Med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m
1940-03-30 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:188, Med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 188.
1
tfr 188.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till viss ändring
i gällande tulltaxa m. m.; given Stockholms slott
den 30 mars 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
mars 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt chefen för finansdepartementet
vissa frågor örn ändring i gällande tulltaxa med mera samt
anför därvid följande:
Damhattar. För hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga, andra än damhattar,
monterade med blommor eller plymer, utgår enligt tulltaxerubrikerna
nr 630—632 tull i enlighet med följande uppställning:
av annat ämne (än oljad vävnad eller vara, innehållande
silke eller gulddragartråd):
630 ogarnerade; ävensom mössor, sydda av flätor, hänförliga
till nr 358, samt s. k. filtstumpar .................... 1 st. —: 50
andra slag:
631 försedda med garnering eller montering av varor, inne
hållande
silke .................................... 1 st. 1: —
632 andra.............................................. 1 st. —: 75
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 188. 1
2
Kungl. Ma]:ts proposition nr 188.
I överensstämmelse med beslut av 1934 års riksdag utfärdade Kungl. Majit
den 22 juni 1934 förordning (nr 371) med ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa, innefattande bland annat tilläggstullar för tiden 1 juli 1934—30
juni 1937 å vissa slag av garnerade och ogarnerade damhattar. Genom förordning
den 18 juni 1937 (nr 494) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa
hava jämlikt beslut av 1937 års riksdag berörda tilläggstullar erhållit
förlängd giltighet för tiden till och med den 30 juni 1940. Tilläggstullarna
utgå enligt följande grunder:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggs-
tull
kronor
ur 630
ur 1194—
Hattar, ej av pälsverk, andra än herrhat- tar, även halvfärdiga:
andra slag:
av annat ämne:
ogarnerade, med undantag av s. k.
ur 631
1196
1198: 2
ur 1199—
stråstumpar och capeliner......1 st.
andra slag:
försedda med garnering eller
montering av varor, innehål-
—: 50
1200
lande silke..................1 st.
—: 75
ur 632
ur 1201—
1203
andra........................1 st.
—: 75
I skrivelse den 13 november 1939 har Sveriges dumhattfabrikanters förening
anhållit om vidtagande av åtgärder för ytterligare förlängning av giltighetstiden
för ifrågavarande tilläggstullar.
Till stöd härför har föreningen åberopat en vid ansökningen fogad utredning,
avseende marknads- och produktionsförhållandena för damhattar
åren 1936—1938. I utredningen göres sammanfattningsvis gällande, att de
år 1934 införda tilläggstullarna visserligen förmått i viss män hejda importen
av varuslagen i fråga men dock ej tillräckligt för att bringa den inhemska
tillverkningen upp till den storlek den hade år 1930. Räntabiliteten hos dithörande
företag hade icke på långt när kunnat nå den för den svenska
industrien i allmänhet såsom skälig ansedda, även om tilläggstullarna syntes
hava förhindrat ett fullständigt sammanbrott av den inhemska industrien
på området. Nettotullskyddet för denna industri vöre trots tilläggstullarna
alltjämt jämförelsevis obetydligt.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava den 24 januari 1940 efter
remiss gemensamt yttrat sig över ansökningen samt därvid med hänsyn till
den av föreningen förebragta utredningen samt jämväl till rådande onormala
förhållanden på den internationella handelns område funnit skäligt förorda
åtgärder för att berörda tilläggstullar fortfarande måtte bliva gällande i tre
år från och med den 1 juli 1940.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188.
3
På skäl ämbetsverken anfört förordar jag en förlängning av giltighets- Departementstiden
för ifrågavarande tilläggstullar till och med den 30 juni 1943. chefen.
Fajans- och porslinsvaror. Nu gällande tullar å de för den inhemska
porslinsindustrien mest betydande tillverkningarna av fajans- och porslinsvaror
utgå enligt följande grunder:
Tull
taxe
nr
-
Statistiskt
nr
Varuslag
Tull för
100 kg
kronor
Tilläggstull
för 100 kg
kronor
693
694
695
696
(1282
11283
|1284
\ 1285
(1286
11287
(1288
11289
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt
nämnda:
andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ........N
andra ............ N
två- eller flerfärgade eller förgyllda,
försilvrade eller på
annat likartat sätt dekorerade:
för
hushållsbruk ......N
andra ................N
av fajans (oäkta porslin), härunder
inbegripna krukmakargods
och andra lervaror, ej särskilt
nämnda; ävensom kakel och
kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ......N
andra ................N
två- eller flerfärgade eller
förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt deko
rerade :
för hushållsbruk......N
andra ..............N
30:
30:
60:
60:
15:
15:
10:
10:
16:
16:
10:
9: —
Tilläggstullarna, vilka, såsom framgår av de anförda uppgifterna, endast
avse artiklar för hushållsbruk, fastställdes i fråga om varor av äkta porslin
(statistiska nr 1282 och 1284) enligt förordningen den 22 juni 1934 (nr 371)
med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa och beträffande fajansvaror (statistiska
nr 1286 och 1288) enligt kungörelsen den 31 maj 1935 (nr 226) angående
tillägg till nämnda förordning till en början intill utgången av juni
1937 men hava genom förordningen den 18 juni 1937 (nr 494) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa erhållit fortsatt giltighet för tiden till och
med den 30 juni 1940.
I skrivelse den 21 mars 1940 har nu kommerskollegium upptagit frågan
om förlängning av ifrågavarande tilläggstullar. Kollegium har därvid över
-
4
Kungl. Majlis proposition nr 188-
lämnat ett yttrande från Sveriges kemiska induslrikontor, som i sin ordning
inhämtat yttranden från Aktiebolaget Gustavsbergs intressenter samt
verkställande direktören i Aktiebolaget Rörstrands Porslinsfabriker, vari
hemställts om förlängd giltighetstid för tilläggstullama.
Sveriges kemiska industrikontor lämnar en sammanställning av importen
under åren 1932—1938 av varor, hänförliga under de statistiska nummer,
varå ifrågavarande tilläggstullar utgå. I anslutning därtill framhåller industrikontoret,
att importen av till nr 1288 hänförliga varor under januari—
september 1939, att döma av redovisade kvantitetssiffror, visat en kraftig ökning
i jämförelse med importen under motsvarande period ett år tidigare. I
fortsättningen anför industrikontoret i huvudsak följande:
Det förefunnes alltjämt en för de inhemska tillverkarna synnerligen besvärande
konkurrens, trots att de inhemska fabrikerna de senaste åren undergått
en mycket genomgripande rationalisering, så att de nu finge anses
höra till de modernaste i Europa. Det största svenska företaget hade för år
1938 redovisat ett underskott av över 176,000 kronor, oaktat några avskrivningar
ej gjorts å anläggningarna. Även för 1939 hade en förlust uppstått å
rörelsen. Efter krigets utbrott hade köplusten för porslins- och fajansvaror
inom landet minskats så kännbart, att bland annat nämnda företag tvingats
väsentligt förkorta arbetstiden. Ett slopande av tilläggstullama skulle, därest
importen ej på annat sätt hämmades, säkerligen föranleda, att en betydande
del av arbetarna måste avskedas. Industrikontoret ville slutligen
starkt framhålla, att en ökning av de utländska producenternas andel av avsättningen
på den svenska marknaden vore mycket beklaglig ej endast med
hänsyn till de närmast berörda parterna — de inhemska företagarna och
deras anställda — utan även på grund av den påfrestning, som en onödig
import av porslins- och fajansvaror innebure för vår valutareserv. Det måste
anses höra till de angelägnaste uppgifterna i nuvarande allvarliga situation
att tillse, att de begränsade tillgångarna på utländska betalningsmedel icke
offrades för betalning av varor, som lämpligen kunde tillverkas inom landet.
Industrikontoret hemställde därför, att gällande tilläggstullar måtte förbliva
i kraft även efter den 30 juni 1940.
Kommerskollegium framhåller för sin egen del, att den av Sveriges kemiska
industrikontor förebragta utredningen syntes bestyrka, att ifrågavarande
tilläggstullar alltjämt borde bestå. Med avseende å tiden för förlängningen
tillstyrktes av kollegium, att denna bestämdes till tre år från och med den 1
juli 1940.
Departements- Behov av tilläggstullar å fajans- och porslinsvaror för hushållsbruk enligt
chefen. fgr närvarande gällande grander synes även mig fortfarande föreligga. Beträffande
giltighetstidens längd biträder jag kommerskollegii förslag och förordar
sålunda en förlängning från och med den 1 juli 1940 till och med den
30 juni 1943.
Förlängningen såväl av ifrågavarande tilläggstullar som av de under nästföregående
punkt omförmälda tilläggstullama å vissa damhattar synes lämpligen
kunna ske i den formen att förordningen den 18 juni 1937 (nr 494), enligt
vilken dessa tullar för närvarande utgå, gives fortsatt giltighet under
nyss angivna tid.
Kungl. Maj:ts proposition nr 188.
5
Kamflänsar till värme- eller kylelement. De bestämmelser i gällande
tulltaxa, som i förevarande sammanhang äro av intresse, framgå av följande
sammanställning:
Tulltaxe
nr
-
Statistiskt
nr
XV. Oädla metaller och arbeten därav.
Tull
för 100 kg
kronor
B. Andra oädla metaller samt arbeten därav.
Plåtar och band:
av annan metall, med en tjocklek av:
minst 0.2 mm:
ur 901
1602
hamrade, bockade, kupade, med uppvikta
kanter, skålformiga ämnen för
patrontillverkning m. m. härunder inbegripna,
försedda med hål, polerade
eller på annat, förut ej angivet sätt
bearbetade och ej hänförliga till nr 902
(1603); ävensom utstansade plana matsilverämnen
:
andra
N
20: —
Arbeten, ej särskilt nämnda:
andra slag:
av annan metall:
ur 929
1646: 2
av aluminium:
andra
E
50: —
ur 996
1785: 2
1785: 3
XVI. Maskiner, apparater och elektrisk
materiel.
A. Maskiner, apparater och redskap, ej elektriska.
kylmaskiner, kylapparater och kylskåp samt
särskilt inkommande, ej särskilt nämnda
delar därtill:
för hushållsbruk.............. 100 kr.
för annat ändamål............ 100 kr.
10:
10:
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 188-
I skrivelse den 29 januari 1940 har Karl Herman Nilsson med firma Finemon,
Herm. Nilsson i Eskilstuna gjort viss framställning beträffande tullen
å kamflänsar till värme- och kylelement, därvid sökanden i huvudsak anfört
följande:
Sökanden hade för avsikt att i Sverige starta en för landets vidkommande
helt ny tillverkning av värme- och kylelement. För att framställa sådana
element måste sökanden importera pressade flänsämnen av aluminium, vilka
liksom de i tulltaxan under statistiska numren 1350, 1548:1 och 1552:1 hänförda,
av järn framställda radiatorerna och elementen inginge i den färdiga
varan som halvfabrikat. Under det att nämnda järnvaror i tull endast betingade
respektive 5, 8 och 15 öre per kilogram droge aluminiumflänsämnena
en tull av 10 procent av inköpsvärdet, vilket under normala tider motsvarade
närmare 50 öre per kilogram. En av sökanden gjord hemställan hos
generaltullstyrelsen om ändring av en av tullkammaren i Eskilstuna verkställd
tulltaxering å flänsämnena efter sist angivna grund hade icke bifallits.
Tullmyndigheterna syntes nämligen hålla före att flänsämnena vore färdiga
delar till kylmaskiner etc. och såsom sådana hänförliga till statistiskt nr 1785:2
och 1785: 3, vilket sökanden för sin del bestrede. Sökanden gjorde nämligen
gällande, att flänsämnena icke vore färdiga delar till kylapparater etc. utan
i stället pressade aluminiumplåtar, vilka som sådana liksom varje annan
plåt, tråd, rör etc. utgjorde råmaterial eller halvfabrikat, en sak som tydligt
framginge därav att de skulle inrangeras och vidare för sitt ändamål bearbetas
i av sökanden importerade maskiner. Vidare kunde dessa flänsämnen
finna användning även vid framställning av värmeelement. Örn de importerades
för värmeelement skulle de givetvis ej kunna hänföras till statistiskt
nr 1785:2 eller 1785:3 utan i stället hänföras till bearbetade plåtar under
statistiskt nr 1602. Om den av tullmyndigheterna hävdade ståndpunkten
vore riktig, syntes det i varje fall sökanden nödvändigt att en lämpligare och
bättre avvägd tullbeskattning beträffande flänsämnena komme till stånd, så
att det bleve möjligt för sökanden att sätta igång tillverkningen av ifrågavarande
element, vilken skulle kunna giva ett för svenskt näringsliv gott resultat
och tillföra landet arbetsmöjligheter och skatter. Vid nu gällande tullsats
finge sökanden betala en tullavgift, som vöre omöjlig att bära och som
ej stöde i någon som helst rimlig proportion till tullen å motsvarande artiklar
av järn.
Sökanden hemställde förty, att tullen å ifrågavarande flänsämnen eller plåtar
måtte fastställas att utgå med högst 20 öre per kilogram eller samma tull
som utginge för sådana aluminiumplåtar, som omnämndes under statistiskt
nr 1602.
över framställningen hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen den
14 mars 1940 efter remiss gemensamt avgivit utlåtande och därvid överlämnat
införskaffat yttrande från Jern- & Metallvaru-Leverantörföreningen.
Jern- & Metallvaru-Leverantörföreningen har i huvudsak anfört följande:
Den tillverkning, som avsåges att bliva tillgodosedd bl. a. genom det ifrågavarande
plåtmaterialet vöre framställning av kamflänsrör för uppvärmning
och kyländamål enligt en ny metod, varvid man begagnade sig av kamflänsar,
vilka på särskilt sätt framställdes av aluminium och anbringades på
kopparrör.
Plåtarna vore försedda med hål för att kunna påträdas kopparrören och
torde närmast vara att betrakta som rördelar i enlighet med de anvisningar,
som lämnades till statistiska numren 1342—1345, vilka emellertid endast av
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 188.
7
såge rör och rördelar, framställda av tackjärn, gjutgods etc. Då tillverkningen
av plåtarna skedde i patenterade monteringsmaskiner, kunde man
möjligen även betrakta dem som råmaterial.
Då plåtarna i här ifrågavarande avseende icke kunde behandlas som rördelar,
ansåge föreningen, att de vore att hänföra till statistiskt nr 1602.
Föreningen holle sålunda före att det vore oriktigt att hänföra plåtarna till
de statistiska numren 1785:2 och 1785:3, vilka omfattade en betydligt mera
förädlad vara än som här avsåges.
Skulle det icke anses, att plåtarna utan vidare kunde hänföras till statistiskt
nr 1602, förordade föreningen, att åtgärder vidtoges så att tullen för
plåtarna komme att utgå med lika stort belopp som för de i nyssnämnda statistiska
nr avsedda ämnena.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sitt utlåtande i huvudsak
anfört följande:
Sökanden hade över tullkammaren i Eskilstuna importerat i framställningen
avsedda varor, vilka därvid tulllaxerats såsom delar, ej särskilt nämnda,
till maskiner och apparater, tulltaxenr 996 (statistiskt nr 1785: 2—3), med tull
av 10 procent av värdet. Sedan tull taxeringen i fråga överklagats hos generaltullstyrelsen,
hade styrelsen enligt beslut den 10 januari 1940 funnit skäl
gilla densamma. De sålunda tulltaxerade varorna utgjordes enligt företedda
prov av rektangulära, ur aluminiumplåt utstansade, med två eller flera hål
försedda kamflänsar, avsedda att användas vid tillverkningen av kylelement
(kylapparater). I de färdiga kylelementen inginge dessa varor dels såsom
lamellflänsar med i huvudsak köldförmedlande uppgift, dels såsom ändflänsar
med uppgift att jämväl stödja och uppbära kylslingorna. Enär flänsarna
i fråga förmedelst en maskinell procedur, som ej hade samband med plåtens
framställning, utstansats för sitt tillänmade ändamål och på grund härav vore
att betrakta såsom färdigmanufakturerade metallvaror, måste desamma i föreliggande
skick anses hava förlorat karaktären av plåt. Såsom utgörande
igenkännliga, i tulltaxan ej särskilt nämnda delar till kylapparater vore de
under sådana omständigheter i tulltaxeringshänseende hänförliga till förenämnda
tulltaxenr 996.
Flänsar av omhandlade slag kunde även komma till användning förutom
i kylelement vid tillverkningen av värmeelement. Dylika för värmeelement
avsedda flänsar vore emellertid icke hänförliga till tulltaxans maskingrupp
utan skulle vid eventuell import komma alt tulltaxeras såsom arbeten, ej
särskilt nämnda, av det ämne varav de bestode, d. v. s. enligt tulltaxenr 929
(statistiskt nr 1646: 2) med tull av 50 kronor för 100 kilogram.
Ämbetsverken hyste för sin del den uppfattningen, att kamflänsar av föreliggande
typ lämpligen borde tulltaxeras efter ensarlade grunder, oavsett
örn de vore ämnade för tillverkning av kylelement eller värmeelement. I
betraktande därav att dylika flänsar med hänsyn til! den å desamma nedlagda
bearbetningen vore ganska närstående ett antal i tulltaxenr 901 upptagna
varuslag, hade ämbetsverken intet att erinra mot att varorna i fråga upptoges
under sistnämnda nummer, varigenom tullen å desamma skulle komma
all nedsättas lill 20 kronor för 100 kilogram. En sålunda vidtagen tulllaxeäiulring
kunde enligt ämbetsverkens mening ej anses innebära svårigheter ur
tullteknisk synpunkt eller medföra risk för icke avsedda verkningar i beskattningshänseende.
Under hänvisning till vad sålunda i ärendet förekommit tillstyrker jag, att Departementskamflänsar
till värme- och kylelement upptagas under tulltaxenr 901 med en cAp/entull
av 20 kronor för 100 kilogram.
8
Kungl. Majlis proposition nr 188.
Departementschef
en.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tidpunkten för
ikraftträdandet av den föreslagna ändringen.
Vattenmätare. Vattenmätare hänföras i tulltaxan till nr 1065 (statistiskt
nr 1947), därest de hava en genomloppsöppning av högst 40 mm, och till
nr 1067 (statistiskt nr 1950), örn genomloppsöppningen är större än 40 mm.
1 förra fallet utgår tull med 100 kronor för 100 kilogram, i senare fallet med
50 kronor för 100 kilogram.
Ä vattenmätare med högst 40 mm genomloppsöppning utgår därjämte enligt
den i överensstämmelse med beslut av 1939 års lagtima riksdag utfärdade
förordningen den 22 juni 1939 (nr 348) med ytterligare tillägg till gällande
tulltaxa tilläggstull för tiden 1 juli 1939—30 april 1940 med 200 kronor
för 100 kilogram.
I skrivelse den 25 januari 1940 hava aktiebolaget Svenska Metallverken,
aktiebolaget Zander & Ingeström och aktiebolaget Imo-Industri bland annat
hemställt, att nyssnämnda tilläggstull måtte utsträckas att gälla även efter
den 30 april 1940.
Bolagen framhålla i skrivelsen huvudsakligen följande:
De synpunkter bolagen anfört i tidigare skrivelser, vilka föranlett åsättandet
av ifrågavarande tilläggstull, gällde fortfarande. Då det med säkerhet
kunde förutsättas, att under de närmaste åren ingen ändring komme att inträda
i de förhållanden, som föranlett tilläggstullens införande, anhölle bolagen,
att förlängningen måtte avse en tidrymd av minst två år. Dessutom
hemställdes, att statistiska nr 1947 måtte omarbetas i syfte att förhindra,
att delar till vattenmätare kunde införas till lägre tullar än själva vattenmätaren.
över framställningen hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen den
9 februari 1940 efter remiss gemensamt avgivit yttrande. Ämbetsverken erinra
härvid om sitt utlåtande den 27 april 1939 över bolagens föregående
framställning i ämnet samt framhålla vidare i huvudsak följande:
De skäl, vilka i berörda utlåtande anförts, ansåge ämbetsverken fortfarande
vara tillfinnandes, varför ämbetsverken tillstyrkte, att ifrågavarande tillläggstull
utsträcktes att gälla jämväl efter den 30 april 1940. Mot en föreslagen
giltighetstid av två år hade ämbetsverken icke funnit skäl till erinran.
Beträffande önskemålet att statistiska nr 1947 måtte omarbetas i fråga örn
delar till vattenmätare ville ämbetsverken framhålla, att, såvitt kunnat utrönas,
någon import av sådana delar, i avsikt att inom landet sammansättas
och där försäljas, efter tiden för tilläggstullens införande icke förekommit.
Därjämte föreskreves i 2 § c) tulltaxeförordningen, att sammansatt vara,
som vore i taxan särskilt nämnd, skulle, även om den infördes i söndertaget
skick, tulltaxeras enligt vad i taxan stadgades beträffande den sammansatta
varan. Med hänsyn därtill vore enligt ämbetsverkens åsikt ytterligare bestämmelser
i berörda avseende icke för närvarande av behovet påkallade.
Jag delar den i ärendet uttryckta uppfattningen, att en förlängning av den
för närvarande gällande tilläggstullen å vattenmätare med en genomloppsöppmng
av högst 40 mm bör komma till stånd. I likhet med vad i det föregående
föreslagits beträffande vissa andra tilläggstullar synes giltighetstiden lämpligen
kunna bestämmas till utgången av juni 1943. Vad angår frågan om tull
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 188•
9
behandlingen av delar till vattenmätare torde, på av ämbetsverken anförda
skäl, särskilda åtgärder härutinnan icke erfordras.
Under åberopande av vad i det föregående anförts och under framhållande
av att proposition i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna
avlåtas utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen
i allmänhet stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att förordningen den 18 juni 1937 (nr 494)
med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa skall äga fortsatt
giltighet för tiden från och med den 1 juli 1940 till och med
den 30 juni 1943;
dels antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan
att träda i kraft å dag, som Kungl. Majit bestämmer:
Tull för
100 kg
kronor
Plåtar och band:
1
av annan metall, med en tjocklek av:
minst 0.2 mm:
901
hamrade, bockade, kupade, med uppvikta kanter,
skålformiga ämnen för patrontillverkning m. m.
härunder inbegripna, försedda med hål, polerade
eller på annat, förut ej angivet sätt bearbetade och
ej hänförliga till nr 902; ävensom utstansade
plana matsilverämnen samt kamflänsar till värme- eller kylelement................................N
1
20: — i
dels ock såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta
att
vid införsel från utlandet skall för tiden från och
med den 1 maj 1940 till och med den 30 juni 1943 utöver
enligt tulltaxan stadgad tull utgå tilläggstull på sätt nedan
sägs:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggs- tull för
100 kg
kronor
ur 1065
1947
Vattenmätare med högst 40 mm genomlopps- öppning..............................
E
200: —
Bihang till riksdagens protokoll 19A0. 1 sami. Nr 188
2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 188-
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Åke Hartvig.
407603. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten
- BevU 1940:18 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. s. 1 i texten