Sök i Ratio Lex

Angående vissa utökningar av arméorganisationen m. m

1940-05-17 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:275, Angående vissa utökningar av arméorganisationen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 275.

1

Nr 275.

Kungl. Maj;ts proposition till riksdagen angående vissa

utökningar av arméorganisationen m. mgiven Stockholms

slott den 17 maj 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 17 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, uppkommen fråga örn

vissa förändringar i arméns krigsorganisation och därmed sammanhängande

utökningar av fredsorganisationen samt anför därvid följande:

Den av 1936 års riksdag beslutade nya försvarsorganisationen innebar för

arméns vidkommande främst ett fastställande av en ny fredsorganisation.

Utgångspunkten för denna fredsorganisation var emellertid, såsom ock av

nämnda riksdags särskilda utskott i dess utlåtande nr 1 framhölls, en till sina

grunddrag angiven krigsorganisation, vars struktur det dock borde ankomma

på Kungl. Maj:t att efter förslag av vederbörliga militära myndigheter närmare

bestämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 275.

1175 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Den krigsorganisation för armén, till vilken 1936 års försvarsbeslut sålunda

syftade, har sedermera efter band blivit i sin helhet genomförd genom fastställande

av vederbörliga mobiliseringsplaner m. m.

Med föranledande av den senaste tidens utrikespolitiska händelseutveckling

hava inom försvars- och arméstaberna undersökningar vidtagits rörande

förutsättningarna för ett snabbt genomförande av en förstärkning av arméns

nuvarande krigsorganisation, gående ut på att i största möjliga grad utöka

antalet operativa enheter, att utöka eldkraftens relativa styrka inom de lägre

förbanden etc. Ett första utkast till en dylik ny krigsorganisation vid armén

innefattades i en av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter den 5 april

1940 till mig överlämnad promemoria i ämnet. I nämnda promemoria har

tämligen ingående redogjorts dels för de olika åtgärder i fråga örn krigsförbandens

inre organisation, som ansåges nödvändiga för ernående av den åsyftade

utvidgningen av antalet operativa enheter m. m., dels för sättet för tillgodoseende

av det därigenom ökade personalbehovet, dels ock för materielbehovet

och dess tillgodoseende. Vad särskilt personalbehovet beträffar, må

nämnas, att i promemorian räknades med att minst 400 nya officersbeställningar

på aktiv stat samt cirka 300 nya underofficersbeställningar skulle erfordras

under budgetåret 1940/41.

I en den 11 maj 1940 dagtecknacl skrivelse har överbefälhavaren sedermera

inkommit med framställning örn vidtagande av erforderliga åtgärder

för ett snabbt åstadkommande av den i förenämnda promemoria skisserade

förstärkningen av arméns krigsorganisation. Överbefälhavaren har därvid

föreslagit, att utvidgningen i fråga skulle ske etappvis under budgetåret

1940/41, därvid den första etappen skulle genomföras redan den 1 juli 1940.

Därvid intager emellertid luftvärnsartilleriet en särställning, i det att dess

föreslagna nya organisation delvis skulle fullbordas först under budgetåret

1941/42.

Beträffande den inverkan på fredsorganisationen, som ett genomförande

av den utökade krigsorganisationen skulle innebära, framhöll överbefälhavaren

i förenämnda promemoria, att fredsorganisationen icke avsåges skola ändras

annat än beträffande kadrernas storlek och i samband därmed stående åtgärder.

I sin skrivelse den 11 maj 1940 har överbefälhavaren återkommit till

de ökningar i de aktiva befälskadrerna m. m., som vore erforderliga för att

möjliggöra den föreslagna utsvällningen av krigsorganisationen. De nya officers-

och underofficersbeställningar, som erfordrades för ändamålet, hava därvid

sammanförts i en särskild tablå, liksom i en särskild tablå upptagits vissa

nya civilmilitära beställningar, som ansetts erforderliga. Vidare hava i en

särskild tablå upptagits vissa beställningar på reservstat, vilka borde tillkomma

i samband med den utökade krigsorganisationen.

Vad beträffar den fast anställda manskapskadern har överbefälhavaren i

sin skrivelse anfört, att det för genomförande av den nya krigsorganisationen

syntes erforderligt, att jämväl manskapskadern i viss omfattning utökades. Att

framlägga ett slutgiltigt och fullständigt förslag till denna ökning hade emellertid,

utom i fråga örn luftvärnsartilleriet, icke varit möjligt, främst beroende

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

på att pågående utredning om utbildningstidens längd ännu icke kunnat slutföras.

På grund därav syntes för budgetåret 1940/41 endast böra begäras riksdagens

bemyndigande att vidtaga av läget betingade förändringar i staterna

för manskapspersonalen.

I fråga örn luftvärnsartilleriet innebär det framlagda förslaget — till skillnad

från förslaget i övrigt — rätt vittgående omändringar i den nu gällande

fredsorganisationen. Dessa förändringar avses dock endast i vissa hänseenden

skola genomföras under budgetåret 1940/41, medan återstoden skulle anstå

till budgetåret 1941/42. Till de föreslagna organisatoriska förändringarna i

denna del återkommer jag i det följande.

Utom i fråga örn luftvärnsartilleriet avses de föreslagna kaderökningarna

skola i sin helhet genomföras redan under budgetåret 1940/41. De för luftvärnsartilleriet

avsedda kaderökningarna avses däremot skola slutligen genomföras

först linder budgetåret 1941/42.

Yad först angår den ifrågasatta utökningen av krigsorganisationen är förslaget

härutinnan av den natur, att närmare redogörelse härför icke bör ske

till statsrådsprotokollet, utan torde ytterligare upplysningar därom få meddelas

genom de handlingar, som komma att tillställas riksdagens vederbörande

utskott. För egen del vill jag i detta sammanhang endast uttala, att den förstärkning

av arméorganisationen, som avses skola vinnas genom de föreslagna

åtgärderna, synes vara av en väsentlig betydelse för utökande av landets militära

beredskap. Trots de svårigheter, som i vissa hänseenden torde komma

att bliva förknippade med övergången till den nya organisationen, anser jag

mig därför böra tillstyrka, att de föreslagna förändringarna vidtagas, allteftersom

personaltillgången och förhållandena i övrigt det medgiva. De närmare

grundläggande bestämmelserna rörande förändringarna i krigsorganisationen

torde sedermera få meddelas i kommandoväg.

Vid de förändringar i arméns gällande fredsorganisation, som utgöra

förutsättningen för genomförandet av den föreslagna utökade krigsorganisationen,

torde jag få något närmare uppehålla mig. Såsom överbefälhavaren

i sin förenämnda promemoria anfört, kan den föreslagna utökningen av krigsorganisationen

genomföras utan att några nya fredsförbund behöva uppsättas.

Ett undantag härifrån utgör dock som sagt luftvärnsartilleriet, beträffande

vilket en rätt väsentlig omorganisation föreslås även för fredsförhållanden.

Emellertid medför den utökade krigsorganisationen krav på vissa rätt väsentliga

utvidgningar av de särskilda personalkadrerna vid armén. Dessa utvidgningar

torde även vara erforderliga för fredsorganisationen under förutsättning

av en utökad utbildningstid för de värnpliktiga. I fråga örn

officerare och underofficerare samt vissa civilmilitära befattningshavare på

aktiv stat har överbefälhavaren i sin skrivelse den 11 maj 1940 avgivit definitiva

förslag liksom i fråga örn vissa erforderliga utökningar av arméns reservstater.

Beträffande det fast anställda manskapet föreligga däremot, såsom i

det föregående påpekats, icke några utarbetade förslag annat än försåvitt

angår luftvärnsartilleriet. Jag kommer i det följande att redogöra för de

framlagda förslagen till kaderökningar ävensom för de åtgärder, som i anled
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 275.

ning därav böra vidtagas. Frågan om utökningen av manskapskadrerna torde

därvid — utom i vad avser luftvärnsartilleriet — få lämnas åsido. Då framdeles

slutgiltiga förslag därutinnan föreligga från vederbörliga militära

myndigheter, torde frågan därom få upptagas till särskild prövning i och för

framläggande av proposition till riksdagen.

Innan jag närmare redogör för de föreliggande förslagen till kaderökningar,

torde jag få med några ord beröra de föreliggande möjligheterna att rekrytera

det stora antalet nya officers- och underofficersbeställningar, som föreslås

till inrättande under nästkommande budgetår. I sin förenämnda promemoria

anförde överbefälhavaren härom, att med hänsyn till den förhållandevis korta

tid, inom vilken den nya krigsorganisationen borde vara genomförd, de av

densamma föranledda kaderökningarna kunde ske endast genom överflyttning

av reservpersonal, eventuellt övergångsstatspersonal, till aktiv stat ävensom

genom officersbefordran efter erforderlig utbildning av härför särskilt

lämpliga yngre underofficerare och äldre furirer. Enligt vad jag sedermera

inhämtat, anser man sig för rekryteringen av de nya officersbeställningarna

kunna räkna med fyra olika kategorier bland dem som sålunda kunna komma

i fråga. Den första kategorien utgöres av sådana personer, som anses kunna

utan vidare utbildning och prov antagas till aktiva officerare. Dessa skulle

kunna utnämnas redan i och med det nya budgetårets ingång. Den andra

kategorien utgöres av sådana, som anses utan vidare teoretisk utbildning men

efter ytterligare provtjänstgöring kunna antagas till aktiva officerare. Dessa

skulle kunna utnämnas omkring den 1 oktober 1940. Till den tredje kategorien

räknas de, som efter provtjänstgöring och extra officerskurs anses kunna

antagas till aktiva officerare. Dessa förutsättas kunna utnämnas den 1 januari

1941 eller i vissa fall den 1 april 1941. Till den fjärde och sista gruppen hänföras

de, som anses lämpade att ansluta till utbildningen för 1939—1941 års

officerskurs vid krigsskolan. Deras utnämning skulle ske samtidigt som för

övriga elever i sagda officerskurs. — Vad beträffar de nya underofficersbeställningarna

avses dessa att fyllas ur följande kategorier: furirer på aktiv

stat och i reserven, vilka genomgått arméns underofficersskola, underofficerare

på reservstat och i reserven, furirer på aktiv stat, vilka genomgått

underofficersskolans förberedande kurs samt furirer på aktiv stat och i

reserven med minst 7 tjänsteår och betyg av viss kvalitet i furirsexamen.

Ytterligare teoretisk utbildning före utnämningen till underofficer på aktiv

stat har synts böra komma i fråga endast beträffande de två sistnämnda kategorierna.

Utnämning av de nya underofficerarna har förutsatts skola ske

successivt under budgetåret 1940/41.

De vägar för rekrytering av det avsevärda antalet nytillkommande officersoch

underofficersbeställningar, som sålunda angivits, torde vara de enda framkomliga

för ernående av ett tillfredsställande resultat inom rimlig tiel. I

anslutning härtill vill jag emellertid understryka, att utvägen att låta övergångsstatspersonal

återgå till aktiv tjänst torde böra i så stor utsträckning

som möjligt tillämpas. I fråga örn tiden för tillsättande av de nya beställ
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

ningarna anser jag, att nian icke bör i förväg binda sig för att tillsätta visst

antal beställningar vid bestämda tidpunkter, utan torde det böra ligga i Kungl.

Maj:ts skön att med hänsyn tagen till det på grund av krigsorganisationens

successiva utbyggande uppstående behovet bestämma tidpunkten för de nya

beställningarnas tillsättande. Därvid lärer böra såsom norm uppställas, att

tillsättandet av de nya beställningarna må ske endast då så finnes oundgängligen

nödvändigt.

Redogörelsen för de ifrågasatta statökningarna och vad därmed äger samband

torde lämpligen böra ske med tillämpande av den indelning av staterna,

som vid framläggandet av propositionen nr 159 till årets riksdag tillämpats

i fråga örn anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Staten för yeneralstabskåren. I den framlagda tablån över kaderökningar för

nästkommande budgetår har föreslagits, att 30 särskilda beställningar skola

uppföras för generalstabskårens aspiranter. Detta förslag bör ses i samband

med ett samtidigt framlagt förslag att å krigshögskolans stat uppföra 50 särskilda

beställningar för krigshögskolans elever. Ifrågavarande sammanlagt

80 beställningar hava föreslagits skola upptagas som alternativa kaptens- eller

löjtnantsbeställningar.

Som motiv för dessa förslag torde i främsta rummet ligga en strävan att

undvika de svårigheter som stundom kunna uppstå vid de särskilda truppförbanden,

då ett flertal yngre officerare samtidigt erhålla längre kommenderingar

utom förbanden, i detta fall som generalstabsaspiranter respektive

elever vid krigshögskolan. Genom ett arrangemang som det föreslagna skulle

dylika avgångar genast kunna ersättas med yngre officerare som ryckte upp

i de bortavarandes ställe, medan med det nuvarande systemet den kommenderade

så att säga tar lönen med sig. Att detta förhållande kan vara olägligt

skall icke förnekas, även örn det bör påpekas, att vid beräknandet av fredsförbandens

officerskadrer i 1936 års försvarsbeslut ett visst antal beställningar

avsågs för kommenderingar utom förbanden. För minskande av dessa olägenheter

kommer jag också att i det följande föreslå, att vissa befattningar

inom andra områden, som nu regelmässigt besättas med kommenderade officerare,

skola uppföras å stat såsom särskilda beställningar.

Förslaget att uppföra särskilda beställningar för generalstabsaspiranter och

krigshögskoleelever anser jag mig däremot icke kunna biträda. Förutom det

enligt min mening principiellt oriktiga i att som ordinarie beställningar uppföra

elevplatser vid en skola eller aspirantplatser för vinnande av inträde i

en personalkår, tala även andra skäl emot en sådan anordning. Sålunda bör

antalet aspiranter och högskoleelever kunna växla under olika tider och olika

år med hänsyn till tillfälliga avgångar m. m. Undervisningen vid krigshögskolan

kan vidare tänkas böra inställas under vissa speciella förhållanden.

Slutligen kan det icke sägas, att man med den föreslagna anordningen med

säkerhet skulle vinna syftemålet att kunna ersätta de kommenderades platser

vid truppförbanden med andra officerare, då ju möjligheten härtill alltid skulle

vara beroende på tillgången på yngre officerare vid förbanden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 275.

För att förminska olägenheterna för truppförbanden att avvara de officerare,

som kommenderas till krigshögskolan eller som generalstabsaspiranter, vill jag

emellertid förorda, att de särskilda truppförbandsstaterna i stället utökas med

sammanlagt det antal beställningar, som för ifrågavarande ändamål föreslagits,

eller 80. Fördelningen av dessa beställningar måste naturligen bliva

i viss mån schematisk, eftersom antalet kommenderingar icke i förväg kan

säkert överblickas. En något så när riktig proportion torde emellertid åstadkommas

genom följande fördelning av de 80 beställningarna: å ett vart av

samtliga infanteriregementen utom Värmlands, Skaraborgs och Södermanlands

regementen 1 kapten och 2 löjtnanter, å Värmlands regemente samt

Skaraborgs och Södermanlands regementes infanteridelar 2 löjtnanter var,

å vardera av sistnämnda två regementens pansarbataljoner 1 löjtnant, å ett

vart av kavalleriregementena och artilleriregementena utom luftvärnsregementena

samt artillerikårerna 1 löjtnant, å ingenjörtrupperna 2 löjtnanter,

å signalregementet 1 löjtnant och å trängen 3 löjtnanter. Härtill återkommer

jag i det följande.

Som ett ytterligare medel att undvika olägenheterna med alltför många

kommenderingar från vissa truppförband synes jämväl böra övervägas den

åtgärden, att ålägga de extra ordinarie fänrikarna att tjänstgöra utom det

egna truppförbandet, då så erfordras för att utfylla en på grund av oförutsedda

kommenderingar uppkommen brist i officerskadern vid andra truppförband.

En sådan anordning torde även kunna sägas vara till fördel ur

utbildningssynpunkt.

Staten för fälttygkåren. Här torde blott böra omnämnas, att arméförvaltningens

tygdepartement i skrivelse den 15 maj 1940 inkommit med framställning

örn vissa utökningar av fälttygkåren i anslutning till överbefälhavarens

nu föreliggande förslag. Nämnda framställning, vilken innefattar förslag örn

en mycket omfattande omorganisation av fälttygkåren, har remitterats till

överbefälhavaren för yttrande. Något på denna framställning grundat förslag

till riksdagen kan icke i detta sammanhang framläggas.

Staten för fortifikationskåren. Den förut för riksdagen framlagda staten för

fortifikationskåren har föreslagits skola ökas med 1 kompaniofficer i lönegrad

Oa 3 eller Oa 2. Samtidigt hava kårens nu befintliga 5 löjtnantsbeställningar

föreslagits skola utbytas mot 5 beställningar för kompaniofficerare i

lönegrad Oa 3 eller Oa 2. Bland annat med hänsyn till angelägenheten att

säkerställa kårens rekrytering anser jag mig böra biträda dessa förslag.

Staten för intendenturkåren. Intendenturkåren har av överbefälhavaren föreslagits

skola utökas med 1 major och 3 kaptener samt 2 förvaltare, 2 fanjunkare

och 2 sergeanter utöver vad som förut föreslagits för budgetåret

1940/41. För egen del finner jag mig emellertid icke böra för närvarande

föreslå större utökning i förhållande till vad i propositionen nr 159 till

årets riksdag föreslagits än med 1 major och 2 kaptener samt 1 förvaltare,

1 fanjunkare och 1 sergeant.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

Staten för fältläkarkåren. Ett i anslutning till överbefälhavarens skrivelse

framlagt förslag om utökning av fältläkarkåren med en bataljonsläkare vid

vartdera av Värmlands regemente samt Svea, Vendes och Norrlands artilleriregementen

finner jag mig icke böra i detta sammanhang upptaga till närmare

prövning, utan torde frågan därom, örn så finnes lämpligt, få åter upptagas

i samband med framläggande av vederbörligt förslag till riksdagsäskanden för

budgetåret 1941/42. Erinras bör dock därom, att å staten för närvarande finnes

upptagen en bataljonsläkarbeställning vid Svea artilleriregemente, vilken

emellertid enligt en vid staten fogad anmärkning skall indragas vid nuvarande

innehavarens avgång. Icke heller finner jag mig böra i detta sammanhang

biträda ett framlagt förslag örn utökande av antalet arvodestjänster för bataljonsläkare

vid fältläkarkåren från nuvarande 25 till 35. Däremot har jag intet

att erinra emot att, på sätt som föreslagits, ytterligare 25 bataljonsläkare må

antagas i fältläkarkårens reserv.

Staten för arméstaben jämte krigsarkivet. I det av överbefälhavaren framlagda

förslaget till kaderökningar har föreslagits, att sådan personal som kommenderas

från truppförbanden till järnvägstjänst borde uppföras med särskilda

beställningar å arméstabens stat, detta såsom ett led i den förut omnämnda

strävan att så mycket som möjligt undvika kommenderingar från

truppförbanden. Sålunda har föreslagits, att för nämnda ändamål skulle uppföras

särskilda beställningar för 1 överstelöjtnant eller major, 1 major, 9 kaptener

och 2 kaptener eller löjtnanter. Detta förslag finner jag mig böra biträda,

dock att beställningarna för kompaniofficerare torde böra upptagas som

arvodestjänster med arvoden motsvarande lönen i vederbörliga lönegrader.

Å arméstabens stat finnas för närvarande upptagna 4 beställningar för militärattachéer,

därav 1 Överstelöjtnant och 3 majorer. Nu har föreslagits, att

antalet militärattacheér skulle utökas med 4 till 8. Som skäl härför har anförts,

att antalet militärattachéer under senare år i själva verket utgjort 8 och att

truppförbanden icke borde betungas med löner för det överskjutande antalet,

som sålunda kommenderas från truppförbanden. Av de nya beställningarna

borde 3 vara överstelöjtnants- eller majorsbeställningar och 1 majorsbeställning.

— För egen del finner jag mig kunna tillstyrka, att antalet beställningar

för militärattachéer något utökas. Dock torde ökningen böra begränsas till

två beställningar, därav 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning.

Staten för truppslagsinspektionerna samt sjukvårds- och veterinärinspektionerna.

Beträffande denna stat har föreslagits, att å infanteri- och kavalleriinspektionerna

kommenderade adjutanter, 3 vid den förra och 1 vid den senare, måtte

överföras som särskilda beställningar å respektive inspektioner i lönegrad

Oa 3 eller Oa 2. Detta förslag finner jag mig böra biträda, dock att beställningarna

ifråga torde böra upptagas som arvodestjänster med arvoden motsvarande

lönen.

Staten för arméfördelningsstaberna m. fl. För att kunna fylla den föreslagna

krigsorganisationens behov av chefer för högre truppförband har föreslagits,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

att vissa högre officersbeställningar skulle tillkomma. Bland annat har därvid

föreslagits, att 5 beställningar som ställföreträdare för arméfördelningscheferna

och chefen för Övre Norrlands trupper skulle tillkomma och upptagas

som överstar i lönegraden Ob 2. Dessa skulle bland annat handhava, leda och

inspektera krigsförberedelsearbetet inom fördelningarna. För min del är jag

icke för närvarande beredd att tillstyrka uppförande på stat av samtliga sålunda

föreslagna nya beställningar. Det behov av högre chefer, som betingas

av den utökade krigsorganisationen, lärer i varje fall tills vidare kunna i

huvudsak tillgodoses genom anlitande av annan redan tillgänglig personal,

såsom vissa av de befintliga inspektörerna, personal i reserven samt för ändamålet

under mobilisering konstituerad personal. Dock anser jag mig böra

redan i detta sammanhang förorda, att 2 av de föreslagna 5 beställningarna

som ställföreträdande fördelningschefer upptagas å staten. Dessa två beställningars

placering torde det sedermera böra ankomma på Kungl. Majit att

bestämma. Frågan om det högre armébefälets organisation torde sedermera,

då lugnare förhållanden inträtt, böra upptagas till omprövning i ett sammanhang,

därvid även spörsmålet om tillsättande av ställföreträdande fördelningschefer

torde få upptagas till närmare skärskådande.

Vidare har föreslagits, att särskilda beställningar som stabschefer vid

militärområdesstaberna på fastlandet skola inrättas. Dessa beställningar

föreslås skola upptagas alternativt för överstelöjtnanter eller majorer. Detta

förslag anser jag mig böra såtillvida biträda, att vid en var av de fyra arméfördelningarna

samt vid staben för Övre Norrlands trupper böra tillkomma

nya ordinarie beställningar för alternativt överstelöjtnanter eller majorer.

I samband därmed böra de nuvarande arvodesbefattningarna som överstelöjtnanter

vid fördelningsstaberna bortfalla.

Förslaget innebär ytterligare, att vid arméfördelningsstaberna och staben

för Övre Norrlands trupper skola uppföras vissa beställningar för adjutanter.

Sålunda skulle vid en var av dessa staber upptagas beställningar för 1

förste adjutant, kapten, och 1 andre adjutant, kapten eller löjtnant, samt 1

adjutant åt militärområdesbefälhavaren, kapten eller löjtnant. Detta förslag

anser jag mig böra biträda, dock att beställningarna torde böra uppföras

som arvodestjänster med arvoden motsvarande lönen i respektive lönegrader.

Staten för krigshögskolan. Såsom jag under staten för generalstabskåren

anfört har föreslagits, att under staten för krigshögskolan skulle upptagas

50 nya ordinarie beställningar i lönegrad Oa 3 eller Oa 2, avsedda för krigshögskolans

elever. Av i nyssnämnda sammanhang närmare anförda skäl har

jag icke ansett mig böra biträda detta förslag utan i stället förordat, att

motsvarande antal nya beställningar skulle upprättas vid de särskilda truppförbanden.

Truppförbanden m. m. Yad först beträffar infanteriets truppförband har

föreslagits, att samtliga förband utom Värmlands, Skaraborgs

och Södermanlands regementen, skulle tillföras nya beställningar för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

1 major, 3 kaptener, 1 löjtnant och 1 fänrik samt 3 fanjunkare och 3 sergeanter.

Detta förslag anser jag mig böra biträda. På sätt jag i det föregående anfört

böra vid dessa förband därutöver tillkomma 1 kaptens- och 2 löjtnantsbeställningar.

De föreslagna fänrikstjänsterna förutsätter jag emellertid skola

avses för extra ordinarie fänrikar, vadan desamma icke torde böra uppföras

på staten för vederbörande truppförband; detsamma torde för övrigt, där

icke annat utsäges, böra tillämpas i samtliga fall, där nya fänriksbeställningar

föreslås skola tillkomma.

Vid Värmlands regemente samt Skaraborgs och Södermanlands

regementens infanteridelar torde i enlighet med förslaget och

det förut anförda böra tillkomma nya beställningar för 1 major, 2 kaptener

och 3 löjtnanter samt 1 tjänst för extra ordinarie fänrik, varjämte vid en var

av sistnämnda två regementens pansar bataljoner böra tillkomma nya

beställningar för 2 kaptener och 5 löjtnanter.

Vid ett vart av kavalleriets truppförband böra i enlighet med förslaget

och med tillämpning av vad jag förut anfört tillkomma nya beställningar för

1 major, 2 ryttmästare och 1 löjtnant.

Vad därefter beträffar artilleriet utom luftvärnsartilleriet innebär förslaget,

att vid ett vart av samtliga 6 regementen skola tillkomma 1

major, 3 kaptener, 1 löjtnant och 1 fänrik samt 2 styckjunkare och 2 sergeanter.

Härtill bör i enlighet med vad jag i det föregående anfört ytterligare tillkomma

1 löjtnantsbeställning vid varje regemente.

Vid Norrbottens artillerikår har den nuvarande chefsbeställningen

i lönegraden Oa 5 föreslagits skola utbytas mot en beställning i lönegraden

Oa 6. I samband därmed har föreslagits, att samtliga chefer för artilleriets,

ingenjörstruppernas och trängens kårer skola upptagas i avlöningsreglementet

såsom »kårchefer» i sistnämnda lönegrad. Detta förslag anser jag mig för

min del böra tillstyrka, — I övrigt har föreslagits, att vid Norrbottens artillerikår

skulle tillkomma 1 överstelöjtnant, 1 major, 4 kaptener, 3 löjtnanter

och 1 fänrik samt 3 styckjunkare och 3 sergeanter. Även härutinnan anser

jag mig böra biträda det framlagda förslaget. I enlighet med vad jag i det

föregående anfört torde därutöver böra tillkomma ytterligare 1 löjtnantsbeställning.

För Gotlands artillerikår har föreslagits utökning med 1 överstelöjtnant,

1 kapten och 1 fänrik samt 1 styckjunkare och 1 sergeant. Den föreslagna

överstelöjtnantsbeställningen anser jag mig icke kunna för närvarande

tillstyrka, Mot de föreslagna utökningarna i övrigt har jag intet att erinra.

Därutöver torde på sätt jag i det föregående anfört böra tillkomma 1 löjtnantsbeställning.

Vad därefter beträffar luftvärnsartilleriet har i en särskild bilaga till överbefälhavarens

skrivelse framlagts ett detaljerat förslag till omorganisation av

detta vapen, vilket förslag avses skola genomföras under de närmaste två

budgetåren. Förslaget innebär i korthet följande. Förutom de nuvarande två

luftvärnsregementena i Karlsborg och Linköping (A 9 och A 10) skall tillkomma

ett luftvärnsregemente i Stockholm (All). För fyllande av bered
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

skapskravet på luftvärnsförband skola inom varje militärområde på fastlandet

finnas särskilda beredskapsförband, sammanförda till en beredskapsdivision.

Beredskapsdivisionernas förläggningsorter föreslås skola vara

Malmö, Göteborg, Stockholm, Sundsvall och Boden. Beredskapsdivisionerna

1 Göteborg och Boden skola utgöra detachement av A 9, beredskapsdivisionerna

i Malmö och Sundsvall av A 10. Beredskapsdivisionen i Stockholm

föreslås skola ingå som en del av A 11. Utbildningen av personalen föreslås

skola ske vid A 9, A 10 och A 11. —- Den för genomförande av den föreslagna

organisationen med hänsyn till kraven på utbildning och beredskap erforderliga

personalökningen i förhållande till vad som föreslagits i propositionen

nr 159 till årets riksdag har vid fullt genomförd organisation angivits till

2 överstar (därav 1 luftvärnschef i lönegraden Ob2), 1 överstelöjtnant,

9 majorer, 38 kaptener, 25 löjtnanter, 13 fänrikar, 1 regementskassör, 58 styckjunkare,

83 sergeanter, 243 furirer, 251 konstaplar och 605 meniga. — Den

stora ökning av luftvärnsartilleriets fredsorganisation, som föreslagits, har

ansetts medföra, att luftvärnsartilleriets ledning icke längre kan åläggas inspektören

för artilleriet. I stället borde vapnet underställas en luftvärnschef,

som skulle hava en stab till sitt förfogande. Luftvärnschefen skulle

övertaga de uppgifter som för närvarande åvila inspektören för artilleriet beträffande

luftvärnsartilleriet. Han borde hava befälet över samtliga luftvärnsförband,

dock med den inskränkningen, att militärområdesbefälhavarna

skulle äga att beträffande krigsförberedelser direkt till vederbörlig beredskapsdivision

utfärda erforderliga bestämmelser. Inom varje militärområdesstab

förutsättes skola ingå 1 regementsofficer med 1 adjutant ur luftvärnsartilleriet.

— Övergången till den nya organisationen har föreslagits skola

fördelas på de två budgetåren 1940/41 och 1941/42. Under första året borde

luftvärnschefen med stab tillsättas och beredskapsdivisionen i Sundsvall

organiseras. Därjämte borde under första året militärområdesstaberna förses

med luftvärnsofficerare och viss kaderökning genomföras för att möjliggöra

fortsatt beredskap i Malmö, Göteborg och Boden utan att reservpersonal i

samma grad som nu behövde tagas i anspråk. Under andra året skulle omorganisationen

slutföras. De utökningar av luftvärnsartilleriets stater i förhållande

till i propositionen nr 159 upptagna stater, vilka borde genomföras

under budgetåret 1940/41, utgjorde enligt förslaget 1 överste (Ob 2, luftvärnschef),

1 överstelöjtnant eller major, 8 majorer, 18 kaptener, 10 löjtnanter,

6 fänrikar, 13 styckjunkare, 34 sergeanter, 86 furirer, 74 konstaplar samt

516 meniga. Härav belöpa å den föreslagna luftvärnsstaben förutom luftvärnschefen

1 överstelöjtnant eller major, 1 major, 6 kaptener och 2 löjtnanter samt

å den föreslagna beredskapsdivisionen i Sundsvall 1 major, 4 kaptener,

3 subalternofficerare, 5 styckjunkare, 12 sergeanter, 29 furirer, 25 konstaplar

och 89 meniga.

För min del anser jag det icke nu vara möjligt att på grundval av den föreliggande

utredningen fatta någon slutlig ståndpunkt till det föreliggande förslaget

till omorganisation av luftvärnsvapnet i dess helhet. Jag vill därför

utan att i någon mån binda mig för framtiden allenast uppehålla mig vid de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

organisationsförslag som förutsatts skola genomföras under nästkommande

budgetår. Yad då först angår den föreslagna befattningen som luftvärnschef

anser jag mig icke kunna för närvarande biträda förslaget örn inrättande av

en dylik befattning. Såsom jag i det föregående anfört lärer det bliva nödvändigt

att inom en nära framtid företaga en översyn av ledningsproblemet

inom armén överhuvud. Därvid lärer särskilt frågan örn inspektörernas ställning

inom organisationen komma upp till bedömande. Under sådana förhållanden

synes det icke vara välbetänkt att nu inrätta en ny befattning med i huvudsak

en inspektörs uppgifter. Av det sagda följer, att jag icke heller är beredd att nu

föreslå inrättande av en särskild luftvärnsstab, utan synas luftvärnsartilleriets

hithörande ärenden alltjämt böra i varje fall tillsvidare tillhöra artilleriinspektionens

kompetensområde. Detta hindrar emellertid icke, att viss stabspersonal

bör tillföras luftvärnsartilleriet för att såsom sådan tjänstgöra inom artilleriinspektionen.

Jag finner mig i sådant hänseende böra föreslå, att nya beställningar

å staten för luftvärnsartilleriet inrättas för 1 överstelöjtnant eller major,

4 kaptener och 2 löjtnanter, i samband varmed artilleristabskårens nuvarande

stat torde böra minskas med 1 majors- och 1 kaptensbeställning. — Yad därefter

beträffar den föreslagna beredskapsdivisionen i Sundsvall finner jag mig böra

tillstyrka, att en sådan organiseras därstädes under nästkommande budgetår.

Utan att kunna fatta någon slutlig ståndpunkt till de blivande beredskapsdivisionernas

slutliga behov av befälspersonal vill jag emellertid hålla före,

att befälskadern vid beredskapsdivisionen i Sundsvall i varje fall för nästa

budgetår kan upptagas med något lägre antal beställningar än som i förslaget

avses. Jag vill sålunda förorda, att för beredskapsdivisionen i Sundsvall

under nästkommande budgetår beräknas följande personal, nämligen 1 major,

3 kaptener, 2 löjtnanter, 4 styckjunkare, 9 sergeanter, 25 furirer, 25 konstaplar

och 89 meniga. De sålunda föreslagna manskapsbeställningarna torde böra

uppföras å staten för Östgöta luftvärnsregemente. Å sistnämnda stat torde

även böra uppföras en för en expeditionsunderofficer vid den nämnda beredskapsdivisionen

avsedd befattning för en pensionerad underofficer. — Att

särskilda luftvärnsofficerare böra finnas vid militärområdesstaberna, synes

vara lämpligt. Tillsvidare synes det emellertid knappast vara nödvändigt att

avse mera än en sådan officer för varje stab. Denne synes kunna vara av

kaptens grad, vadan å luftvärnsartilleriets stat för nästa budgetår för detta

ändamål böra upptagas 5 nya kaptensbeställningar. — Utöver vad sålunda

föreslagits torde det vara lämpligt att redan under nästkommande budgetår

genomföra vissa ytterligare kaderförstärkningar vid luftvärnsartilleriet.

Dessa utvidgningar synas emellertid kunna inskränkas till beställningar för

4 majorer, 4 kaptener, 5 löjtnanter, 2 fänrikar, 6 styckjunkare, 8 sergeanter,

20 furirer, 20 konstaplar och 160 meniga, manskapsbeställningarna lika fördelade

på Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen. — De kaderökningar

utöver tidigare föreslagna som i enlighet med det anförda föreslås skola tillkomma

vid luftvärnsartilleriet under nästkommande budgetår utgöra sålunda

1 major eller överstelöjtnant, 5 majorer, 16 kaptener, 9 löjtnanter, 2 fänrikar,

10 styckjunkare, 15 sergeanter samt vid Karlsborgs luftvärnsregemente 10

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majits proposition nr 275.

furirer, 10 konstaplar och 80 meniga och vid Östgöta luftvärnsregemente

o5 furirer, 39 konstaplar och 169 meniga samt 1 pensionerad underofficer.

I samband därmed skola ur artilleristabskårens stat utgå 1 majors- och 1

kaptensbeställning.

Vad därefter beträffar ingenjörtrupperna innebär överbefälhavarens förslag

till en början, att samtliga tre kårchefer skola upptagas i lönegraden Oa 6.

Samtidigt skulle 1 överstelöjtnant utgå ur staten. Med hänsyn till att två av

de nuvarande överstelöjtnantsbeställningarna äro avsedda för kårchefer, innebär

detta i själva verket en ökning med 1 överstelöjtnantsbeställning. Härutöver

föreslås skola tillkomma nya beställningar för 2 majorer, 8 kaptener,

1 löjtnant, 5 fänrikar, 8 fanjunkare och 2 sergeanter. Vad sålunda föreslagits

anser jag mig böra tillstyrka, varjämte i enlighet med vad jag tidigare anfört

böra tillkomma ytterligare 2 löjtnantsbeställningar. Av de 5 fänrikarna torde

2 böra uppföras som ordinarie beställningar och de övriga beräknas för extra

ordinarie fänrikar.

I fråga örn signalregementet innebär förslaget en utökning av antalet beställningar

med 2 majorer, 2 kaptener och 5 löjtnanter. Jag finner mig böra

tillstyrka förslaget i denna del. Härtill kommer i enlighet med vad förut anförts

ytterligare 1 löjtnartsbeställning.

Vad slutligen beträffar trängen har jag redan förut tillstyrkt, att samtliga

fyra kårchefer uppföras i lönegraden Oa 6. De två nuvarande överstelöjtnantsbeställningarna

torde därvid böra bibehållas i staten. Därutöver torde böra

tillkomma 1 major, 7 kaptener, 10 löjtnanter, 3 fänrikar, 5 fanjunkare och 7

sergeanter.

Några nya förslag till personalstater, upprättade i enlighet med det sålunda

anförda, torde det icke vara erforderligt eller lämpligt att nu framlägga för

riksdagen. I stället torde Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande

att i de personalstater, som må komma att av riksdagen godkännas, vidtaga

de ändringar som betingas av ett bifall till de förslag, som här ovan framlagts.

På grund av riksdagsbeslutet erforderliga ändringar i den vid militära avlöningsreglementet

fogade tjänsteförteckningen äger Kungl. Majit utfärda.

Även i fråga örn personalen vid arméns reservstater omfattar det framlagda

förslaget vissa utökningar i förhållande till vad som bestämts i 1936 års försvarsbeslut.

Sålunda föreslås för nästkommande budgetår skola tillkomma

följande beställningar utöver vad som föreslagits i propositionen nr 159 till

årets riksdag, nämligen 1 generalmajor, 6 överstar, 11 överstelöjtnanter och

11 majorer ävensom 2 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveterinärer och 2

regementsveterinärer.

För egen del anser jag det vara synnerligen tveksamt, huruvida det kan

anses vara ur krigsförberedelsesynpunkt rationellt och lämpligt att genom

uppförande av ett flertal högre chefsbefattningar på reservstat i fredstid binda

sig för att vissa krigsbefattningar skola innehavas av just dessa personer. I

åtskilliga fall torde det vara att befara att man därigenom icke får de lämpligaste

männen på de rätta posterna. I varje fall anser jag mig icke kunna på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

grundval av den föreliggande utredningen tillstyrka, att reservstaterna för

nästkommande budgetår utökas i den omfattning som föreslagits, utan inskränker

mig till att föreslå, dels att ytterligare 2 nya reservstatsbeställningar

för överstar må tillkomma under nästkommande budgetår, vilket innebär, att

antalet överstebeställningar kommer att uppgå till 7, dels och att antalet

majorsbeställningar på reservstat för nästa budgetår utökas med 10 utöver

vad som förut föreslagits, varefter antalet majorsbeställningar å denna stat

kommer att uppgå till 65.

I detta sammanhang torde böra omnämnas, att överbefälhavaren i skrivelse

den 14 maj 1940 inkommit med framställning rörande vissa utökningar

av den å försvarsstabens stat upptagna militära personalen. Dessa utökningar

överensstämma i stort sett med vad som i förevarande hänseende av chefen

för försvarsstaben föreslogs i hans i statsverkspropositionen till årets riksdag,

punkten 3, omnämnda skrivelse av den 7 oktober 1939. I likhet med vad jag

vid framläggandet av statsverkspropositionen anförde anser jag mig ej heller

nu böra tillstyrka den föreslagna utökningen av försvarsstabens ordinarie

personal, helst som därigenom beröras vissa problem av organisatorisk art,

vilka jag icke anser mig i detta sammanhang böra upptaga till prövning.

Spörsmålet därom sammanhänger delvis med den omprövning av frågan örn

organisationen av försvarsväsendets ledning, som längre fram torde bliva

nödvändig.

Yad beträffar de kostnader, som komma att föranledas av de föreslagna

utökningarna av arméorganisationen, hänföra sig dessa dels till avlöningar åt

den nytillkommande personalen och dels till materielkostnader av olika slag.

Lönekostnaderna för den nytillkommande personal på aktiv stat, som av

mig i det föregående föreslagits, kunna beräknas uppgå till i runt tal 4,000,000

kronor för helt år räknat. Som det emellertid är att förvänta, att en avsevärd

del av de nya befattningarna allenast kommer att vara tillsatt under en del

av nästa budgetår, synes det befogat att för sagda budgetår beräkna allenast

hälften av nämnda belopp eller 2,000,000 kronor, med vilket belopp det genom

propositionen nr 159 äskade förslagsanslaget av 40,000,000 kronor till avlöning

till personal vid staber och truppförband m. fl. sålunda torde böra ökas. Det

i statsverkspropositionen till årets riksdag äskade anslaget å 1,100,000 kronor

till arméns reservstater torde däremot icke behöva uppräknas på grund av

förslaget örn upptagande av vissa nya reservstatsbefattningar.

De av den utökade krigsorganisationen betingade kostnaderna för nyanskaffning

av materiel av olika slag låta sig för närvarande knappast beräkna

med någon större grad av säkerhet. Här må endast omnämnas, att kostnaderna

för den erforderliga tygmaterielen i överbefälhavarens förslag uppskattats till

cirka 116,000,000 kronor och att för nyanskaffning av intendenturmateriel ett

belopp av 18,000,000 kronor ansetts erforderligt för den nya organisationens

genomförande. De för dylik materiel erforderliga beloppen torde det få ligga

i Kungl. Majlis hand att med anlitande av förskottsanslag ställa till vederbörande

förvaltningsmyndigheters förfogande efter hand som behov därav

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 275.

uppstå. Detsamma torde få gälla med avseende å de barackbyggnader m. m.,

som efter närmare utredning må befinnas erforderliga för ordnande av förläggningen

av den nytillkommande beredskapsdivisionen av luftvärnsartilleriet

i Sundsvall.

Slutligen må bär omnämnas, att överbefälhavaren i sin förenämnda skrivelse

den 11 maj 1940 anfört, att för att tillgodose behovet av värnpliktiga för

den nya organisationen en utökning erfordrades av antalet årsklasser i beväringen.

Till frågan härom återkommer jag i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

— med ändring av Sitt i propositionen nr 159 till årets riksdag under punkten

3 gjorda förslag — föreslå riksdagen att

dels besluta, att en beredskapsdivision av luftvärnsartilleriet

med den sammansättning som i det föregående anförts skall

under budgetåret 1940/41 uppsättas och förläggas till Sundsvall,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i de förslag till personalstater

för arméns truppförband m. fl., som må komma att av riksdagen

godkännas, vidtaga de ändringar som för varje särskild stat här

ovan föreslagits,

dels ock till Avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl. för budgetåret . 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

42,000,000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.