Sök i Ratio Lex

Angående byggnader för nomadskolorna

1940-04-26 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:285, Angående byggnader för nomadskolorna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående byggnader

för nomadskolorna; given Stockholms slott den 2jf

maj 19JfO.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2J+ maj 19.f0.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergqtjist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anför härefter:

I propositionen nr 102 till 1939 års lagtima riksdag framlades förslag

om anskaffande av nya och förbättrade lokaler för nomadskolorna. I propositionen

förutsattes, att nomadundervisningen fortfarande skulle vara

förlagd till särskilda för nomadbarnen avsedda skolor.

Det av nomadskolinspektören framlagda byggnadsprogrammet innebar

i huvudsak, att de ohygieniska och hälsovådliga s. k. hushållskåtorna, där

barnen från byskolorna i Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi, Killinge

och Vaikijaure bo under skoltiden, skulle ersättas med skolhemsbyggnader,

samt att åtgärder skulle vidtagas för att avhjälpa de allvarliga brister,

som på ett undantag när konstaterats hos de nuvarande nomadskollokalerna.

Kostnaderna för de nya skolanläggningarna, inklusive skolhem,

bv äknades till i runt tal 1,800,000 kronor och fördelades på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 19li0. 1 samt. Nr 285. I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.

Karesuando........................................kronor 204,300

Lannavaara........................................ » 157,000

Jukkasjärvi........................................ » 316,000

Killinge ........................................... » 359,000

Vaikijaure ......................................... » 218,800

Arjeplog........................................... » 203,000

Västerbottens distrikt (tre skolanläggningar) ........... » 167,600

Jämtlands distrikt ( » » ) ........... » 166,700

Summa kronor 1,792,400.

Kostnadsbeloppen innefattade även utgifter för tomtanskaffning och

inventarier men ej — med undantag för Västerbottens nomadskoldistrikt

— för iordningställande av tomt, framdragande av ledningar m. m.

Enligt propositionen biträdde departementschefen i huvudsak det ifrågasatta

byggnadsprogrammet. Dock förordades en koncentration av nomadundervisningen

i Västerbottens nomadskoldistrikt till en skola, förslagsvis

förlagd till Tärna kyrkoby i anslutning till Skytteanska skolan. Denna skola

skulle ersätta den nuvarande centralskolan i Skarvsjö, vilken skulle nedläggas.

Enligt departementschefens mening borde frågan om en motsvarande

begränsning av antalet skolanläggningar i Jämtlands nomadskoldistrikt

genom skolöverstyrelsens försorg närmare övervägas. Det förutsattes, att

slutligt förslag i sistnämnda hänseende skulle kunna underställas 1940 års

riksdag. Byggnadsritningar och arbetsbeskrivningar skulle emellertid i viss

utsträckning omarbetas med beaktande av vissa erinringar, som framställts

av byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen. Denna uppgift liksom

även bestyret med byggnadsföretagens utförande skulle anförtros åt tre

särskilda byggnadskommittéer, en för Norrbottens, en för Västerbottens

och en för Jämtlands län. Det förutsattes, att byggnadskommittéerna i

möjligaste mån skulle söka nedbringa kostnaderna och eftersträva att hålla

de av byggnadsföretagen föranledda sammanlagda kostnaderna — inklusive

utgifterna för kommittéernas egen verksamhet och för inventarier —

inom ramen av ett anslagsbelopp av 1,800,000 kronor. Vidare förutsattes,

att slutliga kostnadsberäkningar skulle underställas 1940 års riksdag i

samband med anslagsäskanden för budgetåret 1940/41.

De för Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi och Västerbottens distrikt

avsedda byggnaderna borde utföras i första hand. Kostnaderna för denna

etapp uppskattades till i runt tal 900,000 kronor. Då emellertid byggnadsföretagen

med hänsyn till förarbetena icke kunde bli färdigställda under

budgetåret 1939/40, ansågs det tillfyllest att för detta budgetår anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor.

I skrivelse nr 206/1939 anslöt sig riksdagen till uppfattningen, att undervisningen

av nomadlapparnas barn alltjämt borde bedrivas i särskilda för

dem avsedda skolor. Beträffande lokalerna för undervisningen hade riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 285.

dagen blivit övertygad om att åtgärder oundgängligen vore av nöden för

att avhjälpa de allvarliga brister, som vidlådde de nuvarande lokalerna.

Vidare hyste riksdagen, som förutsatte att slutliga kostnadsberäkningar

kunde föreläggas 1940 års riksdag, den förhoppningen, att totalkostnaderna

skulle kunna hållas inom ramen av 1,800,000 kronor. Även förslaget

om koncentration av undervisningen i Västerbottens nomadskoldistrikt till

en centralskola vann riksdagens gillande. Frågan om skolans förläggning

borde dock ytterligare utredas, innan Kungl. Maj:t fattade definitivt beslut

i frågan. Slutligen anvisade riksdagen till byggnadsföretagens påbörjande

för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Genom beslut den 12 maj 1939 föreskrev Kungl. Maj:t, att detta reservationsanslag

skulle fördelas på följande sätt:

1. Uppförande av central nomadskola i Västerbottens län kronor 80,000

2. Om- och ny byggnadsarbeten för nomadskolorna i

Karesuando, Lannavaara och Jukkasjärvi i Norrbottens

län ............................................. » 320,000

Summa kronor 400,000.

Vidare föreskrevs, att dessa byggnadsföretag och de övriga byggnadsarbeten

för nomadskolorna i Norrbottens län, som enligt riksdagsskrivelsen

skulle komma till utförande, ävensom därmed sammanhängande göromål

skulle i enlighet med en samma dag utfärdad instruktion och övriga

av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser omhänderhavas av särskilda

byggnadskommittéer, en för Västerbottens län, benämnd nomadskolbyggnadskommittén

för Västerbottens län, och en för Norrbottens län, benämnd

nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län. Nomadskolbyggnadskommittén

för Västerbottens län skulle verkställa den ytterligare utredning

angående förläggningen av nomadskolan för nämnda län, som

kunde finnas erforderlig på grund av vad riksdagen anfört i omförmälda

skrivelse. Slutligen anbefalldes skolöverstyrelsen att verkställa utredning

rörande centralisering av nomadundervisningen i Jämtlands län.

Sedan nomadskolbyggnadskommittén för Västerbottens län till Kungl.

Maj:t inkommit med sådan utredning, föreskrev Kungl. Maj:t den 18

augusti 1939, att den centrala nomadskolan i länet skulle förläggas till

Tärna kyrkoby.

I en vid propositionen nr 79 till 1939 års urtima riksdag såsom bilaga 6

fogad promemoria förordades, att reservationsanslaget å 400,000 kronor

med hänsyn till de rådande förhållandena tills vidare skulle disponeras

endast för kostnaderna för fullföljande av pågående utredningsarbete, medan

anslaget i övrigt borde disponeras endast i den mån Kungl. Maj:t

prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde för användning

av å allmän beredskapsstat upptaget anslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr £85.

I anledning av denna proposition åberopade urtima riksdagen i skrivelse

den 20 december 1939, nr 97, vissa av dess första särskilda utskott i utlåtande

nr 77 anförda synpunkter beträffande de i promemorian ifrågasatta

besparingsåtgärderna. I utlåtandet erinrade utskottet, att det måhända

i något fall kunde bliva lämpligt att, i avvaktan på byggnadsföretags

igångsättande, anskaffa för ändamålet erforderlig mark, varvid anslaget

syntes behöva anlitas, i händelse markkostnaden skulle finnas böra

åvila statsverket. Jämväl vissa förberedelsearbeten syntes kunna ifrågakomma.

Utskottet ville uttala sig för att anslaget finge efter Kungl. Maj:ts

prövning disponeras jämväl för dylika ändamål.

Genom beslut den 26 januari 1940 föreskrev Kungl. Maj:t, att byggnadsföretagen

icke finge påbörjas, förrän Kungl. Maj:t lämnat tillstånd,

samt att, intill dess tillstånd lämnats, reservationsanslaget icke finge utan

Kungl. Maj:ts medgivande användas till andra ändamål än kostnader för

det utredningsarbete och de förberedande åtgärder, som erfordrades för att

byggnadsföretagen framdeles skulle kunna utan dröjsmål påbörjas, såsom

för uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar. Beslut om bestridande

av kostnader för anskaffande av erforderlig tomtmark skulle framdeles

meddelas.

a) Lokaler för nomadskolorna i Jämtlands län.

I skrivelse den 14 november 1939 har skolöverstyrelsen inkommit med

den anbefallda utredningen om centralisering av nomadundervisningen i

Jämtlands län.

Överstyrelsen har inledningsvis anfört följande:

I utlåtande den 11 oktober 1938 (jfr propositionen nr 102/1939, sid. 20)

hade överstyrelsen föreslagit, att anslag skulle beviljas till uppförande av

tre mindre skolanläggningar för visteskolorna i Jämtlands län. Överstyrelsen

räknade då med att den för Jämtlands län gemensamma byskolan

fortfarande skulle kunna disponera de lokaler i Ange, som hittills upplåtits

åt densamma av svenska missionssällskapet.

I propositionen nr 102/1939 hade emellertid chefen för ecklesiastikdepartementet

anfört, att barnantalet i Jämtlands nomadskoldistrikt syntes

vara väl lågt för att motivera det byggnadsprogram, som av överstyrelsen

förordats. En centralisering av nomadundervisningen i anslutning till vad

av statsrådet tillstyrkts beträffande Västerbottens nomadskoldistrikt syntes

kunna ifrågasättas. Förhållandena vore visserligen i en del hänseenden olikartade;

sålunda vore undervisningen redan nu, i motsats till vad inom

Västerbottens skoldistrikt vore fallet, i viss utsträckning decentraliserad. Innan

ståndpunkt fattades till skolöverstyrelsens förslag, syntes lämpligen

möjligheterna att begränsa antalet skolanläggningar i Jämtlandsdistriktet

böra genom överstyrelsens försorg närmare övervägas. I anledning härav

finge överstyrelsen anföra följande.

Sedan länge hade i Jämtlands län funnits en enda byskola, dit lappbarnen

i de högre nomadskolklasserna samlats från hela Jämtlands nomadskoldistrikt.

Däremot hade för de mindre barnen funnits ett flertal viste
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

skolor spridda över distriktet, dels sommarskolor i fjälltrakterna, dels vinterskolor

i byarna. År 1935 funnes sålunda icke mindre än 5 visteskolor

med sommarkurs och 5 visteskolor med vinterkurs. Genom Kungl. Maj:ts

beslut den 22 november 1935 hade emellertid sommarvisteskolorna indragits,

och barnen i de lägre klasserna hade fått sin undervisning helt förlagd till

visteskolor å lappboplatser i närheten av fjällen och i nomadernas miljö,

varigenom idén med visteskolor bibehållits. Lästiden i dessa skolor hade

ungefär sammanfallit med den i folkskolorna vanliga lästiden. Även dessa

skolor hade inskränkts till antalet, och för närvarande vore de blott tre,

förlagda till Håkafot och Jänsmässholmen i Jämtland samt Storvallen i

Härjedalen. Byskolan vore förlagd till Änge i Undersåkers socken.

En ganska långt gående centralisation av nomadskolorna i Jämtlands

nomadskoldistrikt hade sålunda under senare år redan skett.

Rörligheten hos lappfamiljerna vore icke så stor i Jämtland och Härjedalen

som i Lappland. Detta vore en viktig omständighet vid en eventuell

omorganisation av nomadskoleväsendet i Jämtlands nomadskoldistrikt. Det

vore, framhåller överstyrelsen, icke alltid så lätt att i Jämtlands nomadskoldistrikt

skilja på nomadiserande och icke-nomadiserande lappar. I nomadskolstadgan

(nr 479/1938) förstodes med nomadlapp sådan lapp, som

själv eller genom medlemmar av sitt hushåll dreve renskötsel eller som

biträdde i sådan renskötsel. För nomadlapparnas barn vore skolgången i

nomadskolor obligatorisk. Men även andra lappars barn kunde, då sådant

enligt nomadskolinspektörens beprövande befunnes önskvärt och lämpligt,

efter därom gjord anhållan undervisas i nomadskola. Hittills hade det varit

regel, att samtliga lappbarn i Jämtlands distrikt undervisats i nomadskola.

Överstyrelsen hade på anförda skäl kommit till den övertygelsen, att samtliga

lappbarn inom Jämtlands nomadskoldistrikt hädanefter liksom hittills

borde få sin undervisning i nomadskolor.

Vid fördelning av antalet lappbarn, födda åren 1927—38, på visteskola

och byskola under läsåren 1940—46 erhölles följande siffror:

Läsår

Visteskola

Byskola

Eventuell

7 klass

Summa

1940-41 .....

46

30

10

86

1941—42 .....

49

38

9

96

1942—43 .....

48

39

10

97

1943—44 .....

47

46

11

104

1944-45 .....

42

49

17

108

1945-4G.....

47

48

11

106

Medeltal.....

46,5

41,7

11,3

99,5

Beträffande skolorganisationen yttrar överstyrelsen följande:

Barnantalet i Frostviken (22 födda under åren 1927—38) vore så litet,

att en skola enbart för dessa barn icke vore befogad. Då barn från Hotagen

utan större olägenhet kunde hänvisas till Jänsmässholmens i stället för till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

Håkafots skola, vilket även redan nu i vissa fall skedde, syntes det lämpligt,

att skolan i Håkafot indroges. Enligt nomadskolinspektörens förslag

skulle två visteskolor i distriktet uppehållas och förläggas, den ena till

Jämtland, Jänsmässholmen, och den andra till Härjedalen, Storvallen. Skolan

i Jänsmässholmen skulle mottaga lappbarn från norra Jämtland. Barnen

i Härjedalen och från Idre i norra Dalarna skulle undervisas i Storvallens

skola. Barnen från södra Jämtland, exempelvis trakten av Oviksoch

Anarisfjallen, skulle kunna fördelas på de båda skolorna för åstadkommande

av jämvikt i barnantalet dem emellan. Då Frostvikslapparna icke

hade så stor beröring med övriga lappar i Jämtland, kunde det beräknas,

att en del av dessa lappars barn — efter Håkafotsskolans nedläggande —

icke komme att sändas till nomadskola eller kanske rent av önskade komma

till nomadskolan i Tärna. På grund av bland annat denna omständighet

imge man beräkna det sammanlagda barnantalet i visteskolorna i Jänsmassholmen

och Storvallen till omkring 40, d. v. s. 20 i vardera skolan. Var

och en av skolorna skulle sålunda komma att omfatta en lärara vdelning.

Överstyrelsen funne det icke lämpligt, att lapparnas småskolor, visteskolorna,

i Jämtlands nomadskoldistrikt centraliserades utöver vad som

ifrågasatts i nomadskolinspektörens förslag. Rörande lämpligheten att förlägga

dessa skolor till de av inspektören föreslagna platserna anförde överstyrelsen.

Jänsmässholmen vore en by, bebodd av ett dussin lappfamiljer, inalles

70 ä 80 personer. I fjällen runtomkring bodde lappfamiljer spridda, och

Jänsmässholmen vore för lapparna i dessa trakter en central plats, i varje

fall den för en skola mest centrala platsen. Det torde alltid kunna påräknas,

att en god del av barnen i skolan vore från denna by och alltså kunde få

bo hos föräldrarna under skoltiden.

Vad som sagts om Jänsmässholmen gällde i ännu högre grad om Storvallen.

Där bodde nu 16 familjer, något över 70 personer. Dit hade Hiirjedalslapparna

sina vägar bland annat vid renskillningarna på Flatruet, på

vars. sluttning Storvallen läge. Av de barn, som för närvarande undervisades

i Storvallens skola, vore nära hälften från Storvallen och kunde bo hos

sina föräldrar.

Såväl Jänsmässholmen som Storvallen läge på statens mark (renbetesland),

och någon svårighet att erhålla tomt för skolanläggning förefunnes ej.

De byggnader, i vilka skolorna på dessa platser nu vore förlagda, vore

icke avsedda för skolbruk eller lämpliga därtill. I Jänsmässholmen vore

skolan och lärarbostaden inrymda i en stuga om ett rum och kök. Rummet

vore, ehuru litet, relativt godtagbart som skolsal. Det kalla och trånga

köket motsvarade däremot på intet sätt kraven på en lärarbostad men

maste användas därtill, da annan bostad icke stode att uppbringa. Skolhemmet

vore förlagt till en annan liknande stuga, som tack vare tillmötesgående^

och viss uppoffring från en lappfamiljs sida kunnat upplåtas för

ändamålet. I Storvallen hade i en byggnad förhyrts ett rum på nedre botten

till skolsal. Två kalla och dragiga rum en trappa upp användes till

lärarbostad. Skolsalen mätte endast 4,5 meter i fyrkant och vore 2,2 meter

hög. Skolhemmet vore inrymt i ett rum och kök i en annan byggnad.

Det vore alltså ofrånkomligt, att byggnader måste uppföras på båda dessa

platser, om skolor även i fortsättningen skulle förläggas dit. För vardera

skolan behövdes en skolsal med biutrymmen, en bostad för en småskollärare

och ett skolhem. Då man alltid torde kunna räkna med att vissa av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

barnen kunde bo hos sina föräldrar under skoltiden och således icke behövde

anlita skolhemmet, torde detta böra beräknas för ungefär 16 barn.

Någon möjlighet till inackordering för skolbarnen i enskilda hem förefun
nes

icke. .

Byskolan för Jämtlands nomadskoldistrikt vore redan centraliserad

till en plats (Ange), och lapparna syntes icke hava något häremot, då det

gällde de större barnen. Den plats, där skolan nu läge, syntes också vara

lämpligt och centralt belägen. Skolhus, lärarbostäder åt två lärare samt

skolhem vore här upplåtna av svenska missionssällskapet.

När överstyrelsen i sitt utlåtande den 11 oktober 1938 begärde anslag

till byggnader för nomadskolväsendet, hade överstyrelsen räknat med att

svenska missionssällskapet fortfarande vore berett att tillhandahålla ovannämnda

lokaler. Tyvärr hade emellertid sällskapet nu tillkännagivit sin

avsikt att använda lokalerna för annat ändamål, och nybyggnad bleve därför

nödvändig även för byskolans behov.

Därest skolorganisationen erhölle den utformning, som överstyrelsen föreslagit,

borde den nya skolanläggningen i Ange givas i stort sett samma omfattning

som den nu av svenska missionssällskapet upplatna, d. v. s. ett

skolhus och ett skolhem, avsedda för 40 ä 50 barn, samt en lärarbostad för

två folkskollärare. Givetvis komme härtill behövliga uthus. En god och

välbelägen tomt syntes kunna erhållas på prästbordets mark, och den torde

där icke heller behöva bliva så dyrbar.

Kostnaderna för skolanläggningarna ha av överstyrelsen beräknats på

följande sätt:

Vad först beträffade de båda visteskolorna, borde var och en av dessa

omfatta följande anläggningar: 1) skolhus, innehållande en skolsal, ett kapprum

och ett materielrum på nedre botten samt en småskollärarbostad på

övre botten; 2) skolhem för 16 barn; 3) uthus. Genom nomadskolinspektörens

försorg hade ritningar för sådan anläggning införskaffats. Dessa ritningar

hade därefter granskats och justerats inom skolöverstyrelsen och

byggnadsstyrelsen, varefter byggnadsstyrelsen utfört behövliga kostnadsberäkningar.

Enligt dessa beräkningar bleve kostnaderna för vardera anläggningen

följande:

Skolhus jämte lärarbostad

Skolhem...............

Uthus .................

kronor 26,000

» 57,000

» 2,000

Summa kronor 85,000.

Härtill komme kostnader för stängsel, planering, utvändiga ledningar och

inventarier, varför de sammanlagda kostnaderna borde beräknas till 93,000

kronor. . ...

Då byskolan i stort sett bleve av samma omfattning som den, vilken

planerades för nomadskolan i Arjeplog, hänvisade överstyrelsen i fråga om

kostnadsberäkningar för anläggningen till vad nomadskolbyggnadskommittén

för Norrbottens län i detta ärende anfört (jfr nedan sid. 11). Överstyrelsen

hade erhållit uppgift om att anläggningen i Arjeplog beräknades draga en

kostnad av 278,500 kronor. Samma kostnader kunde beräknas for skolan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr %85.

läggningen i Änge. Härtill måste dock läggas de kostnader, som betingades

av att lärarbostaden i Ange behövde vara något större än bostaden i Arjeplog

samt att tomt maste köpas a den förra platsen men ej å den senare.

Kostnadsökningen kunde beräknas till omkring 17,500 kronor och hela

anläggningen till (278,500 + 17,500 =) 296,000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för de av överstyrelsen föreslagna nomadskolbyggnaderna

i Jämtlands nomadskoldistrikt bleve enligt ovanstående

beräkningar (2 X 93,000 -j- 296,000 =) 482,000 kronor. Överstyrelsen, som

enligt det föregående avvisat tanken på en centralisering av nomadundervisningen

i Jämtlands nomadskoldistrikt till en enda skolanläggning, omfattande

alla såväl viste- som byskolbarn inom distriktet, hade icke heller

gått in på vad en sådan centralisation skulle innebära eller vad den skulle

kosta. Som framginge av de tidigare anförda tabellerna över barnantalet

skulle emellertid en sådan central skolanläggning beräknas omfatta 80 å

100 barn, d. v. s. ungefär motsvara den, som planerades i Gällivare för de

barn, som för närvarande undervisades i Killinge nomadskola (jfr nedan).

Enligt uppgift vore denna anläggning beräknad att kosta 465,000 kronor.

För en motsvarande anläggning i Änge torde dock kunna beräknas något

lägre priser.

Överstyrelsen ville slutligen framhålla, hur ytterst angeläget det vore,

att de föreslagna byggnaderna för visteskolorna snarast komme till utförande.

Det kunde icke vara staten värdigt, att nomadskolbyggnaderna,

vilka bekostades helt av statsverket, vore i ett tillstånd, som icke skulle

tolereras, därest det gällde vanliga av kommunerna underhållna folkskolor.

Då, såvitt överstyrelsen hade sig bekant, statsbidrag till folkskolebyggnader

vore avsett att beviljas även under nu rådande kristid, syntes skäl icke

föreligga att uppskjuta här ifrågavarande byggnadsarbeten för statens egna

skolor. Överstyrelsen finge därför hemställa, att Kungl. Maj:t ville föreslå

1940 års riksdag att bevilja ett anslag av 186,000 kronor till uppförande

av byggnader till tvenne visteskolor i Jämtlands nomadskoldistrikt. Beträffande

byskolan i Änge hade svenska missionssällskapet medgivit, att skolan

finge till och med läsåret 1941—42 disponera de nuvarande lokalerna.

Under sådana förhållanden syntes icke frågan om nybyggnad för byskolan

behöva i hela sin vidd föreläggas 1940 års riksdag. Däremot vore ett mindre

anslag för färdigställande av ritningar och entreprenadhandlingar m. m.

behövligt. Överstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att härtill bevilja ett anslag å 10,000 kronor.

Den sammanlagda summan, som enligt överstyrelsens förslag skulle äskas

av 1940 års riksdag, utgjorde sålunda (186,000 + 10,000 —) 196,000 kronor.

Slutligen föresloge överstyrelsen, att en byggnadskommitté för här ifrågavarande

byggnadsarbeten skulle tillsättas i likhet med vad fallet vore i fråga

om motsvarande arbeten i Västerbottens och Norrbottens län.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285. 9

b) Lokaler för nomadskolorna i Norrbottens län.

Nomadskolbyggnadskommittén för Norrbottens län har med skrivelse

den 25 november 1939 inkommit med förslag om nybyggnader för nomadskolorna

i Norrbottens län samt hemställt om anvisande av anslag av

2,072,300 kronor för ändamålet.

Inledningsvis yttrar kommittén beträffande kostnadsramen m. m. följande:
Skolanläggningen

skulle enligt kommitténs förslag erhålla en fullt modern

planläggning och inredning. Nomadernas livsföring vore emellertid

i olika delar av länet helt särpräglad. Under det att i södra delarna av

lappmarken den moderna kulturen i betydlig grad satt sin prägel på nomadernas

livsföring, vore så icke alls förhållandet i de längst i norr belägna

lappbyarna, nämligen Könkämä, Lainiovuoma och Saarivuoma lappbyar.

När i allt fall de nomadskolor, som mottoge barn från dessa byar, d. v. s.

de i Karesuando och Lannavaara, försetts med samma sanitära utrustning

som övriga skolanläggningar, hade detta icke skett utan viss tveksamhet.

Kommittén hade likväl icke velat föreslå skolanläggningarna till utförande

på sådant sätt, att de eventuellt i en framtid ej skulle motsvara krav, som

då kunde ställas.

Vid förslagens upprättande hade kommittén i enlighet med riksdagens

och Kungl. Maj:ts direktiv sökt nedbringa kostnaderna för de olika byggnadsföretagen,

så att dessa kostnader icke skulle komma att överstiga de

i propositionen nr 102/1939 angivna kostnadskalkylerna, vilka senare stannat

vid i runt tal 1,460,000 kronor. Sålunda hade kommittén bland annat

beträffande en del av skolorna träffat överenskommelse med vederbörande

skoldistrikt rörande sambruk av distriktens gymnastik- och slöjdlokaler,

varigenom sådana lokaler kunde slopas i till av dessa överenskommelser

berörda nomadskolor. Vidare hade kommittén ansett sig kunna på en del

platser föreslå färre antal bostäder för lärare än man räknat med vid den

tidigare utredningen, som legat till grund för kostnadsberäkningarna i

propositionen.

Trots dessa kommitténs bemödanden att iakttaga sparsamhet hade emellertid

kostnaderna för genomförandet av förslagen enligt gjorda beräkningar

visat sig komma att uppgå till 2,072,300 kronor och således betydligt

överstiga det tidigare beräknade beloppet. Med anledning härav ville

kommittén särskilt framhålla, att i den tidigare utredningen föreslagits

ombyggnad av vissa nu befintliga lokaler. Vid de undersökningar på ort

och ställe, kommittén företagit, hade emellertid kommittén funnit det synnerligen

olämpligt att företaga ombyggnader av dessa lokaler. Kommittén

hade för sin del funnit det nödvändigt att även i dessa fall föreslå nybyggnader,

ehuru dylika i fråga om engångskostnader vanligen ställde sig

avsevärt dyrare än ombyggnad. Särskilt måste i detta sammanhang beaktas,

att i fråga om de tidigare uppgjorda ombyggnadsförslagen de granskande

myndigheterna med hänsyn till föreliggande omständigheter ansett

sig nödsakade att åtminstone till en del eftersätta de skäliga krav, som

plägade ställas på moderna skollokaler. Då kommittén i nu berörda fall

i stället för ombyggnad föreslagit nybyggnad, hade kommittén icke ansett

sig kunna eftersätta dessa krav. Kommittén hade för övrigt också i de

fall, diir även i den tidigare utredningen föreslagits nybyggnad, funnit det

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.

nödvändigt att i högre grad än tidigare gjorts beakta dessa krav, i synnerhet

då beträffande sådana detaljer, i fråga om vilka byggnadsstyrelsen och

skolöverstyrelsen framfört särskilda önskemål. Riksdagens i skrivelsen nr

206/1939 gjorda uttalande, att det syntes befogat, att nomadbarnen bibringades

en skolunderbyggnad fullt likvärdig med den, som komme den

bofasta befolkningens barn till del, måste för övrigt så tolkas, att riksdagen

ansett, att arbetet i nomadskolorna finge bedrivas i lokaler, fullt jämställda

med på senare år uppförda skolanläggningar, och syntes således

giva stöd för kommitténs inställning till denna sak.

En hel del andra omständigheter bidroge dessutom till att kommitténs

förslag blivit dyrare än som av statsmakterna förutsatts. Vid den tidigare

utredningen hade sålunda i fråga om kostnaderna för inköp av erforderliga

tomter räknats med allenast 2,600 kronor, varemot de faktiska kostnaderna

för sådana enligt kommitténs beräkningar komme att belöpa sig till avsevärt

högre belopp. Några kostnader för planering av de olika tomterna

samt för uppförande av staket omkring desamma hade förut ej tagits med

i beräkningen. Ej heller hade kostnader för yttre avlopps- och vattenledningar

samt erforderliga brunnar upptagits. De tidigare beräknade kostnaderna

för erforderliga inventarier hade kommittén vid jämförelse med

vad som vanligen plägade åtgå till dylika funnit alltför låga och därför

ansett sig böra avsevärt höja dessa kostnader. Nu befintliga inventarier

vore på de flesta håll bristfälliga, varför man till övervägande del torde få

räkna med nyanskaffning. Kommittén hade vidare utgått ifrån att lokalerna

borde förses med korkmattor, då en dylik golvbeläggning ställde sig

mera ekonomisk med hänsyn till underhåll än vanliga trägolv. Administrations-

och kommittékostnaderna hade tidigare icke tillräckligt beaktats.

Vad däri ingående kostnader för kommittéledamöternas resor anginge,

måste man hava i minnet, att de olika byggnadsföretagen vore belägna på

avsevärda avstånd från varandra och dessutom långt från kommittéledamöternas

bostadsorter, varför kommitténs resor till de olika förläggningsplatserna

för skolorna måste bliva kostsamma.

De i kommitténs förslag upptagna merkostnaderna uppginge till:

1. Merkostnad för tomter ........................... kronor 12,400

2. Planering och uppförande av staket ................ » 26''000

3. Utvändiga vatten- och avloppsledningar samt brunnar » 26,000

4. Merkostnad för inventarier........................ » 60,500

5. Korkmattor ..................................... » 39’ö65

6. Administration .................................. » jqO 300

7. Kommittékostnader .............................. » 25*000

Summa kronor 289,865.

Med dessa kostnader, tillagda tidigare beräknade 1,460,000 kronor, skulle

de sammanlagda kostnaderna för det tidigare förslaget uppgått till i runt

tal 1,750,000 kronor. Kommitténs förslag, som grundade sig på i september

månad 1939 gällande byggnadskostnader, ställde sig ungefär 300,000 kronor

dyrare. Detta vore i huvudsak att tillskriva den prisstegring, som ägt

rum, sedan den förra beräkningen av byggnadskostnaderna gjordes.

Under hänvisning till ritningarna och arbetsbeskrivningarna har kommittén

därefter lämnat en uttömmande redogörelse för de särskilda byggnadsföretagen.

Av denna redogörelse, beträffande vilken i övrigt hänvisas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

till handlingarna i ärendet, inhämtas bland annat, att den lämpligaste platsen

för Karesuando byskola befunnits vara den tomt, som tidigare använts

som plats för tingshus, utökad med viss Karesuando kyrkoherdeboställe

tillhörig mark (socknen hade såsom villkor för överlåtelse av området begärt

dels en ersättning av 40 öre för kvadratmeter, dels ock att en å området

befintlig arrestlokal flyttades till anvisad plats utan kostnad för

socknen; kostnaderna kunde uppskattas till cirka 5,000 kronor), att kommittén

på anförda skäl ansett sig böra upprätta förslag till helt nya byggnader

för Lannavaara och Jukkasjärvi byskolor i stället för att, såsom

tidigare avsetts, ombygga de nuvarande lokalerna, att kommittén av flera

olika skäl — icke minst ur kostnadssynpunkt — funnit sig böra föreslå,

att Killinge byskola flyttades till Gällivare kyrkby (tomt kunde förvärvas

för en kostnad av omkring 6,000 kronor), att kommittén funnit sig böra

förorda förflyttning jämväl av Vaikijaure byskola till Jokkmokks kyrkby,

där tomt för skolan kunde för en köpeskilling av 3,900 kronor erhållas å

ett till Jokkmokks församlings kyrkoherdeboställe hörande område, beläget

i närheten av gamla kyrkan, samt att Arjeplogs kommun ställt i utsikt

att, i utbyte mot den för nomadskolan i Arjeplog nu disponerade tomten,

kostnadsfritt till statsverket överlåta ett till det av kommunen ägda

hemmanet Lugnet hörande område, beläget mellan det lapska ålderdomshemmet

och det svenska ålderdomshemmet, vilken tomt kommittén funne

lämplig. De nuvarande nomadskoleväsendet tillhörande byggnaderna borde

enligt kommitténs mening avyttras. Med hänsyn till det skick, vari de befunne

sig, och de platser, å vilka de vore uppförda, ansåge sig kommittén

icke kunna räkna med någon behållen inkomst vid försäljningen, som nu

vore möjlig att uppskatta. Det torde få åligga kommittén att på offentlig

auktion eller i allt fall på sådant sätt att högsta möjliga köpesumma kunde

utvinnas försälja byggnaderna.

Kommittén sammanfattar de beräknade kostnaderna för genomförandet

av förslagen sålunda:

Skolanläggningen i Karesuando ....................kronor 286,500

» » Lannavaara .................... » 327,500

» » Jukkasjärvi .................... » 424,500

» » Gällivare ...................... » 457,000

» » Jokkmokk ..................... » 258,500

» » Arjeplog ....................... » 273,300

Anskaffande av konstverk.......................... » 20,000

Kommittékostnader ............................... »_25J)00

Summa kronor 2,072,300.

Vid företagna studie- och inspektionsresor hade kommittén funnit, att

samtliga nu förefintliga nomadskolanläggningar, antingen de tillhörde nomadskoleväsendet

eller förhyrdes för dess räkning, vore i synnerligen brist
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.

fälligt och torftigt skick. Anläggningarnas tillstånd vore sådant, att de anmärkningar,

som av vederbörande provinsialläkare i olika sammanhang

ur hälsovårdssynpunkt framställts emot desamma, vore fullt berättigade.

Ett uppskjutande av de föreslagna nybyggnaderna skulle därför enligt

kommitténs förmenande icke blott vara olämpligt utan ur hälsovårdssynpunkt

rent fördömligt.

I gemensamt yttrande den 30 januari 1940 ha byggnadsstyrelsen och

skolöverstyrelsen med vissa detalj erinringar tillstyrkt nomadskolkommitténs

förslag.

Vidkommande kostnaderna hade ämbetsverken, under förutsättning att

beräkningarna grundats på under augusti 1939 gällande material- och

arbetspriser,^ intet att erinra, försåvida byggnaderna skulle komma till

utförande på föreslaget sätt.

De i kostnadssumman ingående kommittékostnaderna å 25,000 kronor

undandroge sig ämbetsverkens bedömande.

Då emellertid den nu angivna totala kostnadssumman överstege den

tidigare beräknade med 612,300 kronor, syntes försök böra göras att nedbringa

kostnaderna. I detta syfte borde bland annat möjligheterna för en

minskning av elevernas dagrums- och slöjdutrymmen undersökas. Det

kunde nämligen ifrågasättas, om dagrum i föreslagen omfattning verkligen

vore erforderliga, då man borde räkna med att även matsalar kunde användas

som dagrum. Vidare borde lärarbostädernas golvytor hållas inom

den ram, som angåves i kungörelsen den 10 december 1937 (boställsordningen

för lärare vid folk- och småskolor).

c) Lokaler för nomadskolan i Västerbottens län.

I skrivelse den 30 november 1939 har noniadskolbyggnadskommittén för

Västerbottens län framlagt förslag till uppförande av nomadskolbyggnader

i Tärna kyrkoby. Av skrivelsen inhämtas följande:

Sedan Kung], Maj:t bestämt, att nomadskolan för Västerbottens län

skulle förläggas till Tärnaby, hade kommittén anmodat länsarkitekten i

hinet att uppgöra ritningar jämte arbetsbeskrivningar och kostnadsförslag

å skolhus, skolhem och bostadsbyggnad för lärarpersonal å av kommittén

anvisad tomt i Tärnaby. Den av kommittén utvalda tomten, å vilken preliminärt

köpeavtal upprättats, hade en areal av cirka 12,000 kvadratmeter

och vore belägen i västliga delen av Tärnaby på ett avstånd från Skytteanska

skolan av cirka 700 meter. Tomten gränsade till landsvägen Tärna—

Umfors (mellanriksvägen). Tomtkostnaden torde icke komma att överstiga

2,500 kronor. Enligt köpeavtalet tillförsäkrades köparen rätt att utan

vederlag för marken draga vattenledning över huvudfastigheten fram till

en vattenkälla a denna samt att fritt nyttja vattenkällan för nomadskolans

behov.

Enligt vad kommittén hade sig bekant, hade vederbörande kommuner

i Norrbotten ieke åtagit sig att kostnadsfritt tillhandahålla tomt för beslutade

nomadskolor i detta län. Kommittén hade på grund härav i sitt

kostnadsförslag upptagit ett belopp av 2,500 kronor i tomtkostnad.

Det av länsarkitekten uppgjorda och av kommittén godkända förslaget

slutade pa en totalkostnad av 288,000 kronor. Denna summa överstege

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr £85.

med 113,000 kronor det belopp, som av honom tidigare angivits (jfr propositionen

nr 102/1939, sid. 27).

Den väsentliga kostnadsskillnaden mellan det tidigare uppgjorda och

det nu aktuella förslaget hade enligt länsarkitekten uppstått därigenom,

att byggnadernas storlek icke oväsentligt ökats. Kostnaderna för tomt och

ledningar m. m. hade vidare visat sig bli ganska höga. Till dessa kostnader

hade numera även lagts kostnad för kommittén och för konstnärlig utsmyckning

med 6,000 kronor respektive 3,000 kronor.

Kommittén hade vid prövning av de av länsarkitekten framförda synpunkterna

funnit dem bärande och framhölle följande:

I länsarkitektens förslag vore lokal för gymnastikundervisningen icke

upptagen men däremot lokaler för slöjdundervisningen. I propositionen nr

102/1939 hade ifrågasatts, att sambruk i fråga om slöjd- och gymnastiklokaler

kunde anordnas med Skytteanska skolan i Tärna. Vid denna skola

funnes för närvarande enligt uppgift en fullt tillräcklig slöjdsal. Gymnastiklokal

saknades däremot, och elevernas gymnastikundervisning ägde rum

i skolans kapprum. En tillbyggnad av skolan för anordnande av gymnastiklokal

skulle emellertid vara planerad.

Enligt kommitténs uppfattning vore ett sambruk mellan nomadskolan

och Skytteanska skolan, när det gällde en gymnastiklokal, lämpligt, och,

då frågan om en särskild gymnastiklokal vid Skytteanska skolan nu

torde stå ännu närmare sin lösning, hade kommittén ansett sig böra ur

sitt förslag utesluta en sådan lokal. För sedvanliga enklare gymnastiska

övningar funnes för övrigt inom nomadskolan tillräckligt utrymme. Vad

slöjdlokalerna beträffade, hade kommittén funnit en kombination mellan

de båda skolorna mindre lämplig, dels med hänsyn till avståndet mellan

skolorna och dels med tanke på den lapska slöjdens speciella karaktär.

Genom att förlägga slöjden till nomadskolan kunde densamma bedrivas

effektivare och givas större omfattning än om lokal på annat håll skulle

tagas i anspråk. Med anledning av vad i propositionen nr 79/1939 anförts

ville kommittén framhålla, att medel i varje fall syntes böra få

disponeras för inköp av den för nomadskolan föreslagna tomten, därest

tomtkostnaden skulle bäras av statsverket.

I övrigt betonade kommittén, att de lokaler, som för närvarande förhyrdes

i Skarvsjö i Stensele för nomadskolan, befunne sig i ett mycket

bristfälligt skick. Särskilt skolhemmet, som vore förlagt till en bondgård,

vore trångt, kallt och olämpligt. Kommittén hemställde därför, att uppförandet

av nomadskolan i Tärnaby måtte få påbörjas utan längre dröjsmål.

Vidare hemställdes, att Kungl. Maj:t måtte godkänna det av kommittén

framlagda förslaget att lända till huvudsaklig efterrättelse vid uppförande

av nomadskola i Västerbottens län samt förelägga riksdagen förslag om

anvisande av för ändamålet erforderliga medel.

Byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen ha i gemensamt yttrande den

30 januari 1940 framställt vissa anmärkningar mot ritningarna och ifrågasatt

ett i viss mån förenklat utförande. Enligt ämbetsverkens mening borde

slöjdavdelningen kunna förläggas till den närbelägna Skytteanska skolan,

vilket också förutsattes i den föregående utredningen (se propositionen nr

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

102/1939, sid. 36). Härigenom och med förläggning av toaletterna till skolhemmet

skulle en besparing av 17,000 kronor kunna vinnas.

Tidigare hade byggnadsstyrelsen beräknat kostnaderna för en centralskola

till 155,000 kronor enligt ett då under utredningen av arkitekten J. O.

Sundberg uppgjort förslag. Anledningen till den uppkomna ökade kostnaden

vore, att förslaget i sin helhet numera väsentligt utvidgats och dessutom

uppgjorts efter en högre standard än tidigare avsetts, vilket även

framhållits i nomadskolkommitténs för Västerbottens län förevarande framställning.

På grund härav finge ämbetsverken framhålla, att därest den kostnadsram,

som legat till grund för Kungl. Maj:ts framställning i propositionen

nr 102/1939, skulle något så när kunna hållas, borde det nu föreliggande

förslaget underkastas en omarbetning i syfte att minska förslagets omfattning

och därigenom nedbringa kostnaderna.

Slutligen har nomadskolbyggnadskommittén för Västerbottens län i skrivelse

den 13 december 1939 hemställt om bemyndigande att för kronans

räkning inköpa tomt för nomadskolan i Tärna kyrkoby och vidtaga åtgärder

för tomtområdets avstyckning. Kostnaderna för tomtförvärvet beräknades

till 2,500 kronor. Av skrivelsen inhämtas, att Tärna kommun erbjudit

sig att kostnadsfritt tillhandahålla tomtmark för skolan och för ändamålet

anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor. Motsvarande erbjudande hade

ej gjorts av de kommuner i Norrbotten, dit nomadskolor skulle förläggas.

Med hänsyn härtill och till Tärna kommuns svaga ekonomiska ställning

hade kommittén ansett, att statsverket skulle bära även tomtkostnaden.

Byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen ha i gemensamt yttrande lämnat

framställningen utan erinran.

Inledningsvis vill jag erinra om att förhållandena nu äro helt annorlunda

än då detta byggnadsprojekt planlades. Investering av medel i nya byggnadsföretag

för det allmännas räkning måste om möjligt undvikas, och detta

har medfört, att på olika områden åtskilliga byggnadsföretag ställts på

framtiden, medan andra — mera trängande — underkastas revision i syfte

att nedbringa byggnadskostnaderna. Detta har föranlett mig att överväga

lämpligheten av att för närvarande skrinlägga planerna på nya byggnader

för nomadskolorna. Emellertid förhåller det sig så, att denna lokalfråga

länge eftersatts. Behovet av nya lokaler anmäler sig för varje år med ökad

styrka. Den utredning, som verkställts, sedan riksdagen senast behandlade

frågan, har visat, att bristerna äro allvarligare än tidigare antagits, och

bekräftar, att byggnadsprojektet hör till dem, som svårligen kunna helt

skjutas åt sidan. Å andra sidan är det tydligt, att det under nuvarande omständigheter

icke är tänkbart att genomföra byggnadsplanerna i enlighet

med det av myndigheterna framlagda förslaget. Kostnaderna måste begränsas

och de nybyggnader, som befinnas oundgängligen erforderliga, få komma

till utförande i den mån förhållandena möjliggöra medelsanvisning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts -proposition Nr %85.

Beträffande detaljerna i skolöverstyrelsens och byggnadskommittéernas

förslag må bland annat ur dessa synpunkter anföras följande.

Enligt det föregående ifrågasattes i propositionen nr 102 till 1939 års

lagtima riksdag en begränsning av antalet nomadskolanläggningar inom

Jämtlands län. Skolöverstyrelsen skulle verkställa utredning i ämnet och

frågan underställas 1940 års riksdag. Den av överstyrelsen nu verkställda

utredningen utmynnar i förslag om minskning av antalet skolor i länet från

fyra (en byskola och tre visteskolor) till tre (en byskola och två visteskolor).

En sådan centralisering synes ändamålsenlig. Mot förläggningen av de

föreslagna skolorna till Änge, Jänsmässholmen och Storvallen har jag intet

att erinra.

De av överstyrelsen beräknade totalkostnaderna för de inom nomadskoldistriktet

planerade skolanläggningarna överstiga de tidigare beräknade med

icke mindre än (482,000 —166,700 =) 315,300 kronor. Av det överskjutande

beloppet belöpa emellertid 296,000 kronor på anläggningarna i Änge,

för vilka medel tidigare ej beräknats men vilka måste utföras, om svenska

missionssällskapet, som nu upplåter lokaler åt nomadskolan därstädes, vidhåller

sin avsikt att använda dessa lokaler för annat ändamål. Merkostnaden

för visteskolorna uppgår således till (315,300 — 296,000 =) 19,300

kronor och torde till en del bero på inträffade prisstegringar.

Innan frågan om nya lokaler för byskolan i Änge avgöres, synes böra

undersökas, om icke missionssällskapet i annan ordning skulle kunna upplåta

de nuvarande lokalerna, vilka anses vara för sitt ändamål väl lämpade,

eller också till staten överlåta dessa lokaler. Lämpligen bör den byggnadskommitté,

som på sätt i den förutnämnda propositionen förutsatts bör omhänderhava

bestyret med utförandet av ifrågavarande byggnadsföretag i

Jämtlands län, träda i förhandlingar med sällskapet i denna fråga. Tills

vidare anser jag mig därför icke böra räkna med mer än skolbyggnadsföretagen

i Jänsmässholmen och Storvallen. Totalkostnaderna för dessa företag

ha av skolöverstyrelsen beräknats till 186,000 kronor vid den prisnivå,

som förelåg i augusti 1939.

Med hänsyn till det rådande allmänna läget är det ofrånkomligt, att

dessa kostnader nedbringas. Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t genom cirkulär

den 26 april 1940 framhållit nödvändigheten av att under rådande

allmänna förhållanden byggnadsföretag för folkskoleväsendet, när sådana

företag över huvud prövas böra nu ifrågakomma, planeras så, att kostnaderna

för företaget så långt som möjligt hållas nere. Enligt cirkuläret bör

storleken av sådana byggnadsföretag begränsas i all den utsträckning som

befinnes möjlig och skälig. Vid den konstruktiva utformningen samt vid

valet av byggnadsmateriel och utrustning i övrigt bör vidare det största

avseende fästas vid kostnadssynpunkten, utan att likväl skäliga krav på

byggnadsföretagets ändamålsenlighet och beständighet åsidosättas.

Givetvis bör även planläggningen av nomadskolbyggnaderna ske med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.

aktgivande på vad i detta cirkulär framhållits. Med denna reservation anser

jag mig kunna förorda skolöverstyrelsens förslag till nybyggnader för visteskolorna

i Jänsmässholmen och Storvallen. Sådana beskärningar i byggnadsprogrammet

böra emellertid vidtagas, att kostnaderna för byggnadsföretagen

om möjligt nedbringas till 170,000 kronor med utgångspunkt från

prisförhållandena i augusti 1939.

Det byggnadsprogram, som framlagts av nomadskolbyggnadskommittén

i Norrbottens län, innebär en icke oväsentlig utvidgning av det i propositionen

nr 102 återgivna förslaget. Kommittén har lämnat en utförlig redogörelse

för skälen härtill. Av denna framgår, att kommittén å ena sidan

ansett sig kunna föreslå vissa förenklingar i det före dess tillsättande ifrågasatta

byggnadsprogrammet men å andra sidan efter ingående undersökningar

ansett vissa tidigare planerade ombyggnader av äldre lokaler icke

tillrådliga utan funnit sig böra i större utsträckning räkna med helt nya lokaler.

De tidigare verkställda kostnadsberäkningarna synas vidare, såsom redan

i nämnda proposition angavs, icke ha varit så fullständiga som önskligt

varit. Vidare har kommittén ansett sig böra vid planläggningen av byggnadsföretagen

utgå från en något högre standard, vad utförandet beträffar, än

tidigare förutsatts.

I stort sett synes kommitténs förslag kunna följas. Jag har i likhet med

byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen intet att erinra mot att skolorna

förläggas till de av kommittén angivna platserna eller mot det ifrågasatta

antalet byggnader. Då emellertid enligt vad jag inhämtat skolanläggningen

i Arjeplog ej är lika angelägen som de andra, vill jag föreslå, att denna

anläggning icke nu medtages. Härigenom ernås en kostnadsminskning med

omkring 275,000 kronor.

Vid utformningen i detalj av byggnadsprogrammet böra byggnadskostnaderna

ytterligare nedbringas. Härvid bör beaktas vad myndigheterna anfört

och vad i cirkuläret den 26 april 1940 framhållits. Kommittén har beräknat

totalkostnaderna till 2,052,300 kronor, utgifter för anskaffande av

konstverk däri icke inräknade. Jag vill för egen del ifrågasätta sådan förenkling

av byggnadsplanerna och utrustningsprogrammet, att dessa kostnader

— efter frånräknande av kostnaderna för anläggningen i Arjeplog —

om möjligt begränsas till 1,575,000 kronor med utgångspunkt från de i

augusti 1939 rådande prisförhållandena.

Vad beträffar det av byggnadskommittén för Västerbottens län framlagda

förslaget till anläggningar för nomadskolan i Tärna, är jag med de

hörda myndigheterna ense, att förslaget bör överarbetas för att minska

kostnaderna. Vad av myndigheterna yttrats kan jag i huvudsak biträda.

Kommittén har enligt det föregående räknat med en totalkostnad av

285,000 kronor utöver utgifter för konstnärlig utsmyckning. Detta kostnadsbelopp

torde med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen

anfört kunna beskäras förhållandevis starkare än motsvarande kostnader

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 285.

för skolanläggningarna i Norrbottens län. Under åberopande av vad jag

yttrat beträffande sistnämnda anläggningar, utgår jag från att skolanläggningen

i Västerbottens län skall kunna utföras för en kostnad av 240,000

kronor, beräknad med utgångspunkt från prisnivån i augusti 1939.

I det föregående har jag räknat med att kostnaderna för tomtförvärv i

Norrbottens län skola gäldas av statsmedel. I likhet med myndigheterna

har jag intet att erinra mot att även kostnaderna för inköp av skoltomt

för nomadskolan i Tärna bestridas av statsmedel.

Jag beräknar sålunda totalkostnaderna för om- och nybyggnadsarbetena

vid nomadskolorna till (170,000 + 1,575,000 -f- 240,000 —) 1,985,000 kronor

vid den prisnivå, som rådde i augusti 1939.

Vad angår byggnadsarbetenas igångsättande, framgår av det föregående,

att det på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslaget å

400,000 kronor avsetts skola användas företrädesvis till bestridande av

erforderliga utredningskostnader samt i övrigt endast under de förutsättningar,

som gälla för användning av anslag, uppförda på allmän beredskapsstat.

Då den numera föreliggande utredningen som nämnts ådagalagt,

att behovet av nya lokaler blivit alltmer trängande, vill jag icke resa

erinran mot att byggnadsarbetena igångsättas, om och i den mån dessa anslagsmedel

förslå. Enligt vad jag inhämtat, är det möjligt att med dessa

medel bestrida kostnaderna för åtminstone ett av byggnadsföretagen, förutom

erforderliga utredningskostnader. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t

att bestämma vilket av byggnadsföretagen, som bör erhålla förtursrätt.

De övriga byggnadsarbetena böra med hänsyn till vad av mig inledningsvis

yttrats påbörjas först när förhållandena det medgiver och efter prövning

genom Kungl. Maj:ts försorg från fall till fall. Anmärkas må, att med de

förutnämnda anslagsmedlen torde få bestridas även kostnaderna för ritningar

och entreprenadhandlingar m. m. för de för Jämtlands nomadskoldistrikt

avsedda byggnadsföretagen.

Den nu föreliggande frågan har haft samband med spörsmålet om allmän

beredskapsstat för budgetåret 1940/41 och har därför icke förrän nu

kunnat upptagas. Med den utformning, denna stat för nästa budgetår

föreslås erhålla (jfr den denna dag i ämnet avlåtna propositionen), är det

icke möjligt att på denna stat beräkna medel för nya nomadskolbyggnader.

Med hänsyn härtill och till vad jag i det föregående yttrat torde av

riksdagen nu endast böra inhämtas medgivande, att byggnader för nomadskolorna

må uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig

föreslagits.

Åberopande det anförda och då proposition i ärendet jämlikt 54 § riksdagsordningen

torde kunna avlåtas utan hinder av att den för propositioners

avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade tiden gått till ända,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 19h0. 1 sand. Nr 286.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 285.

att medgiva, att byggnader för nomadskolorna må uppföras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i

det föregående tillstyrkts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Tunberg.

Stockholm 1940, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

401898

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.