Angående översten F. A. K. Allbrandts tjänstepensionsförmåner i händelse av förflyttning till lägre beställning
1940-05-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:278, Angående översten F. A. K. Allbrandts tjänstepensionsförmåner i händelse av förflyttning till lägre beställning
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
1
Nr 278.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående översten F. A.
K. Allbrandts tjänstepensionsförmåner i händelse av
förflyttning till lägre beställning; given Stockholms
slott 24 maj 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj
1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga om rätt för
chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, översten F. A. K. Allbrandt att
vid förflyttning till lägre beställning bibehållas vid oförändrade tjänstepensionsförmåner.
Allbrandt, som är född den 6 september 1887, utnämndes den 30 juni
1936 att från och med den 1 juli 1936 vara överste vid kustartilleriet (dåvarande
lönegrad O 6) samt förordnades samtidigt att tills vidare vara chef
för Vaxholms kustartilleriregemente. Från och med den 1 juli 1939 är
den av Allbrandt innehavda överstebeställningen i tjänsteförteckningen uppBihang
till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 278. 1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 278.
tagen såsom regementschefsbeställning med placering i lönegrad Ob 1 (årslön
15,000 kronor). För beställning i denna lönegrad utgör tjänstepensionsunderlaget
7,596 kronor och familjepensionsunderlaget 2,880 kronor. Pensionsåldern
är 60 år.
Efter tillträdet den 1 juli 1936 av förordnandet såsom chef för Vaxholms
kustartilleriregemente har Allbrandt på grund av sjukdom varit förhindrad
tjänstgöra under sammanlagt omkring 1 år 9 månader. Under år 1939
har Allbrandt fullgjort tjänstgöring allenast under 3 månader 23 dagar, och
under år 1940 har han hittills åtnjutit sjukledighet i en följd sedan den 6
mars. Den senast beviljade sjukledigheten avser tiden till och med utgången
av innevarande månad.
Under erinran om de avsevärda avbrott i Allbrandts tjänstutövning, som
sålunda förekommit, och under framhållande att dessa särskilt under nu
rådande förhållanden innebure betydande nackdelar icke blott för Vaxholms
kustartilleriregemente utan även för verksamheten vid fästningsstaben
i Vaxholms fästning, vid vilken stab chefen för nämnda regemente
tjänstgjorde såsom artilleribefälhavare, har kommendanten i Vaxholms fästning
i skrivelse till chefen för marinen den 9 april 1940 anhållit om vidtagande
av åtgärd för personombyte snarast möjligt å den av Allbrandt innehavda
chefsbeställningen. Kommendanten har därvid bland annat anfört,
att han tidigare hoppats, att Allbrandt skulle bliva så återställd, att
han skulle kunna inträda i sina befattningar med full verksamhetslust och
full arbetsförmåga och därefter godtagbart handhava sina befattningar under
längre tid. Dessa förhoppningar hade ej infriats och komme med största
sannolikhet ej heller efter Allbrandts återinträde i tjänst efter tjänstledighetens
slut att infrias. Tvärtom kunde det på grund av dittills vunna
erfarenheter med största sannolikhet förutsättas, att en eventuell förbättring
i Allbrandts tillstånd icke bleve sådan, att han ens under relativt kort tid
godtagbart kunde bestrida sina befattningar.
Kommendanten har vid sin skrivelse fogat ett av fästning släkaren vid
Vaxholms fästning G. Ekman den 9 april 1940 rörande Allbrandt avgivet
yttrande av följande innehåll:
»Enligt anmodan att inkomma med yttrande över min uppfattning rörande
överste Allbrandts hälsotillstånd och framtida tjänstbarhet får jag härmed
vördsamt meddela, att min personliga uppfattning är, att överste Allbrandts
neurasteni är av sådan art, att även örn han blir återställd från nuvarande
akuta försämring, som framtvingat längre tids sjukledighet, den
kommer att föreligga latent under de närmaste åren, och att en akutisering
är sannolik efter inträdande i tjänst som regementschef och artilleribefälhavare.
Jag anser nämligen dessa tjänster vara förenade, i synnerhet under
nuvarande tider, med för nervsystemet ytterst påfrestande förhållanden.
Dessutom anser jag, att de täta recidiven under sista åren tala för att
varaktig hälsa och tjänsteförmåga är mycket tvivelaktig, och anser jag, att
detta väl belyses av det förhållandet, att överste Allbrandt vid sitt återinträde
i tjänst december 1939 såväl själv som även av behandlande läkare
ansågs fullt återställd men att, trots dessa synnerligt gynnsamma förhållanden,
det ej dröjde 3 månader innan Allbrandts sjukdom åter gjorde honom
oförmögen att bestrida sina befattningar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 278-
3
För att efter nytt tillfrisknande utsikter skola finnas för varaktigt resultat,
anser jag det vara ur medicinsk synpunkt med hänsyn till överste Allbrandts
bästa om han kunde med bibehållna förmåner bliva kommenderad
till annan mindre påfrestande tjänstgöring. Jag håller nämligen för mycket
sannolikt, att det måste vara för en ambitiös person mycket påfrestande att
gång efter annan känna med sig själv att trots vilja ej hava förmåga att
varaktigt fullgöra sina tjänsteåligganden, och håller det även för sannolikt,
att tanken därpå såväl förlångsammar tillfrisknandet som att tanken därpå
kan hava stor betydelse för uppkomsten av recidiv.»
Chefen för marinen har med utlåtande den 10 april 1940 överlämnat kommendantens
i Vaxholms fästning förenämnda skrivelse till Kungl. Majit
och därvid anfört, att han helt anslöte sig till den av kommendanten intagna
ståndpunkten, vilken ock omfattades av chefen för kustartilleriet.
Chefen för marinen ansåge, att det sålunda — redan med hänsyn till vanliga
fredsförhållanden -— vore nödvändigt att ny ordinarie regementschef
ofördröjligen förordnades, vilken kontinuerligt kunde bestrida befattningen,
samt att ett fortbestående av det sedan länge oefterrättliga tillståndet innebure
risker, vilka under nuvarande förhållanden icke finge tagas.
Chefen för försvarsdepartementet har meddelat mig, att han under föreliggande
förhållanden anser ombyte å chefsbefattningen vid Vaxholms kustartilleriregemente
snarast böra äga rum. Då det bland annat på grund av innehållet
i förut återgivna läkarintyg synes kunna antagas, att Allbrandt skall
kunna tagas i anspråk för bestridande av befattning, avsedd för regementsofficer
i lägre beställning, har den lämpligaste utvägen för ernående av det
önskade personskiftet ansetts vara, att Allbrandt förflyttas till dylik beställning
— d. v. s. majors- eller överstelöjtnantsbeställning — och att regementschefsbeställningen
besättes med ny ordinarie innehavare. Allbrandt har förklarat
sig icke hava något att erinra mot en sådan förflyttning, under förutsättning
att han bibehålies vid nuvarande löneförmåner samt jämväl i pensionshänseende
-— såväl i fråga om pensionsålder som beträffande tjänsteoch
familjepensionsunderlag — bibehålies vid för honom nu gällande föreskrifter.
För egen del finner jag skäligt, att Allbrandt — på sätt han sålunda påyrkat
— efter en eventuell förflyttning till lägre tjänst bibehålies vid nuvarande
förmåner. I avseende härå är att märka, att bestämmelserna i 10 §
militära avlöningsreglementet giva Kungl. Majit befogenhet att besluta örn
Allbrandts bibehållande vid lön i den löneklass, som gällt för honom i den
högre beställningen. Härutinnan erfordras således icke särskilt medgivande
av riksdagen. I familjepensionshänseende skulle enligt gällande författningsbestämmelser
en förflyttning icke för Allbrandt medföra någon rubbning.
I 12 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas nämligen, att
för ordinarie befattningshavare, som övergår till befattning med lägre familjepensionsunderlag,
i familjepensionshänseende fortfarande skall gälla vad
som finnes sladgat i fråga örn den högre befattningen. Annorlunda är förhållandet
i tjänstepensionshänseende. I militära Ijänstepensionsreglementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Kungl. Maj:ts proposition nr 278.
finnas icke meddelade några bestämmelser, som möjliggöra bibehållande av
en militär bestäliningshavare, vilken förflyttas till lägre tjänst, vid de tjänstepensionsförmåner,
till vilka han grundlagt rätt i den högre tjänsten. Därest
särskild åtgärd icke vidtages, komma alltså för Allbrandt i händelse av
förflyttning till majors- eller överstelöjtnantsbeställning att i fråga örn tjänstepensionsunderlag
och pensionsålder liksom i övrigt i tjänstepensionshänseende
bliva tillämpliga för dylik beställning gällande bestämmelser (tjänstepensionsunderlag
för överstelöjtnant 6,300 kronor och för major 5,640 kronor;
pensionsålder för sådan beställning 55 år). I enlighet med min nyss angivna
ståndpunkt finner jag mig emellertid böra förorda, att förslag förelägges
riksdagen i syfte att Allbrandt jämväl i tjänstepensionshänseende
bibehålies vid de för honom i nuvarande beställning gällande bestämmelserna.
Ett medgivande av dylik innebörd, mot vilket statskontoret i avgivet
utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra, synes desto mindre
vara ägnat att väcka betänkligheter som civila tjänstepensionsreglementet
(20 §) medgiver rätt för civil befattningshavare att vid förflyttning utan eget
förvållande till lägre tjänst varda bibehållen vid de tjänstepensionsförmåner,
som stadgats i fråga om den tjänst han vid förflyttningen innehade, och det
torde kunna förutsättas, att efter pågående revision av pensionslagstiftningen
jämväl i tjänstepensionsbestämmelserna för militära bestäliningshavare komma
att införas motsvarande föreskrifter. Att dylika föreskrifter för närvarande
saknas i militära tjänstepensionsreglementet torde hava sin grund i
det förhållandet, att nuvarande bestämmelser om förflyttningsskyldighet för
ordinarie militär personal tillkommit först efter pensionsreglementets utfärdande.
Med åberopande av vad sålunda anförts och under erinran att proposition
i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder
av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet
stadgade tiden gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att för chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, översten
F. A. K. Allbrandt må, för den händelse han utan något
sitt förvållande förflyttas till beställning med lägre tjänstepensionsunderlag,
i tjänstepensionshänseende fortfarande
gälla vad som finnes stadgat i fråga om den av honom nu
innehavda beställningen.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ossian Larsson.
407948. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående översten F. A. K. Allbrandts tjänstepensions förmåner i händelse av förflyttning till a1 i texten
- BU 1940:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående översten F. A. K. Allbrandts tjånstepensionsförmåner i händelse av förflyttning till lägre beställni s. 1 i texten