Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för lagring av brännoljor för jordbrukets behov

1940-05-03 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:263, Angående åtgärder för lagring av brännoljor för jordbrukets behov

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

1

Nr 263.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder för

lagring av brännoljor för jordbrukets behov; given

Stockholms slott den 3 maj 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

.4. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö,

Efter gemensam beredning med cheferna för finans-, handels- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet

Pehrsson-Bramstorp:

Enligt förordningen den 10 juni 1938 (nr 367) angående handel med vissa

mineraloljor åligger det den, som för försäljning i oförändrat skick till

avnämare inom riket från utrikes ort inför olja, att, i den mån Kungl. Maj:t

därom förordnar, vid envar tid under året hålla lager av olja inom riket,

motsvarande viss procent av den myckenhet, han av dylik olja under nästföregående

kalenderår försålt till avnämare inom riket. Liknande bestämmelser

gälla beträffande råolja, som inom landet raffineras, samt för inhemska

raffinadprodukter.

Med stöd av ovannämnda förordning har Kungl. Maj:t dels i kungörelse

den 30 juni 1938 (nr 477) bestämt lagringsprocenten för tiden från och med

den 1 januari 1939 till och med den 30 juni 1939 till tio och för tiden efter

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 263.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

sistnämnda dag till tjugu, dels i kungörelse den 12 maj 1939 (nr 162) bestämt

lagringsprocenten för tiden efter den 30 juni 1940 till tjugufem. Sistnämnda

förordnande gäller för lager av bensin, fotogen samt motor- och

pannbrännolja, medan för lagring av nath- olja (crude oil) fortfarande gäller

det i kungörelsen den 30 juni 1938 fastställda procenttalet tjugu.

Vid 1938 års riksdags behandling av förevarande ärende (prop. nr

233; r. skr. nr 10, 228 och 348) räknade man med att uppnå en upplagring,

motsvarande minst 30 % av årsförbrukningen i riket. Då de för en dylik

lagring tillgängliga cisternanläggningarna icke voro tillräckliga, framträdde

behov av nya lagringsutrymmen. För tillgodoseende av detta förordade

Kungl. Majit främst lagring i plåtcisterner, förvarade i utsprängda hålrum

i berg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen dels under

tionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 20 000 kronor till Försöksverksamhet

beträffande oljelagring, dels såsom kapitalinvestering i fonden för

förlag till statsverket ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor till Försöksanläggningar

för oljelagring. 1938 års riksdag upptog vidare å beredskapsstat

för budgetåret 1938/39 tvenne förskottsanslag å sammanlagt 4 000 000

kronor till bombsäkra utrymmen.

I riksstaten för budgetåret 1939/40 ha upptagits (r. skr. nr 47) tvenne mot

sistnämnda förskottsanslag svarande reservationsanslag av sålunda tillhopa

4 000 000 kronor. Vidare lia å beredskapsstat för samma budgetår upptagits

tvenne förskottsanslag till ett sammanlagt belopp av 6 000 000 kronor

till sprängningsarbeten och cisternanläggningar för oljelagring. Å tilläggsstat

I till riksstaten å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,

anvisade 1939 års urtima riksdag (skr. nr 37) dels till Sprängningsarbeten

lii. m. för oljelagring ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor, dels till

Cisternanläggningar för oljelagring ett reservationsanslag av 600 000 kronor,

dels ock till Anläggningar för oljelagring ovan jord ett reservationsanslag

av 8 000 000 kronor. 1940 års riksdag har för sistberörda ändamål anvisat

ytterligare 1 000 000 kronor.

De av riksdagen godkända grunderna för bestridande av kostnaderna för

ifrågavarande anläggningar innefatta i huvudsak följande.

Kostnaderna för utsprängning av erforderliga lagringsrum åvila helt statsverket.

Anslaget till sprängningsarbeten kan ej blott användas för utförande

av dylika arbeten i statlig regi utan även för utlämnande av bidrag åt kommuner

eller enskilda, vilka önska komma i åtnjutande därav för arbeten av

ifrågavarande slag. Beträffande cisterner gälla såväl för bombsäkra anläggningar

som för anläggningar ovan jord särskilda regler. I de fall, då staten är

ägare eller innehavare av den mark, å vilken anläggningen skall uppföras, ombesörjes

anskaffandet av cisternerna och deras iordningställande av staten genom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg. Upplåtas de färdiga anläggningarna

åt enskilda företag, skola dessa erlägga hyra, så beräknad att

skälig förräntning av de i anläggningen investerade medlen erhålles. Vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

3

uthyrning av underjordiska cisternanläggningar beräknas hyran allenast

med hänsyn till kostnaderna för motsvarande cisterner ovan jord. I de fall,

då cisternerna begagnas av enskilda företag, som själva äga eller innehava

den mark, varå cisternerna uppföras, får arbetet utföras genom vederbörande

företags egen försorg, varvid amorteringslån av statsanslag må lämnas

mot skälig ränta. Underhållet av cisternerna skola de företag svara

för, som begagna sig av desamma.

Till främjande av en ökad enskild lagring av brännoljor för jordbrukets

behov ha särskilda åtgärder vidtagits. Sålunda har 1939 års lagtima riksdag

(skr. nr 255) godkänt, att avtal angående lagring av brännoljor för jordbrukares

behov finge träffas i huvudsaklig överensstämmelse med vad i

statsrådsprotokollet för den 31 mars 1939 (prop. nr 251) föreslagits.

Berörda avtal avse att genom Svenska lantmännens riksförbunds försorg

skall lagras dels vid vissa lagercentraler och dels hos enskilda jordbrukare

förråd av fotogen eller annan brännolja för traktormotorer eller andra motorer

tillhörande de till avtalen anslutna jordbrukarna och avsedda att användas

vid deras jordbruk. Kostnaderna för såväl lagringsåtgärderna som

anskaffande av lagren skola bestridas av riksförbundet eller de till avtalen

anslutna föreningar eller enskilda personer. Staten å sin sida garanterar

enligt avtalen att, i händelse av beslag eller annat statligt förfogande

över dylikt brännoljelager, de i avtalen avsedda förråden intill en myckenhet

av 8 000 liter per med avtalet avsedd explosionsmotor i första hand skola

få användas i respektive lagerdeltagares jordbruk. Endast örn landets intresse

så oundgängligen fordrar, skall staten äga att helt eller delvis förfoga över

nämnda förråd för annans räkning än lagerdeltagarnas. I så fall skola emellertid

dessa vara berättigade till ersättning dels för lagringskostnaderna, beräknad

efter 1,5 öre per liter och år från den tidpunkt lagerdeltagaren anslutit

sig till lagringen, för den kvantitet som tagits i anspråk, dels ock för

själva varan efter gällande marknadspris, dock minst marknadspriset vid

inköpstillfället. Avtalen äro avsedda att gälla till den 1 januari 1945 och

skola, därest uppsägning icke sker, förlängas för fem år för varje gång.

Kontrollen över den lagringsverksamliet, varom här är fråga, handliaves

av statens reservförrådsnämnd.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 56) i ämnet framförde jordbruksutskottet

vissa önskemål i fråga örn lagringen av brännoljor hos jordbrukare.

Utskottet anförde härom, att det förefölle utskottet ovisst, huruvida

den föreslagna oljelagringen skulle få tillräcklig anslutning, därest finansieringen

av densamma helt skulle påvila jordbrukarna. På grund härav

och då det här i själva verket vore fråga örn ett viktigt statsintresse, nämligen

att jordbruksproduktionen skulle upprätthållas under en eventuellt

uppkommande kris, syntes det utskottet böra övervägas, örn ej för oljelagringens

mera allmänna genomförande ytterligare åtgärder erfordrades för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

att underlätta jordbrukarnas finansiering av lagringen. Dylika åtgärder

borde dock enligt utskottet icke ske under sådana villkor, att lagerdeltagarnas

rätt att vid kristillfälle behålla den lagrade varan därigenom minskades. Vad

beträffade den bidragsform, som föreslagits i en inom andra kammaren väckt

motion, nr 480, nämligen att ur anslaget för statlig lagerhållning skulle utlämnas

bidrag till tankanläggningar hos enskilda jordbrukare med intill

50 % av kostnaden, syntes det utskottet tveksamt, huruvida denna bidragsform

vore lämplig.

I skrivelse den 23 februari 1940 har statens livsmedelskommission, nied

överlämnande av en inom dess produktionsavdelning utarbetad promemoria

angående tryggandet av jordbrukets behov av bränn- och smörjoljor, hemställt,

att åtgärder i sådant syfte måtte vidtagas. För egen del har kommissionen

därvid anfört i huvudsak följande:

Kommissionen, som förutsatte, att möjligheterna att på annan väg, främst

genom förmedling av den normala handelns organ, åstadkomma en lagring av

drivmedel för jordbrukets behov i annan ordning komme under omprövning,

ville förorda, att därjämte i första hand, efter den ytterligare utredning, som

kunde anses erforderlig, medel anvisades till anskaffande för statens räkning

av 20 stora cisterner, var och en rymmande 1 000 kbm, för ifrågavarande

lagring. Kostnaderna härför hade beräknats till 60 000 kronor för

komplett cisternanläggning eller tillhopa 1 200 000 kronor.

Därjämte ansåge sig kommissionen böra föreslå sådant tillägg till 1939

års lagtima riksdags beslut angående lagring av brännoljor hos jordbrukare,

att lagerhållarna utöver därigenom tillförsäkrade fördelar antingen

kunde erhålla bidrag av statsmedel med intill 50 % av totala anläggningskostnaden

för mindre cisternanläggningar vid de enskilda jordbruken eller

inom arbetsblocken eller ock möjligheter att hyra av staten anskaffade dylika

cisterner. Erforderligt anslag, beräknat efter 50 % av totala anläggningskostnaden,

kunde uppskattas till cirka 1 200 000 kronor för 2 000

cisternanläggningar. Skulle det anses lämpligare att utlämna cisterner till

lagerhållare mot viss årshyra enligt sistnämnda alternativ, ökades medelsbehovet

för samma antal anläggningar till cirka 2 000 000 kronor.

Den av livsmedelskommissionen överlämnade promemorian har i huvudsak

följande innehåll:

För att motverka följderna av en utav mobilisering förorsakad brist på

mänsklig arbetskraft och dragare vid jordbruket måste åtgärder vidtagas

i syfte att underlätta en ökad användning av tillgängliga jordbruksmaskiner.

En av de första förutsättningarna härför vore att behovet av bränn- och

smörjoljor till jordbrukets traktorer, dragbilar och stationära motorer bleve

säkrat.

Huru stor del av landets totala förbrukning av motorfotogen, som komme

på jordbrukets del, kunde icke avgöras, förrän resultatet av pågående inventering

förelåge färdigt. Att den ojämförligt största delen använts till jordbrukstraktorer

eller andra motorer inom jordbruket vore emellertid ställt

utom allt tvivel och framginge för övrigt av kommissionens approximativa

beräkningar. Om ännu större knapphet på arbetskraft vid jordbruket skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 263.

5

uppstå under 1940 än vad tidigare varit fallet, komme sannolikt behovet

av motorfotogen att öka högst avsevärt.

Nuvarande lagringsmöjligheter vore icke av den storlek, att lagren av

brännoljor kunde ökas i önskvärd omfattning, varför större lagringsutrymmen

måste skapas. Därvid borde hänsyn tagas till, att lagren erhölle så

stor spridning som möjligt, vilket enklast kunde åstadkommas genom lagring

hos jordbrukarna. Försök hade redan gjorts att åstadkomma beredskapslagring

av motorbränsle hos enskilda jordbrukare genom avtalet den

8 juli 1939 mellan staten och Svenska lantmännens riksförbund örn lagring

av brännoljor för jordbrukets behov. Med stöd av detta avtal hade Svenska

lantmännens riksförbund under sommaren 1939 igångsatt propaganda för

lagring av brännoljor hos jordbrukarna. För alt samtidigt begränsa kostnaderna

för cisternanläggningar, vilka enligt avtalet skulle bekostas av lagerkällaren,

hade riksförbundet beställt 300 cisterner från utlandet till betydligt

lägre pris än det, till vilket dylika cisterner kunde erhållas i Sverige.

Endast en mindre del av dessa cisterner hade emellertid hunnit inkomma

före krigsutbrottet, och därefter hade leveranserna blivit mycket fördröjda.

Sålunda hade endast 148 cisterner inkommit, men vederbörande leverantör

ansåge sig så småningom kunna fullgöra leveranserna. Även om samtliga

300 cisterner i sinom tid inkomme till landet ökades därigenom icke lagringsmöjligheterna

i önskvärd grad, emedan endast en relativt obetydlig del

av årsbehovet skulle kunna lagras i desamma. Åtgärder borde därför vidtagas

i syfte att med det snaraste tillverka dylika cisterner i större omfattning

än hittills inom landet. Kostnaderna för de svenska cisternerna vore

emellertid betydligt högre än för de utländska, varför de i sagda avtal tillförsäkrade

fördelarna med lagringen icke vore till fyllest för att åstadkomma

önskvärt intresse härför bland jordbrukarna.

Som förut nämnts, vore priset på de svenska cisternerna avsevärt högre

än för de utländska och därjämte hade priset på olja ökat högst avsevärt,

sedan frågan behandlades i riksdagen våren 1939, varför ekonomiskt stöd

åt lagerhållarna för närvarande vore betydligt mera av behovet påkallat än

tidigare.

Enligt gjorda beräkningar vore kostnaderna för anläggning av cisterner

utav svensk tillverkning oell inköp av motorfotogen i februari 1940 omkring

53 % högre än i augusti 1939. Därvid vore emellertid att märka, att priset

på de utländska cisternerna visserligen endast stigit obetydligt, men då leveranserna

från utlandet linder rådande förhållanden, såsom av det föregående

framginge, vöre mycket osäkra, borde man icke räkna med att kunna erhålla

flera cisterner därifrån än de redan beordrade.

Med hänsyn till den förut påpekade utomordentliga betydelsen av att

jordbrukets behov utav brännoljor tillgodosåges under alla förhållanden, syntes

åtgärder med det snaraste böra vidtagas från statens och enskildas sida i

syfte att skapa lagringsmöjligheter och anskaffa erforderliga kvantiteter

olja av i första hand motorfotogen. Dylik lagring borde ske dels hos de enskilda

jordbrukarna eller arbetsblocken, dels i större depåer i olika delar av

landet. Visserligen lunnes åtskilliga större cisternanläggningar för här ifrågavarande

ändamål i handelns iigo, men dessa vore icke lill fyllest för lagring

av så stora kvantiteter motorfotogen och råolja (solarolja), som här förutsattes.

Då dessa anläggningar därjämte ofta vore placerade i importstäderna

kunde svårigheter uppstå med distributionen ut till de olika orterna vid

mobilisering. Dessutom vore dylika lager i hamnstäderna mera utsatta för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

förstörelse från en eventuell fiendes sida. Därför borde vid sidan av redan

förefintliga lagerutrymmen skapas nya lagercentraler på lämpliga platser

inom eller i närheten av större förbrukningscentra. Kostnaderna för anläggning

av dessa centraler syntes helt böra bestridas med statsmedel. Beträffande

behovet av medel för ifrågavarande ändamål kunde hänvisas till av

Svenska lantmännens riksförbund utförda beräkningar och upprättade kalkyler.

Riksförbundet hade räknat med färdigställande av 20 cisterner vardera

rymmande 1 000 kbm, alltså lagringsutrymmen för tillhopa 20 000

kbm. De av Svenska lantmännens riksförbund framlagda kalkylerna borde

emellertid underkastas ytterligare granskning av därför lämplig myndighet.

Därjämte borde frågan, om staten skulle sköta lagring och försäljning av

oljorna vid ifrågavarande lagercentraler i egen regi, eller om desamma borde

på vissa villkor uthyras till exempelvis Svenska lantmännens riksförbund,

underkastas särskild prövning.

Vid sidan av ovannämnda större lagercentraler borde, som förut nämnts,

även åstadkommas ökade lagringsmöjligheter hos de enskilda jordbrukarna.

Även för detta ändamål erfordrades ekonomiskt stöd från statens sida för

uppnående av önskvärt resultat. Ett dylikt stöd syntes uteslutande böra

beröra kostnaderna för anskaffning och anläggning av oljecisterner. Däremot

borde jordbrukarna själva bekosta oljan och samtidigt erhålla i ovannämnda

avtal lämnad garanti beträffande dispositionen därav och ersättning, därest

staten skulle nödgas förfoga över densamma.

Att lämpligt avväga ifrågavarande stöd vore emellertid förenat med betydande

svårigheter. Man kunde dock genom vissa kalkyler visa vilka kapitalinvesteringar,

som erfordrades för lagringen under olika förutsättningar.

Genom inköp på en gång av en större kvantitet olja hade jordbrukarna i

augusti 1939 kunnat erhålla denna för 9 öre i stället för 11 öre per liter för

mindre partier och därigenom göra en nettovinst på 24 kronor per år på lagring

av 10 000 liter fotogen i cisterner av utländskt ursprung. Emellertid hade

denna vinstmöjlighet tydligen varit för obetydlig i förhållande till kapitalutlägget

för att stimulera intresset. Sedermera hade priset på oljan stigit, varjämte

anläggningskostnaderna för cisterner av svensk tillverkning vore betydligt

högre än för utländska sådana. Enligt en i februari 1940 inom Svenska

lantmännens riksförbund uppgjord kalkyl över kostnaderna för lagring i

cisterner av svensk tillverkning hade man erhållit följande resultat:

Kr.

1 cistern å 10 000 liter komplett på platsen .... 1 400: —

Omkostnader.

4 % ränta ................................ 56: —

10 % amortering .......................... 140: —

4 % ränta på 10 000 liter motorfotogen å 15 öre

per liter............................. 60: —

Summa omkostnader 256: —

Avgår 2 öre per liter i rabatt ................ 200: —

Förlust ................................... 56: —

För närvarande skulle det alltså vara förenat med en direkt årlig förlust

att företaga dylik lagring av brännoljor.

Örn man däremot räknade med, att staten lämnade ett bidrag till cistern
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

7

anläggningar på 50 % av totalkostnaden härför i likhet med förslag i motion

i andra kammaren nr 480 till 1939 års lagtima riksdag, kunde man beräkna

att lagerhållaren finge vidkännas följande kostnader:

Kr.

1 cistern å 10 000 liter komplett............... 700: —

Omkostnader.

4 % ränta ................................. 28: -—

10 % amortering ............................ 70: —

4 % ränta på 10 000 liter motorfotogen å 15 öre

per liter .............................. 60: —

Summa omkostnader per år 158: -—

Avgår 2 öre per liter i rabatt.................. 200: —

Vinst ...................................... 42:—

I detta fall skulle vederbörande jordbrukare kunna räkna med en vinst på

42 kronor per år. Denna vinst vore obetydligt större än den, man räknade

med i augusti 1939, men man kunde förvänta, att statsbidraget som sådant

kunde verka i någon mån stimulerande på intresset för lagring av brännoljor.

Därtill komme, att jordbrukarna under nuvarande förhållanden sannolikt

insåge betydelsen av dylik lagring i avsevärt högre grad, än vad fallet hade

varit före krigsutbrottet. Erforderligt statsbidrag för denna form av lagring

utav drivmedel syntes därför kunna begränsas till 50 % av totala anläggningskostnaden.

Med hänsyn till svårigheterna att från utlandet erhålla de redan beställda

300 cisternerna, borde man, som nämnts, för närvarande knappast räkna

med att från nämnda land kunna inom rimlig tid erhålla leveranser därutöver.

Man kunde därför endast kalkylera med de svenska företagens möjligheter

att tillverka cisterner. Enligt en av Svenska lantmännens riksförbund

gjord undersökning av tillverkningskapaciteten hos de ledande företagen

på nämnda område borde man kunna räkna med en inhemsk tillverkning

under innevarande år av sammanlagt omkring 2 000 dylika cisterner.

Detta antal borde med det snaraste beställas i två storlekar, nämligen med en

rymd av 5 000 respektive 10 000 liter, ungefär hälften utav vartdera slaget.

Kostnaderna för staten, beräknade efter ett statsbidrag på 50 % av totala

anläggningskostnaden, framginge av följande sammanställning:

Antal cisterner

Pris per

cistern

komplett

kr.

Därav att

bestridas av

kr

statsmedel

vederbörande

jordbrukare

1 000 å 10 000 liter..............

1 400

1 400 000

700 000

700 000

1 000 å 5 000 » ..............

945

945 000

472 500

472 500

Summa kronor

1 172 500

1 172 500

Skulle, trots allt, icke tillräckligt intresse förefinnas bland jordbrukarna

för anskaffande av cisternanläggning, borde övervägas, huruvida icke staten

helt skulle kunna bekosta själva cisternerna för att sedan mot en viss årlig

hyra ställa dem lill jordbrukarnas förfogande. Utgifterna för lagerhållarna

skulle i så fall begränsas till kostnaderna för erforderlig gjutning och arma
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition nr 263.

tur m. m. Antoge man, att sammanlagt 2 000 cisterner beställdes, skulle kostnaderna

för staten uppgå till sammanlagt i runt tal 2 miljoner kronor, beräknade

enligt följande kalkyl:

Antal cisterner

1 000 å 10 000 liter

1 000 å 5 000 »

Pris per

cistern

Totalkostnad

kr kr

1 200 1 200 000

745 745 000

Summa kronor 1 945 000

Efter leverans av samtliga förenämnda såväl svenska som utländska cisterner

skulle jordbrukarna disponera sammanlagt 2 300 sådana. Av dessa kunde

ungefär hälften beräknas rymma 5 000 liter olja och den andra hälften

10 000 liter. Sammanlagt skulle alltså 17 250 kbm, motsvarande cirka 13 800

ton brännoljor kunna lagras i dessa cisterner. Därutöver kunde ganska betydande

kvantiteter olja lagras på fat. Denna form för lagring vore av stor betydelse

särskilt för det mindre jordbruket, som oftast icke kunde bära de med

cisternanläggning förenade kostnaderna. Det torde därför kunna beräknas, att

hos jordbrukare skulle i cisterner och på fat kunna lagras sammanlagt omkring

25 000 ton brännoljor. Medräknades även lagringskapaciteten hos de

föreslagna större cisternanläggningarna, skulle, örn här ifrågavarande åtgärder

vidtoges, lagringsutrymmen kunna skapas för lagring av över 40 000

ton brännoljor för jordbrukets behov. Resterande del av årsbehovet skulle

sannolikt kunna rymmas i redan förefintliga cisternanläggningar hos den

privata handeln.

Frågan om ökad lagring av brännoljor hos jordbrukare har även upptagits

till behandling inom statens reserv]örrådsnåmnd. I skrivelse den 29

februari 1940 har nämnden sålunda anmält, att nämnden avsåge att träda

i förbindelse med hushållningssällskapen med förslag att åstadkomma lagring

efter i huvudsak de principer, vilka läge till grund för den lagerhållning,

som av flertalet vägstyrelser i landet ombesörjdes för nämndens räkning.

Dessa principer ginge i korthet ut på att nämnden ombesörjde anskaffning

av cisterner, bidroge med 40 % av anskaffningskostnaden samt

sörjde för inköp av den till lagring avsedda varan, medan lagerhållaren

hade att svara för 60 % av kostnaden för cisternernas anskaffning jämte

frakt- och nedläggningskostnad ävensom för erforderlig omsättning av lagret.

Vid den lagring av motorbränsle hos enskilda större jordbrukare eller

jordbrukargrupper, som avsåges komma till stånd enligt nu nämnda principer,

vöre det av kostnadsskäl och även ur andra synpunkter av vikt att

tillse, att lagren icke splittrades i alltför obetydliga partier. Nämnden hade

därför tänkt sig att avtal om lagring i varje särskilt fall icke borde understiga

10 kubikmeter.

Efter remisser ha yttranden avgivits över livsmedelskommissionens framställning,

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 21 mars 1940 samt, över

kommissionens och reservförrådsnämndens särskilda skrivelser, — efter

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 263. 9

bensin- och oljenämndens hörande — av statens industrikommission den

20 mars 1940.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sitt yttrande berört i ärendet förebragta

kostnads- och driftskalkyler samt förefintliga möjligheter att under

nuvarande förhållanden anskaffa de ifrågasatta lagringskostnaderna. Styrelsen

har härom i huvudsak anfört följande:

Den genomsnittliga kostnaden för var och en av de större cisternanläggningarna

om 1 000 kbm hade beräknats till 60 000 kronor för komplett anläggning.

Detta belopp vore med nuvarande prisläge för lågt, därest anläggningarna

med avseende på kvalitet skulle motsvara i allmänhet tilllämpade

fordringar. Kostnaden för själva cisternen med grund borde ej

beräknas lägre än 45 000 kronor. Den för rörledningen upptagna kostnaden

förutsatte ett med avseende på kommunikationsförbindelser (närhet till kaj

respektive järnväg och väg) synnerligen gynnsamt fall, varmed man endast

sällan skulle kunna räkna. Såsom medelvärde vore nämnda kostnad därför

med all säkerhet för låg. Å andra sidan borde en enklare och billigare plattform

för fatupplag vara tillfyllest än den, som syntes hava avsetts med

för denna post upptaget belopp. Ventiler och pumpar syntes ej hava medtagits

i kostnadskalkylen. Detsamma gällde målning av cisternen ävensom

tillfartsväg och körplan. Slutligen måste man räkna med en viss tomtkostnad.

Enär de lokala förhållandena (grundens beskaffenhet, kommunikationsförbindelser

m. m.) varierade betydligt, vore det vanskligt att utan tillgång

till närmare uppgifter beträffande de för anläggningarna ifrågasatta platserna

göra en mera exakt kostnadsberäkning. Med hänsyn till vad förut

anförts syntes den till 60 000 kronor beräknade kostnaden dock böra ökas

med 20—25 %. Kostnaden för 20 anläggningar av ifrågavarande slag borde

sålunda beräknas utgöra 1 440 000—1 500 000 kronor. Härvid räknade styrelsen

med material av svensk tillverkning. Vid användning av utländskt

material kunde grundkostnaden möjligen ställa sig lägre. Med tillägg för

frakt- och tullkostnader i det senare fallet syntes kostnadsskillnaden emellertid

bliva relativt liten.

Under rubriken »Allmänna kostnader» för en cisternanläggning örn 1 000

kbm hade förutom ränta å anläggningskapitalet samt avskrivning upptagits

en post, benämnd »Extra distributionskostnader», med 3 000 kronor.

Benämningen av sistnämnda post vore oklar; det upptagna beloppet

av 3 000 kronor syntes emellertid väl motsvara de rena driftkostnaderna,

exklusive försäkringar, under ett år. Härutöver tillkomme dock underhållskostnaderna,

vilka borde beräknas till 3 000 kronor per anläggning och år.

De för lagring hos de enskilda jordbrukarna ifrågasatta mindre cisternerna

hade beräknats kosta 1 200 kronor för en 10 kbm cistern och 745

kronor för en 5 kbm cistern. Dessa kostnader avsåge enbart anskaffning

av cisternerna, alltså ej erforderliga anordningar för vederbörande lagerplatser,

vilka senare hade avsetts att bekostas av respektive lagerkällare

själva.

Enligt ett av en svensk leverantör i mars 1940 avgivet anbud utgjorde

kostnaderna för 10 och 5 kbm cisterner 1 100 respektive 800 kronor.

Detta anbud kunde under nuvarande förhållanden ingalunda anses högt.

Anskaffandet av det antal cisterner, som hade ifrågasatts, nämligen 2 000,

förutsatte emellertid, att tillverkningen därav fördelades på ett betydande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

antal verkstäder, däribland ett flertal mindre sådana. Priserna bomme därvid

säkerligen att i många fall ställa sig högre än enligt nämnda anbud.

Därjämte tillkomme kostnaderna för armatur m. m., som lämpligen borde

levereras i samband med cisternerna. Kostnaderna för 10 och 5 kbm cisterner

borde därför ej beräknas lägre än 1 200 kronor respektive 900 kronor.

För 1 000 cisterner av vartdera slaget skulle den sammanlagda kostnaden

sålunda bliva 2 100 000 kronor.

Beträffande möjligheten av att inom rimlig tid anskaffa de ifrågasatta

skilda slagen av cisterner borde beaktas, att härvid ifrågakommande verkstäders

leveransförmåga för närvarande i allmänhet redan vore hårt tagen

i anspråk. Beställningar på bl. a. ett betydande antal cisterner till anläggningar,

som utfördes genom statens försorg, hade sålunda redan placerats

hos ett flertal verkstäder. Enligt genom styrelsen verkställd undersökning

vore det dock möjligt att anskaffa det 20-tal cisterner örn 1 000 kbm,

som här hade ifrågasatts, inom en tid av omkring 6 månader, räknat från

den tid, då eventuell beställning gjordes. Anskaffandet av hela antalet

mindre cisterner (2 000 st.) skulle däremot ställa sig svårare. Leveransen

därav finge i nuvarande läge sannolikt fördelas utöver en tid av 11L år.

Bensin- och oljenämnden har i förutberörda yttrande till industrikommissionen

den 13 mars 1940 bland annat anfört följande:

För tillgodoseende av önskemålet örn en ständig lagerhållning av motorfotogen,

motsvarande jordbrukets årsbehov, erfordrades nytt lagringsutrymme

med en sammanlagd kapacitet av åtminstone 20 000 kbm. Detta kunde

ske genom

1) konsumentlagring — cisterner om 5 å 10 kbm hos enskilda större förbrukare

eller intill 100 kbm hos lokala förbrukarsammanslutningar;

2) mellanhandslagring — cisterner å förslagsvis 1 000 kbm hos en eller

flera rikssammanslutningar;

3) importörlagring — cisterner örn 1 å 2 000 kbm eller mera som utbyggnad

till oljebolagens befintliga lagrings- och distributionsorganisation.

Även en kombination av ovanstående alternativ kunde komma i fråga.

Bensin- och oljenämnden hade redan tidigare framhållit den stora betydelsen

av ökad lagringskapacitet hos förbrukarna, önskvärt vore, att

dessa beredde sig möjlighet lagra minst 40 % av årsbehovet, varigenom

man skulle kunna minska faran för skadegörelse från luften och motverka

distributionssvårigheterna vid krig eller andra utomordentliga förhållanden.

Härför kunde fat endast i mycket begränsad utsträckning komma till användning,

och lagringen måste sålunda främst ske i cisterner. Erfarenheterna

från tidigare försök att ordna cisternlagring hos lantbrukarna gåve

emellertid vid handen, att en sådan anordning mötts med ytterst ringa förståelse

från förbrukarnas sida. Med nuvarande prisläge på cisterner och

fotogen syntes detta alternativ icke vara möjligt att realisera i någon större

utsträckning inom rimlig tid och icke heller utan mycket betydande stöd

från staten.

Det av livsmedelskommissionen framförda förslaget om mellanhandslagring

i ett 20-tal cisterner å 1 000 kbm under förvaltning av Svenska lantmännens

riksförbund innebure, då förbundet icke vore importör eller tillverkare,

tillskapandet av ett nytt led i distributionsapparaten, som visserligen

med hänsyn till riksförbundets karaktär av intresseorganisation kunde medföra

vissa fördelar för konsumenterna men som även kunde hava mindre

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

11

önskvärda konsekvenser i fråga om fördyrade distributionskostnader. En

ny distributionsorganisation måste nämligen då uppbyggas, och detta kunde

knappast vara att förorda, enär den nuvarande vore mer än tillräcklig för

behovens tillgodoseende. Denna fråga berördes icke alls i riksförbundets utredning.

Som framginge av denna, skulle redan anläggningarnas utbyggnad

kräva betydande bidrag från staten för att rörelsen över huvud skulle kunna

gå ihop. Örn meningen vore — vilket åtminstone indirekt kunde utläsas ur

skrivelsen — att cisternanläggningarna skulle helt bekostas och avgiftsfritt

ställas till förfogande av staten för att därigenom bereda möjlighet till jämvikt

i anläggningarnas budget, funne sig nämnden nödsakad bestämt avstyrka

en sådan anordning. Då andra företagare, som fått statliga anläggningar

åt sig upplåtna, måste erlägga hyra, skulle det innebära en direkt

subvention åt en konkurrent, om riksförbundet befriades från hyra m. m.

Det undandroge sig nämndens bedömande, huruvida Svenska lantmännens

riksförbund hade förutsättningar och lämpligen borde åtaga sig den

betydande arbetsuppgift och ekonomiska risk, som den med lagringen sammanhängande

distributions- och affärsrörelsen innebure, och om det vore

möiligt att inom rimlig tid komma till en från olika synpunkter godtagbar

uppgörelse mellan riksförbundet och statsmakterna. En utredning i berörda

hänseende, omfattande hela detta försörjnings- och distributionsproblem,

måste givetvis utföras, innan det bleve möjligt att taga ställning till

detta alternativ. Härvid måste också undersökas, i vad mån den ifrågasatta

anordningen komme att öka den verkliga lagringskvantiteten.

Det tredje alternativet, en utbyggnad av oljebolagens lagringskapacitet,

vore utan tvekan den enklaste och snabbaste vägen att åstadkomma den

aktuella och brådskande lagerökningen. De ekonomiska förhållandena syntes

kunna ordnas efter samma linjer, som vore tänkta i fråga om de under

byggnad varande bensincisternerna, och lagerökningen skulle kunna tryggas

genom höjande av den författningsenliga lagringsskyldigheten. Den

erforderliga utredningen om cisternernas storlek och placering vore möjlig

att åstadkomma på kort tid.

Med hänsyn till behovet av snabb handling i ifrågavarande angelägenhet

ville bensin- och oljenämnden tillstyrka:

1) att 1 200 000 kronor ställdes till förfogande för byggande av cisterner

för 20 000 kbm motorfotogen, att uthyras till importörer, att lagringsskyldigheten

beträffande motorfotogen i sammanhang härmed höjdes och att för

anläggningarnas tillkomst erforderliga utredningar och åtgärder omedelbart

uppdroges åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i samråd med bensin- och

oljenämnden;

2) att ett förslagsanslag av högst 1 200 000 kronor ställdes till reservförrådsnämndens

förfogande som bidrag för ökad konsumentlagring, och att

härför erforderliga utredningar uppdroges åt reservförrådsnämnden i samråd

med bensin- och oljenämnden.

För egen del har industrikommissionen i skrivelsen den 20 mars 1940

anfört i huvudsak följande:

Den ökade lagring av oljor för jordbrukets behov, som helt visst vore av

behovet starkt påkallad, syntes kunna vinnas genom fullföljande av den

påbörjade lagringen hos konsumenterna, därest medel till bidrag ställdes till

förfogande eller andra lättnader bereddes lagerhållarna. Denna form för

lagring vore också med hänsyn till skydd mot förstörelse och ur distribu
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

Departe
mentschefen.

tionssynpunkt särskilt lämplig. Understödet borde emellertid — såsom riksdagens

jordbruksutskott uttalat (utlåtande nr 56 vid 1939 års lagtima riksdag)

— lämnas på sådana villkor, att lagerdeltagarnas rätt att vid kristillfälle

behålla den lagrade varan icke därigenom minskades. Dylik konsumentlagring

enligt nu gällande principer men med statsbidrag till anläggningskostnader

syntes vara att föredraga framför lagring för reservförrådsnämndens

räkning.

Emellertid syntes den föreslagna stödverksamheten för konsumentlagringen

icke kunna komma till stånd utan vidare utredning. Lagringen kunde

också bliva rätt tidskrävande. Det vore därför enligt industrikommissionens

mening angeläget, att, vid sidan av en utvidgad konsumentlagring, ett snabbare

lagringsförfarande kunde åstadkommas. Den av livsmedelskommissionen

ifrågasatta mellanhandslagringen syntes därvid icke kunna ifrågakomma,

enär denna lagring, såsom bensin- och oljenämnden framhållit, icke

kunde genomföras med mindre vissa ganska omfattande försörjnings- och

distributionsproblem närmare klarlagts. Kommissionen ansåge, att åtgärder

omedelbart borde vidtagas för ökad lagring av oljor hos importörerna

på sätt bensin- och oljenämnden föreslagit.

Med stöd av vad sålunda anförts har industrikommissionen tillstyrkt, att

bensin- och oljenämndens nyss anförda förslag bringas till utförande.

Den fortgående utvecklingen beträffande jordbrukets produktionsmetoder

har efter hand föranlett en ökad användning av mineraloljedrivna motorer

inom näringen. I den mån brist på arbetskraft inom jordbruket uppkommer,

skulle en sådan kunna motverkas genom ett intensivare utnyttjande

av tillgängliga motoriserade jordbruksmaskiner. I nuvarande läge

synes därför med hänsyn till jordbrukets betydelse för landets folkförsörjning

särskilt angeläget, att åtgärder vidtagas, så att näringens behov av

brännolja såvitt möjligt kan tillgodoses.

Såsom av det tidigare anförda framgår, har staten genom olika åtgärder

sökt öka lagerhållningen av mineraloljor inom landet. Föreskrifter ha sålunda

meddelats för importörer av olja att hålla vissa minimilager. Vidare

har staten genom att göra vissa utfästelser sökt intressera sammanslutningar

och enskilda företagare inom jordbruket att öka den normala lagerhållningen.

Slutligen ingå flytande bränslen av olika slag i de statliga reservförråden.

En förutsättning för ökad lagerhållning av brännoljor inom landet

har emellertid i viss utsträckning varit, att lämpliga lagerutrymmen tillskapats.

Även härvid lia åtgärder vidtagits av det allmänna. Genom statens

försorg äro sålunda lagerutrymmen, däribland åtskilliga bombsäkra, under

utbyggnad. Vissa av dem äro redan färdigställda.

Vid införandet av bestämmelser om minimilager räknade man med att

efter hand uppnå en lagring av 30 procent av årsomsättningen. Utbyggnadsprogrammet

för motsvarande ökning av lagerutrymmen upptog kostnader

för sprängningsarbeten och anskaffande av cisterner till ett samman
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 263.

13

lagt belopp av 20 000 000 kronor. Det uppgjorda programmet har icke medgivit,

att den lagerökning hos importörerna, som eftersträvats, ännu kunnat

uppnås. Ej heller har den till följd av avtalet mellan staten och Svenska

lantmännens riksförbund skedda lagerökningen nått den omfattning, som

skulle varit önskvärd. Enligt vad för mig uppgivits, har riksförbundet på

ett tidigt stadium gjort beställningar av erforderliga lagerbehållare hos utländska

leverantörer, som på grund av krigsförhållandena icke kunnat hålla

avtalade leveranstider. De cisterner som hittills levererats ha omedelbart

fyllts med brännolja. Några större kvantiteter ha emellertid icke kunnat

lagras på detta sätt. En ökning av lagerhållningen av brännolja för jordbrukets

behov synes därför önskvärd.

Möjligheterna att genom import uppnå en sådan ökning i lagerhållningen

äro för tillfället ytterst ovissa. Därest importmöjligheter skulle yppa sig,

är det likväl en angelägenhet av största vikt, att de kunna omedelbart tillvaratagas,

och statsmakterna böra därför enligt min mening vid planerandet

och ordnandet av lagerutrymmen för en ökad brännoljelagring för jordbrukets

behov tills vidare förfara, som om import i nödig omfattning alltjämt

vore öppen.

Såsom framhållits i den tidigare anförda, inom livsmedelskommissionen

utarbetade promemorian, äro importörfirmornas lageranläggningar sammanförda

till ett jämförelsevis ringa antal orter, varför svårigheter kunna uppstå

vid distributionen till konsumenterna under mobilisering. Även hänsynen

till sårbarheten i händelse av krig talar för att det vid sidan av redan förefintliga

lagerutrymmen skapas nya lagercentraler på lämpliga platser inom

eller i närheten av större jordbrukscentra. Vid sidan av dessa större lagercentraler

synas ökade lagerutrymmen böra tillskapas hos enskilda förbrukare,

samtidigt som intresset för lagerhållningen bör väckas genom att vissa

fördelar förenas med hållandet av konsumentlager i anordnade lagerutrymmen.

Behovet av lagercentraler har angivits till 20 cisterner, var och en rymmande

1 000 kubikmeter, alltså tillhopa 20 000 kubikmeter. Kostnaden för

dessa anläggningar skulle enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkningar

uppgå till i runt tal 1 500 000 kronor vid användning av svenskt

material.

Lagerhållningen i lagercentralerna har föreslagits skola handhavas antingen

av lantmannaorganisationer eller av importörerna. Båda dessa

kategorier av lagerhållare synas kunna komma i fråga, varjämte även .statens

reservförrådsnämnd i lämpliga fall bör deltaga i lagerhållningen. Frågan

örn vilken av dessa vägar, som bör beträdas, synes icke behöva vid varje tillfälle

lösas på samma sätt utan bör i stället göras till föremål för prövning

i särskilda fall. Tankanläggningarna böra vara statens egendom och uthyras

till enskilda eller sammanslutningar på sätt sker i fråga örn övriga lagerbehållare,

sorn anskaffats genom statsverkets försorg. Nu föreslagna an
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 263.

läggningar synas emellertid lämpligen böra å statens vägnar förvaltas av

reservförrådsnämnden.

Konsumentlagren böra finnas hos jordbrukarna själva och förvaras i

cisterner om 5 och 10 kubikmeters rymd. De hörda myndigheterna ha föreslagit,

att 1 000 cisterner av vartdera slaget anskaffas. Kostnaden härför

har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till 2 100 000 kronor.

Jag biträder förslaget även i denna del. Anskaffningen av cisternerna bör ombesörjas

av staten men det synes lämpligt att äganderätten till dessa, sedan

amortering skett genom erläggande av hyra, övergår till lagerhållarna. Tillsynen

över konsumentlagren av brännolja torde kunna utövas av livsmedelskommissionen

i samråd med bensin- och oljenämnden.

För att uppmuntra de enskilda jordbrukarna till sådan lagring, varom

här är fråga, bör staten lämna erforderligt stöd. Dylikt stöd synes numera

särskilt påkallat med hänsyn till de ökade kostnader, som äro förenade med

den planerade lagringen. Stödet synes kunna lämnas genom att viss ersättning

utgår för lagerhållningen eller ock att cisternerna utlämnas till lagerhållarna

till lägre priser än vad som motsvarar anskaffningskostnaderna.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

i detta avseende.

Kostnaderna för anskaffning av de olika cisternerna böra bestridas från

särskilt anslag å kapitalbudgeten. I den mån särskild ersättning finnes böra

utgå till de enskilda lagerhållarna för lagringen, torde kostnaderna härför

böra bestridas från det anslag till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder, varom förslag kommer att framläggas.

Av vikt är att åtgärder snarast kunna vidtagas för cisternernas anskaffande.

Jag utgår ifrån att för närvarande endast svenskt material i allmänhet

kommer att stå lill förfogande. Enligt vad som meddelats mig, måste den

kvantitet grovplåt, som åtgår till lagercisternerna, anses vara för svenska

förhållanden rätt stor. Vid fördelning på olika svenska verk och under förutsättning

att de erforderliga plåtleveranserna givas företräde framför inneliggande

civila beställningar men icke framför andra statliga leveranser, synes

man kunna räkna med en leveranstid av 1—2V2 månader. Tiden för

verkstadsarbetet med cisternernas sammansättning har icke kunnat närmare

angivas. Det förväntas emellertid, att verkstadsleveranserna, ehuru lämpligen

fördelade på ett flertal företag, komma att taga avsevärd tid.

För beräkning av erforderliga anslag för anskaffning av nu föreslagna

20 större och 2 000 mindre cisterner torde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

kalkyler böra ligga till grund. Kostnaderna skulle sålunda uppgå till sammanlagt

3 600 000 kronor. Detta belopp torde sålunda böra äskas under

fonden för förlag till statsverket. Frågan örn avskrivning av investeringen

anmäles senare av chefen för finansdepartementet.

Proposition i ärendet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 263.

15

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tiden gått till ända.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för lagring av brännoljor i enlighet med vad nu förordats,

dels ock till Bestridande av kostnader för inköp av brännoljecisterner

för jordbrukets behov å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden

för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 3 600 000.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan, förordnar Hans Majit

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Folke Ericson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för lagring av brännoljor för jordbrukets behov. a1 i texten
  2. JoU 1940:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för lagring av brännoljor för jordbrukets behov. s. 1 i texten