Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken
1940-04-12 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:200, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 200.
1
Nr 200.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken;
given Stockholms slott den 12 april 1940.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4
kap. 7 § giftermålsbalken.
GUSTAF.
K. G. Westman.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 200.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 200.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken.
Härigenom förordnas, att 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
3 KAP.
6 §.
Är trolovad dödligt sjuk eller kallas mannen till uppbrott mot fienden,
eller föreligger eljest allvarlig fara, att vigsel ej kan komma till stånd, örn
lysning skall avvaktas, må äktenskapet ingås, utan att lysning föregått.
4 KAP.
7 8-
Vilja de---motsvarande tillämpning.
Är någon av de trolovade kyrkobokförd i svensk församling, vars böcker
föras av vigselförrättaren, skall denne, sedan vigsel skett, ombesörja,
att kungörelse örn vigseln varder nästa söndag i kyrkan uppläst med angivande
av bägges fullständiga namn jämte yrke och hemvist.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Kungl. May.ts proposition nr 200.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 april 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med tillförordnade chefen för ecklesiastikdepartementet,
statsrådet Quensel, anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Westman, fråga örn vidgad möjlighet till vigsel utan föregående lysning.
Föredraganden anför:
I skrivelse den 1 april 1940 (nr 120) har riksdagen hemställt, att Kungl.
Maj:t ville framlägga förslag till sådan ändring i giftermålsbalken, att trolovade
beredes vidgad rätt att erhålla vigsel utan att lysning föregått.
Enligt 3 kap. 1 § giftermålsbalken skall lysning äga rum i den svenska
församling, där kvinnan är kyrkobokförd, eller, örn hon varken är eller bör
vara kyrkobokförd i sådan församling, där hon vistas. Menar någon, att
hinder mot äktenskapet möter, skall han enligt 4 § i nämnda kap. anmäla
och styrka det hos den präst som för kyrkoböckerna i den församling, där
lysning skall äga rum. I 6 § stadgas, att äktenskap må ingås utan föregående
lysning, om trolovad är dödligt sjuk eller mannen kallas till uppbrott mot
fienden.
I motion vid riksdagen innevarande år har hemställts, att riksdagen ville
besluta sådan ändring av 3 kap. 6 § giftermålsbalken, att däri uttryckligen
stadgas att äktenskap må ingås utan lysning, örn mannen inkallas till militärtjänstgöring
vid mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap. Med anledning
av motionen inhämtade första lagutskottet, dit motionen hänvisats,
yttranden från ärkebiskopen, biskoparna i Lunds, Göteborgs, Härnösands
och Luleå stift samt borgmästaren i Stockholm, varjämte till utskottet inkom
yttrande från Allmänna svenska prästföreningens centralstyrelse. Yttrandena
finnas fogade vid utskottets utlåtande i ärendet (nr 16).
I utlåtandet har utskottet för egen del anfört följande:
Sedan hösten 1939 ha inkallelser ägt rum till tjänstgöring vid krigsmakten
jämlikt § 28 mom. 1 och § 36 mom. 2 värnpliktslagen i anledning av förstärkt
försvarsberedskap eller partiell mobilisering. För åtskilliga av de sålunda
inkallade har frågan om äktenskaps ingående hastigt aktualiserats
och därvid har spörsmålet om tolkningen av 3 kap. 6 § giftermålsbalken
uppkommit. Enligt i motionen åberopat uttalande av presidenten Eke
-
4
Kungl. Mcij:ts proposition nr 200.
berg får nyssnämnda stadgande i viss utsträckning anses tillämpligt även
då mannen i ett utrikespolitiskt läge sådant som det nu rådande inkallas till
militärtjänstgöring i anledning av anbefalld förstärkt försvarsberedskap eller
partiell mobilisering; vigsel bör nämligen då få äga rum utan att lysning
föregått, örn i det särskilda fallet det framstår såsom ovisst huruvida vigsel
kan komma till stånd före en allvarlig tillspetsning av läget, därest lysning
måste avvaktas.
Emellertid kunna under de nu rådande utomordentliga förhållandena även
andra omständigheter än inkallelse till militärtjänstgöring förorsaka, att det
av lysningsförfarandet framkallade uppskovet med vigsel medför väsentliga
olägenheter för kontrahenterna. Sålunda ligger det nära till hands att göra
en jämförelse med de personer som begivit sig till Finland för att inträda i
den svenska frivilligkåren eller för att tjänstgöra vid sjukvård eller såsom
civilarbetare. De omständigheter under vilka handelsflottans män sedan
krigsutbrottet fullgöra sina uppgifter ha visat sig innebära betydande risk
för deras liv, varför även för sjöfolkets del bärande skäl ofta torde kunna
förebringas för vigsel utan förutgången lysning. Därest lagen örn tjänsteplikt
sättes i tillämpning, kunna även fall uppkomma som i förevarande
hänseende torde böra jämställas med inkallelse till militärtjänstgöring.
Man synes näppeligen kunna i alla de nu berörda fallen komma till en
befogenhet för vigselförrättaren att viga utan föregående lysning enbart
genom att lita till vad som genom tolkning kan bringas in under nuvarande
lydelsen av 3 kap. 6 § giftermålsbalken, vilken paragraf — bortsett från
dödlig sjukdom — endast talar om det fallet att »mannen kallas till uppbrott
mot fienden». Vissa av de anförda fallen förete kanske snarare släktskap
med ett i äldre rätt förekommande undantag »att mannen för annat
rikets ärende utskickad varder», vilket undantag blivit borttaget vid tillkomsten
av 1915 års lag om äktenskaps ingående och upplösning. Det gemensamma
draget ligger däri, att det är fråga om en pliktuppfyllelse i det
allmännas intresse, vilken innebär fara att vigsel ej kan komma till stånd,
därest lysning skall avvaktas.
Redan när det gällt krigsvigsel för personer som inkallats till militärtjänstgöring
synes tolkningen av 3 kap. 6 § giftermålsbalken ha vållat svårigheter
i praktiken. Dessa svårigheter kunna icke anses helt undanröjda genom
nyss berörda auktoritativa uttalande. Beträffande andra kategorier
torde möjligheterna att föra dem under denna paragraf vara mycket begränsade
eller helt uteslutna. Man lärer nämligen icke kunna bortse från
det förhållandet, att paragrafen är avfattad med tanke på det militära försvaret.
Den nutida krigföringens beskaffenhet har emellertid medfört, att
även civil tjänst kan vara förenad med allvarlig fara samtidigt som den är
av väsentlig vikt för det allmänna. Med hänsyn härtill finner utskottet, att
möjligheterna att erhålla vigsel utan föregående lysning böra utvidgas. Ehuru
en sådan lagändring föranletts av och främst torde böra taga sikte på särskilda
av krig förorsakade utomordentliga förhållanden, kan det möjligen
finnas lämpligt att den ges en vidare omfattning.
Med beaktande av nu angivna synpunkter har utskottet haft under övervägande,
huruvida icke 3 kap. 6 § giftermålsbalken borde givas det innehåll,
att då trolovad är dödligt sjuk, eller mannen kallas till uppbrott mot
fienden, eller eljest allvarlig fara föreligger att vigsel ej kan komma till stånd
om lysning skall avvaktas, äktenskapet må ingås utan att lysning föregått.
Därest ändring vidtages i nämnda paragraf synes böra övervägas, att i
4 kap. 7 § giftermålsbalken införes stadgande därom, att om någon av
de trolovade är kyrkobokförd i svensk församling, vars böcker föras av
vigselförrättaren, denne skall ombesörja att kungörelse om vigseln varder
Kungl. Maj:ts proposition nr 200.
5
nästa söndag i kyrkan uppläst med angivande av bägges fullständiga namn
jämte yrke och hemvist. Därigenom skulle bl. a. tillgodoses intresset av att
ingångna äktenskap bliva bekantgjorda, och olägenheterna av lysningens
bortfallande skulle i någon mån undanröjas.
Det torde lämpligen böra ankomma på Kungl. Maj:t att verkställa den
närmare utredning som kan finnas erforderlig samt att därefter för riksdagen
framlägga förslag i ämnet. Sådant förslag synes med hänsyn till nu rådande
utomordentliga förhållanden böra framläggas redan för innevarande
riksdag.
Efter hemställan av utskottet beslöt riksdagen avlåta förenämnda skrivelse.
Av det anförda framgår, att enligt 3 kap. 6 § giftermålsbalken vigsel må
äga rum utan att lysning föregått allenast såframt trolovad är dödligt sjuk
eller mannen kallas till uppbrott mot fienden.
Det torde vara obestridligt, att den möjlighet att erhålla vigsel utan lysning
som lagen sålunda erbjuder visat sig vara alltför snävt begränsad.
Första lagutskottet har bland annat erinrat örn dem som begivit sig till Finland
för att inträda i den svenska frivilligkåren eller för att tjänstgöra vid
sjukvård eller såsom civilarbetare samt om de risker som under rådande
förhållanden äro förenade med tjänstgöringen vid handelsflottan. Med hänsyn
till sådana fall borde en ändring av lagrummet vidtagas. Ett tillägg till
detta har av utskottet ansetts önskvärt även med hänsyn till den osäkerhet
som yppats angående tolkningen av den nuvarande bestämmelsen örn rätt
att erhålla vigsel utan lysning, när trolovad kallas till uppbrott mot fienden.
Utskottet har fördenskull ifrågasatt, huruvida icke paragrafen bör ändras
så, att däri angives att äktenskap må ingås utan föregående lysning, utom
i de fall som nu äro medgivna, därest eljest allvarlig fara föreligger att vigsel
ej kan komma till stånd, om lysning skall avvaktas.
Det av utskottet förordade tillägget till paragrafen synes lämpligt och
torde inbegripa alla fall, då vigsel utan föregående lysning skäligen bör
medgivas.
I samband med en ändring av 3 kap. 6 § i denna riktning lärer såsom
utskottet jämväl anmärkt böra införas ett tillägg i 4 kap. 7 §. Då trolovade
vilja vigas utan föregående lysning, åligger det enligt denna paragraf den
som är kyrkobokförd i svensk församling att förete äktenskapsbetyg, såvida
ej vigselförrättaren själv för församlingens böcker. Enligt 3 kap. 7 § skall
den som utfärdat äktenskapsbetyg ombesörja, att kungörelse därom uppläses
i kyrkan. På detta sätt erhåller det tilltänkta äktenskapet publicitet.
Om någondera av de trolovade är kyrkobokförd i församling, vars böcker
föras av vigselförrättaren, erfordras emellertid icke att äktenskapsbetyg företes
för honom, och något kungörande i hans församling äger fördenskull ej
rum. Såsom utskottet föreslagit torde för sådant fall vigselförrättaren böra
åläggas att ombesörja, att vigseln nästa söndag kungöres i kyrkan.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § gijtermålsbalken.
Departe
ments
chefen.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 200.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den
lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 200.
7
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 11 april
1940.
Närvarande:
justitieråden Eklund,
Lawski,
von Steyern,
regeringsrådet Hjärne.
Enligt lagrådet den 10 april 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet
den 5 april 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 §
giftermålsbalken.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Gösta Walin.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
G. Lindencrona.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 200.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 12 april 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 11
april 1940 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 5 april 1940 remitterade
förslaget till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 § giftermålsbalken;
därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet
lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Tage Evers.
9
Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
401267
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- 1LU 1940:27 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslå till lag om ändrad lydelse av 3 kap. 6 § och 4 kap. 7 giftermålsbalken. s. 1 i texten