Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter, m. m

1940-05-24 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:277, Med förslag till lag angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

1

Nr 277.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

utövande under vissa utomordentliga förhållanden

av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret tillkommande befogenheter, m. m.;

given Stockholms slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till lag angående utövande under vissa

utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i

riksgäldskontoret tillkommande befogenheter,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0.

1 sami.

Nr 277.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

Förslag

till

Lag

angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande

befogenheter.

Härigenom förordnas som följer:

Har riket eller del därav besatts av fientlig makt, må fullmäktige i riksbanken

tillkommande befogenheter utövas allenast vid sammanträde inom

av fienden obesatt område inom eller utom riket å ort, där fullmäktige kunna

med av Konungen utsett ombud överlägga. Vid sådant sammanträde skola

minst tre fullmäktige vara tillstädes. Kan icke nyssnämnda antal fullmäktige

komma tillstädes, förordnar Konungen erforderligt antal personer ali,

intill dess nämnda hinder upphör, med fullmäktigs rätt och ansvar träda i.

fullmäktigs ställe.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande fullmäktige

i riksgäldskontoret och utövandet av dem tillkommande befogenheter.

Denna lag träder omedelbart i kraft och gäller till och med den 30 juni

1941.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

24 maj 1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Inom finansdepartementet har till övervägande upptagits frågan om erforderliga

beredskapsåtgärder till byggande av den centrala finansförvaltningen

i händelse av landets indragande i krig. I en inom departementet upprättad

promemoria i ämnet har beträffande behovet av dylika åtgärder anförts

följande:

Den centrala finansförvaltningen utövas till väsentliga delar av riksbanken

och riksgäldskontoret. Decentraliseringen ifråga innebär vid krigsfall en

fara, örn den kan medföra, att rättsgiltiga beslut avseende riksbankens och

riksgäldskontorets förvaltningsområden icke kunna erhållas, trots att Kungl.

Maj:t alltjämt kan utöva sina konstitutionella befogenheter. En risk i denna

riktning föreligger obestridligen till följd av det sätt på vilket förvaltningen

av riksdagens verk är organiserad. Fullmäktigeinstitutionerna kunna tänkas

bli funktionsodugliga och vara omöjliga att i rättsliga former rekonstituera

redan på ett tidigt stadium av ett krig, medan däremot en konstitutionell regering

även i extrema nödlägen kan vidmakthållas. Funktionsoduglighet

måste anses föreligga icke endast örn fullmäktige ej kunna sammanträda i

erforderligt antal utan även örn detta ej är möjligt inom obesatt område.

Beträffande de olika utvägar, som kunna tänkas stå till buds för att i

här avsedda fall trygga utövandet av de båda fullmäktigeinstitutionernas

befogenheter, yttras i promemorian i huvudsak följande:

Formellt torde hinder ej möta mot att fullmäktigeinstitutionerna fatta beslut

örn viss delegation av sina befogenheter för krigsfall. En sådan delegation

kan dock befaras ge ett alltför svagt underlag för delegationsorganets

verksamhet och bör vidare knappast ske utan riksdagens medverkan, eftersom

den skulle innebära, att fullmäktige — låt vara med bibehållet individuellt

ansvar — kunde sätta andra i sitt ställe och på så sätt kringgå riksdagens

val. Dessa svagheter framträda särskilt, örn fullmäktige icke behålla

sin förvaltning till inträdet av ett nödläge utan redan inför ett avlägset

hot i beredskapssyfte fatta beslut om delegation; den senare vägen

är emellertid den de sannolikt tvingas att gå. En ytterligare olägenhet, som

nära sammanhänger med de föregående, är att en fri delegation från fullmäktiges

sida, som senare under tryck återkallas, kan skapa väsentlig oklar
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

het utåt, som skulle undvikas om delegationsformen vöre entydigt reglerad

av riksdagen.

Om av angivna skäl riksdagens medverkan anses böra krävas för en

lösning av beredskapsfrågan genom delegation, synes riksdagens beslut lämpligen

böra gå ut på att fullmäktiges befogenheter vid krigsfall skola — oberoende

av ett fullmäktiges särskilda beslut — vara från fullmäktige oåterkalleligt

delegerade till vissa personer inom eller utom deras krets. En ändamålsenlig

fixering av delegationsformerna synes vara, att förvaltningen

skall vara delegerad till de av fullmäktige till ett antal av minst tre som

kunna sammanträda inom obesatt område. Om sådan delegation ej kan

komma till stånd, skola befogenheterna vara delegerade till en direktion på

minst tre personer, bestående av — förutom de fullmäktige som må finnas

inom obesatt område — de personer som Kungl. Maj:t därtill förordnar.

Ett beslut av riksdagen med här angiven innebörd skulle giva delegationsorganet

exklusiv rättslig auktoritet och bevara riksdagens inflytande på

personvalet så långt detta låter sig göra.

Riksdagens beslut kan sammanfattas i en särskild lag angående utövande

under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter men kan också

givas formen av ett ensidigt beslut från riksdagens sida, varigenom riksdagen

avgiver en förklaring örn vad som bör gälla vid krigsfall. Den förra

vägen synes vara att föredraga med tanke på den betydelse lösningen av

här berörda frågor kan komma att äga i förhållandet till annan makt.

Vid promemorian har fogats ett lagförslag av följande lydelse:

Lag angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige

i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter.

Härigenom förordnas som följer:

Har riket eller del därav besatts av fientlig makt, må fullmäktige i riksbanken

tillkommande befogenheter utövas allenast vid sammanträde inom

av fienden obesatt område inom eller utom riket, och skola därvid minst

tre fullmäktige vara tillstädes. Finnas icke inom det obesatta området fullmäktige,

vilka enligt vad nu sagts kunna utöva fullmäktiges befogenheter,

förordnar Konungen erforderligt antal personer att med fullmäktigs rätt

och ansvar träda i fullmäktigs ställe.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande fullmäktige

i riksgäldskontoret och utövandet av dem tillkommande befogenheter.

__

Denna lag träder omedelbart i kraft och gäller till och med den 30 juni

1941.

Vad särskilt angår frågan om upptagandet av lån erinras i promemorian,

att regeringsformen förutsett möjligheten att Konungen med riksdagens samtycke

belastar riket med gäld. Samtycket vore säkerligen närmast avsett

att givas in casu men borde även kunna lämnas generellt med avseende på

visst läge. Riksdagen borde sålunda kunna i beredskapssyfte bemyndiga

Konungen att, där det under krig, vari riket befinner sig, prövas oundgängligen

nödigt, upptaga lån.

över promemorian jämte det därvid fogade lagförslaget ha yttranden den

20 maj 1940 avgivits av de båda fullmäktigeinstitutionema.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 277.

5

Fullmäktige i riksbanken förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att skapa

garantier för att fullmäktigeinstitutionerna kunna fungera även under de

utomordentliga förhållanden, som åsyftas i promemorian. Vad i promemorian

och författningsutkastet i sådant avseende föreslagits har icke föranlett

annan erinran från fullmäktiges sida än att fullmäktige ifrågasatt en

mindre, formell jämkning i det sistnämnda.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anse likaledes åtgärder i den i promemorian

föreslagna riktningen böra med det snaraste vidtagas. Fullmäktige ha

funnit lagförslaget i stort sett innefatta de bestämmelser i ifrågavarande avseende,

som kunna anses erforderliga, och ha beträffande detta förslag endast

ifrågasatt vissa mindre, förtydligande jämkningar och tillägg.

I fråga om sättet för ombesörjande av statens upplåning ha riksgäldsfullmäktige

ansett, att all sådan upplåning fortfarande bör ombesörjas av

riksgäldskontoret. I detta hänseende åberopas innehållet i en av fullmäktiges

ordförande upprättad promemoria, däri beträffande detta spörsmål anföres

följande:

Det synes varken vara principiellt eller praktiskt riktigt, att riksdagen

skulle bemyndiga Konungen att under krig i visst läge upptaga lån med förbigående

av riksgäldskontoret. Grundlagsbestämmelserna härom äro en

smula oklara, i det att det närmast är den negativa formuleringen av regeringsformen

§ 76 (Utan riksdagens samtycke kan Konungen icke lån ineller

utrikes göra eller riket med ny gäld belasta) som kan åberopas. Å

andra sidan finnes intet grundlagsstadgande, att all statens upplåning skall

ombesörjas av riksgäldskontoret. Då finansministern år 1879 till statsrådsprotokollet

motiverade förslag örn tillfällig upplåning till järnvägshypoteksfonden,

intog han i sitt yttrande följande programförklaring: »Med hänsyn

såväl till grundlagens stadgande om förvaltningen av rikets gäld som ock

till ändamålsenligheten därav att alla statens lån av samma myndighet upptagas,

lärer icke annat böra ifrågasättas än att riksgäldskontoret får i uppdrag

att ombesörja anskaffandet av de medel, vilka för nu antydda ändamål

erfordras.» Detta uttalande har sedermera varit praktiskt gällande och

någon anledning att återgå till upplåning direkt av Konungen torde i verkligheten

icke finnas. År 1858 uppträdde både riksgäldskontorets och Konungens

ombud på den internationella lånemarknaden -—- till skada för bådadera

upplåningarna.

Men härtill kommer den praktiska synpunkten, att till skuldförvaltningen

hör mycket annat än direkt upplåning — och något annat kan det ej bliva

fråga örn för Konungens del. Även under en krigstid måste riksgäldskontoret

göra allt som lämpligen kan göras för att anskaffa de medel, som erfordras

för räntebetalning och amortering av den tidigare statsskulden, enär ett

vårdslösande av denna del av riksgäldskontorets uppgift skulle menligt inverka

på svenska statens kredit och anseende i övrigt. Att kasta denna

statslånetjänst på Kungl. Maj:t kan icke komma i fråga, enär riksgäldskontoret

ensamt behärskar materialet och formerna för lånetjänsten. Då av

det föregående resonemanget framgår, att möjligheten för riksgäldsfullmäktige

att besluta även under krig, ehuru med reducerat antal medlemmar,

skulle tryggas på samma sätt som för bankofullmäktige, finnes ingen anledning

att från fullmäktiges handläggning avföra allenast upptagande av nya

lån. Ett intimt samarbete bör naturligtvis finnas mellan Kungl. Maj:t och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 277.

riksgäldskontoret. Det må för övrigt nämnas, att det av Konungen år 1858

upptagna lånet fick återbetalas av riksgäldskontoret.

En av fullmäktige i riksgäldskontoret har varit såtillvida skiljaktig, att han

ansett de behövliga ändringarna beträffande utövandet av fullmäktigeinstitutionernas

befogenheter böra ske genom tillägg till reglementena för riksbanken

och riksgäldskontoret.

Departement- I likhet med fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret

diefen• anser jag åtgärder böra vidtagas i syfte att trygga utövandet av de båda full
mäktigeinstitutionemas

befogenheter under sådana utomordentliga förhållanden,

som här avses. Av skäl, som anförts i den inom finansdepartementet

upprättade promemorian, synes detta lämpligen böra ske genom antagande

av en beredskapslag, som förhindrar utövning av fullmäktiges funktioner

vid sammanträde inom av fienden besatt område, och som dessutom

— vid behov genom viss temporär delegation av fullmäktigs befogenheter på

av Konungen utsedda personer — säkerställer en ledning för riksbanken och

riksgäldskontoret med exklusiv rättslig auktoritet. För att skapa garanti för

att den i gällande författningar förutsatta förbindelsen mellan regeringen

och fullmäktige kan upprätthållas, synes lagtexten böra kompletteras med

föreskrift, att sammanträde med fullmäktige skall hållas å ort, där fullmäktige

kunna överlägga med av Konungen förordnat ombud. Därjämte torde

i lagtexten böra vidtagas ett par mindre, formella jämkningar.

Med en lagstiftning av angivet innehåll bortfaller formellt sett behovet av

ett särskilt bemyndigande för Konungen att upptaga lån. Lägen kunna dock

tänkas, där det skulle erbjuda en väsentlig fördel, att Konungen och icke en

provisorisk ledning för riksgäldskontoret vid låneförhandlingar utom landet

representerar riket; även om denna anordning tillämpas, bör dock sistnämnda

myndighet kunna åtaga sig lånetjänsten. Jag vill därför förorda, att

riksdagens samtycke till sådan upplåning inhämtas. Den Konungen genom

bemyndigandet tillerkända upplåningsrätten bör givetvis komma till användning

blott när förhandlingsläget gör detta ofrånkomligt. Under denna

förutsättning kan mot en av Konungen utövad upplåning icke riktas invändningen,

att den inför en olämplig konkurrens mellan Konungen och

riksgäldskontoret på den utländska lånemarknaden. Den praxis beträffande

upplåningens anordnande som utgår från det av riksgäldsfullmäktiges ordförande

åberopade principuttalandet i statsrådet år 1879 kan i detta sammanhang

icke tillmätas avgörande betydelse.

Med iakttagande av förut omförmälda jämkningar har inom finansdepartementet

upprättats nytt förslag till lag i ämnet.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 277.

7

dels antaga berörda förslag till lag angående utövande

under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i

riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande

befogenheter,

dels ock bemyndiga Konungen att, där det under krig, vari

riket befinner sig, prövas oundgängligen nödigt, utom riket

upptaga lån.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Ossian Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BU 1940:45 Utlåtande i anledning av väckt motion i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av s. 1 i texten
  2. Rskr. 1940:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till lag angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i a1 i texten
  3. BU 1940:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående utövande under vissa utomordentliga förhållanden av fullmäktige i riksbanken oc s. 1 i texten