Sök i Ratio Lex

Angående förlängd giltighet för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40

1940-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:282, Angående förlängd giltighet för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

13

Nr 282.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förlängd giltighet

för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1939/40; given Stockholms slott den 24 maj

1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

24 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss:

1938 och 1939 års riksdagar lia genom särskilda finansfullmakter ställt

medel till Kungl. Maj:ts förfogande för finansiering av vissa åtgärder, att

vidtagas i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom

landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakterna lia varit utformade

såsom bcredskapsstater, genom vilka riksstaten kompletterats med vissa

villkorliga medelsanvisningar. Till finansieringen av medelsdisposilioner

verkställda med stöd av fullmakterna har riksdagen förbehållit sig att i efterhand

taga ställning. För ifrågavarande slag av bercdskapsstat har införts

beteckningen allmän bercdskapsstat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

Vid anmälan av förslaget till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (prop.

nr 275) angav jag syftet med en dylik krisberedskapsbudget vara att tillskapa

en möjlighet att hastigt utöka det allmännas kapitalinvesteringar i

händelse av en depression. Ett ovisst konjunkturläge med möjligheter till

utveckling i två motsatta riktningar kunde icke på utgiftssidan mötas med

något mellanting mellan restriktiva och expansiva åtgärder. Det naturliga

vore i stället att vid uppgörande av ordinarie anslagsäskanden i budgeten

öva all den återhållsamhet, som vore förenlig med ofrånkomliga praktiska

hänsyn, men att samtidigt för ett möjligt krisläge ha i färdig beredskap

arbetsplaner för kapitalinvesteringar, som med kortaste varsel kunde sättas

i verket. Detta syftemål skulle tillgodoses genom att riksdagen sattes i tillfälle

att granska förslag till investeringar, avsedda att komma till utförande,

om och när den ekonomiska utvecklingen motiverade detta, och att å en

särskild anslagsplan villkorligt anvisa erforderliga medel till dessa arbeten.

Beredskapsstaten skulle till övervägande delen upptaga anslag till arbeten,

som under alla förhållanden ansåges böra komma till stånd och som

kunde — men vid bibehållet konjunkturläge ej behövde — utföras under det

budgetår, staten avsåge. Till denna grupp hörde främst anslag till vägarbeten,

investeringar vid affärsverken och olika statliga byggnadsföretag.

Därjämte skulle å beredskapsstaten upptagas egentliga krisanslag, främst

anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten och vissa bidragsanslag

för skogs- och jordbruket.

Programmet borde lia en sådan omfattning, att även en oväntat svår och

plötslig nedgång i konjunkturen kunde mötas, utan att ytterligare anslag

skulle behöva begäras, förrän påföljande års riksdag skulle sammanträda.

Samtidigt borde möjligheter föreligga att vid en mindre allvarsam eller partiell

konjunkturförsämring utvälja delar ur den godkända planen, vilka

lämpade sig för utförande vid en dylik utveckling. Investeringsprogrammet

borde med andra ord vara så mångskiftande till sin karaktär och arbetena

ha en sådan lokal fördelning, att vid igångsättandet hänsyn kunde tagas till

arbetslöshetens art och lokala spridning. Detta gällde redan de i förväg

lokalt bestämda arbetsföretagen. De särskilda anslagen till beredskapsarbeten

i mera inskränkt bemärkelse gåve ytterligare möjligheter att anpassa

programmet efter de rådande förhållandena på arbetsmarknaden.

Efter de förut angivna linjerna ha beredskapsstaterna för budgetåren

1938/39 och 1939/40 utformats.

Den av 1939 års lagtima riksdag godkända allmänna beredskapsstaten,

varom förslag framlades i proposition nr 242, omfattade en driftbudget med

en total utgiftssumma av 210.2 miljoner kronor och en kapitalbudget med

kapitalinvesteringar till ett sammanlagt belopp av 115.1 miljoner kronor.

Om man bortser från avskrivningsanslagen — som svara mot investeringsanslag

å kapitalbudgeten — uppgingo förskottsanslagen å driftbudgeten

till sammanlagt 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor under

femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln. Av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 282.

15

anslagen å kapitalbudgeten hänförde sig 44.1 miljoner kronor till affärsverksfonderna

och 34 miljoner kronor till fonden för låneunderstöd.

Riksdagen, som tillkännagav sina beslut i anledning av propositionen nr

242 i skrivelserna nr 329—340, 363 och 373, erinrade örn sin året dessförinnan

i samband med beredskapsstaten uttalade förhoppning, att arbeten

i större omfattning icke skulle i konjunkturutjämnande syfte behöva igångsättas

under den tid, som förlöpte, intill dess riksdagen kunde bliva i tillfälle

att till prövning upptaga frågan örn vad som kunde göras för att motverka

följderna av en inträdande kris.

Man kan i nuvarande läge hysa tvekan om behovet av en allmän bered - Departement sskapsstat

för nästa budgetår. Det finns icke anledning att räkna med en chefensådan

allmän försämring av konjunkturläget, som bör mötas genom att staten

sätter i gång med ett investeringsprogram i köpkraftsstödjande syfte. Man

måste emellertid räkna med möjligheten, att de rubbningar i vårt näringsliv,

som äro en följd av det avspärrade läget och omläggningen efter krigshushållningens

krav, kunna medföra en arbetslöshet, som icke i sin helhet

är möjlig att avveckla genom en överföring av arbetskraften till verksamhet

på andra fält. Om det är uppenbart, att tillgången på arbetskraft icke

bättre kan användas på andra, väsentligare områden och örn vidare erforderlig

materiel utan men för andra intressen kan tagas i anspråk, torde man

i ett dylikt läge böra överväga att utnyttja de tillgängliga resurserna för

statliga arbeten som tidigare prövats fylla ett verkligt samhällsbehov. Såsom

framgår av vad jag förut anfört om den principiella uppläggningen av

den allmänna beredskapsstaten, erbjuder denna möjligheter att ordna en

av angivna synpunkter vägledd investeringsverksamhet.

Under dessa förhållanden synes lämpligt att även för nästa budgetår bibehålla

en finansfullmakt av den allmänna beredskapsstatens karaktär,

övervägande skäl synas mig tala för att man därvid begränsar sig till att

giva den för innevarande budgetår godkända allmänna beredskapsstaten

förlängd giltighet och alltså underlåter att gå in på frågan om en eventuell

komplettering eller revision av denna. Det bör dock, örn denna utväg väljes,

förutsättas, att fullmakten icke får utnyttjas, förrän övriga möjligheter

att använda arbetskraften uttömts, samt att fullmaktens utnyttjande då sker

efter en förnyad omsorgsfull prövning av angelägenhetsgraden hos de ifrågasatta

arbelslörelagen och en undersökning av möjligheten att utan skada

för andra intressen taga i anspråk erforderlig materiel.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att förklara, att av 1939 års lagtima riksdag med avseende

å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 givna

bemyndiganden under de i det föregående angivna förutsättningarna

skola äga fortsatt giltighet för budgetåret

1940/41.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 282.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ossian Larsson.

407952. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:435 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förlängd giltighet för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1939140. a1 i texten