Sök i Ratio Lex

Angående översten F. A. K. Allbrandts tjänstepensionsförmåner i händelse av förflyttning till lägre beställning

1940-05-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:278, Angående översten F. A. K. Allbrandts tjänstepensionsförmåner i händelse av förflyttning till lägre beställning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

1

Nr 278.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående översten F. A.

K. Allbrandts tjänstepensionsförmåner i händelse av

förflyttning till lägre beställning; given Stockholms

slott 24 maj 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning fråga om rätt för

chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, översten F. A. K. Allbrandt att

vid förflyttning till lägre beställning bibehållas vid oförändrade tjänstepensionsförmåner.

Allbrandt, som är född den 6 september 1887, utnämndes den 30 juni

1936 att från och med den 1 juli 1936 vara överste vid kustartilleriet (dåvarande

lönegrad O 6) samt förordnades samtidigt att tills vidare vara chef

för Vaxholms kustartilleriregemente. Från och med den 1 juli 1939 är

den av Allbrandt innehavda överstebeställningen i tjänsteförteckningen uppBihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 278. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 278.

tagen såsom regementschefsbeställning med placering i lönegrad Ob 1 (årslön

15,000 kronor). För beställning i denna lönegrad utgör tjänstepensionsunderlaget

7,596 kronor och familjepensionsunderlaget 2,880 kronor. Pensionsåldern

är 60 år.

Efter tillträdet den 1 juli 1936 av förordnandet såsom chef för Vaxholms

kustartilleriregemente har Allbrandt på grund av sjukdom varit förhindrad

tjänstgöra under sammanlagt omkring 1 år 9 månader. Under år 1939

har Allbrandt fullgjort tjänstgöring allenast under 3 månader 23 dagar, och

under år 1940 har han hittills åtnjutit sjukledighet i en följd sedan den 6

mars. Den senast beviljade sjukledigheten avser tiden till och med utgången

av innevarande månad.

Under erinran om de avsevärda avbrott i Allbrandts tjänstutövning, som

sålunda förekommit, och under framhållande att dessa särskilt under nu

rådande förhållanden innebure betydande nackdelar icke blott för Vaxholms

kustartilleriregemente utan även för verksamheten vid fästningsstaben

i Vaxholms fästning, vid vilken stab chefen för nämnda regemente

tjänstgjorde såsom artilleribefälhavare, har kommendanten i Vaxholms fästning

i skrivelse till chefen för marinen den 9 april 1940 anhållit om vidtagande

av åtgärd för personombyte snarast möjligt å den av Allbrandt innehavda

chefsbeställningen. Kommendanten har därvid bland annat anfört,

att han tidigare hoppats, att Allbrandt skulle bliva så återställd, att

han skulle kunna inträda i sina befattningar med full verksamhetslust och

full arbetsförmåga och därefter godtagbart handhava sina befattningar under

längre tid. Dessa förhoppningar hade ej infriats och komme med största

sannolikhet ej heller efter Allbrandts återinträde i tjänst efter tjänstledighetens

slut att infrias. Tvärtom kunde det på grund av dittills vunna

erfarenheter med största sannolikhet förutsättas, att en eventuell förbättring

i Allbrandts tillstånd icke bleve sådan, att han ens under relativt kort tid

godtagbart kunde bestrida sina befattningar.

Kommendanten har vid sin skrivelse fogat ett av fästning släkaren vid

Vaxholms fästning G. Ekman den 9 april 1940 rörande Allbrandt avgivet

yttrande av följande innehåll:

»Enligt anmodan att inkomma med yttrande över min uppfattning rörande

överste Allbrandts hälsotillstånd och framtida tjänstbarhet får jag härmed

vördsamt meddela, att min personliga uppfattning är, att överste Allbrandts

neurasteni är av sådan art, att även örn han blir återställd från nuvarande

akuta försämring, som framtvingat längre tids sjukledighet, den

kommer att föreligga latent under de närmaste åren, och att en akutisering

är sannolik efter inträdande i tjänst som regementschef och artilleribefälhavare.

Jag anser nämligen dessa tjänster vara förenade, i synnerhet under

nuvarande tider, med för nervsystemet ytterst påfrestande förhållanden.

Dessutom anser jag, att de täta recidiven under sista åren tala för att

varaktig hälsa och tjänsteförmåga är mycket tvivelaktig, och anser jag, att

detta väl belyses av det förhållandet, att överste Allbrandt vid sitt återinträde

i tjänst december 1939 såväl själv som även av behandlande läkare

ansågs fullt återställd men att, trots dessa synnerligt gynnsamma förhållanden,

det ej dröjde 3 månader innan Allbrandts sjukdom åter gjorde honom

oförmögen att bestrida sina befattningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 278-

3

För att efter nytt tillfrisknande utsikter skola finnas för varaktigt resultat,

anser jag det vara ur medicinsk synpunkt med hänsyn till överste Allbrandts

bästa om han kunde med bibehållna förmåner bliva kommenderad

till annan mindre påfrestande tjänstgöring. Jag håller nämligen för mycket

sannolikt, att det måste vara för en ambitiös person mycket påfrestande att

gång efter annan känna med sig själv att trots vilja ej hava förmåga att

varaktigt fullgöra sina tjänsteåligganden, och håller det även för sannolikt,

att tanken därpå såväl förlångsammar tillfrisknandet som att tanken därpå

kan hava stor betydelse för uppkomsten av recidiv.»

Chefen för marinen har med utlåtande den 10 april 1940 överlämnat kommendantens

i Vaxholms fästning förenämnda skrivelse till Kungl. Majit

och därvid anfört, att han helt anslöte sig till den av kommendanten intagna

ståndpunkten, vilken ock omfattades av chefen för kustartilleriet.

Chefen för marinen ansåge, att det sålunda — redan med hänsyn till vanliga

fredsförhållanden -— vore nödvändigt att ny ordinarie regementschef

ofördröjligen förordnades, vilken kontinuerligt kunde bestrida befattningen,

samt att ett fortbestående av det sedan länge oefterrättliga tillståndet innebure

risker, vilka under nuvarande förhållanden icke finge tagas.

Chefen för försvarsdepartementet har meddelat mig, att han under föreliggande

förhållanden anser ombyte å chefsbefattningen vid Vaxholms kustartilleriregemente

snarast böra äga rum. Då det bland annat på grund av innehållet

i förut återgivna läkarintyg synes kunna antagas, att Allbrandt skall

kunna tagas i anspråk för bestridande av befattning, avsedd för regementsofficer

i lägre beställning, har den lämpligaste utvägen för ernående av det

önskade personskiftet ansetts vara, att Allbrandt förflyttas till dylik beställning

— d. v. s. majors- eller överstelöjtnantsbeställning — och att regementschefsbeställningen

besättes med ny ordinarie innehavare. Allbrandt har förklarat

sig icke hava något att erinra mot en sådan förflyttning, under förutsättning

att han bibehålies vid nuvarande löneförmåner samt jämväl i pensionshänseende

-— såväl i fråga om pensionsålder som beträffande tjänsteoch

familjepensionsunderlag — bibehålies vid för honom nu gällande föreskrifter.

För egen del finner jag skäligt, att Allbrandt — på sätt han sålunda påyrkat

— efter en eventuell förflyttning till lägre tjänst bibehålies vid nuvarande

förmåner. I avseende härå är att märka, att bestämmelserna i 10 §

militära avlöningsreglementet giva Kungl. Majit befogenhet att besluta örn

Allbrandts bibehållande vid lön i den löneklass, som gällt för honom i den

högre beställningen. Härutinnan erfordras således icke särskilt medgivande

av riksdagen. I familjepensionshänseende skulle enligt gällande författningsbestämmelser

en förflyttning icke för Allbrandt medföra någon rubbning.

I 12 § allmänna familjepensionsreglementet stadgas nämligen, att

för ordinarie befattningshavare, som övergår till befattning med lägre familjepensionsunderlag,

i familjepensionshänseende fortfarande skall gälla vad

som finnes sladgat i fråga örn den högre befattningen. Annorlunda är förhållandet

i tjänstepensionshänseende. I militära Ijänstepensionsreglementet

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Kungl. Maj:ts proposition nr 278.

finnas icke meddelade några bestämmelser, som möjliggöra bibehållande av

en militär bestäliningshavare, vilken förflyttas till lägre tjänst, vid de tjänstepensionsförmåner,

till vilka han grundlagt rätt i den högre tjänsten. Därest

särskild åtgärd icke vidtages, komma alltså för Allbrandt i händelse av

förflyttning till majors- eller överstelöjtnantsbeställning att i fråga örn tjänstepensionsunderlag

och pensionsålder liksom i övrigt i tjänstepensionshänseende

bliva tillämpliga för dylik beställning gällande bestämmelser (tjänstepensionsunderlag

för överstelöjtnant 6,300 kronor och för major 5,640 kronor;

pensionsålder för sådan beställning 55 år). I enlighet med min nyss angivna

ståndpunkt finner jag mig emellertid böra förorda, att förslag förelägges

riksdagen i syfte att Allbrandt jämväl i tjänstepensionshänseende

bibehålies vid de för honom i nuvarande beställning gällande bestämmelserna.

Ett medgivande av dylik innebörd, mot vilket statskontoret i avgivet

utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra, synes desto mindre

vara ägnat att väcka betänkligheter som civila tjänstepensionsreglementet

(20 §) medgiver rätt för civil befattningshavare att vid förflyttning utan eget

förvållande till lägre tjänst varda bibehållen vid de tjänstepensionsförmåner,

som stadgats i fråga om den tjänst han vid förflyttningen innehade, och det

torde kunna förutsättas, att efter pågående revision av pensionslagstiftningen

jämväl i tjänstepensionsbestämmelserna för militära bestäliningshavare komma

att införas motsvarande föreskrifter. Att dylika föreskrifter för närvarande

saknas i militära tjänstepensionsreglementet torde hava sin grund i

det förhållandet, att nuvarande bestämmelser om förflyttningsskyldighet för

ordinarie militär personal tillkommit först efter pensionsreglementets utfärdande.

Med åberopande av vad sålunda anförts och under erinran att proposition

i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder

av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tiden gått till ända, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att för chefen för Vaxholms kustartilleriregemente, översten

F. A. K. Allbrandt må, för den händelse han utan något

sitt förvållande förflyttas till beställning med lägre tjänstepensionsunderlag,

i tjänstepensionshänseende fortfarande

gälla vad som finnes stadgat i fråga om den av honom nu

innehavda beställningen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ossian Larsson.

407948. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående översten F. A. K. Allbrandts tjänstepensions förmåner i händelse av förflyttning till a1 i texten
  2. BU 1940:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående översten F. A. K. Allbrandts tjånstepensionsförmåner i händelse av förflyttning till lägre beställni s. 1 i texten