Sök i Ratio Lex

Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

1940-05-17 · 142 sidor, varav 134 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 134 av 142 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:276, Angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms

slott den 17 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr

391) angående mjölkavgift;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr

279) angående slaktdjursavgift;

3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete;

4) förordning angående avgift för smör, som användes för framställning

av grädde;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1940.

1 sami.

Nr 276.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1938 (nr 391)

angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juni 1933 angående mjölkavgift

med däri genom förordningarna den 7 juni 1935 (nr 278) och den 30

juni 1936 (nr 417) gjorda ändringar skall äga fortsatt giltighet under tiden

från och med den 1 juli 1940 tills vidare till och med den 30 juni 1941.

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279)

angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift

skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli

1940 tills vidare till och med den 30 juni 1941.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

3

Förslag

till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr 369)

angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis

för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och

med den 1 september 1940 till och med den 31 augusti 1941.

Förslag

till

Förordning

angående avgift för smör, som användes för framställning av

grädde;

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den, som av smör framställer grädde för annat ändamål än för förbrukning

i eget hushåll, skall enligt vad nedan stadgas härför erlägga särskild avgift.

Den, som använder smör på sätt i första stycket sägs, benämnes i denna förordning

tillverkare.

2 §•

Avgift för sådan tillverkning, som i 1 § avses, utgår med det belopp som

Kungl. Maj:t bestämmer, dock med högst en krona 50 öre för varje vid tillverkningen

använt kilogram smör. Avgiften utgör lägst 50 kronor för varje

hel eller påbörjad kalendermånad, under vilken tillverkningen bedrives.

3 §•

Den, som ämnar använda smör för framställning av grädde till avsalu,

skall därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

digheten skall, där sådan tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings

ikraftträdande, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen

tager sin början.

4 §.

Tillverkare är pliktig att över sin tillverkning föra tillverkningsbok enligt

av kontrollstyrelsen meddelade anvisningar.

5 §•

Tillverkare skall för varje kalenderkvartal upprätta och senast å femtonde

söckendagen efter kvartalets utgång till kontrollstyrelsen avlämna en på

tro och heder avgiven deklaration angående den myckenhet smör, som under

kalenderkvartalet av honom använts för ifrågavarande ändamål.

Där så finnes påkallat, må kontrollstyrelsen ålägga viss tillverkare att avlämna

sådan deklaration för kortare tid än kalenderkvartal.

6 §•

Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör, sedan skriftlig

anmälan om tillverkningens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.

Dock skall deklaration avlämnas för den deklarationsperiod,

under vilken tillverkningen upphört.

7 §•

Tillverkare skall samtidigt med deklarationens avlämnande erlägga den

avgift, som skall utgå för den i deklarationen upptagna kvantiteten smör.

Avgiften erlägges genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning eller å kontrollstyrelsens postgirokonto.

B §■

Där så finnes påkallat, må kontrollstyrelsen ålägga viss tillverkare att

ställa säkerhet för avgiften till belopp, som kontrollstyrelsen prövar erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, må kontrollstyrelsen meddela

tillverkaren förbud tills vidare, till dess säkerhet ställts, att använda

smör för framställning av grädde till avsalu.

Försummar tillverkare att inbetala avgift, som det enligt 7 § åligger honom

att erlägga, må avgiften på framställning av kontrollstyrelsen utmätas.

9 §•

överinseendet å kontrollen, att avgift behörigen erlägges, handhaves av

kontrollstyrelsen.

Tillverkare är pliktig att för tillsyn bereda kontrolltjänsteman, närhelst

han det påfordrar, tillträde till samtliga för tillverkarens rörelse använda

lokaler, att meddela kontrollstyrelsen eller kontroll t jäns teman alla be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

5

gärda upplysningar angående inköp och förbrukning i rörelsen av smör samt

att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen

för erhållande av en betryggande kontroll över avgiftens behöriga erläggande

meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman i enlighet

med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma att lämna.

Tillverkare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, åligger därjämte

att vid anfordran hålla dessa med tillhörande handlingar tillgängliga för

kontr olif j änsteman.

10 §.

Den, som tillverkar eller försäljer maskiner, som kunna användas för framställning

av grädde ur smör, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman

lämna denne uppgift om gjorda försäljningar av dylika maskiner.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej

verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman. Deklarationerna

skola tillhandahållas dem, som i och för sin befattning böra därav

erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig utan

att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande; dock må

deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas

till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Majit uppdrager

utförandet av sådan bearbetning.

12 §.

Den, som utan anmälan, varom i 3 § sägs, eller i strid mot förbud, som

avses i 8 § första stycket, använder smör för framställning av grädde till

avsalu, straffes med dagsböter och skall, där avgift för det smör, som av

honom använts, icke erlagts, tillika förpliktas utgiva avgiften.

13 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avgiva deklaration, bote från

och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

14 §.

Har någon uppsåtligen antingen underlåtit att i bok, deklaration eller annan

handling, som tjänar till ledning vid fastställandet av avgift, lämna

eller införa uppgift, som bort lämnas eller införas, eller ock i handling, som

nu sagts, lämnat eller infört oriktig uppgift, och har därav föranletts att avgift

utgått med mindre belopp än som bort utgå, bote högst fem gånger det

belopp, som genom det oriktiga förfarandet undandragits. Vid synnerligen

försvårande omständigheter må till fängelse i högst sex månader dömas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Har någon, med påföljd som i första stycket sägs, genom grov vårdslöshet

gjort sig skyldig till förfarande som där avses, vare straffet böter, högst två

gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

15 §.

Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse vad honom enligt 9 eller

10 § åligger, straffes med böter högst trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen

förelägga vederbörande lämpligt vite.

16 §.

Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som i denna

förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares bokföring, må

ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare sig innehållet i

sådan deklaration eller annat tillverkares affärsförhållande, varom han därvid

erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad ansvar såsom

för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu

sagts, straffes med dagsböter.

Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning av

deklarationer som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må ej utom tjänsten

yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse härav vare den

skyldige förfallen till ansvar, som i första stycket stadgas.

17 §.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring, som i 4 § avses,

och är förseelsen ej straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren

med dagsböter.

18 §.

Förseelse, som avses i 15 §, må av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse

av kontrollstyrelsen.

Förseelse, varom i 16 § förmäles, må av allmän åklagare åtalas allenast

efter angivelse av målsäganden.

Böter eller vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

19 §.

Kungl. Majit äger meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna befinnas

erforderliga för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1940.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

7

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

17 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, frågan örn

åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område och angående landets

försörjning med fettämnen samt anför därvid:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

punkterna 109 och 110 i nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan

på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1940/41 beräkna dels till

Avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen ett

förslagsanslag av 2,000,000 kronor, dels till Avsättning till jordbrukets prisregleringsfond

ett förslagsanslag av 100 kronor, dels ock till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 60,000,000 kronor.

Statens livsmedelskommission har framlagt förslag dels i skrivelse den 26

april 1940 om prisreglerande åtgärder på ifrågavarande område och dels i

skrivelse den 8 mars 1940 angående reglering av landets försörjning med fettämnen.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t dessa förslag.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående

mjölkavgift, vilken ändrats genom förordningarna nr 278/1935 och

417/1936 och gäller till och med den 30 juni 1940, skall, där Kungl. Maj:t så

förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för

mjölk och mejeriprodukter upptagas avgift å inom riket saluförd mjölk och

grädde ävensom, i den mån Kungl. Maj :t så förordnar, å mjölk, som kommer

till användning för beredande hos mjölkproducenten av smör eller ost för avsalu.

Avgiften må utgå med högst 3 öre per kilogram mjölk och till mjölk

omräknad grädde och skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara,

som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som

från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftsplik
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

tig vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare

att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning

överflyttas å mjölkproducenten. Kungl. Majit äger från avgiftsskyldighet

medgiva undantag, där så finnes skäligt med hänsyn till ringa produktion

eller andra förhållanden. Vidare må, då särskilda förhållanden därtill

föranleda, mjölkavgift kunna efterskänkas enligt av Kungl. Majit meddelade

bestämmelser. Inflytande avgiftsmedel skola enligt av Kungl. Majit utfärdade

föreskrifter användas för förut angivna ändamål.

I kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 362) med tillämpningsföreskrifter till

förenämnda förordning, vilken kungörelse ändrats genom kungörelserna nr

472/1936 och 447/1938, hava givits närmare bestämmelser angående, bland

annat, grunderna för mjölkavgiftens utgörande, ordningen för dess fastställande,

erläggande och indrivning samt beträffande restitution, avkortning,

avskrivning och efterskänkande av sådan avgift ävensom rörande kontroll

över avgiftens utgörande och avgiftsmedlens förvaltning.

Genom kungörelser den 30 juni 1937 (nr 656), den 30 juni 1938 (nr 448)

och den 22 juni 1939 (nr 399) har Kungl. Majit för tiden till och med den

30 juni 1940 förordnat om upptagande av mjölkavgift med undantag för

vissa särskilt angivna områden i riket. Mjölkavgift utgår för inom riket saluförd

mjölk och grädde samt för mjölk, som kommit till användning för beredande

hos mjölkproducent av smör eller ost för avsalu, därest producenten

för sådant ändamål av egen produktion eller eljest använder minst 3,000 kilogram

mjölk i månaden. Avgiften har under tiden 1 januari—30 april 1938

utgjort 1 öre för kilogram, under tiden därefter till och med den 30 juni 1938

1.6 öre för kilogram och under återstoden av 1938 2 öre för kilogram. Under

tiden 1 januari—30 juni 1939 var avgiften 1 öre för kilogram samt därefter

till årets slut 2 öre. Från och med den 1 januari 1940 tills vidare är avgiften

bestämd till 1.6 öre för kilogram. Uppbörden handhaves under kontroll

av statens livsmedelskommission av svenska mejeriernas riksförening u.

p. a., som även omhänderhar förvaltningen av inflytande medel.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin

och vissa andra fett v åror, vilken ändrats genom förordningen

nr 474/1937, äger Kungl. Majit förordna om uttagande av accis å margarin,

konstister, matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av

de förut nämnda samt fettemulsion; dock endast beträffande vara, som levereras

intill utgången av juni månad 1940. Accisen må utgå med högst 60 öre

för kilogram av varans nettovikt. Från och med den 27 september 1936 har

accis utgått å följande varor, nämligen margarin, konstister, hållande mera

än en procent vatten, samt sådan vara, som nyss betecknats såsom annat ersättningsmedel

för smör eller flott, förutsatt att varan håller mera än en procent

vatten. Från och med den 15 december 1938 utgår accis även å ersättningsmedel,

som håller mindre än en procent vatten men till konsistensen är

smör- eller isterliknande samt från och med den 1 juli 1939 även å fettemulsion.

Accisens belopp har utgjort för varor som levererats under tiden 27

september 1936—27 juli 1937 30 öre för kilogram, under tiden 28 juli—8

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

9

december 1937 40 öre för kilogram, under tiden 9 december 1937—30 juni

1939 45 öre för kilogram, under tiden 1 juli 1939—8 februari 1940 60 öre

för kilogram samt från och med 9 februari 1940 55 öre för kilogram. Accisen

å fettemulsion bär från den 1 juli 1939 utgått med 10 öre för fettemulsion

med en fedhålt av högst 17 procent samt med 25 öre för fettemulsion med

högre fetthalt. I samband med förordnanden beträffande accisen å margarin

och konstister har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens bemyndigande fastställt

tullen å dessa varor till belopp, motsvarande 15 öre för kilogram med

tillägg av accisen. Någon accis å andra fettvaror än de förut angivna har

hittills icke uttagits.

Bland åtgärder, sammanhängande med mjölkregleringen, må vidare nämnas

anordningen med upptagande av skatt å olj ekakor och vissa

slag av fodermjöl (kraftfoderskatt). Jag återkommer härtill i

samband med fodermedelsregleringen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 30 juni 1937 skola medel,

som inflyta genom accisen å margarin samt genom upptagande av

skatt å oljekakor m. m., sedan därifrån bestritts vissa kostnader, månadsvis

överlämnas till svenska mejeriernas riksförening för att användas för

åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för mjölk och mejeriprodukter.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 657), ändrad genom

kungörelserna nr 449/1938 och 402/1939, angående användningen av

medel, som inflyta genom upptagande av mjölkavgift m. m., ha bestämmelser

meddelats rörande förvaltningen av till riksföreningen för berörda

ändamål överlämnade eller uppburna medel. Enligt dessa bestämmelser

skola medlen i huvudsak användas för utbetalning av pristillägg, producentbidrag

och prisutjämningsbidrag. Pristillägg utgår å smör samt

till smör omräknad ost, kondenserad mjölk, torrmjölk och grädde, som bereus

inom riket och härifrån utförts, med belopp, motsvarande skillnaden

mellan nettoexport- och hemmamarknadspriset för saltat runmärkt

smör av medelkvalitet. För s. k. lantsmör, som hos mjölkproducent i

Norrland ävensom Kopparbergs och Värmlands län samt vissa delar av

Uppsala, Västmanlands och Älvsborgs län beretts av mjölk, varå mjölkavgift

icke utgår och som av producenten försålts, utgår vidare pristillägg

med 25 öre för kilogram. Producentbidrag — beträffande vilket

bestämmelser först upptagits i kungörelsen nr 401/1939 samt sedermera

meddelats i kungörelsen nr 963/1939 angående särskilt bidrag till mjölkproducenter

— utgick under tiden 1 juli—31 december 1939 till mjölkproducent

för varje brukningsdel med ett belopp motsvarande för kalendermånad

den mjölkavgift, som för samma månad belöpte å 450 kilogram

mjölk och till mjölk omräknad grädde eller å den mindre myckenhet därav,

vilken under månaden försålts från brukningsdelen. Enligt kungörelsen

nr 963/1939 utgår producentbidraget från och med den 1 januari 1940

för sammanlagt högst 650 kilogram mjölk och lill mjölk omräknad grädde

i månaden, varjämte bidraget bestämts till 2 öre för kilogram avgiftspliktig

mjölk, som under månaden sålts från brukningsdelen eller i ett av pro
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

ducenten själv drivet avgiftspliktigt mejeri använts för beredande av smör

eller ost till avsalu; dock att för mjölk och till mjölk omräknad grädde,

som försålts av producenten direkt till konsument, bidraget ej må utgå med

högre belopp än som motsvarar mjölkavgiften. Prisutjämningsbid

r a g utgår för inom riket producerad mjölk och grädde, varå mjölkavgift

utgått och som använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt.

För utbetalning av prisutjämningsbidrag är riket indelat i 6 prisutjämningsdistrikt.

För ändamålet tillgängliga medel fördelas månadsvis

på prisutjämningsdistrikten sålunda, att vartdera av de tre nordligaste distrikten,

nämligen Norrbottens, Västerbottens och mellersta Norrlands prisutjämningsdistrikt,

först erhåller ett särskilt belopp samt därutöver tilldelas,

Norrbottens distrikt, omfattande Norrbottens län, 2.5 öre, Västerbottens

distrikt, omfattande Västerbottens län, 1.5 öre samt mellersta Norrlands

distrikt, omfattande Gävleborgs län, med undantag av landskapet Gästrikland,

ävensom Västernorrlands och Jämtlands län, 0.5 öre för varje kilogram

mjölk och till mjölk omräknad grädde, varå prisutjämningsbidrag

inom distriktet för månaden utgår. Återstoden av prisutjämningsmedlen

delas därefter mellan samtliga distrikt i förhållande till de myckenheter

mjölk och till mjölk omräknad grädde, varå mjölkavgift inom de olika distrikten

för månaden utgår. Nyssnämnda särskilda belopp utgår med vad

å respektive distrikt enligt sist angivna fördelningsgrund belöper av de under

månaden å exporterade produkter utlämnade pristilläggens sammanlagda

belopp. Statens livsmedelskommission äger att på framställning av riksföreningen

medgiva, att för beredande av möjlighet till utjämning av bidragen

under olika månader visst belopp av prisutjämningsmedlen må innestå

hos riksföreningen.

I anslutning till 1939 års urtima riksdags beslut (prop. nr 66; skr. nr

109) i fråga örn prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har Kungl.

Majit den 12 januari 1940 beträffande beräkningen av det allmänna prisutjämningsbidragets

storlek medgivit, att vid ett smörpris av 3 kronor för

kilogram bidraget finge efter avdrag av mjölkavgift utgå med två öre för

kilogram i genomsnitt för hela riket, att vid stigande smörpris bidraget successivt

finge sänkas, så att det vid ett smörpris av 3 kronor 50 öre helt bortfölle

samt att nämnda regel icke skulle utgöra hinder för att bidraget, liksom

hittills varit fallet, till utjämning av jordbrukets inkomster av mjölkproduktionen,

sattes något högre under månader, då mjölkproduktionen vore låg och

något lägre under månader med högre mjölkproduktion, därvid emellertid

borde iakttagas, att bidraget i medeltal för samtliga månader icke komme

att väsentligen avvika från det belopp, som vid tillämpning av huvudregeln

skulle utgå.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660) angående reglering av

införseln av mjölk och mejeriprodukter, vilken gäller

tills vidare till och med den 30 juni 1940, har förbud meddelats mot införsel

till riket av mjölk och grädde, smör och ost utan tillstånd av statens jordbruksnämnd,

numera statens livsmedelskommission. Som villkor för erhål
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

11

lande av införseltillstånd gäller i huvudsak, att vederbörande importör förbinder

sig att för den myckenhet som införes till riksföreningen inbetala införselavgift

till belopp svarande mot vad som skulle utgå i pristillägg därest

varan utförts ur riket. För torrmjölk skall därutöver erläggas en införselavgift

av 5 öre för kilogram. Om särskilda förhållanden därtill föranleda må

livsmedelskommissionen medgiva, att införsel må ske utan erläggande av införselavgift.

I detta sammanhang må vidare nämnas, att 1937 års riksdag medgivit, att

Kungl. Majit må, om så befinnes nödigt för stödjande av priset å smör, vidtaga

åtgärder för reglering för tiden till och med den 30 juni 1939 av införseln

till riket av margarin, konstister och fettemulsion samt av råvaror för

margarinindustrien och ämnen, varav dessa framställas, i enlighet med vissa

i Kungl. Maj :ts proposition nr 284 till nämnda riksdag angivna riktlinjer.

Detta bemyndigande har av 1939 års lagtima riksdag givits förlängd giltighet

för tiden till och med den 30 juni 1940. Bemyndigandet har icke tagits

i anspråk.

Slutligen må nämnas, att genom kungörelse nr 474/1939 förordnats om en

införselavgift från och med den 10 juli 1939 å kasern med 10 öre för kilogram.

Enligt kungörelsen nr 765/1939 utgår emellertid denna införselavgift

ej för tiden från och med den 1 november 1939.

Slaktdjursregleringen. Stödåtgärderna på slaktdjursmarknadens område

bygga i första hand på reglering av införseln av slaktdjur

samt kött och fläsk. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och

1939 års lagtima riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av

införseln av kött av fjäderfä, har Kungl. Majit genom kungörelse den 30 juni

1937 (nr 648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938 samt 54 och

99/1939 och som jämlikt kungörelse nr 404/1939 gäller tills vidare till och

med den 30 juni 1940, förordnat, att levande nötkreatur, får och svin, kött

av nötkreatur och får, kött av häst, fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk

likväl undantaget — samt konserver av dylikt kött eller av fläsk icke må

införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd, numera statens

livsmedelskommission. Vid införsel av fårkött har sedan 1936 utgått en avgift,

vars belopp under våren och försommaren utgjort 15 öre för kilogram

och under övriga delar av året 30 öre för kilogram. Sistnämnda avgiftsbelopp

tillämpas från och med den 1 juli 1939. Sedan den 16 juli 1938 utgår

införselavgift för saltat hästkött och från och med den 15 mars 1938 även

för konserver av nöt- och fårkött. Sistberörda avgifter ha under hela tiden

varit 15 öre för kilogram. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden

finnes påkallat, må statens livsmedelskommission medgiva befrielse, helt eller

delvis, från införselavgift. I detta samband må nämnas, att Kungl. Majit

genom beslut den 30 juni 1937 bemyndigat nämnden att såsom villkor för införsel

av slaktdjur samt kött och fläsk föreskriva, att uppkommen vinst å

införseln skall av vederbörande importör inlevereras till jordbrukets prisregleringsfond

och tillföras för slaktdjursregleringens genomförande avsedda

medel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

De engelska kontingenteringsåtgärderna beträffande baconimporten föranledde

på sin tid vissa exportreglerande bestämmelser. Dessa

finnas upptagna i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 385) angående utförsel

till Storbritannien och Norra Irland av saltat fläsk, vilken emellertid upphävts

genom kungörelsen den 26 augusti 1939 (nr 570) angående exportförbud

å vissa varor. Genom brev den 23 februari 1934, den 18 oktober 1935

och den 30 juni 1936 har Kungl. Maj:t meddelat vissa bestämmelser till utjämning

av spänningen mellan fläskprisema å den brittiska marknaden och

å hemmamarknaden.

Även kontingenteringen av nötkreatursimporten till Tyskland har föranlett

en viss reglering av den svenska exporten av nötkreatur till nämnda land. Sålunda

gäller enligt kungörelse den 11 februari 1930 (nr 23) att den, som vid

utförsel till Tyskland av nötkreatur till slakt önskar komma i åtnjutande av

den lägre införseltull, som för visst antal djur är medgiven Sverige, har att ansöka

därom hos lantbruksstyrelsen, som prövar ansökningen. Ifrågavarande

arbetsuppgift har numera överflyttats å statens livsmedelskommission.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,

vilken enligt förordning den 9 juni 1939 (nr 250) gäller tills vidare till och

med den 30 juni 1940, skall, därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande

av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter

upptagas viss avgift, slaktdjursavgift. Sådan avgift skall

utgå för kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som godkänts vid besiktning

å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri.

Avgiftens belopp bestämmes av Kungl. Maj :t under iakttagande att den högst

får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen

väger minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, svin 2 kronor samt övriga

djur 1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet,

där så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare bestämmelser

rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande

ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt hava meddelats

i kungörelse den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1 juli

1937—30 juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom kungörelse

den 22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från och

med den 1 juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och för spädgris

— eller svin med en slakt vikt understigande 15 kilogram — med 1 krona.

Dessa avgifter gälla för närvarande.

De genom upptagande av slaktdjursavgift samt avgifter vid import eller

export av slaktdjur samt kött och fläsk inflytande medlen stå till förfogande

för slaktdjursmarknadens stödjande. Statens jordbruksnämnd har vid

flera tillfällen anvisats medel för att genom export av nötkreatur eller kött

därav eller destruktion av mindervärdiga djur eller genom infrysning av kött

av nötkreatur åstadkomma en skälig avlastning å den inhemska marknaden

för nötkreatur eller kött därav. Enligt Kungl. Majits brev den 28 juni 1935

äger nämnden för sådant ändamål utgiva högst 25 öre för kilogram av djurets

levande vikt eller 50 öre för kilogram kött jämte, vid export av nöt
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

13

kreatur, ett fraktbidrag av 20 kronor för djur. Genom beslut den 8 januari

och den 12 november 1937 har Kungl. Maj:t medgivit nämnden att dels för

nötkött, som efter medgivande av nämnden infrusits eller infryses efter den

30 november 1936, förskottsvis och mot återbetalningsskyldighet utbetala

högst 1 krona för kilogram slaktad vikt och dels beträffande nötkreatur eller

kött därav, som exporterats under tiden 1 september—31 december 1937, utgiva

pristillägg till belopp motsvarande hela den vid exporten uppkomna förlusten,

dock högst beträffande en kvantitet motsvarande 200 ton slaktad vikt.

Medel ha även anvisats till bidrag vid export av levande svin och fläsk eller

vid infrysning eller nedsmältning av fläsk samt till lämnande av förskott mot

återbetalningsskyldighet vid infrysning av fläsk. Enligt Kungl. Maj:ts förutnämnda

brev den 28 juni 1935 må bidrag för nyssnämnda ändamål utgå

med högst 50 öre för kilogram slaktad vikt. För fläsk, som enligt medgivande

av jordbruksnämnden infrusits efter den 30 juni 1937, äger nämnden

utbetala förskott med högst 1 krona 50 öre för kilogram slaktad vikt. På

grund av den under hösten 1938 utbrutna mul- och klövsjukeepizootien har

Kungl. Maj:t genom beslut den 22 september 1938 bemyndigat jordbruksnämnden

att tills vidare utbetala bidrag i enlighet med i omförmälda brev

den 28 juni 1935 angivna grunder utan iakttagande av föreskrifterna om bidragens

begränsning till 25 öre för kilogram levande vikt och 50 öre för kilogram

slaktad vikt. Samtidigt har Kungl. Maj :t förordnat, att bestämmelserna

i sagda brev skola ha avseende jämväl å infrysning av fårkött. Genom beslut

den 11 november 1938 har Kungl. Maj:t vidare medgivit jordbruksnämnden

att, i den omfattning och på de villkor nämnden bestämmer, tills vidare

till och med den 31 mars 1939 utbetala bidrag vid slakt av svin med en levande

vikt av högst sextio kilogram eller en slaktad vikt av högst fyrtio

kilogram. Vidare förtjänar nämnas, att Kungl. Majit genom beslut den 15

november 1935 bemyndigat jordbruksnämnden att förordna örn utbetalande

av pristillägg vid export av kaninkött med ett belopp av högst 20 öre för

kilogram. I detta sammanhang må även nämnas, att till följd av det under

sensommaren 1939 inträdda världspolitiska läget och det i anledning härav

genom kungörelse den 26 augusti samma år (nr 570) utfärdade exportförbudet

för vissa varor, däribland alla viktigare jordbruksprodukter, Kungl.

Majit genom beslut den 1 september 1939 bemyndigat jordbruksnämnden

alt tills vidare i huvudsaklig överensstämmelse med i beslutet angivna grunder

träffa anstalter för reglering av exporten av jordbruksprodukter, varjämte

Kungl. Majit nämnda dag samt den 6 oktober 1939 för sagda ändamål

anvisat sammanlagt högst tio miljoner krono!’, att förskottsvis utgå ur fonden

för mötande av förluster å spannmålsregleringen. Härefter har dels 1939

års urtima riksdag (prop. nr 66; skr. nr 109) å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 till Viss lagring av jordbruksprodukter m. m. anvisat

ett reservationsanslag av 25 miljoner kronor, vari ingår erforderligt belopp

för reglering av nyssnämnda förskott, dels ock innevarande års riksdag (prop.

nr 210; skr. nr 240) å tilläggsstat II till sagda riksstat under enahanda anslagsrubrik

anvisat ytterligare 20 miljoner kronor. I brev den 22 september

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

och 14 oktober 1939 har jordbruksnämnden, numera statens livsmedelskommission,

dessutom bemyndigats dels att föranstalta örn förhyrning av lämpliga

kyl- och fryshusutrymmen för inlagring av animaliska jordbruksprodukter,

dels att medverka till anskaffande av lämpliga anläggningar för nedsaltning

av fläsk och förvaring av den nedsaltade varan.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående

reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna

nr 283/1935 och 789/1939, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens

jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission, eller den kommissionen

bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel. Livsmedelskommissionen

har vidare berättigats föreskriva, att för sådant tillstånd skall

utgå licensavgift enligt de grunder, som Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer.

Vad sålunda stadgats skall jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1934

(nr 490) angående utsträckt tillämpning av förstnämnda kungörelse tillämpas

jämväl i fråga om flytande äggvita, så ock äggula, som icke uteslutande är

avsedd för beredning av läder. Berörda författningar gälla enligt kungörelsen

nr 406/1939 tills vidare till och med den 30 juni 1940.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen

nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd

av jordbruksnämnden, numera livsmedelskommissionen, eller, efter

kommissionens bemyndigande, av Sveriges äggintressenters förening u. p. a.,

därvid skall tillses, bland annat, att utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna

enligt skäliga grunder och på sådant sätt, att en möjligast jämn

utförsel åstadkommes.

De befogenheter, som tillkommit statens jordbruksnämnd i avseende å

beviljande av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift

och utförselavgift, lia av nämnden överlåtits till Sveriges äggintressenters

förening u. p. a.

Kungl. Majit har utfärdat närmare föreskrifter angående regleringen av

införseln och utförseln av ägg. Beträffande införseln förordnades genom

brev den 28 juni 1935, att licensavgift finge utgå med högst 30 öre för kilogram

av varan. Den 4 december 1936 höjdes avgiften till högst 50 öre för

kilogram. Vidkommande utförseln bemyndigade Kungl. Majit genom berörda

brev den 28 juni 1935 jordbruksnämnden att, i den mån så prövades

erforderligt för främjande av avsättningen av hönsägg, till den som erhållit

tillstånd till utförsel av viss kvantitet ägg utbetala ett med hänsyn till prisläget

å exportmarknaden jämfört med prisläget å den inhemska marknaden

bestämt pristillägg, vilket beträffande ägg finge för varje kilogram utgå med

högst 30 öre eller, där särskilda förhållanden skulle sådant påkalla, undantagsvis

med högst 40 öre. Enligt samma brev är å andra sidan den, som erhållit

utförseltillstånd, skyldig att, därest för någon vecka medelnettoexportpriset

för ägg överstiger medelpartipriset för ägg i Sverige, inbetala ett av

jordbruksnämnden fastställt belopp, motsvarande skillnaden mellan, å ena

sidan, medelnettoexportpriset efter avdrag av exportkostnaderna och skälig

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

15

handelsvinst samt, å andra sidan, medelpartipriset. Jordbruksnämndens bemyndigande

har sedermera den 30 juni 1936 ändrats därhän, att pristillägg

må utbetalas i den mån så prövas erforderligt för vinnande av önskvärd avlastning

av den svenska marknaden för hönsägg eller till förhindrande av

alltför starka växlingar i utförseln. I samband därmed upphävdes de särskilda

villkoren för utbetalande av pristillägg med högst 40 öre för kilogram.

Den 4 december 1936 har Kungl. Majit medgivit, att pristillägget, för kilogram

räknat, må utgöra högst 50 öre och undantagsvis, då särskilda skäl

därtill äro, högst 60 öre. Den 26 januari 1940 har Kungl. Majit slutligen

medgivit att, i anledning av extraordinära kostnader för premier för

krigsförsäkring samt ökade frakter och kursförluster efter godkännande av

statens livsmedelskommission i undantagsfall ytterligare pristillägg må utgå

med högst 20 öre för kilogram exporterade ägg.

Jämlikt Kungl. Maj :ts förut omförmälda brev till statskontoret den 30 juni

1937 skola kostnaderna för äggregleringen i första hand bestridas av medel,

vilka inflyta genom upptagande av särskilda avgifter vid införsel och utförsel

av ägg m. m. samt införselavgift å havre och majs jämte vissa andra fodermedel.

Fodermedelsregleringen. Såsom förut nämnts må oljekakor, som importeras

eller inom riket tillverkas, beläggas med skatt. Bestämmelserna härom

innefattas i förordningen den 14 juni 1933 (nr 329) angående skatt

å oljekakor och vissa slag av fodermjöl. Enligt denna förordning,

som ändrats genom förordningarna nr 177/1934, 281/1935, 261/1937,

475/1937 och 251/1939, skall efter Kungl. Majits bestämmande erläggas en

skatt av högst 8 öre för kilogram av varans nettovikt vid införsel till riket

eller tillverkning inom riket för försäljning av oljekakor, mjöl, erhållet genom

krossning av oljekakor, och mjöl, framställt vid extraktion av råvara,

som kan användas för tillverkning av oljekakor. Genom kungörelse nr 691/

1939 har förordnats, att skatt jämlikt bestämmelserna i förstnämnda förordning

tills vidare från och med den 9 oktober 1939 icke skall utgå.

Enligt förordningen den 18 maj 1934 (nr 153) om införselavgift

å havre och majs jämte vissa andra fodermedel, ändrad genom

förordningen nr 420/1936, skall vidare, i den mån Kungl. Majit så förordnar,

sådan avgift erläggas för följande varor, som införas till riket, nämligen

havre, majs, korn, vicker, pelusker och andra foderärter, foderbönor,

manioka- och arrowrot (tapiokarot), produkter, vilka genom förmälning eller

på annat sätt för foderändamål framställts av dessa varor, produkter av

vete, råg och annan spannmål, vilka på grund av tillsättning med annat ämne

äro tjänliga endast för foderändamål, risfodermjöl, glutenfoder, melassfoder

och sockerschnitsel. Kungl. Majit må ock förordna om införselavgift för

andra till fodermedel hänförliga varor av visst slag, vilka införas till riket.

Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat, äger Kungl.

Majit medgiva befrielse, helt eller delvis, från stadgad avgift. Avgiften skall

utgå med det belopp, högst 8 öre för varje kilogram av varans netlovikt, som

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Kungl. Maj:t eller, efter bemyndigande av Kungl. Maj:t, statens jordbruksnämnd

bestämmer, samt erläggas till tullverket i den ordning som örn tull

är föreskriven eller, där Kungl. Majit beträffande vara av visst slag så finner

lämpligt, i annan av Kungl. Majit bestämd ordning. Genom kungörelse

nr 764/1939 har förordnats, att införselavgift å havre och majs jämlikt bestämmelserna

i kungörelsen nr 153/1934 från och med den 1 november 1939

och tills vidare icke skall utgå. Enligt kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr

496) angående reglering av införseln av havre och majs

samt vissa andra fodermedel, ändrad genom kungörelsen nr

697/1939, erfordras för införsel av i sistnämnda kungörelse angivna varuslag

tillstånd av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission.

Till stödjande av den svenska havreodlingen har genom förordningen den

29 maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre vid

gryn- och mjöltillverkning m. m. stadgats skyldighet för den, som

driver kvam och därvid använder utländsk havre, att vid framställning

av havregryn, havremjöl, havremust och övriga produkter av havre, avsedda

till nränniskoföda, använda svensk havre i sådan omfattning, att den

för tid, som Kungl. Majit fastställer (tillverkningsperiod), uppgår till viss

av Kungl. Majit bestämd procent av all den havre, varav under perioden

nämnda produkter framställas vid kvarnen (tillverkningsprocent). I anslutning

till denna förordning har genom kungörelsen den 14 juni 1933 (nr

343) angående reglering av införseln av havregryn och havremjöl,

vilken kungörelse jämlikt kungörelse den 22 juni 1939 (nr 409)

gäller tills vidare till och med den 30 juni 1940, meddelats förbud mot införsel

till riket av sistnämnda varor utan tillstånd av Kungl. Majit. Tillverkningsprocenten,

som under tiden 1 oktober 1937—30 juni 1938 utgjort 50,

höjdes från och med den 1 juli 1938 till 75, från och med den 1 oktober

1938 till 85, sänktes från och med den 1 oktober 1939 till 75 samt från och

nied den 1 april 1940 till 25, vilken sistnämnda procentsats fastställts att

gälla till och med den 30 september 1940.

I detta sammanhang må nämnas, att statens jordbruksnämnd, numera

livsmedelskommissionen, enligt beslut av Kungl. Majit den 23 augusti 1937

äger medgiva, att införsel av varor, som avses i kungörelsen den 21 augusti

1935 angående reglering av införseln av havre och majs samt vissa andra fodermedel,

må ske utan iakttagande av bestämmelserna i förutnämnda förordningar

den 18 maj 1934 (nr 153) och den 29 maj 1933 (nr 234), under

förutsättning att varorna införas för att användas för industriellt ändamål

eller för tillverkning av varor för export eller ock importören ur riket utfört

motsvarande myckenhet varor av samma slag.

Genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr 652), vilken jämlikt kungörelsen

nr 411/1939 gäller till och med den 30 juni 1940, ha meddelats vissa bestämmelser

rörande statsbidrag för fraktlindring vid transport av inhemsk

havre till ort inom Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län eller till

ort inom vissa områden av Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och

Värmlands län. Statsbidrag utgår med skillnaden mellan å ena sidan den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

17

erlagda trakten, inklusive vissa avgifter, och å andra sidan en frakt beräknad

för sändningens verkliga vikt efter en avgift av 50 öre för 100 kilogram.

Bidraget må dock i intet fall uppgå till högre belopp än 3 kronor för 100

kilogram av sändningens verkliga vikt.

I anledning av den under sensommaren 1939 inträdda krissituationen anbefallde

Kungl. Majit i brev den 1 september 1939 svenska spannmålsaktiebolaget

att för en total kostnad av tills vidare högst en miljon kronor enligt

jordbruksnämndens anvisningar företaga inköp i beredskapssyfte av

spannmål och fodermedel samt utsäde m. m. ävensom ombesörja i samband

därmed erforderlig upplagring.

Genom kungörelse den 29 september 1939 (nr 677) förordnades om beslag

å oljekakor, mjöl, erhållet genom krossning av oljekakor, samt mjöl,

framställt vid extraktion av råvara, som kan användas för tillverkning av

oljekakor. Enligt en den 14 oktober 1939 utfärdad kungörelse (nr 717)

skola även ärter — såväl matärter som foderärter — vara under beslag.

Såvitt angår foderärter har sistnämnda beslag blivit hävt genom kungörelse

den 26 april 1940 (nr 267). Genom kungörelse den 3 maj 1940 (nr 302)

har slutligen förordnats om beslag å omalen havre samt råg- och vetekli.

I anslutning till utfärdande av kungörelsen nr 677/1939 om beslag av

vissa fodermedel bemyndigade Kungl. Majit statens jordbruksnämnd att i

huvudsaklig överensstämmelse med vissa förslag av nämnden träffa avtal

angående reglering av handeln med fodermedel med foderintressentföreningen

u. p. a., vilken utgör gemensamt organ för svenska lantmännens riksförbund,

ett antal privata importörer och kooperativa förbundet. Med

stöd av detta bemyndigande har överenskommelser av i huvudsak följande

innehåll träffats mellan jordbruksnämnden och föreningen. Föremål för

avtalet är dels oljekakor, mjöl, erhållet genom krossning av oljekakor, och

mjöl, framställt vid extraktion av råvara, som kan användas för tillverkning

av oljekakor, dels ock följande produkter, i den mån de hädanefter

införas till riket, nämligen: havre, majs, korn, vicker, pelusker och andra

foderärter, foderbönor, manioka- och arrowrot (tapiokarot) samt andra produkter,

vilka genom förmälning eller på annat sätt för foderändamål framställts

av omförmälda varor, produkter av vete, råg eller annan spannmål,

vilka på grund av tillsättning med annat ämne äro tjänliga endast för foderändamål,

risfodermjöl, glutenfoder, melassfoder, sockersnitzel, luzernmjöl

och kreatursfoder av animaliskt avfall ävensom kli med undantag av mandelkli.

Enligt avtalet har föreningen förbundit sig att ombesörja import

av oljekakor och mjöl av oljekakor och att i den utsträckning nämnden

bestämmer inköpa under beslag liggande varor av förut omförmält slag

till priser och på villkor i övrigt, som nämnden föreskriver, samt att försälja

dylik vara allenast efter tillstånd av nämnden samt i den ordning och

till de priser ävensom på de villkor i övrigt, som bestämmas av nämnden.

Föreningen har i avtalet vidare förbundit sig att till jordbrukets prisregleringsfond,

i den ordning nämnden bestämmer, inleverera vad som av intäkterna

å verksamheten i fråga återstår efter avdrag av erforderlig ulbe
Bihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 276.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

tätning eller avsättning till administrations-, inköps-, försäljnings-, distributions-

och fraktkostnader, gottgörelse till kommissionärer, motsvarande

högst 7 % av försäljningssumman för av föreningen tillhandahållna varor,

samt högst 2,000 kronor, motsvarande ränta å i föreningen insatt kapital,

samt att bedriva sin ifrågavarande verksamhet på ett lojalt sätt och så att

enskilt intresse icke obehörigen gynnas eller skadas Under förutsättning

att föreningen iakttager förenämnda bestämmelser har nämnden utfäst sig

att medgiva undantag från gällande införselförbud å här omförmälda varor

endast åt föreningen samt att före fastställande av priser och övriga

villkor för inköp och försäljningar av hithörande varor samråda med föreningen.

Enligt avtal mellan statens livsmedelskommission och foderintressentföreningen

den 6 februari 1940 har denna överenskommelse såtillvida

ändrats, att från och med den 15 februari försäljningen av inom landet

tillverkat linfrömjöl och linfrökakor samt sojamjöl tills vidare sker under

livsmedelskommissionens direkta kontroll och foderintressentföreningens

befattning med nämnda försäljning upphört.

Brödsädsregleringen. Enligt förordningen den 13 juni 1930 (nr 249)

om användande av svenskt vete och svensk råg vid

framställning av mjöl m. m. (inmalningsförordningen), vilken ändrats

genom förordningarna nr 396/1930 och 495/1935, skall vid framställning

inom riket av vetemjöl eller rågmjöl användas svenskt vete respektive

svensk råg till myckenhet motsvarande viss procent av allt det vete

eller all den råg, som under viss av Kungl. Majit bestämd förmalningsperiod

förmales vid vederbörande kvarn (inmalningsprocent). Vid framställning

av vetemjöl skall därjämte iakttagas, att det svenska vetet uppgår

till viss procent av varje för sig förmalt veteparti (minimiprocent).

Motsvarande inblandningsskyldighet föreligger beträffande mjöl, som införes

till riket. Nämnda bestämmelser gälla ej vetemjöl eller rågmjöl, som

av kvarninnehavare exporteras, eller vetemjöl, som av honom användes för

tillverkning av makaroner eller för fullgörande av försäljningsavtal levereras

till någon, som idkar sådan tillverkning; ej heller beträffande vetemjöl,

som användes för framställning av vara, rörande vilken Kungl. Majit förordnat,

att vad nyss sagts i avseende å makaroner skall äga motsvarande

tillämpning. Där förhållandena sådant påkalla, äger Kungl. Majit medgiva

ytterligare undantag från bestämmelserna i fråga. Inmalningsprocenten

för vete har under tiden 1 juli 1937—30 april 1940 varit fastställd till 90

samt från och med den 1 maj 1940 höjts till 97. Inmalningsprocenten för

råg, som under tiden 1 juli 1937—31 augusti 1938 likaledes utgjort 90, höjdes

från och med den 1 september 1938 till 95 och från och med den 1 mars

1939 till 98 samt sänktes från och med den 1 november 1939 till 90. Minimiprocenten

för vete har alltsedan hösten 1935 varit 80.

Föreskrifterna i inmalningsförordningen kompletteras genom bestämmelserna

i kungörelsen den 21 augusti 1935 (nr 493) angående reglering av

införseln av vete och råg samt därav beredda produk
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

19

ter. Enligt denna kungörelse må vete och råg, spannmålsblandning, vari

vete eller råg ingår, mjöl av vete eller råg, gryn av vete, makaroner och vermiceller

ävensom bröd med undantag av dessertkäx, pepparkakor och andra

slag av finare bakverk samt hundbröd icke införas till riket utan tillstånd

av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Jämlikt

kungörelse den 21 augusti 1939 (nr 590) skulle vid införsel till riket av vissa

av dessa varor, nämligen vete, mjöl och gryn av vete samt makaroner och

vermiceller ävensom råg och mjöl av råg, erläggas vissa införselavgifter. Sistnämnda

kungörelse har jämlikt kungörelse nr 690/1939 upphört att gälla från

och med den 9 oktober 1939.

Till stödjande av brödsädsmarknaden hava vidare meddelats vissa bestämmelser

örn erhållande av utförselbevis för råg och vete. Nu

gällande stadganden i ämnet innehållas i förordningen den 11 juni 1937 (nr

369) angående utförselbevis för råg och vete, vilken jämlikt kungörelse nr

252/1939 gäller till och med den 31 augusti 1940, samt kungörelsen den 23

augusti 1937 (nr 770) med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning,

vilken sistnämnda kungörelse enligt kungörelse nr 544/1939 gäller tills vidare.

Bestämmelserna innebära i huvudsak, att exportör av omalen råg eller omalet

vete äger under vissa förutsättningar och i den mån Kungl. Maj:t så förordnar

erhålla bevis örn utförseln av varan eller viss del därav, med angivande

tillika av det tullbelopp, som skolat utgå vid införsel av sådan vara till

samma myckenhet som beviset avser. Innehavare av dylikt bevis är berättigad

att inom sex månader från det angivningen till utförsel ägt rum, mot

bevisets återställande antingen utan tullavgifts erläggande införa omalen eller

malen råg eller omalet eller malet vete till så stor myckenhet, att den

tull, som enligt tulltaxan skolat därå belöpa, är lika med det i utförselbeviset

angivna tullbeloppet, eller, i den mån varor, som nu sagts, under de sex

kalendermånader, som förflutit närmast före den månad, under vilken angivningen

till utförsel ägt rum, införts till myckenhet, att den därför influtna

tullavgiften med avdrag av två procent beräknas därtill lämna tillgång, hos

generaltullstyrelsen utbekomma sagda belopp med avdrag av två procent.

För den tid, under vilken nyssnämnda förordning gäller, har Kungl. Majit

medgivits att bestämma, att restitution av tull enligt 4 § förordningen den 4

oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution (kvarnindustrirestitution) ej

må åtnjutas eller må åtnjutas allenast i mindre omfattning än i nämnda paragraf

sägs.

Med stöd av förordningen örn utförselbevis för råg och vete föreskrev

Kungl. Majit genom kungörelse den 23 augusti 1937 (nr 768), att vid export

av inhemsk brödspanmål dylika bevis tills vidare under tiden t september

1937—31 juli 1938 finge utfärdas för hälften av den utförda myckenheten.

Idkare av kvarnrörelse, som återutförde spannmål av utländskt ursprung, ägde

enligt samma kungörelse på vissa villkor erhålla utförselbevis för hela

den utförda myckenheten. I samband härmed förordnades genom kungörelse

förstnämnda dag (nr 767), att vid utförsel under samma tid av mjöl

eller gryn av vete, för vars framställning svensk råvara kommit till använd
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

ning, restitution av tull enligt 4 § förordningen angående tullrestitution finge

åtnjutas allenast för halva utförselkvantiteten. Enligt kungörelse den 31 augusti

1938 (nr 550), vilken trädde i kraft den 1 september nämnda år oell

jämlikt kungörelserna nr 544/1939 och nr 562/1939 gäller tills vidare till och

med den 31 augusti 1940, må utförselbevis utfärdas för hela den exporterade

kvantiteten, oavsett örn denna är av utländskt eller inhemskt ursprung. Någon

bestämmelse om inskränkning i rätten att erhålla kvarnindustrirestitution

har från och med den 1 september 1938 icke varit gällande (jämför nr

551/1938).

Vid sidan av nämnda åtgärder för reglering av import och export hava

särskilda anstalter vidtagits för skyddande av en lägsta prisnivå å inhemsk

brödspannmål. Det s. k. inlösningsförfarandet, som i sådant syfte tillämpats

under flera år, ersattes från och med konsumtionsåret 1936/1937 med stödköp.

På grund av de genom krigsutbrottet hösten 1939 förändrade förutsättningarna

för landets livsmedelsförsörjning frångicks stödköpsförfarandet och

återupptogs inlösningsförfarandet. I brev den 12 januari 1940 har Kungl.

Majit föreskrivit, att stödköp av spannmål icke längre skola företagas, ävensom

uppdragit åt svenska spannmålsaktiebolaget att handhava fullgörandet

av den av riksdagen beslutade inlösningsgarantien beträffande brödsäd under

iakttagande av bestämmelser av huvudsakligen det innehåll, som av livsmedelskommissionen

föreslagits. Spannmålsaktiebolaget skulle sålunda till ett

pris av lägst 21 kronor 50 öre per deciton under tiden från och med den 1

juni till och med den 31 juli 1940 inköpa all inom landet odlad, salubjuden

spannmål av vete och råg av fullgod, kvarnduglig samt vid normal skötsel

lagringsduglig beskaffenhet och som hembjödes bolaget före den 15 maj

1940. I avsikt att förhindra en stegring i mjölpriserna har statens livsmedelskommission

genom Kungl. Majits brev den 30 december 1939 bemyndigats

att med kvarnföretag, som bedriva handelsförmalning i egentlig mening,

träffa vissa avtal rörande utförsäljningspriset å mjöl.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 280) om veteavgift, ändrad

genom förordningarna nr 368/1937 och 446/1938, skall, där Kungl. Majit så

förordnar, dylik avgift upptagas å inom riket förmalt svenskt eller utlänslct

vete som användes för tillverkning av mjöl eller gryn med det belopp, högst

3 öre för kilogram av varans nettovikt, som Kungl. Majit bestämmer. Från

veteavgift undantages dock all förmälning mot tull eller lön för tillgodoseende

av odlares husbehov. Genom kungörelse den 21 augusti 1935 (nr

499) har Kungl. Majit utfärdat tillämpningsföreskrifter till nyssnämnda förordning,

innefattande stadgande örn, bland annat, att uppbörden av veteavgift

skall omhänderhavas av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission,

som jämväl har att utöva kontroll över avgiftens behöriga

utgörande m. m. Jämlikt förordnanden av Kungl. Majit har veteavgift

utgått med 1.5 öre per kilogram under tiden 1 september 1937—13

februari 1938, med 0.5 öre per kilogram under tiden därefter till och med

den 31 augusti 1938, med 2 öre per kilogram under september 1938, med

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

21

2.5 öre per kilogram under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och

med den 31 augusti 1939, med 3 öre per kilogram under september 1939 och

med 2 öre per kilogram under oktober 1939 samt med 0.5 öre per kilogram

från och med den 1 november 1939. Sistnämnda avgift är alltjämt gällande.

Idkare av kvarnrörelse, som ur riket utfört mjöl eller gryn av vete, äger

i den ordning och på de villkor, som angivas i kungörelsen nr 769/1937,

erhålla restitution av veteavgift. Där det med hänsyn till särskilda förhållanden

finnes påkallat, må Kungl. Majit jämväl under andra omständigheter

medgiva befrielse eller återbäring av sådan avgift. De medel, som

inflyta genom upptagande av veteavgift, skola i första hand tagas i anspråk

för bestridande av kostnaderna för spannmålsregleringen under det skördeår,

då avgiften upptages.

Slutligen må nämnas, att vissa särskilda anstalter vidtagits för att bereda

kompensation åt förbrukare av brödsäd för industriellt ändamål m. m. för

prisstegringar, som föranletts av de statliga stödåtgärderna på förevarande

område. Sålunda har Kungl. Majit genom brev den 21 augusti 1935 samt

den 9 januari och den 26 juni 1936 utfärdat vissa bestämmelser angående

pristillägg vid utförsel ur riket eller användning inom riket för vissa ändamål

av mjöl och gryn av vete eller råg m. m. Sedan statens jordbruksnämnd

gjort framställning om ändrade grunder för beredande av dylik

kompensation, har Kungl. Majit den 23 augusti 1937 bemyndigat nämnden

dels bestämma att pristillägg enligt förenämnda brev ej skall utgå efter den

31 augusti 1937 och dels medgiva att införsel av varor, som avses i kungörelsen

den 21 augusti 1935 angående reglering av införseln av vete och råg

samt därav beredda produkter, må ske utan erläggande av införselavgifl

respektive utan iakttagande av stadgad inmalnings- eller inblandningsskyldighet,

under förutsättning antingen att varorna införas till riket för att

användas för industriellt ändamål eller ock att importören ur riket utfört

motsvarande myckenhet varor av samma slag. Genom beslut den 26 januari

1940 har Kungl. Majit bemyndigat statens livsmedelskommission att avgöra

framställningar av kvarnföretag örn återbäring av erlagd införselavgift

för sådana lager utländskt vete, som innelåge hos vederbörande kvarnar

den 9 oktober 1939, då kungörelsen nr 590/1939 angående införselavgift å

vete och råg samt vissa därav beredda produkter, jämlikt kungörelsen nr

690/1939, upphörde att gälla.

.Tåg torde vidare få erinra örn de vid årets riksdag beslutade åtgärderna för

stödjande av odlingen av vissa kulturväxter (prop. nr 132, r. skr. nr 171).

I det föregående har omnämnts att den 26 augusti 1939 utfärdats kungörelse

(nr 570) angående exportförbud å vissa varor, omfattande bland

annat alla viktigare jordbruksprodukter. Med upphävande av tidigare kungörelser

lia härefter nya bestämmelser i ämnet utfärdats. De nu gällande

innefattas i kungörelsen den 8 december 1939 (nr 837) angående exportförbud

å vissa varor. Enligt kungörelsen må undantag från exportförbudet

(exportlicens), såvitt angår de flesta jordbruksprodukter, meddelas av statens

livsmedelskommission oell i övrigt av statens liandelskommission.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

Fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen och jordbrukets

prisregleringsfond. Av de avgifter, för vilka tidigare redogjorts, ingår veteavgiften

till fonden för mötande av förluster å spannmålsregleringen.

Till denna hava även ingått de numera upphörda

införselavgifterna å vete och råg samt därav beredda produkter. Till denna

fond hörande medel skola användas till täckande av kostnader, som stå i

samband med spannmålsregleringens genomförande.

Till jordbrukets prisregleringsfond ingå numera endast

införsel- och utförselavgifterna å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg ävensom

slaktdjursavgiften, sedan övriga skatter och avgifter, såsom i det föregående

omförmälts, upphört och margarinaccismedel ej längre skola tillföras fonden.

Användningen av till denna fond hörande medel regleras i huvudsak genom

Kungl. Maj:ts brev till statskontoret den 30 juni 1937.

Vad som inflyter till fonden genom uttagande av särskilda avgifter vid

införsel eller utförsel av slaktdjur samt kött och fläsk ävensom genom uppbärande

av slaktdjursavgift skall användas för slaktdjursregleringens genomförande.

För åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur

och ägg samt för gäldande av kostnaderna vid transport av havre skola användas

de medel, som inflyta genom upptagande av särskilda avgifter vid

införsel eller utförsel av ägg, äggula och flytande äggvita.

För genomförandet av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område,

i den mån prisregleringsfonden ej lämnar tillgång till medel, har 1939

års urtima riksdag (prop. nr 66; skr. nr 109) å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1939/40 under titeln Prisreglerande åtgärder anvisat ett reservationsanslag

av 30 miljoner kronor. Å tilläggsstat II har härefter enligt

beslut av innevarande års riksdag (prop. nr 209; skr. nr 239) anvisats ytterligare

50 miljoner kronor, varav dock 15 miljoner kronor skola stå till

Kungl. Maj:ts förfogande för genomförandet av en prisrabattering å smör till

förmån för behövande familjer.

I detta sammanhang må nämnas att sedan budgetåret 1937/38 anslag utgått

ur prisregleringsfonden för produktions- och avsättningsbefrämjande

åtgärder på jordbrukets område i Norrland och vissa andra landsdelar. Anslaget

upptogs för budgetåret 1937/38 med 700,000 kronor och för budgetåret

1938/39 med 800,000 kronor samt utgör för budgetåret 1939/40 1,000,000

kronor. Beträffande anslagets användning har riksdagen uttalat, att efter

bestämmande av Kungl. Maj:t högst 100,000 kronor må användas till bidrag

för byggande av andelsslakterier. Återstoden av nyssnämnda anslag å

1,000,000 kronor borde enligt riksdagens beslut användas till produktionsoch

avsättningsbefrämjande åtgärder i Norrland och vissa delar av Kopparbergs

och Värmlands län. Viss del av anslaget borde användas för utlämnande

av bidrag för anläggande eller ombyggnad av andelsmejerier i lappmarken

och därmed jämförliga trakter i landet. Nämnda bidrag borde i

regel begränsas till 20 procent av anläggningskostnaderna. Kungl. Maj:t,

som den 18 augusti 1939 meddelat vissa organisatoriska föreskrifter i äm
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 276■

23

net, har den 30 mars 1940 av anslagsmedlen dels beviljat statsbidrag till

vissa mejerianläggningar med tillhopa 363,000 kronor och till en potatislagerhusanläggning

med 10,000 kronor, dels ock till produktionsbefrämjande

åtgärder i allmänhet tilldelat nedannämnda hushållningssällskap följande

belopp, nämligen sällskapet i Värmlands län 40,000 kronor, sällskapet i

Kopparbergs län 45,000 kronor, sällskapet i Gävleborgs län 48,000 kronor,

sällskapet i Västernorrlands län 91,000 kronor, sällskapet i Jämtlands län

67,000 kronor, sällskapet i Västerbottens län 90,000 kronor och sällskapet i

Norrbottens län 96,000 kronor.

Det bör vidare nämnas, att enligt tidigare riksdagsbeslut de margarinaccismedel,

som influtit före den 1 juli 1935, efter närmare bestämmande av

Kungl. Maj:t böra användas för utlämnande i särskilda fall till hjälpbehövande

av jordbruksprodukter, i främsta rummet mjöl och smör, eller av

andra inhemska förnödenheter, till exempel frukt och fisk, gratis eller till

nedsatt pris.

Verkningarna av vidtagna regleringsåtgärder m. m.

I sin förut omförmälda skrivelse med förslag till fortsatta regleringsåtgärder

på jordbrukets område under regleringsåret 1940/41 har statens livsmedelskommission

lämnat en redogörelse för marknadsläget för vissa slag av

jordbruksprodukter samt verkningarna av stödåtgärderna under löpande regleringsår.

Till närmare belysning av verkningarna ha vid skrivelsen fogats

vissa tabellsammanställningar. En del av dessa torde såsom särskild tabellbilaga

få fogas till statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande jordbruksregleringens

verkningar äro i huvudsak hämtade från kommissionens

nämnda skrivelse.

Det allmänna ekonomiska läget. Under tiden efter stormaktskrigets utbrott

i september förra året har den världsekonomiska utvecklingen i avgörande

utsträckning påverkats av krigets direkta och indirekta följdföreteelser.

Genom att man i såväl de krigförande länderna som många neutrala

stater starkt inskränkt eller helt förbjudit publiceringen av ekonomisk statistik

för centrala verksamhetsgrenar har överblicken av de ekonomiska utvecklingstendenserna

på världsmarknaden starkt försvårats.

I Sverige har, allmänt taget, under tiden efter stormaktskrigets utbrott både

den industriella produktions- och sysselsättningsvolymen hållit sig uppe

på en hög nivå trots de växande svårigheter, som handelskrigets gradvisa

skärpning medfört.

I och med den ytterst allvarliga skärpningen av stormaktskriget i början

av april och de i samband härmed företagna omfattande mineringarna av

de svenska handelsvägarna åt väster och delvis även åt söder har Sveriges

ekonomiska läge enligt vad kommissionen framhållit undergått en mycket

betydande försämring. Alldeles bortsett från de av de ökade utrikespolitiska

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

riskerna föranledda återverkningarna på det svenska näringslivet kommer

den mer eller mindre fullständiga handelspolitiska avspärrningen att medföra

en synnerligen ogynnsam och svårbemästrad situation för de dominerande

exportindustrierna — och därmed indirekt för hela produktionen och inkomstbildningen.

Till följd av hindren för utrikeshandeln och de stegrade

statsutgifterna för personell och materiell försvarsberedskap kan enligt kommissionens

mening — i trots av en ökning av arbetsvolymen genom arbetstidsförlängningar

och liknande åtgärder — en avsevärd minskning av realinkomsterna

för befolkningen i dess helhet förutses. Den för löpande konsumtion

disponibla delen av nationalinkomsten kan vidare på nyss anförda

grunder förväntas nedgå starkare än den samlade nationalinkomsten.

Marknaden för mjölk och mjölkprodukter. (Jfr tab. 3—6.) Invägningen

av mjölk vid mejerierna uppgick under år 1939 till i runt tal 3.2 milj. ton

mot 3.0 milj. ton året förut, innebärande en ökning med 6.7 %. Denna uppgång

får dock till största delen tillskrivas ökning i antalet mejerileverantörer.

Av den nyssnämnda stegringen under år 1939 i kvantiteten invägd mjölk

komma 117,300 ton på produktmjölk och 56,100 ton på konsumtionsmjölk,

vilket innebär en relativ ökning med respektive 5.2 och 7.4 %. Stegringen

har alltså varit relativt sett starkast för konsumtionsmjölken, vilket i viss

mån torde sammanhänga med ikraftträdandet fr. o. m. den 1 juli 1939 av

pastöriseringsbestämmelserna.

Under år 1939 steg tillverkningen av mejerismör något. Samtidigt ökades

smörförsäljningen inom landet, vilken ökning dock till största delen belöpte sig

på jordbrukarnas smöråtertagning. Ifråga örn mejeriproduktionen av ost kan

en kraftig ökning konstateras. Även beträffande ostförsäljningen inom landet

kan en icke obetydlig ökning registreras. Även försäljningen inom landet

av margarin visade under år 1939 en stegring.

Ifråga om de medel, som tillförts mjölkregleringen genom upptagande av

mjölkavgift, margarinaccis samt skatt å oljekakor och andra hithörande fodermedel,

må följande framhållas.

I mjölkavgiftsmedel lia under år 1939 influtit 49.6 milj. kr. mot 50.2 milj.

kr. året förut. I margarinaccismedel utbetalades till mjölkregleringen under

år 1939 29.7 milj. kr. mot 25.9 mili. kr. under 1938. Ökningen i margarinaccismedlen

under 1939 beror på att margarinaccisen, som vid ingången av

år 1938 var 45 öre/kg, den 1 juli 1939 höjdes till 60 öre/kg. Fr. o. m. den

9 februari 1940 har en sänkning till 55 öre/kg verkställts. Enligt beslut av

1939 års urtima riksdag skola i form av margarinaccis inflytande medel efter

utgången av december 1939 ej tillföras prisregleringsfonden utan direkt ingå

i budgeten. Vad vidare beträffar de medel, som tillförts mjölkregleringen

genom skatten på oljekakor, ha dessa under år 1939 uppgått till 13.5 milj.

kr. mot 13.0 milj. kr. under 1938. Fr. o. m. den 9 oktober 1939 utgår över

huvud taget ingen kraftfoderskatt. De totala inkomsterna för mjölkregleringen

ha alltså under år 1939 uppgått till 92.8 milj. kr. mot 89.2 milj. kr. år

1938.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

25

Nettoprisutjämningsbidraget å produklmjölk har för riket som helhet varit

i det närmaste detsamma under 1938 och 1939. Till följd av ett högre inhemskt

smörpris har emellertid priset på produktmjölk under 1939 legat

icke obetydligt högre än år 1938. För de fr. o. m. november 1939 invägda

mjölkkvantiteterna har nettoprisutjämningsbidraget i genomsnitt för hela riket

utgjort 2 öre/kg.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 7—8.) På fläskmarknaden ha andra regleringsåtgärder

än sådana, som ha avseende på export eller import, under

1939 endast i obetydlig mån tillgripits. Sålunda ha under år 1939 kostnaderna

för infrysning av fläsk uppgått till endast 47,656 kr. (exklusive kostnaden

för beredskapslagringen) mot 235,509 kr. året förut.

Antalet redovisade svinbetäckningar har under 1939 utgjort 282,702 eller

9,913 fler än under föregående år. Under de tre första kvartalen lågo betäck - ningssiffrorna avsevärt över motsvarande tal föregående år, varemot en kraftig

nedgång gjorde sig gällande under sista kvartalet. Denna har under januari

och februari 1940 blivit ännu mer markerad. Den stora fläskproduktion,

som varit rådande under 1939, kan alltså väntas fortsätta och möjligen även

öka under de tre första kvartalen 1940, varefter en avsevärd nedgång torde

vara att motse.

Antalet besiktigade kroppar av slaktade nötkreatur och kalvar har varit

större under 1939 än under 1938. Under år 1939 utgjorde ökningen i antalet

marknadsförda kroppar av storboskap 22,000, av sförre kalvar 15,300 och

av mindre kalvar 30,100 jämfört med år 1938. Priserna på såväl nötkreatur

som kalvar för slakt ha under 1939 legat icke obetydligt över 1938 års priser,

vilket varit genomgående för årets samtliga månader.

Under 1937 och 1938 upptogs ingen slaktdjursavgift. Sådan återinfördes

fr. o. m. 1 juli 1939 för svin med 2 kr. per styck (för spädgris — slaktvikt

under 15 kg — 1 kr. per styck). I slaktdjursavgifter inflöto under juli—december

1939 1,321,994 kr. Under januari—februari 1940 ha 321,687 kr. upptagits.

Importen av kött visar inga större förändringar. Även importen av konserver

av nötboskap och får har varit ungefär lika stor de båda åren 1938

och 1939. Vid införsel av fårkött samt konserver av nötkött eller får utgick

intill 15 mars 1938 en införselavgift på 15 öre/kg. Från den 16 juli samma

år höjdes avgiften för fårkött till 30 öre/kg samt tillädes till övriga ovannämnda

avgiftsbelagda varuslag även rökt eller sallat hästkött, för vilka

samtliga varuslag importavgiften alltså fortfarande var 15 öre/kg. Införselavgiften

å fårkött sänktes åter från den 15 mars 1939 lill 15 öre/kg samt höjdes

till 30 öre/kg från den 8 april.

I pristillägg för export av kaninkött ha under 1939 utbetalats 4,802 kr. mot

18,791 kr. året förut.

De sammanlagda kostnaderna för slaktdjursregleringens genomförande

under 1939 ha uppgått till 3,938,566 kr. mot 3,016,375 kr. år 1938.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Äggmarknaden. Det inhemska äggpriset har under 1939 i genomsnitt

legat obetydligt över 1938 års nivå. Säsongvariationema under 1939 ha

dock — med undantag för krigsmånaderna ■—• varit något mindre utpräglade

än år 1938.

I motsats till år 1938 förekom under våren samt senhösten 1939 en rätt

avsevärd äggimport. Äggexporten var något större än under 1938.

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 9—10.) Under år 1939 låg priset på

jordnötskakor i genomsnitt något över 1938 års nivå.

Skatten på oljekaksfoder var vid 1938 års ingång 2 öre/kg för linfrökakor

och linfrömjöl samt 4 öre/kg för annat oljekaksfoder. Dessa skattesatser

höjdes den 20 juni samma år till resp. 3 och 5 öre/kg samt den 24

september till resp. 4 och 6 öre/kg. Den senare skattesatsen var därefter

oförändrat gällande till den 30 juni 1939, under det att skatten på linfrökakor

den 1 december 1938 höjdes till 5 öre samt den 15 februari 1939 åter

sänktes till 4 öre. Den 1 juli höjdes båda skattesatserna till resp. 5 och 7 öre/

kg. Dessa belopp uttogos t. o. m. den 8 oktober, då kraftfoderskatten slopades.

Skattehöjningarna återspeglas i priserna på jordnötskakor inom

landet. Det må framhållas, att priset på jordnötskakor under samtliga månader

år 1939 legat högre än under motsvarande månader 1938. I juli 1939

överskreds årsmedelpriset för perioden 1925—1929.

Priset på majs låg under år 1939 i genomsnitt något över 1938 års nivå.

Den otillräckliga majstillgången under de två sista månaderna av 1939 har

dock ej medgivit någon notering. Följande ändringar i införselavgiften på

majs ha företagits under 1938 och 1939:

Tid öre/kg Tid öre/kg

—19/s 1938................ 2 Via 1938—Bs/s 1939 ......''..... 6

2%—23A 1938................ 3 26/8—31/io 1939................ 7

24/»-30/u 1938................ 5 Vu 1939—................... —

Som synes, slopades införselavgiften fr. o. m. den 1 november 1939.

Vad angår regleringen av grynkvarnarnas användning av utländsk havre

må framhållas, att tillverkningsprocenten, som vid ingången av år 1938 var

50, fr. o. m. juli höjdes till 75 samt fr. o. m. oktober till 85, vilken tillverkningsprocent

var gällande t. o. m. september 1939, då den sänktes till 75.

Statsverkets inkomster av skatten på oljekakor utgjorde under budgetåret

1938/39 14.8 milj. kr. Inkomsterna av majsavgiften m. m. uppgingo

under samma tid till 5.1 milj. kr.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 11.) Priserna på den internationella

brödsädsmarknaden vörö vid ingången av år 1938 höga men folio mot mitten

av året synnerligen starkt, så snart det visat sig, att 1938 års veteskörd

skulle komma att bli rekordartat stor. Med smärre undantag höll sig denna

låga prisnivå oförändrad ett helt år framåt och nådde bottenrekord under

juli—augusti 1939, då 1939 års stora veteskörd kunde i sin helhet överblic
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

27

kas. Krigsutbrottet medförde emellertid, såsom var att vänta, en markerad

omkastning på vetemarknaden och priserna stramades åt avsevärt utan att

dock i de största veteexporterande länderna, Kanada och Argentina, nå upp

till 1938 års nivå. Efter krigsutbrottet har pristendensen på vetemarknaden

genomgående varit stram.

Beträffande de under senare år skördade brödsädsarealerna (i hektar) i

Sverige hänvisas till följande sammanställning ur den officiella skördestatistiken.

År

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1930

214,365

47,205

261,570

235,203

6,193

241,396

502,966

1931

215,191

61,135

276,326

200,411

6,835

207,246

483,572

1932

213,849

64,444

278,293

204,876

6,792

211,668

489,961

1933

220,567

82,187

302,754

218,751

7,284

226,035

528,789

1934

224,649

65,797

290,446

229,006

6,794

234,800

525,246

1935

214,813

57,937

272,750

218,525

8,629

227,154

499,904

1936

211,788

69,263

281,051

202,220

12,741

214,961

496,012

1937 1

231,627

65,502

297,129

202,148

9,802

211,950

509,079

1938 1

238,439

68,919

307,358

192,466

9,164

201,630

508,988

1939 1

251,082

83,963

335,045

178,224

8,998

187,222

522,267

Av hittills publicerade skörderapporter framgår, att brödsädsskörden år

1939 varit något större än 1938. Följande tablå angiver statistiska centralbyråns

beräkningar angående brödsädsskörden under olika år.

År

Höstvete

ton

Vårvete

ton

Summa vete

ton

Höstråg

ton

Vårråg

ton

Summa råg

ton

1930

489,767

76,833

566,600

428,753

7,695

436,448

1931

367,558

96,015

463,573

275,485

7,641

283,126

1932

528,944

126,279

655,223

423,530

9,215

432,745

1933

566,970

149,826

716,796

452,361

10,326

462,687

1934

632,182

124,601

756,783

507,443

9,504

516,947

1935

533,586

108,976

642,562

417,735

11,609

429,344

1936

467,481

121,342

588,823

334,326

17,184

351,510

1937 1

578,590

121,400

699,990

399,250

13,520

412,770

1938 1

681,831

139,658

821,489

390,562

14,145

404,707

1939 1

698,326

155,819

854,145

364,806

13,509

378,315

Beträffande de statliga regleringsanordningarna på brödsädsodlingens område

må erinras örn att inmalningsprocenten för vete fr. o. m. juli 1937

varit oförändrad (90). För råg gällde vid 1938 års ingång en inmalningsprocent

av 90, vilken fr. o. m. september samma år höjdes till 95 samt fr.

o. m. mars 1939 till 98 för att fr. o. m. november sistnämnda år åter sänkas

till 90.

1 Preliminära tai.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Då det kan lia sitt intresse att jämföra priserna å brödsäd ha i följande

tablå angivits medelpriserna å vete och råg för månaderna september—

februari ett antal år.

Konsumtionsår

Kronor/deciton

Ine

e x

Vete

Råg

Vete

Råg

1925/26—1929/30

20.98

18.60

100.0

100.0

1930/31

19.35

16.35

92.2

87.9

1931/32

16.89

15.71

80.5

84.5

1932/33

16.75

15.24

79.8

81.9

1933/34

16.18

14.64

77.1

78.2

1934/35

16.21

15.22

77.3

81.8

1935/36

15.93

14.66

75.9

78.8

1936/37

18.65

17.44

88.9

93.8

1937/38

19.72

18.41

94.0

99.0

1938/39

17.12

16.18

81.6

87.0

1939/40

19.39

19.24

92.4

103.4

I fråga örn de finansiella resultaten av spanmålsregleringen må framhållas,

att svenska spannmålsaktiebolaget för skördeåret 1938/1939 redovisade

ett underskott av 4,517,097 kronor mot 2,195,945 kronor året 1937/1938.

För finansiering av stödköpsverksamheten samt för täckande av kostnaderna

för beredskapslagret och svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet

i övrigt uttages veteavgift.

Beredskapslagring. I skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1939

framhöll statens jordbruksnämnd, att en viss försiktighet i anledning av det

inträdda krisläget borde iakttagas beträffande exporten av bl. a. bacon och

smör och måhända jämväl ägg samt levande nötkreatur och svin samt att

en viss upplagring av åtminstone fläsk och smör borde företagas. Nämnden

betonade vidare, att det den 26 augusti utfärdade exportförbudet för

vissa varor, däribland alla viktigare jordbruksprodukter, kunde komma att

medföra en del störningar på marknaden jämväl för vissa andra jordbruksprodukter

än de stora exportartiklarna, exempelvis slaktavfall, ätbara ärter,

vicker och pelusker samt utsädesvaror i övrigt m. m. Även i fråga örn dessa

varor kunde därför ingripanden bliva erforderliga på ett ganska tidigt

stadium. Då det i nämnda fall ej vore fråga örn regleringsåtgärder i vanlig

bemärkelse, borde kostnaderna för eventuella åtgärder bestridas av statsmedel.

Dessutom syntes förskottsbetalning böra erläggas för de varor, vilka

genom upplagring eller annorledes undandroges marknaden.

I anledning av förenämnda skrivelse bemyndigade Kungl. Majit i brev

den 1 september 1939 jordbruksnämnden att tills vidare i huvudsaklig överensstämmelse

med av nämnden angivna grunder träffa anstalter för regie
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

29

ring av exporten av jordbruksprodukter. Kungl. Majit anvisade härför

ett belopp av högst 6 miljoner kronor att utgå ur fonden för mötande av

förluster å spannmålsregleringen såsom förskott att framdeles, efter beslut

av Kungl. Majit, ersättas av de medel som inflöte till jordbrukets prisregleringsfond.

Dessutom anbefalldes svenska spannmålsaktiebolaget att för en

total kostnad av tills vidare högst 1 miljon kronor enligt jordbruksnämndens

anvisningar företaga inköp i beredskapssyfte av spannmål och fodermedel

samt utsäde m. m. ävensom ombesörja i samband därmed erforderlig

upplagring. I Kungl. Maj :ts brev den 22 september och 14 oktober 1939 erhöll

jordbruksnämnden dessutom bemyndigande att föranstalta örn förhyrning

av lagerlokaler för inlagring av animaliska jordbruksprodukter ävensom

lämpliga kyl- och fryshusutrymmen. Därjämte bemyndigades nämnden

medverka till anskaffande av lämpliga anläggningar för nedsättning av fläsk

och förvaring av den nedsaltade varan. I Kungl. Majits brev den 6 oktober

1939 anvisades ytterligare 4 miljoner kronor för ifrågavarande ändamål att

utgå på enahanda sätt som förut anvisade 6 miljoner kronor.

Sedan 1939 års urtima riksdag beslutat att å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket

anvisa ett reservationsanslag av 25 miljoner kronor till viss lagring av

jordbruksprodukter, vari inräknats erforderligt belopp för reglering av förutnämnda

förskott å sammanlagt 10 miljoner kronor, har Kungl. Majit i brev

den 30 december 1939 hemställt till fullmäktige i riksgäldskontoret att på

rekvisition utbetala återstoden av anslaget till statens livsmedelskommission.

Kommissionen äger använda anslagsmedlen för därmed avsett ändamål, därvid

i huvudsak skola tillämpas de grunder rörande lagring av vissa livsmedel,

som angivits i Kungl. Majits förut omförmälda brev av den 1 september

1939.

Beräkningar rörande jordbrukets inkomster och utgifter. I anledning

av från riksdagens sida framförda önskemål beslöt statens livsmedelskommission

i januari månad 1940 verkställa vissa undersökningar, hur jordbrukets

inkomster och produktionskostnader förändrats i det efter stormaktskrigets

utbrott inträdda krisläget. Kommissionen tillsatte i detta syfte en

särskild delegation. Med skrivelse den 26 april 1940 har delegationen överlämnat

en redogörelse för de resultat, vartill delegationen i nämnda hänseende

kommit. Denna redogörelse torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

I skrivelsen lill kommissionen har delegationen anfört i huvudsak följande:
Delegationen

har under sina överläggningar funnit det lämpligt, att vid bedömandet

av inkomst- resp. utgiftsutvecklingen för jordbruket efter krigsutbrottet

i huvudsak bygga på resultaten av de inom Sveriges lantbruksförbund

under det senaste året bedrivna undersökningarna för konstruerandet

av ett nytt prisindex.

Syftet med beräkningarna bar varit dels att uppgöra ett nytt index över

förändringarna i det svenska jordbrukets inkomster och utgifter, mätta enbart

med hänsyn till prisfluktuationerna hos produkterna och de olika pro
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

duktionsfaktorerna, dels att så långt möjligt erhålla en bild av den verkliga

storleksordningen av det svenska jordbrukets inkomster och utgifter samt

dessas förändringar från år till år. Bl. a. den begränsade tid, som slått till

buds, har gjort det omöjligt att nu helt slutföra mer än den förstnämnda arbetsuppgiften.

En samlad överblick över såväl volym- som prisförändringarna

med avseende på jordbruksprodukterna och de i jordbruket använda

produktionsfaktorerna har sålunda för det närvarande icke kunnat vinnas.

För en beräkning av den art, som delegationen haft sig förelagd, nämligen

att ange storleksordningen av de förändringar, som efter krigsutbrottet inträtt

på såväl inkomst- som utgiftssidan i det svenska jordbrukets totalbudget,

torde prisindex för såväl inkomst- som utgiftsposterna med en i tiden

relativt nära liggande, fast bas vara fullt tillfredsställande.

Det nu utarbetade prisindexet för jordbrukets viktigaste inkomst- och

utgiftsposter har allmänt taget konstruerats med utgångspunkt från volymförhållandena

under åren 1935, 1936 och 1937. Valet av åren 1935—1937

såsom basperiod har betingats dels av att dessa år erbjudit de bästa statistiska

möjligheterna att bestämma volymen av de olika inkomst- och utgiftsposterna,

dels därav att för åren 1935 och 1937 värdefulla möjligheter förelegat

att verkställa jämförelser med 1938 års jordbruksutrednings omfattande

representativundersökningar över jordbrukets kontanta inkomster och

utgifter enligt material hämtat ur jordbrukarnas självdeklarationer.

Delegationens ledamöter, som både på ett preliminärt stadium diskuterat

själva uppläggningen av de berörda indexberäkningarna och sedermera följt

det fortgånde arbetet, ha kommit till den uppfattningen, att det nu framlagda

prisindexet bör ge en i det väsentliga riktig bild av prisförändringarna

för jordbrukets produkter och produktionsfaktorer. Då indexet omfattar priserna

för alla väsentliga element på inkomst- och utgiftssidan kan detsamma

anses vara i hög grad representativt.

Ett pär allmänna kommentarer till de vid indexberäkningen begagnade metoderna

torde vara på sin plats.

Det bör observeras, att vid beräkningen av jordbrukets arbetskostnader icke

blott ersättningen åt den lejda arbetskraften i kontanter och in natura

utan även lön i kontanter och in natura för jordbrukaren själv och hans

familjemedlemmar för dessas arbetsprestationer medtagits. Ersättningen åt

jordbrukarna själva är beräknad efter socialstyrelsens statistik över lönerna

för lejd arbetskraft i motsvarande tjänsteställningar.

Värdesummorna för jordbrukets inkomster äro ej direkt jämförbara med

värdesummorna för utgifter, enär de icke omfatta lika stor del av de totala

inkomsterna resp. utgifterna. Utgifterna äro nämligen tämligen fullständigt

redovisade — säkerligen till omkring 95 °/o — medan redovisningen av inkomsterna

icke är lika fullständig. Över huvud taget är inkomstsidan tillsvidare

mindre noggrant genomarbetad än utgiftssidan. Ej heller kunna differenserna

mellan inkomst- och utgiftssummorna användas såsom uttryck för

förändringarnas storlek. För att så skall kunna ske, måste båda sidorna vara

procentuellt lika fullständigt redovisade. Jämförelse bör därför i första hand

ske mellan indextalen, vilka icke nämnvärt påverkas av denna olikhet.

I detta sammanhang bör i förbigående erinras om, att även örn själva det

använda beräkningssättet för de till producenterna utbetalade priserna i vissa

fall, där tillgängliga noteringar äro bristfälliga, kan ställas under diskussion,

spelar detta en mycket oväsentlig roll för totalresultatet, så länge den

valda beräkningsmetoden konsekvent tillämpas för hela den tidrymd, indexberäkningen

omspänner. Detta förhållande kan illustreras med det vid indexberäkningen

använda konsumtionsmjölkpriset. Utgångspunkten för dettas

beräknande är det ovägda genomsnittspriset för socialstyrelsens 49 örn
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

31

budsorter. För att erhålla producentens pris fritt leveransorten har därifrån

dragits dels mjölkavgiften, dels en genomsnittlig distributionskostnad på 6

öre per liter. Det kan måhända göras gällande, att detta beräknade pris är

något högre än det till landets konsumlionsmjölkleveranlörer faktiskt utbetalade.

För indexberäkningen, som rör sig med relativa storheter (förändringarna

från år till år) spelar detta icke någon roll, förutsatt att den nyssnämnda

marginalen icke undergår en strukturell förändring i ena eller andra riktningen.

En ytterligare detalj av intresse för att illustrera vilken betydelse olika felmarginaler

kunna ha vid beräkningar av den art det här gäller må även

beröras med ett par ord.

Priserna för matpotatis lia innevarande vinter av kända skäl uppvisat en

tämligen onormal utveckling. I prisindexberäkningarna har för matpotatis

producentpriset beräknats så, att partiprisnoteringen i Stockholm minskats

med 2.5 öre/kg, vilket senare belopp beräknats motsvara medelfrakt o. d.

Om denna beräkning gälla samma principiella överväganden, som ovan

framlagts beträffande konsumtionsmjölkpriset. Emellertid kan det möjligen

vidare göras gällande, att de under första kvartalet 1940 rådande onormalt

höga potatispriserna icke borde tillåtas i full utsträckning inverka höjande

på produktprisindex. Räknat på den i indexet använda fasta volymen

uppgår höjningen av denna post på inkomstsidan till c:a 41 milj. kr

(från 50.9 år 1939 till 91.7 milj. kr vid den under första kvartalet 1940 rådande

prisnivån). Örn man för exemplets skull antager, att denna siffra

skulle vara så mycket som c:a 10 °/o för hög, beroende på svårigheter att

under denna vinter få en för hela landet representativ mätare på potatispriset

till producenterna, skulle detta betyda en missvisning i generalindex

för produktpriserna för lista kvartalet 1940 med endast omkring 0.5.

På begäran av delegationen har lantbruksförbundets indexberäkning

kompletterats med en speciell beräkning för regleringsåret 1938/39 och 1939/

40. För det senare året har därvid det antagandet gjorts, att de under lista

kvartalet 1940 registrerade produkt- och förnödenhetspriserna i de fall, där

prisutvecklingen under 2:a kvartalet icke med någon grad av säkerhet kunnat

bedömas, komma att gälla även för 2:a kvartalet. Resultatet är följande:

Inde x 1935—37 = 100.

1938/39 1939/40

Generalindex för produkter....... 111.7 120.G

Generalindex för utgifter.......... 109.9 119.3

Ökning i

enheter

14.9

9.4

Ökning i

%

13.3

8.6

Ovanstående sammanställning ger vid handen att från regleringsåret 1938/

39 till 1939/40 generalindex för produkter stegrats med 13.3 °/o, medan generalindex

för utgifter under samma tidrymd uppvisar en ökning med 8.6%.

Därav framgår sålunda att enligt indexet —- även örn hänsyn tages till felmarginaler

vid indexberäkningen — genom prisuppgången för jordbruksprodukter

full kompensation erhållits för hittills inträffade utgiftsstegringar.

Såsom tidigare framhållits bygger indexberäkningen på volymförhållandena

under åren 1935—37. Det är känt alt efter krigsutbrottet åtskilliga

förändringar lia inträtt i volymförhållandena på såväl inkomst- som utgiftssidan.

Det kan i detta sammanhang erinras örn att kraftfoderanvändningen

torde lia minskat. En sådan förändring, vilken här nämnts som

exempel, påverkar i två motsatta riktningar det svenska jordbrukets totalbudget.

Å ena sidan minskas utgifterna, å andra sidan tenderar den försämrade

försörjningen med dylika förnödenheter att sänka jordbrukets samlade

produktionsvolym, och därmed jordbrukets inkomster. Eli annat

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

exempel erbjuder de efter krigsutbrottet på grund av den förstärkta försvarsberedskapen

inträdda ändrade betingelserna för jordbrukets arbetskraftsförsörjning.

Att i nuvarande läge vinna ett korrekt samlat mått på

huru förändringar av här exemplifierad typ kunna antagas ha påverkat jordbrukets

totalbudget låter sig icke göra.

Det bör även påpekas, att man enbart på grundval av det här presenterade

prisindexet för jordbruket icke kan draga några slutsatser beträffande den

absoluta lönsamheten i och för sig hos den svenska jordbruksproduktionen.

Indexberäkningarna möjliggöra endast en slutsats örn de relativa förändringarna

— alltså förändringarna från år till år — i jordbrukets lönsamhet.

Det må emellertid anmärkas, att, när på sätt här skett såväl utgifts- som

inkomstförändringarna, mätta efter prisförändringarna, avse en jämförelse

med regleringsåret 1938/39, torde denna utgångspunkt ur jordbrukets synpunkt

vara förhållandevis gynnsam. Det kan i detta sammanhang framhållas,

alt de av professor Nanneson bearbetade räkenskapsresultaten för

svenska jordbruk för regleringsåret 1937/38 uppvisade, i genomsnitt räknat,

den bästa räntabiliteten under hela den tidrymd, den statliga jordbruksregleringen

omspänner. Av i tidskriften Lantmannen—Svenskt land publicerade

uppgifter för räkenskapsåret 1938/39 kan den slutsatsen dragas att genomsnittligt

räknat för sistnämnda år ungefär samma räntabilitet uppnåddes

som under räkenskapsåret 1937/38.

Av vad ovan anförts synes sålunda den slutsatsen vara till fullo bestyrkt

att prisutvecklingen efter krigsutbrottet hitintills medfört full kompensation

för inträdda produktionskostnadsstegringar.

Jordbrukets prisregleringsfond. Fondens användning för skilda ändamål

framgår av efterföljande sammanställning, angivande dels beloppen av

de olika till fonden inflytande medlen, dels ock de belopp, som utgått ur

fonden under tiden 1 juli 1939—31 mars 1940.

Jordbrukets prisregleringsfond.

Influtna och utbetalda medel l/, 1939—31/a 1940.

Inkomster:

Behållning från budgetåret 1938/1939.

Margarinaccis................

1,003,929: 44

Äggavgifter m. m.............

1,906,338: 92

Slaktdjursavgifter m. lii.......

719,723: 22

Influtit under tiden 1/7 1939—31/3

1940.

Margarinaccis................

15,872,114: 29

Kraftfoderskatt .............

6,895,571: 36

Äggavgifter m. m.

Införselavgift för foder ....,

.. 1,464,039: 70

Dito för ägg...............

87,147:94

Övriga....................

26,158: 01

1,577,345: 65

Slaktdjursregleringen.

Baconavgift ............

, . -

Slaktdjursavgift.............

.. 2,198,137: 50

Införselavgift för kött.......

265,877: 38

2,464,014: 88

Summa kronor

3,629,991:58

26,809,046: 18

30,439,037: 76

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

33

Balans den 1/7 1939 ............

Utgifter:

Utbetalt under tiden x/7 1939—31L

1940.

Margarinaccis.

Utdelning av mjöl m. m. ...

226,818: 89

Svenska mejeriernas riksf____

. 15,857,692:56

Andra utgifter .............

147,917:92

16,232,429: 37

Kraftfoderskatt.

Svenska mejeriernas riksf....

. 4,929,513:21

Andra utgifter .........

1,496: 27

4,931,009: 48

Äggavgifter m. m.

Fraktbidrag ........

488,145: 20

Statens jordbruksnämnd.....

126,764: 39

Andra utgifter .........

. 1,621,885:27

2,236,794: 86

Slaktdjursavgifter m. m.

Nötkreatursexport.........

61,519: 67

övriga åtgärder ...........

64,191: 58

Fläskexport .............

306,541:19

Infrysning av fläsk.........

15,799: 72

Baconbidrag..........

. 1,791,490:63

Andra utgifter .........

130,553:11

2,370,095: 90

Behållning den 31/3 1940.

Margarinaccis ............

643,614:36

100,000: —

Kraftfoderskatt ........

Äggavgifter m. m...........

1,246,889: 71

Slaktdjursavgifter m. m.......

813,642: 20

Summa kronor

1,864,561: 88

25,770,329: 61

2,804,146: 27

30,439,037: 76

Kostnaderna för jordbruksregleringarnas administration. Till belysande

av administrationskostnaderna m. m. för de olika regleringsanordningarna,

i den mån dessa kostnader bestridas av allmänna medel, har följande

sammanställning uppgjorts, avseende budgetåret 1938/39.

Mjölkregleringen.

Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

Löner ........................................ 240,382: 43

Postavgifter .................................. ig,830; 82

Hyror -...................................... 28,470: —

Trycksaker.................................... 20,313: 29

Diverse omkostnader.......................... 39 54g. gj

Lantsmörets omkostnader...................... 3 532- 78

Ortskontroll .................................. 23,392: 29

Till mejeriförbunden .......................... 50,000:_

Bihang till riksdagens protokoll 19U0. 1 sami. Nr 276.

425,521: 52

:l

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Statens jordbruksnämnd.

Mjölkavgiftskontroll ......................................

Kontrollstyrelsen.

Kostnader vid uppbärande av margarinaccisen och skatten

å olj ekakor ............................................

Säger för mjölkregleringen kronor

143,995: 39

7,616: 45

577,133: 36

Slaktdjursregleringen.

Äggregleringen.

Sveriges äggintressenters förening u. p. a.

Statsbidrag .................................

Spannmålsregleringen.

Svenska spannmålsaktiebolaget.

Administration................................ 144,641: 67

Kontrollkostnader ........................... 24,978:46 139,620: 13

Statens jordbruksnämnd.

Ve teav giftskontroll ............................ 57,672: 44

Kostnader för cereala undersökningar........ 10,921: 65 68,594: 09

Säger för spannmålsregleringen kronor 208,214: 22

Gemensamma kostnader.

Statens jordbruksnämnd.

Administrationskostnader i allmänhet

.............. 224,946:48

Summa kronor 1,010,294:06

Förslag till regleringsåtgärder.

Såsom förut nämnts innefattar statens livsmedelskommissions förenämnda

skrivelse den 26 april 1940, vilken underställts kommissionens råd, förslag

till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område. Vid skrivelsen har

fogats ett flertal till kommissionen inkomna framställningar och förslag i

ämnet. Bland dessa framställningar märkas sådana från svenska spannmålsaktiebolaget,

svenska mejeriernas riksförening u. p. a., Sveriges slakteriförbund,

förening u. p. a., och Sveriges äggintressenters förening u. p. a. samt

Sveriges lantbruksförbund. Över ett av de av kommissionen framlagda förslagen

har yttrande avgivits av kontrollstyrelsen.

Framställningar i ämnet ha även inkommit till Kungl. Maj:t från småbrukarnas

riksförbund, svenska mejeriernas riksförening u. p. a., ett stort

antal hönsuppfödare, Dalarnas distrikt av svenska landsbygdens kvinnoförbund,

Västerbottens läns hushållningssällskap samt Byske kommun. De

tre förstnämnda framställningarna ha varit överlämnade till livsmedels
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

35

kommissionen för att tagas i övervägande vid utarbetandet av kommissionens

förslag. Över de två sistberörda framställningarna har lantbruksstyrelsen

efter remiss avgivit yttrande.

I detta sammanhang torde jag även få anmäla ett av medicinalstyrelsen

och lantbruksstyrelsen gemensamt avgivet förslag angående pristillägg för

mjölk härrörande från besättningar, som ställts under statlig kontroll med

hänsyn till förekomsten av tuberkulos. Över detta förslag ha yttranden

avgivits av statskontoret, livsmedelskommissionen, Sveriges lantbruksförbund

och svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

Allmänna synpunkter. Livsmedelskommissionen har såsom allmän uppfattning

rörande den fortsatta regleringen på jordbrukets område uttalat,

att kommissionen funne det lämpligast att med avseende å prisavvägningen

endast avgiva förslag för den närmaste tiden och under antagande av i

stort sett oförändrade produktionsförutsättningar. I den mån förhållandena

ändrades, borde enligt kommissionens mening Kungl. Majit äga befogenhet

att vidtaga de justeringar beträffande regleringsanordningarna, som betingades

av utvecklingen. Kungl. Majit borde således, därest en mera betydande

ändring i jordbrukets produktionskostnader under regleringsåret skulle äga

rum, äga vidtaga sådan jämkning av regleringen, att jordbruket erhölle

täckning för produktionskostnadsstegringen sedan krigets utbrott. Kommissionen

har ansett, att i dylikt syfte en höjning av priserna på såväl animalier

som cerealier borde kunna ifrågakomma. Kungl. Majit borde vidare,

enligt vad kommissionen uttalat, äga befogenhet att utan hinder av meddelade

beslut eller gjorda uttalanden vidtaga sådana ändringar i regleringen,

som påkallades av försörjningspolitiska hänsyn. Framställningen av sådana

för befolkningen nödvändiga jordbruksprodukter, å vilka brist förelåge,

borde med begagnande av denna fullmakt få stimuleras genom lämplig

prisreglering.

Med hänsyn till omöjligheten att bedöma varaktigheten av det nu rådande

krigstillståndet har kommissionen ansett lämpligast att — åtminstone på

papperet — bibehålla samtliga nu gällande regleringsanordningar, även om

ett stort antal av dessa icke kunde väntas träda i tillämpning under den tid

kriget varade. Detsamma torde böra gälla av riksdagen lämnade regleringsfullmakter.

Kommissionen har därför föreslagit att de grundläggande av

riksdagen antagna regleringsförfattningarna ävensom andra bemyndiganden,

vilkas giltighetstid utlöpte i år, gåves ett års förlängd giltighet.

Då, såsom förut nämnts, jordbruket genom de åtgärder, som under innevarande

regleringsår vidtagits, syntes ha erhållit full kompensation för hittills

inträdda kostnadsstegringar, har kommissionen ansett sig sakna anledning

att för närvarande föreslå en allmän höjning av prisnivån på jordbruksprodukterna.

Däremot har kommissionen funnit skäl föreligga att

redan nu, med giltighet från och med ingången av nästa regleringsår, vidtaga

vissa justeringar i syfte att åstadkomma en lämplig avvägning mellan

olika produkter respeklive skilda områden av landet och brukningsdelar av

olika storlek.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Kommissionen har framhållit, att de prisförbättringar, som under innevarande

regleringsår tillkommit eller ställts i utsikt, verkade med olika

styrka i olika landsdelar. Detta sammanhängde med att förbättringen varit

av olika storlek för skilda grenar av produktionen. För brödspannmål,

sockerbetor och fabrikspotatis hade garantipriserna höjts med omkring 20

procent i förhållande till regleringsåret 1938/39. Priserna på animalier hade

däremot endast stigit med omkring 15 procent. Ur nyssnämnda synpunkt

kunde därför enligt kommissionens mening en viss relativ förbättring av

animaliepriserna framstå såsom önskvärd. Å andra sidan borde emellertid

aktgivas på det förhållandet, att en viss stimulans åt cerealieproduktionen i

en kristid vore berättigad med hänsyn till att en ökad konsumtion därav

vore önskvärd, emedan en god del av vegetabiliernas näringshalt ginge förlorad

vid förädlingen i animalisk produktion.

I detta sammanhang har kommissionen erinrat därom att beslut för någon

tid sedan fattats om begränsning av tilldelningen av oljekaksfoder för konsumtionsåret

1940/41, innebärande att tilldelningen för större och medelstora

jordbruk nedskures till högst cirka 60 % av förbrukningen under år

1938. Med anledning av vad som därefter inträffat torde det bli nödvändigt

att skära ned tilldelningen ytterligare. Läget kunde också komma att

framtvinga en relativt sträng ransonering av vissa andra kraftfodermedel. I

vissa fall har bristen på importerat foder synts kommissionen kunna motverkas

genom en effektivisering och rationalisering av den inhemska foderproduktionen.

Särskilt å mindre brukningsdelar torde emellertid enligt

kommissionens uppfattning dylika åtgärder endast i begränsad omfattning

kunna företagas. På grund härav har kommissionen förutsatt, att vid ransoneringen

särskild hänsyn skulle tagas till det mindre jordbrukets behov.

Därjämte har kommissionen föreslagit viss kompensation för den fördyring,

som fodersituationen kunde komma att medföra för det mindre jordbruket.

Därest tillförseln av importerat foder under en längre tid skulle omöjliggöras,

har det synts kommissionen oundvikligt att, åtminstone inom vissa

områden, en mer eller mindre omfattande omläggning av produktionen vidtoges.

Enligt kommissionens mening vore det uppenbart att i samband därmed

en hel del problem trängde till sin lösning. Av flera skäl har kommissionen

emellertid icke nu kunnat upptaga dessa till mera ingående behandling.

Kommissionen har emellertid uttalat att den självfallet bomme att med

uppmärksamhet följa utvecklingen och, då läget så påkallade, till Kungl.

Majit ingiva härav betingade förslag.

Kommissionen har ansett att i likhet med vad som gällt under tidigare år

en viss rörlighet omkring de såsom eftersträvansvärda ansedda priserna borde

medgivas. Då ramen för denna prisrörlighet i nuvarande situation måste

bestämmas under hänsynstagande till ett flertal olika faktorer, kunde någon

enhetlig norm för densamma icke angivas. Beträffande de produktionsgrenar,

för vilka garanterade minimipriser föreslagits, borde rörligheten närmast

ha till syfte att bereda odlarna viss kompensation för en minskning i

produktionsvolymen till följd av ogynnsamma skördeförhållanden. I sådana

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 276.

37

fall åter, där jämvikt måste åstadkommas mellan tillgång och efterfrågan,

syntes enligt kommissionens uppfattning ett jämförelsevis stort utrymme såväl

uppåt som nedåt böra lämnas för den fria prisbildningen.

Kommissionen har till närmare utveckling av sin allmänna ståndpunkt beträffande

de föreliggande spörsmålen vidare anfört:

Hittills har prisregleringen för jordbruksprodukter utformats med utgångspunkt

från de priser, som voro gällande under åren 1925—29. Redan

före utbrottet av den i höstas inträdande krisen framstod det såsom klart, att

nämnda priser icke längre kunde anses vägledande för den aktuella situationen,

vare sig i fråga örn den prisnivå, som ur skälighetssynpunkt borde eftersträvas,

eller i fråga om relationen mellan priserna inbördes. I de direktiv,

som på våren 1938 lämnades den då tillsatta jordbruksutredningen, angavs

ock såsom en av utredningens första och angelägnaste uppgifter att

söka finna en annan och lämpligare grundval för prisavvägningen. De skäl,

som anfördes till stöd härför, ha under rådande kristid ännu större bärkraft.

Det synes bl. a. alldeles uppenbart, att de prisrelationer, som under fredliga

förhållanden gällde för tio år sedan, icke utan vidare kunna läggas till grund

för produktionsinriktningen i en kristid.

De på livsmedelskommissionens uppdrag verkställda undersökningarna

rörande jordbrukets inkomster och utgifter lia, som förut anförts, givit vid

handen, att jordbruket som helhet genom de anstalter till förbättrande av

produktpriserna, som beslutades av 1939 års urtima riksdag, erhållit full

kompensation för den efter krigsutbrottet skedda produktionskostnadsstegringen.

Det bör dock anmärkas, att man vid beräkningen av kostnadsökningen

icke kunnat taga hänsyn till återverkningarna för jordbruket av den

förstärkta personella försvarsberedskapen. Å andra sidan bör framhållas,

att innevarande års lagtima riksdag för nästa regleringsår beslutat vissa åtgärder,

som innebära en ytterligare förbättring av det genomsnittliga prisläget

för jordbrukets produkter. Dessa åtgärder avse sockerbetor, fabrikspotatis,

ärter m. m.

Huru jordbrukets produktionsbetingelser i fortsättningen komma att gestalta

sig är nu omöjligt att med någon grad av säkerhet förutsäga. Läget

är för närvarande finera svåröverblickat än någonsin sedan krigets utbrott.

För dagen äro vi så gott som belt avspärrade från tillförsel av flera för jordbrukets

drift viktiga förnödenheter såsom oljekakor, majs, vissa konstgödselmedel,

traktorolja m. m. Denna avspärrning nödvändiggör en relativt

sträng hushållning med de inom landet befintliga lagren. Givetvis kommer

en dylik hushållning att påverka såväl jordbrukets omkostnader som produktionsvolymens

storlek. I vissa fall torde en produktionsomläggning bli

behövlig, i andra fall kan avspärrningen måhända till en viss grad motverkas

genom frambringande av inhemska ersättningsmedel i förening med en

allmän rationalisering av produktionen. I den mån inhemska ersättningsmedel

kunna ställas till förfogande i stället för importerade, torde man få

räkna med en ökad kostnad för dessa.

Uppenbart är också, att de av vårt politiska läge betingade inkallelserna

till militär beredskapstjäristgöring inverka kostnadsstegrande för produktionen.

Särskilt under vårbruket och skördetiden torde den personella försvarsberedskapen

komma att förorsaka åtskilliga svårigheter. Härtill kommer

att den allmänna prisutvecklingen är mycket oviss. Det bör i detta .sammanhang

erinras örn att lantarbetare enligt gällande kollektivavtal äro tillförsäkrade

en kompensation för stegringen i levnadskostnaderna, motsvarande

omkring tre fjärdedelar av den ökning, som enligt socialstyrelsens lev
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

nadskostnadsindex ägt rum. Ifrågavarande kompensation, som utgår i form

av ett rörligt tillägg, utbetalas från och med månaden näst efter den, då index

stigit med 6 enheter.

På grund av vad sålunda anförts är det för närvarande icke möjligt att

angiva ett visst genomsnittligt prisläge på jordbrukets produkter, som kan

antagas under nästkommande år bereda näringsutövarna en skälig inkomst

och erforderlig stimulans för att uppehålla produktionen i önskvärd omfattning.

Vad nu sagts om den genomsnittliga prisnivån på jordbruksprodukterna

gäller i stort sett även vid den inbördes avvägningen mellan priserna på olika

slag av jordbruksalster. Tydligt är, att stimulanssynpunkten härvidlag måste

träda i förgrunden. I händelse av en långvarig avspärrning kunna vi, bland

annat, för att ernå bästa möjliga försörjning i näringsfysiologiskt hänseende,

bli nödsakade att vidtaga särskilda åtgärder för en ändrad produktionsinriktning.

Åtgärder i detta syfte kunna endast i begränsad omfattning planeras

en längre tid i förväg.

Vissa ledamöter av livsmedelskommissionens råd lia i skrivelse den 6 maj

1940 uttalat tvivel rörande tillförlitligheten av det resultat vartill man inom

livsmedelskommissionen kommit i fråga om jordbrukets kompensation för

koslnadsstegringarna i följd av kriget.

I förenämnda av Dalarnas distrikt av svenska landsbygdens kvinnoförbund

gjorda framställning har, under hänvisning till jordbrukets svåra läge, yrkats

på att effektiva åtgärder vidtoges så att jordbrukets lönsamhet förbättrades.

Byske kommun har i sin förutberörda framställning bland annat hemställt

om åtgärder i syfte att norrländska jordbruket bringades i sådant läge,

att varje jordbrukare kunde finna försörjning av sitt jordbruk utan anlitande

av andra försörjningsmöjligheter.

Mjölkrcgleringen. Livsmedelskommissionen har — efter att inledningsvis

ha lämnat en redogörelse för huvuddragen av nu gällande bestämmelser

för mjölregleringen — erinrat därom att för närvarande tillskötes av budgetmedel

vad som erfordrades för att det allmänna prisutjämningsbidraget

vid ett smörpris av 3 kronor för kilogram efter avdrag av mjölkavgift skulle

utgå med 2 öre per kilogram i genomsnitt för hela landet. Vid stigande

smörpris har enligt vad kommissionen vidare framhållit avsetts, att bidraget

successivt skulle sänkas så att det vid ett smörpris av 3 kronor 50 öre helt

bortfölle.

Kommissionen har ansett, att de nu gällande reglerna för utbetalande av

pristillägg för lantsmör samt prisutjämningsbidrag för produktmjölk borde

tills vidare i huvudsak bibehållas oförändrade. Med hänsyn till önskvärdheten

i nuvarande läge, att växlingarna i mjölkproduktionens storlek under

olika årstider utjämnades, borde enligt kommissionens mening det allmänna

prisutjämningsbidraget vara högre på vintern än på sommaren. En

sådan variation i bidraget vore även påkallad av att produktionskostnaderna

voro högre under vintermånaderna. Det har synts kommissionen lämpligt

att bidraget i berörda syfte vid ett smörpris av 3 kronor per kilogram diffe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

rentierades sålunda, att det under manaderna oktober mars utginge nied

2.5 öre per kilogram, under månaderna maj—augusti med 1.5 öre per kilogram

och under månaderna april och september med 2 öre per kilogram.

Därest smörnoteringen skulle stiga, hox-de beloppen givetvis jämkas i anslutning

till förut omförmälda bestämmelser. Differentieringen har föreslagits

böra träda i tillämpning från och med prisutjämningen för den mjölk, som

levererats under juni månad innevarande år.

Kommissionen har vidare -— under framkallande att smörexporten med

sannolikhet komme att upphöra och till följd härav de tre nordligaste prisutjämningsdistrikten

miste det särskilda tillägg, som hittills utgått såsom

gottgörelse för distriktens andel i exportkostnaderna — ansett skäligheten

bjuda att viss kompensation bereddes distrikten för tilläggens bortfallande.

Kommissionen bar föreslagit att detta skulle ske på det sätt att de förut omförmälda

särskilda prisutjämningsbidragen av 0.5 öre i mellersta Norrlands,

1.5 öre i Västerbottens och 2.5 öre i Norrbottens distrikt höjdes till respektive

1.5 öre, 2 öre och 3 öre, allt räknat per kilogram produktmjölk.

Vad beträffar ett vid 1939 års urtima riksdag framfört förslag om ändrade

bestämmelser angående producentbidragen avseende alt bidragen skulle beräknas

å en årskvantitet i stället för en månadskvantitet har kommissionen

icke ansett sig böra förorda detta förslag. Kommissionen har i stället föreslagit,

att producentbidraget under månaderna oktober—mars skulle utgöra

3 öre och under övriga månader 2 öre per kilogram samt att den månadskvantitet,

för vilken producentbidrag skulle utgå, höjdes från 650 till 900

kilogram. Kostnaderna för förslagets genomförande har kommissionen uppskattat

till 12,000,000 kronor. Kommissionen har till stöd för sin ståndpunkt

anfört följande.

För att få en jämnare fördelning av producentbidragen har från 1939 års

urtima riksdags sida ifrågasatts sådan ändring av gällande bestämmelser i

ämnet, att bidragen skulle beräknas å en årskvantitet i stället för på en månadskvantitet.

Härigenom skulle de producenter, som vissa månader levererade

relativt litet mjölk, få tillgodoräkna sig den större leveransen under

andra månader. Ifrågavarande förslag synes under nu rådande förhållanden

icke lämpligt att genomföra. Svenska mejeriernas riksförening har avstyrkt

detsamma under åberopande bl. a. av de beräkningssvårigheter, som kunde

uppstå, då mjölkproducenten upphör med sin mjölkproduktion eller byter

mejeri. Förslaget möter även andra betänkligheter. För närvarande är produktionen

av mjölk mycket högre på sommaren än på vintern. Så länge vi

ej företaga någon export är det, såsom förut anförts, ur avsättningssynpunkt

angeläget att produktionen utjämnas. Det bör i detta sammanhang framhållas,

att den nyligen beslutade begränsningen i oljekakstilldelningen icke

kan undgå att verka i motsatt riktning. Ett genomförande av urtima riksdagens

förslag skulle utgöra en särskild stimulans för sommarproduktionen och

därigenom ytterligare skärpa produktionsväxlingarna. För att nå det syfte,

riksdagen uppställt, torde det ur alla synpunkter vara lämpligare att lämna

ett högre bidrag på vintern än på sommaren. En ökning av månadskvantiteten

skulle också medföra en viss förbättring i den av riksdagen önskade

riktningen. Nu ifrågasatta åtgärder synas även motiverade med hänsyn till

de svårigheter, som åtskilliga brukningsdelar och framför allt mindre så
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majlis proposition nr 276.

dana torde komma att åsamkas till följd av oljekaksregleringen. På grund

av vad nu anförts föreslås, alt producentbidraget under månaderna oktober—- mars skall utgöra 3 öre och under övriga månader 2 öre per kilogram samt

ali den månadskvantitet, för vilken producentbidrag skall utgå, höjes från

650 till 900 kilogram. Denna anordning torde komma att i viss mån främja

en utjämning av produktionen, varjämte den bereder en kompensation för

de ökade kostnader, oljekaksregleringen kan medföra för sagda produktion.

Därest omförmälda förslag rörande producentbidraget godtages, torde

kostnaderna för mjölkregleringen komma att ökas med cirka 12 miljoner

kronor.^ Det beräknas, att bidraget efter förslagets genomförande kommer

att utgå för 50 procent av den vid mejerierna invägda mjölken.

Beträffande mjölkavgiften har livsmedelskommissionen föreslagit, att

Kungl. Maj:t lämnas full frihet att efter omständigheterna sänka denna eller

besluta att den tills vidare ej skall utgå. I sistnämnda fall har kommissionen

ansett att producentbidraget endast borde utgå till mejerileverantörer.

Även därest avgiften endast nedsättes har kommissionen ifrågasatt om icke

samma ändring kunde finnas motiverad. Kommissionen har i nu förevarande

avseende anfört följande.

I skrivelse den 10 oktober 1939 föreslog statens jordbruksnämnd att mjölkavgiften

borde borttagas. Som skäl härför åberopades bl. a., att avgiften

hade karaktären av en konsumtionsskatt och att man genom att borttaga

densamma i viss mån kunde nå syftet att förbättra jordbrukets inkomster

utan att i någon nämnvärd utsträckning fördyra mjölken i handeln. 1939

års urtima riksdag ställde sig tveksam till nämndens förslag i berörda hänseende.

Riksdagen motsatte sig emellertid icke att Kungl. Majit på denna

punkt handlade efter vad omständigheterna kunde kräva.

Det torde böra erinras om att mjölkavgiftens betydelse för mjölkregleringen

numera huvudsakligen hänför sig till dennas finansiering. En nedsättning

av avgiften innebär, att det belopp, som därigenom bortfaller, ersättes

av statsmedel. Prisutjämningsbidraget för produktmjölk påverkas

alltså ej av avgiften. Såsom jordbruksnämnden framhållit medför däremot

i nuvarande läge varje nedsättning av avgiften möjlighet till en motsvarande

inkomstökning för jordbruket.

Det kan ifrågasättas, örn det under rådande förhållanden kan anses riktigt

att för finansieringsändamål belasta ett av våra ur näringsfysiologisk

synpunkt viktigaste livsmedel med en konsumtionsskatt. Det bör i detta

sammanhang framhållas, att med hittills tillämpade grunder för myndigheternas

prövning av konsumtionsmjölkprisernas skälighet, innebärande att

dessa priser böra stå i visst förhållande till den prisnivå, som med tillhjälp

av prisutjämningsbidrag upprätthålies för produktmjölk, mjölkavgiftens bibehållande

nödvändiggör en viss försiktighet i fråga örn åtgärder till förbättring

av produktivölkpriset. Om avgiften nedsättes, kan en justering

uppåt av sistnämnda pris äga rum utan att detta inverkar på det ur konsumentsynpunkt

betydligt ömtåligare konsumtionsmjölkpriset.

På grund av de nu anförda skälen föreslås, att Kungl. Majit lämnas full

frihet att efter omständigheterna sänka mjölkavgiften eller besluta att denna

tills vidare icke skall utgå. I sistnämnda fall torde beträffande producentbidraget

den ändringen böra vidtagas, att detta endast skall utgå till mejerileverantörer.

Även där avgiften endast nedsättes, kan samma ändring finnas

motiverad. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att träffa avgörande

härutinnan.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 276•

41

Till belysande av huru nettoprisutjämningsbidraget kommer att gestalta

sig, om smörexporten upphör och mjölkavgiften nedsättes till noll (alt. III

nedan), har kommissionen åberopat följande inom svenska mejeriernas

riksförening upprättade tablå.

Nettoprlsutjfimningsbidragets storlek.

A 1 t. I

Alt. II

A 1 t. III

Prisutjämningsdistrikt

Netto-

prisutj.-

bidrag

P-mjölks-

utbyte

Netto-

prisutj.-

bidrag

P-mjölks-

utbyte

Netto-

prisutj.-

bidrag

P-mjölks-

utbyte

1) Stockholm—Göteborg

a) Mälarlänen, Örebro......

1.66

13.39

1.20

13.70

2.15

15.15

b) Östergötland, N. Kalmar,

Gotland................

1.31

13.14

0.98

13.48

1.96

14.96

c) Småland, Blekinge, Västra

Sverige ................

1.19

13.02

0.86

13.36

1.87

14.87

2) Skåne ....................

0.99

12.82

0.73

13.23

1.77

14.77

3) Värmland—Dalarna........

1.79

13.62

1.35

13.85

2.11

15.11

4) Mellersta Norrland..........

3.64

15.37

3.17

15.67

3.51

16.51

5) Västerbotten ..............

3.30

15.13

3.24

15.74

3.70

16.70

6) Norrbotten................

5.69

17.52

5.50

18.00

5.32

18.32

Hela riket

1.41

13.24

1.11

13.61

1.99

15.00

Alt. I. Resultatet för budgetåret 1938/39.

Ali. 11. 1939 års resultat. 1/i—s%o utgick producentbidrag med 2 öre för 450 kg, och härför

erforderligt belopp minskade prisutjämningsbidraget.

Vn—sl/u utgick samma producentbidrag oberoende av prisutjämningsbidraget, som fastställts

till 2 öre.f

Alt. III. Beräkning i enlighet med vad ovan nämnts.

Kommissionen har härefter vidare anfört.

Genom producentbidragets omläggning herodes mjölkproduktionen, särskilt

å de mindre brukningsdelarna, ett verksamt och med hänsyn till de

ökade produktionskostnaderna berättigat stöd. En sänkning av mjölkavgiften

verkar i samma riktning. Skulle produktionskostnaderna under löpande

regleringsår undergå en ytterligare, mera avsevärd stegring torde det

i anslutning till de inledningsvis anförda synpunkterna få anses önskvärt,

att inkomsterna av mjölkproduktionen ytterligare förbättras. En sådan förbättring

kan åstadkommas genom en höjning av smörpriset (vid oförändrat

prisutjämningsbidrag), en höjning av prisutjämningsbidraget eller båda

dessa åtgärder i förening. Vilken av åtgärderna, som i första hand bör komma

ifråga, kan icke nu angivas utan måste bli beroende på förhållandena

vid den tidpunkt, då förbättringen skall genomföras. Situationen på matfettsmarknaden

kan komma att utveckla sig i sådan riktning, att en smörprisliöjning

blir nödvändig för att begränsa efterfrågan. För dylikt fall bör

då Kungl. Majit äga befogenhet att, örn så ur nyss anförda synpunkter finnes

påkallat, medgiva utbetalande av oförändrat prisutjämningsbidrag. Anses

åter en stegring av smörpriset icke böra äga rum, torde det nu utgående

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

bidraget få höjas. Bemyndigande härtill synes av riksdagen böra lämnas

i samband med beviljande av anslag för jordbruksregleringen.

Ledamöterna i livsmedelskommissionens råd B. Blomquist, C. G. Johansson

och H. G. Ringborg lia uttalat viss tvekan örn lämpligheten av att upphöra

med uttagandet av mjölkavgifter.

I motioner till 1939 års lagtima riksdag (I: 314 och II: 461) anfördes, att ett

flertal stora avnämare av grädde bland konditorer och restauratörer genom

att återföra smör till grädde kunnat anskaffa den sistnämnda varan till väsentligt

lägre pris än som finge anses berättigat med hänsyn till mjölkregleringens

syfte. Återförandet ägde enligt motionerna rum medelst särskilt för

ändamålet konstruerade apparater, vilka salufördes i allmänna handeln. Riksdagen

uttalade med anledning härav, att ett dylikt kringgående av mjölkregleringen

borde förhindras. Då emellertid närmare utredning tarvades

angående de härför erforderliga åtgärderna samt riksdagen ansåge sig kunna

utgå ifrån att Kungl. Majit läte verkställa dylik utredning och, därest de

erforderliga åtgärderna icke kunde vidtagas inom de nuvarande författningarnas

ram, till 1940 års riksdag inkomme med förslag i frågan, fann

riksdagen sig för det dåvarande icke böra föreslå någon åtgärd i anledning

av motionerna.

Sedermera har svenska mejeriernas riksförening i skrivelse lill Kungl.

Majit den 2 april 1940 hemställt, att Kungl. Majit ville låta verkställa den

av riksdagen begärda utredningen. Denna skrivelse har varit överlämnad

till livsmedelskommissionen för att tagas i övervägande vid uppgörande av

dess förslag beträffande jordbruksregleringen.

Livsmedelskommissionen har med anledning av vad sålunda förekommit

verkställt vissa undersökningar och enligt vad kommissionen i sin nu

ifrågavarande skrivelse anfört konstaterat, att det av riksdagen påtalade förfarandet

under det senast tilländalupna året ökat i omfattning. Sålunda

har bland annat ett särskilt bolag bildats med ändamål att återföra smör

till grädde och att försälja den därvid utvunna produkten.

I syfte att förhindra ett kringgående av mjölkregleringen har livsmedelskommissionen

föreslagit, att bestämmelser skulle utfärdas avseende att envar,

som annorledes än för förbrukning i sitt enskilda hushåll återförde av

honom inköpt smör till grädde, skulle vara skyldig att erlägga viss avgift,

som Kungl. Majit bestämde. Avgiften borde utgå med högst 1 krona 50 öre

per kilogram smör, som kommit till användning för sådant ändamål. Inom

sagda ram borde enligt kommissionens mening avgiften kunna avvägas så,

att ett kringgående av mjölkregleringen förhindrades. För att avgiften skulle

fylla detta syfte måste den till fullo täcka det bidrag av allmänna medel,

inklusive mjölkavgiftsmedel, som i genomsnitt för hela landet utgick för en

kvantitet av 25 kilogram mjölk som vid mejeri användes för produktberedning.

Ifrågavarande avgiftsbeläggning förutsatte givetvis deklarationsplikt

för tillverkare. Uppbörden av avgiften har kommissionen ansett böra handhavas

av kontrollstyrelsen. I anslutning till det anförda har kommissionen

upprättat förslag till författning i ämnet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

43

I yttrande den 4 maj 1940 har kontrollstyrelsen förklarat sig icke ha något

att erinra mot förslaget.

Vid 1936 års riksdag (prop. nr 116; jordbr.utsk. uti. nr 57) beslöts, att såsom

villkor för att mejeri skulle vara berättigat att erhålla prisutjämningsbidrag

ur jordbrukets prisregleringsfond skulle gälla, att mejeri tillämpade sådan

prisdifferentiering vid mjölkens betalning, att för mjölk, som härrörde från

besättningar ställda under statlig kontroll med tuberkulin, skulle utgå tillläggspris

med minst 0.4 öre för kilogram samt för mjölk, som härrörde från

besättningar ställda under klinisk tuberkuloskontroll, skulle utgå tilläggspris

nied minst 0.2 öre för kilogram. Bestämmelser rörande dessa tilläggspris

återfinnas numera i kungörelsen den 21 juli 1938 (nr 539), ändrad genom

kungörelsen nr 698/1939.

I sin förut berörda gemensamma skrivelse ha medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen

framlagt förslag örn förändrade grunder angående pristillägg

för mjölk härrörande från nötkreatursbesättningar, ställda under statlig

kontroll med hänsyn till förekomsten av tuberkulos.

Medicinalstyrelsens och lantbruksstyrelsens förslag innebär i huvudsak

följande:

Ifrågavarande pristillägg, som hittills utgått ur mejeriernas allmänna medel,

avses i stället skola utgå ur de prisutjämningsbidrag, som från jordbrukets

prisregleringsfond lämnas för produktmjölk. Innan prisutjämningsbidragen

utbetalas till mejerierna skulle verkställas de avdrag, som erfordras

för att möjliggöra utbetalning av pristillägg till dem som deltaga i det frivilliga

bekämpandet av tuberkulos. Pristilläggen borde alltjämt utgå med

0.4 öre för kilogram mjölk, som härrörde från besättningar ställda under

statlig kontroll med tuberkulin, samt med 0.2 öre för kilogram mjölk, som

härrörde från besättningar ställda under klinisk tuberkuloskontroll. Inom

sådana områden, där nötkreaturstuberkulosen bekämpas enligt tvingande

regler (tuberkulosfria områden) skulle tillägg icke utgå. Med ledning av

1938 års siffror ha styrelserna beräknat ifrågavarande pristillägg uppgå till

6 miljoner kronor för år. Fördelades detta belopp lika på all invägd produktmjölk,

skulle å varje kilogram sådan mjölk belöpa 0.28 öre, varmed avdrag

å prisutjämningsbidraget alltså skulle ske.

Såsom motivering till förslaget ha styrelserna andragit följande:

I samband med den inom medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen bedrivna

utredningen rörande ändrade bestämmelser angående det statsunderstödda

bekämpandet av tuberkulos hos nötkreatur lia styrelserna — för att

stimulera övergången från den kliniska tuberkuloskontrollen till den statliga

kontrollen med tuberkulin — övervägt att föreslå en ej oväsentlig höjning

av nu utgående pristillägg för mjölk, som härrör från besättningar, anslutna

till den statliga kontrollen med tuberkulin. Av särskild vikt härvidlag

är, att skillnaden mellan pristillägget för mjölk härrörande från besättningar

anslutna till den kliniska tuberkuloskontrollen och det för mjölk från besättningar

anslutna till tuberkulinkontrollen blir större än för närvarande. Då

en överflyttning av besättningar från den kliniska kontrollen till tuberkulin
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

kontrollen medför ej obetydliga omedelbara besparingar i bekämpandet, anse

sig styrelserna redan nu böra upptaga frågan örn förevarande pristillägg

till behandling.

Gällande system med obligatoriska pristillägg för mjölk från kreatursbesättningar,

som äro ställda under statlig kontroll i tuberkuloshänseende, innebär,

att prisdifferentieringen regleras vid varje mejeriföretag (mejeriförening

eller mejerifusion) såsom enhet. För leverantörerna till ett och samma

mejeriföretag inbördes kan den fastställda prisdifferentieringen alltid upprätthållas.

Jämför man åter de pris, som erhållas vid leveranser från tuberkuloskontrollerade

besättningar vid skilda mejeriföretag, komma dessa att

ställa sig olika beroende pa den relativa anslutningen till bekämpandet inom

företagens inköpsområden. Innehavare av en nötkreatursbesättning, som

är ställd under statlig kontroll med tuberkulin, erhåller faktiskt högre mjölkpris

ju färre besättningar inom mejeriområdet som äro anslutna till kontrollen.

Pristilläggen, sådana de nu äro bestämda, innebära alltså ingen verklig

garanti för att en ägare av en reaktionsfri besättning verkligen erhåller mera

betalt för sin mjölk än djurägare som stå utanför kontrollen. I och med

att anslutningen till de olika kontrollformerna ökar mera inom vissa områden

än inom andra, framträda dessa olägenheter ännu mera uppenbart.

Detta missförhållande bär påtalats av riksförbundet landsbygdens folk i

skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 januari 1939. Samtidigt som förbundet

förordat en höjning av pristillägget för mjölk från reaktionsfria besättningar

har förbundet föreslagit att pristilläggen skulle utgå från jordbrukets prisregleringsfond.

Att missnöje med systemet förmärkts å åtskilliga håll inom

landet, torde ej heller kunna förnekas.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter anse sig styrelserna icke böra

föreslå en förhöjning av pristilläggen under den form de för närvarande utgå.

En omläggning av dessa pristillägg torde dock kunna ske på annat sätt så

att effekten av dem blir bättre och systemet fungerar mera rättvist.

I enlighet med vad styrelserna framhållit i sitt den 22 januari 1940 avgivna

betänkande angående det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos hos

nötkreatur inom vissa län m. m., torde ifrågavarande pristillägg icke böra

utgå inom sådana områden, där nötkreaturstuberkulosen skulle bekämpas

enligt tvingande regler (tuberkulosfria områden). Inom de områden, där

pristillägg alltjämt böra utgå, synes det styrelserna lämpligt, att de, i huvudsak

på sätt riksförbundet förordat, utgå ur de prisutjämningsbidrag, som

från jordbrukets prisregleringsfond lämnas för produktmjölk. När statsmakterna

anse sig böra^ stödja mjölkproduktionen genom statlig prisreglering,

torde det icke på något sätt vara orimligt, att man därvid något gynnar

dem som frivilligt vidtaga åtgärder mot tuberkulosen inom sina besättningar.

Detta sker ju i viss mån redan nu, ehuru på ett sätt som icke verkar fullt

tillfredsställande.

Utbetalning av pristillägg torde enligt styrelsernas uppfattning

kunna anordnas enligt två alternativa linjer.

Enligt det första alternativet skulle utbetalningarna regleras så, att vid

årets början uträknas de avdrag, som behöva göras å prisutjämningsbidragen

inom samtliga icke tuberkulosfria områden för att möjliggöra utbetalning

av pristillägg till dem som deltaga i det frivilliga bekämpandet av tuberkulos.

Dessa avdrag torde böra föras till en särskild fond. Lämpligt

synes vara, att utbetalningen av pristillägg äger rum endast en gång örn året,

vid regleringsårets slut. Härigenom torde först och främst vinnas en avsevärd

förenkling i själva den tekniska anordningen. För djurägarna själva

torde pristilläggen framträda som en betydligt större förmån, om de utbe
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

45

talas endast en gång om året och alltså med ej obetydliga belopp, än örn de

såsom för närvarande ingå i de ordinarie mjölklikviderna. Man vöre kanske

därför berättigad antaga, att de komma att få större psykologisk betydelse

än för närvarande och sålunda kraftigt stimulera till ökad anslutning till det

frivilliga bekämpandet.

Enligt det andra alternativet böra erforderliga avdrag från prisutjämningsbidragen

beräknas särskilt för varje prisutjämningsdistrikt, där statsunderstött

frivilligt bekämpande av tuberkulos förekommer. Jämväl vid ett sådant

förfarande torde utbetalningarna av pristilläggen behöva ske endast en

gång om året.

Därest det emellertid av tekniska skäl skulle ställa sig väsentligt lättare

alt utbetala pristilläggen månadsvis, ha styrelserna givetvis intet att erinra

mot att så sker.

Styrelserna ha för sin del bestämt förordat det första av ifrågavarande

alternativ.

Beträffande pristilläggens storlek anföra styrelserna:

Vad angår pristilläggens storlek torde, såsom styrelserna framhållit, skäl

tala för en höjning av tillägget för mjölk från reaktionsfria besättningar.

Med hänsyn särskilt till de icke oväsentliga belopp av prisutjämningsbidragen

som måste innehållas redan då dessa tillägg utgå med nuvarande belopp,

anse sig styrelserna icke, åtminstone för närvarande och innan någon

erfarenhet erhållits beträffande det nu skisserade systemet för pristilläggen,

böra föreslå någon höjning av tilläggen. Även om alltså pristillägget för

mjölk från reaktionsfria besättningar bibehålies vid 0.4 öre per kilogram

mjölk, torde den föreslagna omläggningen av pristilläggen i allt fall böra

medföra sådana påtagliga förmåner för djurägarna att erforderlig ökad stimulans

för anslutning till tuberkuloskontrollen kommer att inträffa.

I avgivet yttrande har statskontoret — ur de synpunkter statskontoret har

att företräda — icke funnit anledning till erinran mot förslaget.

Statens livsmedelskommission, Sveriges lantbruksförbund och svenska mejeriernas

riksförening u. p. a., vilka funnit den föreslagna metoden för finansiering

av ifrågavarande pristillägg vara mera rättvis än den nuvarande,

lia emellertid ifrågasatt lämpligheten av att genomföra förslaget i nuvarande

läge. Lantbruksförbundet och riksföreningen ha i stället förordat att, med

bibehållande av nuvarande system, genomföra en kraftigare differentiering

av pristilläggen till förmån för de djurägare, som anlita den i jämförelse med

den kliniska undersökningsmetoden säkrare tuberkulinmetoden.

Såsom motivering för sitt ståndpunktstagande har svenska mejeriernas

riksförening u. p. a. framhållit, att med förslaget vore förenat följande olägenheter:
1.

Det torde få anses oriktigt att under nuvarande förhållanden sänka det

å produktmjölken utgående prisutjämningsbidraget.

2. De i den föreslagna prisdifferentieringen deltagande prisutjämningsdistrikten

innefatta även tuberkulosfria områden såsom Gotland, Gästrikland

och Dalarna, som givetvis icke skola deltaga i kostnaderna för prisdifferentieringen.

En viss omreglering av prisutjämningsdistrikten med därav följande

gränsproblem bleve därför nödvändig.

3. Kostnaden för tilläggen skulle enligt förslaget slås ut endast på pro
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

duktmjölken. Följden av detta skulle bli, att områden eller mejerier med

stor procent produktmjölk skulle få bära en relativt större del av denna kostnad

än områden eller mejerier med mindre procent produktmjölk. Lämpligheten

härav torde kunna starkt ifrågasättas. Riktigare synes vara, att all

mjölk bure kostnaden lika, d. v. s. att denna sloges ut på all inom icke tuberkulosfria

områden invägd mjölk.

Sveriges lantbruksförbund har påpekat, att ett tillämpande av det föreslagna

förfaringssättet torde medföra svårigheter.

Regleringen av försörjningen med fettämnen. Under år 1939 konsumerades

inom Sverige cirka 53,000 ton mejerismör och 59,000 ton margarin.

Förbrukningen av lantsmör är icke exakt känd men beräknas nämnda år

ha uppgått till omkring 20,000 ton, varav dock över 10,000 ton konsumerades

av producenterna själva. Smörexporten under 1939 uppgick till över 25,000

ton. Det inom landet konsumerade mejerismöret betingar för närvarande ett

pris fritt mejeri av 3 kronor för kilogram. Detaljhandelspriset utgör i allmänhet

3 kronor 45 öre för kilogram. Vid export erhölls i genomsnitt under

1939 ett pris av 1 krona 90 öre för kilogram. Priset å margarin i Sverige inklusive

en accis av 55 öre utgör för närvarande för de mest gångbara sorterna

1 krona 75 öre för kilogram.

Anordningarna för reglering av den inhemska marknaden för mjölk och

mejeriprodukter bygga på den principen att priset å smör inom landet hålles

uppe å en som skälig ansedd nivå och att den myckenhet smör som ej kan

vinna avsättning till detta pris i Sverige utföres till lägre priser. Den svenska

befolkningens behov av billigt matfett tillgodoses medelst margarin. Härigenom

har uppnåtts, att det höjda smörpriset ej behövt medföra någon minskning

av totala förbrukningen av matfett.

Frågan örn en omläggning av regleringsanordningarna i syfte att avsätta

här producerat smör inom landet har ock tidigare vid flera tillfällen varit

under övervägande.

Redan i direktiven för den år 1934 tillsatta smör- och margarinkommittén

framhölls sålunda, att kommittén borde klargöra huruvida och i vad mån

förbrukningen av smör inom det svenska folkhushållet kunde antagas kunna

ökas samt förutsättningarna härför. Möjligheterna av att genom begränsning

av importerade fettämnen eller genom en på importerade råvaror grundad

svensk fettämnesproduktion bereda inhemskt fett vidgat utrymme borde i

samband därmed undersökas. Kommittén framlade ock i sitt betänkande

(stat. off. utr. 1934: 43) vissa förslag i angivet syfte.

Även folkförsörjningsnämnden upptog frågan om ökad avsättning av

smör inom landet till behandling. I särskilda skrivelser den 23 och 30 oktober

1939 har nämnden med utgångspunkt från då rådande förhållanden —

försvårade möjligheter för införsel av kraftfoder och margarinråvaror —

ifrågasatt åtgärder för ökad användning av smör i landet. Enligt nämndens

mening borde margarinet förbehållas de bamrika familjerna och åldringarna

samt därjämte vissa särskilt behövande personer.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

47

Vid 1939 års urtima riksdag var ock frågan på tal. I sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 74 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 66 angående

prisreglerande åtgärder på jordbrukets område framhöll första särskilda

utskottet bland annat:

Beträffande ordnandet av smörets och margarinets avsättningsförhållanden

inom landet finnas givetvis ett flertal olika möjligheter att lösa detta

spörsmål. Sålunda kan ifrågakomma att söka få till stånd en frivillig ransonering

av margarinet genom margarinfabrikerna och detaljaffärerna. Ett

genomförande av en dylik reglering skulle emellertid stöta på mycket stora

svårigheter, då det uppenbarligen bleve hart när omöjligt för affärerna att

verkställa en rättvis fördelning av margarinet. En annan lösning av problemet

vore att anordna en statlig kortransonering av margarinet. Möjlighet

finnes även att förordna om inblandning av smör i margarin. Även andra

utvägar för frågans lösning torde möjligen kunna utfinnas.

I sin skrivelse den 8 mars 1940 har statens livsmedelskommission såsom

förut nämnts framlagt förslag till åtgärder i syfte att öka avsättningen inom

landet av smör.

Livsmedelskommissionen har därvid inledningsvis framhållit, att man i

början av kriget räknat med att en knapphet på råvaror för fettindustrien

skulle inträda och att nied hänsyn härtill en begränsning av konsumtionen

av margarin samt tekniskt fett skulle bliva nödvändig. Vidare hade man

ansett sig böra utgå från att svårigheter skulle uppstå för import av utländskt

kraftfoder för mjölkproduktionen. Främst av sistnämnda anledning

hade Kungl. Majit den 29 september 1939 förordnat om beslag å oljekraftfoder.

Försäljningen av sådant foder hade alltsedan dess varit föremål

för viss reglering under inseende av statens jordbruksnämnd respektive

livsmedelskommissionen.

Sedan kommissionen därefter konstaterat, att vårt försörjningsläge i avseende

å fettämnen efter krigets utbrott icke försämrats, har kommissionen

framhållit, att frågan gällde de olika medel, som kunde ifrågakomma för att

bereda avsättning för det inom landet producerade smöret på hemmamarknaden.

Såsom förutsättning för diskussion härom skulle sättas, att valet av

metod icke finge inverka sänkande på jordbrukets inkomster. Därjämte

finge man utgå från att, såvitt anginge innevarande regleringsår, inkomsterna

av mjölkproduktionen skulle bli de av riksdagen angivna, vilken metod

som än skulle väljas.

Efter att lia lämnat en översikt över de omständigheter, varav smörproduktionen

väsentligen beror, har kommissionen erinrat om att före krigets

början huvudsakligen två linjer för en utvidgning av smörets avsättningsmarknad

varit under debatt, nämligen en utjämning av prisskillnaden mellan

smör och margarin (prisutjämningslinjen) samt en inblandning av smör

i margarinet (inblandningslinjen).

Härom har kommissionen framhållit följande:

En tillämpning av prisutjämningslinjen förutsätter, att priset på smör

sänkes, priset på margarin höjes eller att dessa båda åtgärder kombineras.

En höjning av priset på enbart margarin av sådan storlek, att konsumen
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

terna övergå till att köpa smör i stället för margarin i den utsträckning, som

erfordras för att smöröverskottet skall absorberas, torde i nuvarande läge

icke ens böra diskuteras. Däremot kail en allmän sänkning av smörprisnivån

i samma syfte komma under övervägande. På grundval av de beräkningar

rörande priselasticiteten hos smör och margarin under tiden före kriget,

som verkställts inom jordbruksutredningen, synes man böra utgå ifrån,

att detaljpriset å smör måste sänkas till minst 2 kronor 50 öre i genomsnitt

för år för att vid nuvarande margarinpris smöröverskottet skall utan andra

åtgärder vinna avsättning på den inhemska marknaden. Härvid har förutsatts,

att smörpriset för olika årstider differentieras på sådant sätt, att priset

under högproduktionen hålles lägre än 2 kronor 50 öre, exempelvis vid 2

kronor 25 öre, och högre under lågproduktionen, exempelvis vid 2 kronor

75 öre. En sådan differentiering är i och för sig påkallad med hänsyn till

det stora smöröverskottet under sommarmånaderna. Därest konsumenternas

inkomster skulle komma att mera avsevärt nedgå, är det sannolikt, att spänningen

mellan priserna ytterligare måste minskas för att det eftersträvade

syftet skall nås. En sådan minskning kan åstadkommas antingen genom

en höjning av margarinpriset, exempelvis till 2 kronor, eller en motsvarande

sänkning av det förut angivna smörpriset.

Fördelarna med prissänkningsmetoden äro uppenbara och synas ej behöva

närmare behandlas. Den största nackdelen med densamma är av statsfinansiell

art. Enligt statsmakternas beslut utgår för närvarande prisutjämningsbidrag

för produktmjölk av sådan storlek att jordbrukarna i genomsnitt

för hela landet erhålla ungefär samma betalning för mjölken som vid

en riksnolering på smör av 3 kronor 50 öre. Sänkes det faktiska smörpriset

till 2 kronor 50 öre i detaljhandeln och i genomsnitt för år, innebär detta,

att för varje kilogram mejerismör måste betalas ett prisutjämningsbidrag

av i runt tal 1 krona 50 öre.1 Härvid har förutsatts, att exportsmörets avsättning

på hemmamarknaden icke skall medföra någon minskning i jordbrukarens

inkomst av sin mjölkproduktion. Kostnaderna för prisutjämningen

stanna emellertid icke vid nämnda belopp. Man torde således icke

kunna undgå att betala ett mot prisutjämningsbidraget svarande pristillägg

för försålt lantsmör. Vidare bör man taga hänsyn till att en del av de

smörkvantiteter, som nu förbrukas direkt hos producenterna — av jordbruksutredningen

beräknade till cirka 9,000 ton — komma att försäljas.

För varje kilogram smörfett, som sålunda försäljes och därefter återköpes,

gör jordbrukaren nämligen — under förutsättning att nu gällande prisbestämmelser

för jordbrukarnas smöråtertagning även i fortsättningen bibehållas—

en vinst av 1 krona 50 öre. Slutligen är det möjligt att smörprissänkningen

skulle medföra sådana återverkningar på ost- och konsumtionsmjölkpriserna,

att även dessa måste stödjas med särskilda bidrag (utöver

nu utgående prisutjämningsbidrag för produktmjölk).

Storleksordningen av den sammanlagda subventionskostnaden framgår

därav, att en subvention av 1 krona 50 öre enbart för mejerismör och försålt

lantsmör under år 1938 (90,000 ton) skulle lia belöpt sig å 135 milj.

kronor. Det är troligt att de verkliga subventionskostnaderna komma att ej

oväsentligt överstiga sistnämnda belopp; i ogynnsamt fall kunna de komma

att uppgå till mera än 150 miljoner kronor. Till förenämnda belopp skola

vidare läggas minskade accisinkomster för lägst 30,000 ton margarin, som

måste undandragas marknaden. Ifrågavarande inkomstminskning motsvarar

vid nuvarande accisbelopp, 55 öre per kg., cirka 17 miljoner kronor.

1 Detalj- och partihandelsmarginalerna lia därvid för enkelhets skull beräknats till sammanlagt

50 öre; de utgöra för närvarande 40 å 45 öre.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

49

Nyssnämnda kostnader (135 + 17 = 152 milj. kr. resp. 150 + 17 = 167

milj. kr.) äro emellertid endast delvis att betrakta såsom en nettoökning av

utgifterna för mjölkregleringen. Såsom förut nämnts utgår redan nu prisutjämningsbidrag

för produktmjölk motsvarande cirka 50 öre per kg. mejerismör,

vartill kommer pristillägg för exportsmöret, utgörande skillnaden

mellan riksnoteringen och det vid export uppnådda nettopriset. Kostnaderna

för dessa bidrag uppgå till omkring 70 miljoner kronor per år. Avdrages

sagda belopp från omförmälda bruttokostnader, erhålles en nettoökning

i statsutgifterna av 82 resp. 97 miljoner kronor.

Tvångsinblandning av smör i margarin har tidigare praktiskt tillämpats i

Holland och tillämpas fortfarande i Norge.

Därest omkring 30 tusen ton smör, såsom fallet skulle bliva i Sverige,

skulle blandas in i margarinet, måste inblandningsprocenten i medeltal för år

hållas i närheten av 50. Under högproduktionen skulle man tvingas att ha

en ännu högre inblandningsprocent.

Så höga inblandningsprocenter, som angivits i föregående stycke, torde

icke kunna i praktiken tillämpas utan att blandningsprodukten samtidigt

ransoneras eller göres till föremål för en kraftig prishöjning i förhållande

till nuvarande margarinpris. Örn så icke sker, komma konsumenterna sannolikt

att i största utsträckning övergå till att köpa inblandningsprodukten

i stället för smör. Detta medför, att inblandningsprocenten successivt måste

höjas, med påföljd att hela systemet kan bryta samman.

Efter att ha avvisat tanken på en försäljning av överskottssmör på hemmamarknaden

till lägre pris enligt ransoneringssystem har kommissionen framhållit,

att enligt kommissionens uppfattning det bästa hjälpmedlet för att

bemästra den med smörexportens upphörande inträdande situationen är en

statlig kvantitativ reglering av matfettkonsumtionen. Vid utformande av

regleringssystemet böra i första hand hänsyn tagas till följande önskemål:

a) Regleringen bör i görligaste mån ordnas så, att samtliga befolkningsgrupper

få möjlighet att utan åsidosättande av andra lika viktiga eller viktigare

behov tillgodose sitt behov av matfett. Ävenså bör tillses, att vissa

grupper icke oskäligt gynnas på andras bekostnad.

b) Den totala matfettkonsumtionen bör om möjligt uppehållas och i varje

fall bör den ej minskas som följd av regleringsåtgärderna.

c) Regleringen bör ej medföra större utgifter för statsverket än som är

påkallat av sociala och näringsfysiologiska hänsyn.

d) Regleringssystemet bör i stort sett oförändrat kunna tillämpas vid en

inträdande brist på matfett.

I fråga om dessa önskemål har kommissionen anfört:

Vad angår de under a) och b) anförda önskemålen må framhållas, alt

även under till synes likartade förutsättningar vad beträffar ekonomi och

familjens sammansättning starka variationer förekomma såväl i fråga örn

den sammanlagda matfettförbrukningen som vad angår matfettkonsumtionens

sammansättning. Till belysning av detta förhållande meddelas i följande

tabell uppgifter från en specialundersökning på grundval av primärmaterialet

lill socialstyrelsens levnadskostnadsundersökningar 1933/34. Undersökningen

omfattar 276 hushåll av ungefärligen samma familjetyp och

inkomstkategori.

I3ilian() till riksdagens protokoll 10fi0. 1 sami. Nr 276.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Smör-, margarin- och matfettförbrukningens i 276 hushåll (procentuella) spridning

kring medelförbrukningen.

Antal hushåll, vilka med nedanstående procenttal överstiga ( + ) resp. understiga (—)

medelförbrukningen (= 0).

1

2

3

4

1

2

3

4

Smör

Margarin

Matfett

Smör

Margarin

Matfett

+125—230

3

11

_

- 10

22

16

47

+ 120

—

4

—

— 20

20

23

38

+ 110

—

—

1

- 30

21

21

15

+ 100

2

9

—

- 40

17

19

13

+ 90

1

4

—

- 50

15

23

5

+ 80

4

4

1

- 60

9

14

2

+ 70

5

5

1

- 70

11

13

—

+ 60

10

7

4

- 80

4

7

—

+ 50

16

11

4

- 90

7

5

+ 40

25

9

8

Summa

276

276

276

+ 30

22

11

12

+ 20

22

22

32

+ 10

16

9

45

0

21

20

49

Anm. Procenttalen i kol. 1 ange mitten av de klasser, i vilka materialet indelats. Med

+ 10 % avses sålunda + 5 till + 15 %, med 0 % klassen —5 % till + 5 % o. s. v.

Spridningen kring genomsnittsförbrukningen av både smör och margarin

är som synes mycket stor. Härtill kommer, att konsumtionsvanorna växla

starkt inom olika konsumentgrupper. Sistnämnda förhållande illustreras i

följande tabell, som anger årsförbrukningen av smör och margarin inom

olika familjetyper enligt socialstyrelsens nyssnämnda undersökning.

Årsförbrukningen av smör och margarin per konsumtionsenhet1 inom olika

familjetyper.8 1 2 * * * * *

Lant- och skogsar- betarhustru

Jordbrukarhushåll

(mindre jordbrukare)

Städer och industri- orter

smör

marg.

s:a

smör

marg.

s:a

smör

marg.

s:a

Småhushåll..................

15.8

8.7

24.5

16.9

3.2

20.1

16.9

9.4

26.3

Medelst, hushåll utan barn____

13.6

7.0

20.6

12.9

2.0

14.9

13.9

9.3

23.2

> > med barn____

9.4

10.4

19.8

15.5

2.3

17.8

13.6

10.2

23.8

Större hushåll med 0—2 barn

8.7

8.0

16.7

12.0

2.7

14.7

11.5

10.5

22.0

> > > 3 el. fl. >

5.9

9.9

15.8

11.7

3.3

15.0

9.4

12.5

21.9

1 Vid beräkning av antalet konsumtionsenheter ha följande enhetstal kommit till användning:

barn under 4 år 0.16, 4—7 år 0.40, 7—11 år 0.76, 11—15 år 0.90; vuxna män (över 15 år) 1.00;

vuxna kvinnor (över 15 år) 0.90.

2 Småhushåll = 2 vuxna utan barn.

Medelstora hushåll utan barn = 3—4 vuxna.

j » med > =2 vuxna och 1—2 barn.

Större hushåll med 0—2 barn = 3—4 vuxna och 1—2 barn eller 5 el. fl. vuxna med 0—2 barn.

> » med 3 el. fl. barn = samtliga hushåll med minst 3 barn.

Med barn avses person under 15 år.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

51

Den relativt ringa förbrukningen av smör och margarin inom jordbrukarhushållen

uppväges iner än väl av större 1''ettillförsel genom annat animaliskt

fett än smör (kött, fläsk, flott m. m.).

Socialstyrelsens undersökningar bekräfta det kända förhållandet, att margarinets

relativa andel i matfettkonsumtionen stiger starkt med familjens

storlek. I genomsnitt för samtliga inkomstgrupper utgjorde smörets andel

av matfettet cai 60 °/o inom familjer utan barn men endast c:a 40 °/o inom

s. k. flerbarnsfamiljer. Det bör vidare uppmärksammas, att matfettkonsumtionen

vid växande storlek på familjen icke ökar i takt med den allmänna

storleken av matvaruförbrukningen (kaloritillförseln). Som exempel härpå

kan nämnas, att då kaloritalet för familjer med 2 eller 3 barn (varav det

äldsta i åldern 7—45 år) enligt berörda undersökningar låg 67 °/o högre än

inom de barnlösa familjerna, låg smörföi-brukningen blott 25 °/o högre. Medan

margarinförbrukningen hos nämnda familjer var mer än dubbelt så stor

(110 °/o högre) som hos de barnlösa, kom hela den inköpta matfettmängden

endast upp till en kvantitet, som var 55 % högre än hos de barnlösa.

Av socialstyrelsens undersökningar framgår vidare med full tydlighet, att

smörkonsumtionen är större, ju bättre ekonomiskt situerat hushållet är.

Margarinförbrukningen har däremot en tendens att sjunka med stigande

ekonomisk standard.

I den mån en kortransonering av margarinet tillgripes, kan regleringen —

i tillspetsad form — sägas innebära, att man först undandrager margarinförbrukarna

så stor del av deras matfett, som utgöres av margarin, och sedan

delar ut en mindre kvantitet margarin efter vissa normer. Med hänsyn

till de starka variationer, som enligt det föregående finnas i fråga örn margarinkonsumtionen,

skulle det ur rättvisesynpunkt vara riktigast, att sistnämnda

fördelning skedde i förhållande till de kvantiteter som undandragits de

enskilda hushållen, d. v. s. i förhållande till deras tidigare margarinförbrukning.

Varje avvikelse från denna regel medför ett gynnande av vissa grupper

på bekostnad av de övriga. Tilldelas vissa kategorier proportionsvis mera

margarin än som svarar mot deras tidigare konsumtion, måste merkvantiteten

tagas från andra förbrukare. Härav framgår, att det icke låter sig

göra att fördela margarinet lika på alla samhällsmedlemmar. I dylikt fall

skulle de konsumentgrupper, i vilkas konsumtion margarin till övervägande

del ingår, bli i hög grad lidande. Med en viss rätt skulle exempelvis barnrika

arbetarfamiljer kunna göra gällande, att en viss del av det margarin, som de

nödgades avstå, tilldelas hushåll, som förut endast i mindre grad använt

margarin, t. ex. jordbrukarhushåll.

Regleringen bör bygga på den tanken, att den kvantitet margarin, som genom

regleringen undandrages hushållen, skall ersättas med smör. I vilken

utsträckning så kommer att ske, blir uppenbarligen i hög grad beroende på,

vilket pris hushållen nödgas betala för ersättningssmöret. Av den förut lämnade

redogörelsen framgår, att margarin proportionsvis användes mera av

hushåll med stor försörjningsbörda ävensom av andra ekonomiskt mindre

väl situerade hushåll. Enligt gjorda undersökningar äro dessa hushåll relativt

starkt känsliga för prisförändringar på matfettet. I den mån regleringen

för nämnda grupper medför en fördyring av matfettet, och hushållen till

följd härav nödgas inskränka sin konsumtion, blir resultatet av regleringen

endast, att margarinförsäljningen måste begränsas än mera.

Förut anförda synpunkter leda enligt kommissionens förmenande till att

smör bör tillhandahållas margarinkonsumenterna till ett billigare pris än j

öppna marknaden. Helst borde priset på smöret sättas lika med priset på

margarin. Vill man nå full säkerhet för att den totala matfettkonsumtionen

icke nedgår på grund av regleringen, bitr därjämte såväl margarinet sorn

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

överskottssmöret fördelas mellan hushållen (och andra konsumenter) i proportion

till deras tidigare inköp av margarin. Endast i detta fall kunna

nämligen konsumenternas utgifter för matfett bibehållas vid samma storlek

som förut. Vidare må framhållas, att vid tillämpning av nu angivna principer

säkerhet jämväl vinnes för att begränsningen av margarinproduktionen

ej blir större än vad som motsvarar den kvantitet överskottssmör, för vilken

utrymme på hemmamarknaden skall finnas. Utgår man ifrån att överskottssmöret

skall säljas till ett detaljpris av 1 krona 75 öre samt att distributionskostnaden

utgör 40 öre, skulle överskottssmöret i berörda fall komma

att betinga ett nettopris av 1 krona 35 öre. Då samma smör för närvarande

vid export uppnår ett pris av omkring 1 krona 90 öre, skulle staten för att

vid omförmälda regleringsprinciper möjliggöra ett oförändrat utbyte för jordbruket

få räkna med en sammanlagd ökning av utgifterna av 33 milj. kronor.

1

Av praktiska skäl torde ett system, där det billigare matfettet fördelas mellan

hushållen i proportion till deras tidigare förbrukning av margarin, icke

gå att genomföra annat än möjligen för begränsade befolkningsgrupper.

Kommissionen har i samband härmed uttalat sin huvudsakliga anslutning

till folkförsörjningsnämndens förut omnämnda förslag beträffande grunderna

för fördelning av margarin å olika befolkningskategorier.

Därefter har kommissionen lämnat en redogörelse för huvuddragen av

vissa olika system för en lösning av det förevarande avsättningsproblemet,

vilka varit föremål för övervägande inom kommissionen. Denna redogörelse

är av huvudsakligen följande innehåll.

För att förhindra en icke önskvärd nedgång i den totala matfettkonsumtionen,

vilken nedgång skulle medföra socialt och näringshygieniskt ogynnsamma

verkningar, finner kommissionen det nödvändigt att i samband med

en reglering av margarinförbrukningen sådana åtgärder vidtagas, att matfettutgifterna

för de hushåll, som av ekonomiska och andra skäl nu använda

margarin i större utsträckning, icke behöva mera väsentligt fördyras. Kommissionen

utgår härvid ifrån att billigt matfett (margarin och billigt smör)

tillhandahålles konsumenterna i sådan utsträckning, att vid oförändrad konsumtion

de sammanlagda kostnaderna för matfett kunna bliva oförändrade.

Detta innebär att det s. k. exportsmöret på den inhemska marknaden säljes

till lägre pris, en tanke som för övrigt tidigare vid olika tillfällen varit uppe

i den offentliga diskussionen. Emellertid torde det vara klart, att en sådan

anordning förutsätter att det billiga smöret såväl som margarinet ransoneras.

Ransoneringen antages för att fylla nämnda syfte böra sammanlagt omfatta

en kvantitet motsvarande dubbla smöröverskottet. För enkelhetens skull

beräknas smöröverskottet utgöra jämnt 30,000 ton per år. Totala ransoneringskvantiteten

(smör och margarin) blir då 60,000 ton. Det antages vidare,

att fördelningen av sagda kvantitet mellan hushållen i huvudsak äger rum

efter folkförsörjningsnämndens normer.

Inom kommissionen har från början övervägts två olika system för ransonering

av det billiga matfettet (smör och margarin) till konsumenterna. Det

ena systemet innebär, att smöret och margarinet blandas och att blandningsprodukten

därefter ransoneras (system I). Det andra går ut på, att hushållen

tilldelas en viss mängd margarin och en viss mängd smör (system II).

1 (1.90 — 1.35) x 30,000 ton smör + 0.55 (accis) x 30,000 ton margarin.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

53

En förtjänst hos systemet I är alt det medger en smidig anpassning efter

säsongvariationerna i smörproduktionen. Under sommaren, då mjölkproduktionen

är hög och lagringsutrymmena för smör måhända ej räcka till,

kan inblandningsprocenten för smör hållas högre än under övriga delar av

året. Det har också förefallit kommissionen som om allmänheten skulle lia

lättare att fördraga regleringen, om de erbjudas en produkt, som i smakhänseende

överträffar margarinet. Inblandningen är emellertid också förenad

med åtskilliga olägenheter. En av dessa är, att smörblandat margarin är

mindre hållbart än rent smör eller margarin. En stor olägenhet är vidare

att inblandningsprocenten enligt vad förut anförts måste sättas så hög att

det snarare blir fråga örn inblandning av margarin i smöret än tvärtom. Vid

sammanträde som hållits med kommissionens råd ha samtliga närvarande

ledamöter med ett undantag uttalat sig emot en inblandning. Representanterna

för jordbruket ha bestämt förklarat, att de icke kunna acceptera systemet.

Jämväl husmödrarnas representanter ha framhållit, att de föredraga

system II framför inblandningen. Vid underhandlingar, som förts med representanter

för margarinindustrien, lia dessa i första hand förordat inblandningslinjen

men samtidigt framhållit att inom industrien delade meningar

framkommit örn lämpligheten av denna linje. Som skäl för inblandning

har från industriens sida anförts, att systemet, örn blandningen äger

rum inom margarinindustrien, möjliggör ett så gott som fullständigt utnyttjande

av margarinfabrikerna och deras personal och distributionsapparat.

Då på nu anförda skäl inblandningslinjen, trots de fördelar som ur vissa

synpunkter kunna anses förenade därmed, icke kunnat av kommissionen

förordas, har kommissionen sökt giva system II en sådan utformning att

olägenheterna av detsamma i socialt hänseende bli så små som möjligt samtidigt

som säkerhet vinnes för avsättningen av överskottssmöret.

Kommissionen har då i första hand tagit i betraktande att en tillämpning

av folkförsörjningsnämndens normer för fördelningen av det billigare matfettet

i många fall måste drabba barnlösa familjer samt ensamstående ganska hårt.

Dessa utestängas nämligen helt från möjligheten att inköpa billigt matfett.

Med hänsyn härtill har den tanken väckts, att man vid sidan av det ransonerade

margarinet skulle tillåta en fri försäljning av margarin till ett högre

pris. I dylikt fall skulle regleringen för nämnda grupper bli mindre kännbar

än eljest. Även örn man sälte det fria margarinpriset jämförelsevis högt,

exempelvis till 2 kronor 75 öre, skulle anordningen innebära en fördel för

dem. De skulle således kunna köpa margarin i stället för smör (till ett pris

av 3 kronor 45 öre) till sådana ändamål, för vilka smör och margarin anses

likvärdiga, såsom till bakning.

En ransonering efter vissa bestämda normer av dels smör och dels margarin

innebär ett ganska stort ingrepp i konsumtionsvanorna jämväl för dem,

sorn komma i åtnjutande av ransonerat matfett, i det ali staten på förhand

bestämmer storleken av ransonerna av de båda varuslagen. Detsamma är

visserligen förhållandet, även vid andra ransoneringar, men ingreppet blir

särskilt kraftigt vid ransonering av matfett, då konsumtionsvanorna här äro

mera skiftande än i fråga om de liesta andra livsmedel. Ur olika synpunkter

skulle det därför vara till fördel, örn konsumenterna inom den kvantitet

billigt matfett, som sammanlagt blir föremål för ransonering, själva fingo

välja mellan smör och margarin. Av skäl som i det följande närmare komma

att angivas bör i dylikt fall priset på ransonerat smör sättas högre än

ransonerat margarin. En sådan prissättning på de ransonerade varorna

skulle leda lill att ekonomiskt svagt ställda hushåll skulle kunna undgå en

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

ökning av matfettutgifterna genom att köpa mera margarin, medan bättre

situerade hushåll, om spänningen mellan priserna ej göres alltför stor, sannolikt

skulle taga ut den övervägande delen av sin ranson i smör. I praktiken

kan en dylik ransonering (system III) lätt ordnas så, att man dels fortfarande

låter margarin säljas i fria marknaden men till ett högre pris, dels

i stället för särskilda margarinkort och smörkort delar ut rabattkort, gällande

för inköp av smör eller margarin efter eget val mot en på förhand bestämd

rabatt, som av praktiska skäl — framför allt för möjliggörande av en

effektiv kontroll — torde böra göras lika hög för båda varorna.

Fördelarna med systemet III i förhållande till systemet II framträder bäst

genom några praktiska exempel. (Den totala ransoneringskvantiteten antages

i samtliga fall uppgå till 60,000 ton.) För att en minskning av matfettkonsumtionen

inom ekonomiskt mindre väl situerade hushåll skall undvikas,

torde det bli nödvändigt att vid systemet II fastställa priserna på ransonerat

smör och ransonerat margarin så, att hushållens utgifter för matfett

ej behöva avsevärt fördyras. Praktiskt innebär detta att genomsnittspriset

på varorna ej bör överstiga 1 krona 75 öre. Vid system III däremot

kan genomsnittspriset sättas högre. Detta sammanhänger med att förutsättningen

om oförändrade matfettutgifter i nämnda fall får anses uppfylld,

så snart priset på margarin ej överstiger 1 krona 75 öre. Vid detta

pris ha samtliga hushåll, vilkas margarinförbrukning nu icke överstiger den

mängd smör och margarin, för vilken de komma att erhålla rabatt, möjlighet

att hålla oförändrade matfettutgifter. Örn ett hushåll övergår till att

köpa ransonerat smör till ett högre pris, visar detta att hushållet jämväl

anser sig kunna bära denna merkostnad. I allt fall blir merutgiften hushållets

egen affär. Vid system III har man att fastställa ytterligare två

faktorer, nämligen priset på margarin i fria marknaden och rabattens storlek.

Dessa böra avvägas med hänsyn till att spänningen mellan priserna på

de ransonerade varorna blir så stor som erfordras för att konsumenterna

skola köpa smör i önskvärd omfattning. Det antages här att en spänning

på 55 öre anses lämplig under en ransoneringsperiod. Priset på ransonerat

smör blir då 2 kronor 30 öre, rabatten 1 krona 15 öre (3.45—2.30) och

priset på fritt margarin 2 kronor 90 öre. För överskådlighetens skull upp
-

repas priserna nedan.

Smörpris i fria marknaden................ 3.45 kronor

Margarinpris i fria marknaden............ 2.90 »

Pris på ransonerat smör.................. 2.30 »

» » » margarin.............. 1.75 »

Därest hela smöröverskottet ej skulle finna avsättning vid de priser, som

komma att fastställas, har man möjlighet att under ransoneringsperioden

höja det fria margarinpriset. Teoretiskt kan detta ske ända upp till 3 kronor

45 öre. I detta läge kommer givetvis försäljningen av fritt margarin

att så gott som helt upphöra och systemet överensstämmer då härutinnan

med system II. Fortfarande har dock system III den fördelen framför system

II, att konsumenterna på ransoneringsmarknaden ha valfrihet vid inköp

av smör eller margarin. Vid ingången av nästa ransoneringsperiod kan

rabatten därjämte höjas, teoretiskt ända upp till 1 krona 70 öre, vilket skulle

innebära att priserna för såväl smör som margarin på ransoneringsmarknaden

bleve 1 krona 75 öre. I sistnämnda fall skulle systemet III överensstämma

med system II, under förutsättning att priserna på ransonerat smör

och margarin även här fastställdes till 1 krona 75 öre. Nu är det emellertid

klart, atf det icke går att vid system III sätta priserna på ransonerat

smör och margarin lika. Örn så skedde skulle nämligen så gott som intet

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

55

margarin utan endast smör efterfrågas, vilket leder till en orimlig situation,

då det endast finns 80,000 ton smör att sälja. Vid system II kan däremot en

lika prissättning tillämpas, på grund av att systemet innebär en begränsning

av kvantiteterna. Sistnämnda system förhindrar med andra ord konsumenterna

att övergå från margarin till smör. Med hänsyn till vad nu anförts

måste således priset på ransonerat smör vid system III ligga högre än 1 krona

75 öre respektive priset på fritt margarin lägre än 3 kronor 45 öre. Höjningen

respektive sänkningen måste drivas så långt, att mera smör icke efterfrågas

än som motsvarar tillgången. Vilka priser, som uppfylla detta villkor,

är svårt att på förhand uttala sig om. Tills vidare antages, att jämvikt

inträder vid de priser, som angivits i uppställningen å föregående sida.

I detta sammanhang torde det vara av intresse att beräkna statsverkets

utgifter för rabatteringen under antagande, att sistnämnda priser äro att

anse som jämviktspriser. För att göra en sådan beräkning måste man veta

kvantiteten margarin, som vid sagda priser försäljes på fria marknaden.

Med viss sannolikhet kan denna uppskattas till åtminstone 10,000 ton.1 Förbrukningssiffrorna

bli då följande.

Smör i fria marknaden............ 40,000 ton å 3.45 kronor

Margarin i fria marknaden......... 10,000 » å 2.90 »

Ransonerat smör.................. 40,000 » å 2.30 »

» margarin.............. 20,000 » å 1.75 »

Summa 110,000 ton.

Genom uttagande av förhöjd accis å margarinet i fria marknaden (2.90—

1.75) erhåller statsverket en vinst å 11.5 miljoner kronor. Rabatterna å smör

uppgå sammanlagt till 46 milj. kronor. Härifrån skall avdragas nu utgående

pristillägg å 30,000 ton exportsmör (nettoexportpris beräknat till 1.90 kr.) eller

33 miljoner kronor. Ökningen i statsutgifterna blir alltså 46 milj. — 33

milj.—11.5 milj. = 1.5 miljoner kronor. Till sistnämnda belopp skall slutligen

läggas utebliven accis å 30,000 ton margarin eller 16.5 miljoner kronor.

Sammanlagda ökningen skulle sålunda vid nyss angivna utgångspunkter

bliva 18 miljoner kronor. Detta belopp är ej mindre än 15 miljoner kronor

lägre än den ökning i statsutgifterna, som skulle föranledas av en tillämpning

av systemet II med ett pris av 1 krona 75 öre på såväl ransonerat smör

som ransonerat margarin. I båda fallen tillkommer ett belopp, motsvarande

den ersättning som skäligen anses böra tillkomma margarinindustrien såsom

kompensation för det avbräck nedskärningen av margarintillverkningen förorsakar

denna. Som förut påvisats måste vid system II priserna på de ransonerade

varorna sättas lägre än vid system III för att socialt ogynnsamma

verkningar av ransoneringen skola kunna förhindras.

Vid de i nyssnämnda uppställning angivna förbrukningskvantiteter och

priser skulle konsumenternas sammanlagda utgifter för matfett komma att

belöpa sig å 294 miljoner kronor. I förhållande till nuvarande konsumtion

(50,000 ton smör och 60,000 ton margarin) och priser innebär denna

siffra en ökning av totalutgifterna för matfett av 16.5 miljoner kronor. Ifrågavarande

ökning är huvudsakligen en följd av att vissa konsumenter i det

valda exemplet frivilligt övergått från margarin till smör.

1 fråga örn smidighet och anpassningsmöjligheter är system III vida överlägset

system II. En av produktions- och marknadsförhållandena betingad

ökning respektive minskning i smörkonsumtionen kan vid system II svårligen

uppnås på annat sätt än genom en förändring av ransoneringskvantiteten,

d. v. s. genom en ökning eller minskning av antalet utlämnade ranso
-

1 lin del härav antages gå till bagerier och restauranger.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

neringskort eller en motsvarande ändring av kortransonerna. Under en pågående

ransoneringsperiod kan ingen av dessa åtgärder komma i fråga. Vid

system III åter kan man även under pågående ransoneringsperiod —- således

utan att ändra rabatten — påverka konsumtionen genom att höja eller

sänka margarinpriset i fria marknaden. En höjning medför, att konsumenterna

köpa mindre margarin och mera smör såväl på den fria marknaden

som på ransoneringsmarknaden. Man har vidare möjlighet att ändra rabattens

storlek. I båda dessa fall når man det eftersträvade resultatet utan

alt ändra ransoneringskvantiteten. Givetvis står jämväl vid system III den

möjligheten öppen att utöka ransoneringskvantiteten. Sistnämnda utväg kan

vid system III befinnas ändamålsenlig för att hålla matfettkonsumtionen

uppe vid viss nivå, vilket är önskvärt även med hänsyn till att margarinproduktionen

icke kan sjunka under en viss gräns utan att industriens fortbestånd

äventyras.

Slutligen må framhållas, att system III oförändrat kan tillämpas vid en

eventuell brist på matfett. I dylikt fall får man minska rabaltkvantitetens

storlek.

Av den föregående framställningen torde framgå att system III i förhållande

till system II är smidigare för konsumenterna och billigare för statsverket.

Därjämte lämnar system III säkerhet för avsättning av överskottssmöret,

samtidigt som det bereder större möjlighet än system II att uppehålla

den totala matfettkonsumtionen vid dess nuvarande storlek. Med

hänsyn härtill anser sig kommissionen böra förorda ett genomförande av

detta system.

En av de första frågor man möter, då det gäller att praktiskt utforma

system III, är,- vilka personer som böra erhålla rabattkort. Såsom tidigare

framhållits ansluter sig kommissionen till folkförsörjningsnämndens

förslag därutinnan, att kort bör tilldelas hushåll för varje barn under 16 år

samt personer, som fyllt 67 år eller uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd.

Vid tillämpning av denna regel anser sig kommissionen emellertid

böra göra undantag för hushåll, som befinna sig i en jämförelsevis god

ekonomisk ställning, ävensom för vissa jordbrukarhushåll.

Enligt kommissionens mening kan det te sig mindre tilltalande att ekonomiskt

välbärgade personer komma i åtnjutande av en rabattförmån som

den ifrågavarande, i all synnerhet som detta, då den sammanlagda rabatteringskvantiteten

förutsättes skola bli oförändrad, skulle medföra att personer,

som äro i större behov av rabatt, skulle gå miste därom. Kommissionen

anser därför att föreskrift bör meddelas om att rabattkort icke utan prövning

i varje särskilt fall må tilldelas barn till föräldrar, som kunna antagas

vara mera välsituerade. Sagda förmån bör icke utan dylik prövning tillkomma

hushåll, om föräldrarna vid senaste taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande 2,000

kronor, eller taxerats till särskild skatt å förmögenhet. Av samma skäl

torde rabattkort ej utan särskild prövning böra tilldelas åldringar eller invalider,

som upptagits för ett beskattningsbart belopp, överstigande nyssnämnda

summa, eller taxerats till särskild skatt å förmögenhet.

För att belysa den ekonomiska standarden hos de familjer, som genom

berörda undantagsregel utestängas från rabatt, meddelas nedan den taxerade

inkomst, som enligt skatteförfattningama motsvarar 2,000 kronors beskattningsbar

inkomst.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

57

Ort

s g r u p p

i

II

III

IV

V

Familjer med 1 barn ..............

4,490

4,670

4,850

5,030

5,210

t> ■» 2 > ..............

5,180

5,420

5,660

5,900

6,140

» > 3 » ..............

6,230

6,560

6,890

7,220

7,550

> > 4 > ..............

7,280

7,700

8,120

8,540

8,960

» > 5 > ..............

8,330

8,840

9,350

9,860

10,370

> > 6 » ..............

9,380

9,980

10,580

11,180

11,780

Särskild skatt å förmögenhet utgår endast om denna överstiger 20,000

kronor.

Enligt särskilda folkräkningen 1935/36 utgjorde antalet familjer med barn

under 15 år, vilkas beskattningsbara inkomst översteg 2,000 kronor, omkring

40,000 i städerna och 40,000 på landsbygden. Sammanlagda antalet barn

under 15 år i dessa familjer var inemot 60,000 i städerna och samma antal

på landsbygden. Med ledning av dessa siffror torde man kunna uppskatta

antalet rabattkort, som genom berörda regel besparas och alltså kunna komma

andra behövande till godo, till åtminstone 120,000.

Representanterna för jordbruket inom kommissionens råd ha förklarat sig

anse, att jämväl jordbrukarhushåll böra tilldelas rabattkort. Samtidigt ha

emellertid sagda representanter givit uttryck å den meningen, att jordbrukare

endast böra få kort som berättiga dem till inköp av smör. Kommissionen

finner sig icke kunna helt biträda denna uppfattning. Som skäl härför

vill kommissionen i första hand anföra, att ifrågavarande rabatteringsanordning

helt är betingad av nödvändigheten att finna avsättning för ett smöröverskott.

En rabattering för producenthushållen skulle givetvis icke

medföra någon större avsättningsökning utan huvudsakligen resultera i

att hushållen erhölle en ökad kontant inkomst. I den man jordbrukets

inkomster behöva förbättras, bör detta enligt kommissionens mening icke

äga rum i förevarande ordning. Allmänheten skulle också sannolikt fa

svårt att inse det rimliga i, att staten först av skattemedel lämnar bidrag för

att höja inkomsten av mjölkproduktionen och sedan tilldelar producenterna

rabatt för att köpa sitt eget smör. I detta sammanhang torde böra erinras

om att rabatten för den icke jordbrukande befolkningen utgör, en kompensation

för den fördyring av matfettutgifterna, som eljest skulle inträda.

Ehuru kommissionen således anser, att jordbrukarhushåll icke generellt

böra komma i åtnjutande av rabatt, finner kommissionen det å andra sidan

principiellt riktigt, att jordbrukare, som tidigare förbrukat och på grund av

sin ekonomiska ställning behövt förbruka margarin, till undvikande av en

fördyring av matfettkostnaderna medgivas rätt att mot rabatt inköpa matfett

till ungefär samma kvantiteter som de förut haft behov av margarin.

Då jordbrukarhushåll, därest de allmänt tilldelades samma kvantiteter

billigt matfett som andra befolkningsgrupper, i förhållande till sistnämnda

grupper skulle bli väsentligt bättre ställda, torde den regeln böra uppställas,

att jordbrukare endast efter ansökan böra tilldelas rabattkort. Vidare böra

de förut angivna normerna för bestämmande av antalet kort icke här tillämpas.

Tilldelningen bör i stället ske med hänsyn till behovet av billigt mat

fett, vilket kan avvägas med ledning av jordbrukarnas tidigare förbrukning

av margarin. Emellertid bör det i görligaste mån undvikas att ingå på en

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

detaljerad undersökning och prövning av det individuella behovet. Kommissionen

har därför för avsikt att fixera vissa regler för tilldelningen, vilka i

allmänhet böra av vederbörande myndigheter följas.

Rabattkort till jordbrukarhushåll torde, liksom för andra grupper av hushåll,

böra gälla för inköp av smör eller margarin efter fritt val.

Jämlikt gällande bestämmelser för mjölkregleringen äga mejerierna vid

återtagning av smör icke tillämpa högre pris än riksnoteringen. Ifrågavarande

stadgande torde även i fortsättningen böra gälla. I den mån rabattförmån

tillkommer mejerileverantör synes rabatten böra utgå på återtagningspriset.

Kommissionen anser vidare, att behövande hushåll efter särskild ansökan

och prövning böra kunna tilldelas rabattkort ej endast för barn, åldringar

och invalider utan även för andra hushållsmedlemmar. För åstadkommande

av en önskvärd enhetlighet i tillämpningen av denna bestämmelse har kommissionen

för avsikt att, därest förslaget i övrigt godkännes, fastställa vissa

normer för sagda prövning. Härvid har kommissionen tänkt sig att såsom

huvudregel uppställa, att tilläggskort skola tilldelas hushåll, där familjeförsörjaren

eller den som ekonomiskt svarar för hushållet vid senaste taxering

icke är upptagen för beskattningsbar inkomst. I fråga om vissa befolkningsgrupper

torde man böra sträcka sig ännu längre. Detta gäller i första hand

hushåll örn högst två personer — särskilt pensionärer och likställda — blivande

mödrar samt familjer, vilka drabbats genom familjeförsörjarens sjukdom,

arbetslöshet, inkallelse till neutralitetsvakt eller motsvarande militärtjänst.

På samma sätt torde särskild hänsyn böra tagas till vissa landsdelar

ävensom till vissa yrkeskategorier (t. ex. skogsarbetare), när förhållandena

därtill föranleda. Antalet sådana hushåll torde, med frånräknande av

jordbrukarhushållen, kunna uppskattas till i mycket runt tal 500,000.

Inom kommissionen har diskuterats, huruvida restauranter och bagerier

böra komma i åtnjutande av rabatt. Beträffande restauranterna torde tillräckliga

skäl härför icke föreligga. Förhållandena ligga något annorlunda

till i fråga om bagerierna. De senare uppgivas för sin näring vara beroende

aj att erhålla ett specialtillverkat margarin, bagerimargarin, vilket ej med

fördel kan ersättas med smör. Med hänsyn härtill har kommissionen tänkt

sig att sådant margarin även i fortsättningen skall tillverkas. En fördyring

av detta slag av margarin kommer uppenbarligen att i någon mån inverka

på prissättningen av bröd. Då emellertid margarinet huvudsakligen kommer

till användning för framställning av s. k. wienerbröd och finare bakverk, har

kommissionen icke ansett berörda omständighet utgöra tillräcklig anledning

att lämna rabatt till bagerierna. Kommissionen vill i detta sammanhang erinra

om att margarinet vid det av kommissionen förordade systemet fortfarande

kommer att i fria marknaden betinga ett lägre pris än smör.

Kommissionen har därefter övergått till frågan om rabattkvantitetens storlek

samt därvid framhållit följande:

Förbrukningen av smör och margarin hos den icke-jordbrukande befolkningen

utgjorde år 1938 20 kilogram i genomsnitt per individ, varav hälften

smör och hälften margarin. En genomsnittsfamilj, bestående av föräldrar

och två barn, förbrukade sålunda 40 kilogram smör och 40 kilogram margarin.

Då rabattkyantiteten i ett sådant hushåll skall ersätta margarinet, kunde

det synas lämpligt att, då kort i regel endast tilldelas barnen, bestämma tilldelningen

på varje kort till 2 kilogram för fem veckor eller 20.8 kilogram per

år. Med hänsyn till att vi ha överskott på matfett inom landet torde dock sagda

kvantitet böra höjas till /2 kilogram per vecka. Räknat för år motsvarar

detta för en familj, bestående av föräldrar och två rabattberättigade barn,

omkring 52 kilogram.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Antalet barn, som enligt kommissionens förslag skola vara berättigade till

rabattkort, kan i runt tal uppskattas till 800,000. Den andra gruppen rabattberättigade

— personer, som fyllt 67 år eller uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd

— har av folkförsörjningsnämnden uppskattats till omkring

500,000. Sammanlagt kan sålunda antalet personer, som falla under huvudregeln,

beräknas till 1,300,000. Till denna siffra skall läggas dem soln efter

prövning böra tilldelas kort. Enligt vad förut nämnts kan antalet hushåll utan

beskattningsbar inkomst, med frånräknande av jordbrukarhushållen, uppskattas

till i runt tal 500,000. Med ledning härav torde antalet kort för denna

grupp kunna beräknas till 700,000 eller i genomsnitt 1.4 kort per hushåll. För

utdelning till behövande jordbrukarhushåll torde åtgå i runt tal 200,000 kort.

Inalles skulle alltså 2.2 miljoner rabattkort utdelas. Därest denna uppskattning

är riktig och därest rabattkvantiteten bestämmes till V2 kilogram per

vecka, skulle rabatteringen komma att omfatta 57,000 ton (smör och margarin

sammanlagt).

Beträffande storleken av rabatten har kommissionen anfört:

Vid nuvarande allmänna prisnivå torde rabattens storlek böra avvägas så,

att priset på rabatterat margarin kommer att ligga vid det nuvarande margarinpriset

eller 1 krona 75 öre. Priset på margarin i fria marknaden bör avvägas

med hänsyn till den överskottskvantitet smör, som behöver avsättas.

Därest regleringen, såsom kommissionen vill förorda, sättes i kraft jämförelsevis

tidigt, förslagsvis omkring 1 maj 1940, blir sistnämnda kvantitet cirka

1,250 ton för maj. Då sistnämnda kvantitet är förhållandevis låg, synes man

till en början och försöksvis kunna bestämma priset på margarin i fria marknaden

till 2 kronor 75 öre. Rabatten skulle i så fall bli 1 krona och priset på

ransonerat smör 2 kronor 45 öre. Skulle det visa sig att man vid dessa priser

ej når den önskade avsättningsökningen för smör, får det fria margarinpriset

och rabatten höjas, förslagsvis till 2 kronor 90 öre respektive 1 krona 15 öre,

i vilket sistnämnda fall priset på ransonerat margarin blir oförändrat men

spänningen mellan priserna på rabattmarknaden nedgår till 55 öre.

Höjningen av margarinpriset i fria marknaden torde böra ske genom förhöjning

av accisen. Enligt förordningen den 7 juni 1935, nr 259, örn accis a

margarin och vissa andra fettvaror må accisen icke överstiga 60 öre per kilogram.

Ett genomförande av kommissionens förslag förutsätter därför att

Kungl. Maj:t bemyndigas att höja accisen utöver sagda belopp. Ifrågavarande

bemyndigande torde lämpligen böra innefatta befogenhet för Kungl. Majit att

intill den 1 juli 1941 uttaga en tilläggsaccis å nämnda varor av högst 1 krona

50 öre per kilogram.

Vidare har kommissionen uttalat sig örn utdelning av rabattkort samt vad

därmed sammanhänger:

Rabattkorten torde böra utdelas av kristidsnämnderna under ledning av

livsmedelskommissionen. Kuponger till rabattkort synas böra inlösas av kommissionen.

Innan korten utdelas, bör med svenska mejeriernas riksförening

och mejeriförbunden respektive margarinfabrikanterna överenskommelse träffas

om att dessa skola från detaljhandlare och grossister övertaga rabattkuponger

såsom likvid för smör respektive margarin. Erforderliga medel för

bestridande av utgifterna för inlösen av rabattkuponger komma senare att

äskas av kommissionen. Medelsbehovet torde kulina uppskattas tor budgetåret

1939/40 till omkring 2.5 miljoner kronor och för budgetåret 1940/41 till

omkring 36 miljoner kronor netto. Härvid har hänsyn tagits till att kostnaderna

för pristillägg för exportsmör samtidigt nedgå.

Inkomsterna av förenämnda tilläggsaccis kan för budgetaret 1939/40 upp
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

skattas till omkring 2.4 miljoner kronor och för budgetåret 1940/41 till cirka

35 miljoner kronor. Å andra sidan bortfaller ordinarie accis (55 öre) för omkring

30,000 ton margarin, vartill kan komma viss sänkning av samma accis

pa den återstående margarinkvantiteten.

Ytterligare har kommissionen berört de återverkningar, som genom kommissionens

förslag komma att drabba margarinindustrien. Kommissionen

har därvid framhållit följande:

Genom det nu förordade förslaget kommer margarinindustriens tillverkning

att skäras ned från nuvarande 60,000 ton till högst 30,000 ton, en produktion

som sa vitt möjligt bör upprätthållas under den tid ransoneringen

varar i syfte att för margarinindustrien i görligaste mån möjliggöra en rationell

anpassning av dess ekonomiska och tekniska förhållanden. Det är självfallet,

att denna nedskärning kommer att drabba margarinindustrien hårt,

särskilt som en stor del av industriens kostnader äro oberoende av tillverkningens

storlek. Med hänsyn härtill finner kommissionen det icke böra resas

hinder mot att industrierna genom en viss mindre höjning av margarinpriset

exklusive accis erhålla en skälig gottgörelse för den belastning, produktionsbegränsningen

förorsakar dem. Höjningen torde lämpligen böra åstadkommas

genom justering av den nu utgående accisen.

Kommissionen har vidare föreslagit, att med hänsyn till syftet med rabafteringsanordningen

förbud bör utfärdas mot att utan tillstånd av livsmedelskommissionen

försälja konstister och sådana fettämnen, som i margarinaccisförordningen

benämnas »andra ersättningsmedel för smör eller flott»

(än margarin, konstister eller matolja). Till denna grupp hör utom konst - ister, varav någon tillverkning numera icke äger rum i nämnvärd omfattning,

även kokosfett. I början av regleringen bör enligt kommissionens mening

licens lämnas för utförsäljning av inneliggande lager; därefter synes

licensgivningen endast böra avse speciella ändamål.

Kommissionen har ytterligare erinrat om att folkförsörjningsnämnden på

grund av farhågorna för en väsentlig nedgång i importen föreslagit, att beslag

skulle läggas å utländska margarinråvaror. Enligt kommissionens åsikt

syntes berörda förslag icke nu behöva genomföras. I stället har kommissionen

funnit det angeläget, att staten erhåller möjlighet att reglera importen

av ej endast fettämnen utan även oljefrukter och oljefrön av olika slag. En

dylik reglering framstår enligt vad kommissionen uttalar såsom särskilt

önskvärd, då en avvägning mellan importen av oljor och andra fettämnen,

a ena, samt oljefrukter och oljefrön för oljeutvinning, å andra sidan, synes

påkallad av försörjningspolitiska skäl. Kommissionen har sålunda föreslagit

att förbud utfärdas mot import utan tillstånd av kommissionen av följande

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning upptagna varor, nämligen:
Statistiskt
nr
203—208

jordnötter, kopra, sojaböner samt andra icke ätbara oljehaltiga

frön och frukter, ej särskilt nämnda,

244 oleomargarin,

245 ister och flott

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

61

Statistiskt

nr

248—250

251—256

260—273

273

275—276

talj,'' (premier jus och presstalg härunder inbegripna),

animaliska oljor samt annat djurfelt, även härdade, ej hänförliga

till annat nummer,

vegetabiliska, feta oljor samt växtfett och andra vegetabiliska

fettämnen, ej hänförliga till annat nummer,

smör, konstgjort (margarin),

konstister.

Kommissionen har vidare förutsatt, att Kungl. Majit torde böra äga att, i

vad angår vara som avses i margarinaccisförordningen, förordna örn uttagande

av importavgift till belopp, högst motsvarande den för varan utgående

tilläggsaccisen.

Slutligen har kommissionen uttalat följande:

Vid handhavandet av den nu föreslagna importregleringen torde de i anledning

av krisen bildade importörs- och råvaruföreningarna på fettindustriens

område böra anlitas.

Ett genomförande av kommissionens ransoneringsförslag synes icke behöva

förutsätta någon form av kvotering av margarintillverkningen mellan

fabrikerna. Därest förhållandena det skulle påkalla, kan en viss reglering

av produktionen åstadkommas genom licensgivningen för import av margarinråvaror

till industrien.

Kommissionens skrivelse utmynnar i hemställan, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att för tiden intill den 1 juli 1941

dels bemyndiga Kungl. Majit att — utöver det i 2 § förordningen den 7

juni 1935 örn accis å margarin och vissa andra fettvaror angivna beloppet

— förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda varor med ett belopp

av högst 1 krona 50 öre för varje kilogram av varans nettovikt,

dels ock medgiva, att Kungl. Majit må vidtaga åtgärder för reglering av

avsättningen av smör och margarin i huvudsaklig överensstämmelse med

kommissionens förslag.

Mot kommissionens beslut ha ledamöterna av kommissionen direktören

C. F. Cederlund och fru Olivia Nordgren reserverat sig.

Direktören Cederlund har framhållit bland annat följande:

Den aktuella uppgiften är att trygga det svenska exportsmörets avsättning

på hemmarknaden (exportkvantiteten före krigsutbrottet vanligen beräknad

till nära 30 milj. kg per år). En tillfredsställande lösning av det föreliggande

avsättningsspörsmålet bör enligt min mening samtidigt fylla så många som

möjligt, eller rättare sagt de viktigaste, av följande villkor:

Ilo) Konsumenternas samlade matfettutgifter böra hållas oförändrade

eller endast medgivas undergå en mycket måttlig ökning.

2:o) Avsättningsfrågans lösning bör icke medföra någon minskning i jordbrukarnas

inkomster av smörförsäljningen.

3:o) Ingreppen i de inhemska marknadsförhållandena för smör och margarin

böra icke göras större än vad som är strängt nödvändigt för ernående

av det åsyftade ändamålet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

4:o) Regleringssystemet bör ha en sådan teknisk struktur, att det smidigt

kan anpassas till säsongmässiga och andra förskjutningar i bl. a. smörproduktionens

storlek, samtidigt som det ger största möjliga säkerhet för att

hela smörproduktionen verkligen vinner avsättning på hemmamarknaden.

5:o) De statsfinansiella extrautgifterna för ändamålet böra så långt möjligt

hållas nere.

Med beaktande av nu angivna villkor för en tillfredsställande lösning av

avsättningsfrågan är enligt min mening den s. k. inblandningslinjen alldeles

avgjort att föredraga framför andra tänkbara alternativ. »Smöröverskottet»

bör m. a. o. av margarinfabrikerna inblandas i margarin. Den härigenom

uppkommande blandprodukten bör fritt försäljas till ett lämpligt avvägt

pris. Tillverkning och försäljning av rent margarin upphör samtidigt.

Bagei-ier och restauranter erhålla enligt denna linje i likhet med övriga förbrukare

rätt att välja fritt mellan de två produkter, som finnas på marknaden,

nämligen smöret och blandprodukten. Någon speciell margarintillverkning

för dessa köpares räkning förekommer sålunda ej.

Om blandprodukten av smör och margarin skall avyttras i en kvantitet av

60 milj. kg. utan att matfettkostnaderna under i övrigt lika omständigheter

skola stegras, måste blandningens pris uppenbarligen motsvara margarinets

genomsnittspris, vilket förut angivits till c:a 1: 75 kr/kg.

Som nedan närmare angives, torde emellertid en viss, mycket försiktig höjning

av blandproduktens pris jämfört med nuvarande margarinpris kunna

övervägas för att underlätta vidmakthållandet av en önskvärd »normalrelation»

mellan försäljningsvolymerna för smöret och blandprodukten vid fri

handel med de båda varorna.

Prövas den här ifrågasatta lösningen med en fritt försåld blandprodukt,

som ersätter det nu förbrukade margarinet och säljes till ungefär samma pris

som detta, ur de nyss anförda synpunkterna, förefaller själva det tekniska

systemet vara tillfredsställande. Den enda större nackdel, som ur de här

anlagda synpunkterna kan tänkas uppstå, är, att en del av den så att säga

ordinarie smörefterfrågan kan befaras övergå till blandprodukten, så länge

konsumenterna ha ett fritt val mellan de båda matfettyperna.

Enligt min mening böra riskerna för en dylik efterfrågeomflyttning från

rent smör till blandprodukten kunna i mycket hög grad förminskas eller

helt elimineras genom vissa särskilda kompletterande åtgärder:

a) Genom frivillig överenskommelse mellan statsmakterna och margarinindustrien,

resp., om denna väg mot ali förmodan skulle visa sig oframkomlig,

genom en förordning bestämmes, att blandprodukten endast får saluföras

under benämningen »margarin» och endast vara försedd med tillverkarens

namn; förpackningarna skola alltså vara utan varje som helst varumärkesbeteckning

e. d.

b) På samma sätt föreskrives, att icke någon som helst reklam för blandprodukten

i form av annonser, affischer, flygblad, skyltfönsterdekorationer

e. d. får förekomma.

c) Samtidigt intensifieras och utvidgas den med statligt stöd bedrivna

smörreklamen starkt.

I förbigående må i detta sammanhang anmärkas, att enligt min mening

torde ett genomförande av de under a), b) och c) föreslagna åtgärderna i

hög grad vara ägnat att i gynnsam riktning påverka jordbrukarnas inställning

till inblandningslinjen.

d) Såsom redan antytts synes vid fri handel med smöret och blandprodukten,

den senares pris kunna sättas något högre än det nuvarande margarinpriset,

förslagsvis till 1: 80 kr/kg. En höjning från 1: 75 till 1: 80 kr/kg är

liktydig med en ökning av konsumenternas årliga matfettutgifter nied 8 milj.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

G3

kr vid oförändrad förbrukning. För denna kostnadsökning, vilken enligt min

mening bör kunna betecknas som mycket måttlig, erhålla emellertid konsumenterna

i fråga i genomsnitt räknat sin tidigare förbrukning av margarin

till f. n. cirka hälften ersatt med smör. Den sistberörda omständigheten är

den enda, som enligt min mening överhuvud kan göra det försvarbart, att

— så länge icke verklig brist på matfett föreligger — ens i den mindre omfattning,

som här ifrågasatts, höja de sämre situerade (margarinkonsumerande)

hushållens matfettutgifter med därav följande risk för en viss ur

näringshygienisk synpunkt beklaglig konsumtionsnedgång.

För den händelse den här förordade »fria inblandningslinjen» i praktisk

tillämpning mot all förmodan skulle visa sig föranleda en mer påtaglig tendens

till efterfrågeomflyttning från rent smör till blandningen, kunde densamma

emellertid snabbt — därest beredskapsåtgärder ifråga om tryckning

av kort m. m. såsom här förutsättes redan från början vidtagits — omformas

till en inblandningslinje, kompletterad med ransonering av blandprodukten.

Ransoneringen borde därvid avse att fördela 60 milj. kg »margarin»

(blandprodukten) bland i princip de grupper, vilka förut förbrukat

motsvarande kvantitet margarin. För att så nära som möjligt nå denna inriktning

av ransoneringen synes folkförsörjningsnämndens tidigare framlagda

förslag till normer för en margarinransonering böra läggas till grund för

fördelningen. Genom att i olika riktningar utvidga de kategorier av förmånsberättigade,

vilka folkförsörjningsnämnden i sitt förslag angav böra

erhålla margarin efter särskild behovsprövning från de lokala krisorganens

sida, resp. genom att utöka kortransonerna torde det vara möjligt att i praktiken

utsträcka fördelningen av det billiga matfettet till det stora flertalet

av dem, som förut varit margarinförbrukare och som ha behov av ett billigt

matfett. Vid kortransonering av »margarinet» på nu föreslaget sätt, synes,

eftersom i dylikt fall en efterfrågeomflyttning från rent smör till blandprodukten

icke alls behöver befaras, priset på blandningen icke böra uppgå

till mer än det nuvarande margarinpriset.

Fru Nordgren har i sin reservation anfört huvudsakligen följande:

I valet mellan förslag, som inom kommissionen varit föremål för överväganden,

har jag stannat för det förslag, som i kommissionsmajoritetens

skrivelse betecknas som system III, till vilket förslag jag i huvudsak ansluter

mig.

På vissa punkter är jag dock av skiljaktig mening mot andra av kommissionens

ledamöter. Sålunda anser jag icke att rabattkort för billigt smör

eller margarin böra tilldelas enbart barn under 16 år och personer, som

fyllt 67 år eller uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd, vid en inkomstgräns

av ett beskattningsbart belopp av 2,000 kronor eller en förmögenhetsgräns

vid 20,000 kronor. Genom en sådan anordning skulle nämd

gen stora grupper av ensamma personer eller makar utan barn, vilka befinna

sig i åldrarna under 67 år, icke komma i åtnjutande av detta billigare

matfett, även örn deras inkomster vore rätt blygsamma. Visserligen

har man i kommissionens huvudförslag räknat med, att ett antal personer,

uppgående till 700,000, tillhörande hushåll utan eller nied blott ringa beskattningsbar

inkomst efter prövning skulle tilldelas rabattkort, men en stor

del av dem, som hade en relativt låg beskattningsbar inkomst skulle likväl

komma att ställas utanför och vara hänvisade till det dyrare matfettet.

Till sistnämnda kategorier skulle troligen komma flera av dem, som leva

på en blygsam pension eller också befinna sig i åldern 50—66 år. Det

bleve ganska svårt att försvara ett system, som medgåve riitt för en person

i Stockholm med tre barn och en inkomst av 7,550 kronor till tre rabatt
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

kort för inköp av billigt smör eller margarin, medan ett par gamla makar

med en inkomst av 2,000 kronor icke skulle vara berättigade till något rabattkort.

För min del vill jag därför förorda, att rabattkorten tilldelas efter andra

grunder, nämligen efter en viss inkomstgräns, oberoende av huruvida barn

finnes i hushållet eller icke. Örn man härvid tager till utgångspunkt det

beskattningsbara beloppet, kommer ju berättigad hänsyn att tagas även till

antalet barn i familjen. Kort böra icke utdelas till barn i familjen, vilka

äro fyllda 16 år. 1,000 kronor beskattningsbart belopp synes mig härvid

vara en rimlig inkomstgräns. För att belysa verkningarna av berörda inkomstgräns

meddelas nedan den taxerade inkomst, som enligt skatteförfattningarna

motsvara 1,000 kronors beskattningsbar inkomst.

Ort

s g r

upp

i

II

III

IV

V

Ensamstående skattskyldig..........

1,900

1,990

2,090

2,190

2,280

Familjer utan barn ................

2,800

2,920

3,040

3,160

3,280

> med 1 barn ..............

3,490

3,670

3,850

4,020

4,140

> > 2 > ..............

4,120

4,280

4,440

4,600

4,760

> » 3 » ..............

4,820

5,040

5,260

5,480

5,700

» > 4 » ..............

5,520

5,800

6,080

6,360

6,640

> > 5 > ..............

6,220

6,560

6,900

7,240

7,580

> > 6 > ..............

6,920

7,320

7,720

8,120

8,520

Naturligtvis kan det vid kortutdelningen falla sig besvärligt att gå efter

en viss inkomstgräns, men detta gäller oavsett vilken inkomstgräns, som

fastställes. Vilkendera som väljes måste senaste debetsedeln uppvisas eller

skattelängderna följas. Antalet barn i familjen måste också kontrolleras,

oavsett den fastställda inkomstgränsen. Däremot minskas enligt mitt förslag

antalet fall som måste prövas av kristidsnämnd. Ty att ett stort antal

av dem som enligt huvudförslaget uteslötos från rätten till rabattkort

komme att ansöka om dylika, torde icke behöva betvivlas.

Vad angår bagerierna anser jag att dessa även i fortsättningen böra få

köpa sitt behov av bagerimargarin till nu gällande pris, eventuellt med

en nedskärning i tilldelningen till 75 procent av 1939 års förbrukning. Motiveringen

för denna min ståndpunkt är att en fördyring av bagerimargarinet

ovillkorligen måste medföra ökade priser på bagerivarorna. Visserligen kan

det sägas, att detta främst gäller wienerbröd och liknande bakverk, vilka

kunna avvaras, men hänsyn måste också tagas till nämnda företagares utkomstmöjligheter.

Särskilt en del småföretag skulle säkerligen få svårt att

upprätthålla sin verksamhet och en del större företag se sig nödsakade att

minska sin arbetsstyrka. Detta i synnerhet som denna näring tidigare drabbats

ganska hårt av industrisockerskatten och den skärpta bagerilagen.

I fråga om restaurangerna anser jag att större sådana icke behöva tillhandahållas

vare sig billigt margarin eller billigt smör. Folkrestaurangerna

däremot böra, efter prövning av kristidsnämnd, kunna genom licens få

sig tilldelade viss kvantitet billigt matfett, detta av hänsyn till att de som

äro nödsakade intaga sina måltider ute — särskilt kontorister, butiksbiträden

m. fl., med relativt små inkomster — icke skola behöva få sina matkostnader

ökade genom regleringen av matfettmarknaden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

65

Jag ställer mig jämväl tveksam till förslaget om ett så högt pris som 2

kronor 90 öre för margarinet i den fria marknaden. Liksom det i huvudförslaget

på ett ställe anföres mot en sänkning av smörpriset till 2 kronor

25 öre per kilogram, att ett sådant förfarande måste medföra svårigheter

att återgå till den gamla prisnivån, gäller detta även ehuru i omvänd ordning

i fråga om ett förhöjt margarinpris. I varje fall anser jag en höjning

av priset på det fria margarinet till samma prisnivå som det billiga smöret,

eller 2 kronor 30 öre vara en rimligare åtgärd. Det blir ändå en fördyring

av 1 krona 10 öre per kilogram. (55 öre + margarinaccisen 55 öre.) Även

vid nämnda pris kommer sannolikt en viss övergång från margarin till

smör att äga rum.

Vissa ledamöter av livsmedelskommissionens råd lia vid behandlingen avkommissionens

förslag gjort särskilda uttalanden, varvid direktören Eric

Andersson förklarat sig instämma i det av direktören C. F. Cederlund reservationsvis

framlagda förslaget och fru Gertrud Wiklund anslutit sig till fru

Olivia Nordgrens reservation. Därjämte har disponenten Artur Börjesson

förklarat sig anse kommissionens förslag alltför invecklat och detaljerat

samt de anförda skälen för jordbrukshushållens undantagande från de förmåner

i rabatthänseende, som föreslagits, mycket litet bärande. Slutligen

ha hemmansägaren C. G. Johansson och åtta andra medlemmar i rådet ansett

att jordbrukarna borde tilldelas rabattkort endast för inköp av smör

samt att den föreslagna inkomstgränsen för erhållande av rabattkort, 2,000

kronor, borde nedsättas till 1,000 kronor.

I skrivelse den 7 maj 1940 har statens livsmedelskommission i anledning

av den avspärrning för import, som dåmera inträffat, hemställt örn viss

omedelbar reglering av fettförbrukningen inom landet, innebärande, bland

annat, att den av kommissionen föreslagna prisrabatteringen tills vidare endast

skulle avse smör.

Slutligen torde jag få anmäla, att medicinalstyrelsen hemställt, att medel

måtte ställas till förfogande för att inom vissa län användas såsom bidrag

till smör och mjölk åt spädbarn, småbarn och skolbarn.

Siaktdjursrcgleringen. I fråga om slak tdj ursregleringen har livsmedelskommissionen

framhållit, att en av de mest angelägna uppgifterna på detta

område vore att söka ernå en lämplig anpassning mellan produktionen och

konsumtionen inom landet. I första hand har kommissionen ansett detta

böra åvägabringas genom i förhållande till foderpriserna lämpligt avvägda

fläskpriser. Oavsett det nu anförda har kommissionen icke ansett anledning

föreligga att för nästa regleringsperiod frångå de huvudgrunder, som

för närvarande tillämpas beträffande nu förevarande marknadsreglering.

Kommissionen har emellertid förordat att kostnaderna för regleringen helt

böra bestridas av budgetmedel. Utredningen har i övrigt anfört i huvudsak

följande.

Slaktdjursregleringen har i första hand åsyftat att förbehålla den inhemska

produktionen inlandsmarknaden. Det överskott av kött och fläsk

bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 276. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Majlis proposition nr 276.

eller slaktdjur, som uppstått, har, i elen utsträckning tillgången inom landet

samt de i importländerna gällande importrestriktionerna det medgivit,

exporterats. I syfte alt reglera tillgången av kött och fläsk på den inhemska

marknaden har dessutom företagits en viss inlagring av dessa varor. Under

normala förhållanden har denna inlagring icke tillåtits få större omfattning

än att möjligheter till avsättning av de inlagrade varorna inom en rätt snar

framtid förefunnits. Vid regleringens liandhavande har eftersträvats att

uppnå vissa av riksdagen angivna priser.

Efter krigsutbrottet ha förutsättningarna för de hittills tillämpade regleringsåtgärderna

å slaktdjursmarknadens område i viss mån rubbats. Av

olika skäl lia sålunda exportmöjligheterna försvårats. Härtill lia bidragit

de under vintern rådande skeppningssvåriglieterna. Vidare har det ansetts

lämpligt att företaga upplagring i viss utsträckning i beredskapssyfte. Lagren

av kött och fläsk äro för närvarande dock ej större, än att desamma

.sannolikt kunna beräknas komma att omsättas under året, helst som fläskproduktionen

under det sista kvartalet innevarande år torde komma att bli

jämförelsevis låg.

En av de mest angelägna uppgifterna för den statliga regleringen på

slaktdjursmarknadens område är under nuvarande förhållanden att söka

ernå en viss lämplig anpassning mellan produktionen och konsumtionen

inom landet. De överskott av fläsk och slaktsvin, som under en lång följd

av år exporterats, lia i regel helt motsvarats av importerade fodermedel.

Vad angår nötkött lia överskotten därav varit mycket obetydliga och ungefärligen

motsvarat exporten. Strävandena böra, som nyss antytts, inriktas på

att uppnå jämvikt mellan produktionen och konsumtionen inom landet. 1

första hand torde nian böra söka åvägabringa denna jämvikt genom i förhållande

till foderpriserna lämpligt avvägda fläskpriser. Dessutom torde en viss

reglering av produktionen kunna ske därigenom att priserna å olika slag av

fläsk differentieras. Vidare bör man såsom hittills i marknadsreglerande

och beredskapssyfte företaga upplagring av icke endast fläsk utan även

nötkött. En väsentlig inskränkt fläskproduktion kan emellertid komma att

medföra så betydande konsekvenser för olika kategorier av jordbrukare

samt för jordbruken i skilda delar av landet, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet

att företaga mera direkt produktionsreglerande ingripanden bl. a. i

syfte att på det mest ändamålsenliga sätt tillvarataga fodertillgångarna i

landet. Härvid bör i detta sammanhang frågan örn skummjölkens utnyttjande

icke förbises.

Oavsett vad nu sagts torde anledning icke föreligga att för nästa regleringsperiod

frångå de huvudgrunder, som för närvarande tillämpas beträffande

nu förevarande marknadsreglering. Införseln av kött och fläsk bör sålunda

vara underkastad reglering från statens sida i enlighet med härför meddelade

bestämmelser. Kungl. Majit bör vidare äga befogenhet att besluta

örn ^anordnande av pristillägg vid export. I anslutning till vad förut sagts

böra vidare anstalter kunna träffas för infrysning av kött och fläsk genom

utbetalande av lagringsersättningar och förskott å inlagrade varor. I mån

av behov bör på samma sätt även andra förfaranden såsom beredande och

lagring av konserver, insättning m. m. kunna ifrågakomma.

Med avseende å bestridandet av kostnaderna för slaktdjursregleringen lia

hittills i första hand anlitats de medel, som inflyta genom upptagande av

avgift vid export och import av kött och fläsk. Så länge införselavgift uttogs

vid import av majs m. fl. fodermedel, lingö jämväl härigenom inflytande

medel i viss utsträckning användas för slaktdjursregleringen. Vidare

kunna för närvarande medel erhållas genom uttagande efter Kungl. Majits

bestämmande av slaktdjursavgift. Slutligen ha under senare tid med inlag
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

67

liny m. lii. förenade kostnader bestritts nied för ändamålet särskilt anvisade

budgetmedel. Enär exporten'' under kommande regleringsår näppeligen kan

få någon större betydelse, utan ökad vikt i stället torde komma att få

läggas vid inom landet företagna regleringsåtgärder, synes det kunna ifrågasättas,

huruvida slaktdjursavgift fortsättningsvis skall uttagas. Det föreslås

därför, att kostnaden för slaktdjursregleringen i dess helhet bestrides

av budgetmedel.

Vad till slut angår de priser å kött och fläsk, som böra stödjas, må följande

framhållas. Såsom redan inledningsvis anförts, böra ifrågavarande

priser icke göras fasta utan tillåtas variera nied hänsyn till tillförsel och

efterfrågan. Fläskpriserna böra därjämte stå i ett lämpligt förhållande till

ioderpriserna. Att i nuvarande läge angiva några bestämda priser såsom

eftersträvansvärda synes varken möjligt eller lämpligt.

Äggregleringen. Pa äggmarknadens område herodes den inhemska produktionen

stöd genom reglering av införseln och utlämnande av pristillägg

vid export. Importregleringen sker genom licensgivning och uttagande av

införselavgift. Kungl. Majit äger vidare befogenhet att, i den mån så finnes

lämpligt, vidtaga jämväl andra åtgärder till stabilisering av det inhemska

äggpriset. Regleringsåtgärderna handhavas av Sveriges äggintressenters

förening u. p.'' a.

Livsmedelskommissionen har icke funnit någon anledning att föreslå

ändring i fråga örn nu tillämpade grunder för äggregleringen, vilka i stort

sett visat sig ändamålsenliga. Det har synts kommissionen önskvärt, att

den under senare år uppnådda prisnivån på ägg uppehölles även i fortsättningen.

I den mån så vore möjligt, borde producenterna även beredas viss

kompensation för ökade omkostnader. I vilken utsträckning dessa önskemål

kunde tillgodoses, bleve enligt kommissionens mening helt beroende

av produktionens storlek och avsättningsmöjligheterna utomlands.

I förut berörda av vissa hönsuppfödare gjorda framställningar har yrkats,

att bättre tullskydd måtte genomföras i fråga om slaktade fjäderfän, skällösa

äggulor och dun. Därjämte har hemställts örn stöd till en bättre försäljningsorganisation.

I avgivet yttrande har styrelsen för Sveriges fjäderfäavelsförening anfört

bland annat följande.

Även örn föreningens styrelse med skärpa vill understryka det starka behovet

av att importen av slaktat fjäderfä regleras för att möjliggöra att producenterna

få skäligt betalt för sina slaktfjäderfäprodukter, anser sig styrelsen

dock icke kunna under nuvarande förhållanden instämma i den hemställan

som gjorts. Denna styrelsens inställning till hithörande frågor dikteras

av vad gäller fjäderfäköttimporten styrelsens vetskap örn att gällande

handelsavtal med vissa av våra grannländer av för vårt land i andra hänseenden

synnerligen förmånlig natur lägga hinder i vägen för höjande av

gällande tullar. Styrelsen anser därför att andra vägar böra sökas för att

få till stånd en reglering av slaktfjäderfäimporten.

Genom beslut av 1937 års riksdag, upprepat senast vid 1939 års riksdag, har

Kungl. Majit erhållit bemyndigande att reglera införseln av slaktdjur samt

kött och fläsk, varvid uttryckligen utsagts, att regleringen omfattar jämväl

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

införseln av kött av fjäderfä. I de på detta bemyndigande grundade

kungörelserna har stadgats att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur

och får, kött av häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller av

fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd. Tydligen

har kött av fjäderfä ej kommit med bland här uppräknade köttprodukter,

varigenom denna köttimport blivit fullkomligt oreglerad, vilket i sin tollett

till att importen från Finland blivit betydligt större än den kvantitet, varom

överenskommelse träffats, samt importen ojämnt anhopats på vissa månader,

varigenom den gjort den inhemska produktionen större skada än örn

den bättre fördelats. Det angelägnaste synes därför styrelsen vara att importen

av fjäderfäkött blir föremål för samma kontroll och reglering som andra

köttprodukter, och att den kungörelse, som skall ersätta nu gällande angående

reglering av införseln av slaktdjur, kött och fläsk kommer att omfatta

jämväl fjäderfäköttet.

Styrelsen har låtit verkställa en utredning av frågan om slaktfjäderfähandelns

organisation med förslag till riktlinjer för organisationens genomförande.

Då emellertid redan befintliga fjäderfäslakterier under senare år

icke lämnat några lysande ekonomiska resultat ha såväl ledningarna för

äggcentralerna som andra intresserade ställt sig avvaktande tills importen

blivit reglerad och betingelser skapats för ett fastare grepp över prisbildningen

på slakt fj åder fämarknaden. Svenska ägghandelsförbundet, som skall

bli toppox-ganisationen jämväl för slaktfjäderfäet såväl vad gäjler av äggcentralerna

startade slakterier som fristående sådana, har redan inrättat en

särskild slaktfjäderfäavdelning, som försäljer överskottskvantiteterna från

nu arbetande till förbundet anslutna fjäderfäslakterier.

För ett lyckligt genomförande av ovan nämnda organisation av slaktfjäderfähandeln

utgör sålunda en reglering av slaktfjäderfäimporten ett oavvisligt

villkor.

Såsom betydligt effektivare åtgärd för åstadkommande av reglering av

slaktfjäderfäimporten än den föreslagna tullen anser styrelsen ett importförbud

på slaktat fjäderfä vara. Med de länder med vilka handelsavtalen

hindra importrestriktioner avtalas om kontingentering av slaktfjäderfäimporlen

och i övrigt bemyndigas .statens jordbruksnämnd att reglera importen

med licenser.

Med stöd av det anförda får föreningens styrelse hemställa, att importförbud

för slaktat fjäderfä utfärdas samt att statens jordbruksnämnd bemyndigas

att med stöd av detta importförbud reglera tillförseln genom licenser.

Lantbruksstyrelsen har förordat, att framställningen icke måtte föranleda

annan åtgärd än att densamma överlämnas till livsmedelskommissionen för

att tagas i övervägande vid avgivande av dess förslag rörande jordbruksregleringen.

Handlingarna i ärendet lia såsom förut nämnts i detta syfte överlämnats

till livsmedelskommissionen.

Fodermedclsregleringen. Med avseende å fodermedelsregleringen må till

en början erinras därom, att fodermedelsimporten genom ett av Kungl. Maj :t

godkänt avtal mellan livsmedelskommissionen och foderintressentföreningen

u. p. a. helt omhänderhaves av denna förening. Enligt samma avtal äger

kommissionen fastställa de utförsäljningspriser å importerade fodermedel,

vilka skola tillämpas av föreningen. Vid sidan av berörda avtal ligger emel
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

69

lertid den import av utländsk havre, som enligt gällande inmalningsbestämmelser

må användas för framställning av gryn och mjöl av havre.

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att de sålunda träffade anordningarna

även fortsättningsvis skulle gälla. I anslutning till de inledningsvis anförda

synpunkterna har kommissionen vidare förordat att samtliga grundläggande

regleringsförfattningar på ifrågavarande område alltjämt bibehölles

i kraft, även om desamma för närvarande icke vore i tillämpning.

Härutöver har kommissionen anfört:

I nuvarande läge är det nödvändigt att begränsa användningen av importerade

fodermedel. Fortsättningsvis torde denna begränsning bliva ännu större

än hittills. För att icke animalieproduktionen härigenom skall bliva allvarligt

lidande, är en utökning och effektivisering av den inhemska foderproduktionen

i hög grad påkallad. Kommissionen har vidtagit förberedande åtgärder i

sådant hänseende, därvid t. v. huvudvikten lagts på upplysnings- och propagandaverksamhet.

Genom det stöd som i regleringshänseende lämnas animalieproduktionen

regleras även priset å den alldeles övervägande delen av foderproduktionen

inom landet. I fråga örn inhemsk foderspannmål utgör prisläget för brödsäd

därjämte som regel en naturlig övre gräns för prisnivån. Ur olika synpunkter

synes det lämpligast att på förevarande område låta priserna intaga ett naturligt

jämviktsläge med utgångspunkt från gällande animalie- och brödsädsp

riser.

Gällande bestämmelser rörande fraktbidrag vid transport av inhemsk havre

till Norrland och angränsande delar av landet torde böra bibehållas under

nästkommande regleringsår. Uet Kungl. Majit av 19.39 års riksdag lämnade

bemyndigandet att vid behov reglera införseln av malt torde ock böra gälla.

Brödsädsregleringen. l id 1939 års urtima riksdag beslutades såsom förut

berörts, att de under senare år tillämpade stödköpen av brödsäd skulle upphöra

och att en återgång till det i början av jordbruksregleringen tillämpade

inlösningsförfarandet skulle äga rum. Ifrågavarande beslut motiverades med

att stödköpen icke vore tillräckligt effektiva för uppehållande av ett stabilt

pris på brödsäd. Inlösningspriset per den 1 juni 1940 bestämdes av riksdagen

lill 21 kronor 50 öre för deciton vete eller råg. I förhållande till de under regleringsåret

1939/40 tillämpade stödköpspriserna för vete — 16 kronor 50 öre

på hösten och 18 kronor på sommaren — innebära förutnämnda garantipris

en förhöjning av 3 kronor 50 öre eller något över 20 procent.

Livsmedelskommissionen har i sitt förslag uttalat att den av urtima riksdagen

sålunda beslutade ändringen av regleringen syntes kommissionen ur

olika synpunkter lia varit välbetänkt. Bland annat torde den lia motverkat

utfodring av brödsäd och därmed lia stärkt vårt försörjningsläge i avseende å

denna viktiga vara.

I fråga örn inlösningsprisernas storlek har livsmedelskommissionen anfört

följande:

En ytterligare stegring av inlösningspriset för vete torde icke lämpligen böra

företagas utan att priserna på de animaliska produkterna samtidigt justeras

uppåt. En höjning av inlösningspriset skulle för övrigt knappast kunna ske,

med mindre priserna på foderspannmål även ginge i höjden. Försörjnings
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majlis proposition nr 276.

läget på fodermarknaden torde för närvarande vara ägnat att inge större bekymmer

för framtiden än vad gäller brödsädsmarknaden. Anledningen härtill

är främst att söka i den begränsning av användningen av majs och oljekakor,

som framtvingas av det nuvarande läget. Med hänsyn till nu anförda

omständigheter torde man icke böra förhindra, att en del av den nya veteskörden

användes till utfodring. I annat fall torde det icke kunna undvikas

att ställa en del av reservlagret till förfogande för samma ändamål. Det är

emellertid ur flera synpunkter lämpligare, att jordbrukarna utfodra eget vete

av lägre kvalitet än att lagrat vete säljes som foder. Bland annat kunna framhållas

de stora tekniska svårigheterna att tillämpa lägre pris för fodervete än

för kvarnvara. Kostnaderna härför äro ganska stora. Vidare må påpekas, att,

i den mån jordbrukarna utfodra eget vete, vi slippa att importera motsvarande

mängd majs. Därest import av spannmål över huvud kan företagas, torde

för övrigt import av vete vara att föredraga framför majs ur den synpunkten

att vetet kan användas såväl till människoföda som till utfodring av djur.

Härtill kommer att skillnaden mellan cifpriserna (exklusive tull) på vete och

majs under de senaste månaderna varit obetydlig.

Å andra sidan måste man taga med i beräkningen att vi kunna bli indragna

i krigiska förvecklingar eller utsatta för en långvarig avspärrning från utlandet.

Risken härför kan motivera, att en strängare hushållning med våra inhemska

brödsädsförråd genomföres liksom ock att en starkare stimulans lämnas

åt brödsädsodlingen än åt andra produktionsgrenar. Frågan, om och i

vad mån särskilda åtgärder i nämnda syfte erfordras för nästa skördeår, synes

lämpligen böra upptagas först vid en senare tidpunkt, då resultatet av

innevarande års odling bättre kan överblickas. Med hänsyn härtill finner

sig kommissionen icke för närvarande kunna angiva det prisläge, som bör

ligga till grund för stödet åt nästa års brödsädsskörd. Kommissionen förutsätter

emellertid, att inlösningsförfarandet bibehålies och att inlösningspriset

för vete per den 1 juni 1941 i varje fall icke sättes lägre än det av urtima riksdagen

för innevarande års veteskörd angivna, d. v. s. 21 kronor 50 öre för

deciton. Vad angår inlösningspriset för råg tala vissa skäl för att detta höjes

i förhållande till priset på vete. Produktionen av råg har under senare år

gått tillbaka, vilket huvudsakligen torde bero på att produktionskostnaderna

för varan äro högre än för vete. Ur försörjningspolitisk synpunkt torde därför

en viss extra stimulans åt rågodlingen finnas påkallad. Ett något högre prisstöd

för rågen synes även motiverat med hänsyn till att rågodlingen i stor utsträckning

förekommer inom områden med mindre gynnsamma produktionsbetingelser.

På grund av vad nu sagts föreslås, att inlösningspriset för råg

den 1 juni 1941 sättes 50 öre högre för deciton än motsvarande vetepris.

I anslutning till vad sålunda anförts har kommissionen ytterligare uttalat,

att Kungl. Majit borde erhålla bemyndigande att under iakttagande av de av

kommissionen nu angivna synpunkterna senare under året, dock i god tid före

höstsådden, fastställa inlösningspriser för vete och råg. Vid fastställandet

borde, i enlighet med vad kommissionen inledningsvis framhållit, beaktande

även skänkas önskemålet att jordbruket som helhet erhölle full kompensation

för den stegring i produktionskostnaderna, som i förhållande till produktionsåret

1938/39 inträtt vid nämnda tidpunkt eller då kunde beräknas

komma att inträda för tiden därefter intill dess 1941 års skörd komme i

marknaden.

Rörande marknadspriset för vete och råg har kommissionen yttrat:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kiinrjl. Maj.ts proposition nr 276.

71

För den händelse skörden av vete och råg skulle understiga landets normala

förbrukningsbehov, synes hinder icke böra resas mot att marknadspriset

stiger något över den mot inlösningspriserna svarande prisnivån. Å andra

sidan bör hänsyn tagas till att vårt reservlager är avsett att användas just

i en sådan situation, som förut nämnts. Det är också önskvärt, att mjölpriserna

ej undergå en alltför kraftig stegring. Beaktas nu anförda omständigheter,

torde i samband med fastställandet av inlösningspriserna föreskrift

böra meddelas om att utförsäljning av vete eller råg från reservlagret

ej må äga rum, med mindre priset på varan överstiger en viss på förhand

bestämd prisnivå. Såsom dylik prisnivå torde för såväl vete som råg böra

gälla ett producentpris per deciton, som under höstmånaderna är lika med

det per den 1 juni 1941 bestämda inlösningspriset för vete, resp. under sommarmånaderna

ligger 1 krona 50 öre över sagda pris.

1 syfte att förhindra en stegring av priserna på mjöl tillämpas för närvarande

en anordning av huvudsaklig innebörd att kvarnföretag, som i egentlig

mening bedriver handelsförmalning av råg, erhålla en ersättning av två

kronor för varje deciton råg, som för försäljning eller för tillverkning av

bröd till avsalu förmales till rågsikt eller rågmjöl, ävensom vissa andra förmåner,

allt under förutsättning att företaget icke tillämpar högre priser än

sorn beträffande vetemjöl och rågsiktsmjöl med mera än en krona samt beträffande

sammalet rågmjöl mera än två kronor överstiga de priser, som av

kvarnen tillämpats omkring den 1 september 1939. Kommissionen har ur

de synpunkter densamma har att beakta av flera skäl ansett önskvärt,

att ifrågavarande anordning, som haft en provisorisk karaktär, icke bibehölles

under nästa konsumtionsår.

Frågan huruvida veteavgift under nästa konsumtionsår bör utgå och i så

lall med vilket belopp haf kommissionen ansett böra få avgöras av Kungl.

Majit under hänsynstagande till prisnivåns utveckling.

Kommissionen har föreslagit, att regleringsåtgärderna på brödsädsodlingens

område även under konsumtionsåret 1940/41 borde handhavas av svenska

spannmålsaktiebolaget. Avtalet med bolaget borde alltså förlängas under ett

år. I samband därmed borde enligt kommissionens uppfattning i avtalet

fastslås, att bolaget skall vara skyldigt att åtaga sig de uppgifter i fråga om

försörjningen med jordbruksprodukter och förnödenheter för jordbruket,

som Kungl. Majit eller livsmedelskommissionen överlämnar åt bolaget. Bolaget

borde bl. a. kunna bemyndigas att ombesörja import av spannmål och

sissa fodermedel.

Efter att lia erinrat örn att vid innevarande års riksdag beslutats vissa

åtgärder till stöd för odlingar av ärter, bruna bönor, oljeväxter och spånadslin,

vilka åtgärder innebära lil. a., att producenterna garanteras vissa av

livsmedelskommissionen föreslagna priser, har kommissionen framhållit betydelsen

av att Kungl. Majit tillerkändes befogenhet att jämka förenämnda

priser med hänsyn till den .stegring i produktionskostnaderna, sorn efter

riksdagens beslut i ärendet kunde komma att inträda. För alt garantipriserna

.skulle bli effektiva måste vidare enligt kommissionens mening införseln

av nämnda produkter underkastas reglering. Under vissa förhållanden

kunde det därvid bliva nödvändigt att uttaga avgift vid import. Kom
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 276

missionen har därför ytterligare föreslagit, att Kungl. Majit bemyndigas att

i .samband med en importreglering uttaga sådan avgift.

Jag torde vidare få omnämna, att livsmedelskommissionen den 17 maj

1940 inkommit med en skrivelse angående ökning av odlingen av höstsäd.

Anslagsäskanden. Livsmedelskommissionen har i fråga om finansieringen

av jordbruksregleringen föreslagit att de medel, som enligt gällande bestämmelser

skola ingå i jordbrukets prisregleringsfond, efter utgången av juni 1940

ej längre skola över vederbörande avsättningsanslag tillföras fonden. Detsamma

har kommissionen ansett böra gälla de avgifter, som upptagas för

täckande av förluster å spannmålsregleringen, respektive fonden för detta

ändamål. Kostnaderna för genomförande av de prisreglerande åtgärder, som

kommissionen föreslagit, har kommissionen beräknat till 103.5 miljoner kronor.

Vid denna beräkning har kommissionen icke räknat med några intäkter

av mjölkavgifter. Kommissionen har i anslagsfrågan närmare anfört

följande.

Sedan flertalet av de avgifter, som tidigare utgått å jordbruksprodukter

och förnödenheter på jordbrukets område, numera upphört samt margarin - accisen ej längre tillföres jordbrukets prisregleringsfond, har denna fond förlorat

sin huvudsakliga betydelse för finansiering av jordbruksstödet. För

närvarande inflyta till fonden slaktdjursavgift samt införsel- och utförselavgifter

å slaktdjur, kött och fläsk samt ägg. Enligt beslut av riksdagen

skola — i den mån tillgångarna å fonden icke förslå för ändamålet — kostnaderna

för jordbruksregleringen i fortsättningen bestridas av särskilt anvisade

budgetmedel.

I nuvarande läge synes det lämpligast, att samtliga skatter och avgifter

direkt ingå i budgeten. Härigenom vinnes en bättre översikt över kostnaderna,

varjämte rent bokföringsmässigt vissa förenklingar uppnås. Det föreslås

därför, att de medel, som enligt hittills gällande bestämmelser skola

ingå i jordbrukets prisregleringsfond, efter utgången av juni 1940 ej längre

skola över vederbörande avsättningsanslag tillföras fonden. Vad nu sagts

om piisregleringsfondens medel torde även böra gälla de avgifter, som upptagas

för täckande av förluster å spannmålsregleringen, respektive fonden

för detta ändamål.

På grund av ovissheten om den kommande utvecklingen är det mycket

svårt att uppskatta kostnaderna för ett genomförande av de prisreglerande

åtgärder, som av kommissionen föreslagits. Under förutsättning av i stort

sett oförändrat penningvärde och oförändrade produktionskostnader torde

medelsbehovet för budgetåret 1940/41 kunna angivas sålunda:

Milj. kronor

Mjölkregleringen ............................................ 95

Slaktdjursregleringen ........................................ 3

Äggregleringen .............................................. 4

Fodermedelsregleringen ...................................... 1

Brödsädsregleringen .................................. 0J»

Summa 103.5.

Kommissionen har framhållit, att utöver nyssnämnda summa, 103.5 miljoner

kronor, tillkomme bruttokostnaden för utbetalande av prisrabatter en
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kunell. Maj.ts proposition nr 276.

73

ligt ett av kommissionen framlagt förslag till prisrabattering av matfett. Medelsbehovet

för detta ändamål har kommissionen angivit till omkring 36 miljoner

kronor. Med hänsyn till att rabatteringen till följd av senare inträdda

omständigheter under viss del av budgetåret borde avse enbart smör, syntes

sagda belopp få ökas med omkring 10 miljoner kronor. Under dessa

förutsättningar har kommissionen ansett, att anslaget till prisreglerande åtgärder

under budgetåret 1940/41 borde upptagas med i runt tal (103.5 + 46 =)

150 miljoner kronor.

Rörande hållbarheten av kostnadsberäkningarna har kommissionen anfört

:

En förändring av penningvärdet eller en stegring av jordbrukets produktionskostnader

kail, som ovan antytts, komma att medföra ett ökat medelsbehov

för jordbruksregleringens vidmakthållande. Kommissionen vill i detta

sammanhang erinra om att kommissionen i den tidigare framställningen

hemställt örn bemyndigande för Kungl. Majit att under vissa förhållanden

höja prisutjämningsbidraget för produktmjölk. Storleken av sagda ökning

i medelsbehovet kan emellertid icke ens tillnärmelsevis uppskattas. På grund

härav har kommissionen icke nu ansett sig böra föreslå någon höjning av

det förut beräknade anslagsbeloppet. Skulle det visa sig att en dylik ökning

blir ofrånkomlig, förutsätter kommissionen att Kungl. Maj:t till nästa års

lagtima riksdag framlägger förslag om anvisande av erforderliga medel.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av en mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet

i de nordliga delarna av riket har ur jordbrukets prisregleringsfond

för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive

500,000, 600,000 och 900,000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på

jordbrukets område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands

län, där jordbrukets ställning vore i stort sett likartad med den i Norrland.

Medlen lia för sådant ändamål av Kungl. Majit fördelats mellan hushållningssällskapen

i sagda landsdelar.

I skrivelse den 1 augusti 1939 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för

samma ändamål för budgetåret 1940/41 måtte anvisas ett anslag av 900,000

kronor.

Västerbottens läns hushållningssällskap har sedermera i skrivelse den 9

december 1939 hemställt, att ett belopp av 500,000 kronor skulle anvisas

för fortsatt understödjande av mejerihanteringen i Västerbottens läns lappmark

och därmed jämförliga områden inom länet. I skrivelsen har i

huvudsak anförts följande.

Avverkningen av den överåriga skogen i lappmarken kommer att temporärt

medföra en starkt minskad möjlighet för befolkningen att ur skogen

få sin utkomst, vare sig det nu gäller uttag av skogskapital eller inkomst

av arbetsförtjänst. För att den ständigt stigande befolkningen i

lappmarken skall beredas förvärvsmöjligliet synas jordbrukets utvecklingsmöjligheter

böra tillvara lägås. Tillgången på odlingsjord bjuder stora möj
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

ligheter till utvidgning av de nu oftast för små jordbruken och till nybildning

av jordbruk.

En förutsättning för denna expansion synes dock vara en bättre ordnad

avsättning av produktionen sedan densamma numera nått den omfattningen

vad beträffar mjölkproduktionen, att den bör kunna bära en

ordnad mejerihantering. De under sista åren startade mejerianläggningarna

i lappmarken ha givit uteslutande glädjande erfarenheter, varför tidpunkten

nu synes vara lämplig för att uppbygga mejerihanteringen i lappmarken

i den omfattning, att den kan betjäna flertalet jordbrukare inom

denna del av länet.

Genom anslutning till mejerianläggningar kommer befolkningen enligt

all erfarenhet att ägna större intresse åt jordbrukets skötsel än eljest. Sålunda

kommer såväl vallodlingen och annan växtkultur som kreatursskötseln

att förbättras sedan jordbrukarna genom ordnad avsättning av sin produktion

få full valuta av vidtagna förbättringar. Hushållningssällskapets

erfarenhet är också, att det är lättare att vinna jordbrukarnas gehör för genomförande

av olika förbättringar i de bygder, där avsättningen av mjölk

ordnats genom mejerianläggningar, än i trakter utan mejeriorganisation.

Då befolkningen emellertid är kapitalfattig, har den svårigheter att anskaffa

de stora anläggningskapital, som fordras för moderna mejerianläggningar.

Därför är det allmännas stöd nödvändigt. Detta förhållande gäller

också befolkningen i kustlandets skogsområden, där mejeribyggnader behöva

uppföras.

Med relativt måttliga anslag synes kunna åstadkommas en hjälp till självhjälp

för lappmarkens och jämförliga bygders befolkning som betyder mera

än den tunga, som därigenom pålägges det allmänna. I varje fall synes

denna hjälp bliva billigare odh av mindre konsekvenser, än örn det allmänna

skulle sättas i tvångsläge att omhändertaga en otillräckligt försörjd befolkning.

Lantbruksstyrelsen har i infordrat yttrande den 12 februari 1940 uttalat,

att styrelsen ansåge att det ifrågasatta behovet av statsbidrag kunde tillgodoses

inom ramen av det av lantbruksstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti

1939 förordade anslaget. Lantbruksstyrelsen ansåge sig därför ej böra tillstyrka

äskandet av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1940/41.

Vid 1939 ars urtima riksdag lämnades Kungl. Majit stora befogenheter

i fråga örn de lortsatta regleringsåtgärderna på jordbrukets område. Det

ansågs icke möjligt att i dåvarande läge bedöma den i samband med kriget

inträffade krisens verkningar på jordbruket. Betydande svårigheter hade

redan då i flera avseenden drabbat ifrågavarande näringsgren. Med hänsyn

till de hinder, som lades för en obehindrad import och export, ansågs av

största vikt att produktionen av jordbruksalster upprätthölls och i möjligaste

mån stimulerades. Svårigheterna till följd av krisen lia ytterligare skärpts

genom de under senaste tiden inträffade händelserna i samband med kriget.

För närvarande är landet i det närmaste helt avspärrat från tillförsel av

en del för jordbruksproduktionen betydelsefulla förnödenheter. En stark

ransonering av vissa av dessa varor har därför måst genomföras. Denna

utveckling gör det nödvändigt, att jordbruksproduktionen erhåller erforderlig

stimulans. Detta kan endast ske genom att jordbrukaren tillförsäkras

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

75

en efter produktionskostnadsökningen lämpligt avvägd prisnivå. Såsom

förut nämnts har livsmedelskommissionen låtit verkställa undersökningar

rörande den stegring som sedan krigets början uppkommit i fråga om jord

brukets inkomster och utgifter. Enligt dessa undersökningar skulle jordbruket

såsom helhet genom de åtgärder till förbättrande av produktionsprisen,

som beslutats av förra årets urtima riksdag, i stort sett erhållit kompensation

för de efter krigsutbrottet skedda produktionskostnadsstegringarna.

Den verkställda undersökningen är givetvis, såsom också den delegation

som inom livsmedelskommissionen deltagit i utarbetandet av densamma

framhållit, i flera avseenden icke helt tillförlitlig. Ett icke ringa antal felkällor

måste uppenbarligen förekomma vid utarbetandet av en dylik statistisk

undersökning. För produktionsåret 1939/40 återstår ett kvartal, vartill kommer

att under första kvartalet 1940 inträffade avsevärda prishöjningar å vissa

produkter torde vara av mera tillfällig karaktär. Vid densammas upprättande

har hänsyn icke heller kunnat tagas till återverkningarna för jordbruket

av den förstärkta personella försvarsberedskapen, som till följd av

kriget befunnits nödvändig. Dessa återverkningar ha icke minst för jordbruket

vållat svårigheter i fråga örn anskaffandet av tillräcklig arbetskraft.

Om sålunda den framlagda undersökningen icke kan anses helt tillförlitlig,

torde den dock få anses ge vissa hållpunkter för bedömandet av de

utgifts- och inkomstökningar, som kunna komma att äga rum till följd av

krisen.

I detta sammanhang må erinras, att vid årets riksdag fattade beslut örn

åtgärder med avseende å bland annat sockerbetor, fabriksi>otatis och ärter,

vilka åtgärder komma att verka till förbättring av det genomsnittliga prisläget

för jordbruksprodukterna, få hänföras till produktionsåret 1940/41.

Enligt min mening bör prispolitiken i fråga örn jordbrukets produkter så

handhavas, att för landets försörjning erforderlig produktion ernås. Med

hänsyn till ovissheten hur jordbrukets produktionsbetingelser i fortsättningen

komma att utveckla sig och då den allmänna prisutvecklingen i nuvarande

läge är synnerligen svårbedömlig, anser jag lämpligast att i enlighet

med livsmedelskommissionens förslag Kungl. Majit erhåller fullmakt

att med beaktande av kostnadsökningarna för produktionen avväga prisnivån.

Skulle situationen i fråga örn möjligheterna att förse landet med

foder ytterligare försämras till följd av en längre tids avspärrning, måste

uppenbarligen övervägas mer eller mindre omfattande omläggningar i fråga

örn jordbruksproduktionen. I samband härmed kommer givetvis ett flertal

frågor att tränga sig fram för att vinna sin lösning. Av flera skäl kunna

emellertid dessa spörsmål icke nu upptagas till en närmare behandling. När

dessa problem mera aktualiserats, torde* jag få underställa desamma Kungl.

Majits prövning.

Såsom framgår av det anförda finner jag icke möjligt att nu föreslå ett

visst genomsnittligt prisläge på jordbruksprodukter, som kan beräknas under

nästkommande regleringsår lämna jordbrukarna inkomster, vilka kunna

anses skäliga och tillräckliga för produktionens upprätthållande i er
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

forderlig omfattning. Såsom jag redan framhållit måste vid avvägandet av

priserna mellan produkterna inbördes hänsyn tagas till önskvärdheten av

att öka eller vidmakthålla produktionen. De produktionsändringar, som

kunna bliva påkallade vid en längre tids avspärrning, kunna endast i mera

begränsad omfattning planläggas på längre sikt. Såsom beredskap finnas

härvid på grund av kontraktsodlingar vissa kvantiteter utsäde tillgängliga.

Likaledes torde under nuvarande förhållanden i fråga örn prisavvägningar

endast kunna upptagas förslag avseende den närmaste framtiden.

I likhet med vad som föreslogs i propositionen till 1939 års urtima riksdag

förordar jag även nu, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att utan hinder av

meddelade beslut eller gjorda uttalanden handha jordbruksregleringen samt

vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma.

Då några som helst möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets

varaktighet icke förefinnas, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen

det lämpligast att bibehålla samtliga nu gällande regleringsanordningar, även

om en del av dem icke kan tillämpas under den tid kriget pågår. Jag förordar

därför tillika, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna

ävensom andra av riksdagen lämnade bemyndigande!!, vilkas

giltighet utgår med innevarande regleringsår, förlängas på ytterligare

ett år.

Efter denna översikt av mili allmänna inställning till de föreliggande spörsmålen

torde jag få övergå till att lämna redogörelse för min uppfattning

rörande de grunder som i fortsättningen böra tillämpas inom de olika områdena

av jordbruksregleringen.

Mjölkregleringen.

Inom jordbruksstödet intager regleringen av marknaden för mjölk och mejeriprodukter

en nyckelposition. Att så är förhållandet framgår även därav

att mjölken lämnar jordbruket den största inkomsten. Det kan även framhållas,

att stödet åt denna produkt för skilda landsdelar och för brukningsdelar

av olika storlek verkar mera likformigt än de stödåtgärder, som lia

avseende å andra produkter.

Vid mjölkregleringens utformning har exporten av smör haft en stor betydelse.

Numera torde på grund av det genom kriget förändrade läget och

med hänsyn lill säkerställandet av vår egen framtida fettförsörjning export

av smör icke i någon större omfattning kunna ifrågakomma. Till frågan

rörande vilka åtgärder, som till följd härav komma att bliva erforderliga,

återkommer jag i det följande.

I fråga om bestämmelserna för mjölkregleringen i övrigt har livsmedelskommissionen

icke föreslagit någon mera genomgripande förändring i förhållande

till vad nu gäller. Enligt nu tillämpade bestämmelser för mjölkregleringen

utbetalas såsom framgår av vad inledningsvis anförts till producenterna

dels prisutjämningsbidrag för produktmjölk, dels pristillägg för s. k.

lantsmör och dels producentbidrag jämlikt kungörelsen den 12 januari 1940.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

77

Pristillägget för lantsmör utgår med ett fast belopp av 25 öre per kilogram

och tillkommer endast producenter i de fyra nordligaste prisutjämningsdistrikten.

Producentbidraget utbetalas för närvarande för intill 650 kilogram

avgiftspliktig mjölk i månaden. Bidraget utgår med 2 öre per kilogram för

mjölk, som levererats till mejeri eller mjölkhandlare, och eljest med samma

belopp som mjölkavgiften. Återstoden av prisutjämningsmedlen, sedan nyssnämnda

tillägg och bidrag guldits, fördelas på samtliga prisutjämningsdistrikt

i förhållande till mängden avgiftspliktig mjölk, därvid dock de tre

nordligaste distrikten först tilldelas på dem efter avgiftspliktiga mjölkmängder

belöpande andel av kostnaderna för exporten av smör och andra mejeriprodukter

samt därefter ytterligare mellersta Norrlands distrikt 0.5 öre, Västerbottens

distrikt 1.5 öre och Norrbottens distrikt 2.5 öre per kilogram av

den produktmjölk inom respektive distrikt, för vilken mjölkavgift utgår. Enligt

riksdagens beslut bestridas numera kostnaderna för prisutjämningen av

dels inflytande mjölkavgifter och dels å budgeten anvisade statsmedel. Såsom

livsmedelskommissionen anfört utgår förenämnda prisutjämningsbidrag

enligt den principen att vid ett smörpris av 3 kronor per kilogram bidraget

efter avdrag av mjölkavgiften utgör 2 öre per kilogram i genomsnitt för hela

landet. Vid stigande smörpris avses bidraget successivt sänkt, så att det vid

ett smörpris av 3 kronor 50 öre helt bortfaller.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att reglerna för utbetalande

av pristillägg för lantsmör samt prisutjämningsbidrag för produktmjölk

böra i huvudsak oförändrade bibehållas. Den av livsmedelskommissionen

föreslagna differentieringen av prisutjämningsbidragen sålunda att

högre bidrag utgår under vinter- samt vår- och höstmånaderna kan jag biträda.

Härigenom torde en utjämning av växlingarna i mjölkproduktionen

mellan de olika årstiderna lättare kunna vinnas. Inför det förändrade läget i

fettförsörjningsfrågan synes en prisförhöjning å smöret böra ske. Härigenom

minskas kostnaderna för prisutjämning å produktmjölken. Jag föreslår att

en förhöjning av smörpriset med 25 öre per kilogram äger rum snarast möjligt.

Ett förhöjt smörpris innebär även förbättring av mjölkproduktionens

lönsamhet för producenter på sådant avstånd från mejeri, att mjölkleverans

dit svårligen kan ske. Även med en viss rabatt å smörpriset för vissa

befolkningsgrupper blir kostnaden för statsverket härigenom väsentligt

mindre.

Därest såsom det kan antagas smörexporten hell upphör, komma de tre

nordligaste prisutjämningsdistriklen att förlora det tillägg, vilket utgått till

desamma som gottgörelsc för distriktens andelar i exportkostnaderna för

smör. I anslutning härtill har livsmedelskommissionen föreslagit att nu utgående

särskilda tillägg skola höjas i mellersta Norrlands distrikt från 0.5

öre lill 1.5 öre, i Västerbottens distrikt från 1.5 öre till 2 öre och i Norrbottens

distrikt från 2.5 öre till 3 öre, allt räknat per kilogram produktmjölk.

Med hänsyn till de mindre gynnsamma förhållanden under vilka jordbruket

i dessa distrikt arbetar linner jag förslaget böra genomföras.

Vid 1939 års urtima riksdag ifrågasattes, huruvida icke producentbidragen

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

borde beräknas å en årskvantitet i stället för å en månadskvantitet. Det avsågs

att genom en dylik anordning vinna, att de producenter, som vissa månader

levererade mindre mjölkkvantitet än den å vilken bidraget utgår, skulle

tå tillgodoräkna sig de större leveranser som kunde förekomma andra månader.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit tala flera skäl mot den

ifrågasatta åtgärden. Svårigheter med avseende å beräkningen av bidragen

kunna till exempel uppstå i de fall då mjölkproducenter byta mejeri eller

upphöra med mjölkleveranserna. Ett genomförande av åtgärderna torde

också leda till att produktionen av mjölk under sommaren stimuleras framför

vinterproduktionen, vilket icke kan anses lämpligt. En utjämning avmjölkproduktionen

är tvärtom önskvärd. Livsmedelskommissionen har vidare

framlagt förslag att producenttillägg skulle utgå på en ökad kvantitet

mjölk samt att det under viss tid av året skulle höjas från 2 öre till 3 öre

för kilogram. Anordningen med producenttillägg tillkom under en tid då

stora svårigheter förelågo för avsättning av mjölkproduktionen. Med anordningen

avsågs att bereda det mindre jordbruket ett särskilt stöd och därigenom

mildra verkningarna i olika hänseenden av avsättningssvårigheterna.

Till följd av producenttilläggen kommer genomsnittspriset för en leverantör

av mjölk att falla i den mån leveranserna ökas utöver en viss kvantitet. Härigenom

motverkas i någon mån ökning av mjölkproduktionen, vilket tidigare

icke mötte betänkligheter, då avsättningssvårigheter förelågo. Utvecklingen

synes nu snarare påkalla åtgärder för mjölkproduktionens upprätthållande

med till buds stående medel, varför erforderlig höjning av priset är lika påkallad

för all mjölk. Kommande ökade produktionskostnader torde icke i

mindre grad drabba jordbruk av den storleksordning, att utöver familjens

arbetsprestation erfordras lejd arbetskraft i viss utsträckning. Jag vill

ock erinra om att, därest prisförbättringarna i utsträckt omfattning ske genom

kontanta bidrag, läget blir ytterligare försämrat för de småbrukare, som

till följd av fastighetens belägenhet icke kunna leverera mjölk till mejeri.

Av flera skäl är det angeläget att rubbningar i grunderna för mjölkregleringen

för närvarande undvikas, och med hänsyn härtill anser jag mig böra

förorda att anordningen med producenttillägg bibehålies i sin nuvarande gestaltning.

Någon utvidgning av ifrågavarande stödanordning på sätt livsmedelskommissionen

föreslagit anser jag mig alltså icke kunna förorda.

Livsmedelskommissionen har i sitt förslag icke tagit bestämd ståndpunkt

till frågan huruvida mjölkavgiften alltjämt bör utgå eller icke. Vägande

skäl tala såsom kommissionen framhållit för att mjölkavgiften icke vidare

skall utgå. Ett borttagande av densamma medför uppenbarligen en inkomstökning

för jordbruket utan att priset på konsumtionsmjölken höjes. Vid

1939 års urtima riksdag framträdde emellertid viss tvekan örn lämpligheten

att borttaga avgiften med hänsyn till de svårigheter, som till följd därav

kunde komma att uppstå i fråga om regleringens finansierande. Riksdagen

lämnade dock Kungl. Majit befogenhet att besluta huruvida mjölkavgift

skulle uttagas eller ej ävensom i förstnämnda fall med vilket belopp

avgiften skulle utgå. Med hänsyn till att läget på jordbrukets område alli
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

79

jämt såsom förut framhållits är synnerligen svåröverblickat och då det är

angeläget, att priset för konsumtionsmjölken kommer i full paritet med

priset för produktmjölken, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen,

att Kungl. Majit bör lämnas befogenhet att besluta i förevarande fråga under

beaktande av vad omständigheterna kunna påkalla. Skulle avgiften

helt upphöra, torde beträffande producentbidraget böra vidtagas den ändring,

att detta endast skall utgå till mejerileverantörer. Även för den händelse

avgiften endast nedsättes, torde en dylik jämkning i berörda bestämmelser

kunna förtjäna övervägas. Det torde böra få ankomma på Kungl.

Majit att härutinnan träffa avgörande.

Vid förordandet av nu upptagna förslag har jag utgått ifrån, att de nuvarande

produktionskostnaderna i stort sett bliva oförändrade under nästa

regleringsår. Skulle nämnda kostnader undergå påtaglig ökning, torde det

såsom jag förut framhållit få anses önskvärt, att inkomsterna av mjölkproduktionen

ytterligare förbättras. På sätt livsmedelskommissionen uttalat

stå härvid flera möjligheter till buds. En sådan förbättring kan åstadkommas

genom en ytterligare höjning av smörpriset, en höjning av prisutjämningsbidraget

eller båda dessa åtgärder i förening. Vilken av nu berörda

åtgärder som i det angivna läget är att föredraga torde icke för närvarande

kunna avgöras. I anslutning till vad livsmedelskommissionen förordat anser

jag lämpligast, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att vidtaga erforderliga

åtgärder under beaktande av de vid tidpunkten för åtgärdernas vidtagande

föreliggande förhållandena.

Vad angår det av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen framlagda

förslaget rörande pristillägg för mjölk som vid mejeri levereras från nötkreatursbesättningar

ställda under statlig kontroll med hänsyn till förekomsten

av tuberkulos är jag ense nied styrelserna därom att det föreslagna

systemet komme att fungera mera rättvist än det nu tillämpade. I enlighet

med förslaget skulle pristilläggen utgå ur de prisutjämningsbidrag,

som lämnas för produktmjölk. Härigenom torde man undvika de olägenheter,

som äro förenade med det nuvarande systemet, nämligen att de pris, som

erhållas vid mjölkleveranser från tuberkuloskontrollerade besättningar vid

skilda mejeriföretag, komma att ställa sig olika beroende på den relativa anslutningen

till det statliga bekämpandet av nötkreaturstuberkulos inom företagens

inköpsområden. Emellertid finner jag, i likhet med vad jordbrukarnas

egna organisationer och statens livsmedelskommission uttalat, det under

nuvarande läge vara mindre lämpligt att vidtaga åtgärder som minska storleken

av de ordinarie prisutjämningsbidragen. Jag anser mig alltså icke för

närvarande böra tillstyrka förslagets genomförande. Det nu tillämpade systemet

för pristilläggen torde således böra tills vidare tillämpas.

Svenska mejeriernas riksförening och Sveriges lantbruksförbund lia förordat

en ökning av skillnaden mellan pristillägget för mjölk härrörande från

besättningar anslutna till den kliniska tuberkuloskontrollen och det för

mjölk från besättningar anslutna till tuberkulinkonlrollen. En överflytt
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

liing av besättningar från den kliniska kontrollen till tuberkulinkontrollen

medför ej obetydliga omedelbara besparingar i tuberkulosbekämpandet.

Den avsevärt större garanti i kontrollhänseende, som tuberkulinkontrollen

erbjuder i förhållande till den kliniska kontrollen, talar även för att pristillägget

för mjölk härrörande från besättningar anslutna till sistnämnda

kontrollform ökas. Jag är ense med riksföreningen och lantbruksförbundet

örn önskvärdheten av att uppmuntra till ökad anslutning till tuberkuloskontrollen.

Det torde emellertid beaktas, att en reaktionsfri nötkreatursbesättning

för den enskilde djurägaren är av så pass stort värde, att detta

bör utgöra en stimulans i viss utsträckning. Då jag icke ansett mig i nuvarande

läge böra förorda ändrade grunder för dessa pristillägg, kan jag

icke tillstyrka förslagets genomförande. Såsom ett skäl härför vill jag framhålla

de ökade svårigheter som uppstått att få tuberkulosundersökningar utförda

därigenom att ett flertal veterinärer äro inkallade till militär beredskapstjänst.

Av enahanda skäl vill jag framhålla önskvärdheten av att mejeriföreningarna

vid sina avgöranden i berörda fråga framgå med försiktighet.

I enlighet med förslag, vilka godkänts av årets riksdag (prop. nr 131;

r. skr. nr 200), avses att bekämpandet inom vissa av Kungl. Majit bestämda

områden (tuberkulosfria områden) skall ske efter tvingande regler samt att

beträffande bekämpandet inom andra områden (skyddade områden) vissa

bestämmelser av tvingande natur skola tillämpas. Inom förstnämnda områden,

där sjukdomsbekämpandet alltså icke längre är frivilligt, torde reglerna

för pristillägget icke behöva gälla. Beträffande de skyddade områdena

synes den ändring i villkoren för att en besättning skall anses stå under

statlig kontroll med tuberkulin böra vidtagas, att tiden mellan kontrollundersökningarna

med tuberkulin i allmänhet förlänges från tjugufyra till

trettiosex kalendermånader.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag sist föreslagit

beträffande pristillägg för viss mjölk, torde det få ankomma på

Kungl. Majit att utfärda erforderliga författningsändringar.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse jämväl upptagit frågan örn

åtgärder i anledning av den återföring av smör till grädde, som flerstädes

börjat förekomma. Genom detta förfarande ha vissa avnämare av grädde

såsom konditorer och restauratörer kunnat förskaffa sig denna vara till

väsentligt lägre pris än som kan anses berättigat med hänsyn till mjölkregleringens

syfte. Då ett dylikt kringgående av mjölkregleringen enligt min

mening icke bör tillåtas, i all synnerhet sedan detsamma börjat förekomma

i större omfattning, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen, att åtgärder

i anledning härav böra av statsmakterna vidtagas. Det av kommissionen

förordade förslaget till åtgärder, vilket av kontrollstyrelsen lämnats

utan erinran, kan jag biträda. Jag förordar alltså, att bestämmelser

utfärdas av innebörd att en var, som annorledes än till förbrukning i eget

hushåll återför av honom inköpt smör till grädde, skall erlägga en viss av
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

81

gift, som bestämmes av Kungl. Majit. Härigenom komma såväl särskilda

företag, vilka ha till syfte att för avsalu återföra smör till grädde, som ock

bagerier och konditorier, vilka vidtaga dylik åtgärd för att använda grädden

i sin rörelse, att bliva avgiftspliktiga. Såsom ett maximum för avgiften

torde kunna sättas en krona 50 öre per kilogram smör, som kommit till

användning för ändamålet. Inom denna ram bör avgiften så avvägas, att

ett kringgående av mjölkregleringen förhindras. Det av livsmedelskommissionen

upprättade förslaget till förordning angående avgift för smör, som

användes för framställning av grädde, föranleder ej erinran från min sida.

I förtydligande syfte ha dock vissa jämkningar företagits. Förslaget torde

böra underställas riksdagen för antagande.

Regleringen av landets försörjning med fettämnen.

I fråga örn regleringen av landets försörjning med fettämnen torde jag få

erinra att Kungl. Majit den 10 maj 1940 fattat vissa beslut i ämnet. Enligt

kungörelsen nr 317 har förordnats om beslag å vissa fettämnen. Genom kungörelsen

nr 318 ha vidare lämnats bestämmelser angående reglering av handeln

med margarin och vissa andra fettämnen. I denna kungörelse föreskrives,

bland annat, att från och med den 12 maj 1940 yrkesmässig försäljning

eller annan yrkesmässig överlåtelse av margarin till återförsäljare

må ske endast i den ordning och under de villkor, som livsmedelskommissionen

bestämmer. I detaljhandeln må margarin från och med nämnda

dag endast säljas mot kort, som enligt bestämmelse av livsmedelskommissionen

medför rätt till inköp av varan eller mot särskild av kommissionen

utfärdad inköpslicens. Annat ersättningsmedel för smör eller flott än margarin

eller matolja må icke här försäljas med mindre livsmedelskommissionen

medgivit undantag från förbudet. Livsmedelskommissionen har med

stöd av nämnda bemyndigande meddelat närmare föreskrifter rörande vilka

personer som skola erhålla inköpskort för margarin samt den myckenhet,

som må inköpas. Kommissionens föreskrifter innebära, att under tiden

12—26 maj 1940 margarin må för förbrukning i enskilt hushåll inköpas till

en kvantitet av 500 gram. Efter den 26 maj 1940 må margarin tills vidare

ej i handeln inköpas för enskilt hushåll. Bageriidkare må inköpa bagerimargarin,

dock endast mot inköpslicens.

I syfte att underlätta för mindre bemedlade att kunna inköpa smör ha

bestämmelser örn prisrabattering å smör meddelats. Dessa bestämmelser,

vilka upptagits i kungörelsen nr 319, innebära, att rabattkort för inköp av

smör skola utdelas. Det ankommer på livsmedelskommissionen att bestämma

den myckenhet smör, som skall få inköpas till ett lägre pris än det i

handeln gällande, samt den tidsperiod, valunder dylika inköp skola få göras.

Kommissionen skall likaledes bestämma det belopp, som skall rabatteras.

Tilldelningen av rabattkorten skall handhavas av kristidsnämnderna

under ledning av kristidsstyrelserna och livsmedelskommissionen. Rabatt
Bihang

till riksdagens protokoll 19W. 1 sami. Nr 276. (i

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

kort må utan prövning av behovet efter rekvisition tilldelas svensk medborgare,

som är medlem av enskilt hushåll och är född efter den 31 december

1924 eller före den 1 januari 1874 eller uppbär tilläggspension enligt lagen

örn folkpensionering eller invalidunderstöd jämlikt förordningen den 28 juni

1935 örn invalidunderstöd. Rabattkort må dock icke utan behovsprövning

tilldelas barn, som nyss nämnts, om dess föräldrar eller, där barnet adopterats,

dess adoptant eller adoptivföräldrar, eller, där barnet står under

vårdnad av endera av föräldrarna eller adoptivföräldrarna, om denna vid

senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagits för ett

beskattningsbart belopp, överstigande 1,500 kronor, eller taxerats till särskild

skatt å förmögenhet. Vad nu sagts om tilldelning av rabattkort skall

dock ej äga avseende å den, som är innehavare av brukningsdel, varå regelmässigt

finnes en eller flera kor eller som tillhör sådan persons hushåll.

Den, som enligt vad nu nämnts icke är berättigad att utan behovsprövning

erhålla rabattkort, må, där han prövas vara i behov av prisrabattering,

tilldelas rabattkort i enlighet med grunder som livsmedelskommissionen

äger bestämma. Kupong till rabattkort skall inlösas av livsmedelskommissionen.

Enligt särskilda bestämmelser har livsmedelskommissionen föreskrivit,

att första rahatteringsperioden skall omfatta tiden 27 maj—30 juni 1940.

Rabatten har bestämts till 1 krona 30 öre för kilogram smör. Fyra rabattkuponger

avses skola gälla under rahatteringsperioden. Varje kupong skall

berättiga till inköp av 5 hektogram mejerismör.

Genom kungörelse nr 320 ha även bestämmelser givits angående handeln

med tvål och såpa samt vissa andra tvätt- och rengöringsmedel.

Genom omförmälda bestämmelser har regleringen av fettförsörjningen provisoriskt

ordnats. Vilka åtgärder, som i fortsättningen kunna behöva vidtagas

på förevarande område, måste givetvis bli beroende på huru läget på fettmarknaden

utvecklar sig. Med hänsyn härtill torde det böra ankomma på

Kungl. Majit att fatta beslut härutinnan. Härvid synes det av livsmedelskommissionen

i skrivelse den 8 mars 1940 framlagda förslaget om prisrabattering

jämväl å margarin böra komma under närmare övervägande. För att möjliggöra

ett genomförande av detta förslag torde riksdagen, på sätt livsmedelskommissionen

förordat, böra bemyndiga Kungl. Majit att förordna om uttagande

av tilläggsaccis å margarin och andra i margarinaccisförordningen avsedda

varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre för varje kilogram av

varans nettovikt. I samband härmed torde Kungl. Majit böra bemyndigas

att höja tullen å nämnda varor med samma belopp som tilläggsaccisen. Chefen

för finansdepartementet torde komma att framlägga förslag härom. De

nu tillämpade principerna för rabatteringen torde i det väsentliga böra följas

även då rabatteringen utvidgas till att avse margarin. Det av medicinalstyrelsen

framförda förslaget om bidrag till smör och mjölk åt vissa kategorier

barn torde böra upptagas till prövning vid en senare tidpunkt.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

83

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk.

I fråga om slaktdjursregleringcn kan jag i huvudsak ansluta mig till vad

livsmedelskommissionen föreslagit. Med hänsyn till de ovissa möjligheterna

för import av fodermedel och export av fläsk torde en av de mest angelägna

uppgifterna för regleringen på detta område under nuvarande förhållanden

vara att ernå en lämplig jämvikt mellan produktionen och konsumtionen

inom landet. Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde i

första hand denna jämvikt mellan produktion och konsumtion böra åvägabringas

genom i förhållande till foderprisema lämpligt avvägda fläskpriser.

En viss reglering av produktionen torde ävenledes kunna ske genom differentiering

av priserna på olika slag av fläsk. Under större delen av den tid

krisen varat har i viss omfattning skett upplagring av fläsk genom dels infrysning

och dels nedsaltning. Denna upplagring, vilken jämväl tjänar

marknadsreglerande syfte, bör i lämplig utsträckning fortsättas. Det torde

vara av största vikt, att fläskproduktionen hålles uppe. Därest för närvarande

något överskott på fläsk skulle förefinnas, torde detta i anslutning till

vad jag nyss anfört böra undandragas marknaden genom upplagring. Viss

upplagring av nötkött synes även böra ifrågakomma. På sätt framgår av

vad livsmedelskommissionen uttalat kan längre fram under nästa regleringsår

någon nedgång befaras i fläskproduktionen. Skulle denna begränsning

av produktionen få alltför stor omfattning, bör Kungl. Majit äga möjlighet

att företaga mera direkt produktionsfrämjande ingripanden.

På sätt jag förut anfört böra priserna stå i visst lämpligt förhållande till

foderpriserna. Att närmare angiva vilka priser på kött och fläsk som böra

eftersträvas låter sig näppeligen göra. Detta torde icke heller, såsom livsmedelskommissionen

framhållit, vara lämpligt. Priserna böra icke fastlåsas

vid en viss nivå utan tillåtas variera med hänsyn till tillgång och efterfrågan.

Det torde böra få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga erforderliga

åtgärder för att få till stånd en lämplig prisbildning i fråga om kött och

fläsk.

I övrigt anser jag i likhet med livsmedelskommissionen någon anledning

icke föreligga att frångå de grunder, som för närvarande gälla för regleringen

på ifrågavarande område. Införsel och utförsel av kött och fläsk bör sålunda

vara underkastad reglering från statens sida i enlighet med för närvarande

gällande bestämmelser. Kungl. Majit bör tilläggas fortsatt befogenhet

att besluta örn utanordnande av pristillägg vid export. Åtgärder böra även

få vidtagas för infrysning, insättning och konservering av kött och fläsk

genom utbetalande av lagringsersättningar och förskott å inlagrade varor.

Livsmedelskommissionen har ifrågasatt lämpligheten av att i fortsättningen

upptaga slaktdjursavgift. Kommissionen bär ansett att kostnaderna

för regleringen i stället helt böra bestridas av budgetmedel. Vid 1939 års

urtima riksdag erhöll Kungl. Majit befogenhet att besluta huruvida slakt
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

djursavgift skulle upptagas eller icke. Denna befogenhet anser jag även i

fortsättningen böra stå Kungl. Majit till buds.

Vad angår äggreglcringen finner jag i likhet med livsmedelskommissionen

icke skäl föreligga att föreslå någon ändring i de för närvarande gällande

grunderna för regleringen. Denna bör alltjämt i första hand ha till syfte att

stödja den äggproduktion, som bedrives av innehavare av mindre jordbruk

och med dem likställda. I fråga örn priserna på ägg torde böra eftersträvas

samma relation till produktionskostnaderna som för övriga produkter

för att tillgodose det egna folkhushållets behov. Skulle tidvis överskott

av ägg uppkomma i marknaden, synes ändamålsenligt, att viss inlagring företages

i syfte att upprätthålla priserna vid lämplig nivå. Det framförda förslaget

örn tullskydd i viss omfattning kan jag av handelspolitiska skäl icke

biträda.

Fodermedels- och brödsädsregleringen m. m.

I likhet med livsmedelskommissionen förordar jag, att samtliga grundläggande

regleringsförfattningar med avseende å fodermedelsregleringen bibehållas

i kraft, även i den mån de icke för närvarande tillämpas. Likaledes

torde de med foderintressentföreningen träffade anordningarna böra

gälla. Såsom jag förut framhållit har en icke obetydlig begränsning av

användningen av fodermedel måst företagas till följd av importsvårigheterna.

Med hänsyn härtill synes en utökning och effektivisering av den

inhemska foderproduktionen böra stödjas. I fråga om prisläget för fodermedel

synes lämpligt att låta priserna intaga ett naturligt jämviktsläge med

utgångspunkt från gällande animalie- och brödsädspriser.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen uttalat förordar jag att gällande

bestämmelser rörande fraktlindring vid transport av inhemsk havre

till Norrland och angränsande delar av landet bibehållas under nästa regleringsår.

Även det av riksdagen lämnade bemyndigandet att vid behov

reglera införseln av malt torde böra gälla i fortsättningen.

Beträffande brödsädsregleringen beslöts vid 1939 års urtima riksdag, att

återgång till inlösningsförfarandet skulle ske. Priserna för vete och råg vid

inlösning per den 1 juni 1940 bestämdes därvid till 21 kronor 50 öre per

deciton. Inlösningsförfarandet torde alltjämt böra behållas. Givet är att

stora svårigheter föreligga att nu bestämma de inlösningspriser som böra

gälla per den 1 juni 1941. I likhet med livsmedelskommissionen finner jag

det icke lämpligt att redan nu binda statsmakterna i detta hänseende. Emellertid

synes inlösningspriset för vete i varje fall icke kunna komma att bliva

lägre än det för innevarande års skörd angivna. I fråga örn priset å råg har

det, med hänsyn till att rågproduktionen under senare år avtagit, ansetts

böra övervägas att bestämma inlösningspriset något högre än för vete. Arbetskostnaderna

för rågproduktionen torde i allmänhet vara högre än kostnaderna

för vete. Det bör även beaktas att rågodlingen i stor utsträckning

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

förekommer inom områden med mindre gynnsamma produktionsbetingelser.

På grund av det anförda anser jag, att Kungl. Maj :t bör erhålla bemyndigande

att med iakttagande av de nu angivna synpunkterna fastställa de priser

som böra gälla vid nästa inlösningstillfälle. Givet är, att dessa priser böra

fastställas i god tid före höstsådden.

Skulle skörden av vete och råg komma att understiga landets normala förbrukningsbehov,

torde såsom livsmedelskommissionen framhållit hinder icke

böra resas mot att marknadspriset stiger något över den mot inlösningspriserna

svarande prisnivån. En alltför kraftig stegring av mjölpriserna bör

emellertid å andra sidan motverkas. Detta kan ske genom försäljning från

upplagda reservlager.

Livsmedelskommissionen har i sitt förslag förordat, att den prisrestitution,

som i viss utsträckning lämnas kvarnar vid förmälning av råg, icke bör

förekomma under nästa regleringsår. Denna restitution har såsom framgår

av vad som anförts till syfte att förhindra stegring av priset på rågmjöl.

Ehuru vissa skäl kunna åberopas för bibehållande av denna anordning,

anser jag mig likväl böra förorda kommissionens förslag.

Vad angår veteavgiften bör det under nästkommande regleringsår liksom

under innevarande få avgöras av Kungl. Maj:t huruvida avgiften skall

upptagas eller ej och i förstnämnda fall med vilket belopp densamma

bör utgå.

Regleringsåtgärderna på brödsädsodlingens område böra även under regleringsåret

1940/41 handhavas av svenska spannmålsaktiebolaget. Avtalet

med bolaget bör alltså förlängas på ett år. På sätt livsmedelskommissionen

föreslagit böra i avtalet upptagas bestämmelser därom, att bolaget skall vara

skyldigt att åtaga sig de uppgifter i fråga om försörjningen med jordbruksprodukter

och förnödenheter för jordbruket, som Kungl. Maj:t eller kommissionen

överlämnar åt bolaget.

Vid innevarande års riksdag har beslutats vissa åtgärder till stöd för odlingen

av ärter, bruna bönor, oljeväxter och spånadslin (prop. nr 132; r. skr.

nr 171). I överensstämmelse med vad livsmedelskommissionen härutinnan

förordat torde Kungl. Maj:t böra erhålla befogenhet att jämka de i nämnda

proposition angivna garantipriserna, därest så skulle finnas erforderligt med

hänsyn till den stegring i produktionskostnaderna, som efter riksdagens beslut

i ärendet må komma att inträda. Såsom kommissionen framhållit måste

införseln av nyssnämnda produkter underkastas reglering för att berörda

garantipriser skola bliva effektiva. Då det i visst läge även kan bliva nödvändigt

med importavgift, torde Kungl. Maj:t böra bemyndigas att i samband

med importregleringen även uttaga sådan avgift.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

Under de senaste budgetåren har ur jordbrukets prisregleringsfond anvisats

vissa belopp till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i

Norrland samt delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets

ställning är i stort sett likartad med den i Norrland. För innevarande budgetår

har ett belopp av 900,000 kronor ställts till förfogande. I likhet med

lantbruksstyrelsen och Västerbottens läns hushållningssällskap anser jag att

även för nästkommande budgetår ett belopp bör finnas tillgängligt för ändamålet.

I fråga om beloppets storlek kan jag ansluta mig till vad lantbruksstyrelsen

föreslagit. Jag förordar alltså att för budgetåret 1940/41 ett belopp

av 900,000 kronor ställes till förfogande för ifrågavarande stödåtgärder

i Norrland samt Dalarna och Värmland.

Anslagsäskanden.

Kostnaderna för de av mig i det föregående förordade åtgärderna torde

uppgå till i runt tal 120,000,000 kronor. Inom denna ram synes ock kunna

rymmas förutberörda belopp till stödåtgärder i de norra delarna av landet.

Med utgångspunkt från ett förhöjt smörpris kunna kostnaderna beräknas

fördela sig sålunda att å mjölkregleringen belöpa 65,000,000 kronor, å slaktdjursregleringen

3,000,000 kronor, å äggregleringen 4,000,000 kronor, å fodermedelsregleringen

1,000,000 kronor, å brödsädsregleringen 500,000 kronor

samt å matfettregleringen 46,000,000 kronor. Kostnadsberäkningarna

äro gjorda under antagande att intäkter av mjölkavgifter icke inflyta samt

under förutsättning att förändringar i penningvärdet eller stegringar av produktionskostnaderna

icke förekomma. Skulle väsentligare ökningar av sistnämnda

slag inträffa, kunna uppenbarligen icke medelsbehoven med någon

säkerhet beräknas.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde det i nuvarande läge vara

lämpligast att samtliga skatter och avgifter inflyta direkt i budgeten. Rent

bokföringsmässigt vinnas härigenom vissa fördelar. Jag vill därför efter

samråd med chefen för finansdepartementet föreslå, att de medel, som

enligt gällande bestämmelser skola ingå i jordbrukets prisregleringsfond,

efter utgången av juni 1940 ej längre skola över vederbörande avsättningsanslag

tillföras fonden. Motsvarande torde även böra gälla de avgifter,

som upptagas för täckande av förluster å spannmålsregleringen och som över

ett särskilt avsättningsanslag tillföras fonden för detta ändamål.

På sätt jag förut anfört är avsett att hittills gällande bestämmelser rörande

jordbruksregleringen böra hållas vid makt, även om de i vissa fall icke för

närvarande komma att vinna tillämpning. Giltigheten av vissa av dessa be
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

87

stämmelser utgår den 1 juli eller den 1 september 1940. I anslutning härtill

bär inom jordbruksdepartementet uppgjorts förslag till dels förordning om

fortsatt giltighet av förordningen den 26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift,

dels förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935

(nr 279) angående slaktdjursavgift, dels ock förordning örn fortsatt giltighet

av förordningen den 11 juni 1937 (nr 369) angående utförselbevis för råg

och vete. Dessa förslag liksom det förut omförmälda förslaget till förordning

angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde,

torde böra underställas riksdagen för antagande, övriga bestämmelser på

ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under nästkommande regleringsår,

torde Kungl. Maj :t äga att på administrativ väg giva fortsatt tillämpning.

Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda förslag, torde jag

ånyo få upptaga frågan härom till Kungl. Maj:ts övervägande.

Proposition i ärendet lärer jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tiden gått till ända.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch

avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

riktlinjer,

2) bemyndiga Kungl. Majit att träffa avtal med svenska

spannmålsaktiebolaget för tiden från och med den 1 september

1940 till och med den 31 augusti 1941 i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående angivna

grunder,

3) medgiva, att de medel, som enligt gällande bestämmelser

skola ingå i jordbrukets prisregleringsfond eller fonden

för mötande av förluster å spannmålsregleringen, efter utgången

av juni 1940 ej längre skola över vederbörande avsättningsanslag

tillföras nämnda fond,

4) för budgetåret 1940/41 å driftbudgeten under nionde

huvudtiteln till Prisregler ande åtgärder på jordbrukets område

anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 120,000,000.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

89

Bil.

P. M.

med beräkning av

Index över jordbrukets inkomster och utgifter.

Utarbetad av direktör A. H. STENSGÅRD.

Efterföljande index har framkommit som resultat av inom Sveriges

Lantbruksförbund under det senaste året bedrivna undersökningar, vilka

syfta till dels att uppgöra ett nytt index över det svenska jordbrukets inkomster

och utgifter, mätta enbart med prisförändringarna från en fast bas,

dels att så långt möjligt erhålla en bild av den verkliga storleksordningen

utav det svenska jordbrukets olika inkomster och utgifter samt dessas

växlingar från tid till annan. De senare beräkningarna äro i viss mån erforderliga

för att ett representativt index skall kunna uppgöras. Det är

nämligen av vikt, att de olika kostnadsslagen vid beräkning av gemensamt

index inverka i samma inbördes proportioner som de värdebelopp, de representera.

De hittills gjorda undersökningarna ha icke fört så långt, att de

giva en fullständig bild av inkomsternas och utgifternas storlek. Många

poster äro givetvis också mycket svåra att någorlunda exakt fixera. Vidare

kan sägas, att utgiftssidan i de efterföljande sammanställningarna blivit

fullständigare redovisad än inkomstsidan. De värdesummor i krontal, som

anföras över inkomsterna (försäljningen) äro därför icke direkt jämförbara

med värdesummorna över utgifterna. Emellertid innefatta summorna på

inkomst- respektive utgiftssidan var för sig en mycket stor andel av de

verkliga totalbeloppen samt alla de viktigare inkomst- respektive utgiftsslagen.

De med hjälp härav beräknade generalindextalen böra därför giva ett

i hög grad representativt uttryck för de totala inkomsternas respektive utgifternas

procentuella förändringar från basåren, i den mån desamma äro

betingade av prisförändringar. Detta nya index är avsett att ersätta det, som

hittills offentliggjorts av Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap.

Till klargörande av principerna för beräkningarna skall vidare omnämnas

följande.

Vid beräknandet av inkomst- respektive utgiftssummorna har det svenska

jordbruket betraktats såsom en enhet, och summorna avse jordbrukets omsättning

med näringslivet i övrigt. Inre omsättning vid de enskilda jordbruken

liksom direkt eller indirekt mellan olika brukningsdelar har sålunda

icke medtagits. Principiellt sett är det analogt med en statistik över

ett lands handelsomsättning med utlandet. Ej heller ha inkomster av eller

utgifter för skogen, yrkesmässigt fiske eller liknande näringar medtagits.

Vidare bör särskilt framhållas, att jordbrukarna själva samt arbetarna vid

jordbruket betraktats såsom utomstående. Vad de mottagit från jordbruket

i form av livsmedel har sålunda räknats såsom försäljning från jordbruket.

Å andra sidan ha jordbrukarna tillgodoräknats full lön — i kontanter

och natura —- för utfört arbete enligt samma grunder som anställda

arbetare. I denna lön ingår även bostadsförmån och bränsle. Härav följer

att kostnaderna för jordbrukets bostäder icke därjämte tagits i betrak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

tande vid beräknande av jordbrukets kostnader för byggnader och att i

kostnaderna för bränsle och lyse ej ingår uppvärmning och belysning i bostadshusen

vid jordbruket (se vidare under byggnadskostnader och diverse

kostnader). Till jordbrukets utgifter har givetvis också räknats räntekostnader

för det kapital, som är insatt i jordbruket, sålunda såväl låneräntor

som räntor å eget kapital för jordbrukets behov. Arrendeavgifter ha ej

medtagits, enär dessa ju ha sin motsvarighet i kapitalräntan. Till utgifterna

höra även försäkringskostnader och skatter. Olycksfallsförsäkringen är

inkluderad i lönekostnaderna. Övriga försäkringar ha tills vidare icke

kunnat tagas i betraktande.

Vad skatterna beträffar, bör här endast medtagas garantiskatterna för

jordbruksfastighet, men dessa ha tills vidare ej heller kunnat tagas i betraktande.

Övriga skatter, vilka härröra från inkomst av jordbruksdriften, få

tydligen betraktas såsom vilande på jordbrukarna själva och bestridas genom

de löner och ränteinkomster, som tillgodoräknats dessa, i förekommande

fall också genom därutöver erhållen vinst.

Bland inkomsterna borde även medtagas värdet av produkter från jordbrukarnas

egna trädgårdar (köksväxter och frukt) ävensom inkomster av

dragamas användning utanför jordbruket (körslor i skogar m. m.), enär kostnaderna

för frambringandet av nämnda trädgårdsprodukter resp. dragarearbete

ingå bland utgifterna. Avsikten är att senare söka komplettera beräkningarna

i dessa och andra avseenden. En sådan komplettering är nämligen

av betydelse för jämförelse mellan inkomst- och utgiftssidans värdesummor.

Däremot spelar den ingen nämnvärd roll för själva indexberäkningen.

Av vad ovan anförts följer, att indexet endast ger upplysning örn inkomstoch

utgiftsförändringarna för jordbruket i dess helhet liksom för dess viktigaste

produktionsgrenar. Däremot ger det icke direkt upplysning örn förändringarna

inom speciella landsdelar eller vid brukningsdelar av olika

storlek, även örn vissa slutsatser härom kunna dragas av prisutvecklingen

för skilda produkter. En uppspaltning för belysande av sist berörda förhållanden

torde stöta på synnerligen stora svårigheter.

Indexet är uppgjort med åren 1935—1937 som basperiod, såväl beträffande

kvantiteter som priser, dock med vissa mindre avvikelser. Dessa år

ha erbjudit de största möjligheterna att konstatera omsättningens storlek.

Icke minst må i detta sammanhang framhållas att de av 1938 års jordbruksutredning

verkställda omfattande undersökningarna rörande jordbrukets

kontantinkomster och kontantutgifter, vilka hl. a. omfattat åren 1935 och

1937, på flera punkter erbjudit goda möjligheter till jämförelse med på

andra vägar företagna beräkningar Av dessa tekniska skäl erbjuda de

nämnda åren ett relativt gott utgångsläge för fortsatt jämförelse. Genom

att medeltalen för en treårsperiod lagts lill grund torde tillfälliga växlingar

i såväl produktion som priser hava blivit i görligaste mån utjämnade.

I enlighet med de vanliga principerna för ett prisindex har den kvantitativa

omsättningen betraktats såsom oförändrad under alla de år, indexet

omfattar. Detsamma ger sålunda endast upplysning örn de förskjutningar,

som uppkommit till följd av prisförändringarna. Sammalunda gäller örn

de värdesummor, som anföras i vissa tablåer. Beräkningarna bygga sålunda

på förutsättningen om ett statiskt läge beträffande omfattningen av jordbrukets

produktion, förnödenhetsanvändning m. m. Som var och en känner

till är denna förutsättning icke överensstämmande med verkliga förhållandet.

Det är emellertid knappast genomförbart att uppgöra ett aktuellt

index, i vilket hänsyn även tages till de kvantitativa förändringarna, beroende

på bristande kännedom om dessas storlek. Detta kan icke ske annat

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

än i efterhand och i den mån som erforderlig statistik blir tillgänglig. Emellertid

åsyftas att fullfölja beräkningarna även i dessa hänseenden, så att

utvecklingen skall kunna följas mera ingående och nödiga förändringar vidtagas

i vägningskoefficienterna för indexet, då sa befinnes erforderligt.

Även örn detta index sålunda — liksom varje annat prisindex — icke utgör

en fullt tillförlitlig mätare av inkomsternas och utgifternas förändringar,

så ger det dock otvivelaktigt en mycket god vägledning i dessa avseenden.

Jordbruket är ju mindre än flertalet andra näringar underkastat snabba

förskjutningar med avseende på produktionens inriktning, och de inkomstoch

utgiftsförändringar, som från tid till annan kunna utläsas ur indexet,

böra därför visa tämligen rätt, särskilt vid jämförelse fran år till åi. Däijämte

erbjuder den tillämpade beräkningsmetoden möjlighet att insätta

andra kvantitetssiffror (såsom vid låg skörd) och alt avläsa de förändringar

i totalresultaten, som kunna betingas härav. Därest omfattande produktionsförskjutningar

inträda, är ett sådant hänsynstagande nödvändigt.

Beträffande metoderna för beräknandet av kvantiteter och värdesummor

är en allmän orientering här på sin plats; tiden medger icke att en detaljredogörelse

lämnas.

1 elen utsträckning det varit möjligt lia beräkningarna över den kvantitativa

omsättningen byggts på officiell statistik. Detta har skett beträffande

försäljningen av produkter, för vilka dock i en del lall särskilda beräkningar

måst företagas rörande jordbrukarnas egen konsumtion. Samma tillvägagångssätt

har tillämpats beträffande förbrukningen av förnödenheter, för

vilka industri- och handelsstatistiken samt uppgifter om lagerbehållningen

under de senare åren bildat det huvudsakliga underlaget. Pa sa sätt ei hallna

kvantitetssiffror lia multiplicerats nied jordbrukets försäljnings- resp. inköpspriser.

1 andra fall, såsom beträffande maskiner och redskap, arbetslöner

och byggnadskostnader, har detta tillvägagångssätt endast delvis kunnat

anlitas. Här har i stället tillämpats den metoden, att man sökt på annan

väg konstatera de värdesummor, som dessa utgifter uppgått till under

basåren. Nämnda värdesummor ha uppspaltats på de kostnadsslag, som

innefattats i desamma, varefter priser inhämtats på dessa skilda kostnadsslag

under de olika åren. Index har sedan på grundval härav uträknats

för varje kostnadsslag, och dessa indextal lia sammanvägts till gruppindex

nied hjälp av värdebeloppen för basåren. Bägge de nämnda metoderna

äro sakligt sett likvärdiga. De källor, som tjänat som underlag för sist berörda

beräkning av basårens värdesummor, äro ä främsta rummet dels

»Räkenskapsresultaten för svenska jordbruk», i det följande betecknade

som räkenskapsresultaten, dels en av 1938 års jordbruksutredning på grundval

av deklarationsuppgifter verkställd beräkning av jorbrukets kontanta

inkomster och utgifter, bär kallad jordbruksutredningens undersökning. Ur

räkenskapsresultaten erhållas uppgifter om kostnaderna per hektar jordbruksson!

vid de kontrollerade jordbruken. Dessa kostnadsuppgifter lia

områdesvis och inom områdena gruppvis för de skilda storleksgrupperna

multiplicerats med hela antalet hektar jordbruksjord, varigenom erhållits

totalsummor för det svenska jordbrukets ifrågavarande kostnader. På sa

sätt erhållna kostnadssummor lia sedan jämförts med resultaten av jordbruksutredningens

undersökningar, och värdesummorna lia lixerats nied

ledning av dessa båda källor. 1 kommentarer till de olika tabellsammanställningarna

lämnas mera utförlig redogörelse rörande grunderna för kostnadssummornas

fixerande.

Sedan värdesummor och indextal sålunda beräknats lör skilda grupper,

ha värdesummorna adderats lill totalsummor, ur vilka generalindex erhållits,

såsom närmare framgår av sammandragen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Kommentarer till de olika tabellerna.

A. Jordbruksprodukter (inkomster). Se tab. 1—3.

I Lantbrukssällskapets äldre index hade man vid bestämmandet av vägningskoefficienter

utgått från medeltalen av per hektar producerade bruttokvantiteter

vid ett visst antal i huvudsak mellansvenska gårdar. Detta kan

emellertid ej ge en representativ bild av vår jordbruksproduktion i dess helhet,

varför också denna metod nu frångåtts. I stället ha vägningstalen beräknats

på grundval av de kvantiteter, som försäljas från jordbruket i dess

helhet, plus dem, som av jordbruksbefolkningen användas till människoföda

utan föregående försäljning. Beträffande sådana produkter som sockerbetor,

kött och fläsk blir detta liktydigt med den totala produktionen.

Beträffande varuslag som hö och havre blir det endast en ringa del av

produktionen; återstoden går ju såsom foder åter in i jordbrukets varuproduktion

och inflyter i indexberäkningen genom de animaliska produkterna.

Basperioden för priser å jordbrukets produkter är för samtliga produktslag

arén 1935—1937. För fastställandet av kvantiteter eller vägningstal ha

i möjligaste mån samma basår anlitats; dock ha vissa avvikelser härifrån

företagits. För varuslagen vete och råg har för erhållande av ett mera

utjämnat resultat (mindre påverkat av tillfälliga växlingar i skörden) medtaga

skördeåren från och med 1932—1933 till och med 1937—1938. För

vissa varuslag såsom havre, ärter, matpotatis och hö förefinnes ingen årlig

statistik, varför ej heller medeltal kunnat beräknas, utan ha approximativt

beräknade eller uppskattade kvantiteter fått användas. Som mjölkproduktionen

liksom tillverkningen av mejeriprodukter synes befinna sig i kontinuerlig

stegring, ha vägningstalen för mjölk- och mejeriprodukter grundats

på statistiken för år 1937. Beträffande ägg har använts en beräkning

av produktionen under år 1936, och för kött och fläsk tjänar senaste kreatursräkning

jämte 1937 års besiktningsstatistik som underlag. Besiktningsstatistikens

siffror ha givetvis fått höjas, emedan de icke innefatta hela produktionen.

De använda prisserierna äro i möjligaste mån helt baserade på producentpriser,

d. v. s. de priser fritt leveransorten, som tillfalla producenterna.

I viss fall finnas ej prisnoteringar av sådant slag att erhålla, varför man

måst vidtaga justeringar å förefintliga priser. I en del fall ha sålunda avdrag

och i en del fall tillägg gjorts, innan producentpriset framkommit.

Genom denna metod komma de olika varuslagen att ingå i beräkningen

med den värdesumma, de representera för jordbruket, samt elimineras den

missvisning, som eljest kan uppkomma genom att handelskostnaderna pläga

variera mindre än själva producentpriset.

Priserna för vete och råg äro hämtade från spannmålsnoteringarna utan

korrigering. Kornpriset har erhållits som ett enkelt medeltal av noteringarna

för 2-radskom (grynkorn) och maltkorn. Havrepriset har uttagits med

3/4 av noteringen för vit foderhavre och 1/i för grynhavre. Ärtpriset har

erhållits från noteringen och sedermera inlösningspriset. Sockerpriset är

baserat på det bestämda grundpriset jämte förekommande tillägg för högre

sockerhalt. Beräkningen är gjord för en normalsockerhalt av 17.2 procent.

De av statsmakterna bestämda betprisen äro inräknade från början av det

kalenderår, priset gäller. Priset å matpotatis är grundat på noteringen i

Stockholm med avdrag av kr. 2: 50 pr 100 kg, vilket belopp beräknas täcka

medelfrakt, handelsavans och säckkostnad. Det så framkomna priset till
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

93

lämpas även för potatis, som konsumeras av jordbruksbefolkningen. Priset

å fabrikspotatis är erhållet genom uppgifter från statens potatismjölsnämnd

och gäller vid en beräknad normalstärkelsehalt av 18 procent. Höpris enligt

noteringarna.

Beträffande smör har man utgått från riksnoteringen plus nettoprisutjämningsbidrag

(omräknat för kg smör) minus 25 öre pr kg i mejerikostnad.

Skummjölksvärdet har härvid icke tagits i betraktande, enär skummjölken

i huvudsak återgår till jordbruket och där användes till utfodring. Det

återkommer sålunda genom de animaliska produkterna. Ostpriset är beräknat

som ett medeltal av priset å helfet, två månaders lagrad västgötaost och

sveciaost enligt noteringen plus nettoprisutjämningsbidrag (omräknat för

kg ost) minus 16 öre per kg i mejerikostnad.

För konsuintionsmjölk till avsalu har tagits detaljpriset enligt Socialstyrelsens

statistik för 49 orter, varifrån avdragits mjölkavgift samt distributionskostnad

(frakt-, mejeri-, detaljhandels- och på större orter även partiliandelskostnad).

Distributionskostnaden har sammanlagt uppskattats till

6 öre pr kg. Här angivna beräkningssätt ger givetvis endast ett ungefärligt

värde för det producentpris, som utvinnes för konsumtionsmjölken. Dels

är nämligen Socialstyrelsens medelpris beräknat utan hänsynstagande till

de olika konsumtionsorternas storlek och dels är det svårt att få ett någorlunda

exakt genomsittligt värde på distributionskostnadens storlek, då denna

varierar från c:a 3 öre på vissa orter till 9 å 10 öre (inklusive fraktkostnader)

i större städer. Ej heller är distributionskostnaden helt oförändrad

från ett år till ett annat, såsom här antagits, ehuru förändringarna under de

senare åren torde ha varit relativt obetydliga. Då en noggrannare beräkning

i dessa hänseenden skulle bli betydligt komplicerad och kräva ganska

ingående undersökningar, har det åtminstone tillsvidare varit nödvändigt

att avstå därifrån.

För den konsuintionsmjölk, som konsumeras inom jordbrukarnas egen

hushållning, har priset beräknats genom att dividera riksnoteringen å runmärkt

smör med 25, varefter tillagts 2 öre för skummjölksvärde ävensom

nettoprisutjämningsbidraget för produktmjölk samt avdragits 1 öre för mejerikostnader

vid smörtillverkning. Detta beräkningssätt innebär, att den

mjölk jordbruksbefolkningen själv konsumerar upptagits till ett värde, motsvarande

vad som skulle erhållas, om mjölken i stället avyttrats; eftersom

den köpande allmänhetens behov av konsumtionsmjölk redan är tillgodosett,

skulle denna mjölk i så fall få användas för produkttillverkning. Givetvis

bör emellertid i detta fall skummjölksvärdet inkluderas.

Det från juli 1939 utgående så kallade producentbidraget inräknas icke

i mjölkpriset men tillägges med under olika månader verkligt utbetalade

belopp oell får härigenom sitt tillbörliga inflytande på gruppindex för mjölk

och mejeriprodukter.

Äggpriset är grundat på medeltalet av svensk äggnotering, vartill lagts

ett belopp av 6 öre, vilket enligt gjorda undersökningar motsvarar det överpris,

som genomsnittligt betalts av äggföreningarna.

Beträffande kött och fläsk lia avräkningsnoteringar från tio av de största

slakteriföreningarna tjänat som underlag. Priserna avse slaktvikt, och hudarnas

värde är inräknat i priset. Härigenom komma sålunda även hudarna

att få sitt tillbörliga inflytande på indexberäkningen, utan alt de

upptagits såsom särskild varugrupp. De priser, sorn medtagits, avse så

höga kvalitetsklasser, att prisen torde ligga något över genomsnittsprisnivån

enligt de löpande avräkningarna. Detta har skett nied tanke på att s. k.

efterbetalningar förekomma, vilka på detta sätt bliva beaktade.

I följande tablåer angivas först de kvantiteter och priser, som använts för

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj-.ts proposition nr 276.

indexberäkningen. De däri anförda priserna ha beräknats på sätt ovan angivits

och äro sålunda i många fall icke överensstämmande med de marknadspriser,

som noterats. Därefter följer en tablå över de på grund av dessa

kvantiteter och priser beräknade värdesummorna för olika varuslag samt

en tablå med indextal, däri gruppindices och generalindex uträknats ur

förenämnda värdesummor.

B. Jordbrukets utgifter.

Det har icke varit möjligt att i fråga örn jordbrukets utgifter genomgående

använda en lika enhetlig och enkel beräkningsmetod som den, vilken tilllämpats

för inkomsterna. Utgifterna äro ju av mångfaldiga slag, och det

är varken erforderligt eller möjligt att i detalj redovisa alla. För den skull

lia de olika driftsmedlen indelats i grupper, och index har beräknats särskilt

för varje grupp (gruppindex) genom undersökning av prisutvecklingen för

de viktigaste däri ingående kostnadsslagen. Dessa gruppindices ha sedan

sammanräknats till ett generalindex för utgifter, varvid varje gruppindex

vägts med det totalvärde, som gruppen såsom helhet representerar, sålunda

i en del fall med högre värde än som redovisas för de speciellt indexräknade

kostnadsslagen. Vid detta tillvägagångssätt utgår man sålunda ifrån att de

icke speciellt redovisade kostnaderna förändrats på samma sätt som de indexberäknade,

något som visserligen icke är fullt riktigt men näppeligen kan

medföra fel av nämnvärd betydelse.

1. Köpgödsel och jordbrukskalk (se tab. 4).

Beträffande konstgödselmedel grunda sig beräkningarna rörande förbrukningen

på industristatistikens uppgifter över inhemsk tillverkning samt handelsstatistikens

uppgifter över import och export. Från summan av inhemsk

tillverkning och import har dragits exportmängderna. Jämväl har

hänsyn tagits till reservupplagringen, så att ökning av denna fråndraga de

på ovan nämnt sätt erhållna kvantiteterna. Gödselmängderna lia sedan omräknats

efter sitt innehåll av olika växtnäringsämnen till kvantiteter fosforsyra,

kväve och kali. Sedan jordbrukets kvantitativa förbrukning sålunda

beräknats, lia siffrorna för medelförbrukningen under basåren (1935—1937)

multiplicerats med de vid en var tidpunkt gällande försäljningsprisen till

jordbrukare för dessa växtnäringsämnen. Sistnämnda priser ha beräknats

ur noteringarna å 20-procentigt superfosfat, kalksalpeter och 40-procentigt

kalisalt. På så sätt erhållna värdesummor representera jordbrukets inköpskostnad

vid oförändrad förbrukning. Vägt index för alla gödselmedel har

erhållits ur de olika växtnäringsämnenas sammanlagda värdesummor. Detta

index har sedan sammanvägts med ett på liknande sätt beräknat index för

jordbrukskalk till index för hela gruppen gödselmedel och jordbrukskalk.

Uppgifterna om förbrukningen av jordbrukskalk grunda sig på en av

lantbruksstyrelsen verkställd speciell undersökning, enligt vilken förbrukningen

år 1937 uppgick till 190.000 ton, räknat som ren kalk (CaO). Då

industristatistiken uppvisar en mindre kalkfabrikation under de två föregående

åren. har förbrukningssiffran med ledning härav satts till 180,000

ton som medeltal för åren 1935—1937. Uppgifter om priserna ha inhämtats

från några av de största försäljningsföretagen i landet.

Summan av jordbrukets utgifter för gödselmedel och kalk utgjorde enligt

beräkningarna något över 62 milj. kronor som medeltal för basåren. Jordbruksutredningens

undersökning örn jordbrukets kontantutgifter gav som

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 276

95

medeltal för åren 1935 och 1937 en summa av 78 milj. kronor, sålunda väsentligt

mera. Denna skillnad torde huvudsakligen bero på att de gårdar,

från vilka uppgifter inhämtats till sistnämnda undersökning, använt väsentligt

mera konstgödsel och kalk än jordbruken i allmänhet. Just beträffande

utgifterna för sådana driftsmedel som gödselmedel samt fodermedel, vilka

användas i mycket olika omfattning, kunna stickprovsundersökningar, örn

också omfattande, giva mindre tillförlitliga resultat. De här verkställda beräkningarna

torde i detta fall vara betydligt säkrare. Jordbruksutredningens

högre värdesummor kunna emellertid delvis bero på fördyring genom frakter.

Fraktkostnaderna tagas bär i betraktande inom gruppen »diverse kostnader».

2. Köpfodermedel (se tab. 5).

Beräkningarna över förbrukade kvantiteter och värdesummor ävensom

indextal ha utförts på i huvudsak samma sätt som ovan angivits beträffande

gödselmedel, varvid tillsetts att dubbelräkning undvikits. 1 kliförbrukningen

ingår även kli, som erhållits vid förmälning hos tullkvarnar; eftersom

jordbruksbefolkningens egen förbrukning av brödsäd medtagits såsom försäljning,

bör nämligen utvunnet kli i sin helhet upptagas såsom inköp. Värdesummorna

lia för allt kli beräknats med anlitande av noteringarna å vetekli

och för »övrigt oljekaksfoder» med användande av noteringarna å 48- procentig kraftfoderblandning. Det sistnämnda har synts riktigast på grund

av att försäljningen av oljekaksfoder nu till övervägande del sker i form av

blandningar samt dessas sammansättning varieras med hänsyn till tillgång

och pris å de olika specialfodermedlen. Det vägda index, som beräknats ur

värdesummorna för majs och denaturerad brödsäd, klifoder, linkakmjöl och

övrigt oljekaksfoder, har tillämpats för hela gruppen, sålunda även för avfall

från sockerbruken m. lii. samt animaliskt foder.

Summan av jordbrukets inköp av kraftfoder utgjorde enligt beräkningarna

omkring 104 miljoner kronor under basåren, varvid emellertid vissa fodermedel

inräknats enligt industri- och handelsstatistikens värde. Jordbruksutredningens

undersökning utvisar som medeltal för åren 1935 och 1937 en

summa av omkring 116 miljoner kronor, vilket torde bero på att de uppgiftslämnande

gårdarna haft större förbrukning av kraftfoder än jordbruket

i allmänhet.

3. Maskiner och redskap (se tab. 6).

De utgifter för maskiner och redskap, som man i detta sammanhang har

att räkna med, kunna uppdelas i:

a) kostnader för normal nyanskaffning, vilka för Sveriges lantbruk böra

motsvara nyanskaffningsvärdet för alla erforderliga maskiner och redskap,

delat med den genomsnittliga livslängden,

b) underhållskostnader, vilka bestå i anskaffandet av reservdelar och utförandet

av reparationer.

Nyanskaffningsvärdet för alla maskiner och redskap kan icke bestämmas,

och livslängden kan icke heller med säkerhet angivas. Man måste därför

söka mera direkt erhålla kännedom om det normala inköpsbehovet. Till viss

del kunna beräkningar häröver göras med hjälp av industri- och handelsstatistikens

uppgifter örn tillverkning, import och export av lantbruksmaskiner

under olika år. Undersökningarna ha givit vid handen, alt inköpen av

lantbruksmaskiner växla betydligt med konjunkturerna. De voro mycket

små under depressionsåren 1930—34 för att därefter okas. Under 1937 hade

de nått en avsevärd omfattning men ökades ytterligare 1938 och anses under

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Mcij:ts proposition nr 276.

1939 ha varit rekordartade. Av allt att döma ha kostnaderna för maskininköpen

som genomsnitt för åren 1935—37, delvis till följd av höjda priser, varit

större än tidigare skulle ansetts normalt. Utvecklingen har emellertid

också medfört, att jordbrukets maskinbehov ökats, varför man nu måste räkna

nied större normal anskaffning än tidigare. Man torde därför komma

verkligheten nära, örn man betraktar omfattningen av maskininköpen under

arén 1935—37 såsom normal för nuvarande förhållanden. Ett viktigt undantag

i detta hänseende utgör dock anskaffningen av traktorer, vilken under

de senaste åren försiggått i snabb takt. Det har därför synts vara riktigare

att behandla traktorkostnaderna på särskilt sätt (se härom längre fram).

Ej heller kostnaderna för egna lastbilar och personbilar medtagas här utan

tagas i betraktande under »diverse kostnader» i senare sammanhang.

De i tabell 6 anförda inköpssummorna för olika slag av maskiner äro i allmänhet

härledda ur industri- och handelsstatistikens uppgifter örn fabrikanternas

nettoförsäljningsvärden resp. import- och exportvärdena under de statistiska

nummer, som innefatta rena lantbruksmaskiner. Till importvärdena

lia tullavgifterna adderats, medan exportvärdena fråndragits. På så sätt erhållna

värdebelopp understiga emellertid väsentligt jordbrukets anskaffningskostnad,

varför det varit nödvändigt att beräkna tillägg för försäljningskostnaderna.

Från personer, som äro förtrogna med förhållandena inom branschen,

har därför inhämtats uppgifter om de försäljningsprovisioner (partioch

detalj-), som pläga utgå vid försäljning av lantbruksmaskiner. Med

hjälp av sålunda erhållna uppgifter lia värdesummorna från industri- och

handelsstatistiken omräknats till försäljningsvärden enligt katalogpriser, och

dessa värden ha slutligen reducerats med de rabatter, som enligt inhämtade

uppgifter beräknas tillkomma jordbrukarna. De i tabellen angivna värdesummorna

böra sålunda i det närmaste motsvara jordbrukets verkliga inköpskostnad.

Dock bör anmärkas, att det beträffande en del maskinslag, såsom

harvar, hästhackor, tröskverk, harpor m. fl. förekommer fabrikation hos

mindre tillverkare, vilken ej finnes redovisad i industristatistiken. Å andra

sidan finna en del maskiner såsom sädesrensningsmaskiner m. fl. användning

utanför det egentliga jordbruket. Så är också i betydande omfattning fallet

med vissa handredskap. På grund härav har den grupp av handredskap,

som innefattar spadar, hackor, högafflar m. fl., medtagits i sin helhet, medan

sådana redskap som hammare, släggor, spett och yxor icke medtagits

till någon del. Emellertid är det icke möjligt att på detta sätt erhålla en specificerad

statistik över inköpen av alla maskiner och redskap, som användas

i jordbruket, eller underhållskostnaderna för dessa. I några fall ha uppskattade

värdesummor upptagits; i andra fall har någon specifikation icke kunnat

lämnas.

De i tabellen redovisade inköpen böra emellertid vara fullt tillräckliga för

att man med dessa som underlag skall erhålla ett tillräckligt representativt

index för gruppen maskiner och redskap. Prisuppgifter lia inhämtats för

ett mycket stort antal fabrikat, och index har beräknats särskilt för varje viktigare

undergrupp. Dessa indices ha sedan sammanräknats till ett index för

hela gruppen med användande av basårens värdesummor såsom vägningstal.

Den totala årskostnaden för maskiner och redskap under basåren har i

tabellen angivits till 68 miljoner kronor, vilket belopp använts som vägningskoefficient

vid sammanräkning med övriga utgifter för jordbruket. Denna

summa grundar sig på de förut omnämnda beräkningarna med hjälp av

räkenskapsresultatens uppgifter örn kostnaderna pr hektar för underhåll och

amortering av döda inventarier samt jordbruksutredningens undersökning

om jordbrukets kontantutgifter. Eftersom jordbruken allmänt äro beroende

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

97

av en viss maskinanvändning, vilken ej är så växlande som användningen

av konstgödsel och kraftfoder, böra nämnda undersökningar i detta fall kunna

anlitas. Från räkenskapsresultaten erliålles en totalsumma av 66.4 milj. kr,

som medeltal för basåren. Enligt .jordbruksutredningens undersökning uppgingo

utgifterna i medeltal för åren 1935 och 1937 till följande:

Ersättningsköp.......................... 33.7 milj. kr.

Underhåll............................... 36.9 » »

Nyuppsättning .......................... 9.7 » »

Summa 30.3 liliij, kr.

Räkenskapsresultaten ge icke direkt upplysning örn kostnaderna för nyanskaffning

utan om amorteringen av förut huvudsakligen vid lägre prisnivå

anskaffade maskiner samt örn underhållet av dessa. Vidare innefattas däri

icke en del fasta inventarier såsom hissanläggningar och hydroforer, vilka av

vissa skäl här förås till maskiner. Räkenskapsresultaten kunna av dessa

skäl väntas giva för låg summa. Å andra sidan äro de i räkenskapsresultaten

ingående gårdarna måhända bättre utrustade med maskiner än jordbruken

i allmänhet, något som skulle verka höjande på kostnaderna, jordbruksutredningens

kostnadssumma å sin sida inkluderar en del utgifter, som

ej skola medtagas här, nämligen inköpen av traktorer (c:a 9 miljoner kr.)

samt av lastbilar och personbilar, i den mån de senare ej förts på ägarens eget

konto. Dessa omständigheter föranleda en reducering av jordbruksutredningens

totalsumma med 12.3 milj. kr. till 68, vilket samtidigt innebär en

mindre höjning av det med hjälp av räkenskapsresultaten erhållna värdet. I

detta sammanhang skall påpekas, att jordbruksutredningens summa för underhåll

säkerligen inkluderar — förutom egentliga underhållskostnader —

även inköp av en del maskiner och särskilt handredskap m. m., vilket förklarar,

att denna summa blivit sa hög, medan utgifterna för ersättningsköp

te sig låga. I övrigt gäller, att arbetskostnader för reparationer, i den mån

dessa utföras med egen arbetskraft, ej ingå i nu angivna utgifter utan komma

bland arbetslöner.

4. Traktorkostnader (se tab. 7).

Enär föreliggande beräkningar förutsätta ett statiskt läge med avseende

pa omfattningen av jordbrukets produktion, förnödenhetsanvändning m. m.,

kan man icke upptaga basarens traktoranskaffning såsom normala inköp.

Redan dessa års traktorköp, som genomsnittligt belöpte sig på c:a 9 milj. kronor

årligen, inneburo nämligen en ganska betydande nyinvestering. De två

senaste åren ha dessa inköp fått en ännu större omfattning. Den ökning av

traktorbeståndet, som är en följd härav, medför i sin tur å ena sidan en

kontinuerligt ökad förbrukning av driv- och smörjmedel och å andra sidan

minskad användning av hästar och mänsklig arbetskraft. Ett medtagande

av basårens traktorköp såsom normal anskaffning skulle följaktligen nödvändiggöra

ett hänsynstagande till kvantitativa förändringar på andra områden,

något som måste anstå till senare undersökningar.

De här gjorda kostnadsberäkningarna hänföra sig till det traktorbestånd,

som lanns i bruk under basåren — genomsnittligt c:a 9,500 st. — och innefatta

amorterings- och underhållskostnader ävensom kostnader för driv- och

smörjmedel. Beräkningar lia utförts på två olika vägar. Den ena grundar

sig på 1937 års traktorräknings uppgifter örn antalet driftstimmar samt inhämtade

uppgifter örn traktorernas livslängd, bränsleförbrukning och oljeåtgång

pr timme m. m., vilket möjliggjort en beräkning av kostnaderna pr

Milling till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 276. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

driftstimme. Dessa beräkningar giva en genomsnittskostnad för basåren av

8.2 milj. kr. Den andra beräkningsmetoden grundar sig på kostnadsuppgifter

i räkenskapsresultaten för svenska jordbruk. Därur har erhållits totalkostnaderna

för sammanlagt 680 traktorar. Genom multiplikation av medelkostnaden

för dessa traktorår med totala antalet i bruk varande traktorer

erhålles en summa av 9.8 milj. kr. Medeltalet av bada dessa beräkningar

har här använts.

5. Diverse kostnader (se tab. 8).

Inom denna grupp falla en mångfald olika kostnader, vilka här redovisas

så långt det varit möjligt att beräkna desamma. En närmare redogörelse

för beräkningsmetoderna skulle bli allt för omständlig. Delvis ha

basårens värdesummor framräknats med hjälp av räkenskapsresultaten (allmänna

omkostnader samt »övriga frakter»); delvis ligga industri- och handelsstatistikens

kvantitetsuppgifter jämte uppgifter om försäljningspriserna

till jordbrukare till grund (skördegam, hästskor och hästskosöm, torvströ).

I andra fall ha uppgifter erhållits direkt från försäljarna. Mjölkfrakterna

äro beräknade med hjälp av mejeristatistiken. Beträffande kraft och lyse,

som innefattar elektrisk energi till jordbruksdriften, drivmedel till stationära

motorer samt fotogen till belysningsändamål, ha särskilda beräkningar företagits.

Om mjölkkontrollkostnaderna i kreatursbesättningarna (exklusive

statliga bidrag) ha uppgifter lämnats av lantbruksstyrelsen.

Bland fraktkostnaderna ha endast medtagits sådana frakter, som särskilt

betalats av jordbrukarna eller avdragits å försäljningspriset^ såsom i stor utsträckning

är fallet beträffande mjölkfrakterna. I den mån jordbrukarna

utföra transporterna själva (örn de t. ex. ombesörja transport av mjölk till

mejeri med egna dragare) äro kostnaderna härför icke medtagna, enär de ju

ingå bland övriga produktionskostnader (arbetslöner m. m.). Ett undantag

utgör transporter med egen lastbil, i det att kostnaderna för egen lastbil ingå

här. Då jordbrukarnas produktpriser respektive förnödenhetspriser i regel

avse leverans å närmaste avsättnings- eller inköpsort, böra fraktkostnaderna

givetvis på här angivet sätt medtagas såsom utgift. Bland allmänna omkostnader

ingå kostnader för porto, telefon, kontorsmaterial, andel av kostnaden

för personbil, där sådan förekommer m. m. Det är knappast möjligt att

särskilt beräkna index för dessa. De ha därför liksom mjölkkontrollkostnaderna

inräknats med samma index, som erhållits för gruppen diverse kostnader

i övrigt.

De totalt redovisade kostnaderna under denna grupp uppgå till 73.58 milj.

kronor. Till jämförelse kan nämnas, att jordbruksutredningens undersökning

utvisar en utgiftssumma i medeltal för åren 1935 och 1937 av 114.3 milj.

kronor. Däri ingår emellertid olycksfallsförsäkring och övriga försäkringar,

skogsaccis, skogsvårdsavgift, bränn- och smörjoljor till traktorer, vilka

här redovisas under andra grupper eller ej skola medtagas. Dessa utgifter

torde sammanlagt uppgå till c:a 35 milj. kronor, varför skillnaden reduceras

till 5 å 6 miljoner. Bland poster, som saknas i den lämnade sammanställningen,

kunna nämnas veterinärkostnader och förmalningsavgifter, men

givetvis förekomma även diverse andra kostnader, vilkas storlek ej kan

närmare angivas.

6- Byggnader (se tab. 15).

Såsom framhållits i tidigare sammanhang inräknas i byggnadskostnad^^

endast kostnader för ekonomibyggnader. Bostadsförmån ingår för såväl

jordbrukarna själva som för statare och tjänare i lönen och belastar sålunda

i dessa beräkningar jordbruket genom arbetskostnaderna (löneutgifterna).

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Kostnaderna för ekonomibyggnader behandlas här på analogt sätt som

kostnaderna för maskiner och redskap. Ett index, utvisande själva förändringarna

i byggnadskostnaderna, kan erhållas genom att man från tid till

annan beraknar kostnaderna för uppförande av nya byggnader utav lämplig

standardtyp (av viss storlek och med viss beskaffenhet, material- och arbets•''

^ai man sPecificerad förteckning över material- och arbetsåtgång

till dylika byggnader, kan index emellertid enklare beräknas direkt ur pri5®r!?a

a ifrågavarande material och arbete. På motsvarande sätt kunna

torandnngarna i underhållskostnaderna indexmässigt beräknas I regel kan

man emellertid förutsätta att de senare i stort sett följa själva byggnadskostnadernas

förändring^, varför det är tillräckligt att beräkna index å dessa

En tämligen svårlöst fråga är emellertid beräknandet av byggnadskostnadernas

storlek eller med andra ord den summa, med vilken nämnda kostnader

skota sammanräknas med andra kostnader för jordbruksdriften Eftersom

alla brukningsdelar med fristående drift behöva byggnader, anpassade

lil brukningsdelarnas storlek och djurantal, samt dessa byggnader ha en

begränsad livslängd, bör den årliga nybyggnadskostnaden för hela det

svenska jordbruket principiellt sett vara lika med den samlade kostnaden

or nybebyggelse vid alla jordbruk, delad med den genomsnittliga livslängden

eller med andra ord lika med kostnaden för det antal byggnader, som genomsmtthgt

rakna! ärligen behöver uppföras. Häremot erinras måhända,

bygler uppforts for lägre kostnader och att man fördenskull

endast bor rakna med amortering av verkliga kostnader för det förefintliga

byggnadsbeståndet. Oavsett att sistnämnda kostnader äro omöjliga att fastställa,

sa skulle en dylik princip, därest den bleve bestämmande för prissättningen

a jordbrukets produkter, hämma eller rent av förhindra även myckf.

,/n1Sark; nybebyggelse vid jordbruket, enär vederbörande jordbrukare

i sa fall icke kunde företaga nödig amortering å sina verkliga kostnader Då

behovet av ny- och ombyggnader vid jordbruket är mvcket betydande bör

hinder av detta slag ej resas. Principen bör sålunda vara, att man räknar

rHsartnrir0i?U^tl01ilSki0Stl?aderna'' Vidare kan sägas’ att Jordbrukarna vid en

k™ • k os t n a d s steg nn g som den nuvarande komma att och även böra

bygga i mindre omfattning, varför de verkliga årskostnaderna icke nu stegler!

Pir;rtr nied,1prl,sen,,;l- Detta torde a§a sin riktighet. Emellertid får

ölp« i r r• han.seende beaktas, att ingen vet, huruvida kostnaderna framdeles

bh lägre ävensom att ett uppskjutande av nybyggandet kommer att

stegra byggnadsbehovet längre fram.

beräkningarna påpekanden ska11 nu 1 korthet redogöras för de verkställda

förfil, hj rP aV dea officieIla statistiken (1932 års jordbruksräkning) har

för olika stone områden av landet beraknats den genomsnittliga åkerarealen

skörden och kreatursantalet pr brukningsdel inom storleksgiSpperna 1—Td

fa> IU~JP ha’ 20—5° ha och över 50 lia. Åkerarealen, skörden och kreaursantalet

vid brukningsdelar under 1 ha inräknades därvid i gruppen

lnn ,° ,ha oc.b. fördelades pa brukningsdelarna inom denna, varigenom^åinda

hela skörden och kreatursantalet i landet kommit i betraktande ehuru

kostnader för särskilda byggnader vid de minsta brukningsdelarna’ej beräknats

I a sa satt bär erhållits en gård av genomsnitt.sstorlek (typgård] för

värjo storlek sgrupp moni de skilda områdena. En dylik uppdelnng i stor

leksgrnpper ar g,vetvis motiverad därav, att byggnadskostnaderna r d urenbet

lii. m bh olika hoga i byggnader av olika storlek. Lantbruksförbiindet

väiule sig ilarpa till vissa byggnads- och cgnalieniskonsulenter i landet även.

V •'' ''i nian Ekonomibyggnader nied begäran, alf do skulle uppgöra förteckning

över material- oell arbetsåtgång samt kostnadsberäkningar för

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Majlis proposition nr 276.

lämpliga ekonomibyggnader till var och en av dessa typgardar ävensom

lämna övriga erforderliga upplysningar. Det i anledning harav inkomna

materialet har ännu icke i sin helhet bearbetats, varför de har meddelade resultaten

få betraktas såsom preliminära. .......

En del av de mottagna kostnadsberäkningarna visar ratt stora skiljaktigheter,

vilket uppenbarligen sammanhänger med olikheter i byggnadernas

kvalitativa beskaffenhet (materialåtgång m. m.) ävensom skiljaktigheter i

beräknade arbetslöner och materialpriser. De lägre och de högre kostnadsberäkningarna

ha därför behandlats separat, och beräkning över jordbrukets

totala kostnader ha utförts på basis av de lägre respektive de högre

kostnadsberäkningarna var för sig. Detta har skett genom multiplicermg av

den beräknade byggnadskostnaden för varje typgård med antalet brukningsdelar

inom storleksgruppen ifråga. På så sätt lia för basåren 1935—37 erhållits

följande totalkostnader, i vilka arbeten, som kunna vantas Wiva utförda

med jordbrukets egen arbetskraft, angivits separat.

De" lägre kostnadsberäkningarna.

Storleks grupper

Nybyggnads- kostnader ex- klusive egen

arbetskraft

milj. kr.

Egen arbets- kraft

milj. kr.

Summa

milj. kr.

1 10 ha..............

1,636

259

1,895

10 20 » ..............

813

143

956

20 50 » ..............

549

93

642

över 50 > ..............

373

56

429

Summa

3,371

551

3,922

De högre kostnadsberäkningarna.

Storleksgrupper

Nybyggnads- kostnader ex- klusive egen

arbetskraft

milj. kr.

Egen arbets- kraft

milj. kr.

Summa

milj. kr.

i 10 ha ..............

2,520

437

2,957

1Ö 20 > ..............

1,110

745

216

1,326

2Ö 50 > ..............

146

891

över 50 » ..............

479

84

563

Summa

4,854

883

5,737

Enär vattenledningar, cementerade gödselstäder, elektriska installationer,

hissar och dylikt icke allmänt förekomma vid kreatursstallarna, ha kostnader

härför icke medtagits i ovanstående kostnadsberäkning. Hissar, pumpar

och hydroforer medtagas emellertid under maskiner och redskap. Vid en

jämn fördelning av byggnadsbeståndet på olika åldersklasser inom livslängdens

ram skulle byggnadsvärdet uppenbarligen bliva hälften sa högt

som ovanstående summor för nybyggnadskostnadema eller 1,960 respektive

2,870 miljoner kronor. . . ..... .. ... .

I de lägre kostnadsberäkningarna har angivits en genomsnittlig livslånga

å byggnaderna av 60 å 70 år, medan motsvarande livslängd i de högre

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

101

kostnadsberäkningarna angivits till 80 ä 90 år. Det kan i detta sammanhang

omnämnas, att på en i slutet av 1938 utsänd rundskrivelse med

förfrågan om ekonomibyggnaders livslängd som svar erhölls, att livslängden

i allmänhet uppskattades till 50 å 70 år. Som orsak till denna relativt

korta medellivslängd anfördes bl. a. att särskilt träbyggnaders fysiska

hållbarhet nu vore lägre än tidigare, beroende på sämre kvalitet å det

virke, som numera kommer till användning. Vidare framhölls, att den

snabbare utvecklingen medförde, att byggnader ofta bleve oanvändbara, innan

byggnaderna som sådana voro uttjänta. I det följande räknas emellertid

med en livslängd av för de förstnämnda billigare byggnaderna 70 år

och för de senare (dyrare) 85 år. Man erhåller då ett förnyelsebehov för

basåren belöpande på genomsnittligt 56 milj. kr. enligt de lägre beräkningarna

och 67.5 milj. kr. enligt de högre. Dessa kostnader inkludera byggnadsarbete,

som utföres av gårdens eget arbetsfolk (huvudsakligen schaktningsarbete,

hantlangning och framforsling av material). Sistnämnda kostnader

skola nämligen här medtagas, enär byggnadsarbete, som utförts av

jordbrukets egen arbetskraft, icke ingår i de i annat sammanhang gjorda

beräkningarna rörande arbetskostnaderna för lantbrukQt.

Till ovanstående årskostnader för ombyggnader komma egentliga underhållskostnader

för byggnader. Dessa torde här kunna beräknas relativt lågt,

dels enär kostnaderna för mera genomgripande omändringar kunna sägas

vara beaktade i ovanstående byggnadskostnader, dels enär underhållsarbete

lill väsentlig del kan utföras av gårdens eget arbetsfolk och dylikt underhållsarbete

är medtaget under de vanliga arbetslönekostnaderna. En vanlig

beräkning är att underhållskostnaderna uppgå till c:a 1 % av totala nvbyggnadskostnaderna.

På förut anförda grunder räknas här med 0.6 °7o

av nybyggnadskostnaden exklusive den del härav, som representeras av

lörenämnda schaktning, hantlangning och framforslingsarbete. Man erhåller

då en årlig underhållskostnad för basåren av enligt den lägre kostnadsberäkningen

20.2 milj. kr. och enligt den högre 29.1 milj. kr. De årliga

nybyggnadskostnaderna tillsammans med underhållskostnaderna bli sålunda

76.2 resp. 96.6 milj. kr. I procent av totala nybyggnadskostnaden motsvarar

detta 1.94 resp. 1.68 %.

De i räkenskapsresultaten för svenska jordbruk ingående uppgifterna om

kostnaderna för amortering och underhåll av byggnader torde i detta fall

knappast ägna sig för jämförelse. Uppgifter från ett så litet antal gårdar,

som däri ingår, kunna näppeligen bli representativa ifråga om kostnader av

detta slag. Vidare inkludera dessa uppgifter bostadsbyggnader, och de uppgivna

kostnaderna utgöra beräkningar av amortering å befintliga byggnader

samt underhållskostnader. Ett mera omfattande material finnes i jordbruksutredningens

undersökning. Som medeltal för åren 1935 och 1937

utvisar denna undersökning följande kostnader:

Underhåll.............................. 53.3 mjij. kr.1

Ny- och ombyggnader .................. 29.2 » »

Summa 82.5 milj. kr.

I betraktande av alt dessa kostnader inkludera även bostadsbyggnader,

är summan påfallande låg. Som undersökningen är baserad på deklarationsuppgifter,

lärer emellertid den del av arbetskostnaderna för nybyggnad,

1 Anin. Den påfallande höga underhållskostnaden i jämförelse nied nybyggnadskostnaden

har säkerligen sin förklaring dari, att undersökningen baserar sig på deklarationsuppgifter och

att avdrag såsom för underhåll ofta får göras för mindre örn- och tillbyggnader.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

som faller på jordbrukets egen arbetskraft, icke ingå i summan. I vad mån

kostnaderna för nybyggnader fullständigt uppgivits torde också vara ovisst,

eftersom dessa kosnader icke äro avdragsgilla och anledning därför icke

funnits att så noggrant deklarera dessa. Slutligen får beaktas att under de

berörda åren (1935 och 1937) utgått icke obetydliga bidrag till byggnadsarbeten,

särskilt bostadsförbättring, vilka bidrag måse vara avdragna i kostnadsuppgifterna

till deklarationen. Dessa omständigheter torde tillsammans

motivera ett väsentligt tillägg, om jämförelse skall göras med de förut anförda

beräkningarna.

En säker beräkning av de årliga byggnadskostna derna är uppenbarligen

icke möjlig att verkställa. Med ledning av de undersökningar, vilka ovan

berörts, upptages här en kostnadssumma av 75 milj. kr. som genomsnitt för

basåren 1935—37, vilken värdesumma användes som vägningskoefficient

vid sammanräkning med övriga kostnader. Detta belopp ansluter sig nära

till de förenämnda lägre kostnadsberäkningarna. Därvid har beaktats, å

ena sidan att ombyggnad mången gång kan verkställas i stället för nybyggnad

samt att vid nybyggande ofta en del material från äldre byggnader kan

användas, å andra sidan att byggnaderna ofta draga väsentligt högre kostnader

i enlighet med de högre beräkningarna.

Som de inkomna kostnadsberäkningarna, vilka omfatta vart och ett av

åren 1935 t. o. m. 1940, visa en i huvudsak parallell kostnadsutveckling, har

index för byggnadskostnaderna tillsvidare beräknats på grundval av dessa.

En norm för fortlöpande indexberäkning skall emellertid uppgöras med

ledning av de inkomna förteckningarna över material- och arbetsåtgång.

7. Arbetskostnader (se tab. 11—13).

En direkt beräkning av jordbrukets arbetskostnader med hjälp av statistik

över antalet yrkesutövare vid jordbruket samt arbetslönens storlek är

icke möjlig. Skulle man tillgodoräkna samtliga dessa personer full lön allenast

från jordbruket, komme lönesumman upp i över 1 miljard kronor. Det

är emellertid obekant i vilken utsträckning alla dessa personer verkligen

utföra arbete eller delvis utföra arbete av annat slag än sadant, som hör

till lanthushållningen, såsom skogsarbete, körslor m. m. Emellertid är det

av stor vikt att arbetskostnaderna i sin helhet medräknas och icke endast

löner för lejd arbetskraft. Det är därför nödvändigt att söka på annan väg

erhålla ett mått på arbetskostnadernas storlek. De källor, som härför stått

till buds, äro dels räkenskapsresultaten för svenska jordbruk, dels jordbruksutredningens

undersökning. De förra innehålla uppgifter örn arbetskostnaderna

per hektar jordbruks jord, och dessa kunna ur primärtabellerna

uppdelas på kontantlöner och naturalöner till anställd driftspersonal

samt arbetslön, som tillgodoräknats jordbrukarens familj för utfört

arbete, varvid ersättningen beräknats efter gällande arbetslön för motsvarande

lejd arbetskraft. Uppgifterna örn arbetskostnaderna kunna också

uppdelas på arbete, som utförts för lanthushållningen som sådan, och arbete,

som lanthushållningens arbetspersonal utfört för andra grenar (skogsarbete,

körslor m. m.). Jordbruksutredningens undersökning ger endast

upplysning om utbetalade kontantlöner till anställd driftspersonal och ger

ingen uppdelning på lanthushållningen respektive andra grenar, varför den

endast kan få begränsad användning för jämförelse.

Givetvis kan det sägas, att räkenskapsresultaten grunda sig på så litet material,

att desamma ej äro representativa. Emellertid får beaktas, att arbetsåtgången

är så direkt beroende av själva produktionsprocessen, att även

ett relativt litet material i detta fall bör kunna giva ganska riktiga resultat.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

103

På själva indexberäkningens totalresultat ha mindre fel beträffande arbetets

kvantitativa omfattning dessutom icke någon nämnvärd inverkan; långt

viktigare är att själva löneutvecklingen kan mätas rätt, och härför ligger

annat material till grund.

De ur räkenskapsresultaten erhållna uppgifterna om medelkostnaderna

pr hektar under åren 1935/36—1937/38 ha därför omräknats till totalkostnader

för det svenska jordbruket. Genom att denna beräkning verkställts

separat för olika naturliga jordbruksområden och inom dessa för de skilda

storleksgrupperna har möjlig hänsyn tagits till de av drifts- och naturförhållandena

samt brukningsdelarnas storlek betingade olikheterna i arbetsåtgång.

Emellertid får även tagas i betraktande arbetsåtgångens beroende

av skördens och kretursantalets storlek. Under i övrigt lika förhållanden

måste en större hektarskörd, respektive större kreatursantal per hektar som

regel medföra större arbetsåtgång. De i räkenskapsresultaten ingående gårdarna

uppvisa inom flertalet områden genomsnittligt högre skörd och kreatursantal

per hektar än medeltalet för hela landet, varför också de genom

direkt hektarmultiplicering erhållna arbetskostnaderna kunna väntas bliva

för höga. Enligt vissa metoder ha därför de på förenämnt sätt erhållna resultaten

reducerats i proportion till den genomsnittliga hektarskörden och

kreatursantalet. Resultaten av de båda beräkningarna framgå av följande.

Totala arbetskostnader.

A. Enligt direkt heklaromräkning.

Kontant........................

Natura ........................

Familjens arbete................

Summa

*

B. Reducerade värden.

Kontant........................

Natura ........................

Familjens arbete................

Summa

Lanthushåll-

ningen

Övriga grenar

Summa

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

*

231.5

31.2

50.2

33.9

281.7

31.6

105.2

14.1

21.5

14.6

126.7

14.2

407.2

54.7

76.3

51.5

483.5

54.2

743.9

100.0

148.0

100.0

891.9

100.0

83.4

16.6

100.0

203.8

31.0

92.0

14.0

_

_

_

_

362.5

55.0

—

—

—

—

658.3

100.0

—

—

—

Man kan av dessa beräkningar och med hänvisning till föregående resonemang

med stor grad av säkerhet draga följande slutsatser. De verkliga

arbetskostnaderna för lanthushållningen kunna icke vara så höga som 743.9

milj. kronor. ^ Den omständigheten att hektar-skörden och kreatursantalet

vid de gårdar, på vilka beräkningarna grunda sig, varit högre än me

deltalet för landet, måste nämligen lia haft en höjande inverkan på arbetskostnaderna

vid dessa. Å andra sidan kunna de totala arbetskostnaderna ej

heller lia varit så låga som 658 milj. kronor. Strävandena inom jordnämligen

i stor omfattning ut på att söka höja skörden nied

hjälp av andra och billigare produktionsmedel för att därigenom nå högre

avkastning per arbetsenhet. Dessutom torde den förhållandevis höga avkastningen

vid ifrågavarande gårdar delvis hero på, att de haft bättre jord

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

än genomsnittligt är fallet. Den verkliga arbetskostnaden bör följaktligen

ha legat mellan nämnda gränser.

Jordbruksutredningens undersökning visar som medeltal för åren 1935

och 1937 en total kontant löneutgift av 253.3 milj. kronor. Efter tillägg

av olycksfallsförsäkringskostnad, som skall utgå även å naturalön, erhålles

en summa av c:a 258.6 milj. kronor. Örn man antar, att räkenskapsresultatens

relationer mellan kontantlön, natura och familjens arbete samt

mellan lanthushållningen och andra grenar äro representativa, kan med utgångspunkt

härifrån beräknas följande lönebelopp.

Lanthushåll-

ningen

Övriga grenar

Summa

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

Kontant............................

212.6

31.2

46.0

33.9

258.6

Natura ............................

96.4

14.1

19.7

14.5

116.1

Familjens arbete....................

373.3

54.7

70.0

51.6

443.3

Summa

682.3

100.0

135.7

100.0

818. 0

%

83.4

—

16.6

—

100.0

De senast gjorda antagandena få naturligtvis betraktas såsom mycket

osäkra, varför denna beräkning endast kan anses giva en viss vägledning.

Med ledning av ovanstående upptagas arbetskostnaderna i beräkningarna

till en avrundad summa av 700 milj. kronor för basåren 1935—37.

1 procent av de samlade utgifterna är denna summa hög. Emellertid får

beaktas, att vid jordbruken vanligen förekommande utgifter för inköp direkt

eller indirekt från andra gårdar lia uteslutits ävensom att en del andra

utgifter ej heller finnas redovisade. Tillsammans torde dessa uppgå till omkring

200 milj. kronor, och om dessa medräknas, komma arbetskostnaderna

i normal relation till totalutgifterna.

Vid bedömande av de ovan anförda lönebeloppen för kontantlöner och

natura får beaktas, att dessa inkludera löner icke blott till lejd arbetskraft

i egentlig mening utan även löner till familjemedlemmar i arbetarställning

(se deklarationsformulärets anvisningar). Detta innebär, att de lönesummor,

som utgå till de lejda arbetarna, äro betydligt lägre än de ovan anförda,

medan ersättningen för familjens arbete blir i motsvarande mån

högre.

Den totala lönesumman måste nu uppspaltas i sina viktigaste komponen

ter, så att ett vägt löneindex kan beräknas med hjälp av lönerna för de viktigaste

arbetargrupperna. För detta ändamål har med ledning av den officiella

statistikens uppgifter om antal arbetare och i jordbruket arbetande

företagare och familjemedlemmar gjorts nedanstående ungefärliga beräkning

över de lönesummor, som olika arbetarkategorier representera. Den

lejda arbetskraften har där medtagits tämligen fullständigt, medan beträf

tande manliga företagare och familjemedlemmar antalet väsentligt reducerats,

vilket torde stå i god överensstämmelse med att det särskilt är jordbrukarna

vid de mindre brukningsdelarna, som måste skaffa sig inkomster

även genom annat arbete. De härvid erhållna lönebeloppen lia använts för

bestämmandet av de vägningskoefficienter, med vilka indices för olika lönegrupper

sammanvägas.

Det är givetvis icke möjligt att i beräkningarna medtaga alla olika arbetargrupper,

utan man får nöja sig med att ta med de viktigaste och låta

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

105

Fördelning av arbetskraften på olika löneformer med beräkning av vägnings
koefficienter.

A. Manliga:

Tjänare

antal ............

kontantlön........

natura............

Statare

a) kördrängar

antal..........

kontantlön ____

natura ........

b) kreatursskötare

antal ..........

kontantlön .''...

natura ........

Dagsverkare

antal ..............

kontantlön (per år)..

B. Kvinnliga:

Tjänare

antal ..............

kontantlön..........

natura..............

Dagsverkare

antal ..............

kontantlön per år ..

C. Driftsledare:

antal ..............

kontantlön..........

natura..............

D. Specialarbetare:

Lejd arbetskraft

Familjens arbetskraft

Sammanlagd

lönesumma för

all arbetskraft

1,000-tal kronor

Väg-

nings-

koeffi-

cienter

Antal

arbe- tare 0.

löneför-

Total löne- summa 1,000- tal kronor

Antal

arbe- tare 0.

löneför-

Total löne- summa

1,000-tal kronor

måner

i kr.

Kon-

tant

Natu-

ra

måner

i kr.

Kon-

tant

Natura

Kon-

tant

Natura

65,000

100,000

596

38,740

—

596

59,600

—

98,340

—

98

473

—

30,745

473

—

47,300

78,045

78

20,500

90,000

_

_

__

735

15,068

—

735

66,150

—

81,218

—

81

667

—

13,673

667

—

60,030

—

73,703

74

.

23,000

_

_

90,000

_

_

_

—

852

19,596

—

852

76,680

—

96,276

—

96

667

—

15,341

667

—

60,030

—

75,371

75 j

(50,000)

_

_

—

—

—

—

—

—

1,163

58,150

58,150

58

25,000

80,000

411

10,275

—

411

32,880

—

43,155

—

43

418

—

10,450

418

—

33,440

43,890

44

(19,000)

_

_

—

—

—

—

—

—

500

9,500

—

9,500

10

3,500

_

_

1,700

5,950

—

—

28,562

—

34,512

—

35

800

2,840

—

—

2,840

3

5,000

_

i 5

162,279] 73,049

—

263,872

| 200,800] 426,151

Totalsumma

273,849] —

700,000! 700

dessa representera även övriga. Vad jordbrukarna själva beträffar, så upptagas

de såsom statare och inräknas med samma lön som gäller för motsvarande

lejda arbetare. Familjemedlemmar upptagas som tjänare i husbondens

kost (manliga och kvinnliga). Därutöver upptages för jordbrukarna

ett kontant lönebelopp för driftsledning av 28.5 milj. kronor såsom

tillägg till den lön, som jordbrukarna tillgodoräknats i egenskap av arbetare.

Detta belopp är beräknat med utgångspunkt från de löner, som enligt Socialstyrelsens

undersökning rörande löneläget och lönevariationerna inom jordbruket

år 1935—1936 betalades för lejd driftsledarepersonal, varvid räknats

med full lön till en driftsledareperson för varje 110 hektar. Den an
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Mcij:ts proposition nr 276.

förda summan ^ kan måhända synas hög. Den motsvarar emellertid för

brukningsdel på 10 hektar c:a 80 kr., för brukningsdel på 25 hektar 200

kr. och för brukningsdel på 50 hektar c:a 400 kr. och torde vara fullt motiverad

såsom ersättning för den utbildning, jordbrukaren får förutsättas behöva

skaffa sig, och för de krav, som i övrigt ställas på honom. Till jämförelse

kan nämnas, att rättare och ladugårdsförman enligt lönestatistisk

årsbok åtnjuta kontantlöner, som med 300 å 400 kr. överstiga lönerna för

vanliga arbetare. Likaså har inräknats ett belopp av 5 miljoner kr. såsom

högre kontantlön för specialarbetare (rättare, ladugårdsförman m. fl.). Dessa

nu berörda poster lia här ingen annan betydelse än att åstadkomma en

riktig avvägning mellan kontant- och naturalönen vid indexberäkningen.

De kontantlöner, som utgå till de medtagna huvudgrupperna, ligga nämligen

lägre än de genomsnittliga kontantlönerna för alla arbetare, varför kontantlönen

utan de företagna justeringarna skulle komma att väga för lätt.

Något särskilt index beräknas emellertid icke för driftsledare- och specialarbetarlön

(nödiga uppgifter härför finnas endast för vissa år), utan nu

berörda lönebelopp förändras efter det vägda index, som beräknats ur de

övriga gruppernas kontantlöner.

Lönebeloppens storlek liksom de vidare beräkningarna framgå närmare

ur tabellerna 10—13, vilka torde giva tillräcklig upplysning om förfaringssättet.

Några påpekanden skola emellertid här göras.

Naturans värde är huvudsakligen beroende av priserna å de däri ingåen

jordbruksprodukterna, varför höjning eller sänkning av produktpriserna

(inkomsterna) medför motsvarande förändring i naturalönen. Värdet av

bostadsförmån är upptaget efter tillgängliga uppgifter i lönestatistisk årsbok

samt för 1939 och 1940 efter den bestämmelse i kollektivavtalen, som

säger, att om bostadsutrymmet understiger 35 kvm. golvyta, det bristande

utrymmet skall ersättas med 5 kr. pr år och felande kvm. golvyta. Den

stegring i bostadskostnaden, som siffrorna utvisa, motsvarar tydligen icke

den kostnadsstegring, som verkligen inträtt. I brist på andra uppgifter ha

de emellertid fått medtagas. Genom de statliga bidrag till bostadsförbättring

av såväl vanliga bostäder som lönebostäder, som under de senare åren

utgått, torde den inträdda kostnadsstegringen dessutom till väsentlig del

ha kompenserats.

De anförda kontanta årslönerna utgöra verkligt utbetalda löner för arbetare

med minst 250 arbetsdagar enligt lönestatistisk årsbok. Samma antal

arbetare (arbetareår) ingår för hela tiden. Då arbetstiden pr arbetare

(timantalet pr år) emellertid minskats i enlighet med lantarbetstidslagens

bestämmelser, kan fråga uppstå, om icke omräkning borde ske med hänsyn

härtill, vilket i sa fall skulle innebära, att arbetareantalet ökades i samband

med förkortningen av arbetstiden. Kända förhållanden ge dock icke

stöd för den uppfattningen, att en allmän ökning av den fasta arbetsstyrkan

förekommit, varför sådan omräkning ej företagits. I samband med

förkortningen av arbetstiden torde emellertid ökade utgifter ha uppkommit

för övertidsarbete m. m. I den mån Socialstyrelsens statistik ger upplysning

härom, äro dessa utgifter medräknade.

Vad dagsverkare beträffar, är det mera antagligt, att arbetstidsförkortningen

och lönestegringarna medfört en ökning i användningen av tillfälliga

sådana. För dagsverkarna har därför, vare sig de äro tillfälliga eller årsarbetare,

använts timlönen och ej daglönen, vilket innebär, att dessa ingå

i beräkningarna med oförändrat timantal och följaktligen med ett i förhållande

till arbetstidsförkortningen ökat arbetareantal.

Uti tabell 13 äro slutresultaten av beräkningarna anförda med uppdelning

på kontanta löner och natura, därvid lönerna för lejd arbetskraft och

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

familjens arbete sammanslagits. En motsvarande beräkning för lejd arbetskraft

och familjens arbete var för sig visar, såsom är att vänta, en starkare

stegring av kontantlönekostnaden för lejd arbetskraft än för familjens

arbete, såsom framgår av följande jämförelse mellan indextalen (medeltalen

1935—37 =100). _

1935

1936

1937

1938

1939

1940

La

kvart.

1938/

1939

1939/

1940

Konlantlönekostnader.

Lejd arbetskraft......

Familjens arbete......

92.8

94.2

96.3

96.6

111.8

109.2

124.8

118.5

129.3

122.6

137.8

129.6

128.3

121.3

134.7

127.2

Summa kontantlöner

93.7

96.5

110.2

121.0

125.2

132.8

124.0

130.2

Naturalöner, samtliga ..

94.3

97.1

108.6

107.6

109.1

130.7

105.4

122.1

Samtliga arbetskostnader

93.9

96.7

109.6

115.7

118.9

132.0

116.7

127.0

Ovanstående differenser mellan lejd arbetskraft och familjens arbete bero

huvudsakligen på det ovan påpekade förhållandet, att dagsverkarna inräknats

med timlön och därigenom i verkligheten med ett ökat antal, medan familjens

arbetslön i sin helhet räknats på årslöner. Den procentuellt^ sett

olikartade fördelningen på skilda löneformer i övrigt medverkar också till

skiljaktighet i stegringen. Beräkningen över kontantlönen för lejd arbetskraft

kan på en punkt kontrolleras emot jordbruksutredningens förenämnda

undersökning. Denna grundar sig på de deklarerade kontantlönerna vid

ett stort antal gårdar och visar en stegring från 1935 till 1937 med 20.7 °/o.

Ovanstående indextal för lejd arbetskraft innebära en stegring för samma

tid med 20.5 %, vilket torde få betraktas såsom en god överensstämmelse.

8. Jordbrukets räntekostnader (se tab. 14).

I. Beräkning av i jordbruket investerat kapital.

A. Fastighetskapital.

Enligt skattetaxeringen år 1938 utgör för fastighetsskattepliktiga

fastigheter jordbruksvärdet med avdrag för skogsmarkens värde 4,470 milj. kr.

Motsvarande värde för fastighetsskattefria jordbruksfastigheter

utgör................................................... 5 * *

Summa 4,475 milj. kr.

Härifrån avgår värdet av boningshusen vid jordbruket = 28.5 /

av hela fastighetsvärdet enligt beräkning på grundval av Nanneson

utredning i K. L. K:s handl. 1924.................. 1,275 »___»

Värdet av jord och driftbyggnader 3,200 milj. kr.

B. Driftkapital.

1) Värdet av levande inventarier 1935/37

Enligt särskild utredning...........

2) Värdet av döda inventarier 1935/37

Enligt särskild utredning...........

3) Värdet av inneliggande lager 1935/37

Enligt särskild utredning...........

4) Investerat kapital i driften 1935/37

Enligt särskild utredning..........

.................. 980 milj. kr

.................. 455 » »

.................. 430 » »

.................. 150 » »

Summa driftkapital 2,015 milj. kr.

Summa kapital, investerat i jordbruket (exel. bostadsbyggnader) 5,215 milj. kr.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

II. Beräkning av räntekostnaderna.

1. Kapitalets fördelning.

Det totala i jordbruket investerade kapitalet (exel. bostadsbyggnader) uppdelas

i 2 huvudgrupper, lånat kapital och främmande kapital. Det lånade

kapitalets storlek tages ur »Jordbrukets skuldsättning år 1933» och delas

i 2 undergrupper, lån mot inteckningssäkerhet samt övriga lån. Det egna

kapitalet, vilket anses utgöra resterande belopp, uppdelas likaledes i 2 grap.

per, kapital motsvarande icke belånat fastighetskapital samt kapital motsvarande

icke belånat driftskapital. Härvid förutsättes att den förut nämnda

undergruppen »övriga lån» representerar lånat driftkapital.

Fördelningen av kapitalbehovet ter sig som följer:

A. Lånat kapital för jordbruket. Milj. kr.

Inteckningslån................................... 1,865

Övriga lån (avrundat).................680 2,545 milj. kr.

B. Eget kapital för jordbruket.

Ej belånad del av fastighetskapitalet.............. 1,335

Ej belånad del av driftkapitalet.................. 1,335 9670 »

Summa kapital 5,215 milj. kr.

Kapitalets storlek och fördelning antages vara oförändrad under de följande

åren.

2. Räntesatser för de olika kapitalposterna.

För inteckning slånen beräknas gälla en ränta, motsvarande vägd medelränta

för lån från hypoteksföreningar, sparbanker, jordbrukskassor, affärsbanker

och statliga lånefonder. Storleken av från resp. kreditinstitutioner lämnade

lån samt gällande räntesatser ha erhållits från den officiella statistiken

och vissa specialundersökningar. För vissa år ha lånebeloppen erhållits

genom interpolering. För den del av inteckningslånen, som icke äro placerade

hos kreditinstitutioner utan som får antagas ha lämnats av släktingar

och andra enskilda kreditgivare, innebär tillämpningen av en enhetlig

räntesats att samma ränta beräknas utgå för dessa. Detta antagande synes

bekräftas till sin riktighet vid jämförelse med räntekostnader och lånebelopp

enligt 1933 års skuldutredning.

För övriga lån beräknas gälla en ränta, motsvarande vägd medelränta för

borgenslån, växellån, m. m. från sparbanker, jordbrukskassor och affärsbanker.

Beträffande beräkningen av storleken av resp. institutioners lån

och räntesatser gäller detsamma som för inteckningslånen. Den till kreditinstitutionerna

utgående medelräntan har också för dessa lån antagits vara

tillämplig för de hos enskilda placerade lånen.

De för nämnda lånegrupper uträknade räntesatserna utgöra:

| 1935/37

1935

1936

1937

1938

1939 j 1938/39

1939/40

!

För inteckningslån ____j 3.55

3.65

3.53

3.46

3.30

3.22 i 3.26

3.45

För övriga lån ........j 4.05

4.08

4.04

4.03

3.99

3.98 3.99

4.31

För det av jordbrukarna själva i driften investerade kapitalet har en

ränteberäkning genomförts enligt följande grunder. Det egna kapitalet för

jordbrukets behov får antagas ha investerats av jordbrukarna på längre

sikt. Därför synes en viss stabilitet i räntesatsen för detta vara motiverad.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Räntevariationerna år från år torde i huvudsak kunna anses vara beroende

av konjunkturväxlingarna. Dessas inverkan på räntenivån synes bäst och

enklast kunna elimineras genom att räntan beräknas som ett löpande medeltal

av årsräntorna under en 10-årsperiod, varvid medeltalet ansetts gälla

för sista året i perioden. Som grundval för denna beräkning synes lämpligen

kunna väljas den för varje år gällande medelräntan för de av

hypoteksbanken till hypoteksföreningarna under resp. år utlämnade lånen.

Denna ränta synes bäst representera vad en kapitalplacerare betingar i ränteersättning

för investering i jordbruket. Hänsyn får emellertid också tagas

till att nyssnämnda lån utgöra en praktisk taget riskfri placering. För det av

jordbrukaren investerade kapitalet, som kommer i efterhand ur säkerhetssynpunkt,

bör tydligen en något högre ränta beräknas. Härvid torde det vala

motiverat, att skillnad göres mellan den del av det egna kapitalet, som svarar

mot den icke belånade delen av fastighetskapitalet, och den del, som

svarar mot den icke belånade delen av driftkapitalet och som är mest riskbärande.

För bestämmande av storleken av detta pålägg kan skillnaden

mellan inteckningslån och borgenslån i sparbanker och jordbrukskassor

vara i viss utsträckning vägledande. Denna skillnad uppgår som regel till

0.6_0.8%. Härvid bör dock beaktas, att borgenslånen torde kräva något

mera förvaltningsbestyr, varför angivna skillnad förutom riskersättning även

torde inrymma ett mindre pålägg för högre förvaltningskostnader. Med

hänsyn till vad som anförts, torde det kunna anses skäligt, att för den del

av det egna kapitalet, som svarar mot icke belånad del av fastighetskapitalet,

beräknas ett tillägg av 0.3 % och att för den del, som svarar mot icke

belånad del av driftkapitalet, beräknas ett pålägg av 0.6 %.

De räntesatser, som enligt ovan böra beräknas för det egna kapitalet,

utgöra: _

ffiV

$8?

1935/37

1935.. .

1936.. .

1937.. .

1938.. .

1939.. .

1938/39

1939/40

Ränta för eget kapital

Löpande 10-års- medeltal av hypo- teksbankräntan

jordbruket

Fastighets-

kapital

Driftkapital

4.35 %

4.65

4.95

4.50 % (1926/35)

4.80

5.10

4.35 % (1927/36)

4.65

4.95

4.19* (1928/37)

4.49

4.79

4.01 % (1929/38)

4.31

4.61

3.85 * (1930/39)

4.15

4.45

3.93 %

4.23

4.53

3.85 %

4.15

4.45

Om ränteutgifterna för lånat kapital ger också jordbruksutredningens

förut nämnda undersökning upplysning beträffande åren 1935 och 1937.

Örn dess resultat jämställas med här verkställda beräkningar, erhållas följande

summor i miljoner kronor.

1935

1937

Medeltal 1935

och 1937

Jordbruksutredningen....

97.90

89.37

93.63

Lantbruksförbundet ....

95.81

91.94

93.88

Råda undersökningarna visa sålunda utgifter av alldeles samma storleksordning,

men jordbruksutredningens visar en snabbare förändring mellan

de båda åren. Orsakerna härtill äro icke kända.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

Sammanfattning.

Tabellerna 2 och 3 innehålla ett sammandrag över värdesummor och indextal

för jordbrukets produKter (inkomster). Motsvarande sammandrag

över utgifter återfinnas i tabell 15. Om slutsummorna i dessa tablåer sammanställas,

erhålles följande:

1

1935/37

medel-

tal

1935

1936

1937

1938

1939

1940

lia

kv.

1938/39

1939/40

A. Värdesummor, milj. kr.

Jordbruksprodukter ..

Utgifter............

1,097

1,320

1,030

1,269

1,094

1,294

1,168

1,398

1,211

'' 1,445

1,279

1,472

—

1,226

1,450

1,389

1,575

B. Indextal.

Jordbruksprodukter ..

Utgifter..............

100

100

93.9

96.2

99.7

98.0

106.5

105.9

110.4

109.5

116.6

111.5

132.4

124.4

111.7

109.9

126.6

119.3

Värdesummorna för inkomster äro som förut nämnts ej direkt jämförbara

med värdesummorna för utgifter, enär de icke omfatta lika stor del av

_ totala inkomsterna resp. utgifterna. Utgifterna äro nämligen tämligen fullständigt

redovisade säkerligen till omkring 95 °/o — medan redovisningen

a.Y irlj0msterna icke är lika fullständig. Överhuvud taget är inkomstsidan

tillsvidare mindre noggrant genomarbetad än utgiftssidan. Ej heller kunna

*.lff(/Yeaserl!a me^an inkomst- och utgiftssummorna användas såsom uttryck

för förändringarnas storlek. För att så skall kunna ske, måste båda sidorna

vara procentuellt lika fullständigt redovisade. Jämförelse bör därför i första

hand ske mellan indextalen, vilka icke kunna nämnvärt påverkas av denna

olikhet.. Indextalen visa en i stort sett jämnlöpande utveckling för inkomster

och utgifter fram till 1938. Från denna tidpunkt ha inkomsterna stegrats

starkare än utgifterna. Det som särskilt hållit tillbaka stegringen av utgifterna,

trots kraftiga ökningar för flertalet poster, är räntekostnaderna, som

med sin stora summa på över 200 milj. kronor utvecklats i fallande riktning

fram till och med 1939 och därefter visat en relativt svag stegring.

Det^ kan mahända sägas, att de i beräkningarna använda priserna ej genomgående

giva ett fullt riktigt uttryck för de priser, som jordbrukarna erhållit.

För indexberäkningen som sådan är ett dylikt förhållande emellertid

utan egentlig betydelse, därest en dylik avvikelse förekommer likartat

vid alla tidpunkter (såväl basperioden som de andra åren). Felen elimineras

nämligen i så fall, när index framräknas. I föreliggande material torde

förefintliga avvikelser i allmänhet vara på nämnt sätt likartade. Den störande

inverkan, som kan härflyta av stegrade fraktkostnader, utjämnas åtminstone

i huvudsak av att fraktkostnader ingå på utgiftssidan (se tabell 8).

En annan omständighet, som emellertid kan förrycka resultaten, är att årsmedelpriserna

icke utgöra vägda medeltal utan'' aritmetiska sådana Icke

heller denna omständighet bör emellertid medföra något fel, under förutsättning

att prisvariationerna och produktförsäljningens fördelning på olika månader

varit likartad under de skilda åren. Även i detta fall eliminera felen

varandra vid framräkningen av index. Däremot förrvckes resultatet, om

pnset stiger eller faller på ett onormalt sätt vid en tidpunkt, då försäljningen

ar förhållandevis liten. Det höjda priset verkar då abnormt höjande på genomsnittspriset

för året med resultat, att indextalet blir för högt Denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

lil

omständighet bör särskilt beaktas beträffande vissa växtprodukter, vilkas

försäljning är av mycket varierande omfattning under olika tider av året,

(främst brödsäd och potatis). Uet är otvivelaktigt, att denna omständighet

höjt index för dessa under budgetåret 1939/40 avsevärt mera än som motsvaras

av verkliga inkomstökningar. Som en motvikt härtill står emellertid,

att dessa produkter ingå med betydande värde i naturalönen och därigenom

höjt utgiftssidans arbetarlöner på ett motsvarande sätt (se tabell 10 och

13). Då de ifrågavarande produkterna icke väga allt för tungt vid framräknande

av generalindex för produkter, kan jämförelsen mellan inkomst- och

utgiftsindex därför icke utvisa något särdeles stort fel, under förutsättning

att de slutliga priserna för andra kvartalet 1940 bli de, som använts i beräkningarna.

Så kan icke helt bliva fallet. Redan är känt, att kontantlönerna

komma att stegras från 1 maj 1940 genom avtalsenligt dyrtidstillägg

(c:a 3.3 °/o). En del förnödenhetspriser liksom räntekostnaderna torde också

stegras. Allt detta kommer att medföra en höjning av det slutliga utgiftsindexet

för budgetåret 1939/40. Huruvida en liknande höjning av inkomstindex

kommer att äga rum, är tillsvidare svårt att bedöma.

Vad speciellt siffrorna för enbart första kvartalet 19A0 beträffar, måste understrykas,

att dessa för flertalet växtprodukter samt ägg äro influerade av

säsongmässiga företeelser. Priserna å dessa produkter ligga regelmässigt

högt nämnda tid av året, medan försäljningen är förhållandevis liten. De

speciella indextalen för denna tid måste därför, för att kunna rätt bedömas,

ses i jämförelse med indextalen för motsvarande period under andra år.

Aven örn mjölk och mejeriprodukter gäller, att de pläga visa en säsongmässig

stegring under vintern och att produktionen då är lägre än genomsnittligt för

året, ehuru dessa förhållanden icke äro så utpräglade som beträffande brödsäd,

potatis och ägg. Såsom förut framhållits, påverkas även naturalönens

värde av nämnda variationer, men i övrigt torde utgifterna endast uppvisa

obetydliga säsongrörelser i prishänseende. Jämförelsen mellan stegringen

i inkomster och stegringen i utgifter blir därför i detta speciella fall tydligen

något skev. De särskilda indextalen för första kvartalet 1940 äro givetvis

ändå av intresse för belysande av den senaste tidens prisutveckling, och den

missvisning i generalindextalen för första kvartalet 1940, som de berörda

förhållandena kunna förorsaka, är relativt obetydlig.

Av det föregående torde lia framgått, att det vore önskvärt, att årsindexsiffrorna

beräknades ur vägda årsmedelpriser. Som detta emellertid förutsätter

undersökningar över försäljningens säsongmässiga variationer, vilka

hittills icke hunnit utföras, bär detta önskemål för närvarande ej kunnat

tillgodoses.

En fråga av väsentlig betydelse är givetvis den, huruvida basåren 1935—

37 representera en lämplig avvägning mellan jordbrukets produktpriser och

priserna å produktionsmedlen, så att dä rådande priser kunna utgöra rättesnöre

för den inbördes avvägningen i fortsättningen. Även örn de ovan anförda

värdesummorna icke kunna direkt jämföras, så torde de dock berättiga

till vissa slutsatser i dessa hänseenden.

Det har redan nämnts, att inkomstsidan är mindre fullständigt redovisad

lin utgiftssidan. Medan på den senare torde saknas föga mera iin 50 miljoner

kronor för basåren, så får inkomstsidan ökas med större belopp. En beräkning

av försäljningsvärdena med hjälp av vägda årsmedelpriser i stället

flir med aritmetiska medeltal skulle å andra sidan medlin a någon sänkning

av hittills beräknade värden. Säkerligen kan det vid författa beräkningar

icke uppbringas ytterligare så slöra inkomstbelopp, att jämvikt uppnås nied

basårens utgifter. En slutsats härav är, ali jordbruket som helhet betraktat

icke kunde betala de limér lill innehavarna med familjemedlemmar eller ge

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

den förräntning å lantbrukskapitalet, varmed räknats i utgiftskalkylerna Av

andra undersökningar har framgått, att det särskilt varit de mindre jordbruken

och jordbruken i vissa trakter, som givit ett otillfredsställande ekonomiskt

resultat, medan vissa andra grupper av jordbruk kunnat uppnå en

god förräntning. — I detta sammanhang skall också påpekas, att de arbetskostnader,

varmed här räknats, även beträffande de mindre jordbruken närmast

hänföra sig till jordbruk över 5 hektar, enär jordbruk under 5 hektar

varit helt litet representerade i räkenskapsresultaten.

I vad män de under de senaste åren inträdda förändringarna i jordbrukets

kvantitativa omsättning, vilka inneburit å ena sidan en ökning av produkodl

® andra sidan en ökad förnödenhetsanvändning jämte åtgärder

för minskande utav användningen av mänsklig arbetskraft, kan ha medfört

en förbättring i jordbrukets ekonomiska resultat, har tillsvidare ej kunnat

närmare undersökas. Några bestämda uttalanden härom kunna därför

icke göras i detta sammanhang.

Stockholm den 26 april 1940.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

113

Tabell 1. Jordbruksprodukter.

Kvantiteter och priser.

Varuslag

Kvan-

titet

1,000

ton

1935-37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a

kvart.

Vete....................

515

17.76

16.69

17.01

. 19.60

19.24

17.98

20.39

Råg....................

265

16.68

15.55

15.92

18.29

17.49

17.27

20.54

Korn ..................

75

15.44

13.57

14.21

18.65

17.06

15.05

17.94

Havre..................

200

13.67

12.30

13.03

15.70

14.15

13.31

17.22

Ärter ..................

8

22.64

25.42

21.55

20.95

19.83

27.81

40.00

Potatis, mat-............

780

6.11

5.78

6.03

6.62

6.16

6.53

11.76

> , fabriks- ........

180

3.69

3.49

3.55

4.04

4.71

4.95

4.97

Sockerbetor ............

1,800

2.58

2.46

2.64

2.74

2.90

2.90

3.23

Hö ....................

80

6.62

7.22

6.27

6.37

5.97

6.43

8.36

Smör ..................

85

240.9

222.8

240.9

259.2

272.8

293.3

327.3

Ost, beräkn. som helfet..

Konsumtionsmjölk:

35

124.4

121.9

136.3

115.0

124.2

149.5

160.0

salumjölk ............

940

14.1

13.0

14.1

15.2

16.5

17.6

18.5

hemmaförbrukning ....

600

11.6

10.9

11.6

12.4

12.9

13.7

15.1

Ägg.....................

46

132.2

119.7

133.4

143.6

142.4

143.5

161.0

Storboskap..............

85

95.5

94.2

96.4

95.9

97.2

115.0

121.0

Kalv, större ............

30

146.9

136.7

144.4

159.5

161.4

179.0

197.0

» , mindre ..........

10

88.3

83.1

88.4

93.4

94.5

101.0

108.0

Får....................

4

148.6

137.2

147.3

161.4

163.7

192.0

213.0

Svin....................

140

116.7

110.4

118.3

121.5

135.1

135.0

140.0

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 276. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 276

Tabell 2. Jordbruksprodukter.

Värdesummor för &r, mil], kr.

beräknade på de kvantiteter och priser, som angivas i tabell 1.

Varuslag

1935-37

medel-

tal

1935

1936

1937

_1938

1939

1940

Ira

kvart.

Vete........................

91.46

85.95

87.60

100.94

99.10

92.60

105.00

Råg........................

43.94

41.21

42.19

48.47

46.40

45.80

54.40

Korn ......................

11.58

10.18

10.66

13.91

12.80

11.30

13.46

Havre......................

27.34

24.60

26.06

31.40

28.30

26.60

34.44

Ärter ......................

1.81

2.03

1.72

1.67

1.59

2.22

3.20

Summa spannmål

176.13

163.97

168.23

196.39

188.19

178.32

210.19

Potatis, mat-................

47.66

45.08

47.03

50.86

48.00

50.90

91.70

> , fabriks- ............

6.64

6.28

6.39

7.27

8.48

8.91

8.95

Sockerbetor ................

46.44

44.28

45.72

49.32

52.20

52.20

58.14

Hö ........................

5.30

5.78

5.02

5.10

4.78

5.14

6.69

Summa växtprodukter

282.n

265.39

272.39

308.91

301.66

295.67

375.97

Smör ......................

204.76

189.38

204.77

220.32

231.88

249.31

278.21

Ost........................

43.54

42.67

47.69

40.24

43.47

52.33

56.00

Konsumtionsmjölk:

till avsalu................

132.54

122.20

132.54

142.97

155.10

165.44

173.90

> hemmaförbrukning____

69.78

65.46

69.78

74.22

77.40

82.20

90.60

Producentbidrag............

—

—

—

—

—

10.21

26.40

Summa mejeriprodukter

450.62

419.71

454.78

477.76

507.86

559.19

625.11

Ägg........................

60.81

55.06

61.31

66.06

65.60

66.00

74.10

Storboskap..................

81.18

80.07

81.94

81.52

82.60

97.80

102.90

Kalv, större ................

44.07

41.01

43.32

47.85

48.40

53.70

59.10

> , mindre ..............

8.83

8.31

8.84

9.34

9.45

10.10

10.80

Får........................

5.94

5.48

5.89

6.45

6.55

7.68

8.52

Svin........................

163.38

154.56

165.62

170.10

189.10

189.00

196.00

Summa slaktdjur

303.40

289.13

305.61

315.26

336.10

358.28

377.32

Summa djurprodukter

814.83

764.21

821.71

859.07

909.45

983.77

1,076.63

Summa produkter

1,097.00

1,029.61

1,094.10

1,168.01

1,211.10

1,279.44

1,452.50

Värdesummorna för första kvartalet 1940 äro uttryck för det värde, som

skulle erhållas, örn då rådande priser vore gällande ett helt år. Summorna

ha här inget annat ändamål än att bilda underlag för beräkning av vägda

gruppindextal och giva sålunda icke uttryck för verkliga värden.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

115

Tabell 3. Jordbruksprodukter.

Index. 1935—37 = 100.

Varuslag

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a

kvart.

1938/39

1939/40

Vete ........................

94.0

95.8

110.4

108.3

101.2

114.8

99.4

110.4

Råg..........................

93.8

96.0

110.3

105.5

104.2

123.8

99.8

116.9

Korn ........................

87.9

92.0

120.1

110.5

97.6

116.1

95.9

110.3

Havre........................

90.0

95.3

114.8

103.5

97.3

126.0

91.2

117.6

Ärter ........................

112.3

95.2

92.5

87.6

122.7

176.8

86.2

159.7

Summa spannmål

93.1

95.s

111.5

106.9

101.4

119.5

97.9

{113.5)

Potatis, mat-..................

94.6

98.7

106.7

100.8

106.8

192.4

94.8

156.5

> , fabriks- ..............

94.6

96.2

109.5

127.6

134.2

134.8

132.5

134.6

Sockerbetor ..................

95.3

98.4

106.2

112.4

112.4

125.2

112.4

119.0

Hö ..........................

109.1

94.7

96.2

90.2

97.0

126.2

86.8

118.9

Summa växtprodukter

94.1

96.5

109.5

106.9

104.8

133.1

100.S

{122.3)

Smör ........................

92.5

100.0

107.6

113.2

121.7

135.9

118.1

130.2

Ost ..........................

98.0

109.5

92.4

99.8

120.2

128.6

113.2

124.9

Konsumtionsmjölk:

till avsalu..................

92.2

100.0

107.8

117.0

124.8

131.2

121.3

127.0

» hemmaförbrukning ......

94.0

100.0

106.9

111.2

118.1

130.2

114.4

124.7

Summa mjölkprodukter inkl.

producentbidrag ............

93.1

100.9

106.o

112.7

124.i

138.7

118.0

(133.1)

Ägg..........................

90.5

100.9

108.6

107.7

108.5

121.9

107.3

(119.8)

Storboskap....................

98.6

100.9

100.4

101.8

120.6

126.8

109.1

127.7

Kalv, större ..................

93.1

98.3

108.6

109.9

121.9

134.1

115.0

126.6

> , mindre ................

94.1

100.1

105.8

107.0

114.4

122.3

111.0

122.3

Får..........................

92.3

99.1

108.6

110.2

129.3

143.4

121.9

135.4

Svin ........................

94.6

101.4

104.1

115.8

115.7

120.9

115.8

118.3

Summa slaktdjur

93.4

100.7

103.9

110.8

118.1

124.4

113.9

(122.5)

Summa djurprodukter

93.8

100.9

105.4

111.6

120.7

132.1

115.6

(128.1)

Generalindex för produkter

93.9

99.7

106.5

110.4

116.6

132.4

111.7

(126.6)

Vid beräkning av indextalen för budgetåret 1939/40 har beträffande andra

kvartalet 1940 använts samma priser som för första kvartalet utom i vissa

fall, där den kommande prisutvecklingen kunnat förutses med viss grad av

säkerhet (brödsäd och ägg).

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Tabell 4. Jordbrukets utgifter.

Köpgödsel och Jordbrukskalk.

1. Genomsnittliga inköp åren 1935—37.

Värde

Ton

i 1,000 kr.

(vägningstal)

Fosforsyregödsel, PäOs......................................

54,805

20,069

Kvävegödsel, rent kväve....................................

26,275

27,715

Kaligödsel, kali............................................

30,222

9,308

Övriga gödselmedel (industrivärde) ej indexberäknade ........

—

731

Summa köpgödsel

57,823

Jordbrukskalk

180,000

4,500

Summa

62,823

2. Priser och index.

Köp

god

s e 1

.

Jordbruks-

Grupp-

index

Priser per kg

Index

,

Fos-

for-

syra

PaOs

kr.

Kväve

kr.

Kali

kr.

Fos-

for-

syra

Kväve

Kali

S:a

köp-

gödsel

Pris

per kg

CaO

öre

In-

dex

Gödsel-

medel

och

kalk

1935—37, vägt medeltal

0.367

1.055

0.308

100

100

100

100

2.47

100

100

1935 ................

0.382

1.065

0.276

104.1

101.0

89.6

100.2

2.48

100.4

100.2

1936 ................

0.357

1.055

0.328

97.3

100.0

106.5

100.1

2.46

99.6

100.1

1937 ................

0.360

1.045

0.318

98.1

99.1

103.2

99.4

2.48

100.4

99.5

1938 ................

0.369

1.089

0.316

100.5

103.2

102.6

102.2

2.72

110.1

102.8

1939 ................

0.369

1.072

0.328

100.5

101.6

106.5

102.0

2.78

112.5

102.8

j 1940, lia kv.........

0.523

1.100

0.390

142.5

104.3

126.6

121.4

(3.15)

(127.5)

(121.8)

| »/i 1938—80/« 1939....

0.363

1.076

0.309

98.9

102.0

100.3

100.7

2.75

111.3

101.6

1939—1940 ..........

0.448

1.088

0.366

122.1

103.1

118.8

112.5

2.97

120.0

113.0

Siffror inom parentes liksom alla siffror för budgetåret 1939—40 äro

preliminära. Priser och index för året 1939—40 har beräknats med antagande,

att priserna under andra kvartalet 1940 bli desamma som under

första kvartalet.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

117

Tabell 5. Jordbrukets utgifter.

Köpfodermedel.

1. Genomsnittliga inköp åren 1935—37.

Värde

Ton

i 1,000 kr.

(vägningstal)

I indexberäkningen ingående:

Majs och denaturerad brödsäd............................

137,263

21,408

Klifoder ................................................

184,835

26,660

25,332

4,927

Linkakor och mjöl ......................................

övrigt oljekaksfoder......................................

234,803

42,381

Summa

583,5G1

94,048

Tillkomma ej indexberäknade:

Sockerbetsavfall (industrivärde) ..........................

—

6,449

Animaliskt foder m. m. (industrivärde)....................

—

3,750

Summa köpfoder

104,247

2. Priser och index.

Priser per 100 kg

I

n d

e x

Majs

o. den.

bröd- säd

Vete-

kli

Lin-

kak-

mjöl

48 %

kraft-

foder-

blandn.

Majs

o. den.

bröd- säd

Vete-

kli

.Lin-

kak-

mjöl

48 %

kraft- foder- blandn.

Grupp-

index

1935—37, vägt medeltal

15.60

13.71

18.48

18.04

100

100

100

100

100

1935 ................

14.59

12.85

17.90

17.11

93.5

93.7

96.9

94.8

94.4

1936 ................

15.60

13.70

18.03

18.13

lOO.o

99.9

97.6

100.5

100.1

1937 ................

16.33

14.38

19.24

18.82

104.7

104.9

104.1

104.3

104.5

1938 ................

16.83

13.90

20.35

19.50

107.9

101.4

110.1

108.1

106.3

1939 ................

18.61

13.39

22.32

21.42

119.3

97.7

120.8

118.7

113.3

1940, jan.............

18.50

16.16

24.00

23.50

118.6

117.9

129.9

130.3

124.3

febr.............

18.50

16.54

24.00

23.50

118.6

120.6

129.9

130.3

125.0

mars ..........

18.50

16.74

24.00

21.27

23.50

20.17

118.6

111.9

122.1

94.7

129.9

115.1

130.3

111.8

lh 1938—80/« 1939....

17.45

12.98

107.3

1939—1940 ..........

18.75

15.39

23.59

23.08

120.2

112.3

127.7

127.9

121.9

Priser och index för året 1939—40 lia beräknats med antagande, att

priserna under andra kvartalet 1940 bli desamma som under första kvartalet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Majlis proposition nr 276.

Tabell 6. Jordbrukets utgifter.

Maskiner och redskap.

Genom- snittliga

inköp o.

underhålls- kostn, åren

1935/37

1,000 kr.

Prisindex

Genomsnittliga prisläget under 1935/37 =

100

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a

kv.

1938/39

1939/40

Plogar m. m...............

4,260

96.6

98.4

105.0

108.3

107.1

125.0

107.7

117.8

Harvar m. m.............

2,890

95.5

95.5

109.0

120.6

109.4

126.7

115.0

121.8

Såningsmaskiner............

2,040

96.8

96.8

106.4

122.5

112.4

128.6

117.4

122.8

Skördemaskiner m. m.......

9,340

97.0

97.0

106.1

119.5

107.6

123.6

113.6

118.7

Hästräfsor m. m...........

1,380

96.3

96.3

107.5

122.0

110.3

127.5

116.3

123.2

Gödselspridare m. m.......

1,760

97.6

98.2

104.2

115.8

108.5

124.9

112.1

118.5

Tröskverk ................

6,290

97.6

97.6

104.8

115.2

109.5

120.6

112.4

115.1

Halmpressar m. m.........

830

98.6

98.6

102.8

115.7

115.7

124.3

115.7

120.0

Harpor, sädesrensn.-maskiner

m. m...................

650

85.8

103.2

111.0

108.3

103.2

116.4

105.8

110.9

Potatisrivn.-maskiner m. m.

800

98.1

99.0

102.9

104.2

101.7

118.2

103.0

114.1

Fläktar m. m.............

600

98.6

98.6

102.8

113.5

103.2

123.1

108.4

113.2

Mjölkn.-maskiner ..........

2,500

99.5

99.5

101.0

101.0

101.0

108.8

101.0

104.9

Vagnar, uppskattning......

4,000

85.3

100.9

113.8

111.2

111.2

139.2

111.2

132.2

Förbränningsmotorer, upp- skattning ................

700

96.8

96.8

106.3

106.3

106.3

116.5

106.3

114.0

Handredskap ..............

5,050

92.1

92.1

115.7

115.1

110.4

132.2

112.8

125.6

Mjölktransportkärl..........

1,300

94.7

94.7

110.6

107.0

106.1

124.4

106.6

117.5

Summa

44,390

95.3

97.2

107.5

114.5

108.4

125.2

111.2

119.5

Plogvändskivor m. m.......

1,330

96.4

96.4

107.1

118.7

106.3

121.3

112.6

117.6

Div. reservdelar............

2,630

lOO.o

100.0

100.0

lOO.o

100.0

115.0

100.0

111.3

Summa o. gruppindex

48,350

95.6

97.3

107.1

113 8

107.9

124.5

(110.9)

(119.0)

Genomsnittliga inköp

o. underhållskostnader

Tillkomma ej indexberäknade: åren 1935/37

1,000 kr.

Hissanläggningar, uppskattning...................................... 1,000

Elektriska motorer, uppskattning .................................. 2,000

Pumpar och hydroforer, uppskattning................................ 1,500

Div. utrustn. (seldon, mjölk- o. vattenhinkar, silar, hässjelinor, krakstör

m. m.) samt material o. arbete för reparation...................... 15,150*___

Summa 68,000

De för skilda maskinslag angivna summorna inkludera ej underhåll utan

endast inköp. Underhållskostnaderna representeras av inköpen utav reservdelar

samt icke närmare kända kostnader för övrigt material och för arbete. 1

1 Denna summa utgör skillnaden mellan den på annat sätt beräknade totalsumman för inköp

och underhåll av maskiner och redskap samt ovan redovisade anskaffning.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 276.

119

Tabell 7. Jordbrukets utgifter.

Traktorkostnader.

I särskild utredning lia traktorkostnadema vid det svenska jordbruket

beräknats till 9 miljoner kr. per år i genomsnitt för åren 1935/37.

Per driftstimma beräknas kostnaderna till:

Avskrivning.................................. kr. 0.65

Reservdelar.................................. » 0.09

Reparationsarbeten........................... » 0.09

Drivmedel................................... » 0.77

Smörjmedel............................ > 0.30

Summa kr. 1.90

Dessa senare siffror användas som vägningstal vid indexberäkning för

traktorkostnader. Ovanstående kostnadssumma, 9 miljoner kr., användes

som vägningstal för hopvägning av index för traktorkostnader med andra

kostnader vid jordbruket.

Index. Medeltalen för 1935—37 = 100.

Kostnadsslag

Väg-

ningstal

1935

1936

1937

1938

1939

1940

lia kv.

1938/

1939

1939/

1940

Avskrivning å traktör1 ..

0.65

99.8

98.1

102.1

103.6

105.6

118.6

104.6

113.8

0.09

99.8

98.1

102. i

103.6

105.6

118.6

104.6

113.8

Reparationsarbeten 8 ....

0.09

93

97

109

113

122

130

117.5

127.3

0.77

96.8

96.8

107.6

118.3

129

182.8

118.3

163.4

Smörjmedel1 * 3 4............

0.30

100

100

100

100

107.7

153.8

100

130.5

Gruppindex ............

98.3

97.8

104.3

109.4

116.2

150.7

ilo

137.2

1 Index för avskrivning beräknas ur traktorpriset. Reservdelarnas index samma som traktorns.

8 Index för reparationsarbete beräknas ur löner för motorreparatörer.

3 Prisindex för motorfotogen.

4 Prisindex för smörjoljor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Tabell 8. Jordbrukets utgifter.

Diverse kostnader.

/. Index för olika kostnadsslag.

1935/37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:akvart.

1938/39

1939/40

1.

Mjölkfrakter..........

100

96.7

99.8

103.4

106.9

112.6

. 137.1

109.9

124.9

2.

Övriga frakter:

biltransporter.......

100

107.2

99.2

93.8

85.8

97.1

120.6

87.9

112.6

3.

järnvägstransporter..

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Skördegarn ...........

100

88.4

100

113.0

97.1

98.6

166.7

98.6

134.8

4.

Hösalt................

100

93.9

95.6

110.9

110.9

110.9

221.8

110.9

166.6

5.

A. I. V.-syra..........

100

100

100

100

100

100

100

100

100

6.

Betningsmedel........

100

100

100

100

100

100

97.1

100

98.6

7.

Kraft och lyse........

100

101.5

98.9

99.7

100.3

101.2

116.8

100.2

109.7

8.

Hästskor..............

100

87.5

89.3

123.2

108.9

123.2

148.2

108.9

141.1

9.

Hästskosöm...........

100

87.5

89.3

123.2

108.9

123.2

148.2

108.9

141.1

10.

Silfilter...............

100

96.9

96.9

107.7

96.9

96.9

123.8

96.9

110.2

11.

Rengöringsmedel......

100

103.9

103.9

92.2

102.6

115.6

157.8

109.1

136.8

12.

Torvströ..............

100

90.4

96.0

112.8

114.4

117.6

140.8

115.2

130.4

Gruppindex

100

99.4

98.9

102.0

100.4

105.2

127.6

101.7

117.7

2. Värdesummor (milj. kronor).

1935/37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a kvart.

1938/39

1939/40

1.

2.

Mjölkfrakter..........

övriga frakter:

bil.................

järnväg ............

10.05

8.00

5.00

9.72

8.57

5.00

10.03

7.94

5.00

10.39

7.50

5.00

10.74

6.86

5.00

11.32

7.77

5.00

13.78

9.65

5.00

11.05

7.03

5.00

12.55

9.01

5.00

Summa frakter

23.05

23.29

22.97

22.89

22.60

24.09

28.43

23.08

26.58

i 3.

Skördegarn ...........

2.73

2.41

2.73

3.09

2.65

2.69

4.55

2.69

3.68

4.

Hösalt................

0.43

0.41

0.41

0.48

0.48

0.48

0.95

0.48

0.72

5.

A. I. V.-syra..........

0.07

0.07

0.07

0.07

0.07

0.07

0.07

0.07

0.07

6.

Betnings- och besprut- ningsmedel..........

1.10

1.10

1.10

1.10

1.10

1.10

1.07

1.10

1.08

Summa

4.33

3.99

4.31

4.74

4.30

4.34

6.64

4.34

5.55

7.

Kraft- och lyse (ej trak- torer)...............

18.00

18.27

17.81

17.94

18.06

18.21

21.03

18.03

19.75

8.

Hästskär.............

2.00

1.75

1.79

2.46

2.18

2.46

2.96

2.18

2.82

9.

Hästskosöm...........

1.30

1.14

1.16

1.60

1.42

1.60

1.93

1.42

1.83

I 10.

Silfilter...............

1.00

0.97

0.97

1.08

0.97

0.97

1.24

0.97

1.10

11.

Rengörings- o. desinfek- tionsmedel ..........

3.00

3.12

3.12

2.77

3.08

3.47

4.73

3.27

4.10

12.

Torvströ o. -mull......

2.10

1.90

2.02

2.37

2.4 0

2.47

2.95

2.42

2.74

Summa indexberäknade:

kostnader

54.78

54.43

54.15

55.85

55.01

57.61

69.91

55.71

64.45

Ej indexberäknade:

Allm. omkostnader......

Mjölkkontroll...........

Totalsumma

17.00

1.80

73.58

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

121

Tabell 9. Jordbrukets utgifter.

Grundförbättringar.

1935/

37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

lia kv.

1938/

39

1939/

40

Materialkostnader :

Tegelrör 1V*", pris/1,000 st...

34.65

31.00

35.00

37.96

40.00

40.00

40.00

40.oo

40.00

Index ....................

100

89.5

101.0

109.6

115.4

115.4

115.4

115.4

115.4

Arbetslöner:

Tillfälliga dagsverkare i egen

kost; timlön..............

0.48

0.44

0.46

0.55

0.63

0.65

0.7 0

0.65

0.68

Index ....................

100

91.7

95.8

114.6

131.3

135.6

145.8

135.4

141.7

Gruppindex..................

100

90.7

98.1

112.4

124.1

126.5

132.1

126.4

129.9

Värdesumma ................

G.00

5.44

5.89

6.74

7.45

7.59

7.93

7.58

7.79

Kommentarer:

De grundförbättringar, som här kommit ifråga och för vilka årliga kostnader

beräknats, äro täckdikning samt underhåll av större gemensamma

öppna diken. Täckdikningskostnaden är beräknad för en årlig förnyelse

av befintlig täckdikning i sådan omfattning, att denna täckdikning vidmakthålles.

Preliminära uppgifter örn den täckdikade arealens omfattning ha

erhållits genom 1937 års jordbruksräkning. Förnyelsebehovet har beräknats

efter en varaktighet å täckdiken av 60 år för rördiken och 50 år för

trädiken. Arbete, som kan antas bli utfört av jordbrukets ordinarie arbetskraft,

har icke medtagits i kostnadskalkylen. Stendikning, som i huvudsak

torde utföras av sådan arbetskraft, är icke medräknad.

Beräkningen av underhållskostnaderna för gemensamma öppna avloppsdiken

grunda sig på uppgifter från lantbruksstyrelsen om längden av dylika

diken samt på uppgifter örn beräknad underhållskostnad per meter.

De sålunda beräknade årliga totalkostnaderna för basåren bliva

Materialkostnader (rör och virke).......... 2.7 milj. kr.

Arbetskostnader.......................... 3.3 » »

Summa 6.0 milj. kr.

Index för materialkostnader och index för arbetskostnader äro sammanräknade

till gruppindex med vägning i dessa inbördes proportioner.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 10. Jordbrukets utgifter.

Naturalönens sammansättning och värde för statare enligt kollektivavtal.

(Medeltal för södra och mellersta Sverige.)

Kvän-

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1938/39

1939/40

Varuslag

tve- ter 1

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Pris

Värde

kr.

Oskum. mjölk, lit. 1935 o. 1936

1937-40

1,280

1,460

110.9

139.50

11.6

148.50

12.4

181.00

12.9

188.34

13.7

200.02

15.1

220.46

13.4

195.64

14.5

211.70

Råg.................... kg

600, 15.55

93.30

15.92

95.50

18.29

109.70

17.49

104.90

17.27

103.60

20.90

125.40

16.08

99.78

19.38

116.28

Vete.................... >

300

16.69

50.10

17.01

51.00

19.60

58.80

19.24

57.70

17.98

53.90

20.82

62.46

17.70

53.10

19.61

58.83

Fodersäd (blandsäd, på vissa

håll även ärter) ..........

450

12.94

58.20

13.62

61.30

17.13

77.10

15.61

70.25

14.18

63.80

17.87

80.42

13.79

62.06

16.54

74.43

Potatis.................. kg

“1,000

5.78

57.80

6.03

60.30

6.52

65.20

6.16

61.60

6.53

65.30

11.76

117.60

5.84

58.40

9.56

95.60

Summa

—

398.90

—

416.00

—

491.80

—

482.79

—

486.62

—

606.34

—

468.98

—

556.84

Bostad, kvm minst utom gar- derober m. m.............

35

_

170.0G

_

171.00

_

172.00

173.00

_

175.00

_

175.00

_

174.00

_

175.00

Bränsle, kbm kastved, pannved

3 12

5.00

60.00

5.00

6O.00

5.00

60.00

5.00

6O.00

5.50

66.00

7.50

90.00

5.00

60.00

6.88

82.56

Totalsumma

—

—

628.90

—

647.60

—

728.80

—

715.79

—

727.62

—

871.34

—

702.98

—

814.40

Medeltal 1935—37, kronor....

666.77

Index ......................

100

—

94.3

—

97.t

—

108.6

—

107.4

—

109.1

—

130.7

—

105.4

—

122.1

1 Från vissa differenser med avseende på naturalönens sammansättning inom olika landsdelar bortses här.

2 Egentligen c:a 1,500 kg potatis, men skötseln sker delvis genom arbetaren. Även hänsyn till att endast en del användes som matpotatis,

medan resten användes för utfodring, motiverar att här användes reducerad kvantitet vid värdeberäkningen.

3 Egentligen c:a 15 kbm men till stor del risbränsle, varför här använts reducerad kvantitet vid värdeberäkningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 276■

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Tabell 11. Jordbrukets utgifter.

Lantarbetarlöner inom vissa större arbetargrupper.

(Ordinarie lön samt extraförtjänster).

Arbetarkategorier

(löneformer)

1935/37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a

kvart.

1938/39

1939/40

A. Manliga.

1. Tjänare, kördräng

kontant årslön......

596

559

578

650

718

770

811

753

797

natura » ......

473

446

459

514

508

516

618

499

578

Summa

1,069

1,005

1,037

1,164

1,226

1,288

1,429

1,252

1,375

2. Statare, kördräng

kontant årslön......

735

693

710

801

862

884

938

877

920

natura » ......

667

629

648

724

716

728

871

703

814

Summa

1,402

1,822

1,358

1,525

1,578

1,612

1,809

1,580

1,734

3. Statare, kreatursskötare

kontant årslön......

852

799

809

949

1,021

1,048

1,102

1,039

1,084

natura » ......

667

629

648

724

716

728

871

703

814

Summa

1,519

1,428

1,457

1,673

1,737

1,776

1,973

1,742

1,898

4. Dagsverkare

timlön enl. koll.-avtal

0.48

0.44

0.46

0.55

0.63

0.65

0.70

0.65

0.68

B. Kvinnliga.

5. Tjänare (landsjungfrur)

kontant årslön......

411

395

409

429

471

471

504

471

493

natura > ......

418

394

406

454

449

456

546

441

510

Summa

829

789

815

883

920

927

1,050

912

1,003

6. Dagsverkare

timlön enl. koll.-avtal

0.32

0.28

0.30

0.38

0.43

0.43

0.46

0.43

0.45

Anm. De i ovanstående tabell anförda lönerna ligga till grund för de följande indexberäkningarna.

De kontanta årslönerna basera sig på löneuppgifterna i Lönestatistisk årsbok (Socialstyrelsen).

Därvid har för åren 1937 och 1938 använts dess på individualuppgifter grundade statistik. För

åren 1935 och 1936, då statistiken baserade sig på annat material (ortsuppgifter), äro Socialstyrelsens

löneuppgifter ej direkt jämförbara härmed. Som det emellertid för år 1937 finnes

lönestatistik av bägge dessa slag, ha löneuppgifterna för 1935 och 1936 här kunnat omräknas

genom korrelation. För åren 1939 och 1940 finnas inga andra löneuppgifter än kollektivavtalens.

Dessa lia därför omräknats enligt samma metod, så att de för dessa år anförda kontantlönerna

visa samma procentuella stegring från 1938 som stegringen i kollektivavtalens lönesatser

från detta år. Löneuppgifterna för åren 1939 och 1940 äro sålunda preliminära och komma att

ersättas med definitiva sådana, i den mån Socialstyrelsens lönestatistik framskrider.

De för dagsverkare anförda kontantlönerna äro samtliga hämtade från kollektivavtalen.

Naturalönen för statare är grundad på den i tabell 10 anförda beräkningen. Detta tillvägagångssätt

är motiverat dels därav, att uppgifterna i lönestatistisk årsbok om naturalönens värde

äro för låga, dels emedan det eljest icke skulle bli möjligt att i beräkningarna taga hänsyn till

förändringarna i naturalönens värde, förr än Socialstyrelsens statistik bleve tillgänglig. För

tjänare i husbondens kost (manliga och kvinnliga) kan någon direkt beräkning av naturans

(kost och bostad) värde svårligen företagas. Flör har därför som medeltal för åren 1935—37

upptagits medelvärdet under dessa år enligt Socialstyrelsens statistik. Värdet av naturan antages

sedan förändra sig på procentuellt samma sätt som naturalönen till statare, varför naturan

för de enskilda åren beräknats med hjälp av basårens värde och index för naturan till statare.

Den senare utgör sålunda genomgående index för naturalönen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Tabell 12. Jordbrukets utgifter.

Index för lantarbetarlöner.

(Beräknade på löneuppgifterna i tabell 11.)

Arbetarkategorier

(löneformer)

1935/37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a

kvart.

1938/39

1939/40

A. Manliga.

1. Tjänare, kördräng

Kontant årslön ..........

100

93.8

97.0

109.1

120.5

129.2

136.1

126.4

133.7

Natura..................

100

94.3

97.1

108.6

107.4

109.1

130.7

105.4

122.1

Summa

100

94.0

97.0

108.9

114.7

120.3

133.7

117.1

128.6

2. Statare, kördräng

Kontant årslön ..........

100

94.3

96.6

109.o

117.3

120.3

127.6

119.3

125.2

Natura..................

100

94.3

97.1

108.6

107.4

109.1

130.7

105.4

122.1

Summa

100

94.3

96.9

108.9

112.6

115.0

129.1

112.7

123 7

3. Statare, kreatursskötare

Kontant årslön ..........

100

93.8

95.0

111.4

119.8

123.0

129.3

121.9

127.2

Natura..................

100

94.3

97.1

108.6

107.4

109.1

130.7

105.4

122.1

Summa

100

94.0

95.9

110.1

114.4

116.9

130.0

114.7

125.0

4. Dagsverkare

Timlön enl. koll.-avtal____

100

91.7

95.8

114.6

131.3

135.6

145.8

135.4

141.7

B. Kvinnliga.

5. Tjänare (landsjungfrur)

Kontant årslön ..........

100

96.1

99.5

104.4

114.6

114.6

122.6

114.6

120.0

Natura..................

100

94.3

97.1

108.6

107.4

109.1

130.7

105.4

122.1

Summa

100

95.2

98.3

106.5

111.0

111.8

126.7

110.0

121.0

6. Dagsverkare

Timlön enl. koll.-avtal....

100

87.5

93.8

118.3

134.4

134.4

143.7

134.4

140.6

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276

125

Tabell 13. Jordbrukets utgifter.

Arbetslöner, värdesummor i mil], kr. och gruppindex.

Värdesummorna för de olika åren äro beräknade genom multiplikation av basårens vägningstal

med indextalen i tabell 12.

Lantarbetarlöner

1935/37

(väg-

nings-

tal)

1935

1936

1937

1938

1939

1940

l:a

kvart.

1938/39

1

1939/40

A. Kontanta.

1. Manliga tjänare............

98

91.9

95.1

106.9

118.1

126.6

133.4

123.9

131.0

2. Statare, kördräng..........

81

76.4

78.2

88.3

95.0

97.4

103.4

96.6

101.4

3. » kreatursskötare____

96

90.0

91.2

106.9

115.0

118.1

124.1

117.0

122.1

4. Dagsverkare ..............

58

53.2

55.6

66.5

76.2

78.6

84.6

78.5

82.2

5. Kvinnl. tjänare............

43

41.3

42.8

44.9

49.3

49.3

52.7

49.3

51.6

6. Kvinnl. dagsv, tillf.........

10

8.8

9.4

11.8

13.4

13.4

14.4

13.4

14.1

Summa

386

361.6

372.3

425.3

467.0

483.4

512.6

478.7

502.4

Index

100

93.7

96.5

110.2

121.0

125.2

132.8

124.0

130.2

7. Driftsledare, lejd ..........

6

—

—

—

—

—

—

—

—

8. > familjen ......

29

—

—

—

—

—

—

—

—

9. Spec. arb., högre kontant lön.

5

37.5

38.6

44.1

48.4

50.1

53.1

49.6

52.1

Summa

426

399.1

410.9

469.8

515.4

533.5

565.7

528.3

554.5

Index

100

93.7

96.5

110.2

121.0

125.2

132.8

124.0

130.2

B. Natura.

Alla grupper ................

274

258.3

266.1

297.6

294.3

298.9

358.1

288.8

334.6

Index

100

94.3

97.1

108.6

107.4

109.1

130.7

105.4

122.1

Total värdesumma

700

657.4

677.0

767.4

809.7

832.4

923.8

817.1

889.1

Gruppindex

100

93.9

96.7

109.6

115.7

118.9

132.0

116.7

127.0

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Tabell 14. Jordbrukets utgifter.

Räntor.

1. Fördelning av det i jordbruket investerade kapitalet och räntor härför.

Kapi-

tal

Räntor, miljoner kronor, enligt nedan

angivna räntesatser

milj.

kr.

1935/37

1935

1936

1937

1938

1939

1940

lia kv.

1938/39

1939/40

Lånat kapital.

Inteckningslån......

1,865

66.14

68.07

65.83

64.53

61.55

60.05

68.45

60.80

64.34

Övriga lån..........

680

27.54

27.74

27.47

27.41

27.13

27.06

31.48

27.13

29.31

2,545

93.68

95.81

93.30

91.94

88.68

87.11

99.93

87.93

93.65

Eget kapital.

Ej belånat fastighets-

kapital ..........

1,335

62.03

64.08

62.08

59.94

57.54

55.40

55.40

56.47

55.40

Ej belånat driftskapi-

tal ..............

1,335

66.04

68.08

66.08

63.95

61.54

59.41

59.41

60.48

59.41

2,670

128.07

132.16

128.16

123.89

119.08

114.81

114.81

116.95

114.81

Summa

5,215

221.75

227.97

221.46

215.83

207.76

201.92

214.74

204.88

208.46

Härav:

fastighetskapital ..

driftskapital......

3,200

2,015

2. Räntesatser och index.

Räntesatser, procent

Index för räntekostnader

Lån''

Eget kapital

Lån

Eget kapital

Grupp-

index

In- teck- n ings- ån

Öv-

riga

lån

Fastig-

hets-

kapi-

tal

Drifts-

kapi-

tal

In-

teck-

nings-

lån

öv-

riga

lån

Samt-

liga

lån

Fastig-

hets-

kapi-

tal

Drifts-

kapi-

tal

Sum-

ma

eget

kapital

1935-37....

3.55

4.05

4.65

4.95

100

100

100

100

100

100

100

1935........

3.65

4.08

4.80

5.10

102.9

100.7

102.3

103.2

103.0

103.1

102.8

1936........

3.63

4.04

4.65

4.95

99.5

99.8

99.6

100.0

100.0

100.0

99.8

1937........

3.46

4.03

4.49

4.79

97.6

99.5

98.1

96.8

97.0

96.9

97.4

1938........

3.30

3.99

4.31

4.61

93.0

98.5

94.6

92.7

93.1

92.9

93.6

1939 1 ......

3.22

3.98

4.15

4.45

90.7

98.3

92.9

89.2

89.9

89.6

91.0

1940 l:a kv.1

3.67

4.63

4.15

4.45

103.4

114.3

106.6

89.2

89.9

89.6

96.8

1938/39 ''....

3.26

3.99

4.23

4.53

91.9

98.5

93.9

91.0

91.5

91.3

92.4

1939/40 1____

3.45

4.31

4.15

4.45

97.3

106.4

100.0

89.2

89.9

89.6

94.0

1 Räntesatserna för 1939 och 1940 äro preliminärt beräknade med tillämpning i vissa fall

av samma vägningssiffror som för 1938.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

127

Tabell 15. Jordbrukets utgifter, sammandrag.

I. Indextal för olika grupper.

1935/37

1940

medel-

1935

1936

1937

1938

1939

Isa

1938/39

1939/40

tal

kvart.

1. Köpgödsel och jord-

brukskalk........

100

100.2

100.1

99.5

102.8

102.8

121.8

101.5

113.0

100

94.4

100.1

104.6

106.3

113.3

125.0

107.3

121.9

3. Maskiner och redskap

100

95.6

97.3

107.1

113.8

107.9

124.5

110.9

119.0

4. Traktorkostnader....

100

98.8

97.8

104.3

109.4

116.2

150.7

110.0

137.2

5. Diverse kostnader...

100

99.4

98.9

102.0

100.4

105.2

127.6

101.7

117.7

6. Byggnader..........

100

94

100.0

106

112

116

130

114

123.0

7. Grundförbättringar ..

100

90.7

98.1

112.4

124.1

126.5

132.1

126.4

129.9

8. Arbetslöner.........

100

93.9

96.7

109.6

115.7

118.9

132.0

116.7

127.0

9. Räntor.............

100

102.8

99.8

97.4

93.6

91.0

96.8

92.4

94.0

Generalindex

100

96.2

98.0

105.9

109.5

111.5

124.4

109.9

119.3

II. Värdesummor för år enl. index (vägning) milj. kronor.

1935/37

1940

medel-

1935

1936

1937

1938

1939

l:a

1938/39

1939/40

tal

kvart.

1.

Köpgödsel och jord-

brukskalk ........

62.3

62.4

62.3

62.0

64.0

64.0

75.9

63.2

70.4

2.

Köpfodermedel......

104.3

98.5

104.4

109.0

110.9

118.2

130.4

111.9

127.1

3.

Maskiner och redskap

68.0

65.0

66.2

72.8

77.4

73.4

84.7

75.4

80.9

4.

Traktorkostnader____

9.0

8.8

8.8

9.4

9.8

10.5

13.6

9.9

12.3

5.

Diverse kostnader ...

73.6

73.1

72.8

75.1

73.9

77.4

93.9

74.8

86.6

6.

Byggnader..........

75.0

70.5

75.0

79.5

84.0

87.0

97.5

85.5

92.3

7.

Grundförbättringar ..

6.0

5.4

5.9

6.7

7.4

7.6

7.9

7.5

7.8

8.

Arbetslöner.........

700.0

657.4

677.0

767.4

809.7

832.4

923.8

817.1

889.1

9.

Räntor.............

221.8

228.0

221.5

215.8

207.8

201.9

214.7

204.9

208.5

Summa

1,319.9

1,269.2

1,293.8

1,397.7

1,444.9 1,472.3

1,642.4

1,450.3

1,575.0

Siffrorna för l:a kvartalet 1940 samt budgetåret 1939/40 äro i allmänhet

preliminära, likaså arbetslöner för 1939.

Värdesummorna för första kvartalet 1940 äro uttryck för det värde, som

skulle erhållas, örn då rådande priser voro gällande ett helt år. Summorna

ha här inget annat ändamål än att bilda underlag för beräkning av vägda

gruppindextal och giva sålunda icke uttryck för verkliga värden.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Beräkningar rörande inverkan av försäljningens säsongmässiga

fluktuationer på jordbrukets inkomster.

I den av undertecknad utarbetade promemorian med beräkning av index

över jordbrukets inkomster och utgifter anföres, att de vid beräkningarna

framkomna inkomstökningarna för budgetåret 1939—40 liksom särskilt för

första kvartalet 1940 torde vara större än de verkliga inkomstökningarna

till följd av abnorm prisstegring för vissa produkter vid den årstid, då

försäljningarna vore relativt små. Det anfördes, att jämförelsen mellan

inkomst- och utgiftsindex till följd härav bleve i någon mån missvisande

för nämnda perioder. Undersökning har nu företagits för kontroll av i

vad mån missvisning föreligger i de förut beräknade indextalen. För detta

ändamål har beträffande vete, råg, korn, havre, ärter, matpotatis, smör, ost

och ägg gjorts en beräkning av produktförsäljningens normala fördelning

på olika månader av året. Med hjälp av så erhållna månadskvantiteter

(vilka hållits lika under de olika åren) samt försäljningspriserna under

motsvarande månader har beräknats vägda årsmedelpris för de ifrågavarande

produkterna. Härefter har företagits en beräkning av de årsförsäljningsummor,

som vid användande av dessa vägda årsmedelpriser erhållas

dels för basåren 1935—37, dels för budgetåret 1939—40. Härvid lia de

kvantiteter, som på utgiftssidan ingå i naturalönen, bibehållits med oförändrade

värden, enär eventuella missvisningar å denna del av försäljningen

elimineras genom naturalönen. Kvantitetsfördelningen på olika månader

har verkställts beträffande brödsäd med hjälp av brädsädesinventeringama

och statistiken över kvarnarnas inköp, beträffande korn och havre

med hjälp av uppgifter om bryggeriernas och kvarnarnas inköp, beträffande

matpotatis med hjälp av uppgifter om tillförseln till Stockholm samt i övrigt

enligt bedömning beträffande smör och ost med hjälp av Svenska Mejeriernas

Riksförenings statistik över tillverkningen samt beträffande ägg med hjälp

av Svenska Ägghandelsförbundets statistisk över äggleveranserna till föreningarna.

Beräkningarna lia givit till resultat, att produktvärdet i tabell 2 promemorian

den 26 april sänkes för basåren 1935—37 med 4.66 miljoner kronor

och för budgetåret 1939—40 med 6.59 miljoner kronor. Den större sänkningen

för sistnämnda år har till största delen sin motsvarighet i den allmänna

prisstegringen å produkterna. Värdeförändringarna medföra därför

endast obetydlig sänkning av indextalet för 1939—40, nämligen från 126.6

till 126.5.

En liknande beräkning har företagits beträffande första kvartalet 1940.

Med hjälp av de enligt ovan erhållna försäljningskvantitetema för januari,

februari och mars månader samt de under respektive månader rådande försäljningspriserna

har sålunda beräknats försäljningsvärdena dels i medeltal

för första kvartalet av basåren, dels för första kvartalet 1940. Även i detta

fall ha de produktkvantiteter, vilka återfinnas i naturalönen bibehållits med

oförändrade värden. Försäljningen av sockerbetor och fabrikspotatis, som

visserligen är säsongmässig men äger rum till fasta priser, har medtagits

med 1/t av årsförsäljningen. Beräkningarna giva till resultat, att de kvar
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

129

talsvärdesummor, som erhållas ur tabell 2 i promemorian den 26 april,

nämligen för åren 1935—37 ’ — eller 2 74.25 miljoner kronor och för

1 452.5

första kvartalet 1940 . — eller 363.13 miljoner kronor, komma att sän
-

kas med 7.67 respektive 10.46 miljoner kronor. Även i detta fall motsvaras

den större sänkningen det sistnämnda året till största delen av den allmänna

prisstegringen å produkterna. Om restvärdet för första kvartalet

1935—37 (274.25—-7.67 = 266.58 milj. kr) sättes som 100, så ger restsumman

för första kvartalet 1940 (363.13—10.46 = 352.67 milj. kr) ett index

av 132.3. Detta utgör sålunda resultatet, om man jämför med motsvarande

kvartal under basåren, en jämförelse som plägar betraktas såsom mest upplysande.

Den uti promemorian den 26 april anförda indexsiffran 132.4 utvisade

emellertid stegringen i jämförelse med prisläget för basåren i sin helhet,

d. v. s. i jämförelse med ett genomsnittskvartal under dessa år, utan

hänsynstagande till försäljningens säsongmässiga fluktuationer. Verkställes

nu en jämförelse mellan de ur vägda årsmedelpriser erhållna värdesummorna

för ett genomsnittskvartal under åren 1935—37 och de ovan anförda

värdena för första kvartalet 1940, så erhålles för 1935—37 ^-66

eller 273.09 milj. kr och för första kvartalet 1940 352.67 milj. kr. Sättes den

förra summan lika med 100, så blir index för första kvartalet 1940 = 129.1.

Denna sänkning är beroende på, att försäljningskvantiteterna för vissa produkter

under årets första kvartal äro lägre än kvartalsgenomsnittet för året,

varigenom inkomsterna bli mindre än prisstegringen i och för sig utvisar.

Det kan omnämnas, att den sänkning av försäljningsvärdena, som erhålles

för första kvartalet 1940 genom hänsynstagande till försäljningens säsongmässiga

fluktuationer, huvudsakligen får hänföras till smöret, som regelmässigt

uppvisar en betydande produktionsminskning under vintermånaderna

och på grund av sin stora värdesumma inverkar starkast. Även försäljningen

av matpotatis och ägg medför sänkning ehuru i mindre grad.

Däremot ligger försäljningen av vete. råg och havre fullt i nivå med medeltalet

för året. Visserligen uppvisa höstmånaderna betydligt större försäljning,

men detta uppväges av att försäljningen under sommarmånaderna

är obetydlig.

De verkställda beräkningarna giva sålunda vid handen, att generalindextalet

för jordbruksprodukter budgetåret 1939—40 icke nämnvärt påverkas

av en beräkning med hjälp av vägda årsmedelpriser. Vad första kvartalet

1940 beträffar, visar en efter lika grunder gjord jämförelse med första kvartalet

1935—37 en stegring med 32.3 procent. Tages emellertid hänsyn till

försäljningskvantiteterna och jämföres den härigenom erhållna värdesumman

för första kvartalet 1940 med kvartalsmedeltalet under basåren, så stannar

inkomststegringen för första kvartalet 1940 vid 29.1 procent.

Stockholm den 17 maj 1940.

A. H. STENSGÅRD.

Hillring till riksdagens protokoll 19i0. 1 sunil. Nr 276.

9

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

133

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och

månad

Social- styr:s

index för

livsm.p.

i hush.- bu dgeten

(1914 =

100)

Av jordbruksutr. beräknat index för nedan- stående i hushållsbudg. ingående livsmedel

Kommerskollegii index

för (1913 = 100)

Jordbruks- nämndens

produ- centpris- index för

viktigare

jordbruks- produkter

Inhems

Mejeri-

pro-

dukter

(smör,

mjölk,

ost)

ka jordb

Mjöl

och

gryn

(vetem.,

rågsikt,

havregr.)

rukspro

Bröd

(6 sor- ter)

dukter

Kött

och

fläsk

(5 sor- ter)

Samtl.

svenska

jord- bruks- prod.

(23 va- ruslag)

Samtl

mat- varor

(34 va- ruslag)

anima-

liska

livs-

medel

vegeta-

biliska

livs-

medel

foder-

medel

1925—29..

157

100

100

100

100

100

100

145

143

146

100

1930......

140

89

86

94

95

88

88

124

109

99

82.9

1931......

129

86

83

92

79

82

82

109

104

96

74.3

1932......

125

80

79

91

73

■78

79

102

106

100

68.7

1933......

121

80

77

89

69

75

76

99

103

92

66.1

1934......

122

87

75

88

70

78

78

112

103

110

71.8

1935......

128

86

81

87

84

82

83

122

104

121

81.4

1936......

133

88

83

88

92

86

86

125

106

128

85.9

1937......

137

94

88

92

92

89

89

131

115

141

91.9

1938......

143

98

92

94

99

93

92

137

113

135

95.2

1939......

147

103

92

96

105

96

96

145

113

137

100.2

1938

-

januari ...

142

—

—

—

—

—

_

137

115

140

96.4

februari ..

—

—

—

—

—

—

—

134

115

140

95.1

mars.....

—

—

—

—

—

—

—

133

114

138

95.2

april.....

141

—

—

—

—

—

—

134

115

135

97.6

maj......

—

—

—

—

—

_

—

133

115

137

95.4

juni......

—

—

—

—

—

—

—

137

115

137

95.2

juli ......

143

—

—

—

—

—

—

136

115

137

95.3

augusti . ..

—

—

—

—

—

—

—

137

112

136

91.5

september

—

—

—

—

--

—

—

138

lil

134

93.0

oktober...

145

—

—

—

—

—

—

139

110

134

96.5

november

—

—

—

—

—

—

_

142

ilo

127

97.6

december.

—

—

—

—

—

—

—

144

109

128

101.1

1939

januari ...

145

1

143

109

130

100.8

februari ..

—

141

110

129

98.1

mars.....

april.....

146

> 102

90

94

104

95

94-

141

141

110

110

127

126

99.7

100.4

maj......

—

140

112

127

98.2

juni......

—

140

112

128

95.6

juli......

147

144

112

131

96.8

augusti . ..

—

105

92

97

105

97

96

147

lil

131

97.3

september

—

1

148

112

140

100.0

oktober ..

150

f

149

114

154

103.1

november

—

106

95

99

106

99

99 <

150

119

157

104.8

december.

—

l

151

125

159

108.2

1940

januari . ..

153

I

[

152

125

159

107.1

februari ..

—

\ 108

96

106

107

102

102 <

152

126

164

109.7

mars.....

—

J

1

152

126

165

—

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Tab. 2 a. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och

månad

Kons.-

mjölk

Prod.-

mjölk

Kor

kl.

I

Kor

kl.

lil

Tju- rar

kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1925—29........

22

10.9

64

40

68

110

158

22.66

lO.io

15.47

17.14

20.80

1930............

21

8.1

58

36

66

95

125

18.43

7.27

9.93

12.03

14.28

1931............

21

6.8

48

29

50

59

105

19.11

8.55

10.67

8.65

13.34

1932............

20

6.1

38

23

36

61

96

17.40

7.67

10.48

9.92

15.63

1933............

20

6.9

35

2L

35

59

90

17.28

6.03

9.52

9.09

14.41

1934............

21

8.3

46

30

48

56

99

16.97

6.02

11.83

13.01

15.21

1935............

21

8.9

57

38

61

83

114

16.69

8.28

12.15

15.51

17.44

1936............

22

9.6

59

39

62

89

127

17.01

8.53

12.77

15.93

19.08

1937............

23

10.4

56

39

62

91

138

19.60

9.02

15.58

16.33

19.69

1938............

24

10.9

58

41

63

101

136

18.85

8.66

13.62

16.83

19.60

1939............

25

11.6

66

48

70

100

138

17.99

9.03

13.03

18.61

21.23

1938 januari ....

24

11.2

56

37

61

105

156

19.84

9.13

15.31

17.57

19.90

februari ...

24

11.2

55

37

61

97

138

20.49

8.75

15.34

17.35

19.75

mars......

24

10.9

54

38

60

97

109

20.47

8.65

14.99

16.99

19.15

april......

24

10.9

56

40

62

99

100

20.82

8.45

14.74

16.84

18.53

maj.......

24

10.3

55

39

62

98

104

21.19

8.65

15.04

17.21

18.46

juni.......

24

10.0

56

41

63

103

ilo

—

9.40

—

16.83

19.10

juli........

24

10.2

61

45

66

100

125

—

13.51

—

16.20

19.55

augusti ....

24

10.4

61

46

66

97

132

17.58

7.80

—

15.95

19.51

september .

24

10.9

60

44

64

102

155

17.17

7.32

12.48

15.92

19.75

oktober....

24

11.8

59

42

63

101

174

17.03

7.30

12.54

17.00

20.50

november..

24

12.2

59

41

63

106

180

17.00

7.35

11.31

16.66

20.50

december ..

25

12.3

60

41

65

108

155

16.95

7.60

10.85

17.42

20.49

1939 januari .. ..

25

12.3

63

44

67

109

142

17.20

8.41

11.51

18.04

20.49

februari ...

25

12.0

62

45

67

103

118

17.39

8.15

11.57

18.26

20.33

mars......

25

12.0

62

45

67

99

113

17.46

7.98

11.25

18.22

19.96

april......

25

11.4

64

47

69

98

113

17.59

7.85

11.20

18.26

19.85

maj.......

25

10.8

64

47

69

95

lil

17.74

8.33

11.44

18.70

19.99

juni.......

25

10.2

63

46

68

94

114

—

8.40

12.20

18.66

20.00

juli........

25

10.6

66

48

70

98

120

—

14.93

—

18.13

21.18

augusti ....

25

11.3

68

51

72

99

135

16.72

8.77

—

17.88

21.19

september .

25

11.9

72

54

78

101

148

17.12

8.17

13.86

19.32

21.97

oktober....

25

12.2

69

51

74

101

181

18.73

8.60

15.17

20.65

124.00

november .

25

13.0

66

47

71

101

195

19.93

9.03

15.91

—

24.00

december ..

26

13.1

67

45

71

103

163

20.04

9.68

16.17

—

24.00

1940 januari ....

26

13.0

68

47

72

102

150

20.12

11.69

16.26

118.50

24.00

februari ...

26

13.0

69

49

74

102

155

20.42

15.13

17.02

18.50

24.00

Av staten fastställda priser.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 276.

135

Tab. 2 b. Priserna å nedanstående varuslag 1 % av års- resp. månadsmedelprlserna

1925—1929.

År och månad

Kons.-

mjölk

Prod-

mjölk

Kor

kl.

I

Kor

kl.

III

Tju- rar

kl. I

Svin

kl.

I

Ägg

Svenskt

vete

Pota-

tis

Vit

foder-

havre

Majs

Jord-

nöts-

kakor

1925-29 ......

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1930 ..........

96

74

91

90

97

86

79

81

72

64

70

69

1931 ..........

96

62

75

73

74

54

67

84

85

69

51

64

1932 ..........

91

56

59

58

53

56

61

77

76

68

58

75

1933 ..........

91

63

55

53

52

54

57

76

60

62

53

69

1934 ..........

96

76

72

75

71

51

63

75

60

77

76

73

1935 ..........

96

82

89

95

90

76

72

74

82

79

91

84

1936 ..........

100

88

92

98

91

81

80

75

85

83

93

92

1937 ..........

105

95

88

98

91

83

87

87

89

101

95

95

1938 ..........

109

100

91

103

93

92

86

83

86

88

98

94

1939 ..........

114

107

103

120

103

91

87

79

89

84

109

102

1938 januari ..

104

105

88

97

90

100

82

84

94

101

100

92

februari ..

109

97

87

97

90

95

88

86

86

100

97

91

mars ____

109

98

87

97

90

95

89

87

81

96

96

91

april ....

109

106

88

100

91

94

94

88

78

92

96

90

maj......

109

103

85

95

91

88

92

87

85

91

98

91

juni......

109

98

86

100

91

88

97

—

95

—

97

95

juli......

109

100

92

107

93

86

108

—

85

—

94

97

augusti ..

109

95

91

110

93

84

95

81

71

—

93

95

september

109

93

91

107

93

90

96

83

86

85

96

96

oktober ..

109

103

91

108

93

91

88

83

90

89

105

99

november

109

106

94

108

94

98

72

82

92

80

102

99

december

114

114

98

lil

99

101

67

80

92

78

106

99

1939 januari ..

109

115

98

116

99

104

74

73

87

76

102

94

februari ..

114

103

98

118

99

101

75

73

80

75

102

93

mars ....

114

108

100

115

100

97

92

74

74

72

103

94

april ....

114

lil

100

118

102

93

107

74

73

70

104

96

maj......

114

108

99

115

102

86

98

73

82

69

106

98

juni......

114

100

97

112

99

80

100

—

85

74

107

100

juli ......

114

104

100

114

99

85

103

—

94

—

105

105

augusti ..

114

104

102

121

101

85

97

77

80

—

104

103

september

114

102

109

132

113

89

92

83

96

94

117

106

oktober ..

114

106

106

131

109

91

91

92

106

108

127

116

november

114

113

105

124

106

94

78

96

113

113

—

116

december

118

121

110

122

108

96

70

95

117

116

—

116

1940 januari ..

113

122

106

124

106

97

79

85

121

107

105

110

februari ..

118

112

110

129

109

100

99

86

149

110

104

110

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Tab. 3. Manchester no teringar å smör samt skillnaden mellan manchesternoteringarna

& svenskt smör samt danskt, finskt och nyzeeländskt (öre/kg).

År och månad

Manchesternoteringar å

smör

Skillnaden mellan man- chesternoteringarna å

svenskt samt danskt, finskt

och nyzeeländskt smör

Svenskt

Danskt

Finskt

Nyzee-

ländskt

Svenskt-

danskt

Svenskt-

finskt

Svenskt-

nyzee-

ländskt

1929 ......................

314

328

316

- 14

- 2

1930 ......................

254

272

256

- 18

- 2

1931 ......................

221

233

222

206

- 12

- 1

+ 15

1932 ......................

214

224

215

197

- 10

- 1

+ 17

1933 ......................

183

202

191

161

- 19

- 8

+ 22

1934 ......................

162

192

174

145

- 30

-12

+ 17

1935 ......................

201

218

206

181

- 17

- 5

+ 20

1936 ......................

215

232

214

199

- 17

+ 1

+ 16

1937 ......................

233

247

233

218

- 14

—

+ 15

1938 ......................

236

253

236

229

- 17

—

+ 7

1939 ......................

237

251

237

233

- 14

—

+ 4

1938 januari ..............

244

261

244

216

- 17

—

+ 28

februari..............

225

247

225

221

- 22

—

+ 4

mars ................

225

238

225

228

- 13

—

- 3

april ................

234

240

234

240

- 6

—

- 6

maj..................

243

251

243

251

- 8

—

- 8

juni..................

231

242

231

237

- 11

—

- 6

juli ..................

227

242

227

237

- 15

—

- 10

augusti ..............

233

251

233

236

- 18

—

- 3

september ............

239

263

238

235

- 24

+ 1

+ 4

oktober ..............

231

253

231

224

- 22

—

+ 7

november ............

245

268

245

212

- 23

+ 33

december ............

255

279

255

215

- 24

—

+ 40

1939 januari ..............

259

275

259

239

- 16

—

+ 20

februari..............

257

283

257

237

- 26

—

+ 20

mars ................

246

268

243

228

- 22

+ 3

+ 18

april ................

236

251

233

223

- 15

+ 3

+ 13

maj..................

222

241

220

216

- 19

+ 2

+ 6

juni..................

227

241

227

226

- 14

—

+ 1

juli ..................

229

249

229

242

- 20

—

- 13

augusti ..............

220

241

220

231

- 21

—

- 11

september............

229

236

229

231

- 7

—

- 2

oktober ..............

241

241

241

241

—

—

—

november ............

241

241

241

241

—

—

—

december ............

241

241

241

241

—

—

—

1940 januari ..............

239

239

239

239

—

—

_ |

februari..............

239

239

239 1

239

—

—

— 1

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

137

Tab. 4. Tillverkning och försäljning av mejerismör och ost samt försäljning av

mjölk och margarin, i ton.

•

År och månad

Avgifts-

belagd

mjölk

Därav

konsum-

tions-

mjölk

Till-

verkat

mejeri-

smör

Inom

landet

försålt

mejeri-

smör

Till-

verkad

ost

Inom

landet

försåld

ost

Försålt

mar-

garin

1934....................

2,651,801

797,131

62,510

39,431

31,103

30,824

52,831

1935....................

2,692,728

817,357

63,452

43 680

31,669

32,385

55,202

1936....................

2,857,256

848,670

67,168

48,152

37,759

34,498

56,126

1937....................

2,978,743

863,283

73,247

49,099

35.443

36,613

58,810

1938....................

3,165,414

887,595

80,103

51,534

36,524

38,816

58,401

1939....................

3,302,687

907,534

83,735

54,319

43,653

41,406

59,519

1938 januari............

255,332

76,855

6,185

3,884

3,175

3,019

4,399

februari ..........

229,831

66,709

5,562

3,330

2,899

2.808

4,642

mars..............

260,732

81,209

6,108

4,013

3,125

3,036

5,320

april..............

264.970

76,809

6,336

4,140

3,392

2,868

4,921

maj ..............

283,166

74.548

7,084

4,440

3,557

3,115

4,820

juni ..............

307,334

69,519

8,174

4,709

4,175

3,357

4,782

juli................

295,690

72,258

7,889

4,249

3,363

3.754

4.409

augusti............

299,303

75,441

7,845

4,851

3,405

3,874

4,674

september..........

272,306

73,244

7,228

4,653

2,971

4,045

5,234

oktober............

245,041

73,378

6,425

4,470

2.142

3,357

4,807

november..........

221,350

70,973

5,673

4,228

1,834

3,134

5,096

december..........

230,359

76,652

5,594

4,567

2,486

2,449

5,297

1939 januari............

250,816

79,959

5,947

4,302

3,148

2,718

4,491

februari ..........

234,115

74,199

5,447

3,994

2,976

2,995

4,668

mars..............

260,700

78,508

6,182

4,585

3,524

3,367

5,478

april ..............

274,615

78,634

6,514

4,394

3,958

3,401

4,847

maj ..............

304,824

80,627

7,447

4,751

4,428

3,498

4,915

juni ..............

323,793

77,018

8,305

5,062

5,050

3,769

6,338

juli................

310,571

74,350

8,239

4,750

4,221

3,816

3,230

augusti............

316,843

72,834

8,422

4,811

4,348

3,997

4,822

september..........

293,647

68,703

7,976

4,715

4,010

4,322

5,310

oktober............

264,346

76,164

7,053

4,041

2,992

3,928

4,837

november..........

228,503

70,859

6,095

4,355

2,269

3,298

5,509

december..........

239,914

75,679

6,108

4,559

2,729

2,297

5,074

1940 januari............

249,106

72,517

6,427

4,421

3,126

2,414

4,624

februari ..........

235,033

73,482

5,916

4,235

2,667

2,827

4,495

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 5 a. Prisutjämningsbidragen åren 1936—1939, öre/kg.

Prisutjämnings-

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

distrikt

1936

1937

1938

1939

1940

1936

1937

1938

1939

1940

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

Stockholms ......

4.60

1

1

1

1

4.80

1

1

1

1

4.78

1

1

1

4.78

1

1

1

4.61

1

1

1

4.21

1

1

1

Smålands ........

3.78

2.59

1.94

3.09

3.45

3.54

2.76

1.98

2.84

3.29

3.51

2.41

1.76

2.85

3.49

2.92

1.78

2.21

3.24

2.67

1.98

1.58

3.09

2.33

1.64

1.02

V. Sveriges........

3.59

2.59

1.94

3.09

3.45

3.82

2.76

1.98

2.84

3.29

3.82

2.41

1.76

2.85

4.38

2.92

1.78

2.21

4.18

2.67

1.98

1.58

3.75

2.33

1.64

1.02

Skånes...........

Värmlands och Da-

3.52

2.19

1.70

2.72

2.62

3.33

2.35

1.71

2.46

2.82

3.22

1.98

1.49

2.51

3.36

2.53

1.56

2.00

3.16

2.38

1.81

1.47

3.11

2.22

1.60

1.00

lamas..........

6.06

3.62

2.74

3.90

3.45

5.86

3.96

2.57

3.51

3.81

5.70

3.53

2.30

3.47

5.47

3.94

2.25

2.70

5.18

3.62

2.38

1.86

4.70

3.03

2.02

1.20

Mellersta Norrlands

5.77

3.99

5.25

5.34

5.06

6.93

4.00

4.49

5.12

5.12

5.60

3.89

4.28

4.72

5.63

3.98

4.00

4.47

5.14

4.20

4.39

3.89

5.17

4.13

4.24

3.37

Västerbottens* ....

5.77

3.99

4.69

4.77

5.03

6.93

4.00

4.62

4.63

5.10

5.60

3.89

3.87

4.55

5.63

3.98

3.93

4.37

5.14

4.20

4.47

4.16

5.17

4.13

4.44

3.81

Norrbottens ......

6.33

7.25

7.40

7.17

8.87

7.76

7.62

7.34

6.94

10.04

6.52

7.94

6.21

6.75

6.19

7.74

6.02

6.36

5.85

7.71

6.54

6.09

6.91

6.90

6.33

5.39

Hela riket........

4.05

2.67

2.15

3.30

3.52

4.12

2.84

2.16

3.04

3.51

4.01

2.49

1.91

3.04

4.18

3.01

1.94

2.43

3.96

2.80

2.17

1.81

3.72

2.49

1.86

1.24

Prisutjämnings-

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

distrikt

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

1936

1937

1938

1939

Stockholms ......

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Smålands ........

3.75

2.69

2.34

1.30

3.81

2.66

2.6 L

2.04

3.40

3.03

3.07

2.69

3.69

3.37

3.97

2.90

2.57

2.95

4.31

3.76

2.55

3.01

4.08

3.70

V. Sveriges........

3.75

2.69

2.34

1.30

3.81

2.66

2.61

2.04

3.40

3.03

3.07

2.69

3.69

3.37

3.97

2.90

2.57

2.96

4.31

3.76

2.55

3.01

4.08

3.70

Skånes...........

Värmlands och Da-

3.41

2.40

2.24

1.26

3.55

2.52

2.48

2.00

3.08

2.80

2.93

2.61

3.19

3.00

3.54

2.65

2.16

2.52

3.74

3.29

2.16

2.61

3.68

3.69

lämås..........

5.46

3.72

2.92

1.61

5.36

3.50

3.19

2.33

4.41

3.95

3.74

2.94

5.20

4.48

4.84

3.29

3.86

4.10

5.46

4.30

3.71

4.07

5.22

5.09

Mellersta Norrlands

5.71

4.64

5.13

4.07

6.02

6.26

5.57

4.52

5.39

5.59

5.50

3.91

5.74

5.96

6.36

5.77

4.92

5.68

6.88

6.06

4.17

5.86

6.35

5.74

Västerbottens1 2____

5.71

5.24

5.04

4.41

6.02

5.72

5.15

4.80

5.39

5.68

5.34

4.48

5.74

5.67

5.97

5.77

4.92

4.89

5.83

5.89

4.17

5.02

5.35

5.51

Norrbottens ......

8.53

8.96

7.44

6.21

10.05

11.45

8.15

7.33

9.85

11.30

8.26

6.72

12.65

14.08

10.25

9.45

9.16

8.90

9.11

8.83

7.82

8.08

8.13

8.76

Hela riket........

3.90

2.76

2.56

1.55

3.98

2.86

2.83

2.27

3.54

3.21

3.31

2.88

3.78

3.51

4.15

3.16

2.67

3.08

4.48

3.99

2.64

3.18

4.31

4.08

1 För Mälarlänen och Örebro län utgå prisutjämningsbidrag med 15 % samt för Östergötlands, norra Kalmar och Gotland med högst 5 % högre

belopp än för Småland och Västra Sveriges distrikt.

2 Före 1 juli 1937 ingick Västerbotten i Mellersta Norrlands prisutjämningsdistrikt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 276

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Tab. 5 b. Nettoprisutjämningsbidrag''

139

År och månad

Mälar-

länen

och

Örebro

län* 2

Öster-

götland,

norra

Kalmar

och

Gotland

Små-

land

och

Ble-

kinge

Västra

Sve-

rige

Skåne

Värm-

land

och

Dalar-

na

Mell.

Norr-

land

Väster-

bot-

tens

län

Norr-

bot-

tens

län

Hela

riket

1936 januari......

2.60

1.78

1.59

1.52

4.06

3.77

4.33

2.05

februari ....

2.80

1.54

1.82

1.33

3.86

4.93

5.76

2.12

mars........

2.78

1.61

1.82

1.22

3.70

3.60

4.52

2.01

april........

2.78

1.49

2.38

1.36

3.47

3.63

4.19

2.18

maj ........

2.61

1-24

2.18

1.16

3.18

3.14

3.85

1.96

juni ........

2.21

1.09

1.75

1.11

2.70

3.17

4.91

1.72

juli..........

2.31

1.94

1.75

1.75

1.41

3.46

3.71

6.53

1.90

augusti......

2.38

2.00

1.81

1.81

1.55

3.36

4.02

8.05

1.98

september....

1.91

1.57

1.40

1.40

1.08

2.41

3.39

7.85

1.54

oktober......

2.24

1.87

1.69

1.69

1.19

3.20

3.74

10.65

1.78

november....

1.46

1.20

1.07

1.07

0.66

2.36

3.42

7.66

1.17

december ....

1.43

1.18

1.05

1.05

0.66

2.21

2.67

6.32

1.14

1937 januari......

1.48

1.22

1.09

1.09

0.69

2.12

2.49

5.75

1.17

februari ....

1.67

1.40

1.26

1.26

0.85

2.45

2.50

6.12

1.34

mars........

1.27

1.03

0.91

0.91

0.48

2.03

2.39

6.44

0.99

april........

1.36

1.07

0.92

0.92

0.53

1.94

1.98

5.74

1.01

maj ........

1.07

0.80

0.67

0.67

0.38

1.62

2.20

5.71

0.80

juni ........

0.68

0.45

0.33

0.33

0.22

1.03

2.13

4.90

0.49

juli..........

0.98

0.72

0.59

0.59

0.40

1.72

2.64

3.24

6.96

0.76

augusti......

1.06

0.79

0.66

0.66

0.52

1.50

4.26

3.72

9.45

0.86

september....

1.48

1.18

1.03

1.03

0.80

1.95

3.59

3.68

9.30

1.21

oktober......

1.88

1.54

1.37

1.37

1.00

2.48

3.96

3.67

12.08

1.51

november....

1.89

1.60

1.45

1.45

1.02

2.60

4.18

3.39

7.40

1.58

december ....

1.96

1.66

1.51

1.61

1.11

2.57

4.36

3.52

6.58

1.68

1938 januari......

1.23

1.04

0.94

0.94

0.70

1.74

4.25

3.69

6.40

1.15

februari ....

1.28

1.08

0.98

0.98

0.71

1.57

3.49

3.62

6.34

1.16

mars........

1.02

0.85

0.76

0.76

0.49

1.30

3.28

2.87

5.21

0.91

april........

1.04

0.87

0.78

0.78

0.66

1.25

3.00

2.93

5.02

0.94

maj ........

0.78

0.58

0.48

0.48

0.31

0.88

2.89

2.97

5.04

0.67

juni ........

0.39

0.22

0.14

0.14

0.10

0.52

2.74

2.94

4.83

0.35

juli..........

0.69

0.46

0.34

0.34

0.24

0.92

3.13

3.04

5.44

0.56

augusti......

1.00

0.74

0.61

0.61

0.48

1.19

3.57

3.15

6.15

0.83

september.. . .

1.53

1.22

1.07

1.07

0.93

1.74

3.50

3.34

6.26

1.31

oktober......

2.57

2.17

1.97

1.97

1.54

2.84

4.36

3.97

8.25

2.16

november....

2.96

2.53

2.31

2.31

1.74

3.46

4.88

3.83

7.11

2.48

december ....

2.69

2.28

2.08

2.08

1.68

3.22

4.35

3.35

6.13

2.31

1939 januari......

2.56

2.24

2.09

2.09

1.72

2.90

4.34

3.77

6.16

2.30

februari ....

2.26

1.98

1.84

1.84

1.46

2.51

4.12

3.63

5.94

2.04

mars........

2.27

1.99

1.85

1.85

1.51

2.47

3.72

3.55

5.75

2.04

april........

1.54

1.32

1.21

1.21

1.00

1.70

3.47

3.37

5.36

1.43

maj ........

0.81

0.65

0.68

0.58

0.47

0.86

2.89

3.16

5.09

0.81

juni ........

0.17

0.07

0.02

0.02

—

0.20

2.37

2.81

4.39

0.24

juli..........

-0.51

-0.64

— 0.70

-0.70

-0.74

-0.49

2.07

2.41

4.21

-0.45

augusti......

0.34

0.14

0.04

0.04

—

0.33

2.52

2.80

5.33

0.27

september.. ..

1.09

0.82

0.69

0.69

0.61

0.94

1.91

2.48

4.72

0.88

oktober......

1.33

1.04

0.90

0.90

0.65

1.29

3.77

3.77

7.45

1.16

november....

2.32

1.94

1.76

1.76

1.29

2.30

4.06

3.89

6.83

1.99

december ....

2.25

1.88

1.70

1.70

1.69

3.09

3.74

3.51

6.76

2.08

1940 januari......

2.46

2.12

1.95

1.95

1.12

1.95

3.56

3.63

7.37

2.02

februari ....

2.28

1.95

1.79

1.79

1.32

2.31

3.62

3.60

8.54

2.01

1 Mjölkavgiften har varit 2 öre januari—oktober 193(5, 1.5 öre november 1936—mars 1937.

2 öre april—oktober 1937, 1.6 öre november—december 1937, 1 öre januari—april 1938, 1.6 öre

maj -juni 1938, 2 öre juli—december 1938, 1 öre januari—juni 1939, 2 öre juli—december 1939

samt 1.5 öre fr. o. m. januari 1940.

2 Fr. o. m. juli 1936 t. o. m. juni 1937 tillhörde Örebro län gruppen Östergötland, norra

Kalmar och Gotland.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Tab. 6. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

Import

av mjölk och grädde

Import

Import av ost

Margarin

År och månad

konden-

serad

mjölk

torr-

andra slag

turligt

smör

dessert-

annan

Import

export

mjölk

mjölk

grädde

ost

ost

1929 ..................

224

36

ii

182

459

2,381

133

1930 ..................

207

177

36

27

8

183

485

1,895

118

1931 ..................

165

172

21

16

18

216

551

1,407

163

1932 ..................

65

253

59

1

15

141

333

1,037

295

1933 ..................

26

175

191

0.4

33

158

303

934

241

1934 ..................

4

24

12

1

2

195

370

648

121

1935 ..................

6

59

16

4

608

216

917

11

181

1936 ..................

15

173

13

4

188

248

1,352

1

173

1937 ..................

26

219

19

4

0.4

311

778

2

146

1938 ..................

8

392

20

4

1

338

886

2

189

1939 ..................

5

659

25

4

4

422

1,381

55

110

1938 januari ..........

2.2

21

0.3

0.2

16

51

0.2

12

februari..........

0.2

16

0.3

0.2

27

43

0.3

24

mars ............

1.2

10

3.7

0.8

0.1

30

54

0.3

19

april ............

1.8

10

4.6

0.5

23

68

0.3

17

maj..............

32

3.2

1.1

27

48

0.2

10

juni..............

0.4

► '' ''

10

1.6

0.4

14

47

0.1

14

juli ..............

9

2.4

0.4

17

38

0.1

14

augusti ..........

1.0

33

2.7

0.6

21

50

17

september........

1.0

17

0.7

0.3

0.2

35

82

0.1

19

oktober ..........

118

0.3

0.2

37

84

0.1

16

november ........

1.1

68

0.2

0.2

0.1

44

174

0.1

17

december ........

0.2

49

0.3

0.1

44

145

0.4

12

1939 januari ..........

56

0.2

0.2

0.2

24

56

0.3

15

februari..........

1.0

67

0.3

0.2

28

146

1.9

13

mars ............

49

4.9

0.7

0.2

36

208

5.6

25

april ............

55

5.9

0.7

0.2

36

139

9.4

10

maj..............

1.0

53

4.2

0.8

0.3

41

86

6.1

8

juni..............

0.8

49

3.1

0.6

0.2

32

87

8.2

17

juli ..............

49

2.5

0.5

0.3

29

45

10.2

5

augusti ..........

1.0

54

3.7

0.5

0.3

26

90

7.7

9

september........

48

0.4

0.1

0.3

37

126

3.2

8

oktober ..........

79

0.3

47

92

1.1

november ........

1.0

58

0.2

0.5

49

151

december ........

1.1

42

0.4

39

156

0.8

1

1940 januari ..........

59

0.9

15

21

februari ..........

9

.

1.4

15

37

_

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

141

Tab. 7. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, 1 ton.

År och månad

Fårkött

Hästkött

Nötkött

Fläsk

Totalt

därav

färskt

därav

andra

1929....................

432

753

177

2,578

164

2,414

1930....................

687

1,058

350

2,263

83

2,180

1931....................

833

932

410

1,386

124

1,262

1932....................

603

353

349

995

180

815

1933....................

650

163

234

1,611

115

1,496

1934....................

656

215

434

1,523

250

1,273

1935....................

934

505

1,356

3,724

2,026

1,698

1936....................

673

964

1,553

3,098

1,219

1,879

1937....................

606

841

1,272

1,717

68

1,649

1938....................

602

791

1,158

2,198

258

1,940

1939....................

602

960

1,427

2,833

729

2,104

1938 januari............

52

29

96

313

9

304

februari ...........

45

13

120

107

8

99

mars..............

125

lil

110

163

5

158

april..............

93

124

145

128

5

123

maj...............

53

53

93

73

5

68

juni...............

45

132

74

125

3

122

juli................

25

81

145

85

3

82

augusti............

35

100

120

94

5

89

september..........

31

54

86

224

28

196

oktober ...........

28

49

44

220

57

163

november .........

38

28

40

315

53

262

december..........

31

17

82

343

80

263

1939 januari............

56

74

132

433

88

345

februari...........

60

18 -

144

165

52

113

mars..............

131

64

94

205

24

181

april..............

76

56

108

206

27

179

maj...............

42

97

80

166

7

159

juni...............

42

105

59

136

5

131

juli................

31

104

119

59

29

30

augusti............

30

140

153

163

52

lil

september.........

47

67

300

513

253

260

oktober............

31

77

63

353

176

177

november .........

34

75

83

240

8

232

december...........

22

79

93

193

9

184

1910 januari............

57

80

7

316

4

312

februari ...........

10

60

279

—

279

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Tab. 8. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad

Besiktigade hela kroppar

Betäckta

suggor

Tjänstbara

galtar

Stor-

boskap

K a

1 V

Svin

större

mindre

1929 ......................

237,250

340,171

250,512

956,299

1930 ......................

236,284

384,308

232,192

1,194,106

1931 ......................

221,252

390,634

223,262

1,395,581

1932 ......................

231,413

408,698

226,720

1,323,415

1933 ......................

242,588

416,089

236,485

1,313,452

1934 ......................

250,617

402,872

250,639

1,389,728

255,886

4,681

1935 ......................

269,039

410,743

285,198

1,240,433

264,271

4,240

1936 ......................

296,268

436,710

351,466

1,287,718

284,044

4,156

1937 ......................

341,551

462,861

410,146

1,441,639

258,967

3,931

1938 ......................

371,014

500,764

435,640

1,434,096

272,789

3,778

1939 ......................

393,185

516,095

465,735

1,576,152

282,702

3,747

1938 januari ..............

28,248

31,428

35,274

104,467

22,374

3,812

februari..............

27,405

31,432

30,945

112,647

19,806

3,768

mars ................

32,004

39,864

42,812

123,003

23,287

3,741

april ................

29,503

38,137

44,555

118,903

25,818

3,829

maj..................

31,255

45,835

43,255

109,628

27,548

3,801

juni..................

27,588

50,093

34,529

112,610

22,903

3,782

juli ..................

26,883

47,892

34,515

116,281

21,130

3,811

augusti ..............

31,695

47,401

33,518

120,093

18,544

3,763

september ............

34,930

48,578

26,980

120,864

19,392

3,795

oktober ..............

34,372

41,890

32,672

124,231

23,228

3,805

november ............

36,815

38,100

38,242

133,581

25,597

3,700

december ............

30,316

40,114

38,343

137,788

23,162

3,729

1939 januari ..............

30,545

33,038

38,645

122,881

24,863

3,734

februari..............

28,770

33,922

33,638

113,205

23,638

3,667

mars ................

33,445

42,704

44,385

138,745

26,084

3,663

april ................

29,480

40,700

49,468

129,800

28,814

3,763

maj..................

33,329

50,027

45,797

133,921

28,849

3,834

juni..................

30,761

53,540

39,381

130,643

22,938

3,793

juli ..................

29,186

49,306

36,528

133,373

22,108

3,772

augusti ..............

32,878

47,940

34,785

137,650

20,629

3,738

september............

35,991

43,822

26,367

112,180

20,415

3,801

oktober ..............

38,163

45,229

33,991

130,566

21,496

3,774

november ............

37,392

38,838

41,475

137,895

21,713

3,706

december ............

33,245

37,029

41,275

155,293

21,155

3,721

1940 januari ..............

35,282

33,038

45,096

127,669

18,902

. 3,655

februari..............

33,921

34,245

39,695

145,831

16,134

3,561

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 9. Priser på spannmål, fodersäd och kraftfoder, kr/100 kg.

Ar och månad

Vete

R

å g

Jordnötskakor

Sojamjöl

M a

j s

Vetekli

Havre

Svenskt

vete

Manito- ba cif

svensk

hamn1

La Plata

cif

svensk

hamn1

Svensk

råg

Polsk2

råg cif

svensk

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

Cif

svensk

hamn1

I

Sverige

I

Sverige

1

1925—29 ..............

22.66

29.10

25.15

20.42

19.83

20.80

20.26

17.14

15.14

14.41

15.47

1

2

1934 ..................

16.97

17.45

13.28

15.69

9.49

15.21

11.49

14.71

11.30

13.01

9.20

11.76

11.83

2

3

1935 ..................

16.69

18.59

15.07

15.59

—

17.44

11.99

16.90

11.63

15.51

8.05

12.85

12.15

3

4

1936 ..................

17.01

20.19

19.72

15.92

13.56

19.08

14.24

18.33

13.34

15.93

9.08

13.70

12.77

4

5

1937 ..................

19.60

26.97

23.89

18.29

19.30

19.69

15.00

19.24

14.82

16.33

12.40

14.38

15.58

5

6

1938 ..................

18.85

21.81

18.29

17.27

—

19.60

13.78

19.54

14.19

16.83

12.39

13.90

13.62

6

4

1939 ..................

17.99

*15.83

13.13

17.29

11.90

21.23

312.71

21.58

813.92

18.61

310.76

13.39

13.03

7

8

1938 januari ..........

19.84

30.71

22.64

18.38

_

19.90

14.75

19.25

14.56

17.57

15.73

14.08

15.31

8

9

februari..........

20.49

30.43

22.36

18.51

—

19.75

13.60

19.22

14.43

17.35

12.79

14.34

15.34

9

10

mars ............

20.47

29.50

21.43

18.21

—

19.15

13.23

18.97

13.95

16.99

12.64

14.39

14.99

10

11

april ............

20.82

26.27

20.92

18.16

—

18.53

13.23

18.50

13.53

16.84

12.99

14.32

14.74

11

12

maj..............

21.19

23.60

19.97

18.60

—

18.46

14.28

18.51

14.42

17.21

13.13

14.52

15.04

12

13

juni..............

—

19.81

18.56

—

—

19.10

13.85

19.02

14.40

16.83

12.31

14.29

—

13

14

juli ..............

—

18.91

18.10

—

—

19.55

14.54

19.58

14.30

16.20

12.75

14.15

—

14

15

augusti ..........

17.58

17.37

16.55

16.41

—

19.51

14.40

19.62

14.30

15.95

11.59

13.67

—

15

16

september ........

17.17

16.33

15.51

16.20

—

19.75

—

19.94

14.26

15.92

11.11

13.67

12.48

16

17

oktober ..........

17.03

16.20

15.05

16.13

—

20.50

13.56

20.73

13.74

17.00

10.85

13.96

12.54

17

18

november ........

17.00

16.21

14.49

16.08

—

20.50

13.07

20.63

13.85

16.66

10.56

12.64

11.31

18

19

december ........

16.95

16.39

13.89

16.02

—

20.49

13.08

20.56

14.50

17.42

12.24

12.75

10.85

19

20

1939 januari ..........

17.20

16.32

13.61

16.25

12.85

20.49

13.07

20.58

13.90

18.04

12.30

12.79

11.51

20

21

februari..........

17.39

16.29

13.59

16.40

11.54

20.33

12.33

20.53

13.60

18.26

11.27

12.79

11.57

21

22

mars ............

17.46

16.09

13.16

16.44

11.44

19.96

12.26

20.32

13.02

18.22

10.65

12.51

11.25

22

23

april ............

17.59

15.93

13.12

16.59

12.33

19.85

12.60

20.39

13.80

18.26

10.74

12.26

11.20

23

24

maj..............

17.74

16.65

13.62

16.74

—

19.99

12.78

20.55

13.91

18.70

10.61

12.29

11.44

24

25

juni..............

—

15.98

13.19

—

11.75

20.00

12.94

20.77

14.38

18.66

10.58

12.26

12.20

25

26

juli ..............

—

14.96

12.58

—

—

21.18

12.89

22.00

14.19

18.13

9.99

12.54

—

26

27

augusti ..........

16.72

14.71

12.17

15.81

11.46

21.19

12.84

22.04

13.93

17.88

9.90

12.74

—

27

28

september ........

17.12

—

—

16.48

—

21.97

—

22.75

—

19.32

—

13.70

13.86

28

29

oktober ..........

18.73

—

—

18.23

—

‘24.00

—

‘23.00

—

20.65

—

14.85

15.17

29

30

november ........

19.93

—

—

19.87

—

24.00

—

23.00

—

—

—

15.76

15.91

30

31

december ........

20.04

—

—

20.09

—

24.00

—

23.00

—

—

—

16.13

16.17

31

32

1940 januari ..........

20.12

—

—

20.27

—

24.00

—

23.00

—

‘18.50

—

16.16

16.26

32

33

februari..........

20.42

—

—

20.49

—

24.00

—

23.00

—

18.50

—

16.54

17.02

33

1 Cif svensk hamn, inklusive tull, för majs tillkommer dessutom införselavgift, för jordnötskakor och sojamjöl särskild skatt. — 2 Polsk w

råg har under dessa år endast noterats tillfälligtvis. — 3 Medelpris fram till krigsutbrottet. — 4 Av staten fastställda priser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Tab. 10. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. m., i ton.

År och månad

Inhemsk

försäljning

av sv. olje- kaksfoder

Import av

oljekakor

och olje- kaksmjöl

Summa

inhemsk

försälj- ning och

import

Import av

annat krea- tursfoder

(stat. nr 366

—68 och

371-72)

Import

av majs

Import

av kli

1929..................

_

76,668

40,257

1930..................

179,034

—

9,075

134,634

40,782

1931..................

234,263

—

8,825

353,055

80,906

1932..................

148,607

—

5,331

243,949

33,026

1933..................

150,859

—

8,185

265,350

62,278

1934..................

52,780

190,128

242,908

8,234

107,186

38,158

1935..................

59,919

200,419

260,338

4,802

43,009

8,775

1936..................

65,111

158,630

223,741

5,444

76,043

10,199

1937..................

76,367

223,060

299,427

8,508

185,239

48,607

1938..................

75,991

251,559

327,550

7.495

172,088

49,115

1939..................

75,524

167,197

242,721

6,334

42,462

13,097

1938 januari..........

5,637

20,443

26,080

831

13,878

1,488

februari .........

6,672

23,681

30,353

602

22,449

1,633

mars............

10,018

33,484

43,502

510

16,579

3,657

april............

6,430

28,651

35,081

345

13,160

4,091

maj.............

6,462

18,341

24,803

410

10,011

3,637

juni.............

15,070

23,763

38,833

268

17,049

2,624

juli .............

2,039

14,058

16,097

575

38,593

4,491 |

augusti..........

3,743

27,235

30,978

1,000

17,266

7,502 i

september.......

8,064

15,455

23,519

1,171

11,612

8,887

oktober..........

4,705

16,292

20,997

833

5,738

4,147

november........

3,676

12,287

15,963

560

3,662

4,561

december........

3,475

17,805

21,280

531

2,667

2,324

1939 januari..........

5,808

21,011

26,819

461

3,462

2,607

februari!.........

5,945

18,359

24,304

293

3,169

1,480

mars............

6,428

14,209

20,637

224

2,575

1,746

april............

6,908

18,003

24,911

370

1,440

1,215

maj.............

6,442

16,341

22,783

501

1,064

979

juni.............

5,443

12,502

17,945

453

4,080

822

juli .............

2,806

9,180

11,986

192

9,883

531

augusti..........

3,366

15,454

18,820

520

6,676

451

september.......

4,341

8,305

12,646

406

5,175

360

oktober..........

5,344

11,293

16,637

682

869

280

november........

7,890

12,712

20,602

948

2,659

1,011

december........

14,803

9,830

24,633

1,284

1,410

1,615

1940 januari..........

7,455

28,151

35,606

356

17,513

1,073

februari.........

8,446

5,255-

13,701

479

1 6,027

1 2,354

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

145

Tab. 11. Sammanställning av under senare &r uppnådd förräntning av lantbrukskapitalet

vid olika storleksgrupper av bokföringskontrollerade Jordbruk.

Svs-området = Södra Sveriges vete- och sockerbetsområde.

MS-området = Mellersta Sverige.

SN -området = Södra och mellersta Norrland.

ÖN-området = övre Norrland.

Vid storleksgrupperingen har följande indelning använts:

Grupp I

> II

> III

> IV

• V

Jordbruksjord, hektar

.....upp till 10.0

..... 10.1— 25.0

..... 25.1— 50.0

..... 50.1—100.0

..... över 100.0

De i tabellen upptagna medeltalen äro vägda medeltal för resp. storleksgrupper, d. v. s.

medeltalen avse förräntningsresultaten för hela den kontrollerade arealen jordbruksjord inom

gruppen ifråga. Motsvarande medeltal per brukningsdel räknat (ovägda medeltal) kunna i

någon mån avvika från de vägda medeltalen.

Det är att märka, att antalet kontrollerade jordbruk är särskilt lågt i grupp I i Svs- och i

grupp IV i MS-området.

S t o r 1 e

k s g r u

p p e r

Sus-området:

I

II

III

IV

V

1929—1930 ..................

—

—

2.7

4.9

3.7

1930-1931 ..................

—

—

3.2

3.7

2.0

1931—1932 ..................

—

2.0

2.8

1.5

0.6

1932—1333 ..................

—

4.4

4.8

4.8

3.5

1933—1934 ..................

—

5.0

5.8

5.9

4.7

1934—1935 ..................

.............. 5.0

6.7

5.6

6.3

6.2

1935—1936 ..................

.............. 2.3

6.2

6.4

5.9

6.1

1936—1937 ..................

.............. 4.3

6.0

5.7

5.4

5.5

1937—1938 ..................

6.2

6.9

7.0

6.7

1938—1939 ..................

.............. 5.0

7.2

7.0

6.7

6.4

1924—1929 ..................

_

_

_

_

2.6

1931—1934 ..................

—

3.8

4.6

4.1

2.9

1934-1937 ..................

.............. 3.9

6.3

5.9

5.9

5.9

MS-området:

1929—1930 ..................

.............. 4.2

3.6

2.4

1.0

0-3

1930—1931 ..................

.............. 2.5

2.0

2.4

1.0

—0.1

1931—1932 ..................

..............-0.1

-0.9

1.6

-l.l

-1.4

1932—1933 ..................

1.1

2.1

1.7

1.3

1933—1934 ..................

.............. 1.1

2.0

3.6

1.7

1.7

1934—1935 ..................

.............. 2.2

5.1

6.3

5.0

5.4

1935—1936 ..................

.............. 2.6

4.2

4.6

3.1

3.2

1936—1937 ..................

.............. 2.8

4.2

5.2

2.1

3.1

1937—1938 ..................

.............. 3.2

4.5

5.4

3.5

4.3

1938—1939 ..................

.............. 2.4

4.4

5.2

4.6

3.8

1924—1929 ..................

.............. 3.7

3.5

_

2.8

1.5

1931—1934 ..................

.............. 0.4

0.7

2.4

0.8

0.5

1934—1937 ..................

.............. 2.5

4.5

5.4

3.4

3.9

SN-omrddel:

ÖN-området:

I

II

I

II

1929—1930 ..................

.............. 2.8

2.5

2.6

1.8

1930-1931 ..................

.............. 1.1

3.6

0.7

1.3

1931—1932 ..................

..............-0.2

1.8

-0.6

1.2

1932-1933 ..................

.............. 0.3

0.0

-1.6

0.1

1933—1934 ..................

..............-2.5

0.6

— 1.4

—0.2

1934—1935 ..................

.............. 0.9

3.9

0.6

1.3

1935—1936 ..................

.............. 2.9

4.0

1.0

2.5

1936—1937 ..................

.............. 1.6

2.9

2.2

3.6

1937—1938 ..................

.............. 1.3

3.7

1.7

2.8

1924—1929 ..................

_

_

1.5

2.0

1931—1934 ..................

..............-0.8

1.2

-1.2

0.4

1934—1937 ..................

.............. 1.8

3.6

1.2

2.5

Bihang till riksdagens protokoll tobo. 1 sami. Nr 27G.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. JoU 1940:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten