

9.99

32.29

1,250,000

50,000

21.45

10.72

11.82

43.99

15.84

49.11

2,500,000

100,000

29.01

14.51

13.41

56.93

19.75

62.17

5,000,000

200,000

35.34

17.67

14.21

67.22

23.28

72.83

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts• proposition nr 185.

27

Bilaga.

Utdrag av yttranden över promemorian den 14 mars 1940, såvitt

angår frågan om uttagande av värnskatt av dem som icke

påförts statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Kammarrätten.

Att värnskatt enligt förslaget skall erläggas även av dem, som icke blivit

påförda statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, finner kammarrätten väl

motiverat. Då det med hänsyn till nu rådande förhållanden och det statsfinansiella

läget visat sig nödvändigt att vid sidan av den statliga inkomstoch

förmögenhetsskatten uttaga en särskild skatt, måste det enligt kammarrättens

mening anses principiellt riktigt att låta denna skatt i någon mån

även drabba dem, som på grund av nu medgivna ortsavdrag icke skola erlägga

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Därest behovet av ökade

skatteintäkter i stället skulle hava tillgodosetts enbart genom den statliga inkomst-

och förmögenhetsskatten, hade vid uttagandet av denna skatt måst

tillämpas andra beskattningsgrunder än de nu gällande. Det torde kunna antagas,

att den omarbetning av bestämmelserna i förordningen örn statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, som därigenom blivit erforderlig, ej allenast

skulle hava avsett införande av nya skatteskalor utan även inneburit en beskärning

av de genom 1938 års författningsändringar avsevärt höjda ortsavdragen.

På grund av nu medgivna ortsavdrag kan nämligen vid statsbeskattningen

skattefrihet föreligga även beträffande inkomster, som icke kunna

hänföras till de allra lägsta inkomstskikten. Sålunda är exempelvis en

skattskyldig med hustru och tre minderåriga barn icke underkastad skatteplikt

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt intill ett taxerat belopp av

2,820 kronor, om den skattskyldige tillhör ortsgrupp I, och intill ett taxerat

belopp av 3,700 kronor, om han tillhör ortsgrupp V. Att helt fritaga skattskyldiga

med sådana inkomster från all direkt beskattning till staten skulle

enligt kammarrättens mening under nuvarande förhållanden icke kunna anses

välgrundat.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida skyldighet att erlägga

värnskatt bör inträda redan vid så lågt taxerat belopp som 600 kronor. Ett

skattebelopp av 5 kronor kan visserligen sägas vara så pass obetydligt, att

den skattskyldige i de flesta fall bör kunna utan större olägenhet gälda detsamma.

Men givetvis måste — under förutsättning att familjeförhållandena

äro desamma —• skattens erläggande bereda större svårigheter vid en lägre

inkomst än vid en högre. Enligt förslaget får en skattskyldig, som har

hustru och tre minderåriga barn att försörja, erlägga 5 kronor i värnskatt

vare sig hans taxerade belopp utgör 600 kronor eller 2,820 kronor, örn den

skattskyldige tillhör ortsgrupp I, respektive 3,700 kronor, om han tillhör

ortsgrupp V. Kammarrätten kan icke undgå att finna detta förhållande

mindre tilltalande. Då en differentiering av det obetydliga skattebelopp, varom

här är fråga, icke torde böra förekomma, vill kammarrätten för sin del

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

förorda någon höjning av skattefrihetsgränsen, förslagsvis till ett taxerat belopp

av 1,000 kronor. En sådan anordning skulle i stort sett innebära, att

tamiljeförsörjare i de allra lägsta inkomstskikten bleve befriade från skyldighet

att erlägga värnskatt, medan däremot beträffande ensamstående skattskyldiga

skyldighet att erlägga sådan skatt skulle inträda redan vid lägre

taxerat belopp än 1,000 kronor. Med hänsyn till de ortsavdrag, som äro

medgivna för ensamstående skattskyldiga, uppkommer nämligen för dem

beskattningsbart belopp vid lägre inkomster än 1,000 kronor.

Den av kammarrätten sålunda ifrågasatta höjningen av skattefrihetsgränsen

synes för övrigt kunna anses påkallad även av praktiska skäl. I 1936 års

skattekommittés år 1937 avgivna betänkande rörande omläggning av den direkta

statsbeskattningen (sid. 305 ff.) lämnas vissa uppgifter angående vid

skatteindrivning beräknat existensminimum. Dessa uppgifter giva vid handen,

att för de orter, som undersökningen avsett, existensminimum i medeltal

beräknats för ensamstående till omkring 90—95 kronor för månad och

för gift person till omkring 110—115 kronor för månad med visst tillägg

för varje barn. Med hänsyn härtill torde det kunna antagas, att indrivning

av värnskatt regelmässigt icke lärer kunna äga rum beträffande skattskyldiga

med så lågt taxerat belopp som 600 kronor eller något därutöver. För

att undvika onödigt arbete för de myndigheter, som hava att ombesörja skatternas

debitering och indrivning, synes det därför mest ändamålsenligt att

på sätt kammarrätten ifrågasatt höja gränsen för skattepliktens inträdande.

Föreskriften i l § b) att skatteplikt för där nämnda skattskyldiga skall

inträda allenast då skyldighet föreligger att erlägga pensionsavgift enligt lagen

örn folkpensionering finner kammarrätten såväl ur saklig synpunkt som

av praktiska skäl väl motiverad.

Två ledamöter av kammarrätten lia helt tillstyrkt förslaget i förevarande

avseende.

Riksräkenskapsverket.

Riksräkenskapsverket delar den uppfattning, som kommit till uttryck i

promemorian, att uttagandet av värnskatt lämpligen bör utsträckas jämväl

till vissa mindre inkomsttagare, vilka icke hava att erlägga statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt. Genom de vid sistnämnda skatteform numera medgivna

ortsavdragen, vilka för personer med försörjningsskyldighet kunna

stiga till avsevärda belopp, bliva stora grupper mindre inkomsttagare helt

undantagna från direkt statsbeskattning. Omfattningen av denna skattefrihet

påverkas jämväl därav, att naturaförmånerna, i synnerhet vad landsbygdens

befolkning angår, vid taxeringen i allmänhet uppskattas alltför

lågt i förhållanden till dessa förmåners realvärde.

Vad angår nu omhandlade inkomsttagares förmåga att erlägga den föreslagna

värnskatten, lära förhållandena växla med hänsyn dels till ortsdyrhet,

dels till inkomstens art, dels ock till inkomsttagarens personliga levnadsförhållanden.

Inkomsttagare å dyrare ort ävensom sådana inkomsttagare

å billigare ort, vilkas inkomster utgöras enbart av naturaförmåner, torde

med all sannolikhet i stor utsträckning icke kunna erlägga även ett så relativt

obetydligt skattebelopp som fem kronor. Förmågan att betala den

värnskatt, varom här är fråga, torde vara störst hos sådana inkomsttagare

å billigare ort, vilka vid sidan av en mindre kontant inkomst åtnjuta för

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

29

försörjningen viktiga naturaförmåner. Relativt god förmåga att betala nu

ifrågavarande skatt torde jämväl inom såväl dyrare som billigare ort förefinnas

hos sådana inkomsttagare med kontant inkomst, vilka i föräldrahemmet

åtnjuta bostad och kost mot förhållandevis låg ersättning.

Med utgångspunkt från vad riksräkenskapsverket sålunda anfört angående

skatteförmågan hos nu ifrågavarande inkomsttagare torde man icke kunna

räkna med, att den för dessa inkomsttagare debiterade värnskatten skall

komma att inflyta i tillnärmelsevis samma proportion som värnskatten i

övrigt eller som inkomst- och förmögenhetsskatten.

I fråga om indrivningen av restantierna komma särskilda svårigheter att

möta. Sålunda komma tvångsmedlen införsel och utmätning praktiskt taget

icke att kunna användas med hänsyn till att det här gäller personer,

vilkas inkomst i allmänhet ej nämnvärt överstiger existensminimum.

Med det ovan anförda har riksräkenskapsverket allenast ansett sig böra

påvisa, att allt för stora förväntningar icke få ställas beträffande uppbördsresultatet

av en värnskatt för de grupper av inkomsttagare, vilka enligt 1 §

b) i det föreliggande förslaget skulle åläggas skyldighet att utgiva sadan

skatt. Beredvillighet att under nuvarande förhållanden erlägga en pålaga

av värnskattens natur torde emellertid av flera skäl kunna förväntas framträda

hos ifrågavarande inkomsttagare, vilka härigenom bleve i tillfälle att

i likhet med övriga inkomsttagare direkt bidraga till täckande av statens

ökade utgifter.

Överståthållarämbetet.

Då i remitterade förslaget ej angives det tänkta skattebeloppet och icke

ens dettas procentuella fördelning i olika grupper inkomsttagare, saknar

Överståthållarämbetet möjlighet att göra något uttalande i huvudfrågan.

Länsstyrelsen i Stockholms län.

Länsstyrelsen har intet att erinra emot förslaget att uttaga värnskatt av

sådana medborgare, som på grund av de skattefria avdragen icke vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt påföras beskattningsbart

belopp. Ur praktiska synpunkter synes lämpligt att, som i förslaget skett,

i dessa fall anknyta skattens utgörande till erläggande av pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering. Det synes dock kunna ifrågasättas, huruvida

skattskyldig, som erhållit skattefritt avdrag enligt 17 § 2 mom. förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, och som av denna

anledning icke påförts beskattningsbart belopp, icke bör kunna av beskattningsnämnd

befrias från värnskatt. Under erinran att av taxeringslängderna

alltid framgår, att avdrag av ifrågavarande slag medgivits, får länsstyrelsen

meddela, att det icke torde bereda taxeringsnämnderna vid årets taxering

någon olägenhet att i varje sådant fall besluta huruvida befrielse från

värnskatt skall äga rum och verkställa anteckning härom i längden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Förslaget innehåller en i sig själv anmärkningsvärd utvidgning av den

subjektiva skattskyldigheten till jämväl den kategori av fysiska personer,

som i ålder mellan 17 och 64 år, haft inkomst till beräknat taxerat belopp

till statsskatt å minst 600 kronor men på grund av högre ortsavdrag icke

påföras något beskattningsbart belopp vid samma taxering. Härav föranledes

i första hand den erinringen att, sedan inkomsten blivit renodlad enligt

skattelagarna med avdrag för belopp, som anses motsvara existensminimum,

så att något beskattningsbart belopp därefter icke återstår, tillgång näppeligen

lärer finnas till betalning av någon värnskatt. Så snart vederbörande

har förmögenhet hlir förhållandet annorlunda men enbart inkomsten borde

icke giva möjlighet till någon skattebetalning — under förutsättning att inkomsten

riktigt deklarerats och icke i verkligheten överstigit uppgivet belopp.

Hos länsstyrelsen inställer sig på grund härav i första hand tvekan, om

det kan vara riktigt att påföra värnskatt i här förevarande fall med föreslagna

fem kronor. Det kan visserligen hänvisas till att denna kategori inkomsttagare

liksom personer i allmänhet mellan 17 och 64 år få erlägga avgift till

folkpensioneringen med 6 kronor. Men den direkta personliga fördelen av

sådan avgiftsbetalning lärer förklara att penningar kunna uppbringas av

vederbörande till sådan betalning, utan att detta får tydas som bevis för att

även värnskatt kan betalas av personer med inkomst, understigande vad som

enligt skattelagarna beräknas vara existensminimum. Härtill kommer att

indrivningskostnaderna för värnskattebelopp, som påföras under sådana förhållanden,

torde bliva jämförelsevis höga. Vid en allenast hastig blick på

uppbördsböcker och restlängder har det nämligen visat sig att den kategori,

som vid kronouppbörden debiterats allenast sex kronor avgift till folkpensioneringen

men icke någon statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, i mycket

stor utsträckning får debiterat belopp avkortat efter misslyckade indrivningsförsök

och restföring över flera redovisningsperioder. Det låter sig icke göra

att lämna mera bestämda uppgifter om uppbördsresultatet beträffande sådana

debetsedlar men det torde med säkerhet kunna sägas att, om avgiftsbeloppet

ökas med ytterligare fem kronor värnskatt, resultatet icke blir gynnsammare

utan motsatsen.

Länsstyrelsen har sökt vinna en uppfattning om antalet personer, som

skulle påföras ifrågasatta minimumbelopp fem kronor i värnskatt genom

den sammanställning för länet, som här bifogas. Skillnaden mellan antalet

taxerade personer i inkomsttaxeringslängderna och antalet till värnskatt för

år 1939 debiterade visar ungefärligen det antal, varom fråga är. Debiteringen

av 1939 års värnskatt innebär nämligen att vederbörande haft åtminstone

40 kronor återstående beskattningsbart belopp vid statsskattetaxeringen,

med statlig inkomst- och förmögenhetsskatt å kronor 2.16. Antalet

år 1939 i taxeringslängd upptagna personer, som icke haft så stor inkomst,

utgör enligt bilagan för länet 51,681 personer av 236,539 taxerade eller omkring

22 %>. För vissa delar av länet är antalet anmärkningsvärt stort, exempelvis

Norrvikens fögderi, där frågan berör omkring 59 %> av antalet taxerade.

Givetvis gäller det särskilt fiskares och stenhuggares möjligheter att

betala denna skatt här i länet. Vad som först genom ett väsentligt ökat indrivningsarbete

kan uttagas från detta förhållandevis stora antal personer,

låter sig svårligen beräknas, men örn hälften av föreslagna värnskatten från

dessa personer milote, skulle det röra sig örn ett belopp på omkring 125,000

kronor för hela detta län.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 185.

31

Länsstyrelsen har icke velat underlåta att på detta sätt försöka beräkna

den praktiska betydelsen av den föreslagna värnskatteplikten för ifrågavarande

»nya» skattskyldiga. I proportion till länets folkmängd skulle med

samma djärva approximation beloppet för riket i sin helhet kunna beräknas

till omkring 1,650,000 kronor.

Beloppet ifråga är icke stort i förhållande till den totalsumma, som genom

en värnskatt för år 1940 torde behöva uttagas och i jämförelse med vad 1939

års värnskatt beräknas giva. Detta liksom de förut anförda betänkligheterna

ifråga om det ökade indrivningsbesväret talar närmast mot värnskattens sålunda

ifrågasatta utsträckning till de ifrågavarande inkomstkategorierna. Väl

kunna även andra skäl än de statsfinansiella i nu föreliggande situation för

landet vara värda beaktande. Såsom ett led i uppoffringarna för landets värn

kan det sålunda måhända anses vara av största betydelse att skatten lägges

så brett som möjligt och att den bör bliva kännbar för så många enskilda

som möjligt.

Vid sitt slutliga ställningstagande till frågan har länsstyrelsen emellertid

funnit övervägande skäl tala emot en sådan fördelning av värnskattebördan,

som förslaget innebär i här förevarande avseende.

Utan att i övrigt hava något att erinra mot förslagets detaljer får länsstyrelsen

sålunda förklara sig icke kunna tillstyrka förslagets genomförande.

Bilaga till länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län yttrande.

Sammanställning] rörande antal skattskyldiga m. m. i Göteborgs och Bohus

län år 1939.

Fögderi och stad

Folkmängd

1 januari

Antal av- giftspliktiga

till folkpen- sioneringen

I tax.-längd till

statsskattetaxe- ring med tax.

bel. upptagna

(även om besk.

bel. ej återstår)

Antal till

värnskatt

år 1939

debiterade

Göteborgs fögderi....................

48,472

33,307

24,149

19,416

Inlands fögderi......................

42,536

26,936

17,316

11,229

Orusts och Tjörns fögderi............

31,099

18,961

10,444

5,372

Sunnervikens fögderi................

32,460

19,973

10,638

5,439

Norrvikens fögderi ..................

26,675

16,213

9,399

3,857

Summa landsbygden

181,242

116,390

71,946

45,313

Göteborgs stad......................

275,753

193,250

152,036

129,690

Uddevalla stad......................

16,226

10,749

8,459

6,673

Strömstads stad ....................

2,988

1,936

1,476

1,205

Lysekils stad........................

5,346

3,422

2,622

1,977

Summa städerna

300,313

209,357

164,593

139,545

Totalsumma

481,555

324,747

236,539

184,858

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Styrelsen för Sveriges häradsskrivarförening.

Uti den till författningsförslaget fogade promemorian rörande värnskattens

utformning uttalas, att det ansetts i viss mån oegentligt, att många medborgare,

som på grund av de skattefria avdragen icke betala någon statsskatt,

ej alls fått genom direkt beskattning deltaga i de genom krisen uppkomna

bördorna. Styrelsen kan icke dela denna uppfattning utan anser

det tvärtom i princip oriktigt, om sådana skattskyldiga, vilka på grund av

de med hänsyn till existensminimum avvägda skattefria avdragen icke påföras

ordinarie statsskatt, skulle belastas med av kristid påkallade extra

skattebördor, då ju skatteförmågan självfallet är mindre under kristid än

under normala förhållanden, synnerligast för de lägre inkomstskikten, vilka

torde komma att hårdast drabbas av de nu föreslagna ändrade bestämmelserna.

Då värnskatten icke avsetts för särskilt ändamål utan blott utgör en

skärpning av statsbeskattningen, synes skälig anledning ej heller föreligga

att för densamma utforma annat skatteunderlag än för inkomst- och förmögenhetsskatten.

Att pa sätt föreslagits sammankoppla värnskatten med pensionsavgifterna

enligt lagen örn folkpensionering finner styrelsen icke välbetänkt Redan

artskillnaden ur skattesynpunkt mellan dessa båda slag av utskylder talar

däremot. Men dessutom komme den direkta skatteökningen för de lägre

inkomstskikten att uppgå till procentuellt högst ansenliga belopp. Å andra

sidan skulle, såsom i promemorian antydes, i vissa fall skattskyldiga vilka

åtnjuta folkpension eller äro i icke avgiftspliktig ålder, obehörigen undgå

värnskatt.

_ Styrelsen vill sålunda rent principiellt förorda, att värnskatten för budgetaret

1940/41 anordnas på samma sätt som skedde för budgetåret 1939/40

d. v. s. som ett procentuellt tillägg till inkomst- och förmögenhetsskatten!

Styrelsen finner sig därjämte böra erinra, att en utformning av värnskatten

enligt nu föreliggande författningsförslag komme att medföra en synnerligen

avsevard arbetsökning och stegrade kostnader för skattens debitering,

samt att det synes högst tvivelaktigt, örn debiteringen skulle kunna

medhinnas mom sådan tid, att uppbörd kan ske vid samma tidpunkt som

innevarande ars värnskatt. Att denna överhuvud kunde debiteras under den

bräda tiden för mantalsskrivningarnas avslutande och mantalslängdernas

rardigstallande berodde huvudsakligen därpå, att blott uppbördsboken behövde

anvandas som ledning vid debiteringsarbetet. Enligt nu föreliggande

förslag skulle vid debiteringen hänsyn tagas till såväl taxerade som beskattningsbara

belopp enligt inkomstlängderna, olika skatteskalor, olika sla«

av skattskyldiga, skatteminimum, avgiftsplikt enligt lagen örn folkpensionering

och skattens fördelning mellan äkta makar m. fl. förhållanden för vilke*

allt under arbetets gång måste utnyttjas utom uppbördsboken jämväl

inkomstlangd och pensionsavgiftslängd.

Men även oavsett denna ökning av arbetet och kostnaderna för debiteringen

synes det gynnsamma resultatet av senaste värnskatteuppbörd icke

giva anledning till sådana invecklade bestämmelser rörande en ny värnskatt

som de nu föreslagna. En icke oväsentlig borgen för en god skatteuppbörd

ar nämligen enligt styrelsens förmenande enkla och för de skattskyldiga

lättförståeliga stadganden rörande tributen till det allmänna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

33

Styrelsen för föreningen Sveriges städers kronouppbördstjänstemän.

Styrelsen kan väl förstå betydelsen av en jämn fördelning av kristidsbördoma

men anser att grunderna för all skattepåföring böra beräknas med

hänsyn till skattebetalarnas förmåga att bära skattebördan. En tillämpning

av nu föreliggande förslag skulle medföra, att värnskatt komme att påföras

ett betydande antal små inkomsttagare, vilka sakna förmåga att betala

och beträffande vilka redan på förhand kan förutses, att intet kommer

att hos dem kunna uttagas. Det må erinras, att medan beskattningsminimum

ligger vid 600 kronor per år, existensminimum för en ensam person

torde ligga vid ett minst dubbelt så stort belopp. Det förekommer visserligen

inkomsttagare, vilka leva under existensminimum, men som hellre försaka

än underlåta att betala påförd skatt. Det måste dock anses som en

orättvisa, att med dem jämställda men icke lika lojala medborgare gå fria

från betalning, därför att ingen skatt kan av dem uttagas. I kristider, sådana

som nu råda, mäste det ställa sig alldeles särskilt svårt för de lägsta

inkomsttagarna att erlägga skatter.

Styrelsen vill med anledning av förestående ifrågasätta en höjning av minimigränsen

för värnskattens åsättande.

liihang till riksdagens protokoll 1050. 1 sami. Nr 185.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskild ersättning för debitering av värnskatt. a1 i texten
  2. SU 1940:166 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till särskild ersättning för debitering av värnskatt. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1940:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1940/41. a1 i texten