Sök i Ratio Lex

Angående uppskov med amorteringar d lån från fiskerilånefonden

1940-05-03 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:242, Angående uppskov med amorteringar d lån från fiskerilånefonden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

1

Nr 242.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppskov med

amorteringar d lån från fiskerilånefonden; given

Stockholms slott den 3 maj 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, uppkommen

fråga angående uppskov med amorteringar å lån från fiskerilånefonden

och anför därvid följande:

Gällande bestämmelser för lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande

(fiskerilånefonden), vilken inrättades år 1891, återfinnas i kungörelsen

den 7 augusti 1907 (nr 61) med däri genom kungörelserna

nr 359/1921, 130/1928, 298/1930, 112/1932 och 627/1937 gjorda ändringar.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap

eller landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer för

sådana båtar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda fordon, smärre

båtar eller andra smärre inrättningar eller för anläggande av .smärre

Bihang tilt riksdagens protokoll I9i0. 1 sami. Nr 242.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets produkter eller för

utförande av fiskodling. Hushållningssällskap eller landsting, som önskar

erhålla statslån för utlämnande av ifrågavarande lån till fiskare, må därom

göra skriftlig ansökan för Göteborgs och Bohus län hos länsstyrelsen i länet

och för rikets övriga län hos lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

äga att, efter prövning av sålunda gjorda framställningar, inom av

Kungl. Majit bestämt belopp bevilja hushållningssällskap eller landsting statslån.

Dylikt lån må innehavas amorteringsfritt under två år från lyftningsdagen.

Därefter skall lånet återbetalas inom högst tio år med lika kapitalbelopp

varje år jämte upplupen ränta. Räntefrihet åtnjutes likaledes under

två år från lyftningsdagen, varefter lånet skall förräntas med 3 procent örn

året. Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, skall

å det förfallna beloppet erläggas dröjsmålsränta enligt de grunder, som kunna

varda i särskild ordning bestämda. Motsvarande bestämmelser skola gälla

för lån, som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting till de enskilda

låntagarna. Lån, som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting, får

utgöra högst 25,000 kronor.

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 25 april 1940 överlämnad

framställning har fiskeriintendenten i västerhavets distrikt, fil. dr Nils Rosén

under erinran om rådande svårigheter för fisket inom västerhavets fiskeriintendentsdistrikt

framställt förslag om uppskov i vissa fall med amortering

av lån från fiskerilånefonden.

Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse anfört i huvudsak följande.

På grund av den långa isvintern ha fiskarena på landets västra och södra

kust under innevarande år tvingats till overksamhet under en tid av mer än

1 å 2 månader. Även på andra delar av kusten har isen hindrat fisket under

en betydligt längre tid än under mera normala vintrar. Detsamma gäller

beträffande fisket i insjöarna. När sedan isen släppt sitt tag, ha de kriget åtföljande

mineringarna i stora delar av de svenska fiskeområdena för obestämd

tid framåt praktiskt taget fullständigt lamslagit fisket. Detta gäller

särskilt västkusten men delvis även sydkusten.

Det torde vara uppenbart, att dessa förhållanden i hög grad undergrävt

fiskarenas ekonomiska ställning. Det är ej nog med att fiskarena under ett

sådant långt uppehåll i fisket icke förtjäna något till sitt och de sinas livsuppehälle,

utan det blir ej heller några förtjänster till amortering av skulderna

på de dyrbara båtarna och redskapen.

Många fiskare lia emellertid större eller mindre lån nr fiskerilånefonden

och staten har här en möjlighet att utan stor uppoffring komma de fiskare

till hjälp, som genom nämnda förhållanden kommit i en prekär ekonomisk

situation. Detta skulle kunna ske genom att lämna visst anstånd med amortering

å nämnda lån. En sådan åtgärd ligger så mycket närmare till hands

som det finnes starka skäl befara att många fiskare bliva urståndsätta att

fullgöra de amorteringar, som kanske redan förfallit eller under en nära förestående

tid komma att förfalla.

Låneförmedlarna torde redan nu ha vissa möjligheter att lämna låntagare

uppskov med inbetalning av amorteringarna utan att själva erhålla motsvarande

uppskov gentemot statsverket. Särskilt Göteborgs och Bohus läns

landsting har i ganska stor utsträckning tillämpat ett sådant förfaringssätt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 242.

3

Man har emellertid stor anledning antaga, att behovet av dylika uppskov blir

så stort, att låneförmedlarna icke kunna tillgodose detta behov utan att erhålla

motsvarande uppskov med sina egna inbetalningar.

Lantbruksstyrelsen har med anledning härav föreslagit, att förmedlarna av

lån från fiskerilånefonden måtte beredas möjlighet att erhålla uppskov med

sina inbetalningar i fall, där detta befunnes erforderligt för att lämna innehavare

av låneunderstöd lindring i amorteringsskyldigheten. Styrelsen har

härvid erinrat att dylika åtgärder tidigare vidtagits i annat sammanhang beträffande

lån från fiskerilånefonden. Sålunda medgav på Kungl. Maj:ts förslag

1934 års riksdag (prop. nr 228, r. skr. nr 184), att uppskov finge beviljas

med erläggande av amorteringar å lån från fiskerilånefonden. Jämlikt

den av Kungl. Majit utfärdade kungörelsen i ämnet den 18 maj 1934 (nr

149) kunde hushållningssällskap eller landsting, som åtnjöte lån från fonden,

efter prövning av omständigheterna i det särskilda fallet, av den myndighet,

som beviljat lånet, på ansökan medgivas uppskov, längst för tiden

till och med ett och ett halvt år efter amorteringstidens utgång, med erläggande

helt eller delvis av sådan amortering å lånet, som förfallit eller förföll

till betalning under tiden från och med den 1 januari 1934 till och med den

30 juni 1935, under förutsättning att innehavare av låneunderstöd från samma

lån medgåves enahanda lindring för motsvarande belopp i de för understödets

tillgodonjutande bestämda villkoren. Det visade sig likväl icke erforderligt

att taga i anspråk den av statsmakterna sålunda beslutade anordningen.

I fråga om den närmare utformningen av de föreslagna åtgärderna har

lantbruksstyrelsen ansett samma anordning böra vidtagas som år 1934. Sålunda

skulle hjälpåtgärden endast avse anstånd med amortering, under det

att ränta borde erläggas i vanlig ordning. Anstånd skulle icke lämnas generellt

utan efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall. Uppskov

syntes böra lämnas helt eller delvis med amorteringar, som förfallit eller förfölle

under tiden 1 januari 1940—30 juni 1941, och utsträckas att gälla ett

och ett halvt år efter utgången av den eljest bestämda amorteringstiden. Anstånd

med amorteringarna syntes lämpligen böra efter ansökan av låneförmedlare

beviljas av den myndighet, som beviljat lånen, under villkor att låneförmedlaren

i sin tur lämnade låntagare motsvarande lättnad.

Det föreliggande förslaget om en tillfällig lindring i vissa fall av lånevillkoren

för fiskerilån synes vara väl motiverat med hänsyn till det ekonomiska

läge, vari en stor del av fiskarbefolkningen befinner sig till följd av den

avspärrning av fiskevattnen, vilken föranletts av osedvanliga klimatförhållanden

ävensom av exceptionella internationella förhållanden. Även i fråga

örn den närmare utformningen av hjälpåtgärden kan jag ansluta mig till

lantbruksstyrelsens förslag.

Därest den vidare utvecklingen på fiskerinäringens område skulle giva anledning

därtill, torde sedermera böra övervägas, om och på vad sätt den nu

föreslagna temporära lindringen i återbetalningen av lån från fiskerilånefonden

bör medföra verkningar av mera bestående art beträffande löpande lån.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I sådant fall synes bland annat böra komma under bedömande frågan huruvida

en förlängning av amorteringstiden bör komma till stånd jämte en sådan

jämkning av lånevillkoren i övrigt, att den årliga summan av ränta och

amortering icke blir nämnvärt större än som kunnat beräknas vid lånets tagande.

För den nu föreslagna anordningens genomförande erfordras riksdagens

samtycke. Sedan riksdagen beslutat i frågan, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Proposition i ämnet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tid gått till ända.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå liksdagen medgiva,

att uppskov med erläggande av amorteringar å lån från

fiskerilånefonden må kunna beviljas i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig tillstyrkt förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

407832. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ;proposition angående uppskov med amorteringar å lån från fiskerilånefonden. a1 i texten
  2. JoU 1940:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående uppskov med amorteringar å lån från fiskerilånefonden. s. 6 i texten