Angående förlängd giltighet för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40
1940-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:282, Angående förlängd giltighet för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
13
Nr 282.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighet
för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1939/40; given Stockholms slott den 24 maj
1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
24 maj 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:
1938 och 1939 års riksdagar lia genom särskilda finansfullmakter ställt
medel till Kungl. Maj:ts förfogande för finansiering av vissa åtgärder, att
vidtagas i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom
landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakterna lia varit utformade
såsom bcredskapsstater, genom vilka riksstaten kompletterats med vissa
villkorliga medelsanvisningar. Till finansieringen av medelsdisposilioner
verkställda med stöd av fullmakterna har riksdagen förbehållit sig att i efterhand
taga ställning. För ifrågavarande slag av bercdskapsstat har införts
beteckningen allmän bercdskapsstat.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
Vid anmälan av förslaget till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (prop.
nr 275) angav jag syftet med en dylik krisberedskapsbudget vara att tillskapa
en möjlighet att hastigt utöka det allmännas kapitalinvesteringar i
händelse av en depression. Ett ovisst konjunkturläge med möjligheter till
utveckling i två motsatta riktningar kunde icke på utgiftssidan mötas med
något mellanting mellan restriktiva och expansiva åtgärder. Det naturliga
vore i stället att vid uppgörande av ordinarie anslagsäskanden i budgeten
öva all den återhållsamhet, som vore förenlig med ofrånkomliga praktiska
hänsyn, men att samtidigt för ett möjligt krisläge ha i färdig beredskap
arbetsplaner för kapitalinvesteringar, som med kortaste varsel kunde sättas
i verket. Detta syftemål skulle tillgodoses genom att riksdagen sattes i tillfälle
att granska förslag till investeringar, avsedda att komma till utförande,
om och när den ekonomiska utvecklingen motiverade detta, och att å en
särskild anslagsplan villkorligt anvisa erforderliga medel till dessa arbeten.
Beredskapsstaten skulle till övervägande delen upptaga anslag till arbeten,
som under alla förhållanden ansåges böra komma till stånd och som
kunde — men vid bibehållet konjunkturläge ej behövde — utföras under det
budgetår, staten avsåge. Till denna grupp hörde främst anslag till vägarbeten,
investeringar vid affärsverken och olika statliga byggnadsföretag.
Därjämte skulle å beredskapsstaten upptagas egentliga krisanslag, främst
anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten och vissa bidragsanslag
för skogs- och jordbruket.
Programmet borde lia en sådan omfattning, att även en oväntat svår och
plötslig nedgång i konjunkturen kunde mötas, utan att ytterligare anslag
skulle behöva begäras, förrän påföljande års riksdag skulle sammanträda.
Samtidigt borde möjligheter föreligga att vid en mindre allvarsam eller partiell
konjunkturförsämring utvälja delar ur den godkända planen, vilka
lämpade sig för utförande vid en dylik utveckling. Investeringsprogrammet
borde med andra ord vara så mångskiftande till sin karaktär och arbetena
ha en sådan lokal fördelning, att vid igångsättandet hänsyn kunde tagas till
arbetslöshetens art och lokala spridning. Detta gällde redan de i förväg
lokalt bestämda arbetsföretagen. De särskilda anslagen till beredskapsarbeten
i mera inskränkt bemärkelse gåve ytterligare möjligheter att anpassa
programmet efter de rådande förhållandena på arbetsmarknaden.
Efter de förut angivna linjerna ha beredskapsstaterna för budgetåren
1938/39 och 1939/40 utformats.
Den av 1939 års lagtima riksdag godkända allmänna beredskapsstaten,
varom förslag framlades i proposition nr 242, omfattade en driftbudget med
en total utgiftssumma av 210.2 miljoner kronor och en kapitalbudget med
kapitalinvesteringar till ett sammanlagt belopp av 115.1 miljoner kronor.
Om man bortser från avskrivningsanslagen — som svara mot investeringsanslag
å kapitalbudgeten — uppgingo förskottsanslagen å driftbudgeten
till sammanlagt 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor under
femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln. Av
Kungl. Maj:ts proposition nr 282.
15
anslagen å kapitalbudgeten hänförde sig 44.1 miljoner kronor till affärsverksfonderna
och 34 miljoner kronor till fonden för låneunderstöd.
Riksdagen, som tillkännagav sina beslut i anledning av propositionen nr
242 i skrivelserna nr 329—340, 363 och 373, erinrade örn sin året dessförinnan
i samband med beredskapsstaten uttalade förhoppning, att arbeten
i större omfattning icke skulle i konjunkturutjämnande syfte behöva igångsättas
under den tid, som förlöpte, intill dess riksdagen kunde bliva i tillfälle
att till prövning upptaga frågan örn vad som kunde göras för att motverka
följderna av en inträdande kris.
Man kan i nuvarande läge hysa tvekan om behovet av en allmän bered - Departement sskapsstat
för nästa budgetår. Det finns icke anledning att räkna med en chefensådan
allmän försämring av konjunkturläget, som bör mötas genom att staten
sätter i gång med ett investeringsprogram i köpkraftsstödjande syfte. Man
måste emellertid räkna med möjligheten, att de rubbningar i vårt näringsliv,
som äro en följd av det avspärrade läget och omläggningen efter krigshushållningens
krav, kunna medföra en arbetslöshet, som icke i sin helhet
är möjlig att avveckla genom en överföring av arbetskraften till verksamhet
på andra fält. Om det är uppenbart, att tillgången på arbetskraft icke
bättre kan användas på andra, väsentligare områden och örn vidare erforderlig
materiel utan men för andra intressen kan tagas i anspråk, torde man
i ett dylikt läge böra överväga att utnyttja de tillgängliga resurserna för
statliga arbeten som tidigare prövats fylla ett verkligt samhällsbehov. Såsom
framgår av vad jag förut anfört om den principiella uppläggningen av
den allmänna beredskapsstaten, erbjuder denna möjligheter att ordna en
av angivna synpunkter vägledd investeringsverksamhet.
Under dessa förhållanden synes lämpligt att även för nästa budgetår bibehålla
en finansfullmakt av den allmänna beredskapsstatens karaktär,
övervägande skäl synas mig tala för att man därvid begränsar sig till att
giva den för innevarande budgetår godkända allmänna beredskapsstaten
förlängd giltighet och alltså underlåter att gå in på frågan om en eventuell
komplettering eller revision av denna. Det bör dock, örn denna utväg väljes,
förutsättas, att fullmakten icke får utnyttjas, förrän övriga möjligheter
att använda arbetskraften uttömts, samt att fullmaktens utnyttjande då sker
efter en förnyad omsorgsfull prövning av angelägenhetsgraden hos de ifrågasatta
arbelslörelagen och en undersökning av möjligheten att utan skada
för andra intressen taga i anspråk erforderlig materiel.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen
att förklara, att av 1939 års lagtima riksdag med avseende
å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 givna
bemyndiganden under de i det föregående angivna förutsättningarna
skola äga fortsatt giltighet för budgetåret
1940/41.
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 282.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Ossian Larsson.
407952. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighet för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939140. a1 i texten