Sök i Ratio Lex

Angående biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m

1940-05-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:281, Angående biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

1

Nr 281.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående biträdande av

ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder

m. m.; given Stockholms slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler, efter gemensam

beredning med cheferna för kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruksoch

handelsdepartementen samt t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet

Bergquist, fråga om biträdande av ackord med avseende å lån från

statens utlåningsfonder m. m. samt anför:

Kungl. Majit har av 1929 års riksdag (proposition nr 149, riksdagens skrivelse

nr 97) erhållit bemyndigande alt beträffande lån, som lämnats från statens

under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder eller från någondera

av jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond eller

Norrbottens lappfond eller från pensionsförsäkringsfonden i vad angår lån,

som lämnats för ändamål, som avses i § 4 mom. 1 punkt 8 av reglementet

angående förvaltningen av nämnda fond, efter prövning av omständigheterna

i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löfBihang

tilt riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 281—282.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

tesmans konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt

eller delvis eftergiva långivarens rätt. Kungl. Majit äger ock att beträffande

viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt underordnad myndighet att

besluta i sådan fråga (Svensk författningssamling 1929 nr 102). Sedermera

har 1933 års riksdag (skrivelse nr 243) medgivit en utsträckning av nämnda

bemyndigande sålunda, att betalningsanstånd må meddelas även i fall, då

dylikt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns iråkade obestånd,

dock allenast där särskilt vägande skäl därtill föranleda (Svensk författningssamling

1933 nr 424).

I skrivelse den 15 november 1939 med förslag i spörmål som sammanhänga

med förstatligandet av egnahemsnämnderna har egnahemsstyrelsen — som

utgått från att förvaltningen av vissa fonder skulle överflyttas från statskontoret

till styrelsen —- berört frågan om efterskänkande av och betalningsanstånd

för fordringar på grund av lån från ifrågavarande fonder.

Sedan statskontoret och riksräkenskapsverket i avgivna utlåtanden yttrat

sig i berörda fråga, har chefen för jordbruksdepartementet i propositionen nr

130 till innevarande års riksdag angående anslag till egnaliemsverksamheten

för budgetåret 1940/41 lii. lii. uttalat, att den sålunda behandlade frågan syntes

böra bli föremål för övervägande i ett vidare sammanhang och därför

lämpligen syntes böra få slutligt anmälas vid en senare tidpunkt.

I sådant syfte har Kungl. Majit anbefallt statskontoret att -— efter samråd

med vederbörande verk och myndigheter — avgiva förslag till den revidering

av det genom omförmälda riksdagsbeslut givna bemyndigandet, som kunde

föranledas av senare inträffade förändringar nied avseende å statens utlåningsverksamhet

samt av de erfarenheter, som vunnits vid bemyndigandets

utnyttjande.

Statskontoret, som i ärendet samrått nied kommerskollegium, pensionsstyrelsen,

egnahemsstyrelsen, riksgäldskontoret och riksbankens direktion, har

nu framlagt den anbefallda utredningen. I denna ingår en redogörelse angående

Kungl. Majit av riksdagen givna befogenheter att eftergiva långivarens

rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd.

Innehållet av denna redogörelse torde få återgivas i en vid statsrådsprotokollet

fogad bilaga (Bilaga).

Härutöver har statskontoret i ärendet anfört följande:

Vad till en början angår de förutsättningar med avseende ä gäldenärens

ekonomiska ställning, under vilka Kungl. Majit må eftergiva kronans rätt,

och den omfattning, i vilken sådant eftergivande må äga rum, får statskontoret

uttala, att de av riksdagen härutinnan meddelade bestämmelserna enligt

vad erfarenheten utvisat i stort sett varit ändamålsenliga. Enligt statskontorets

mening föreligger alltså icke anledning att vidtaga ändring i dessa

bestämmelser. Någon dylik ändring har ej heller ifrågasatts av de myndigheter,

med vilka statskontoret i ärendet samrått.

Beträffande tillämplighetsområdet för ifrågavarande bemyndigande må

framhållas, att följande statliga utlåningsfonder för närvarande icke omfattas

av detsamma, nämligen statens bosättningslånefond och spannmålskreditfonden,

vilka förvaltas av riksbanken, samt lånefonden för anskaffning

av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar, statens sekundärlånefond för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

3

.jordbrukare, statens lånefond för den mindre skeppsfarten och statens sekundärlånefond

för rederinäringen, vilka samtliga fonder förvaltas av riksgäldskontoret.

I fråga örn statens bosättningslånefond äro dock särskilda

bestämmelser meddelade angående rätt till efterskänkande av lån. Ej heller

äger bemyndigandet tillämpning å arrendeegnahemsfonden, då denna

fond icke har karaktär av utlåningsfond.

Med hänsyn till arten av den låneverksamhet, som utövas genom de av

riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonderna, finner statskontoret starka

skäl föreligga att utvidga tillämpningsområdet för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

befogenhet till att omfatta jämväl dessa fonder. Undantag synes

dock böra göras för lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar. Hithörande frågor rörande från denna fond utlämnade

lån torde nämligen i fortsättningen liksom hittills lämpligen böra underställas

riksdagen. Det pågående förstatligandet av enskilda järnvägar gör

ett dylikt förfaringssätt desto mer naturligt. Vad beträffar de av riksbanken

förvaltade fonderna, finnes visserligen för dessas del för närvarande

icke något behov av föreskrifter i ämnet, men ur praktisk synpunkt torde

dock vara lämpligt, att berörda bestämmelser omfatta även de utlåningsfonder,

som förvaltas av riksbanken.

Vid tiden för meddelandet av 1929 års bemyndigande funnos följande utlåningsfonder,

vilka icke förvaltades av statskontoret, nämligen allmänna

järnvägslånefonden, bibanelånefonden och allmänna byggnadslånefonden.

De å dessa senare fonder redovisade lånen hava emellertid numera överförts

till redovisning å fonden för låneunderstöd. Till denna fond ha vidare överförts

å lånefonden för inköp av renar utestående lånefordringar ävensom

vissa lån hänförliga till de under fonden för förlag till statsverket för budgetåren

1933/34 och 1934/35 anvisade anslagen till allmänna arbeten m. m.

Dessa lånegrupper utgöras av »lån till anordnande av värmeanläggningar

för vedeldning», »lån till främjande av beredning och avsättning av

fisk m. m.», »lån till främjande av enskild företagsamhet», »lån till kommunala

beredskapsarbeten» och »lån till vissa åtgärder på skogshushållningens

område». Såsom framgår av den bilagda redogörelsen har 1936

års riksdag (skrivelse nr 355) bemyndigat Kungl. Majit, att beträffande

lånen ur anslagen till främjande av enskild företagsamhet efter prövning

av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller

utom gäldenär eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller

löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet

för Kungl. Majit att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta

i sådan fråga. Under senare budgetår hava jämväl under fonden för

låneunderstöd anvisats anslag för flera lånerörelser av i stort sett samma

karaktär som de, vilka finansieras under .statens utlåningsfonder. På sätt

redogörelsen utvisar lia beträffande vissa av dessa lånegrupper särskilda bestämmelser

givits i fråga örn befogenhet alt eftergiva långivarens rätt. Erinras

må även, att under fonden för låneunderstöd för innevarande budgetår

anvisats anslag å 2 miljoner kronor för utlämnande av lån för anskaffande

av grästorkar och å 15 miljoner kronor till lån för anordnande av skyddsrum.

Vidare har Kungl. Majit i proposition (nr 130) till innevarande års

riksdag hemställt, att riksdagen måtte å kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd till ackordslån och hjälplån till jordbrukare för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

1 betraktande av att de lån, som nu redovisas eller komma alt redovisas

å fonden för låneunderstöd, i slör! sett avse en lånerörelse av samma art som

den, vilken bedrives genom de statliga utlåningsfonderna, synes enligt statskontorets

mening tillämplighetsområdet för de av 1929 och 1933 års riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dagar i förevarande avseende Kungl. Majit givna befogenheterna böra omfatta

jämväl dessa lån. Dock synes undantag härvid böra göras för lån, som

ursprungligen utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden

och allmänna byggnadslånefonden. Vad förstnämnda två fonder beträffar

är nämligen att märka, att fråga om ändring i gällande lånevillkor och

reglering av lånen hittills avgjorts efter framställning till riksdagen i

varje särskilt fall. Någon ändring härutinnan synes icke böra ske,

så mycket mindre som numera ett förstatligande av enskilda järnvägar kommer

att genomföras. Anledning att frångå hittills tillämpat förfaringssätt beträffande

lånen från allmänna byggnadslånefonden synes icke heller föreligga
I

anslutning till det anförda får statskontoret föreslå, att Kungl. Majit måtte

utverka riksdagens medgivande till att de befogenheter, som med avseende

å biträdande av ackord m. m. beträffande statens under statskontorets

förvaltning stående utlåningsfonder m. fl. fonder lämnats Kungl. Majit genom

beslut av 1929 och 1933 års riksdagar, må — i den mån icke annat föranledes

av för viss låneverksamliet givna särskilda bestämmelser — utsträckas

till att omfatta samtliga statliga utlåningsfonder med undantag av lånefonden

för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar ävensom

till sådana under fonden för låneunderstöd redovisade lånefordringar, vilka

hänföra sig till anslag, som avse viss lånerörelse, och där således låntagaren

icke utsetts i samband med beviljandet av anslag för vederbörande låneverksainhet.

Vad angår fonden för låneunderstöd synas emellertid — med hänsyn

till lånens särskilda karaktär — böra undantagas de lån, som överförts

lill fonden från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden, och allmänna

byggnadslånefonden.

I detta sammanhang vill statskontoret framhålla önskvärdheten av ett förtydligande

av de i särskilda låneförfattningar förekommande bestämmelser

örn att fråga örn avskrivning skall underställas Kungl. Majit. I praxis har

ett dylikt stadgande ansetts innebära, att Kungl. Majit äger utan riksdagens

hörande i vidare mån än som förutsättes i 1929 års bemyndigande eftergiva

långivarens rätt. Det synes böra övervägas att låta denna mening komma

till klart uttryck i författningarna.

Enligt statskontorets mening föreligga icke tillräckliga skäl att överväga

ett utvidgande av Kungl. Marits nu ifrågavarande befogenheter till alt omfatta

även de under fonden för förlag eller å diversemedelstitlar redovisade lönegrupperna.

För den händelse dylik befogenhet anses böra meddelas, torde

frågan härom även i fortsättningen böra prövas särskilt för varje sådan låneverksamhet.

Såsom framgår av redogörelsen, har Kungl. Majit endast i enstaka fall använt

sin befogenhet att uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i förevarande

frågor. Därest en utvidgning av tillämplighetsområdet för sagda

bemyndigande kommer till stånd, vill statskontoret understryka vikten av

alt prövningen av hithörande ärenden stannar hos Kungl. Majit. Särskilt

betydelsefullt lär detta få anses vara i frågor örn eftergivande av kronans rätt

annorledes än genom medgivande av betalningsanstånd. Överlåtelse av dylik

befogenhet på underordnad myndighet torde, med hänsyn bland annat till

angelägenheten av att enhetliga bedömningsgrunder komma till tillämpning,

icke böra ske annat än då särskilt starka skäl tala därför.

Departements- Den av statskontoret verkställda utredningen torde utvisa, att behov av

chefen. ändring i det av riksdagen Kungl. Majit givna bemyndigandet att träffa

ackordsuppgörelse eller medgiva betalningsanstånd beträffande lån från sta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

5

tens utlåningsfonder m. m. i huvudsak påkallas endast i vad avser bemyndigandets

tillämplighetsområde. Såvitt rör lån från statens utlåningsfonder

är bemyndigandet nu begränsat till de av statskontoret förvaltade utlåningsfonderna.

I enlighet med vad statskontoret föreslagit bör bemyndigandet

utvidgas till att avse samtliga utlåningsfonder, med undantag för

lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar. I

bemyndigandet inbegripas därmed inom riksgäldskontorets förvaltning statens

sekundärlånefond för jordbrukare, statens lånefond för den mindre

skeppsfarten och statens sekundärlånefond för rederinäringen. Av praktiska

skäl bör bemyndigandet även omfatta de utlåningsfonder som förvaltas

av riksbanken; beträffande en av dessa fonder, statens bosättningslånefond,

äro dock särskilda bestämmelser örn efterskänkande av lån redan

meddelade.

Bemyndigandet att träffa ackord och medgiva betalningsanstånd har vidare

av statskontoret ansetts böra få tillämpning utöver den lånerörelse

som hänför sig till statens utlåningsfonder, nämligen på vissa lån utlämnade

från anslag som redovisas under fonden för låneunderstöd. Det karakteristiska

för lån under denna fondrubrik är att låneunderstöden äro

självavvecklande, vilket innebär alt inflytande amorteringar icke stå till förfogande

för nya lån utan skola återföras till riksgäldsfonden. Tidigare redovisades

under fonden för låneunderstöd regelmässigt lån som utlämnats

till individuell låntagare, vilken var känd vid tiden för låneanslagets anvisande;

det ligger i sakens natur att låneunderstödet i så fall är självavvecklande.

Särskilt under senare år ha emellertid till fonden för låneunderstöd

hänförts vissa anslag, beträffande vilka nämnda förutsättning rörande

låntagaren icke gäller utan där lånerörelsen i dylikt hänseende är

likartad med den som bedrives från en statens utlåningsfond. Anledningen

till att anslagen uppförts under fonden för låneunderstöd har varit, att

ändamålet avsett en engångsåtgärd, ofta av betydande omfattning, för vilken

anslag kunna påkallas under flera år, men där lånen med hänsyn till

ändamålet böra vara självavvecklande. Till redovisning under fonden för

låneunderstöd ha i anslutning till denna tankegång jämväl överförts vissa

lån, som förut utlämnats från statens utlåningsfonder. Exempel å denna

form av låneunderstöd anföras av statskontoret. I den mån låneunderstöd

äro på sätt nu utvecklats likartade med de lån som utlämnas från

statens utlåningsfonder synes det principiellt riktigt att, på sätt statskontoret

förordat, utvidga det av riksdagen givna bemyndigandet beträffande

ackordsuppgörelse och medgivande av betalningsanstånd till att avse

även dylika lån. Därvid böra dock av skäl, som anförts av statskontoret,

undantagas lån som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelänelonden

och allmänna byggnadslånef olldén.

1 övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring av tillämplighetsområdet för

nämnda bemyndigande.

Beträffande de förutsättningar med avseende å gäldenärens ekonomiska

ställning, under vilka Kungl. Majit må frånträda kronans rätt, och den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

omfattning, i vilken sådant eftergivande må äga rum, torde de gällande

bestämmelserna, uti vilka vid statskontorets utredning icke ifrågasatts någon

ändring, böra bliva tillämpliga även på de lån till vilka bemyndigandet

nu är avsett att utsträckas. Liksom för närvarande böra dessa bestämmelser

även i fortsättningen gälla i den mån icke en befogenhet till

låneeftergift av annan art i särskild ordning givits för viss lånerörelse En

sådan befogenhet kan vara utformad olika med hänsyn till de förhållanden

vilka ansetts böra beaktas vid bedömandet av lånen. Understundom har

i bestämmelserna om vederbörande lånerörelse stadgats, att fråga om avskrivning

skall underställas Kungl. Maj:t, vilket ansetts innebära, att Kungl.

Maj:t äger utan riksdagens hörande eftergiva långivarens rätt i vidare mån

än som förutsatts i 1929 års bemyndigande. Det kunde, såsom statskontoret

framhållit, övervägas att låta denna praxis komma till klart uttryck

i vederbörande författningar; tillfälle härtill kan föreligga i samband med

andra eventuella ändringar i författningarna.

Ifrågavarande bemyndigande kan på grund av riksdagens beslut delegeras

av Kungl. Maj:t till underordnad myndighet. Detta har hittills skett

endast i enstaka fall. Även i fortsättningen torde ett sådant uppdrag endast

undantagsvis böra ifrågakomma, i varje fall såvitt angår eftergift annorledes

än genom medgivande av betalningsanstånd.

Den av statskontoret verkställda utredningen har såsom framgår av vad

inledningsvis anförts aktualiserats av överflyttningen till egnahemsstyrelsen

av förvaltningen av vissa egnahemsverksamheten avseende utlåningsfonder.

Vad av mig här tillstyrkts innebär att det nu gällande bemyndigandet till

ackordsuppgörelse och medgivande av betalningsanstånd blir bestående även

efter sådan överflyttning. Med hänsyn till det betydande antal lån som ingår

i egnahemslåneverksamheten torde Kungl. Maj:t av praktiska skäl, såsom

egnahemsstyrelsen föreslagit, böra å styrelsen delegera sin genom ifrågavarande

riksdagsbemyndigande givna befogenhet att medgiva betalningsanstånd.

Egnahemsstyrelsens hemställan om rätt för styrelsen att beträffande

viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt egnahemsnämnd att besluta i

sådan fråga kan jag däremot icke tillstyrka.

Om man sammanfattar det nu gällande bemyndigandet att träffa ackordsuppgörelse

m. m. nied de här förordade ändringarna skulle vid bifall till

vad jag föreslagit riksdagens bemyndigande i nu förevarande avseende innebära

följande:

1. Kungl. Majit må med avseende å de i punkt 2 angivna lånen, i den mån

ej annat föranledes av för viss låneverksamliet meddelade särskilda bestämmelser,

efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall, biträda

ackord i eller utom gäldenär eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid

gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens

rätt, så ock, där särskilt vägande skäl därtill föranleda, medgiva betalningsanstånd

även i fall då dylikt anstånd ej påkallas av gäldenärs eller löftesmäns

iråkade obestånd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

2. Sådan befogenhet som i punkt 1 sägs må tillkomma Kungl. Maj:t beträffande
a)

lån från statens utlåningsfonder utom såvitt angår lån från lånefonden

för anskaffning av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar,

b) sådana under fonden för låneunderstöd redovisade lånefordringar, som

hänföra sig till anslag för viss lånerörelse, dock ej ifråga om fordringar på

grund av lån som utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, bibanelånefonden

eller allmänna byggnadslånefonden,

c) lån från jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond eller

Norrbottens lappfond samt

d) lån från folkpensioneringsfonden lämnade för ändamål, som avses i §

4 mom. 1 punkt 8 i reglementet angående förvaltningen av nämnda fond.

3. Kungl. Majit må beträffande viss lånerörelse eller i särskilda fall, i den

omfattning så prövas lämpligt, uppdraga åt underordnad myndighet eller,

såvitt angår lån under riksgäldskontorets eller riksbankens förvaltning, åt

riksgäldskontoret eller riksbanken att besluta i fråga som avses i punkt 1.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under framhållande att

proposition i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas

utan hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen stadgade

tiden gått till ända hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att

bemyndiga Kungl. Majit att biträda ackord och eljest

eftergiva statens rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder

m. m., allt i överensstämmelse med vad i det

föregående tillstyrkts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ossian Larsson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 281.

Bilaga.

Redogörelse

angående Kungl. Majit av riksdagen givna befogenheter att eftergiva långivarens

rätt med avseende å lån från statens utlåningsfonder och fonden

för låneunderstöd.

Statens utlåningsfonder.

Fonder förvaltade av statskontoret:

Statens bostadslånefond.1

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby.1

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

1

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande samhällen.1

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden:1 Kung. nr

464/1939 32 §. (Fråga om avskrivning av fordran på grund av utlämnat

lån skall underställas Kungl. Majit.)

Lånefonden för lantarbetarbostäder.1

Vattenkraftslånefonden.1

Luftf artslånefonden.1

Statens lånefond för universitetsstudier:1 Kung. nr 290/1939 § 10 (Avlider

låntagare, innan studielånen blivit till fullo återbetalta, bestämmer

Kungl. Majit efter anmälan av vederbörande slatsstipendienämnd, huru

i varje särskilt fall med lånens indrivande skall förfaras.

Där särskilt ömmande omständigheter äro för handen, må den avlidnes

dödsbodelägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning

kunna helt eller delvis befrias från skyldighet att återbetala lånesumman.

)

Studielånefonden:1 Regi. nr 511/1919 § 10. (Dör låntagare, innan studielånen

blivit till fullo återbetalda, bestämmer Kungl. Majit, huru i varje

särskilt fall med lånens indrivande må förfaras.

Där särskilt ömmande omständigheter äro för handen, må den avlidnes

stärbhusdelägare på därom hos Kungl. Majit gjord framställning

kunna helt eller delvis befrias från skyldighet att återbetala lånesumman.

)

Lånefonden för inköp av ödla avelsston.1

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.1

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras.1

Statens kaninavelslånefond.1

Statens fjäderfälånefond.1

Gödselvårdslånefonden:1 Kung. nr 576/1918 (Riksdagen har medgivit, att

Kungl. Majit årligen inom ramen av ett belopp av 10,000 kronor må av

fondens medel anvisa såsom bidrag till hushållningssällskapen för täckande

av för dem genom lånerörelsen uppkommande förluster ett be
-

1 Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 och nr 243/1933.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 281.

9

lopp motsvarande för varje hushållningssällskap en procent av den ej

till betalning förfallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från

fonden utbekomna statslån vid årets början häftat till staten.)

Statens kalkbrukslånefond.1

Statens fruktodlingslänefond.1

Statens mejerilånefond.1

Jordbrukets maskinlånefond:1 Kung. nr 401/1938 15 § (Lantbruksstyrelsen

må, på framställning av hushållningssällskapet, under vissa förutsättningar

bevilja låntagare bidrag till låns återbetalning, motsvarande en

femtedel av lånets ursprungliga kapitalbelopp).

Spannmålslagerhusf onden.1

Statens slakterildnefond.1

Kraftledningslånef onden.1

Egnahemslånefonden:1 Kung. nr 173/1933 angående uppskov i vissa fall

med erläggande av ränta och amortering å lån från egnahemslånefonden

(viss uppdelning av förlustrisken å låneförmedlaren och staten).

J ordf örmedlingsf onden.1

Arrendeegnahemsf onden.

Arrendelånefonden.1

Arbetarsmåbrukslånefonden:1 Kung. nr 331/1933 6 § (viss uppdelning av

förlustrisk å låneförmedlaren och staten).

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbåttringslånefond.1

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond.1

Statens avdikningslånefond:1 Kung. nr 178/1939 angående anstånd med erläggande

av annuiteter å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Täckdikning släne f onden:1 Kung. nr 332/1920. (Riksdagen har för tiden från

och med år 1921 medgivit, att, där å täckdikningslån, som från ifrågavarande

fond utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust,

Kungl. Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och

efter prövning av de i varje fall förekommande omständigheter, av fondens

medel anvisa hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten

med skäligt belopp.)

Allmänna nyodlingsfonden:1 Kung. nr 396/1925. (Riksdagen har medgivit

ej mindre för tiden från och med år 1922 att, där å nyodlingslån, som

utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,

Kungl. Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet eller

landstinget och efter prövning av de i varje fall förekommande omständigheter,

av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller landstinget

gottgörelse för den lidna förlusten nied skäligt belopp än även

för tiden från och med den 1 juni 1925 att, där å betesförbättringslån,

som utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust Kungl. Majit

må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter prövning

av de i varje fall förekommande omständigheter, inom ramen av

ett belopp av 5,000 kronor för budgetår av fondens medel anvisa hushållningssällskapet

gottgörelse för den lidna förlusten med belopp, motsvarande

för varje hushållningssällskap en procent av den ej till betalning

förfallna kapitalskulden.)

Norrländska nyodlingsfonden:1 Kung. nr 204/1926. (Riksdagen har medgivit

ej mindre för tiden från och med år 1922 alt, där å nyodlingslån,

som utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,

Kungl. Majit må äga atl, på framställning av hushållningssällska
1

Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 oell nr 2411/1933.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

pet eller landstinget och efter prövning av de i varje fall förekommande

omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller

landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt belopp ån

även för tiden från och med den 1 juli 1926, att, där å betesförbättringslån,

som utlämnats av hushållningssällskap, uppkommit förlust, Kungl.

Majit må äga att, på framställning av hushållningssällskapet och efter

prövning av de i varje fall förekommande omständigheter, inom ramen

av ett belopp av 5,000 kronor för budgetår av fondens medel anvisa

hushållningssällskapet gottgörelse för den lidna förlusten med belopp,

motsvarande för varje hushållningssällskap en procent av den ej till betalning

förfallna kapitalskuld, vari sällskapet på grund av från fonden

utbekomna statslån vid budgetårets början häftat till staten.)

Fiskerilånefonden:1 Riksdagens skrivelse nr 274/1913. (Riksdagen har medgivit,

att, där å låneunderstöd, som från fonden för fiskerinäringens befrämjande

utlämnats av hushållningssällskap eller landsting uppkommit

förlust, Kungl. Majit må på framställning av vederbörande hushållningssällskap

eller landsting efter prövning av de i varje fall förekommande

omständigheter äga att av nämnda fonds medel anvisa hushållningssällskapet

eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten

med skäligt belopp, vilket dock icke i något fall må överstiga hälften

av nämnda förlust.)

Statens fiskredskapslånefond.1

Kommunskog slånefonden}

Virkesmätningslåne fonden.1

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift.1

Hemslö jdslånef onden.1

Industrilånefonden.1

Statens hantverkslånefond.1

Rederilånefonden.1

Fonder förvaltade av riksgäldskontoret:

Lånefonden för anskaffning av motorvägnar m. m. åt enskilda järnvägar.

Statens sekundärlånefond för jordbrukare.

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten.

Statens sekundärlånefond för rederinäringen.

Fonder förvaltade av riksbanken:

Statens bosättningslånefond: Kung. nr 809/1937 16 §. (I fall, som avses i

14 §, så ock då eljest ingen eller ringa utsikt finnes, att lån kommer att

återbetalas, kan Kungl. Majit på hemställan av riksbanken meddela beslut

om avskrivning).

Spannmålskreditf onden.

Fonden för låneunderstöd.

Lån överförda från allmänna jårnvägslånefonden.

Lån överförda från bibanelånefonden.

Lån överförda från allmänna bgggnadslånefonden.

Ackordslån åt jordbrukare m. m.: Kung. nr 277/1935 20 §. (Finner länsstyrelsen,

att avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån bör äga

rum eller att säkerhet för lån bör eftergivas, skall frågan därom underställas

Kungl. Majit.)

1 Allmänt bemyndigande enligt riksdagens skrivelser nr 97/1929 och nr 243/1933.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

11

Låneunderstöd åt vissa egnahemsägare och låneunderstöd åt vissa egnahemsägare

i Göteborgs och Bohus län: Kung. nr 347/1937 11 § (beträffande

lån, som beviljats före den 1 juli 1937 kung. nr 353/1936). [Finner länsstyrelsen

i annat fall än i 8 § andra stycket sägs, att avskrivning av

fordran på grund av beviljat lån bör äga rum skall frågan därom underställas

Kungl. Maj:t (ovannämnda bestämmelse i nr 353/1936 formulerad

på samma sätt).]

Låneunderstöd åt vissa fastighetsägare i Kiruna och Malmberget.

Lån för inköp av renar.

Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning.

Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Kung. nr

138/1934 7 §. (Låntagare, som under fem år fullgjort inbetalning

av ränta och amortering kan av Kungl. Maj:t medgivas befrielse från

återbetalningsskyldighet beträffande högst femton procent av det lyftade

lånebeloppet.)

Lån till främjande av enskild företagsamhet. Prop. nr 265/1936, riksdagens

skrivelse nr 359. (Kungl. Maj:t har bemyndigats att beträffande lån

ur anslagen till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet

efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall

biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs, ävensom

eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva

långivarens rätt, med befogenhet för Kungl. Majit att uppdraga

åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga.)

Lån till kommunala beredskapsarbeten.

Lån till vissa enskilda anstalter för kirurgisk tuberkulos.

Lån till vissa åtgärder på skogshushållningens område.

Tertiärlån till viss bostadsbgggnadsverksamhet.

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.

Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Kung. nr 464/1939. (Fråga örn avskrivning

av fordran på grund av utlämnat bidrag eller lån skall underställas

Kungl. Majit.)

Låneunderstöd för skuldsatta regummeringsföretag. Prop. nr 310/1939, riksdagens

skrivelse nr 359. (Riksdagen har bemyndigat Kungl. Majit att

beträffande lån ur förenämnda anslag efter prövning av omständigheterna

i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs

eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns

obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet

för Kungl. Majit att uppdraga åt kommerskollegium att besluta i sådan

fråga.) (Befogenheten delegerad å kommerskollegium enligt Kungl.

Majits beslut 15/ö 1939.)

Lån för anskaffande av grästorksanläggningar.

Lån för anordnande av skyddsrum.

Kungl. Majit har i följande fall uppdragit åt nedannämnda myndigheter

att besluta i förevarande frågor:

Statskontoret och egnahemsstyrelsen. Genom beslut den 23 april 1937 har

Kungl. Majit med stöd av riksdagens i skrivelser den 20 april 1929 och

27 maj 1933 — jfr svensk författningssamling 1929: 102 och 1933: 424

— givna bemyndigande, uppdragit åt statskontoret och egnahemsstyrelsen

gemensamt att under i riksdagens skrivelse angivna förutsättningar

medgiva betalningsanstånd beträffande lån, bokförda å lånefonden

för främjande av bostadsbyggande på landsbygden, med skyl
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 281.

dighet för nämnda myndigheter, att, därest de stanna i olika meningar,

underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

Kommerskollegium. Genom beslut den 26 september 1930 har Kungl. Majit,

med stöd av riksdagens i skrivelse den 20 april 1929 (nr 97) åt Kungl.

Majit lämnade bemyndigande, uppdragit å kommerskollegium att beträffande

lån, som lämnats från fonden för befrämjande av hantverk

och därmed jämförlig industri (liantverkslånefonden), efter prövning

av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom

gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller

löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva statsverkets rätt. (Kommerskollegium

har dessutom genom Kungl. Majits beslut den 15 juni

1939 bemyndigats att beträffande lån från det till låneunderstöd för

skuldsatta regummeringsföretag å kapitalbudgeten för budgetåret 1939/

40 under fonden för låneunderstöd anvisade reservationsanslaget av

600,000 kronor efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande

fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom

eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva

långivarens rätt.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:373 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåningsfonder m. m. a1 i texten
  2. SU 1940:210 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående biträdande av ackord nied avseende d lån från statens utlånings fonder m. m. a1 i texten