Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare anslag till anläggningar för oljelagring

1940-04-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:232, Angående ytterligare anslag till anläggningar för oljelagring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare anslag

till anläggningar för oljelagring; given Stockholms

slott den 26 april 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

26 april 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen

anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö:

Fråga har uppkommit örn ytterligare medelsanvisning till påbörjade och

planerade anläggningar för lagring av flytande bränslen. Innan jag redogör

för det förslag, som härutinnan föreligger, torde jag få i korthet erinra om

av statsmakterna hittills beslutade åtgärder på ifrågavarande område.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 233 till 1938 års

riksdag anvisade riksdagen till försöksanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor. Anläggningarna avsågos skola göras

bombsäkra. Sedan Kungl. Majit uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att låta utföra tre olika dylika anläggningar för lagring av bensin och

brännolja med en sammanlagd lagringskapacitet av 11,500 kbm, har anTiilxang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 232.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 232.

slaget genom olika beslut av Kungl. Majit under åren 1938 och 1939 ställts

till styrelsens förfogande.

I 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 8, punkterna 7

och 8) föreslog Kungl. Majit anvisande av medel för fortsatt anordnande av

bombsäkra anläggningar för flytande bränslen. Med bifall till Kungl. Majits

förslag anvisade samma års lagtima riksdag för budgetåret 1939/40 till sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor

och till cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av likaledes

2.000. 000 kronor. Dessa båda anslag om tillhopa 4,000,000 kronor avsågos

skola förslå till anordnande av bombsäkra lagringsutrymmen om 40,000 kbm.

Emellertid uppgjorde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera efter

samråd med handelsdepartementet en byggnadsplan, omfattande lagringsutrymmen

om 77,000 kbm. Enligt av styrelsen i skrivelse den 13 juli 1939

lämnade uppgifter beräknades kostnaderna till 5,980,000 kronor. Förutsättningarna

för ett realiserande av planen i dess helhet var sålunda att ytterligare

anslagsmedel anvisades. Genom beslut den 14 juli 1939 bemyndigade

Kungl. Majit styrelsen att låta utföra de i planen upptagna anläggningarna.

Med bifall till förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 34 till 1939 års urtima

riksdag anvisade riksdagen för möjliggörande av arbetena ifråga å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 till sprängningsarbeten

m. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor och till

cisternanläggningar för oljelagring ett dylikt anslag av 600,000 kronor.

Samtliga nu nämnda, av 1939 års riksdagar anvisade anslag hava genom

olika beslut av Kungl. Majit ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande.

På förslag av Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 34 anvisade 1939

års urtima riksdag vidare till anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor. Anslaget avsågs för utbyggande av

cisternanläggningar om tillhopa 170,000 kbm på olika platser i landet, vilka

ur distributions- och andra synpunkter kunde finnas lämpliga. I skrivelse

den 16 november 1939 framlade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen preliminär

generalplan för anslagets användning för därmed avsett ändamål. I nämnda

plan ingingo vissa anläggningar för militära behov. Då dessa sistnämnda

anläggningar syntes böra utföras bombsäkra, vilket medförde fördyring av

kostnaderna, föreslog Kungl. Majit i propositionen nr 2 (Kapitalinvesteringar:

bil. 18) till 1940 års riksdag anvisande för ändamålet å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Riksdagen har bifallit detta förslag.

Av det av 1939 års urtima riksdag anvisade anslaget å 8,000,000 kronor

har, enligt Kungl. Majits beslut den 24 november 1939, ett belopp av högst

3.000. 000 kronor ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för

upphandling av viss materiel till anläggningar för oljelagring ovan jord. I

övrigt har anslaget hittills ej disponerats. Det av innevarande års riksdag

anvisade anslaget å 1,000,000 kronor har ännu icke tagits i anspråk.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

3

I skrivelse den 8 april 1940 har viig- och vottenbgggnadsstgreisen anmält,

alt ytterligare behov av medel till igångsatta eller planerade anläggningar för

lagring av flytande bränslen förelåge. Sålunda erfordrades beträffande de

b o in b s k y d d a d e underjordiska anläggningar vilka för närvarande

vore under arbete — däri inräknade omförmälda försöksanläggningar

— dels för sprängningsarbeten m. m. 175,000 kronor, dels ock för

cisternanläggningar m. m. 775,000 kronor eller tillhopa 950,000 kronor. Vidare

droge utförandet av ovanjo rdsan läggning ar med ett rymdinneliåll

av 130,000 kbm, till vilka med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 24

november 1939 cisterner beställts och vore under tillverkning, en kostnad

av 9,400,000 kronor i stället för det i propositionen nr 34 till 1939 års urtima

riksdag för 170,000 kbm beräknade beloppet 8,000,000 kronor. De

anläggningar för militära behov, för vilkas skyddande mot

bombfara anvisats ett anslag av 1,000,000 kronor, komme att draga en kostnad

av 1,400,000 kronor, alternativt, om anläggningarnas omfattning minskades

från 11,000 till 7,200 kbm, 1,040,000 kronor. Slutligen hade av chefen

för försvarsstaben väckts förslag att, utöver förut planerade lagringsanordningar,

skulle byggas vissa cisternanläggningar på Gotland

med ett rymdinnehåll av 4,000 kbm, vilka kostnadsberäknats till 850,000

kronor. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skulle således erfordras

ytterligare anslagsmedel till ett sammanlagt belopp av (950,000 +

1,400,000 + 400,000 + 850,000=) 3,600,000 kronor, alternativt (950,000

+ 1,400,000 + 40,000 + 850,000=) 3,240,000 kronor.

Till utveckling av detta förslag har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört

bland annat följande:

Det kostnadsunderlag, varpå de till bombskgddade underjordiska anläggningar

anvisade anslagsbeloppen baserats, hade hänfört sig till före nuvarande

kristid gällande prisläge. Större delen av ifrågavarande anläggningar

hade påbörjats under juli och augusti 1939. Materialanskaffningen för cisterner,

rörledningar, ventilationsanordningar etc. hade sålunda måst i huvudsak

göras, sedan kristiden med därmed följande prisstegringar inträtt.

En kostnadsökning utöver den ursprungligen beräknade hade därför blivit

oundviklig. Därtill komme, att vissa ändringar av de ursprungliga planerna

i avseende på anläggningarnas detaljutformning måst vidtagas med stöd

av de rön, som gjorts i samband med utförandet av motsvarande försöksanläggningar.

Detta förhållande hade även i viss mån bidragit till en kostnadsökning.

Den numera beräknade merkostnaden för ifrågavarande anläggningar

uppginge till sammanlagt 950,000 kronor, därav för sprängningsarbeten

m. m. 175,000 kronor och för cisternanläggningar 775,000 kronor.

Enligt lämnade direktiv skulle byggnadsplanen för ovanjordsanläggningarna

uppgöras i anslutning till de riktlinjer i berörda avseende, som angivits

i det vid propositionen nr 34 till 1939 års urtima riksdag fogade statsrådsprotokollet.

I enlighet härmed hade anläggningarna beräknats omfatta lagringsutrymmen

örn tillhopa 170,000 kbm. Kostnaden per kbm lagringsutrymme

hade sålunda beräknats utgöra omkring 47 kronor. Däri hade ej

nvsells ingå kostnader för markinköp, kajanordningar och dylikt.

Enligt numera föreliggande kostnadsberäkningar hade det emellertid befunnits

ej vara möjligt att inom tidigare beräknad kostnadsram genomföra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

den sålunda ifrågasatta byggnadsplanen i full utsträckning. Följande omständigheter

förtjänade härvid beaktande.

Därest en ny anläggning anknötes till en förutvarande sådan, kunde den

nya anläggningen begränsas till själva cisternbyggnaden med tillhörande

grund och skyddsvallar samt kortare huvudledningar. En fristående ny anläggning

förutsatte emellertid dels ett betydligt mera omfattande ledningsnät

för påfyllning samt tappning till respektive järnvägsvagnar, tankbilar

och på fat, dels pumpar, pump- och tapphus, mätanordningar och verktygsutrustning,

dels inhägnader, planering av körplan, tillfartsvägar, i vissa fall

järnvägsspår och kajanordningar m. m. Det läge i sakens natur, att en

fullständig anläggning av det senare slaget måste ställa sig väsentligt dyrare

än en anläggning, som utgjorde en komplettering av en redan befintlig sådan.

Vidare varierade kostnaden med cisternernas storlek, såsom framginge

av följande tablå, vilken angåve de genomsnittliga verkliga kostnaderna

— i vad avsåge själva cisternerna med utrustning, färdigmonterade —

för av styrelsen redan beställda cisterner:

Rymdinnehåll i kbm ............................. 6,000 4,000 3,000 2,000 1,000

Kostnad i kr. per kbm rymdinnehåll .............. 26: 50 28:75 30: 30 34:25 46: 70.

Kostnaden per kbm rymdinnehåll stege sålunda kraftigt för cisterner av

mindre storlek. I föreliggande fall vore för en 1,000 kbm cistern denna

kostnad ej mindre än 76 procent högre än för en 6,000 kbm cistern.

Med hänsyn till önskvärdheten, bland annat ur skyddssynpunkt, att förlägga

lagringsanläggningarna till skilda delar av landet samt att i möjligaste

mån undvika anhopning av alltför stora lager till samma plats hade de planerade

nya anläggningarna endast i undantagsfall kunna anknytas till förutvarande

anläggningar. De avsåge sålunda i regel fullständiga nya anläggningar.

Ehuru det ur kostnadssynpunkt varit önskligt att utföra större lagringsenheter,

hade detta av praktiska skäl ej varit möjligt med hänsyn till dels

anläggningarnas fördelning inom skilda delar av landet, dels deras upplåtelse

till skilda oljebolag. Av redan beställda cisterner folio sålunda 3U

inom storleksgrupperna 2,000—1,000 kbm.

I syfte att säkerställa materialanskaffningen hade styrelsen i november

och december 1939 från järnverk såväl inom som utom landet beställt erforderligt

material till 61 cisterner med ett sammanlagt rymdinnehåll av

130,000 kbm. Av dessa cisterner vore flertalet för närvarande under tillverkning.

Kostnaden för motsvarande anläggningar i deras helhet beräknades

numera uppgå till 9,400,000 kronor.

I fråga örn styrelsens motivering för det ökade medelsbehovet för militära

bombskyddade anläggningar samt för medelsanvisning för anläggningar å

Gotland tillåter jag mig att hänvisa till handlingarna i ärendet.

Över styrelsens framställning hava, efter remiss, överbefälhavaren över

rikets försvarskrafter samt bensin- och oljenämnden avgivit yttranden.

överbefälhavaren över rikets försvarskrafter har tillstyrkt utbyggandet

av militära, bombsäkra anläggningar enligt det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

angivna dyrare alternativet.

Bensin- och oljenämnden anför:

Vad först anginge den av olika anledningar påräkneliga merkostnaden för

de redan under utbyggnad varande bombsäkra anläggningarna, funne

nämnden det ofrånkomligt, att för arbetets slutförande erforderliga medel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

5

ställdes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, enär eljest det

med anläggningarna avsedda syftet uppenbarligen skulle äventyras.

Ifråga om ovanjordsanläggningarna och för försvarets behov avsedda

bombskyddade anläggningar erbjöde sig givetvis den utvägen för undvikande

av ökade kostnader att begränsa utbyggnadens omfattning. Därvid

torde emellertid böra bringas i erinran att ursprungligen beräknats utbyggnad

av anläggningar med en total lagringskapacitet av i lunt tal 170,000

kbm. De nu av styrelsen ifrågasatta utbyggnadsalternativen slutade på en

totalkapacitet av endast 145,000 respektive 141,200 kbm. Nämnden funne

sig redan på grund härav höra framhålla betydelsen av alt icke någon ytterligare

beskärning av utbyggnadsprogrammet bomme till stånd. För en

sådan anordning talade vidare den omständigheten, att materiel för en lagringskapacitet

av 130,000 kbm redan beställts för ovanjordsanläggningarna

och att denna delvis skulle bliva oanvänd, om utbyggnaden av dylika anläggningar

begränsades under den nu ifrågasatta kapaciteten. I fråga örn de

bombskyddade militära anläggningarna framstode det givetvis ur militär

försörjningssynpunkt såsom önskvärt, att det större alternativet bomme till

utförande. Nämnden ville alltså för sin del förorda en utbyggnad av sammanlagt

145,000 kbm, däri inräknade de för militära behov avsedda anläggningarna.

De i samband med kriget inträdda prisstegringarna medföra, såsom framgår

av det anförda, en avsevärd fördyring av de planerade lagringsanläggningarna.

Vad angår de bombsäkra försöksanläggningarna samt de, likaledes

bombsäkra, anläggningar, för vilka avsetts de av 1939 års riksdagar anvisade

anslagen till sprängningsarbeten m. m. samt till cisternanläggningar,

hava ifrågavarande arbeten fortskridit så långt, att den ytterligare medelsanvisning,

som erfordras för arbetenas fullföljande, måste, såsom bensinoch

oljenämnden anfört, anses ofrånkomlig. Anslagsbehovet fördelar sig

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag med 175,000 kronor å

sprängningsarbeten m. lii. samt nied 775,000 kronor å cisternanläggningar

m. m. Då beloppen ifråga icke torde behöva tågås i anspråk förrän efter

den 1 juli 1940, bör medelsanvisningen ske å riksstaten för nästa budgetår.

Starka skäl synas jämväl tala för, att ytterligare medel ställas till förfogande

för de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen planerade ovanjordsanläggningarna,

avseende lagringsutrymmen om tillhopa 130,000 kbm. Då

för ifrågavarande anläggningar, vilka av styrelsen beräknas draga en kostnad

av 9,400,000 kronor, hittills anvisats 8,000,000 kronor, utgör det nu erforderliga

beloppet 1,400,000 kronor.

Beträffande de anläggningar för militära behov, som avsetts att utföras

bombsäkra, tillstyrker jag, att desamma anordnas i enlighet med det av vägnell

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda större förslaget, omfattande dylika

anläggningar med en lagringsförmåga av 11,000 kbm. Kostnaden härför har

beräknats till 1,400,000 kronor. För bestridande av detta belopp är för närvarande

tillgängligt det å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

anvisade anslaget å 1,000,000 kronor, varom förmälts i det föregående.

Härutöver torde emellertid för ändamålet kunna lagas i anspråk 325,000

kronor av medel, som i annat sammanhang ställts till förfogande. Det nu

Hillring till riksdagens protokoll 1940. 1 saini. Nr 232. 2

Departements
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 232.

ytterligare erforderliga anslagsbehovet skulle alltså begränsa sig till (1,400,000

—1,000,000 — 325,000=) 75,000 kronor.

Även cisternanläggningarna på Gotland synas vara av beskaffenhet att böra

komma till utförande. Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i denna del

angivna kostnadsbeloppet, 850,000 kronor, är emellertid enligt vad jag inhämtat

beräknat under förutsättning att en av vederbörande militärmyndigheter

planerad centraldepå därjämte anordnas, för vilken depå medel skulle

anvisas i annat sammanhang. Jag har under hand från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

inhämtat, att, därest ifrågavarande centraldepå icke kommer

till stånd, de av styrelsen avsedda anläggningarna måste kompletteras med

en transiteringsanläggning, vilken med tillhörande ledning till vederbörande

hamn beräknas kosta 175,000 kronor. Eftersom frågan örn centraldepån

ännu icke är avgjord, synes försiktigheten bjuda, att sistnämnda belopp nu

medtages i kostnadsberäkningen; skulle centraldepån komma till stånd, torde

beloppet icke behöva tagas i anspråk. Det sammanlagda medelsbehovet

skulle alltså uppgå till 1,025,000 kronor.

Omförmälda belopp 1,400,000 kronor, 75,000 kronor och 1,025,000 kronor

eller tillhopa 2,500,000 kronor torde böra anvisas under ett gemensamt anslag

till anläggningar för oljelagring ovan jord. Även detta anslag bör upptagas

å riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under framhållande av

att proposition i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten, fonden för

förlag till statsverket, anvisa

1) till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett reservationsanslag

av .................... kronor 175,000;

2) till Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag

av.............................. kronor 775,000;

3) till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag

av........................ kronor 2,500,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Persson.

407779. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av anslag till anskaffning och förnyelse av flygmateriel. a1 i texten
  2. SU 1940:176 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag till anläggningar för oljelag ring. s. 14 i texten