Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken

1940-04-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:200, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

1

Nr 200.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken;

given Stockholms slott den 12 april 1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4

kap. 7 § giftermålsbalken.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 200.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken.

Härigenom förordnas, att 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3 KAP.

6 §.

Är trolovad dödligt sjuk eller kallas mannen till uppbrott mot fienden,

eller föreligger eljest allvarlig fara, att vigsel ej kan komma till stånd, örn

lysning skall avvaktas, må äktenskapet ingås, utan att lysning föregått.

4 KAP.

7 8-

Vilja de---motsvarande tillämpning.

Är någon av de trolovade kyrkobokförd i svensk församling, vars böcker

föras av vigselförrättaren, skall denne, sedan vigsel skett, ombesörja,

att kungörelse örn vigseln varder nästa söndag i kyrkan uppläst med angivande

av bägges fullständiga namn jämte yrke och hemvist.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 200.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 april 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för ecklesiastikdepartementet,

statsrådet Quensel, anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Westman, fråga örn vidgad möjlighet till vigsel utan föregående lysning.

Föredraganden anför:

I skrivelse den 1 april 1940 (nr 120) har riksdagen hemställt, att Kungl.

Maj:t ville framlägga förslag till sådan ändring i giftermålsbalken, att trolovade

beredes vidgad rätt att erhålla vigsel utan att lysning föregått.

Enligt 3 kap. 1 § giftermålsbalken skall lysning äga rum i den svenska

församling, där kvinnan är kyrkobokförd, eller, örn hon varken är eller bör

vara kyrkobokförd i sådan församling, där hon vistas. Menar någon, att

hinder mot äktenskapet möter, skall han enligt 4 § i nämnda kap. anmäla

och styrka det hos den präst som för kyrkoböckerna i den församling, där

lysning skall äga rum. I 6 § stadgas, att äktenskap må ingås utan föregående

lysning, om trolovad är dödligt sjuk eller mannen kallas till uppbrott mot

fienden.

I motion vid riksdagen innevarande år har hemställts, att riksdagen ville

besluta sådan ändring av 3 kap. 6 § giftermålsbalken, att däri uttryckligen

stadgas att äktenskap må ingås utan lysning, örn mannen inkallas till militärtjänstgöring

vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap. Med anledning

av motionen inhämtade första lagutskottet, dit motionen hänvisats,

yttranden från ärkebiskopen, biskoparna i Lunds, Göteborgs, Härnösands

och Luleå stift samt borgmästaren i Stockholm, varjämte till utskottet inkom

yttrande från Allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse. Yttrandena

finnas fogade vid utskottets utlåtande i ärendet (nr 16).

I utlåtandet har utskottet för egen del anfört följande:

Sedan hösten 1939 ha inkallelser ägt rum till tjänstgöring vid krigsmakten

jämlikt § 28 mom. 1 och § 36 mom. 2 värnpliktslagen i anledning av förstärkt

försvarsberedskap eller partiell mobilisering. För åtskilliga av de sålunda

inkallade har frågan om äktenskaps ingående hastigt aktualiserats

och därvid har spörsmålet om tolkningen av 3 kap. 6 § giftermålsbalken

uppkommit. Enligt i motionen åberopat uttalande av presidenten Eke
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts proposition nr 200.

berg får nyssnämnda stadgande i viss utsträckning anses tillämpligt även

då mannen i ett utrikespolitiskt läge sådant som det nu rådande inkallas till

militärtjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller

partiell mobilisering; vigsel bör nämligen då få äga rum utan att lysning

föregått, örn i det särskilda fallet det framstår såsom ovisst huruvida vigsel

kan komma till stånd före en allvarlig tillspetsning av läget, därest lysning

måste avvaktas.

Emellertid kunna under de nu rådande utomordentliga förhållandena även

andra omständigheter än inkallelse till militärtjänstgöring förorsaka, att det

av lysningsförfarandet framkallade uppskovet med vigsel medför väsentliga

olägenheter för kontrahenterna. Sålunda ligger det nära till hands att göra

en jämförelse med de personer som begivit sig till Finland för att inträda i

den svenska frivilligkåren eller för att tjänstgöra vid sjukvård eller såsom

civilarbetare. De omständigheter under vilka handelsflottans män sedan

krigsutbrottet fullgöra sina uppgifter ha visat sig innebära betydande risk

för deras liv, varför även för sjöfolkets del bärande skäl ofta torde kunna

förebringas för vigsel utan förutgången lysning. Därest lagen örn tjänsteplikt

sättes i tillämpning, kunna även fall uppkomma som i förevarande

hänseende torde böra jämställas med inkallelse till militärtjänstgöring.

Man synes näppeligen kunna i alla de nu berörda fallen komma till en

befogenhet för vigselförrättaren att viga utan föregående lysning enbart

genom att lita till vad som genom tolkning kan bringas in under nuvarande

lydelsen av 3 kap. 6 § giftermålsbalken, vilken paragraf — bortsett från

dödlig sjukdom — endast talar om det fallet att »mannen kallas till uppbrott

mot fienden». Vissa av de anförda fallen förete kanske snarare släktskap

med ett i äldre rätt förekommande undantag »att mannen för annat

rikets ärende utskickad varder», vilket undantag blivit borttaget vid tillkomsten

av 1915 års lag om äktenskaps ingående och upplösning. Det gemensamma

draget ligger däri, att det är fråga om en pliktuppfyllelse i det

allmännas intresse, vilken innebär fara att vigsel ej kan komma till stånd,

därest lysning skall avvaktas.

Redan när det gällt krigsvigsel för personer som inkallats till militärtjänstgöring

synes tolkningen av 3 kap. 6 § giftermålsbalken ha vållat svårigheter

i praktiken. Dessa svårigheter kunna icke anses helt undanröjda genom

nyss berörda auktoritativa uttalande. Beträffande andra kategorier

torde möjligheterna att föra dem under denna paragraf vara mycket begränsade

eller helt uteslutna. Man lärer nämligen icke kunna bortse från

det förhållandet, att paragrafen är avfattad med tanke på det militära försvaret.

Den nutida krigföringens beskaffenhet har emellertid medfört, att

även civil tjänst kan vara förenad med allvarlig fara samtidigt som den är

av väsentlig vikt för det allmänna. Med hänsyn härtill finner utskottet, att

möjligheterna att erhålla vigsel utan föregående lysning böra utvidgas. Ehuru

en sådan lagändring föranletts av och främst torde böra taga sikte på särskilda

av krig förorsakade utomordentliga förhållanden, kan det möjligen

finnas lämpligt att den ges en vidare omfattning.

Med beaktande av nu angivna synpunkter har utskottet haft under övervägande,

huruvida icke 3 kap. 6 § giftermålsbalken borde givas det innehåll,

att då trolovad är dödligt sjuk, eller mannen kallas till uppbrott mot

fienden, eller eljest allvarlig fara föreligger att vigsel ej kan komma till stånd

om lysning skall avvaktas, äktenskapet må ingås utan att lysning föregått.

Därest ändring vidtages i nämnda paragraf synes böra övervägas, att i

4 kap. 7 § giftermålsbalken införes stadgande därom, att om någon av

de trolovade är kyrkobokförd i svensk församling, vars böcker föras av

vigselförrättaren, denne skall ombesörja att kungörelse om vigseln varder

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

5

nästa söndag i kyrkan uppläst med angivande av bägges fullständiga namn

jämte yrke och hemvist. Därigenom skulle bl. a. tillgodoses intresset av att

ingångna äktenskap bliva bekantgjorda, och olägenheterna av lysningens

bortfallande skulle i någon mån undanröjas.

Det torde lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa den

närmare utredning som kan finnas erforderlig samt att därefter för riksdagen

framlägga förslag i ämnet. Sådant förslag synes med hänsyn till nu rådande

utomordentliga förhållanden böra framläggas redan för innevarande

riksdag.

Efter hemställan av utskottet beslöt riksdagen avlåta förenämnda skrivelse.

Av det anförda framgår, att enligt 3 kap. 6 § giftermålsbalken vigsel må

äga rum utan att lysning föregått allenast såframt trolovad är dödligt sjuk

eller mannen kallas till uppbrott mot fienden.

Det torde vara obestridligt, att den möjlighet att erhålla vigsel utan lysning

som lagen sålunda erbjuder visat sig vara alltför snävt begränsad.

Första lagutskottet har bland annat erinrat örn dem som begivit sig till Finland

för att inträda i den svenska frivilligkåren eller för att tjänstgöra vid

sjukvård eller såsom civilarbetare samt om de risker som under rådande

förhållanden äro förenade med tjänstgöringen vid handelsflottan. Med hänsyn

till sådana fall borde en ändring av lagrummet vidtagas. Ett tillägg till

detta har av utskottet ansetts önskvärt även med hänsyn till den osäkerhet

som yppats angående tolkningen av den nuvarande bestämmelsen örn rätt

att erhålla vigsel utan lysning, när trolovad kallas till uppbrott mot fienden.

Utskottet har fördenskull ifrågasatt, huruvida icke paragrafen bör ändras

så, att däri angives att äktenskap må ingås utan föregående lysning, utom

i de fall som nu äro medgivna, därest eljest allvarlig fara föreligger att vigsel

ej kan komma till stånd, om lysning skall avvaktas.

Det av utskottet förordade tillägget till paragrafen synes lämpligt och

torde inbegripa alla fall, då vigsel utan föregående lysning skäligen bör

medgivas.

I samband med en ändring av 3 kap. 6 § i denna riktning lärer såsom

utskottet jämväl anmärkt böra införas ett tillägg i 4 kap. 7 §. Då trolovade

vilja vigas utan föregående lysning, åligger det enligt denna paragraf den

som är kyrkobokförd i svensk församling att förete äktenskapsbetyg, såvida

ej vigselförrättaren själv för församlingens böcker. Enligt 3 kap. 7 § skall

den som utfärdat äktenskapsbetyg ombesörja, att kungörelse därom uppläses

i kyrkan. På detta sätt erhåller det tilltänkta äktenskapet publicitet.

Om någondera av de trolovade är kyrkobokförd i församling, vars böcker

föras av vigselförrättaren, erfordras emellertid icke att äktenskapsbetyg företes

för honom, och något kungörande i hans församling äger fördenskull ej

rum. Såsom utskottet föreslagit torde för sådant fall vigselförrättaren böra

åläggas att ombesörja, att vigseln nästa söndag kungöres i kyrkan.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § gijtermålsbalken.

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den

lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 11 april

1940.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 10 april 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 5 april 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 §

giftermålsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Gösta Walin.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 200.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 april 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 11

april 1940 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 5 april 1940 remitterade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken;

därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Tage Evers.

9

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

401267

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 1LU 1940:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslå till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 giftermålsbalken. s. 1 i texten