Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

1940-01-19 · 69 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:29, Angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

1

Nr 29.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms

slott den 19 januari 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—27 :o.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

19 januari 1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller

att få underställa Kungl. Majrts prövning vissa ärenden angående försäljning

av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra

föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

l:o.

Ekeby nr 1 och 2 i Uppsala län.

Kronoegendom^ 2 mantal Ekeby nr 1 och 2 i Börje socken av Uppsala

län är utarrenderad till den 14 mars 1940 mot en årlig avgäld av 1,300

kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 15 oktober 1937. Av

det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande handlingar samt en

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

av distriktslantmätare!! M. Mörtsell år 1916 över egendomen upprättad karta

med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Uppsala stad och 8 kilometer

från Börje kyrka, har en areal av 69.191 hektar, varav 43.B21 hektar

tomt och åker, 1.568 hektar äng, 23.098 hektar avrösningsjord samt 1.004

hektar impediment.

Åkerjorden består till övex-vägande del av lerjord, som delvis är stenbunden.

Den är i sin helhet täckdikad.

Kronans byggnader å egendomen äro samtliga i medelgott stånd samt väl

underhållna.

Egendomen har del i Ulleråkers häradsallmänning. Jämlikt Kungl. Maj:ts

resolution den 12 mars 1920 har Börje elektriska distributionsförening elektriska

ledningar framdragna över egendomen. Taxeringsvärdet å egendomen

utgör 37,300 kronor, därav 35,400 kronor jordbruksvärde och 1,900 kronor

skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 43,950 kronor,

därav 6,500 kronor för skogsmark och växande skog samt 6,000 kronor

för andelen i häradsallmänningen, ävensom ett arrendevärde av 1,570 kronor.

Nämnden har föreslagit egendomens försäljning till dennas arrendator

W. Andersson, vilken väl brukat egendomen sedan år 1920.

Överjägmästaren i östra distriktet har i yttrande den 28 maj 1938 tillstyrkt

egendomens försäljning.

Sedan arrendatorn Andersson av domänstyrelsen erbjudits förvärva egendomen

för en köpeskilling motsvarande det av nämnden föreslagna saluvärdet,

har Andersson i en till styrelsen den 12 juli 1939 inkommen skrift

förklarat sig önska inköpa egendomen för 40,000 kronor.

Domänintendenten i länet har i yttrande den 17 juli 1939 meddelat, att

egendomen numera krävde kostnader för modernisering av vissa byggnader

och anskaffande av vatten, samt förordat egendomens försäljning till Andersson

mot den av honom erbjudna köpeskillingen.

Med skrivelse den 19 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att domänstyrelsen biträdde uppskattningsnämndens

förslag att försälja egendomen till dennas arrendator

samt att styrelsen med hänsyn till nu upplysta förhållanden ansåge, att det

av arrendatorn ifrågasatta priset av 40,000 kronor borde kunna godtagas.

Med hänsyn till egendomens arrendevärde erfordrades riksdagens medverkan

för försäljningens genomförande.

Jag har ej något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljningsförslaget

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 2 mantal Ekeby nr 1 och 2 i Börje

socken av Uppsala län må med ett saluvärde av 40,000 kronor

försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens arrendator

W. Andersson, under villkor i övrigt, att egendomen

överlåtes med tillträdesrätt den 14 mars 1940, att egendomen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

3

försäljes i det skick, vari den vid tillträdet befinner sig, att

endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,

att, därest egendomen förvärvas av Andersson,

samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan

honom och kronan, med undantag av till äventyrs varande

anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i

och genom köpet anses vara reglerade, samt att innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående

och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan

ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till följd

av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom

för skada, som förorsakas å kreatur.

2:o.

Västerby nr 4 och 5 i Uppsala län.

Kronoegendomen l1/2 mantal Västerby nr 4 och 5 i Läby socken av Uppsala

län utarrenderades genom domänstyrelsens den 27 juli 1928 upprättade

kontrakt för tiden 14 mars 1929—14 mars 1939 mot en årlig avgäld av 1,675

kronor. Genom styrelsens beslut den 3 mars 1933 bestämdes arrendeavgälden

att från den 14 mars 1932 till arrendeperiodens slut utgå med dels 15

hektoliter vete, 14 hektoliter blandsäd, hälften korn och hälften havre, samt

166 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställt

pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 837 kronor 50 öre.

För närvarande är egendomen utarrenderad till den 14 mars 1940 mot sistnämnda

avgäld.

Uppskattningsförrättningar ha hållits å egendomen dels år 1936, dels år

1938. Av uppskattningsprotokollen jämte övriga till ärendet hörande handlingar

samt en av distriktslantmätaren T. Rönöberg år 1925 över egendomen

upprättad karta med beskrivning inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Uppsala, har en areal av

122.2772 hektar, nämligen 47.9794 hektar åker, 0.4422 hektar äng, 73.2271 hektar

avrösningsjord och 0.6285 hektar impediment.

Åkern består till övervägande del av lerjord. Cirka 10 hektar av åkerjorden

täckdikade.

Egendomen har del i Ulleråkers häradsallmänning.

Vidare är egendomen delaktig i Kvarnbodamm—Ekebysjö vattenavledningsföretag.

Kronans byggnader å egendomen äro i huvudsak medelgoda. Därest egendomen

skulle ånyo utarrenderas, torde dock nybyggnad av stall och ladugård

erfordras.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41,800 kronor, därav 34,700 kronor för

inägor och 7,100 kronor för skog.

Uppskattningsnämnden har vid den år 1938 hållna förrättningen åsatt

egendomen ett saluvärde av 61,500 kronor. I detta värde ingår, förutom vär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

det av skog och skogsmark eller 22,700 kronor, det kapitaliserade värdet av

egendomens andel i Ulleråkers häradsallmänning, beräknat till 5,000 kronor.

Värderingen är verkställd under förutsättning att egendomen överlåtes i befintligt

skick. Nämnden, som förordat att egendomen säljes, har icke funnit

anledning föreslå föreskrivande av särskilda villkor rörande egendomens

användning eller återköpsrätt. Därest föreskrifter härutinnan likväl skulle

anses vara erforderliga, har nämnden förordat, att saluvärdet nedsättes med

tio procent.

Enligt vad domänintendenten i skrivelse till domänstyrelsen meddelat, har

uppskattningsnämnden sedermera funnit det uppskattade värdet av egendomen,

61,500 kronor, vara för högt med hänsyn till att det ståndskogen

åsätta värdet enligt nämndens åsikt vore för högt; en försäljning av egendomen

till det åsätta saluvärdet, 61,500 kronor, syntes näppeligen kunna genomföras.

Nämnden hade därför enats om att sänka saluvärdet till 56,700

kronor. Tillika hemställde nämnden, att egendomen skulle med sistnämnda

saluvärde hembjudas egendomens arrendator, Axel Cederholm, vilken sedan

den 14 mars 1933 arrenderat egendomen och därunder väl hävdat densamma.

Cederholm har skriftligen förklarat sig vilja förvärva egendomen för en

köpeskilling av 56,700 kronor.

Överjägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning

men har icke kunnat tillstyrka en så kraftig sänkning av egendomens

saluvärde, som av nämnden förordats. Även om det jämväl enligt överjägmästarens

åsikt vore försvarligt att sänka ståndskogens uppskattade värde,

borde sänkningen begränsas till cirka 1,500 kronor. Egendomens saluvärde

borde sålunda upptagas med 60,000 kronor.

I skrivelse den 25 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid tillstyrkt, att egendomen i enlighet med

vad uppskattningsnämnden föreslagit försåldes till arrendatorn Cederholm

för en köpeskilling av 56,700 kronor.

Därest egendomen skulle behållas i kronans ägo för att ånyo utarrenderas,

syntes en jämförelsevis omfattande nybyggnad vara erforderlig, och den kostnad,

som härigenom skulle åsamkas statsverket, komme med all sannolikhet

att överstiga hälften av den för egendomen under en följande arrendeperiod

utgående arrendeavgälden. Styrelsen hade förgäves sökt erhålla högre

anbud än det av nämnden föreslagna lägre saluvärdet. Ehuru egendomens

arrendator, Axel Cederholm, icke innehaft arrendet i så lång tid, att

han jämlikt gällande författning kunde tillerkännas hembudsrätt, förordade

styrelsen, att han medgåves rätt att efter hembud förvärva egendomen. Denna

borde försäljas med full och oinskränkt äganderätt. Tillträdesdagen borde

sättas till den 14 mars 1940.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts kan jag biträda domänstyrelsens förslag

till disposition av ifrågavarande kronoegendom. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen l‘/2 mantal Västerby nr 4 och 5 i Läby

socken av Uppsala län må med ett saluvärde av 56,700

kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

5

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn Axel

Cederholm och under villkor i övrigt, att egendomen försörjes

med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1940,

att egendomen säljes i befintligt skick, att endast kronan tillhöriga

hus och anläggningar ingå i försäljningen, att köpare

av egendomen skall vara skyldig att dels övertaga egendomen

åvilande betalningsansvar för Kvarnbodamm—Ekebysjö vattenavledningsföretag,

dels ock, därest kronan nödgas till egendomens

arrendator utgiva ersättning för av denne å egendomen

verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, gottgöra

kronan för vad kronan i sådant hänseende erlagt, att,

därest Cederholm förvärvar egendomen, samtliga på arrendekontraktet

om egendomen grundade rättsanspråk mellan honom

och kronan med undantag av eventuella anspråk på

oguldna arrendeavgifter och skatter skola i och genom

försäljningen anses vara reglerade, att köpare av egendomen

medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t och

kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten Söderfors l2 i

Älvkarleby socken av Uppsala län rätt att kostnadsfritt och

för ali framtid bibehålla vattenfallsstyrelsen tillhöriga, över

egendomen framdragna elektriska ledningar samt att borttaga

för ledningarna hinderliga och för ledningarnas säkerhet

farliga träd och buskar, med skyldighet för vattenfallsstyrelsen

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, att

vattenfallsstyrelsens personal skall erhålla obehindrat tillträde

till egendomen för ledningarnas tillsyn och underhåll samt

reparation av desamma, därvid möjligen uppkommande skada

skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, att de träd och buskar,

som fällas för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra

ägaren av den försålda egendomen och av denne tillvaratagas,

att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må

meddelas i den försålda egendomen och att, innan sådan inteckning

meddelats, ägaren av egendomen skall vara skyldig

att vid överlåtelse av egendomen eller del därav göra förbehåll

om ifrågavarande rättigheters bestånd och förbinda ny

ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll, samt att

innehavare av andra över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha

ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan rätt för

köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

3:o.

Kronoparken Tunaberg i Södermanlands län.

Sedan fråga uppkommit örn utbyte av den kronan tillhöriga fastigheten

Långbro l12 å Tunabergs kronopark mot viss del av den Tunabergs Trävaruaktiebolag

tillhöriga fastigheten Häradstorp 21, allt i Tunabergs socken av

Södermanlands län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattning

och värdering av sagda bytesområden verkställts under åren 1937 och 1939.

Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande

handlingar samt kopia av en av distriktslantmätaren G. Willén år 1936 upprättad

karta och en av F. Carlbom år 1937 upprättad karta inhämtas i huvudsak

följande.

Kronans bytesområde utgöres av skiftet IV (Lilla Aspdalen) av kronoparken

Tunaberg, vilket numera avstyckats och i jordregistret betecknats Långbro

l12.

Fastigheten, som icke gränsar till den övriga delen av kronoparken Tunaberg,

är belägen 11 kilometer från Nyköpings stad och järnvägsstation samt

3 kilometer från allmän väg. Utfartsväg finnes. Fastighetens areal utgör

16.2585 hektar, varav omkring 0.99 hektar utgöra åker, 11.88 hektar skogsmark

och 3.39 hektar impediment.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet. Skogsmarken är av god beskaffenhet

med undantag beträffande områdets östra del, där skogsmarken

är starkt bergbunden. Ståndskogen utgöres huvudsakligen av yngre och medelålders

skog av god beskaffenhet. Kalmark förekommer i obetydlig omfattning.

Virkesförrådet har uppskattats till 1,169 kubikmeter, varav 1,058

kubikmeter barrskog och lil kubikmeter lövskog. Avsättningsförhållandena

äro goda.

Fastigheten är obebyggd.

I området ingående åker är för ett år i sänder under hand upplåten mot

en årlig avgift av 5 kronor. Jakträtten å skifte IV av kronoparken Tunaberg

är genom ett den 24 maj 1937 upprättat kontrakt utarrenderad till den 15

maj 1942.

Taxeringsvärdet utgör 2,900 kronor.

Tunabergs Tråvaruaktiebolags bytesområde utgöres av en del av fastigheten

Häradstorp 21; området är närmare angivet å den av F. Carlbom år

1937 upprättade kartan. Området, som i öster och sydost omslutes av skifte

VI av kronoparken Tunaberg, är beläget omkring 25 kilometer från Nyköping.

Utfartsväg saknas. Arealen utgör omkring 18.20 hektar, varav omkring

12.10 hektar skogsmark och 6.10 hektar impediment.

Skogsmarken är till övervägande del av god beskaffenhet. Ståndskogen

utgöres till större delen av ungskog i åldern 10—15 år. Ett område med en

areal av omkring 2 hektar är bevuxet med gammal, starkt genomhuggen

tallskog. Kalmarker förekomma icke. Skogens kvalitet är medelgod. Virkesförrådet

har uppskattats till 386 kubikmeter, varav 320 kubikmeter barrskog

och 66 kubikmeter lövskog. Avsättningsförhållandena äro goda.

Å området finnas båthus, motorhus och timmerslip, vilka icke äro avsedda

att ingå i köpet.

Området är icke åsatt särskilt taxeringsvärde.

Förrättning smannen har uppskattat värdena av kronans och bolagets bytesområden

till för det förra området 6,200 kronor, varav 305 kronor 52 öre

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 29.

7

motsvarade av kronan förskotterad avstyckningskostnad, och för det senare

2,800 kronor. För det högre värdet av kronans bytesområde skulle bolaget

sålunda till kronan erlägga ett belopp av 3,400 kronor. Förrättningsmannen

har tillstyrkt markbytet under förutsättning, att bolagets bytesområde kunde

avstyckas från fastigheten Häradstorp 21.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt bytet.

Lantmåteristyreisen har i skrivelse till domänstyrelsen förklarat, att enligt

lantmäteristyrelsens mening hinder med hänsyn till jorddelningslagens bestämmelser

icke förelåge mot avskiljande av bolagets avsedda bytesområde

från Häradstorp 21 men att, då området innehölle endast 12.10 hektar skogsmark

och därför näppeligen kunde bestå såsom särskild fastighet, avstyckningen

borde tillåtas under villkor att området sammanlägges med den kronans

fastighet, med vilket det skulle brukas.

Bolaget har förklarat sig villigt godtaga vissa av domänstyrelsen föreslagna

villkor för bytet.

I skrivelse den 4 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid förklarat, att styrelsen ansåge det föreslagna

markbytet vara förmånligt för kronan. Ärendet syntes icke kunna

avgöras utan riksdagens medverkan.

Under åberopande av den lämnade utredningen anser jag mig kunna till- Departementsstyrka

det föreslagna markutbytet. Därest statsmakterna bifalla förslaget, c e/en''

har bolaget att i vanlig ordning söka tillstånd till förvärvet av fastigheten

Långbro l12.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av mark må äga rum mellan kronan och

Tunabergs Trävaruaktiebolag under villkor,

att kronan till bolaget överlåter fastigheten Långbro l12 i

Tunabergs socken av Södermanlands län,

att bolaget till kronan överlåter den del av fastigheten

Häradstorp 21 i Tunabergs socken av Södermanlands län,

vilken finnes angiven å förenämnda av F. Carlbom år 1937

upprättade karta,

att bolaget för det högre uppskattningsvärdet av kronans

bytesområde till kronan erlägger ett kontant belopp av 3,400

kronor, vilket belopp av bolaget skall inbetalas till domänstyrelsen

vid bytesavtalets underskrivande,

att kronan ombesörjer och bekostar avstyckning av bolagets

bytesområde för sammanläggning med den kronans

fastighet, med vilket det skall brukas,

att tillträdet skor å dagen för bytesavtalets upprättande,

att områdena överlåtas i befintligt skick,

att å bolagets bytesområde befintliga båthus, motorbus

och timmerslip icke ingå i bytet och skola av bolaget

ha bortförts inom ett år efter bytesavtalets upprättande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

att kronan och bolaget förbinda sig att intill tillträdesdagen

ej avverka skog å respektive områden,

att kronans bytesområde lämnas fritt från alla gravationer,

att bolagets bytesområde lämnas fritt från gravationer

med undantag av den inteckning, som beviljats den 30 augusti

1922 under § 138 i bolaget tillhöriga Vs mantal Häradstorp

21 m. fl. fastigheter för servitut och nyttjanderättsförmåner

enligt köpekontrakt den 4 maj 1917 och den 28

augusti 1922 av Näfvekvarns bruks aktiebolag till Näfvekvarns

Gjuteriaktiebolag, i vad avser rätt till dämning,

att upplåtelser och utfästelser, vilka röra områdena och

som äro gällande vid tillträdesdagen, skola respekteras av

den tillträdande parten och att å områdena för tiden efter

tillträdesdagen belöpande avgälder för sagda upplåtelser och

utfästelser skola tillfalla denne,

att kronan och bolaget å ömse sidor svara för alla å

respektive bytesområde intill tillträdesdagen belöpande utskylder

och besvär,

samt att kronan och bolaget var för sig bestrida kostnaderna

för lagfart å de områden, som vid bytet tillfalla dem.

4:o.

Duvedal nr 1 i Östergötlands län.

Kronoegendomen Duvedal nr 1 litt. A i Motala socken av Östergötlands län

är belägen omkring 2 kilometer från Motala stad. Egendomen, vars läge

närmare framgår av en av distriktslantmätaren A. Hallander år 1928 upprättad

karta, har en areal av 2.3438 hektar tomt och åker samt 4.7440 hektar avrösningsjord.

Av tomt- och åkermarken äro 1.402 hektar för tiden 14 mars

1932—14 mars 1940 upplåtna under arrende till kamreraren E. Särnstedt mot

en årlig avgäld av 600 kronor. Egendomen i övrigt är icke utarrenderad.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen den 12 maj 1938. Av

det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande

handlingar och förut angivna karta inhämtas i huvudsak följande.

Egendomens åkerjord består av sandmylla på syrsandsbotten. Trädgården

är obetydlig och lämnar ingen inkomst.

Å den under arrende upplåtna delen av egendomen, som av arrendatorn

användes för industriellt ändamål, finnas 2 boningshus, 1 spannmålsbod, 1

ladugårdsbyggnad samt därjämte 2 mindre hus. Samtliga dessa hus, vilka

tillhöra kronan, äro gamla och i mindre gott stånd.

Motala Ströms Kraftaktiebolag har elektriska högspänningsledningar framdragna

över egendomen.

Egendomen är elektrifierad. Anläggningen tillhör arrendatorn.

Taxeringsvärdet utgör 43,700 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

9

Uppskattningsnämnden, som haft under övervägande ansökningar dels av

Motala landskommun att få inköpa hela egendomen och dels av förenämnde

Särnstedt att få för bostadsändamål förvärva ett område om cirka 2,000

kvadratmeter av egendomen, har förordat försäljning av egendomen i dess

helhet till landskommunen. Nämnden har därvid åsatt egendomen ett saluvärde

av 76,200 kronor, varav omkring 70,900 kronor för själva marken och

omkring 5,300 kronor för den växande skogen.

Vederbörande Överjägmästare har icke haft något att erinra mot egendomens

försäljning och det saluvärde som av nämnden åsatts denna.

Motala landskommun har godkänt saluvärdet.

I skrivelse den 25 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Domänstyrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag att försälja egendomen

till Motala landskommun. Mot det av nämnden ifrågasatta, av kommunen

godkända saluvärdet av 76,200 kronor har styrelsen ingen erinran.

Bland överlåtelsevillkoren bör intagas åläggande för kommunen att, därest

arrendatorn så påfordrar, till skäligt pris inlösa den honom tillhöriga elektriska

anläggningen, och bör, för den händelse överenskommelse om priset

icke kan träffas, detta bestämmas av skiljemän såsom i 2 kap. 8 § av gällande

lag örn nyttjanderätt till fast egendom är stadgat för där avsett fall.

För försäljningens genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Efter övervägande av de i ärendet framkomna förslagen till disposition av DeparUmentsifrågavarande

kronoegendom anser jag mig böra biträda uppskattningsnämn- chefendens

och domänstyrelsens förslag om hela egendomens försäljning till Motala

landskommun. Jag vill även tillstyrka, att den av domänstyrelsen föreslagna

bestämmelsen för tillvaratagande av arrendatorn Särnstedts intressen intages

bland försäljningsvillkoren. Härvid förutsätter jag, att, därest Särnstedt vidhåller

sin önskan att förvärva ifrågavarande område om cirka 2,000 kvadratmeter

för att för egen räkning använda detsamma för bostadsändamål, kommunen

skall vara villig att på skäliga villkor lämna samtycke därtill.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Duvedal nr 1 litt. A, motsvarande de

i en av distriktslantmätaren A. Hallander den 27 februari

1928 upprättad beskrivning över avstyckning från fastigheten

Duvedal l69 med litt. A 1 och A 2 utmärkta skiftena om

tillhopa 7.0878 hektar, i Motala socken av Östergötlands län

må försäljas till Motala landskommun för 76,200 kronor

samt under villkor i övrigt, att egendomen må tillträdas dan

14 mars 1940 i då befintligt skick, att köpeskillingen för

egendomen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen

i länet, som har att utfärda köpebrev å egendomen, att endast

kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,

att kommunen genom köpet inträder i de rättigheter och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

skyldigheter, kronan kan äga till vederbörande rtyttjanderättshavare

å egendomen, varvid nyttjanderättshavaren icke

skall äga rätt till option vid eventuell förnyad utarrendering,

att kommunen, därest nyttjanderättshavaren så påfordrar,

skall vara skyldig inlösa en denne tillhörig elektrisk anläggning

å egendomen till skäligt pris, vilket i brist på överenskommelse

skall bestämmas av skiljemän såsom i 2 kap.

8 § lagen den 14 juni 1907 örn nyttjanderätt till fast egendom

är stadgat för där avsett fall, att kommunen ansvarar

för på egendomen efter tillträdesdagen belöpande onera och

utskylder, att kommunen ensam skall vidkännas kostnaderna

för lagfart å fånget och andra med köpet förenade utgifter,

att kommunen såsom blivande ägare av egendomen

medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t och kronan

såsom ägare av strömsfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads

socken rätt att kostnadsfritt för all framtid bibehålla

en över egendomen framdragen högspänningsledning och att

borttaga för ledningen hinderliga och för ledningens säkerhet

farliga träd och buskar, med skyldighet för vattenfallsstyrelsen

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång,

att vattenfallsstyrelsens personal skall erhålla obehindrat

tillträde till egendomen för ledningens tillsyn och underhåll

samt reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande

skada skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, att de träd

och buskar, som fällas för ledningens bibehållande, skola

fortfarande tillhöra kommunen och av denna tillvaratagas,

samt att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må

meddelas i egendomen och att, innan sådan inteckning meddelats,

kommunen skall vara skyldig att vid överlåtelse av

egendomen eller del därav göra förbehåll om rättigheternas

bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda

förbehåll.

5:o.

Gustad Norrgård nr 5 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Gustad Norrgård 51 i Vikingstads socken av

Östergötlands län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1940 mot en

årlig avgäld, som från och med den 14 mars 1932 utgår med dels 16 hektoliter

vete, 31 hektoliter havre och 90 kilogram smör att lösas med penningar

efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan,

dels ock därutöver 675 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

11

Med anledning av egendomens arrendeledighet har arrende- och saluvärderingsförrättning

å densamma hållits den 29 september 1938. Av det vid

förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar

samt en av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson år 1926 över egendomen

upprättad karta med beskrivningar inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Vikingstads järnvägsstation

och 13 kilometer från Linköping, har en areal av 46.4322 hektar, varav

25.2822 hektar tomt och åker, 2,2050 hektar äng, 18.2430 hektar avrösningsjord

och 0.7020 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i två skiften. Åkerjorden, som utgöres av lera

på lerbotten, är till större delen täckdikad. Ängsmarken utgöres av gärdesoch

åbackar, vilka användas såsom beten. Ä egendomen finnes skog utöver

husbehovet, varjämte egendomen har del i häradsallmänning.

Egendomen är väl hävdad. Av åbyggnaderna är boningshuset gammalt

och otidsenligt. Ladugårdsbyggnaden är i gott och övriga byggnader i

medelgott stånd. Den elektriska anläggningen å egendomen tillhör arrendatorn.

Taxeringsvärdet är 40,900 kronor, varav 35,100 kronor jordbruksvärde och

5,800 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har i första hand föreslagit egendomens försäljning

med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn Martin Fredrik Andersson,

i andra hand dess förnyade utarrendering under 20 år. Andersson har

innehaft egendomen å arrende sedan år 1930. Nämnden har åsatt egendomen

ett saluvärde av 51,200 kronor, varav 16,700 kronor för skogsmark

och växande skog enligt vederbörande jägmästares värdering samt 600 kronor

för kapitaliserade värdet av utdelning från allmänningen. Arrendevärdet

har uppskattats till 1,500 kronor, vilket emellertid skett under förutsättning

att ny arrendatorsbostad uppfördes å egendomen.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia lämnat försäljningsförslaget

utan erinran.

Arrendatorn Andersson har skriftligen förklarat sig villig att inköpa egendomen

för en köpeskilling, motsvarande det av nämnden åsätta saluvärdet.

I skrivelse den 16 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen för sin del biträdde

uppskattningsnämndens förslag om egendomens försäljning. Styrelsen

hade visserligen uppmärksammat, alt nämnden vid saluvärderingen

medräknat arealen av den från kronoegendomen tidigare sålda lägenheten

Gustad Norrgård 5° örn 0.2778 hektar, men detta förhållande syntes med

hänsyn till lägenhetens ringa areal icke böra föranleda någon nedsättning

i saluvärdet. Med hänsyn till egendomens arrendevärde vore riksdagens

medverkan till försäljningen erforderlig.

Jag har icke något att erinra mot försäljningsförslaget och hemställer Departementsalltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen''

att kronoegendomen 1 mantal Gustad Norrgård 51 i Vikingstads

socken av Östergötlands län må med ett saluvärde

av 51,200 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens

arrendator Martin Fredrik Andersson samt under

villkor i övrigt, att egendomen försäljes i befintligt skick med

tillträdesrätt den 14 mars 1940, att endast kronan tillhöriga

hus och anläggningar ingå i försäljningen, att, därest Andersson

kommer att förvärva egendomen, samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan honom och kronan

med undantag av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder

och skatter skola genom köpet anses vara reglerade,

att, därest egendomen kommer att förvärvas av annan än

Andersson samt kronan nödgas till arrendatorn utgiva ersättning

för av denne å egendomen utförd elektrisk anläggning

eller verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, egendomens

köpare skall vara skyldig gottgöra kronan, vad kronan

i sådant hänseende utgivit till arrendatorn, samt att

innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående å egendomen och nyttja desamma

utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas

innehavare för skada till följd av förändring, reparation

eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas

å kreatur.

6:o.

Herrestad nr 10 i Östergötlands län.

I skrivelse den 1 december 1936 underställde domänstyrelsen Kungl. Maj:ts

prövning uppkommen fråga angående den framtida dispositionen av kronoegendomen

3/« mantal Herrestad nr 10 i Herrestads socken av Östergötlands

län. Av skrivelsen jämte med densamma överlämnade handlingar och en

av distriktslantmätaren S. Wolke år 1915 upprättad karta över egendomen

framgick i huvudsak följande.

Egendomen är belägen omkring 10 kilometer från Vadstena och 3 kilometer

från Herrestads järnvägsstation. Den har en areal av 45.193 hektar,

därav 39.528 hektar tomt och åker, 4.185 hektar ängs- och odlingsmark samt

1.480 hektar impediment. Det senast fastställda taxeringsvärdet å egendomen

utgjorde 51,500 kronor.

Då den löpande arrendeperioden utginge den 14 mars 1939, hade domänstyrelsen

med anledning av den förestående arrendeledigheten införskaffat

vissa förberedande uppgifter, avsedda att tjäna till ledning vid prövning av

frågan örn egendomens framtida disposition. Domänintendenten hade förklarat

sig anse, att egendomen ånyo borde utarrenderas; ladugården å densamma

vore visserligen otidsenlig och rötskadad, men frågan om byggnad

av ny ladugård syntes kunna uppskjutas, och vidare vore byggnaderna i

övrigt å egendomen medelgoda och tillräckliga. Vederbörande jägmästare

hade däremot med instämmande av överjägmästaren ansett egendomen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

13

böra försäljas med hänsyn till det dåliga byggnadsbeståndet. Slutligen hade

statens jordnämnd — från vilken införskaffats yttrande rörande egendomens

lämplighet till upplåtelser för arrendeegnahem — den 27 augusti 1936

efter erforderliga undersökningar meddelat, att nämnden ansåge egendomen

böra överföras till arrendeegnahemsfonden från den 14 mars 1939 för tillskapande

av förslagsvis tre arrendeegnahem.

Under den förberedande handläggningen inom domänstyrelsen av frågan

rörande egendomens framtida disposition hade inkommit dels ett köpeanbud

å hela egendomen av J. A. Eriksson, Svälinge, lydande å 32,000 kronor,

och dels framställningar av Oscar Karlsson och Axel Gustafsson, båda i

Kolsbro, om rätt för en var av dem att få inköpa 15 hektar åker av egendomen.

I skrivelsen förklarade domänstyrelsen för egen del, att styrelsen icke

ville motsätta sig, att förvaltningen av egendomen övertoges av statens jordnämnd

för med nämndens verksamhet avsett ändamål. Styrelsen hemställde

i enlighet härmed, att Kungl. Maj:t måtte föreskriva, att kronoegendomen

skulle från den 14 mars 1939 överföras till arrendeegnahemsfonden, varvid

jordnämnden skulle inträda i kronans rättigheter och skyldigheter i förhållande

till arrendatorn av egendomen.

I infordrat utlåtande över framställningen hemställde statens jordnämnd,

att Kungl. Majit måtte förordna, att egendomen skulle överföras till arrendeegnahemsfonden

till ett bokfört värde av 45,000 kronor per den 14

mars 1939.

Sedan härefter genom domänstyrelsens försorg till jordbruksdepartementet

överlämnats dels en av jordbruksarbetaren Sjunne Svensson, Svälinge, den

3 december 1936 dagtecknad framställning, vari han anhållit att få förvärva

arrenderätten till ett arrendeegnahem om cirka 25 tunnland av egendomen,

dels ock ett av egendomens arrendator, Ernst Eriksson, avgivet yttrande, i

vilket han förklarat sig villig att inköpa egendomen till det pris, som av

vederbörande uppskattningsnämnd kunde bliva åsatt densamma, anbefalldes

domänstyrelsen den 11 januari 1937 att ånyo avgiva yttrande i ärendet.

Domänstyrelsen anmodades sedermera den 8 februari 1938 att avgiva yttrande

med anledning av en av arrendatorn Eriksson den 5 februari 1938

gjord, till jordbruksdepartementet inkommen ansökning om försäljning till

honom av egendomen med undantag av ett område om 3 V2 hektar, vilket,

enligt Erikssons uppgift, ifrågasatts skola försäljas till lägenhetsägaren

Oskar Erik Karlsson, Åsberga mosse, Arneberga. Karlsson å sin sida vidhöll

dels i en av länsstyrelsen i länet till domänstyrelsen överlämnad ansökan,

och dels — sedan han erhållit kännedom örn Erikssons sistnämnda

framställning — i en den 12 februari 1938 gjord, till jordbruksdepartementet

inkommen ansökan den av honom i skrivelse till domänstyrelsen den 5

augusti 1936 gjorda anhållan att få inköpa cirka 15 hektar eller 30 tunnland

jord av egendomen. Den till departementet inkomna ansökningen

överlämnades den 15 februari 1938 till domänstyrelsen för att tagas i övervägande

vid avgivande av yttrandet över Erikssons framställning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Med skrivelse den 23 december 1939 har domänstyrelsen ånyo anmält

ärendet för Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid meddelat, att uppskattningsförrättning

å egendomen, avseende såväl salu- som arrendevärdering

av densamma, i vederbörlig ordning hållits den 19 oktober 1937.

Av det med styrelsens skrivelse överlämnade protokollet vid uppskattningsförrättningen

jämte övriga till ärendet hörande handlingar ävensom dels

förutnämnda av t. f. extra lantmätaren S. Wolke år 1915 över egendomen

upprättade karta och dels karta rörande en av extra lantmätaren A. Näslund

åren 1938—1939 å egendomen verkställd avstyckningsförrättning inhämtas

i huvudsak följande.

Egendomens ägor äro förlagda i två skiften. Arealen utgör, såsom angivits,

45.193 hektar, varav 39.528 hektar tomt och åker, 4.185 hektar ängs- och

odlingsmark samt 1.480 hektar impediment.

Åkerjorden, som är täckdikad, består av styv lera på lerbotten. Ängsmarken

utgöres av åbackar och sidvall, varav den vid sjön Tåkern belägna

delen eller det s. k. landvinningsskiftet användes såsom bete. Egendomen

saknar skog men har del i Göstrings häradsallmänning, varifrån erhålles en

årlig utsyning till ett uppskattat värde av 40 kronor. Egendomens avsättningsförhållanden

äro medelgoda.

Samtliga kronan tillhöriga byggnader å egendomen äro i medelgott stånd

med undantag av ladugården, som är gammal och rötskadad. Ett i vinkel

mot ladugården uppfört överloppshus tillhör arrendatorn. Den elektriska

anläggningen å egendomen tillhör likalades arrendatorn.

Det egendomen senast åsätta taxeringsvärdet utgör 51,900 kronor, vilket

i sin helhet utgör jordbruksvärde.

Uppskatt ning snämnden har föreslagit, att Oskar Erik Karlsson måtte tillerkännas

rätt att inköpa ett område av egendomen örn 13.5970 hektar för att

tilläggas en honom förut tillhörig angränsande mindre lägenhet, benämnd

Åsberga mosse, vilken därigenom skulle giva sin brukare full bärgning.

Återstoden av egendomen eller huvudgårdslotten med därå befintliga byggnader

borde erbjudas arrendatorn Eriksson med hembudsrätt eller, därest

densamma icke konnne att försäljas, utarrenderas till Eriksson under 10 år.

Vid nämnda disposition av egendomen återstode icke något till övriga sökande.

Det till försäljning till Karlsson föreslagna området, som är obebyggt,

har vid en den 10 juni 1938 påbörjad och den 1 juli 1939 avslutad förrättning

vederbörligen avstyckats från egendomen. Området, som å den av

förenämnde Näslund upprättade kartan betecknats litt. Xa, har erhållit

jordregisterbeteckningen Herrestad 102. Av dess areal, 13.5970 hektar, utgöra

13.4650 hektar åker och 0.1320 hektar avrösningsjord. Med det avstyckade

området följer 30 procent av styckningsfastigheten tillkommande andel i

Göstrings häradsallmänning.

Huvudgårdslotten, Herrestad 101, innehåller efter avstyckningen en areal

av 31.5960 hektar, varav 26.0630 hektar tomt och åker, 4.1850 hektar ängsoch

odlingsmark samt 1.3480 hektar impediment.

Nämnden har åsatt huvudgårdslotten ett saluvärde av 37,500 kronor,

varav 560 kronor utgjorde kapitalvärdet av allmänningsutdelning, samt

styckningslotten litt. Xa ett saluvärde av 15,880 kronor, varav 240 kronor

utgjorde kapitalvärdet av allmänningsutdelning. Arrendevärdet har uppskattats

till 1,500 kronor för huvudgårdslotten och 690 kronor för styckningslotten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

15

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha förklarat sig icke ha

något att erinra mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag.

Arrendatorn Eriksson och Karlsson ha skriftligen förklarat sig villiga inköpa

huvudgårdslotten respektive styckningslotten för köpeskillingar motsvarande

de av nämnden åsätta saluvärdena.

För egen del har domänstyrelsen anfört följande.

Då försäljningsfrågan på grund av lantmäteritekniska skäl icke kunnat

hinna avgöras per den 14 mars 1939 har styrelsen i skrivelse till domänintendenten

den 10 januari 1939 låtit föranstalta om förlängning mot oförändrad

arrendeavgäld, 1,275 kronor, och oförändrade villkor i övrigt till den

14 mars 1940 av det om egendomen för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939

gällande arrendekontraktet.

Arrendatorn Eriksson har brukat egendomen sedan år 1922, då han övertagit

arrenderätten efter sin svärfader, A. J. Andersson Elfving, vilken innehaft

egendomen sedan år 1898. Egendomen har väl hävdats.

Styrelsen biträder numera uppskattningsnämndens förslag om egendomens

försäljning. Vid angivna disposition av egendomen har tillkommit

ännu en fullt bärkraftig jordbruksfastighet i orten. Mot de åsätta saluvärdena

synes icke vara något att erinra. För genomförandet av försäljningarna

torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Mot domänstyrelsens slutliga förslag rörande den framtida dispositionen Depariementsav

ifrågavarande kronoegendom har jag ingen anledning till erinran. Jag chefen.

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3A mantal Herrestad nr 10 i Herrestads

socken av Östergötlands län må enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. försäljas i två lotter, nämligen

dels huvudgårdslotten Herrestad 101 med ett saluvärde av

37,500 kronor och med hembudsrätt jämlikt 9 § första

stycket i förordningen för egendomens nuvarande arrendator

Ernst Eriksson, dels o/ck styckningslotten Herrestad 102

med ett saluvärde av 15,880 kronor och med hembudsrätt

jämlikt 11 § i förordningen för lägenhetsägaren Oskar Erik

Karlsson, Åsberga mosse, Arneberga; skolande vid försäljningarna

i övrigt iakttagas,

beträffande huvudgårdslotten, att endast

kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen,

att, därest Eriksson kommer att förvärva lotten, samtliga

på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan honom

och kronan avseende lotten, med undantag av eventuella

anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter för hela

egendomen, skola i och genom försäljningen anses vara reglerade,

att, för den händelse lotten kommer att förvärvas

av annan än Eriksson samt kronan nödgas till arrendatorn

utgiva ersättning för av denne å egendomen utförd elek
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

trisk anläggning samt verkställd höstplöjning, trädesberedning

och sådd, lottens köpare skall vara pliktig gottgöra

kronan, vad kronan i sådant hänseende utgivit,

beträffande styck ning slotten, att köparen skall

vara pliktig gälda vad kronan eventuellt kan få komma

att utgiva till egendomens arrendator för höstplöjning, trädesberedning

och sådd å lotten, samt

beträffande båda lotterna, att lotterna försäljas

i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare den 14

mars 1940, att köparna såsom ägare av de försålda lotterna

medgiva vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t och kronan

såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads

socken rätt att dels kostnadsfritt för all framtid

bibehålla över egendomen framdragna högspänningsledningar,

dels borttaga för ledningarna hinderliga och för ledningarnas

säkerhet farliga träd och buskar med skyldighet

för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande

skada och intrång, dels ock för vattenfallsstyrelsens personal

erhålla obehindrat tillträde till den försålda egendomen

för ledningarnas tillsyn och underhåll samt reparation av

desamma, därvid möjligen uppkommande skada skall ersättas

av vattenfallsstyrelsen, att de träd och buskar, som

fällas för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra ägarna

av de försålda lotterna och må tillvaratagas av dem, att till

säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må meddelas i

de försålda lotterna, samt att, innan sådan inteckning meddelats,

ägarna av de försålda lotterna äro skyldiga att vid

överlåtelse av lotterna eller del därav alltid göra förbehåll

om beståndet av rättigheterna och förbinda ny ägare att

vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

7:o.

Kronoparken Karlsby i Östergötlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av Karlsby handelslägenhet under

kronoparken Karlsby i Kristbergs socken av Östergötlands län, har på domänstyrelsens

föranstaltande uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning

hållits år 1938. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen

fört protokoll och kopia av en av distriktslantmätaren A. Hallander

vid avstyckning åren 1936 och 1937 upprättad karta, inhämtas i huvudsak

följande.

Lägenheten är belägen invid allmän väg och invid Karlsby järnvägsstation

samt 24 kilometer från Motala. Den har numera avstyckats, har en

areal av 0.2367 hektar tomt samt är i jordregistret betecknad Karlsby 324.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

17

Å lägenheten finnes kombinerat affärs- och bostadshus m. m., som tillhöra

kronan, samt bodbyggnad och källare, vilka tillhöra arrendatorn.

Lägenheten är för tiden till den 1 april 1941 utarrenderad till Adolf Fredrik

Andersson mot en årlig avgift av 850 kronor. Andersson, som innehaft

arrendet sedan år 1913, har under arrendetiden inlett värmeledning och

elektriskt ljus i byggnaden samt inrett butiksavdelningar m. m. samt överhuvud

taget skött lägenheten väl.

Saluvärdet har uppskattats till 15,000 kronor, därav 19 kronor 69 öre utgöra

av kronan förskotterad avstyckningskostnad. Arrendevärdet har beräknats

utgöra 850 kronor.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lägenheten måtte försäljas enligt

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. med tillträdesrätt för köpare den 1 april 1940 och

med hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen för arrendatorn Andersson.

Anledning förelåge icke att vid försäljningen föreskriva säskilda villkor angående

lägenhetens användning samt återköpsrätt.

Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig inköpa lägenheten på föreslagna

villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt försäljningen.

I skrivelse den 31 juli 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl.

Marits prövning samt därvid förklarat, att styrelsen icke hade något att erinra

mot förrättningsmannens förslag. Frågan om försäljning av ifrågavarande

lägenhet syntes icke kunna avgöras utan riksdagens hörande.

Jag har icke något att erinra mot ifrågavarande försäljningsförslag och Departementhemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måttte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av kronoparken Karlsby i Kristbergs socken lägenheten

Karlsby 324 (Karlsby handelslägenhet) må med ett saluvärde

av 15,000 kronor, därav 19 kronor 69 öre utgöra förskotterad

avstyckningskostnad, försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. lii. nied hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen för

arrendatorn Adolf Fredrik Andersson;

skolande såsom villkor för försäljningen gälla, dels, därest

Andersson begagnar sig av hembudsrätten, att han äger

tillträda lägenheten den 14 mars 1940, därvid det rörande

lägenheten nu gällande arrendeavtalet skall upphöra att gälla,

samt att varken kronan eller Andersson äger framställa fordringsanspråk

gent emot varandra på grund av nämnda avtal,

med undantag dock för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter

och skatter för lägenheten, d c l s, därest försäljning sker till

annan köpare, att lägenheten må tillträdas den 1 april 1941,

dels ock (dt lägenheten överlåtes i det skick, vari den vid

tillträdet befinnes, att i försäljningen ingå endast kronan tillhöriga,

å lägenheten befintliga byggnader och anläggningar,

att köparen ställer sig till efterrättelse såväl de föreskrillcr,

som kunna komma att av länsstyrelsen fastställas att gälla

Mimny till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

för lägenhetens bebyggande, som de anvisningar och föreskrifter,

vilka av stamfastighetens ägare kunna komma att

bli utfärdade beträffande nyttjanderätten till inom styckningsplanen

upptagna områden för torg och parkändamål,

att köparen förbinder sig att ensam bekosta uppförande och

underhåll av det stängsel kring lägenheten, som kan bli erforderligt,

samt att ägaren av lägenheten skall vara skyldig

att såväl vinter- som sommarhalvåret svara för underhållet

av hälften av lägenheten angränsande gata ävensom av tillstötande

öppen plats längs lägenhetens gräns till så stor del,

som motsvarar halv gatubredd.

8:o.

Marstad nr 8 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Marstad nr 8 i Bjälbo socken av Östergötlands

län har genom domänstyrelsens den 9 juni 1917 utfärdade kontrakt varit utarrenderad

för tiden 14 mars 1919—14 mars 1939 mot en årlig arrendeavgäld

av 1,260 kronor. För närvarande är egendomen utarrenderad till den 14

mars 1940 mot samma avgäld.

Förrättning för egendomens saluvärdering har hållits den 16 juni 1939.

Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga ärendet tillhörande

handlingar samt en av t. f. extra lantmätaren S. Wolke år 1915 över egendomen

upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen fyra kilometer från Skänninge stad och två

kilometer från Ingridsdal järnvägsstation, har en areal av 47.4140 hektar,

därav 39.0130 hektar tomt, trädgård och åker, 1,4150 hektar äng, 5.7050 hektar

avrösningsjord samt 1.2810 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i tre skiften. Åkern utgöres av dels lera på lerbotten

och dels sandjord på syrsandsbotten. Täckdikning finnes. Ängsmarken

användes såsom bete. Skog saknas, men egendomen har del i allmänning,

varifrån erhålles en årlig utsyning av 10 kubikmeter skog å

rot.

Av kronan tillhöriga byggnader å egendomen är boningshuset tidsenligt

och i gott stånd, övriga byggnader äro i medelgott skick. Å egendomen

äger arrendatorn ett hönshus samt hälften av ett svinhus. Den elektriska

anläggningen tillhör arrendatorn.

Egendomens jordbruksvärde är taxerat till 56,400 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen i dess helhet försäljes.

Då byggnaderna i storlek vore anpassade för den nuvarande arealen

och det större utjordsskiftet ej vore beläget på längre avstånd än cirka 1

kilometer från gården med god väg till denna, borde egendomen överlåtas

ostyckad. Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av 61,100 kronor,

därav 1,000 kronor motsvarade det kapitaliserade värdet av utsyningen

från allmänningen.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia lämnat försäljningsförslaget

utan erinran.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

19

I skrivelse den 17 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag samt har intet att

erinra mot det saluvärde, som åsatts egendomen. I skrivelse till styrelsen

har egendomens arrendator. Åke Harald Andersson, förklarat sig villig att

inköpa egendomen för det föreslagna saluvärdet. Då Andersson och före

honom hans fader innehaft egendomen alltsedan år 1907 och då egendomen

är väl hävdad, tillstyrker styrelsen, att egendomen hembjudes Andersson.

Med hänsyn till egendomens arrendevärde erfordras riksdagens

medverkan till försäljningen.

Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer alltså, Departementsatt

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att kronoegendomen 1 mantal Marstad nr 8 i Bjälbo socken

av Östergötlands län må med ett saluvärde av 61,100

kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn av

egendomen, Åke Harald Andersson, samt under villkor i

övrigt, att egendomen överlåtes med tillträ desrätt den 14

mars 1940, att egendomen försäljes i det skick, vari den vid

tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus och

anläggningar ingå i försäljningen, att, därest Andersson kommer

att förvärva egendomen, samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan honom och kronan med undantag

av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder

och skatter skola i och genom köpet anses vara reglerade,

att, för den händelse egendomen kommer att förvärvas av

annan än Andersson samt kronan nödgas till arrendatorn

utgiva ersättning för av denne å egendomen utförd elektrisk

anläggning eller verkställd höstplöjning, trädesberedning och

sådd, egendomens köpare skall vara pliktig att gottgöra kronan,

vad kronan i sådant hänseende erlagt, samt att innehavare

av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare lill

annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada

till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

9:o.

Kronoparken Rejmyre i Östergötlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av visst område av hemmanet 1

mantal Bremyra nr 1 å kronoparken Rejmyre i Skedevids socken av Östergötlands

län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning

å det till försäljning ifrågasatta området i vederbörlig ordning hållits

under åren 1937 och 1939. Av det vid förrättningen förda protokollet jämte

övriga till ärendet hörande handlingar och en av distriktslantmätaren E.

Christoffersson vid avstyckning år 1936 upprättad karta inhämtas i huvudsak

följande.

Uppskattningsförrättningen har avsett en på arrende upplåten lott, benämnd

Bremyre gård, av hemmanet Bremyra. Arrendelotten ligger vid allmänna

vägen Simonstorp—Rejmyre, 37 kilometer från Norrköping och 12

kilometer från Simonstorps järnvägsstation. Den är numera avstyckad från

hemmanet i form av två fastigheter.

Lotten Bremyra 13 (Bremyre pensionat) har en areal av 7.4715 hektar, varav

omkring 0.60 hektar tomt och trädgård, 3.51 hektar skogsmark (park) och

3.36 hektar vatten. Å lotten finnas boningshus nied uthus, vilka tillhöra kronan.

Boningshuset är i behov av rätt omfattande reparationer. I övrigt äro

byggnaderna i stort sett i medelgott skick, ehuru underhållet av dem varit

mindre tillfredsställande. Virkesförrådet å lotten har uppskattats till 450

kubikmeter. I huvudbyggnaden bedrives för närvarande pensionatsrörelse

av Per Lorentz Eriksson, vilken sedan år 1932 förhyr byggnaderna med tillhörande

tomtområde av arrendatorn av Bremyre gård mot en årlig avgift av

350 kronor. Eriksson har under åren 1928—1932 varit arrendator av Bremyre

gård.

Lotten Bremyra l4 (Bremyre gård), har en areal av 84.5072 hektar, varav

omkring 27.52 hektar åker och tomt, 6.52 hektar äng (betesmark), 35.69

hektar skogsmark, 4.87 hektar fastmarksimpediment och 9.91 hektar vatten.

Åkerjorden och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet

har uppskattas till 2.354 kubikmeter. Byggnaderna å lotten äro

i allmänhet i medelgott skick. Boningshuset är emellertid för litet för lottens

behov. Egendomen Bremyre gård är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad

till Sven Wallentin Janzon mot ett årligt arrende av 1,400 kronor.

Janzon har brukat egendomen sedan år 1932. Den har städse skötts väl.

Arrendelägenheten Bremyre gård, omfattande båda fastigheterna, är åsatt

ett taxeringsvärde av 48,700 kronor, därav 37.200 kronor utgör jordbruksvärde

och 11,500 kronor utgör skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har åsatt lotten Bremyra 1;: ett saluvärde av 12,600

kronor, därav 114 kronor 45 öre motsvarande av kronan förskotterad avstyckningskostnad,

samt ett arrendevärde av 500 kronor. Saluvärdet å lotten

Bremyra l4 har uppskattats till 34,000 kronor, därav 1,267 kronor 70 öre utgjorde

av kronan förskotterad avstyckningskostnad och omkring 11,500 kronor

belöpte å skogsmark och skog. Arrendevärdet å denna lott har beräknats

utgöra 1,350 kronor. Nämnden har föreslagit, att lotterna måtte efter riksdagens

hörande försäljas enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1940, lotten Bremyra 1" med hembudsrätt jämlikt

10 § i förordningen för Per Lorentz Eriksson samt lotten Bremyra l4

med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Sven Wallentin

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

21

Janzon. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna föreskriva särskilda

villkor angående lotternas användning samt återköpsrätt. Skulle likväl

föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdena

minskas med 10 procent. Uppskattningsnämnden har därjämte föreslagit

vissa villkor i övrigt för försäljningarna.

Eriksson och Janzon ha förklarat sig villiga inköpa respektive lotter på föreslagna

villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia ansett att egendomen

borde försäljas såsom en lott men icke velat motsätta sig försäljning på det

av uppskattningsnämnden föreslagna sättet.

I skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen icke hade något att

erinra mot uppskattningsnämndens förslag.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget och hemställer alltså, att DepartementsKungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att av kronoparken Rejmyre i Skedevis socken av Östergötlands

län följande lotter må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m., nämligen

lotten Bremyra 13 (Bremyre pensionat) med ett saluvärde

av 12,600 kronor, därav 114 kronor 45 öre utgöra förskotterad

avstyckningskostnad, med hembudsrätt jämlikt 10 § i förordningen

för Per Lorentz Eriksson, samt lotten Bremyra T1 (Bremyre

gård) med ett saluvärde av 34,000 kronor, därav 1.267

kronor 70 öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad, med

hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn Sven

Vallentin Janzon;

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas beträffande

båda lotterna, att desamma överlåtas i befintligt

skick, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1940,

att i köpen ingå endast de å lotterna befintliga byggnader och

anläggningar, vilka tillhöra kronan, samt att köparna av lotterna

i sådan egenskap respektera de rättigheter beträffande

lotterna, som upplåtits dels genom kontrakt den 24 februari

1930, varigenom rätt till jakt och fiske m. m. å bland annat

fastigheten Bremyra l1 utarrenderats till Carl Lagercrantz,

dels ock genom kontrakt den 14 november 1931 mellan kronan

och Rejmyre Bruks Aktiebolag angående inköp för kronans

räkning av vissa fastigheter, varigenom kronan medgivit

bolaget rätt att bibehålla å fastigheterna befintliga elektriska

ledningar med tillhörande stolpplatser, transformatorhus

och övriga anläggningar m. m., vilken rätt bolaget genom

avtal den 17 juli 1933 överlåtit å Rejmyre Elektriska

Distributionsförening u. p. a., beträffande lotten

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Bremyra l3, att köpare av lotten medgives rätt att intill

den 1 januari 1942 avgiftsfritt för husbehov nyttja en å lotten

Bremyra l4 inom ägofigur nr 157 enligt avstyckningskartan

belägen brunn, samt att köparen är skyldig att ensam

bekosta uppförande och underhåll av stängsel i rågången mellan

lotten och kronoparken, ävensom, beträffande lotten

Bremyra l4, att, därest arrendatorn Janzon begagnar

sig av hembudsrätten, kronan och Janzon icke skola

äga framställa fordringsanspråk gentemot varandra på

grund av gällande arrendeavtal rörande Bremyre gård, dock

med undantag beträffande eventuellt oguldna arrendeavgifter

och skatter, att köpare av lotten är skyldig tåla skada och

intrång, som förorsakas densamma genom dels ägaren av

lotten Bremyra l3 medgiven rätt att intill den 1 januari

1942 avgiftsfritt för husbehov nyttja en å lotten inom ägofigur

nr 157 enligt avstyckningskartan belägen brunn, och

dels över lotten framdragna, telegrafverket samt abonnenter

vid Bremyre och Magnehults gårdar gemensamt tillhöriga telefonledningar,

att kronan såsom ägare av stamfastigheten

Bremyra l1 förbehåller sig rätt till fri och obehindrad utfart

för all framtid å den över lotten ledande vägen, motsvarande

ägofigurerna n:ris 243 och 260 enligt avstyckningskartan, att

lottens ägare förbinder sig att icke å nämnda väg uppföra

grindar eller andra anordningar, vilka kunna hindra trafiken,

samt att kronan äger att till beståndet av sagda utfästelser

angående rätt till väg erhålla inteckning i lotten.

10:o.

Strand nr 1 och Gissebo nr 1 i Jönköpings län.

Kronoegendomen Strand l1 med Gissebo l1 i Skärstads socken av Jönköpings

län är jämlikt domänstyrelsens den 15 oktober 1935 utfärdade kontrakt

utarrenderad under tjugo år från den 14 mars 1936 mot en årlig arrendeavgäld

av dels 50 hektoliter råg och 221 kilogram smör att lösas med

penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^

dels ock därutöver 1,000 kronor.

I en till domänstyrelsen den 16 februari 1938 inkommen ansökning har

ägaren av Lindefors möbelfabrik, fabrikören J. A. Jonsson, Gisebo, anhållit

att för utvidgning av en från egendomen år 1926 inköpt fabrikstomt få inköpa

ett ytterligare område av egendomen, innehållande cirka 6,500 kvadratmeter

åker samt beläget å ömse sidor om Jönköping—Gripenbergs numera

nedlagda järnväg.

Området, vilket å en av extra lantmätaren H. Segerpalm år 1933 kopierad

och kompletterad karta över egendomen motsvaras av ägofigurerna av nr

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29. 23

24 och av nr 48, har av domänintendenten i länet åsatts ett saluvärde av

4,875 kronor.

Egendomens arrendator har förklarat sig villig avstå området under återstående

arrendetiden mot årlig nedsättning i arrendet av 60 kronor.

Jonsson har godkänt det av domänintendenten föreslagna saluvärdet.

Överlantmätaren har anfört, bland annat, följande.

Då det med Jonssons ansökan avsedda området utgjorde en snedvinklig

figur och hade en ur fastighetsbildningssynpunkt mindre önskvärd form,

hade överlantmätaren förfrågat sig hos Jonsson, huruvida denne hade något

att erinra mot att området utlades med de gränser, som överlantmätaren

å förenämnda karta utmärkt med blå krita. Jonsson hade därvid förklarat,

att han hellre önskade förvärva ett sålunda förändrat område än det

i ansökningen angivna, varjämte Jonsson meddelat sin avsikt att av vederbörande

förvärva den inom området liggande delen av nedlagda järnvägen

Jönköping—Gripenberg. Enär frågan om rätt till utfartsväg för området

kunde förmodas bliva ordnad vid blivande avstyckningsförrättning, vilken

borde ske under villkor om sammanläggning med Jonssons nuvarande fabrikstomt

(Lindefors 31), hade överlantmätaren intet att erinra mot bifall

till ansökningen under förutsättning att områdets gränser ändrades på sätt

av honom föreslagits.

Med skrivelse den 9 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrker, att området, med de gränser som av överlantmätaren

angivits, försäljes till Jonsson med tillträdesrätt den 14 mars 1940. Då

fastigheten Lindefors 31 av Jonsson äges allenast till hälften (återstående

hälften äges av en omyndig dotter till Jonsson), bör området icke avstyckas

under villkor om sammanläggning med Lindefors 31. Å området ämnar

Jonsson uppföra en byggnad innehållande dels bostadslägenheter för de i

hans möbelfabrik anställda arbetarna, dels ock kontors- och utställningslokaler.

Köpeskillingen för området torde böra fastställas till den av domänintendenten

föreslagna, 4,875 kronor. Med hänsyn till områdets värde

lärer ärendet böra underställas riksdagen.

Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag sådant det förordats av domänstyrelsen

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att — sedan ett å en över kronoegendomen Strand l1 med

Gissebo l1 i Skärstads socken av Jönköpings län år 1933 av

extra lantmätaren H. Segerpalm upprättad karta med blå

krita utmärkt område, med undantag av därinom belägen

järnvägsmark, blivit från egendomen avstyckat med en areal

av omkring 6,500 kvadratmeter —- samma område må försäljas

till fabrikören J. A. Jonsson, Gisebo, för en köpeskilling

av 4,875 kronor samt under villkor i övrigt, att området

överlåtes i befintligt skick, att området må tillträdas den

den 14 mars 1940, att området vid avstyckningen förbehålles

rätt till erforderlig utfartsväg, att, därest köpeskillingen

Departeme>Ui
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

för området icke erlägges kontant å tillträdesdagen, köparen

må gälda denna på sätt i 21 § och 22 § B) i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. stadgas, samt att i övrigt vid försäljningen

bestämmelserna i samma förordning i tillämpliga

delar skola lända till efterrättelse.

ll:o.

Häggenäs nr 12 i Malmöhus län.

Genom ett den 10 juli 1850 verkställt och den 26 april 1851 fastställt ägoutbyte

mellan å ena sidan de tidigare vid laga skifte delade utägorna till kronoegendomen,

militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta socken

av Malmöhus län och å andra sidan skattebeneficiehemmanet 5A>6 mantal

Häggenäs nr 6 i nämnda socken tilldelades kronoegendomen ett område örn

3 tunnland 6.3 kappland av hemmanet samt hemmanet ett område örn 4

tunnland 8.8 kappland av kronoegendomen. Berörda områden åsattes vid

förrättningen uppskattningsinnehåll av 10.358 respektive 10.353 kappland.

Enligt en vid ägoutbytet den 28 mars 1850 ingången skriftlig förening mellan

boställets innehavare, kaptenen P. A. Dahl, och skattehemmanets ägare, Å.

Bondesson — vilken jämväl ägde den väster om det hemmanet tilldelade

området belägna kvarnlägenheten Bondemöllan — skulle såsom villkor för

ägoutbytet gälla, bland annat, att Bondesson eller hans rättsinnehavare skulle

till innehavaren av egendomen eller dennes rättsinnehavare för evärdlig tid

erlägga en avgäld om 10 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn

»dels för medgifvandet af ägoutbytet och dels för beredande af tillfälle för

egaren af Bondemöllan---— att genom afträdande af ett läge för Qvams

anläggande på Boställets tegor kunna utvidga och förbättra denna Qvarnlägenhet».

Avgälden skulle erläggas i januari månad varje år med 36 kappar

på tunnan, med rätt dock för boställets innehavare att före eller senast

den 21 december varje år bestämma, om han ville mottaga spannmålen in

natura eller om ägaren av kvarnen skulle inlösa densamma efter gällande

markegångstaxa med 16 skillingar banco förhöjning för tunnan.

Till säkerhet för avgälden har den 17 juli 1890 meddelats inteckning i

kvarnlägenheten Bondemöllan med tillhörande jord. Avgälden har under

en följd av år inbetalts till länsstyrelsen i länet.

Kronoegendomen Häggenäs nr 12 står numera under domänstyrelsens

förvaltning och är för närvarande utarrenderad till den 14 mars 1957 mot

en årlig avgäld av dels 21 hektoliter råg, 10 hektoliter havre och 84.2 kilogram

smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris

enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 500 kronor. Hemmanet

Häggenäs nr 6 och lägenheten Bondemöllan tillhöra förre kvarnägaren J.

Johnassons dödsbodelägare.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

25

I skrivelse den 11 november 1939 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning uppkommen fråga om avlösning av ifrågavarande avgäld.

Av skrivelsen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar inhämtas i huvudsak

följande.

Den 31 december 1935 avkrävde domänstyrelsen J. Johnassons dödsbodelägare

avgäld för tiden 10 juli 1935—10 juli 1936 med 178 kronor 61 öre,

därav 173 kronor 61 öre utgjorde värdet av naturaprestationer, omräknade

i penningar, samt 5 kronor motsvarande den till 16 skillingar banco bestämda

förhöjningen.

I en till domänstyrelsen den 25 februari 1936 inkommen skrift anförde

dödsbodelägarna G. Johansson och hans hustru Elsa Johansson, född

Johnasson, bland annat: Avgälden hade icke varit avsedd att utgöra ersättning

för den mark kronan lämnat vid ägoutbytet eller ens såsom kompensation

för någon av kronan avstådd förmån, utan allenast att vara betalning

för kronoarrendatorns medgivande till ägoutbytet. Även om man emellertid

utginge från att avgälden skulle utgöra ersättning för ett vattenfall, som

vore beläget på den av kronan avstådda marken, stöde dess storlek icke i

rimlig proportion till fallets värde. Enligt beräkning av statens lantbruksingenjör

i länet uppginge värdet av hela den nyttjade fallhöjden till 450 kronor

om året, vari inräknats icke blott värdet av den genom ägoutbytet tillkomna

utan även den kvamlägenheten tidigare tillhöriga delen av fallet.

Avgälden hade ibland under tider, då spannmålspriserna varit mycket höga,

uppgått till belopp, motsvarande fallets hela värde. Kronan hade i varje fall

mångdubbelt ersatts för det avstådda fallet. På grund härav anhölle sökandena,

att dödsboet för framtiden måtte befrias från avgäldens erläggande

eller, därest detta icke kunde beviljas, medgivas rätt att få avlösa densamma

med ett belopp, som svarade mot fallets verkliga värde.

Infordrade yttranden i ärendet lia avgivits av överlantmätaren i länet den

21 september 1936 och av dåvarande domänintendenten i länet, Johan Jönsson

i Revinge, den 24 januari 1938. Den sistnämnde har ansett, att fog icke

funnes för sökandenas begäran örn befrielse från avgälden, men tillstyrkt,

att dessa måtte medgivas avlösa avgälden med 2,500 kronor.

Domänstyrelsen har därefter infordrat yttrande av nuvarande domänintendenten

i länet samt därvid förklarat, att styrelsen funnit ansökningen

i vad den avsåge befrielse från avgälden icke böra föranleda någon styrelsens

åtgärd men att styrelsen eventuellt kunde vara villig att hos statsmakterna

tillstyrka avlösning av avgälden med ett belopp motsvarande det efter

4 procent kapitaliserade värdet av densamma eliel-, vid tillämpning av

10-årigt medelmarkegångspris enligt 1937 års markegångstaxa, 4,551 kronor

75 öre.

Slutligen har den nuvarande domänintendenten med yttrande den 6 oktober

1939, vari upplysts att G. Johansson avlidit, till domänstyrelsen överlämnat

förklaring från änkefru Elsa Johansson, att hon vore villig avlösa

avgälden med 4,551 kronor 75 öre.

För egen del har domänstyrelsen, med förmälan att avgäld inbetalts till

kronan för tiden till den 10 juli 1939, hemställt, att Kungl. Maj it måtte föreslå

riksdagen förklara, att förberörda avgäld skall upphöra att utgå i och med

det ägare av kvarnlägenheten Bondemöllan med tillhörande jord till styrelsen

inbetalar berörda belopp av 4,551 kronor 75 öre.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departement*. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts har jag icke något att erinra mot

c e-en'' att ifrågavarande kronan tillkommande avgäld från kvarnlägenheten Bondemöllan

med tillhörande jord avlöses på det av domänstyrelsen föreslagna

villkoret. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

förklara,

att den avgäld till kronan, som åvilar kvamlägenheten

Bondemöllan med tillhörande jord av hemmanet Häggenäs

nr 6 i Fulltofta socken av Malmöhus län, må upphöra att

utgå, sedan ägare av kvarnlägenheten för kronans räkning

till domänstyrelsen inbetalt ett belopp av 4,551 kronor 75

öre.

12 :o.

Stora Råby nr 20 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 7* mantal Stora Råby nr 20 litt. B i Stora Råby socken

av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1953 mot ett arrende,

som för arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgjorde 1,250 kronor.

Sedan fråga uppstått om vissa byggnadsarbeten å egendomen, samt arrendatorn

pa därom framställd förfrågan förklarat sig önska inköpa egendomen,

har uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 17 oktober 1939.

Av instrument över denna förrättning ävensom av övriga ärendet tillhörande

handlingar samt en av t. f. extra lantmätaren J. Gordh år 1913 upprättad karta

med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Lunds stad, har en areal av

16.7759 hektar, varav 16.4189 hektar tomt, åker och trädgård och 0.357 hektar

äng. Oberäknat denna areal finnes inom hemmanets gränser en ättehög,

ägofigur nr 27 å kartan, samt ett byn tillhörigt grustag och vägar till detta,

ägofigurema nr 28—30.

Samtliga byggnader äro mycket gamla och otidsenliga. Boningshuset

torde kunna användas ännu ett fåtal år, under det att övriga byggnader

snarast behöva ersättas med nya.

Taxeringsvärdet utgör 32,500 kronor.

Uppskattning snämnden har tillstyrkt försäljning av egendomen samt saluvärderat

densamma till 34,200 kronor. Nuvarande arrendatorn, Per Perssons

stärbhus, samt dessförinnan Per Persson hade arrenderat egendomen

sedan år 1909. Egendomen hade städse hävdats väl. Med anledning härav

borde egendomen hembjudas arrendatorn enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.

Arrendatorn, som delgivits försälj ningsförslaget, hade förklarat

sig önska inköpa egendomen för det föreslagna saluvärdet.

Med skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj.ts prövning och därvid tillstyrkt bifall till uppskattningsnämndens

förslag.

D*Vd^ntt'' Jag biträder ifrågavarande försäljningsförslag och hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

att kronoegendomen 1U mantal Stora Råby nr 20 litt. B i

Stora Råby socken av Malmöhus län må med ett saluvärde

av 34,200 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för egendomens arrendator, Per Perssons stärbhusdelägare,

under villkor i övrigt, att egendomen må tillträdas omedelbart,

då gällande arrendekontrakt skall upphöra att

gälla, att köparen skall erlägga vad av arrendeavgiften belöper

å tiden från den 14 mars det år tillträdet äger

rum till tillträdesdagen, att varken köparen eller kronan

skall äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på

grund av arrendekontraktet med undantag för tilläventyrs

oguldna arrendeavgifter och skatter, att egendomen försäljjes

i befintligt skick, att endast kronoegendomen tillhöriga

byggnader och anläggningar ingå i försäljningen, samt att

innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående och desamma nyttja utan rätt för köparen

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av

ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

13:o.

Västra Vemmenhög nr 16 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 1 mantal Västra Vemmenhög nr 16 i Västra Vemmenhögs

socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1940 mot

ett årligt arrende av dels vissa persedlar att lösas med penningar enligt senast

för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver

1,125 kronor. För arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgjorde

arrendet 2,058 kronor 90 öre.

Sedan domänstyrelsen med anledning av egendomens arrendeledighet infordrat

yttrande från domänintendenten och länets hushållningssällskaps

egnahemsnämnd angående egendomens framtida disposition, uppdrog styrelsen

åt domänintendenten att i egenskap av ordförande i vederbörande

uppskattningsnämnd föranstalta örn uppskattningsförrättning för egendomens

förnyade utarrendering. På grund härav har uppskattningsförrättning

hållits å egendomen den 11 augusti 1936. Av instrument över denna förrättning

ävensom av övriga ärendet tillhörande handlingar och en av dislriktslantmätarcn

S. J. Johanson år 1917 kompletterad karta över egendomen

med beskrivning inhämtas bland annat följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Skurups köping, har en areal

av 25.324 hektar, varav 24.649 hektar tomt och åker, 0.11 hektar äng och

0.56B hektar impediment.

Åkern, som är täckdikad, består av ensartad lermylla på ler- eller märgelbotten.

Mot öster är marken kuperad, vilket något försvårar brukningen.

Egendomens åbyggnader äro i mindre gott skick samt delvis otillräckliga

för egendomens behov.

Taxeringsvärdet, som 1936 utgjorde 51,500 kronor, höjdes 1938 till 58,200

kronor.

Uppskattningsnämnclen har ansett, att a egendomen behövde nybyggas

dels arrendatorsbostad för en beräknad kostnad av 12,375 kronor, dels en

byggnad inrymmande loge, svinstall, vagnsport och magasin för en kostnad

av 9,725 kronor. Vidare erfordrades förbättring och nyinredning av kostalllängan

för cirka 2,830 kronor. Under förutsättning att berörda byggnadsarbeten

bomme till utförande hade egendomen arrendevärderats till 2,500 kronor.

Nuvarande arrendatorn, som övertagit arrendet efter sin fader, borde

komma i åtnjutande av optionsrätt vid förnyad utarrendering, då han förtjänstfullt

hävdat egendomen.

På föranstaltande av domänstyrelsen har ny uppskattningsförrättning hållits

den 15 maj 1939, varvid egendomen saluvärderats till 56,800 kronor.

Nämnden har tillstyrkt, att egendomen försåldes till arrendatorn av egendomen

Harald Hansson. Denne har sedermera förklarat sig villig att för

nämnda saluvärde inköpa egendomen.

Med skrivelse den 11 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:t prövning och därvid meddelat, att styrelsen med hänsyn

lill de avsevärda nybyggnadskostnader, som måste nedläggas å egendomen,

ansåge det förmånligast för kronan att sälja egendomen för det föreslagna

saluvärdet, varvid densamma borde hembjudas åt arrendatorn, vars fader

Sven Hansson övertog arrendet år 1895.

Jag har ej något att erinra mot bifall till ifrågavarande försäljningsförslag

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Västra Vemmenhög nr 16 i

Västra Vemmenhögs socken av Malmöhus län må med ett

saluvärde av 56,800 kronor försäljas enligt förordningen den

6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt för egendomens arrendator,

Harald Hansson, under villkor i övrigt att egendomen försäljes

i befintligt skick med tillträdesrätt omedelbart, att endast

kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningen, att Hansson för tiden efter den 14 mars

1940 till tillträdesdagen skall erlägga arrende, motsvarande

ränta efter 4 procent å köpeskillingen för denna tid, att varken

Hansson eller kronan skall äga framställa ersättningsanspråk

mot varandra på grund av det för egendomen gällande

arrendekontraktet med undantag för eventuellt oguldna

arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare av över

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29. 29

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar och anslutningskontakter förbehålles rätt att ha

ledningarna kvarstående och desamma nyttja utan rätt för

köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn

av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

14:o.

Syllinge nr 5 Anders Nilsgård i Hallands län.

Kronoegendomen Syllinge nr 5 Anders Nilsgård- i Veddige socken av

Hallands län är utarrenderad till den 14 mars 1940 mot ett årligt arrende,

som för arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgick med 1,241 kronor

45 öre.

Sedan domänstyrelsen med anledning av egendomens arrendeledighet från

domänintendenten och vederbörande hushållningssällskaps egnahemsnämnd

infordrat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse i

egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika

lägenheter funnes i orten, föreslog domänintendenten, att såväl salu- som

arrendevärdering av egendomen anställdes. Domänintendentens mening delades

av vederbörande jägmästare och Överjägmästare enligt av dessa avgivna

yttranden i ämnet. Egnahemsnämnden inkom icke med något yttrande. Sedan

domänstyrelsen härefter uppdragit åt domänintendenten att i egenskap

av ordförande i vederbörande uppskattningsnämnd föranstalta örn

uppskattningsförrätlning för egendomens arrende- och saluvärdering, har

uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 1 augusti och den 28 oktober

1939. Av instrument över denna förrättning ävensom av övriga ärendet

tillhörande handlingar samt en av extra lantmätaren C. E. Sjödell år 1927

över egendomen upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen omkring 18 kilometer från Varbergs stad och

cirka 2 kilometer från Veddige station å Varberg—Borås—Herrljunga järnväg

samt invid vägen Nyebro—Syllinge, har en areal av 60.283 hektar, varav

22.941 hektar tomt och åker, 36.47 hektar skogsmark och 0.872 hektar impediment.

Åkerjorden består genomgående av tämligen styv lermylla på lerbotten.

Där täckdikning överhuvud taget finnes, är den gammal och torde vara utförd

med för små rör. Ängs- och betesmark i egentlig mening finnes ej å

egendomen.

Av åbyggnaderna äro boningshuset och svinhuset av god beskaffenhet, ett

brygghus mindre gott, en vedbod mycket dålig och övriga byggnader av

medelgod beskaffenhet.

Taxeringsvärdet utgör 35,400 kronor, därav 34,000 kronor jordbruksvärde

och 1,400 kronor skogsvärde.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

Departementschefen.

Uppskattningsnämnden har framhållit, alt egendomen borde disponeras

i en lott vare sig den komme att utarrenderas eller försäljas. Någon nybyggnad

vore ej omedelbart erforderlig, men under en ny 20-årsperiod måste hårda

tak påläggas, stallarna moderniseras och mjölkrum uppföras. Egendomen

saluvärderades till 40,900 kronor, varav 4,600 kronor för skogsmark med

växande skog och 500 kronor för jakträtten. Arrendevärdet föresloges till

1,630 kronor. Då nuvarande arrendatorn, Julius Hansson, innehaft arrendet

sedan den 14 mars 1930 och dessförinnan hans fader arrenderat egendomen

sedan den år 1921 indrogs till statsverket, samt då egendomen städse synnerligen

väl hävdats, borde arrendatorn hembjudas egendomen, vare sig denna

komme att utarrenderas eller försäljas.

Jägmästaren och överjägmästaren ha ej haft något att erinra mot egendomens

försäljning.

I skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen under hand

av domänintendenten inhämtat, att nämnden ansåge, att egendomen lämpligen

borde försäljas. Då egendomens arrendator numera i yttrande till domänstyrelsen

förklarat, att han önskade inköpa egendomen för det föreslagna

saluvärdet, biträdde styrelsen för sin del försäljningsförslaget.

Jag ansluter mig till domänstyrelsens förslag örn försäljning av ifrågavarande

kronoegendom och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Syllinge nr 5 i Veddige socken av

Hallands län skall med ett saluvärde av 40,900 kronor försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt

enligt 9 § i förordningen för Julius Hansson, under

villkor i övrigt att egendomen må tillträdas den 14 mars

1940, att, därest tillträdet sker senare, köparen skall erlägga

4 procent ränta å köpeskillingen från nämnda dag till tillträdesdagen,

att egendomen försäljes i befintligt skick, att

endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningen, att Hansson och kronan icke skola

äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på grund av

arrendekontraktet, dock med undantag för tilläventyrs oguldna

arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare av över

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående

och desamma nyttja utan rätt för köpare till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,

reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för

skada, som förorsakas å kreatur.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

31

15:o.

Vegestorp nr 4 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Vegestorp nr 4 i Kareby socken av Göteborgs

och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1941 mot ett årligt arrende

av 1,025 kronor.

I skrivelse den 18 november 1939 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning frågan om kronoegendomens disposition efter arrendetidens

slut. I skrivelsen anföres till en början följande.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har domänstyrelsen infordrat

upplysningar från domänintendenten och länets hushållningssällskaps

egnahemsnämnd angående egendomens lämplighet till upplåtelse i

egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan å dylika

lägenheter funnes i orten, över domänintendentens förslag till egendomens

disposition ha vederbörande skogsstatstjänstemän avgivit yttrande.

Domänintendenten har förordat egendomens förnyade utarrendering, därvid

emellertid borde undantagas ett ängsmarksområde, vilket ägaren av lägenheten

Mossetorpet, Adolf Johansson, anhållit att få förvärva. Jägmästaren

i Uddevalla revir och överjägmästaren i Västra distriktet ha instämt i

domänintendentens förslag. Egnehemsnämnden har icke inkommit med

yttrande

Härefter uppdrog domänstyrelsen i skrivelse den 11 april 1938 åt domänintendenten

att i egenskap av ordförande i vederbörande uppskattningsnämnd

föranstalta om uppskattningsförrättning för saluvärdering av egendomen,

varvid Johanssons berörda framställning skulle tagas under omprövning.

Uppskattningsförrättning har numera hållits å egendomen den 20

januari 1939.

Av det med domänstyrelsens skrivelse överlämnade instrumentet över uppskattningsförrättningen

jämte övriga till ärendet hörande handlingar samt

en av A. Magnusson år 1907 över inägorna till »östra och Vestra Vegestorp,

1 mantal» upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Skårby hållplats å Bohusbanan,

13 kilometer från Ytterby station och 5 kilometer från Kungälv, Ilar

en areal av 87.25 hektar, varav 22.245 hektar tomt och åker, 3.602 hektar

äng, 3.653 hektar betesmark, 26.08 hektar avrösningsjord och 31.67 hektar

impediment.

Åkerjorden består av dels mullblandad lerjord av god beskaffenhet, dels

godartad svaitmylla samt dels ett mindre område svartmylla. Ängen är

kringspridd på flera ställen och består delvis av åkervägar och dikesrenar.

Betesmarken är av medelgod beskaffenhet, dock är den icke skogsodlade delen

av utmarken berguppfylld och ljungbevuxen samt av ringa värde som

betesmark. Skogsmarken saknar äldre skog. Hävden är god.

Byggnaderna äro rätt gamla men i stort sett av medelgod beskaffenhet.

Boningshuset är gammalt oell otidsenligt men väl underhållet och ännu under

en längre tid framåt användbart för sitt ändamål. Jämväl övriga byggnader

äro underhållna på ett nöjaktigt sätt.

Egendomen bar ej andel i samfällighet.

Taxeringsvärdet utgör 35,600 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Egendomen har andel i lån från odlingslånefonden för dikningsföretag

berörande egendomen.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

Den ansökning, som gjorts av innehavaren av lägenheten Mossetorpet örn

förvärv av ytterligare ett område av egendomen, har av honom återkallats.

Egendomens arrendator, Alban Pettersson, har förklarat sig önska inköpa

egendomen. Då Pettersson innehaft arrendet endast sedan den 14 mars 1937

och sålunda vid arrendeperiodens utgång den 14 mars 1941 icke är hembudsberättigad,

kan emellertid ifrågasättas, huruvida det icke är lämpligt

att tills vidare uppskjuta egendomens försäljning och i stället utarrendera

densamma på ett år i sänder. Härigenom skulle såväl arrendatorns som kronans

intressen kunna bliva väl tillgodosedda. Arrendatorn ingick äktenskap

vid den tid, då han tillträdde arrendet, och både han och hans hustru äro

unga. Egendomens byggnader äro i stort sett tillräckliga. Endast källare

och magasin äro i mycket dåligt skick och behöva inom den närmaste tiden

örn- eller nybyggas, dessutom bör dels mjölkrum anordnas för mjölkens

förvaring och skötsel och dels vidtagas en reparation av foderrummet intill

stallet. Egendomens skogsmark synes vara av god beskaffenhet, och skogsbeståndet

å detsamma befinner sig i hastig tillväxt. Då egendomen ligger i

en relativt skogfattig trakt, äro därjämte betingelserna för skogsprodukternas

försäljning rätt gynnsamma.

Därest emellertid försäljning anses böra komma till stånd, bör denna avse

egendomen odelad. Egendomen har åsatts ett saluvärde av 36,500 kronor —

därav 7,900 kronor belöpa å avrösningsjord och växande skog — samt ett

arrendevärde av 1,150 kronor. Med hänsyn till den korta tid Pettersson

innehaft arrendet torde han författningsenligt ej kunna tillerkännas hembudsrätt.

Vid försäljning bör egendomen utbjudas till salu enligt 13 § i

1929 års försäljningsförordning. Särskilda försäljningsvillkor samt återköpsrätt

synas icke behöva stadgas. Skulle detta likväl anses böra ske, bör

saluvärdet nedsättas med 15 procent. Förbehåll bör göras örn rätt till utfartsväg

över egendomen för avstyckningslotterna Kohagstorpet och Mossetorpet.

Alban Pettersson har förklarat sig önska förvärva egendomen för det föreslagna

saluvärdet.

Överjägmästaren har ej haft något att erinra mot egendomens försäljning

för det föreslagna saluvärdet, vilket emellertid gällt under förutsättning alt

försäljningen genomförts per den 14 mars 1939. För varje år, som från den

14 mars 1939 räknat förflöte till dess försäljning komme till stånd borde

enligt överjägmästarens åsikt saluvärdet ökas med minst 4 procent av det

för skog och skogsmark godkända saluvärdet, sedan avdrag därifrån gjorts

för värdet av husbehovsvirke, eller med (316—75 ==) i runt tal 250 kronor.

På sin höjd borde till grund för beräkningen av saluvärdet läggas förhållandena

ett år före den beräknade försäljningsdagen.

Domänintendenten har avstyrkt överjägmästarens förslag örn förhöjning

ay saluvärdet under framhållande av att uppskattningsnämnden icke helt

förbisett skogens årstillväxt vid egendomens saluvärdering — ehuru det ej

antecknats i protokollet — i det att nämnden med hänsyn till årstillväxten

avstått från att göra erinran mot det enligt nämndens mening alltför hö«a

saluvärdet å skogen.

För egen del har domänstyrelsen icke ansett anledning finnas att behålla

egendomen i kronans hand. Mot det föreslagna saluvärdet har styrelsen ej

halt något att erinia, även om, såsom styrelsen ville föreslå, försäljningen

komme till stånd med tillträdesrätt först den 14 mars 1941. Styrelsen har

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

33

tillstyrkt, att egendomen försäljes till arrendatorn Pettersson, ehuru denne

innehaft arrendet endast sedan den 14 mars 1937, då Pettersson väl skött

egendomen och förklarat sig villig att inköpa densamma för det av uppskattningsnämnden

föreslagna saluvärdet.

Jag anser mig böra biträda domänstyrelsens förslag och hemställer alltså, Departement»-

• o n 0 ,

att Kungl. Maj:t matte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Vegestorp nr 4 i Kareby

socken av Göteborgs och Bohus län må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. för en köpeskilling av

36,500 kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för egendomens arrendator, Alban Pettersson, under villkor

i övrigt att egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt

den 14 mars 1941, att endast kronan tillhöriga

byggnader och anläggningar ingå i försäljningen, att köparen

skall gälda annuiteterna å egendomen åvilande odlingsoch

avdikningslån, att ägarna av de från egendomen försålda

lägenheterna Kohagstorpet och Mossetorpet förbehållas rätt

till utfartsväg över egendomen, att Pettersson och kronan

icke skola framställa ersättningsanspråk mot varandra på

grund av arrendekontraktet med undantag för tilläventyrs

oguldna arrendeavgifter och skatter, samt att innehavare av

över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående

och nyttja desamma utan rätt för köpare till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd

av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom

för skada, som förorsakas å kreatur.

16:o.

Välan nr 1 i Göteborgs och Bohus län.

Kronoegendomen 1 mantal Välan nr 1 i Romelanda socken av Göteborgs

och Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1956 mot ett årligt arrende

av 15 hektoliter vete, 34 hektoliter havre och 83.5 kilogram smör att lösas

nied pennningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxan,

dels ock därutöver 575 kronor. För arrendeåret 14 mars 1938—

14 mars 1939 utgick arrendet med 1,290 kronor 65 öre.

Sedan egendomens arrendator Nisella J. Rasmusson — i samband med

att vissa byggnadsarbeten å egendomen ifrågasatts till genomförande — i

skrivelse till domänstyrelsen den 17 december 1937 anhållit att få inköpa

Bihang till riksdagens protokoll lOiO. 1 sami. Nr 29.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

egendomen för en köpeskilling av 25,000 kronor nied tillträdesrätt räknat

från den 14 mars 1938, har på styrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning

för egendomens saluvärdering hållits den 8 april 1938. Av instrumentet

över denna förrättning jämte övriga ärendet tillhörande handlingar

och en av t. f. extra lantmätaren C. Gedde år 1912 över egendomen upprättad

karta med beskrivning inhämtas bl. a. följande.

Egendomen, som är belägen omkring 6 kilometer från Kungälvs stad. har

en areal av 67.84 hektar, varav 24.729 hektar åker, 7.331 hektar äng och 35.78

hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av mer eller mindre mullblandad lättlera på botten av

blå- och gullera. Den kan sägas till största delen vara av god beskaffenhet.

Av åbyggnaderna är boningshuset mycket gammalt och otidsenligt, men

väl underhållet och fullt brukbart. Den såsom brygghus, magasin m. m.

använda byggnaden är dålig. Ladugårdsbyggnaden är i gott skick, varemot

den gamla ladugården är dålig. Svinhuset är rätt bra. Husen äro underhållna

och ungefär tillräckliga för egendomens behov.

Telegrafkabeln Göteborg—Mellerud korsar inägorna. Vattenfallsstyrelsen

har elektriska högspänningsledningar framdragna över utmarken.

Taxeringsvärdet för inägorna utgör 35,700 kronor. Skogsmarkens taxeringsvärde

är beräknat till 6,900 kronor.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

I sin skrivelse angående uppskattningsförrättning å egendomen hade domänstyrelsen

förordnat, att särskilt värde skulle åsättas det å densamma

befintliga grustaget, men nämnden hade ansett detta kunna underlåtas, dels

på grund av att så gott som hela grustäktsområdet vore beväxt med skog

och att lantmäteritekniskt hinder säkerligen mötte mot att få detta område

avskilt från huvudgården, och dels med hänsyn till grusets relativt dåliga

beskaffenhet och de svåra transportförhållandena; någon grustransport hade

icke ägt rum från grusåsen — icke ens för egendomens behov — på grund

av dess relativt svåråtkomliga belägenhet. Området hade värderats som

skogsmark.

Egendomen saluvärderades till 35,700 kronor, varav 9,500 kronor för

skogsmark med växande skog. Värderingen vore verkställd under förutsättning

att egendomen överlätes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna

i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skulle av arrendatorn

överlåtas.

Egendomens arrendator Nisella Rasmusson — som innehaft egendomen

å arrende sedan år 1903 — och hennes man hade förklarat, att de icke vore

köpare av egendomen till det av nämnden föreslagna värdet samt att de ansåge

sig ej kunna betala högre pris än 30,000 kronor. Nämnden kunde ej

tillstyrka antagande av detta anbud, utan ansåge för sin del -— i likhet med

kronojordstyckningssakkunniga, vilka förehaft frågan örn egendomens disposition

vid dess arrendeledighet den 14 mars 1936 —- att egendomen borde

bibehållas i statens hand, bland annat med hänsyn till ekonomibyggnadernas

relativt goda beskaffenhet. Nytt boningshus med nödiga källarutrymmen

borde emellertid snarast möjligt uppföras mot det att arrendatorn

erlade skälig ränta å bvggnadskostnaden.

Örn försäljning av egendomen likväl skulle ske, borde förbehåll göras om

rätt för ägaren av de över egendomen framdragna elektriska ledningarna att

hava dessa kvarstående. Vidare borde egendomen ansvara för gäldande av

de å densamma belöpande annuiteterna å beviljat lån från statens avdikningslånefond

för torrläggningsföretaget Hög—Råstock samt för dikets

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

35

framtida underhåll. Nämnden funne ej skäl föreslå föreskrivande av särskilda

försäljningsvillkor samt återköpsrätt. Skulle föreskrifter härom likväl

anses böra ifrågakomma, borde det föreslagna saluvärdet nedsättas med

15 procent.

Jägmästaren i Uddevalla revir har avstyrkt egendomens försäljning till

det av arrendatorn föreslagna priset och härvid anfört, att egendomens saluvärde

syntes närmare överensstämma med taxeringsvärdet 42,600 kronor

än det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet av 35,700 kronor.

Beträffande grusförekomsten kunde intet uttalande göras utan undersökning

av sakkunnig. Vägen Heljeröds brygga—Kungälv syntes i sinom

tid bliva intagen till allmänt underhåll; arbetslöshetskommittén i Romelanda

hade år 1936 gjort framställning härom. Därest denna väg, som

för närvarande vore svårtrafikabel, bleve iståndsatt, komme utan tvivel

grus- och sandförekomsten att få ett ej obetydligt värde. Grus och sand syntes

förekomma över hela egendomen, fastän till största delen dolda av lerlager

och andra jordlager. Det skulle ställa sig mycket svårt att avsätta visst

område, där de bästa grus- och sandlagrcn funnos.

Över jägmästaren har instämt i jägmästarens yttrande.

Härefter har domänintendenten till styrelsen överlämnat en skriftlig förklaring

från arrendatorn Nisella Rasmusson, att hon önskade förvärva egendomen

för 35,000 kronor.

Domänintendenten har tillstyrkt egendomens försäljning till arrendatorn

för detta pris.

I skrivelse den 19 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att

erinra mot att arrendatorns ansökning att få förvärva egendomen bifölles.

Det erbjudna beloppet, 35,000 kronor, understege visserligen taxeringsvärdet,

men med hänsyn till de förestående nybyggnadskostnaderna, vilka icke

kunde beräknas lägre än 20,000 kronor, syntes det likväl vara förmånligt för

kronan att försälja egendomen för det erbjudna priset, som på 700 kronor

när uppginge till det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet.

Med hänsyn till i ärendet upplysta förhållanden anser jag mig kunna biträda

domänstyrelsens försäljningsförslag. För försäljningens genomförande

erfordras riksdagens medgivande. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Välan nr 1 i Romelanda socken

av Göteborgs och Bohus län må försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. för en köpeskilling av 35,000

kronor med hemhudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens

arrendator Nisella Rasmusson, under villkor i övrigt,

att egendomen må tillträdas omedelbart med skyldighet för

köparen att till styrelsen inbetala vad av arrendeavgiften för

arrendeåret den 14 mars 1939—den 14 mars 1940 med tilllämpning

av 1939 års markegångstaxa belöper å tiden från

den 14 mars 1939 till tillträdesdagen, att egendomen försäljes

Departements
chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

i befintligt skick, att endast kronoegendomen tillhöriga byggnader

och anläggningar ingå i försäljningen, att kronan och

arrendatorn icke skola äga framställa ersättningsanspråk mot

varandra på grund av arrendekontraktet, med undantag för

till äventyrs oguldna arrendeavgifter och skatter, att köparen

skall gälda annuitetema å egendomen åvilande odlingslån för

torrläggningsföretaget Hög—Råstock samt svara för framtida

underhåll av diken m. m., i vad belöper å egendomen, att

telegrafstyrelsen förbehålles rätt att ha telegrafkabeln å

linjen Göteborg—Mellerud framdragen över egendomen utan

rätt för köparen till annan ersättning än av telegrafstyrelsen

för skador, som förorsakas av förändring, reparation eller tillsyn

av ledningarna, att köparen medgiver vattenfallsstyrelsen

för Kungl. Majit och kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten

stadsägan nr 630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695

+ 696 + 697 + 698 + 699 + 1171 + 1172 i Trollhättans

stad rätt att kostnadsfritt och för all framtid bibehålla den

över egendomen framdragna högspänningsledningen samt

borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet farliga

träd och buskar, med skyldighet för vattenfallsstyrelsen

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, varjämte

rörande ifrågavarande ledning skall iakttagas att vattenfallsstyrelsens

personal skall erhålla obehindrat tillträde till den

försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll samt

reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande skada

skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, och att de träd och

buskar, som fällas för ledningens bibehållande, skola tillhöra

ägaren av den försålda fastigheten och av denne tillvax-atagas,

att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må meddelas

i den försålda fastigheten och att, innan sådan inteckning

meddelats, ägaren av den försålda fastigheten skall vara skyldig

att vid överlåtelse av fastigheten eller del därav göra förbehåll

om ifrågavarande rättigheters bestånd och förbinda ny

ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll, samt

att innehavare av andra över egendomen med vederbörligt

tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att

ha ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan rätt

för köparen till annan ersättning än av ledningarnas innehavare

för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn

av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å

kreatur.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

37

17:o.

Kronoparken Ängås i Göteborgs och Bohus län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av kronoparken Ängås, omfattande

fastigheterna 3752 mantal Ängås l5 i Västra Frölunda socken och stadsägan

nr 4159 i Älvsborgs municipalsamhälle, allt av Göteborgs och Bohus

län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning å kronoparken

i vederbörlig ordning hållits under åren 1938 och 1939.

Av det vid förrättningen förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande

handlingar inhämtas i huvudsak följande.

Kronoparken är belägen omedelbart söder örn Göteborgs stad och har en

areal av 19.25 hektar, därav 3.67 hektar åker, 1.78 hektar skogsmark och

13.80 hektar impediment. Av arealen belöpa 13.405 hektar å Ängås l5 och

5.845 hektar å stadsägan nr 4159.

Åkerjorden utgöres av mullblandad sandjord av medelgod till god beskaffenhet.

Virkesförrådet har uppskattats till 60 kubikmeter, utgörande

tallungskog av dålig beskaffenhet. Impedimenten utgöras huvudsakligen

av berg i kuperat läge.

Kronoparken är obebyggd.

Ängås l3 och stadsägan nr 4159 äro taxeringsvärderade till respektive

21.000 och 13,000 kronor, eller alltså sammanlagt 34,000 kronor.

Åkerjorden är för tiden intill den 14 mars 1941 utarrenderad till Hjalmar

Börjesson mot ett årligt arrende av 200 kronor.

Förrättningsmannen har uppskattat kronoparkens saluvärde till 54,000 kronor,

motsvarande i genomsnitt 28 öre per kvadratmeter. Av nämnda belopp

belöpa omkring 34,000 kronor å Ängås l5 och 20,000 kronor å stadsägan

nr 4159. Förrättningsmannen har meddelat, att han hos representanter

för Älvsborgs municipalsamhälle och Göteborgs stad efterhört, huruvida

intresse funnes för förvärv av kronoparken. Härvid hade förklarats,

att municipalsamhället endast hade intresse av förvärv av stadsägan nr

4159, nämligen under förutsättning att densamma kunde förvärvas för ett

pris av 12,000 kronor. Göteborgs stad hade däremot intresse av förvärv

av hela kronoparken. Förrättningsmannen har föreslagit, att kronoparken

måtte försäljas till staden till pris och på villkor i övrigt, varom överenskommelse

kunde träffas efter förhandlingar mellan parterna.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt att kronoparken

försåldes, överjägmästaren har emellertid uppskattat saluvärdet till

58.000 kronor.

I skrivelse den 3 januari 1940 har domänstgrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid meddelat att, sedan vid underhandlingar

mellan styrelsen och representanter för Göteborgs stad preliminär

överenskommelse träffats rörande försäljning av kronoparken till Göteborgs

stad för ett pris av 47,500 kronor, stadsfullmäktige i Göteborg vid

sammanträde den 16 november 1939 bemyndigat stadens drätselkammare

alt förvärva kronoparken åt .staden mot angivna pris och på de villkor i

övrigt, som avdelningen ägde bestämma. Styrelsen har vidare upplyst, att

överenskommelse träffats mellan styrelsen och drätselkammaren angående

övriga villkor för köpet samt tillstyrkt, att kronoparken försåldes till Göte
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 29-

Departements
chefen.

borgs stad på sålunda överenskomna villkor. Ärendet syntes icke kunna

avgöras utan riksdagens medverkan.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit och då högre pris än det av

Göteborgs stad erbjudna knappast synes kunna påräknas av annan köpare

kan jag giva min anslutning till det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoparken Ängås, omfattande fastigheterna 36/52

mantal Ängås l5 i Västra Frölunda socken och stadsägan

nr 4159 i Älvsborgs municipalsamhälle, allt av Göteborgs

och Bohus län, må genom domänstyrelsens försorg försäljas

till Göteborgs stad mot en köpeskilling av 47,500 kronor

samt under följande villkor:

l:o. Fastigheterna, vilka av staden må tillträdas vid köpeavtalets

underskrivande, överlåtas i befintligt skick med

vad till desamma hör och lagligen kan tillvinnas.

2:o. För fastigheterna utgående skatter, utskylder och

andra onera betalas i den mån de belöpa å tiden före tillträdesdagen

av kronan men i övrigt av staden.

3:o. Staden är skyldig respektera Yngeredsfors Kraftaktiebolag

enligt Kungl. Maj:ts resolution den 30 december

1938 medgivet tillstånd att över de försålda fastigheterna

framdraga elektrisk ledning och å desamma uppföra stolptransformatorsstation,

dock att kronan för ifrågavarande

upplåtelse eventuellt tillkommande ersättning skall tillfalla

staden.

4:o. Staden är skyldig att, i den mån Ekebäcks vägkassa

så påfordrar, respektera domänstyrelsens beslut den 4 april

1938, varigenom vägkassan medgivits tillstånd att på i beslutet

angivna villkor iordningställa väg å viss sträckning

över de försålda fastigheterna.

5:o. Staden är skyldig respektera ett den 16 februari

1931 upprättat kontrakt, varigenom visst åkerområde av de

försålda fastigheterna — motsvarande ägofigurerna nr

33, 34 och 35 å en av distriktslantmätaren K. Rydén vid

avstyckning år 1928 upprättad karta — utarrenderats till

Hjalmar Börjesson för tiden till den 14 mars 1936, vilket

kontrakt utsträckts att gälla till den 14 mars 1941.

6:o. Fastigheterna lämnas i övrigt fria från gravationer.

7:o. Alla kostnader för vinnande av lagfart å fånget, lagfartsstämpel

däri inbegripen, betalas av staden ensam.

8:o. Under förutsättning att kronan med behörigt gravationsbevis

styrkt, att fastigheterna icke besväras av några

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

inteckningar, skall köpeskillingen å tillträdesdagen utbetalas

till domänstyrelsen, som har att utfärda köpebrev å de

försålda fastigheterna. Staden är därvid berättigad att avdraga

beloppet av för fastigheterna utgående oguldna skatter,

utskylder och andra onera, som belöpa å tiden före

tillträdesdagen, med iakttagande därav, att skatter och utskylder,

som avse år 1940 men debiteras efter tillträdesdagen,

skola beräknas efter de å senast utfärdade debetsedlar

upptagna belopp.

18:o.

Kronoparken Ed i Älvsborgs län.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars och den 6 november 1936 ha

vissa inom Eds municipalsamhälle belägna delar av kronohemmanet 3/8

mantal Västra Ed nr 2 (kronoparken Ed) i Dals-Eds socken av Älvsborgs

län försålts till nämnda municipalsamhälle. Försäljningarna lia icke omfattat

tomten nr 2 i kvarteret 8 i samhället.

I skrivelse den 30 augusti 1939 har domänstyrelsen — med överlämnande

av vissa handlingar, däribland ett av G. Ekholm år 1939 verkställt utdrag

av en den 16 september 1937 fastställd karta över en del av fastigheten Ed

Västra 21 — underställt Kungl. Maj:ts prövning uppkommen fråga örn dispositionen

av nämnda tomt och därvid anfört följande.

Ifrågavarande tomt, vilken finnes med röd kant inramad å kartan, är belägen

i närheten av Eds järnvägsstation och invid allmänna landsvägen Mellerud—Hökedalen.

Ä densamma finnes en kronan tillhörig byggnad, den

s. k. kronstugan, vilken omkring år 1700 uppförts som drängstuga åt det

snett emot på andra sidan landsvägen belägna Edshuset eller Karl XII:s huset;

tillsammans med sistsagda byggnad — vilken jämte tillhörande tomt

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1935 överlåtits till Dalslands fornminnes-

och hembygdsförbund — utgör kronstugan ett parti av den äldsta bebyggelsen

i Eds samhälle.

Kronstugan har tidigare nyttjats av revirets personal och arbetare, men

erfordras icke numera för något kronans ändamål. Då breddning av landsvägen

mellan byggnaderna ansetts erforderlig, har fråga uppkommit om

stugans borttagande. Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund, som

i samband härmed hörts i ärendet, har framhållit, att byggnaden ägde ett

sådant kulturhistoriskt värde och en sådan betydelse för miljön, att den

borde återuppbyggas på samma tomt. Domänstyrelsen har sedermera medgivit

förbundet rätt att på vissa villkor verkställa förflyttning av byggnaden.

Styrelsen anser emellertid, att byggnaden bäst bevaras för framtiden

genom att densamma med tillhörande tomt överlåtes till Dalslands

fornminnes- och hembygdsförbund. Överlåtelsen bör härvid med hänsyn

till ändamålet med densamma ske avgiftslritt samt under villkor, bland

annat, att reparationer och förändringar å byggnaden underställas riksantikvariens

och byggnadsstyrelsens prövning och att överlåtelse av byggnaden

ej må äga rum till annan än Kungl. Maj:t och kronan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 29-

Förbundet har förklarat sig villigt förvärva tomt och byggnad på sagda

villkor.

Riksantikvarieämbetet har med hänsyn till byggnadens kulturhistoriska

värde och dess betydelse för miljön tillstyrkt, att densamma överlåtes till

förbundet.

öyerlantmätaren har anfört, att vid år 1937 fastställd avstyckning från

fastigheten Ed Västra 21 avskilts inom stadsplaneområdet fallande del av

fastigheten, dock med undantag av ifrågavarande tomt, vilkens areal enligt

1937 års avstyckningskarta utgjorde omkring 480 kvadratmeter. Genom

stadsplaneändring, fastställd den 2 september 1938, hade emellertid en remsa

av tomtens norra del, innehållande omkring 40 kvadratmeter, kommit att

uteslutas ur kvarteret och ingå i gatumarken. Något hinder mot tomtens

avstyckande till särskild fastighet syntes icke möta. Den blivande styckningslotten

syntes böra omfatta hela tomten med dess gränser enligt 1937

års avstyckningskarta.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia ansett, att byggnaden

icke borde försäljas till enskild person.

Det synes även mig lämpligast, att ifrågavarande tomt överlåtes till Dalslands

fornminnes- och hembygdsförbund, överlåtelsen torde böra ske avgiftsfritt.

Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fastigheten Ed Västra 21 i Dals-Eds socken av Älvsborgs

län, ett område om cirka 480 kvadratmeter, vilket finnes

med röd kant närmare angivet å ett utdrag av en den

16 september 1937 fastställd karta över en del av fastigheheten

Ed Västra 21, må jämte därå befintliga, kronan tillhöriga

byggnader och anläggningar avgiftsfritt överlåtas till

Dalslands fornminnes- och hembygdsförbund under villkor,

att området tillträdes vid upprättandet av överlåtelsehandling,

som av domänstyrelsen utfärdas, att området överlåtes

i befintligt skick, att förbundet svarar för alla å området efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, att förbundet

är skyldigt dels ombesörja och bekosta avstyckning

av området, dels ock tåla de jämkningar i områdets gränser

och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid nämnda

avstyckning, att förbundet äger rätt uppbära den ersättning

för flyttning av den å området belägna byggnaden, som kan

komma att utbetalas av vägstyrelsen, att förbundet ensamt

vidkännes kostnaderna för lagfart och övriga med överlåtelsen

förenade utgifter, att förbundet ställer sig till efterrättelse

fastställd stadsplan och stadsplanebestämmelser samt

byggnadsordning för Dals-Eds stadsplaneområde, samt att

förbundet förbinder sig att ej verkställa reparationer och

förändringar å den å området befintliga s. k. kronstugan

utan föregående prövning av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen

och att ej överlåta området å annan än Kungl.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

41

Majit och kronan; skolande, därest förbundet ej vidare önskar

behålla området, så ock där förbundet upplöses eller

befinnes brista i nödig omvårdnad örn området eller byggnaden,

kronan äga kostnadsfritt vinna detsamma åter.

19:o.

Kvättack nr 6 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Kvättack nr 6 i Näs socken av Skaraborgs län

är för tiden 14 mars 1931—14 mars 1951 utarrenderad till Karl Eliasson mot

en årlig avgäld av dels 50 hektoliter spannmål, hälften råg och hälften korn,

samt 199 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda

pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 1,000 kronor.

För arrendeåret 14 mars 1938—14 mars 1939 utgick avgälden med 2,117

kronor 14 öre.

Sedan Eliasson anhållit att kronan måtte bekosta uppförandet av ny ladugård

å egendomen samt vederbörande domänintendent i avgivet yttrande

över ansökningen dels meddelat, att arrendatorn ej vore villig erlägga förhöjt

arrende i den händelse nybyggnaden komme till stånd, dels ock förordat

försäljning av egendomen under framhållande av att alla åbyggnader

å densamma, frånsett manbyggnaden, vore äldre och trånga och att jordbruket

vore splittrat och tungaxbetat, har på domänstyrelsens föranstaltande

uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning den 15 augusti 1939 hållits

å egendomen. Av det vid förrättningen förda protokollet med tillhörande

handlingar samt en av extra lantmätaren Otto K. Berne år 1927 över egendomen

upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Falköpings stad och 2 kilometer

från Kälvene järnvägsstation, har en areal av 78.241 hektar, varav

57.302 hektar åker och tomt, 8.647 hektar ängs- och betesmark, 11.930 hektar

skogsmark och 0.362 hektar impediment.

Åkern består av dels sand- och svartmylla å grus- och skifferbotten och

dels mossjord, allt av medelgod beskaffenhet Den är delvis stenig samt

ligger i ojämna figurer, då järnväg är framdragen över ägorna. Såväl ängsoch

betesmarken som skogsmarken är knappt medelgod.

Å egendomen äger arrendatorn följande hus, nämligen flygelbyggnad,

lada, körhus, smedja, källare och tillbyggnad till mangårdsbyggnaden.

Egendomen, som tidigare besvärats av odlingslån, har andel i Hökensås

häradsallmänning med en årlig utdelning av i genomsnitt 90 kronor ävensom

i mindre byallmänningar utan avkastning eller värde. Taxeringsvärdet

utgör 49,500 kronor. Häri ingår värdet av de hus å egendomen, vilka tillhöra

arrendatorn.

Uppskattningsnämnden har framhållit, att egendomen på grund av föreliggande

nybyggnadsbehov komme att lämna dålig förräntning därest den

behölles i kronans ägo, samt med hänsyn härtill föreslagit försäljning av

densamma. Nämnden har härvid saluvärderat egendomen till 46,500 kronor,

därav 1,954 kronor belöpte å skogsmarken och skogen samt 2,700 kronor

motsvarade kapitaliserade värdet av utdelning från allmänningar, samt

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

förordat, att egendomen försåldes till arrendatorn Eliasson, vilken efter sin

fader innehaft egendomen sedan år 1917 och därunder väl hävdat densamma.

Vederbörande Överjägmästare har ansett, att det pris per hektar, varmed

uppskattningsnämnden räknat vid värderingen av egendomens sand- och

svartmylla, 700 kronor, vore satt alltför lågt med hänsyn till att egendomen

läge i en jordbruksbygd med gott avsättningsläge till stora samhällen. Priset

per hektar för nämnda åkerjord borde höjas till minst 800 kronor.

Arrendatorn Eliasson har skriftligen förklarat sig villig att inköpa egendomen

för en köpeskilling motsvarande det av uppskattningsnämnden föreslagna

saluvärdet.

I skrivelse den 13 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen anser anledning icke finnas att behålla egendomen i kronans

ägo. Mot det av uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdet av 46,500 kronor

anser styrelsen med hänsyn till de förestående stora byggnadskostnaderna

ej löreligga skäl till erinran. Ej heller har styrelsen något att invända

emot att arrendatorn Eliasson medgives rätt förvärva egendomen. Denna

bör överlåtas i befintligt skick samt dagen för tillträdet bestämmas till den

14 mars 1940. För försäljningens genomförande är riksdagens medverkan

erforderlig.

Mot det föreliggande försäljningsförslaget har jag icke något att erinra

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Kvättack nr 6 i Näs socken

av Skaraborgs län må försäljas till egendomens arrendator,

Karl Eliasson, för en köpeskilling av 46,500 kronor samt under

villkor i övrigt, att egendomen överlåtes med tillträdesrätt

den 14 mars 1940, vid vilken tidpunkt det mellan Eliasson

och kronan upprättade arrendekontraktet skall upphöra

att gälla, att egendomen försäljes i det skick, vari densamma

vid tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus

och anläggningar ingå i försäljningen, att samtliga på arrendekontraktet

grundade rättsanspråk mellan Eliasson och

kronan, med undantag av till äventyrs förefintliga anspråk

på oguldna arrendeavgifter och skatter, skola anses vara

reglerade i och genom försäljningen, att köpeskillingen skall

erläggas på sätt som föreskrives i 21 § och 22 § A i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m., samt alt i övrigt vid försäljningen

av egendomen skola i tillämpliga delar iakttagas

bestämmelserna i nämnda förordning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

43

20:o.

Näs nr 2 och 3 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och V2 mantal

Näs nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs län är för tiden intill

den 14 mars 1940 utarrenderad till Josef Nilsson mot en arrendeavgift,

som utgår med dels 16 hektoliter spannmål, V3 råg och korn, samt 65V2

kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris

enligt litt. A i markegångstaxan och dels därutöver 740 kronor.

Sedan domänstyrelsen med anledning av egendomens arrendeledighet införskaffat

yttranden från styrelsens lokalförvaltning angående den framtida

dispositionen av egendomen, förordnade styrelsen i skrivelse till domänintendenten

den 1 december 1936 om uppskattningsförrättning å egendomen.

Vid förrättningen borde verkställas salu- och arrendevärdering av egendomen

samt i anslutning till ett av vederbörande Överjägmästare framlagt förslag

undersökas möjligheterna för upplåtelse till bostadstomter av ett till

egendomen hörande mindre strandområde vid sjön Skärvlången.

Efter det på grund härav vissa åtgärder vidtagits för indelning av berörda

strandområde för tomtupplåtelser, inkom Skara husmodersförening

till domänstyrelsen med en den 15 oktober 1937 dagtecknad framställning,

vari föreningen uppgav, att ifrågakomna strandområde i allt större utsträckning

anlitats såsom bad- och friluftsområde för Skara stad med omgivningar,

samt framhöll angelägenheten av att området för framtiden reserverades

för allmänheten för angivna ändamål. I skrivelse till styrelsen

den 18 december 1937 förklarade sig fritidsutredningen bestämt understödja

den av husmodersföreningen gjorda framställningen och hemställde, att den

planerade avstyckningen av tomter från området icke måtte komma till

stånd. Sedan även länsstyrelsen i länet i skrivelse den 15 mars 1938 vitsordat

önskvärdheten av att i främsta rummet berörda synpunkter vunne

beaktande vid egendomens framtida disposition, uppdrog domänstyrelsen i

skrivelse den 24 maj 1939 åt domänintendenten att i samband med den anbefallda

uppskattningsförrättningen — efter underhandlingar med Skara

stad — till styrelsen inkomma med förslag för bevarande av ifrågavarande

strandområde såsom fritidsområde för Skara stad med omnejd.

Uppskattningsförrättning har i vederbörlig ordning hållits å egendomen

den 13 januari 1939. Av det över förrättningen upprättade protokollet jämte

övriga till ärendet hörande handlingar samt en av distriktslantmätaren T.

Hjertquist år 1939 över egendomen upprättad karta inhämtas bland annat

följande.

Egendomen, som är belägen vid sjön Skärvlången omkring 14 kilometer

frän Skara och 5 kilometer från Axvalls järnvägsstation, har enligt den till

kartan hörande beskrivningen en areal av omkring 100.17 hektar, därav

34.812 hektar utgörande åker, 5.177 hektar äng och odlingsmark och 60.182

hektar avrösningsjord.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Åkerjorden utgöres dels av i någon mån mullblandad sandmylla och dels

av klapperstensjord, allt av medelgod beskaffenhet. Ängsmarken består av

sänka sjöstränder samt en långt från egendomen liggande äga, som under

en följd av år legat obegagnad. Skogsmarken är godartad.

Byggnaderna å egendomen äro i medelgott skick med undantag av manbyggnaden,

som är dålig, samt tillräckliga för egendomens behov. Vissa

byggnader och anläggningar å egendomen tillhöra arrendatorn.

Till kronoegendomen hör bland annat vattenområdet i Skärvlången utanför

egendomens strand. Egendomen har jämte annan fastighet andel i

fisket i sjön; fisket är av mindre värde.

Sedan år 1924 disponeras en å egendomen befintlig lägenhet, Lilla Klinten

eller Nybygget, av jordbruksarbetaren P. J. Jonsson och dennes hustru.

Å lägenheten befintliga byggnader, stuga och skjul, tillhöra arrendatorn av

egendomen.

Taxeringsvärdet för egendomen, i sin helhet jordbruksvärde, utgör 32.000

kronor. Särskilt taxeringsvärde är icke åsatt den till egendomen hörande

skogen och skogsmarken.

Uppskattningsnämnden har i fråga örn kronoegendomens disposition ansett,

att egendomen bör uppdelas i tre lotter, samt med hänsyn härtill föranstaltat

om avstyckningsförrättning. Vid denna, som handlagts av distriktslantmätaren

T. Hjertquist, ha från egendomen avstyckats två lotter, vilka

å kartan betecknats med litt. Ba och Bb.

Sedan domänstyrelsen granskat och godkänt styckningsförslaget, har avstyckningsförrättningen

avslutats samt den 24 september 1938 vederbörligen

fastställts. De båda styckningslotterna äro införda i jordregistret, litt.

Ba under beteckning Nässkiftet l1 och litt. Bb under beteckningen Näsbadet

l1.

Lotten litt. B, som omfattar de till egendomen hörande ägorna med undantag

av styckningslotterna litt. Ba och Bb, har sina ägor förlagda i fem

skiften — å kartan över egendomen betecknade med Bl—B5 — och halen

areal av 56.71 hektar, därav 33.796 hektar åker, 4.641 hektar äng och

18.273 hektar avrösningsjord. Uppskattningsniimnden har saluvärderat lotten

till 34,500 kronor, därav 7,100 kronor för skogsmark med växande skog,

samt åsatt densamma ett arrendevärde med nybyggd manbyggnad av 1.250

kronor. Lotten, som erhållit tillräcklig skogstilldelning, bör enligt nämndens

förslag försäljas samt härvid hembjudas egendomens nuvarande arrendator

Josef Nilsson, vilken arrenderat egendomen sedan år 1919. Nilsson har

delgivits försäljningsförslaget och i skrivelse till domänstyrelsen förklarat sig

villig förvärva lotten till det föreslagna saluvärdet.

Lotten litt. Ba (Nässkiftet l1) omfattar 39.76 hektar avrösningsjord och

har ägorna förlagda i två skiften, å kartan betecknade med Bal och Ba2.

Nämnden har föreslagit, att denna lott behålles av kronan och ställes under

domänstyrelsens skogsförvaltning.

Lotten litt. Bb (Näsbadet l1), som omfattar en del av egendomens strandområde

vid sjön Skärvlången, har en areal av 3.587 hektar, därav 1.016

hektar åker, 0.536 hektar äng och 2.035 hektar avrösningsjord. Enligt vid

avstyckningen meddelad bestämmelse hör till lotten, förutom andel i utfartsväg,

vattenområdet i sjön Skärvlången utanför lottens strand samt 20

procent av stamfastighetens nuvarande andel i fisket. Lotten har av nämnden

saluvärderats till 5,000 kronor, varav 1,200 kronor för skogsmark med

växande skog. Vid underhandlingar mellan Skara stad och domänintendenten

har staden anmält sig som spekulant å lotten. Uppskattningsnämnden

har ansett, att lotten bör överlåtas till staden för att utgöra bad- och

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

45

friluftsområde, och stadsfullmäktige i staden ha vid sammanträde den 23

februari 1939 beslutat förvärva området på de av uppskattningsnämnden

föreslagna villkoren.

Nämnden har icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till en framställning av

brukaren av lägenheten Lilla Klinten eller Nybygget, P. J. Jonsson, örn rätt

att inköpa lägenheten, som enligt nämndens förslag tillhör salulotten litt.

Bb. Nämnden har framhållit, dels att stugan å lägenheten, vilken vöre i mindre

tillfredsställande skick och icke lämpligen kunde repareras, icke tillhörde

Jonsson, dels ock att det med hänsyn till salulottens disposition såsom friluftsområde

vöre mindre önskvärt, att lägenheten frånskildes salulotten. Jonssons

framställning borde emellertid vinna beaktande såtillvida, att vid salulottens

försäljning till Skara stad bland köpevillkoren borde intagas förbehåll

örn rätt för makarna Jonsson, vilka båda vore i 80-årsåldern, att utan

ersättning bruka och bebo lägenheten, så länge de leva. Till ett dylikt förbehåll

hade såväl representanter för staden som ägaren av bostadshuset å lägenheten,

arrendator Josef Nilsson, förklarat sig villiga medverka.

Vederbörande Överjägmästare har i skrivelse till domänstyrelsen den 21

mars 1939 anfört vissa erinringar mot uppskattningsnämndens förslag. Enligt

överjägmästarens mening borde kronans intresse föranleda till att det

under lotten litt. B ingående skogsskiftet B 4 behölles av kronan och att till

nämnda lott i stället lades ett annat område. Beträffande den del av strandområdet

vid Skärvlången, som enligt nämndens förslag skulle komma att tillhöra

denna lott, kunde vidare befaras att detsamma vid försäljning komme

att omedelbart utnyttjas för tomtupplåtelser; då det icke syntes möjligt att

på ett effektivt sätt förhindra detta genom att göra förbehåll om återköpsrätt

för kronan, för den händelse lotten brukades annat än för jordbruksändamål,

borde antingen hela lotten kvarbliva i kronans ägo eller ock saluvärdet

väsentligt höjas. Slutligen borde saluvärdet å lotten litt. Bb icke sättas

lägre än 7,000 kronor.

I skrivelse den 1 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om disposition av egendomen.

Styckningslotten litt. Ba (Nässkiftet l1) bör sålunda bibehållas i

kronans ägo för att handhavas genom domänverkets skogsförvaltning, medan

återstoden av egendomen bör försäljas i två salulotter på sätt uppskattningsnämnden

föreslagit. I anledning av vad överjägmästaren anfört beträffande

utnyttjande lill tomtupplåtelser av det till salulotten litt. B hörande

strandområdet vid sjön Skärvlången har domänintendenten under hand meddelat,

att strandområdet icke kunde förväntas lili exploaterat för sådant ändamål

bland annat med hänsyn till sitt sänka läge. Emot de av uppskattningsnämnden

för salulotterna föreslagna saluvärdena har styrelsen ej annat

att erinra, än att till desamma laira i anslutning till gällande bestämmelser örn

försäljning av kronoegendomar läggas å respektive loll belöpande avstyckningskostnader,

vilka av styrelsen förskotterats. Representanter för Skärvlångens

fiskevårdsförening, vilken sammanslutning bildats mellan de nuvarande

delägarna i fisket i nämnda sjö för alt tillse fisket och fiskevården i

sjön. ha till styrelsen uttryckt vissa betänkligheter mot alt salulotten litt. Bb

skulle tilläggas viss del av stamfastighetens andel i fisket i sjön. Styrelsen

anser dessa synpunkter böra beaktas för tillgodoseende av en rationell fiskevård

och vill på grund härav föreslå alt staden vid inköp av loiten tillförbindes

alt utnyttja den lill salulotten hörande fiskerätten i samråd med Skärvlångens

fiskevårdsförening eller, därest denna upplöses, i samråd med övriga

delägare i fisket i sjön.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit finner jag mig böra tillstyrka,

att ifrågavarande försäljning genomföres på sätt domänstyrelsen föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan numera kronoegendomen V2 mantal Näs nr 2

Hustru Britasgården och V2 mantal Näs nr 3 Herr Persgården

i Eggby socken av Skaraborgs län efter en den 24 september

193S fastställd avstyckningsförrättning uppdelats i tre med

litt. B, Ba och Bb betecknade lotter, vilka äro närmare angivna

å en av distriktslantmätaren T. Hjertquist år 1937 över

egendomen upprättad karta, följande två lotter må försäljas

i befintligt skick med tillträdesrätt den 14 mars 1940, nämligen
dels

salulotten litt. B (huvudgårdslotten) örn 56.71 hektar

jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. mot ett saluvärde

av 34,857 kronor, därav 357 kronor utgöra å lotten belöpande

avstyckningskostnader, med hembudsrätt enligt 9 § i

förordningen för egendomens nuvarande arrendator Josef

Nilsson och under villkor i övrigt, att endast kronan tillhöriga

å lotten befintliga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,

att kronan och arrendatorn efter tillträdesdagen icke

skola äga framställa ersättningsanspråk gentemot varandra

på grund av det gällande arrendeavtalet med undantag dock

för eventuellt oguldna arrendeavgifter och skatter, att köparen

av lotten ansvarar för å egendomen för tiden efter tillträdesdagen

belöpande utgifter för torrläggningsföretag, samt

att innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd

framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att lia ledningarna

kvarstående samt nyttja desamma utan rätt för köpare

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för

skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur,

dels ock salulotten litt. Bb (Näsbadet ll) om 3.587 hektar

till Skara stad mot en köpeskilling av 5,023 kronor, därav

23 kronor utgöra å lotten belöpande avstyckningskostnader,

under villkor i övrigt, att köpeskillingen vid tillträdet kontant

erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev

å lotten, att P. J. Jonsson och dennes hustru såsom innehavare

av den å lotten befintliga lägenheten Lilla Klinten

eller Nybygget förbehållas rätt att under sin livstid avgiftsfritt

bruka och bebo lägenheten, samt att staden förbinder sig

att utnyttja till salulotten hörande fiskerätt i sjön Skärvången

i samråd med Skärvlångens fiskevårdsförening eller, därest

denna upphör, i samråd med övriga delägare i fisket i sjön.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

47

21:o.

Egeby nr 3 i Örebro län.

Kronoegendomen 1 mantal Egeby nr 3 i Stora Mellösa socken av örebro

län har genom domänstyrelsens den 20 december 1918 upprättade kontrakt

och den 25 november 1921 meddelade transportresolution utarrenderats för

tiden den 14 mars 1920—den 14 mars 1940 mot en årlig avgäld av 2,000

kronor. Arrendet har sedermera blivit omräknat att från den 14 mars

1933 utgå dels med 13 hektoliter vete, 43 hektoliter havre och 122 kilogram

smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt

litt. A i markegångstaxan, dels ock därutöver 1,000 kronor. Senaste arrendeavgälden

har utgjort 1,746 kronor 16 öre.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1938. Av det

vid förrättningen förda instrumentet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar

och en av förste lantmätaren F. R. Belfrage år 1896 över egendomen

upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen på ett avstånd av 25 kilometer från Örebro

och 11 kilometer från Odensbackens hamnplats, har en areal av 80.70 hektar,

därav 58.18 hektar tomt och åker, 9.50 hektar kulturbeten, 6.92 hektar

äng och odlingsmark, 2.00 hektar skogsmark samt 4.10 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i tre skiften, av vilka ett ligger invid sjön Hjälmaren.

Åkern består av godartad lermylla och mulljord, den senare huvudsakligen

vunnen genom Hjälmarens sänkning. Fastmarksjorden är mycket

stenbunden. Det genom sänkningen av Hjälmaren vunna markinnehavet

är vid högt vattenstånd i nämnda sjö delvis besvärat av översvämning.

Egendomen har del i Stora Mellösa sockenallmänning. -w

Kronans byggnader å egendomen äro i gott stånd men otillräckliga för

egendomens skötsel. Åtskilliga å egendomen varande ekonomibyggnader,

såsom stall och vagnbod, logar med redskapslider och logkistor, magasin,

mjölkrum, hönshus ävensom vattenledning och elektrisk installation, ägas

av egendomens arrendator, August Persson. Denne äger dessutom verandor

till manhuset. Vid en förnyad utarrendering av egendomen torde, förutom

att arrendatorns hus delvis måste inlösas, byggandet av en arbetarbostad

för två familjer vara ofrånkomligt.

Egendomens taxeringsvärde utgör 67,100 kronor.

Uppsknttningsnämnden har saluvärderat egendomen till 65,200 kronor.

I detta värde ingå, förutom värdena av skogsmark och skog samt kapitaliserade

värdet av egendomens andel i sockenallmänningen till sammanlagda

belopp av 1,500 kronor, värdet av arrendator Persson tillhöriga hus

och anläggningar å egendomen. Då detta lågt räknat uppginge till 9,100

kronor, komme det saluvärde för egendomen, till vilket denna borde hembjudas

Persson, att uppgå till 56,100 kronor. Värderingen är verkställd under

förutsättning alt egendomen överlåtes i det skick, vari den nu hefinnes,

så att avträdessyn ej behövde hållas eller inbetalning av husrötebrist göras.

Nämnden har förordat, att egendomen hembjudes arrendatorn Persson,

vilken innehaft densamma sedan den 14 mars 1923 och synnerligen väl

brukat den. Härvid holde från saluvärdet dragas värdet av de Persson

tillhöriga husen och anläggningarna. Några särskilda villkor angående

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

egendomens användning eller återköpsrätt syntes icke erforderliga. Skulle

likväl föreskrifter härutinnan böra anses ifrågakomma, borde saluvärdet

nedsättas med 10 procent.

Arrendatorn Persson har förklarat sig villig förvärva egendomen till angivna

saluvärde av 56,100 kronor.

Överjägmästaren har förklarat sig icke ha något att erinra mot försäljningsförslaget.

Statens jordnämnd har på domänstyrelsens förfrågan förklarat, att nämnden

icke ifrågasatte överförande till arrendeegnahemsfonden av egendomen

eller någon del därav.

1 skrivelse den 16 oktober 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Majits prövning samt därvid förklarat sig biträda dispositionsförslaget.

Egendomen borde försäljas med oinskränkt äganderätt och tillträdas

den 14 mars 1940. Därest ny allmän väg komme att före tillträdesdagen

framdragas över egendomen, borde ersättningen för vägen tillfalla egendomens

köpare.

Jag tillstyrker bifall till försäljningsförslaget och hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Egeby nr 3 i Stora Mellösa

socken av Örebro län må med ett saluvärde av 56,100 kronor

försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för arrendatorn av

egendomen August Persson, under villkor i övrigt, att egendomen

överlåtes med tillträdesrätt för köparen den 14 mars

1340, att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet

befinner sig, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar

ingå i försäljningen, att, därest ny allmän väg kommer

att över egendomen framdragas före tillträdesdagen,

egendomens köpare skall vara berättigad att uppbära don

härför utgående ersättningen, att köparen skall vara skyldig

övertaga betalningsansvar för egendomen åvilande lån

från statens odlings- eller avdikningslånefond, att, därest

egendomen förvärvas av annan än arrendatorn och kronan

nödgas till denne utgiva ersättning för av honom å egendomen

verkställd höstplöjning, trädesberedning och frösådd,

köparen skall gottgöra kronan vad kronan i berört hänseende

erlagt, att, därest arrendatorn Persson förvärvar egendomen,

samtliga å arrendekontrakt örn egendomen grundade rättsanspråk

mellan honom och kronan med undantag av eventuella

anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter, skola

anses reglerade genom försäljningen, samt att innehavare av

över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvar
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 29.

49

stående och att nyttja desamma utan rätt för köpare till annan

ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till

följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

22:o.

Härvesta nr 2 och 3 i Örebro län.

Kronoegendomen 1 V2 mantal Härvesta nr 2 och 3 i Edsbergs socken av

Örebro län har genom domänstyrelsens den 30 mars 1917 upprättade kontrakt

för tiden den 14 mars 1918—den 14 mars 1938 varit utarrenderad

mot en årlig avgäld av 1,120 kronor. Arrendetiden har sedermera förlängts

till den 14 mars 1940, därvid den årliga avgälden fastställts att utgå

med dels 16.2 hektoliter vete, 35 hektoliter havre och 168 kilogram smör

att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A

i markegångstaxan och dels därutöver 790 kronor.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under åren 1935 och

1939. Av uppskattningsinstrumenten jämte övriga till ärendet hörande

handlingar samt en över egendomen år 1914 av distriktslantmätaren H.

Aspling upprättad karta med beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 7 kilometer från Fjugesta och 16 kilometer

från Kumla järnvägsstationer, har en areal av cirka 104.8 hektar, därav

cirka 33.8 hektar åker, cirka 21.7 hektar äng, cirka 48.3 hektar skogsmark

och cirka 1 hektar impediment.

Egendomen är förlagd i två skiften. Åkern utgöres av god lerblandad

sandjordsmylla. Ängen är utlagd till bete. Skogen består till större delen

av rötskadad gran och är även i övrigt av mindre god beskaffenhet.

Å egendomen finnas inga torp, sedan lägenheten Buskarna numera nediagts.

Detta område arrenderas för närvarande av ägaren av den intilliggande

egendomen Vägen, Jonas Persson, som äger en förfallen stuga å området.

Persson har på förfrågan förklarat, att han icke önskar förvärva området.

Egendomen har del i Edsbergs häradsallmänning.

Kronans byggnader å egendomen äro goda men icke tillräckliga för brukandet

av densamma. Sålunda tarvas å egendomen nybyggnad av arbetarbostad

samt utökning av lada och körbana; kostnaderna härför ha beräknats

till förutom 72 kubikmeter fritt virke cirka 11,000 kronor. Därjämte

lia vissa arrendatorn tillhöriga överloppshus ansetts behövliga för egendomen;

inlösen av dessa skulle draga en kostnad av 4,340 kronor. För

egendomens försättande i fullgott stånd skulle sålunda åtgå cirka 15,000

kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen utan avträdessyn

försåldes lill den nuvarande arrendatorn av densamma, Axel Edlund. Edlund

hade arrenderat egendomen från år 1928, och dessförinnan hade hans

fader innehaft egendomen å arrende från år 1883. Under hela denna lid hade

egendomen brukats väl. Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde av

71,560 kronor, i vilket belopp jämväl inginge dels värdet av skog och skogsmark,

26,700 kronor, och dels det kapitaliserade värdet av egendomens an
Bihang

lill riksdagens protokoll 19W. 1 sand. Nr 29. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

del i häradsallmänningen, 10,000 kronor. Värderingen hade skett under

förutsättning att egendomen komme att överlåtas i befintligt skick. Särskilda

villkor angående egendomens användning eller återköpsrätt syntes

icke behöva föreskrivas. Om föreskrifter härutinnan likväl skulle anses erforderliga,

borde köpeskillingen nedsättas med tio procent.

Arrendatorn Edlund har förklai''at sig villig att inköpa egendomen, dock

icke för högre köpeskilling än 68,000 kronor.

överjågmåstaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

I skrivelse den 14 december 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid förklarat, att styrelsen ansåge det vara

förmånligast för statsverket att avyttra egendomen. Vid uppskattningsförrättningen

hade en betydande komplettering av egendomens byggnadsbestånd

befunnits nödvändig — därav nybyggnadsarbeten för en beräknad

kostnad av cirka 11,000 kronor -— därest egendomen skulle behållas i kronans

ägo för förnyad utarrendering. Till följd av inträffad stegring i fråga

om priset å såväl arbetskraft som materiel syntes emellertid kostnaden för

ifrågavarande nybyggnad icke kunna begränsas till det av nämnden beräknade

beloppet utan komme med all sannolikhet att ligga betydligt högre, närmare

15,000 kronor. Med hänsyn till denna ökning i kostnaden ansåge styrelsen,

att ett saluvärde å egendomen motsvarande den av arrendator Edlund

erbjudna köpeskillingen eller 68,000 kronor borde vara godtagbar. Egendomen

borde sålunda försäljas till nämnda belopp med full och oinskränkt

äganderätt och i befintligt skick samt borde hembjudas Edlund med tillträdesrätt

räknat från den 14 mars 1940.

Jag anser mig kunna biträda det föreliggande försäljningsförslaget och

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 V2 mantal Härvesta nr 2 och 3 i

Edsbergs socken av Örebro län må med ett saluvärde av

68,000 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i samma förordning för

arrendatorn Axel Edlund och under villkor i övrigt, att

egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt den

14 mars 1940, att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar

ingå i försäljningen, att, därest Edlund förvärvar egendomen,

samtliga på gällande arrendekontrakt grundade rättsanspråk

mellan kronan och honom med undantag av eventuella

anspråk på arrendeavgälder och skatter skola anses

vara reglerade i och genom försäljningen, att, därest annan

än Edlund förvärvar egendomen och kronan nödgas

till arrendatorn utgiva ersättning för den å egendomen befintliga

elektriska anläggningen ävensom för av arrendatorn

å egendomen verkställd höstplöjning, trädesbruk och sådd,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

51

köparen skall vara skyldig gottgöra kronan för vad kronan

i berörda hänseenden erlagt, samt att innehavare av över

egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska

ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående och

nyttja desamma utan rätt för köparen till annan ersättning

än av ledningarnas innehavare för skada till följd förändring,

reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som

förorsakas å kreatur.

23:o.

Kronoparken Karlsdal i örebro län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av egendomen Skråmmen under

kronoparken Karlsdal i Karlskoga socken av örebro län, har på domänstyrelsens

föranstaltande uppskattningsförrättning å egendomen i vederbörlig

ordning hållits år 1939. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland

vid förrättningen fört protokoll och kopia av en av extra lantmätaren H. E.

Lundström åren 1931 och 1932 upprättad karta jämte avstyckningshandlingar,

inhämtas följande.

Till försäljning har ifrågasatts fastigheten Skråmmen l28, även benämnd

Skråmmens gård, med undantag av ett å kartan med röd kant inramat

tomtområde med en areal av omkring 3.304 hektar, vilket område avsetts

skola tillsvidare behållas i kronans ägo. Från Skråmmen l28 ha förut avstyckats

lotten Skråmmen l30, som upplåtits till skolhustomt, och lotten

Skråmmen l31, som försålts till Örebro elektriska aktiebolag.

Egendomen är belägen vid allmän väg, 32 kilometer från Nora stad och

3 kilometer från Granbergsdals järnvägsstation, samt har en areal av omkring

94.08 hektar, varav omkring 43.03 hektar åker, 3.72 hektar äng, 45.80

hektar skogsmark och 1.53 hektar impediment.

Åkerjorden och ängen äro av medelgod beskaffenhet. Hävden är god.

Virkesförrådet har uppskattats till 2,729 kubikmeter.

Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan. De äro tillräckliga

för egendomens behov.

Egendomen har brukats i domänverkets regi sedan kronan år 1934 förvärvade

densamma. Ett rum och kök i huvudbyggnaden å Skråmmens gård

äro sedan den 1 februari 1924 med en uppsägningstid av 3 månader och en

årlig hyra av 250 kronor upplåtna till Karlskoga skolråd; lägenheten användes

som skollärarbostad.

Saluvärdet har uppskattats till 56,000 kronor, därav 12,500 kronor belöpa

å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 1,700

kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att egendomen måtte utbjudas till

salu under hand enligt 15 § i 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1941. Anledning förelåge icke att vid försäljningen

föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning

samt återköpsrätt.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt försäljningen.

överlantmätaren har ansett hinder icke möta mot avstyckning av det

område av egendomen, som avsetts skola behållas i kronans ägo.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

I skrivelse den 14 september 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att

erinra mot uppskattningsnämndens förslag. Ärendet syntes icke kunna avgöras

utan riksdagens medverkan.

Departements- Jag har ej något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljningsJe

'' förslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Karlsdal i Karlskoga socken av Örebro

län fastigheten Skråmmen l24 * * * 28 med undantag av ett område

med en areal av omkring 3.304 hektar, vilket område angivits

med röda begränsningslinjer å en i ärendet företedd kopia av

en av extra lantmätaren H. E. Lundström åren 1931 och 1932

upprättad karta, må med ett saluvärde av 56,000 kronor och

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1941 utbjudas till

salu under hand enligt 15 § i förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.; skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att egendomen

överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes,

att i köpet ingå endast kronan tillhöriga, å egendomen befintliga

byggnader och anläggningar, att i köpet icke ingå å

egendomen befintliga inventarier, däribland mjölkmaskinanläggning,

att köparen är skyldig tåla skada och intrång, som

förorsakas egendomen genom över densamma framdragna

dels telegrafverket och örebro elektriska aktiebolag tillhöriga

telefonledningar, dels ock en domänverket tillhörig belysningsledning,

att köparen respekterar ett den 25 april 1938

upprättat avtal, varigenom jakträtten å viss del av kronoparken

Karlsdal utarrenderats för tiden till och med den 15 maj

1941, i vad nämnda kontrakt rör den försålda egendomen, att

kronan ombesörjer och bekostar avstyckning av det område

av fastigheten Skråmmen l28, som icke skall ingå i försäljningen,

alt, i den mån så erfordras, med berörda område följer

rätt till utfart över styckningsfastigheten fram till allmän

väg, samt att köparen är skyldig tåla de jämkningar i gränserna

och eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid

nämnda avstyckning.

24 :o.

Bockhammar nr 2 under kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av egendomen Bockhammar un
der

kronoparken Skinnskatteberg i Gunnilbo socken av Västmanlands län,

har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning å egendo
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

53

men i vederbörlig ordning hållits den 25 maj 1939. Av det vid förrättningen

förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar samt en

av extra lantmätaren T. Löfgren åren 1935 och 1936 upprättad karta inhämtas

i huvudsak följande.

Egendomen är belägen invid allmänna vägarna Gunnilbo—Västanfors och

Stjärnvik—Skinnskatteberg, 52 kilometer från Köping och 10 kilometer från

Skinnskattebergs järnvägsstation.

Uppskattningsförrättningen har avsett sex från fastigheten Bockhammar

21 avstyckade områden, vilka införts i jordregistret under beteckningarna

Bockhammar 22 (Huvudgården), 23 (Moren), 24 (Killinghammar), 25 (Missionshustomten),

26 (Fårbo och Kvarntorpet) och 27 (Badhustomten). Återstående

delar av stamfastigheten —• vilken uppkommit i följd av sammanläggning

av fastigheterna Bråten 1\ Dramboln 1\ Erlandsbo l4, Friggesund

l1, Heden 1\ Hällefors eller Bockhammar 1\ Moren l2 och l3, Naddebo 2\

Ormkärret 1\ Rönningen l1 och Sarvtjärn l1 i Gunnilbo socken — ha ansetts

vara behövliga som skogsarbetarlägenheter och böra behållas i kronans

ägo. Även styckningslotten Bockhammar 26, å vilken finnas två mindre

boningshus, är avsedd att tills vidare behållas av kronan, enär den för närvarande

är behövlig som skogsarbetarlägenhet.

Fastigheterna Bockhammar 22, 23 och 24 äro jordbrukslotter, fastigheterna

Bockhammar 25 och 27 bostadstomter. Fastigheternas arealer i olika

ägoslag samt storleken av virkesförråden å desamma framgå av följande

sammanställning:

Fastighet

Åker och

tomt

hektar

Äng

hektar

Skogsmark

hektar

Impediment

hektar

Summa

hektar

Virkesförråd

ms

22..........

41.17

0.56

;58.6i

3.64

103-98

3,870

2S..........

20.59

2.74

21.79

2.81

47-93

1,605

24..........

21.97

3.38

24.98

4.31

54’64

2,118

22, 23 och 21

83.73

6.68

105.38

10.76

206.55

7,602

25..........

0.3350

—

—

—

0.3350

—

2’..........

0.1445

—

_

_

0.1445

—

Åkerjorden och ängen äro i stort sett av medelgod beskaffenhet. Hävden

är tillfredsställande. Skogen är i huvudsak medelålders och av medelgod

beskaffenhet.

Å egendomen befintliga byggnader tillhöra kronan med undantag av ett

missionshus, som tillhör Bockhammars missionsförening, och ett badhus,

som tillhör Gunnilbo kommun. Å en holme i dammen vid huvudgården

finnes uppfört ett lusthus, kallat Ebba Brahes paviljong. Av jordbrukslotterna

är endast lotten 22 bebyggd med för lottens behov erforderliga byggnader,

vilka äro tillfredsställande underhållna men i stort sett i mindre gott

skick. Å lotterna 23 och 24 befintliga byggnader äro icke tillräckliga för

jordbruks bedrivande.

Fastigheterna beröras av följande nyttjanderättsupplåtelser:

1. Bockhammars huvudgård, omfattande huvudsakliga delen av den lotterna

22, 23 och 24 tillagda inägojorden jämte de lägenheter, som äro avsedda

att behållas i kronans ägo, är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad

till Ernst Herbert Eriksson mot ett årligt arrende av 1,300 kronor. Eriksson,

som innehaft arrendet sedan år 1935, har under arrendetiden skött egen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

domen väl samt förbättrat hävden, som vid lians tillträde av egendomen varit

otillfredsställande.

2. Den så kallade arbetarbostaden vid Bockhammar, omfattande två rum

och kök, disponeras avgiftsfritt av änkan Eda Jacobsson.

3. Två hyreslägenheter om vardera ett rum (kök) i boningshuset vid

Moren m. m. å område, som ingår i lotten 23, äro för tiden till den 1 april

1940 för ett år i sänder och med en uppsägningstid av tre månader upplåtna

till skogsarbetarna Oskar Jansson och Axel Larsson mot en årlig hyra av

48 kronor för vardera lägenheten. Ett rum i boningshuset disponeras avgiftsfritt

av änkan Johanna Karolina Larsson.

4. Lägenheten Södra Bricken är för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderad

till handlanden Valfrid Eriksson mot ett årligt arrende av 60 kronor.

Huvudsakliga delen av lägenheten (så kallade Södra Brinkfallet) är avsedd

att behållas i kronans ägo, men mindre delar av lägenheten ingå i lotten 24.

5. Lägenheterna Killinghammar och Sandfallet, vilka helt ingå i lotten

24, äro för tiden till den 14 mars 1940 utarrenderade till Oskar Sigfrid Eriksson

mot ett årligt arrende av 96 respektive 25 kronor. Eriksson har innehaft

arrendet sedan år 1925 respektive 1938.

6. Tre mindre hyreslägenheter i det lägenheten Killinghammar tillhörande

boningshuset m. m. äro för tiden till den 1 oktober 1940 för ett år i

sänder och med en uppsägningstid av tre månader upplåtna till skogsarbetarna

Erik Valter Persson, Bror Gustaf Persson och Leander Persson mot

en årlig hyra av respektive 48 kronor, 60 kronor och 60 kronor. Ett rum i

boningshuset disponeras av arrendatorn av lägenheten.

7. Den så kallade missionshustomten, motsvarande lotten 25, är avgiftsfritt

upplåten till Bockhammars missionsförening.

8. Den så kallade badhustomten, motsvarande lotten 27, är avgiftsfritt

upplåten till Gunnilbo kommun.

Arrendegården Bockhammar, i huvudsak motsvarande fastigheterna Bockhammar

22, 23 och 24, är taxeringsvärderad till 55,300 kronor. Fastigheterna

Bockhammar 25 och 27 äro icke taxerade för sig.

Uppskattningsnämnden har åsatt fastigheterna salu- och arrendevärden,

vilka jämte av domänverket förskotterade kostnader för avstyckning framgå

av följande tablå:

Fastighet

Saluvärde

kronor

Härav värde

av skog och

skogsmark

kronor

Arrende-

värde

kronor

Kostnad

för avstyck- ning

kronor

22 ........

31,000

16,700

1,200

858.31

28 ........

12,000

6.400

450

411.98

21 ........

16,000

8,500

650

446.32

22,23 och 2*

59,000

31,600

2,300

1,716 61

26 ........

300

—

20

65.00

27 ........

300

—

15

65.00

Nämnden har föreslagit, att fastigheterna 22, 23, 24, 25 och 27 måtte, efter

riksdagens hörande, med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1940 försäljas

enligt 1929 års försäljningsförordning, lotterna 22, 23 och 24 såsom en salulott

med ett till 53,000 kronor nedsatt saluvärde och med hembudsrätt jämlikt

9 § i förordningen för arrendatorn Ernst Herbert Eriksson samt fastigheterna

2S och 27 såsom särskilda försäljningslotter med hembudsrätt jämlikt

10 § i förordningen för respektive Bockhammars missionsförening och

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 29-

Gunnilbo kommun. Anledning förelåge icke att vid försäljningarna föreskriva

särskilda villkor angående lotternas användning samt återköpsrätt.

Arrendatorn av lägenheterna Killinghammar och Sandfallet Oskar Sigfrid

Eriksson, som icke önskade inköpa den av nämnda lägenheter bildade lotten

24, borde beredas tillfälle att arrendera en skogsarbetarlägenhet vid

Södra Bricken.

Riksantikvarieämbetet har yttrat, att Ebba Brahes paviljong hade ett betydande

kulturhistoriskt värde samt att densamma antingen icke borde försäljas

eller ock vid försäljningen beläggas med visst servitut.

Arrendatorn Ernst Herbert Eriksson och Gunnilbo kommun ha förklarat

sig villiga inköpa respektive lotter på föreslagna villkor. Eriksson har icke

något att erinra mot att försäljning av lotterna 22, 23 och 2 förbindes med

servitut på sätt riksantikvarieämbetet föreslagit.

Bockhammars missionsförening är icke villig ali för lotten 2 betala högre

pris än 150 kronor. .... . . ...

Uppskattningsnämndens ordförande har förordat nedsättning av priset tor

lotten 25 till 150 kronor. .

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt torsaljningarna.

I skrivelse den 22 november 1939 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen för egen del i huvudsak

icke hade något att erinra mot uppskattningsnämndens förslag med

det av riksantikvarieämbetet ifrågasatta tillägget och med sådan ändring, att

saluvärdet för lotten Bockhammar 25 nedsättes till 150 kronor.

Mot ifrågavarande försäljningsförslag, sådant det tillstyrkts av domänsty- Departementsreisen,

har jag icke någon anledning till erinran. Jag hemställer alitsa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Skinnskatteberg i Gunnilbo socken av

Västmanlands län må enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. försäljas dels fastigheterna Bockhammar 22, 23 och 24

såsom en lott med ett saluvärde av 53,000 kronor, därav

1,716 kronor 61 öre utgöra förskotterad avstyckningskostnad,

med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn

Ernst Herbert Eriksson, dels ock fastigheterna Bockhammar

25 och 27 med saluvärden av respektive 150 kronor

och 300 kronor, därav för vardera lotten 65 kronor utgöra

förskotterad avstyckningskostnad, med hembudsrätt jämlikt

10 § i förordningen för respektive Bockhammars missionsförening

och Gunnilbo kommun;

skolande i övrigt för försäljningarna gälla följande villkor:

A. Beträffande salulotten Bockhammar 22, 23 och 2*:

l:o. Lotten överlåtcs i befintligt skick med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1940.

2:o. Därest arrendatorn Eriksson begagnar sig av hembudsrätten,

skola kronan och arrendatorn icke äga fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

ställa fordringsanspråk gent emot varandra på grund av det

rörande egendomen Bockhammar gällande arrendeavtalet,

med undantag dock för eventuellt oguldna arrendeavgifter

och skatter för egendomen.

3:o. I försäljningen ingå kronan tillhöriga, å lotten befintliga

byggnader och anläggningar, med undantag av telegrafverket

tillhöriga stolpar och ledningsnät.

4:o. Lottens ägare skall tåla skada och intrång, som förorsakas

lotten genom en över densamma framdragen, telegrafverket

tillhörig telefonledning.

5:o. Lottens ägare förpliktas att beträffande den inom

ägofigur nr 1 enligt avstyckningskartan belägna byggnaden,

kallad Ebba Brahes paviljong, med därtill ledande broar och

dessas landfästen dels tåla de underhållsarbeten, som kunna

komma att vidtagas av kronan, dels ock underlåta att vidtaga

förändringar utan riksantikvarieämbetets tillstånd.

6:o. Kronan förbehålles såsom ägare av stamfastigheten

Bockhammar 21 rätt att dels för kraftutvinning disponera

över vattnet i Bockhammarsån och att därstädes företaga

nödiga regleringsarbeten, med skyldighet för ägaren av lotten

att tåla den skada och det intrång, som därav kan förorsakas

lotten, dels ock såsom upplagsplatser för virke nyttja

ett område om 1,200 kvadratmeter i sydöstra delen av ägofiguren

nr 10 mot allmänna vägen Stjärnvik—Skinnskatteberg

och ett område om 2,000 kvadratmeter i nordvästra delen

av ägofigur nr 158 utmed enskilda vägen Trekanten—

Bockhammar, allt på sätt särskilt markerats å avstyckningskartan.

7:o. Ägaren av lotten övertager de skyldigheter beträffande

fri bostadsförmån m. m., som kronan iklätt sig gent

emot följande personer, nämligen dels änkan Eda Jakobsson,

som medgivits rätt att under sin återstående livstid eller

så länge hon det önskar åtnjuta förmånen av fri bostad om

två rum och kök i den s. k. arbetarbostaden inom ägofigur

nr 6 enligt avstyckningskartan jämte erforderliga utrymmen

i uthus och källare invid bostaden, ett mindre tomtområde

med trädgårdsland däromkring, utfartsväg och erforderlig

vedbrand å rot, och dels änkan Johanna Karolina Larsson,

som tillförsäkrats att under sin återstående livstid eller, så

länge hon det önskar, åtnjuta förmånen av fri bostad om ett

rum (kök) i mangårdsbyggnaden vid Moren inom ägofigur

nr 101 enligt avstyckningskartan jämte årligen 8 kubikmeter

löst mått ved å rot och nyttja erforderliga utrymmen i uthusbyggnaden

(vedbod och källare) jämte ett mindre potatisland.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

57

8:o. I försäljningen ingå icke å lotten vid tillträdet eventuellt

befintliga upphuggna skogsprodukter. Ägaren av nämnda

skogsprodukter medgives rätt att under tiden till den 1

juli 1942 fritt avforsla desamma och nyttja erforderliga upplagsplatser

för dem.

9:o. Ägaren av stamfastigheten Bockhammar 21 förbehålles

rätt att under tiden till den 14 mars 1951 dels fritt disponera

ägofiguren nr 142 enligt avstyckningskartan jämte därinom

belägna byggnader, dels ock hämta vatten i en omkring

60 meter sydväst om mangårdsbyggnaden vid Killinghammar

inom ägofigur nr 143 enligt avstyckningskartan belägen

källa och begagna för vattenhämtningen erforderlig

väg.

10 :o. Ägaren av lotten förbinder sig alt under en tid av

tio år från tillträdesdagen från en inom lotten befintlig kraftstation

— i samma mån som ägaren själv tillgodogör sig

kraft för belysnings- eller andra ändamål — till kronojägarbostället

väster örn Bockhammars gård leverera elektrisk

kraft för belysningsändamål mot en avgift av 10 öre per

kilowattimme, dock att detta villkor skall upphöra, därest

kronojägarbostället genom andra anordningar beredes tillgång

till elektrisk energi.

liro. Ägaren av lotten skall respektera kontrakt dels av

den 8 juni 1938, varigenom en lägenhet vid Moren uthyrts

till Oskar Jansson för tiden till den 1 april 1940, dels av

den 12 april 1938, varigenom en lägenhet, ävenledes vid

Moren, uthyrts till Axel Larsson för liden till den 1 april

1940, dels ock av den 20 mars 1935, varigenom ett rum i bagarstugan

vid Killinghammar uthyrts till Svenska flottningsarbetareförbundcts

avdelning 138, Stjärnvik, för tiden till den

1 januari 1941.

B. Beträffande lotten Bockhammar 25:

l:o. Lotten överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1940.

2:o. I försäljningen ingå icke å lotten befintliga, enskilda

tillhöriga byggnader och anläggningar eller å densamma befintliga,

telegrafverket tillhöriga stolpar och ledningsnät eller

en domänverket tillhörig källare.

3:o. Kronan förbehålles såsom ägare av fastigheten Bockhammar

26 rätt att under en tid av fem år från tillträdesdagen

ha nämnda källare kvarstående å dess nuvarande plats

och nyttja för dess användning erforderlig väg.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

4: o. Lottens ägare skall tåla skada och intrång, som förorsakas

lotten genom en över densamma framdragen, telegrafverket

tillhörig telefonledning.

5:o. Ägaren av lotten skall ensam svara för uppförande

och underhåll av den hägnad kring lotten, som kan bli erforderlig.

6:o. I köpekontraktet skall intagas erinran om vad föreningen

har att iakttaga för att erhålla tillstånd att förvärva

lotten.

C. Beträffande lotten Bockhammar 2r:

l:o. Lotten överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1940.

2: o. I försäljningen ingå icke å lotten befintliga byggnader

och anläggningar.

3:o. Kronan förbehålles såsom ägare av stamfastigheten

Bockhammar 21 rätt att för kraftutvinning disponera över

vattnet i Bockhammarsån och att därstädes företaga nödiga

regleringsarbeten, med skyldighet för ägaren av lotten att

tåla den skada och det intrång, som därav kan förorsakas

densamma, dock att ägaren av lotten äger att i samma utsträckning

som hittills disponera för badhuset erforderligt

vatten.

4: o. Ägaren av lotten skall ensam svara för uppförande

och underhåll av den hägnad kring densamma, som kan bli

erforderlig.

25:o.

Emthyttan nr 4 under kronoparken Skinnskatteberg i Västmanlands län.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av vissa områden av kronoparken

Skinnskatteberg i Skinnskattebergs socken av Västmanlands län, har på domänstyrelsens

föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig

ordning år 1939. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland vid förrättningen

fört protokoll, kopior av två av extra lantmätaren E. Pettersson vid

avstyckning från fastigheten Emthyttan 41 åren 1936 och 1937 samt år 1938

upprättade kartor med tillhörande handlingar samt kopia av en av extra lantmätaren

T. Löfgren år 1936 upprättad karta, som använts år 1939 vid utläggande

av ett område av fastigheten Emthyttan 41 för sammanläggning

med fastigheten Emthyttan 414, inhämtas följande.

Lägenheten Skinnskattebergs kvarn, vilken tillhör kronoparken Skinnskatteberg,

är belägen i Skinnskattebergs samhälle i omedelbar närhet av

Skinnskattebergs herrgård och invid Hedströmmen, 48 kilometer från Köping,

1 kilometer från Skinnskattebergs järnvägsstation och 100 meter från

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

59

allmänna vägen Skinnskatteberg—Ludvika. Lägenheten bär under en tid

av omkring 30 år varit utarrenderad till mjölnaren Edvin Karlsson och är

från den 1 januari 1937 utarrenderad till denne för ett år i sänder med sex

månaders uppsägningstid mot en årlig avgäld av 600 kronor. I arrendet

ingå dels en kvarnbyggnad, dock med undantag av den i norra delen av densamma

befintliga Skinnskattebergs gårds slöjdstuga, och ett kvarnbyggnaden

tillbyggt transformatorhus, dels kvarnen tillhörande maskiner och inventarier

enligt arrendekontraktet bilagd förteckning, dels ock en bostadslägenhet

om ett rum och kök i den s. k. missionsbyggnaden samt källare

och vedbod. Kvarnen drives icke av vattenkraft från Hedströmmen utan

medelst elektricitet.

Ett område om 878 kvadratmeter, omfattande den plats, å vilken kvarnen

är belägen och i huvudsak motsvarande arrendelotten Skinnskattebergs

kvarn, har efter den 12 maj 1938 fastställd avstyckning från fastigheten

Emthyttan 41 införts i jordregistret under beteckningen Emthyttan 412.

Omedelbart norr om Skinnskattebergs samhälle, på ett avstånd av omkring

1 kilometer från Skinnskattebergs järnvägsstation och omkring 300 meter

norr örn fastigheten Emthyttan 412, gränsa till allmänna vägen Skinnskatteberg—Ludvika

det från fastigheten Emthyttan 41 avstyckade området Emthyttan

414 om 1,365 kvadratmeter samt norr därom ett område av nämnda

stamfastighet. Emthyttan 414 är ej åsatt särskilt taxeringsvärde.

Förrättning smannen, som ansett att området Emthyttan 412 icke vidare

bör utarrenderas utan framdeles lämpligen bör ingå i Skinnskattebergs samhälle

som öppen plats eller park, har framhållit att ett bibehållande å detsamma

av den därå befintliga kvarnen skulle vara mindre tillfredsställande

ur estetisk synpunkt och att kvarnen för sin drift icke vore beroende av

det nuvarande läget. Kvarnbyggnaden med tillhörande maskiner och inventarier

borde försäljas tillsammans med fastigheten Emthyttan 414 och den

närmast därintill belägna delen om cirka 1,750 kvadratmeter av fastigheten

Emthyttan 41; de båda till försäljning föreslagna områdena borde lämpligen

sammanläggas till en fastighet. Nämnda markområden lämpade sig väl

till tomtmark — större delen utgjordes av åkerjord och omkring en fjärdedel

av sank ängsmark — vore obebyggda och berördes ej av något arrendeavtal;

jämte kvarnbyggnaden in. m. borde desamma försäljas till arrendatorn

Karlsson.

Saluvärdet har uppskattats till 6,600 kronor, varav 4,800 kronor för kvarnbyggnaden

m. m., 1,750 kronor för tomtområdet och 50 kronor för av domänverket

förskotterad avstyckningskostnad.

Karlsson har förklarat sig villig inköpa lägenheten på av förrättningsmannen

föreslagna villkor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia tillstyrkt försäljning enligt

förrättningsmannens förslag.

överlantmätaren har ansett hinder icke möta mot avstyckning av området

av fastigheten Emthyttan 41 för sammanläggning med fastigheten Emthyttan

414.

I skrivelse den 3 oktober 1939 har domänstgrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört, att styrelsen icke hade något att

erinra mot förrättningsmannens förslag.

Jag har ej något att erinra mot bifall till det föreliggande försäljningsför- Departemenisslaget

och hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

att av kronoparken Skinnskatteberg i Skinnskattebergs

socken av Västmanlands län ett område, vilket finnes närmare

angivet å en i ärendet företedd kopia av en av extra

lantmätaren T. Löfgren år 1936 upprättad karta och som

omfattar fastigheten Emthyttan 414 med en areal av 0.1365

hektar och omkring 0.175 hektar av fastigheten Emthyttan

41, eller tillsammans omkring 0.3115 hektar, må jämte en

å fastigheten Emthyttan 412 belägen kvarnbyggnad och inom

densamma befintliga, kronan tillhöriga fasta och lösa inventarier

enligt upprättad inventarieförteckning försäljas till

mjölnaren Edvin Karlsson för en saluvärdet motsvarande köpeskilling

av 6,600 kronor, därav 50 kronor utgöra förskotterad

kostnad för avstyckning av fastigheten Emthyttan 414,

samt under villkor i övrigt, att området jämte kvarnbyggnaden

och inventarierna tillträdas i befintligt skick vid köpets

avslutande, då köpeskillingen kontant erlägges till länsstyrelsen

i länet, som har att utfärda köpebrev, att i köpet

av kvarnbyggnaden icke ingår ett kronan tillhörigt, å

fastigheten Emthyttan 412 befintligt transformatorhus med

tillhörande inventarier, att kvarnbyggnaden skall vara

från kvarntomten avforslad senast den 1 juli 1942, att köparen

omedelbart efter kvarnens avforsling iordningställer

kvarntomten i skick, som kan av vederbörande jägmästare

godtagas, att köparen omedelbart efter köpets avslutande

ombesörjer avstyckning av i det köpet ingående området av

fastigheten Emthyttan 41 för sammanläggning med fastigheten

Emthyttan 414, att köparen är skyldig tåla de jämkningar

i det försålda områdets areal, gränser och eljest, vilka

kunna komma att bestämmas vid nämnda avstyckning, att

kostnaderna för avstyckning, lagfart och övriga med köpet

förenade utgifter skola bestridas av köparen, att det rörande

lägenheten Skinnskattebergs kvarn nu gällande arrendekontraktet

skall upphöra att gälla den 1 januari 1941,

samt att köparen och framtida ägare av området skola vara

skyldiga att tåla skada och intrång, som förorsakas området

genom dels en över detsamma framdragen domänverket tillhörig

elektrisk ledning, dels ock dämning av sjön övre Vettern

till nu medgiven höjd.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29-

61

26 :o.

Stadsägorna nr 887, 888 oell 891 i Västerås stad.

I en den 10 februari 1939 dagtecknad proposition, nr 132, underställde

Kungl. Majit under punkten 10:o riksdagens prövning frågan om den framtida

dispositionen av stadsägorna nr 887 (Johannisberg) samt nr 888 och

891 (Gränsta) i Västerås stad, vilka motsvarade i kronans ägo kvarvarande

delar av kronoegendomen Johannisbergs Kungsladugård nr 1—7 örn 7

mantal med underlydande hemmanen Gränsta nr 1 och 2 om tillhopa 2

mantal, som förut ingått i Lundby socken av Västmanlands län. Beträffande

egendomens beskaffenhet samt vad i nämnda ärende förekommit rörande

dispositionen av densamma må här erinras om följande.

Egendomen vore belägen invid Mälaren, som begränsade densamma i

öster, och på ett avstånd från Västerås stads centrum av cirka 5 kilometer.

Egendomens areal utgjorde 541.4890 hektar, därav 200.8870 hektar åker och

tomt, 27.9500 hektar äng, 101.6670 hektar avrösningsjord och 210.9850 hektar

impediment, detta senare till huvudsaklig del eller till 203.8500 hektar vattenområde.

Åkerjorden bestode till hälften av styv lerjord, medan övrig åker

utgjordes av lättare lerjord. Egendomen hade del i Tuhundra härads allmänning.

Taxeringsvärdet utgjorde 178,100 kronor, därav 171,200 kronor

för jordbruket och 6,900 kronor för skog.

Vid uppskattningsförrättning å egendomen under åren 1936 och 1937 hade

uppskattningsnämnden förordat, att egendomen skulle uppdelas i lotter och

i sin helhet försäljas. Vid egendomens västra gräns skulle avskiljas 6 med

litt. B—G betecknade lotter med en sammanlagd areal av 46.7945 hektar —

därav 37.7010 hektar åker, 1.3390 hektar äng, 6.5180 hektar avrösningsjord och

1.2365 hektar impediment — och med saluvärde av tillhopa 29,880 kronor,

vilka vore avsedda att såsom utökningslotter tilläggas vissa från egendomen

förut försålda mindre jordbruk. Vidare skulle en lott om sammanlagt

3.6830 hektar av stadsägan nr 887 — av vilken lott 1.0885 hektar utgjorde

åker, 1.4750 hektar äng och 1.1195 hektar avrösningsjord —- försäljas till

Kristliga föreningen av unga män mot ett saluvärde av 9,900 kronor; lotten

motsvarade delvis mark, som föreningen redan innehade på arrende. Återstoden

av egendomen borde enligt nämndens mening försäljas i en lott till

Västerås stad. Denna lott åsattes ett saluvärde av i runt tal 792,000 kronor.

Vid förvärv av lotten skulle staden förpliktas övertaga ansvaret för vissa

i uppskattningsinstrumentet angivna, av egendomens arrendator framställda

ersättningsanspråk.

Domänstyrelsen meddelade, att mellan styrelsen och Västerås stad förda

underhandlingar rörande stadens inköp av sistnämnda lott icke fört till

resultat, men förordade försäljning av övriga 7 lotter av egendomen i huvudsaklig

överensstämmelse med uppskattningsnämndens förslag.

I enlighet med i propositionen framlagt förslag lämnade 1939 års lagtima

riksdag (R. skr. nr 147) medgivande till försäljning under vissa villkor

av dels förenämnda 6 för utökning av vissa .jordbruk avsedda lotter, samtliga

med tillträdcsrätt den 14 mars 1940, och dels lotten örn 3.6830 hektar

till Kristliga föreningen av unga män, med tillträdcsrätt räknat från den 14

mars 1939. Statsmakternas beslut i ämnet har meddelats domänstyrelsen i

brev den 13 april 1939.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

I skrivelse den 16 januari 1940 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning uppkommen fråga angående försäljning jämväl av den del

av stadsägorna nr 887, 888 och 891, som icke avsågs i förut angivna proposition

och riksdagsskrivelse. Styrelsen har därvid meddelat, att lotten

om 3.6830 hektar numera försålts till Kristliga föreningen av unga män i

Västerås samt att övriga delar av stadsägorna för tiden den 14 mars 1939—

14 mars 1940 utarrenderats i två lotter, den ena med en areal av 2.5 hektar

till nämnda förening mot en avgäld av 50 kronor, och den andra, utgörande

återstående delar av egendomen, till fru Dagmar Lindqvist mot en

avgäld, utgående med dels 50 hektoliter vete, 50 hektoliter blandsäd, hälften

korn och hälften havre, samt 505 kilogram smör att lösas med penningar

efter senast fastställda pris enligt litt. A i den för länet gällande markegångstaxan,

och dels därutöver 2,500 kronor. I övrigt framgår av domänstyrelsens

skrivelse jämte övriga till ärendet hörande handlingar i huvudsak följande.

Efter den 14 mars 1940 eller den tidpunkt, vid vilken försäljningarna av

de till utökning av jordbrukslägenheter avsedda områdena skola vara genomförda,

komme den del av stadsägorna, som kronan fortfarande ägde, att ha en

areal av 491.0115 hektar, därav 162.0975 hektar tomt och åker, 25.1360 hektar

äng, 94.0295 hektar avrösningsjord och 209.7485 hektar impediment. Området,

som bland annat innesluter större delen av den förutvarande huvudgården

med åbyggnader och som i det följande betecknas såsom egendomen, begränsas

i öster av Mälaren; dess gräns i väster är å en av distriktslantmätaren

R. Grebius över kungsladugårdens alla ägor år 1937 upprättad karta utmärkt

med röd heldragen linje.

Kristliga föreningen av unga män i Västerås har i en av domänintendenten

i Västmanlands län till domänstyrelsen ingiven skrift anhållit att för utökning

av den lott av egendomen, som föreningen förut inköpt, få förvärva ett

söder om densamma beläget, i föreningens nuvarande arrendelott ingående

område örn cirka 2,500 kvadratmeter. Området motsvarar å den av distriktslantmätaren

Grebius upprättade kartan en del av ägofig. 510 och bär å kartan

utmärkts nied blå gränslinje.

Föreningens framställning har tillstyrkts av domänintendenten i länet,

som för området föreslagit ett saluvärde, beräknat efter 20 öre per kvadratmeter.

Vidare ha förhandlingar ånyo upptagits mellan domänstyrelsen och Västerås

stad angående försäljning till staden av egendomen. Från stadens sida

har upplysts, att vissa områden av ifrågavarande egendom på grund av sin

närbelägenhet till stadens centrum utgjorde lämplig plats för anläggande av

ett flygfält, vilket staden hade för avsikt att anordna för privat flygverksamhet

och som möjligen kunde i framtiden inlemmas i stadens allmänna kommunikationsväsende;

fältet kunde dessutom förväntas komma att tagas i anspråk

såsom reservflygfält för flygvapnet. Flygfältets anläggning vöre av

betydelse för staden även därigenom, att dess iordningställande beredde staden

en beaktansvärd tillgång på kommunala beredskapsarbeten.

Vid förhandlingarna har försäljningsobjektet fastställts såsom egendomen

med undantag av det mindre område, som Kristliga föreningen av unga män

önskar förvärva.

Preliminär överenskommelse har träffats örn försäljning av egendomen

med nämnda undantag till staden mot en köpeskilling av 550,000 kronor.

Köpeskillingen skulle erläggas i tiondelar under loppet av tio år sålunda, att

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

63

första avbetalningen skulle verkställas viel köpekontraktets underskrivande

och att därpå följande avbetalningar skulle ske vid ingången av varje kalenderår

med början den 1 januari 1941. Å ogulden del av köpeskillingen skulle

i samband med avbetalningarna å köpeskillingen erläggas ränta, beräknad

efter tre procent per år. Lagfarts- och övriga med köpet förenade kostnader

skulle erläggas av staden. Då egendomens arrendator, fru Dagmar Lindqvist,

i anledning av den ifrågasatta försäljningen framställt anspråk på ersättning

dels för henne tillhöriga, å egendomen varande byggnader och anläggningar,

dels ock för viss henne genom försäljningen förorsakad förlust, lia domänstyrelsen

och staden därjämte överenskommit, att, sedan klarhet vunnits i vilken

omfattning och till vilka belopp ersättning till arrendatorn skall utgå,

styrelsen och staden skola svara med hälften var för nämnda ersättningsbelopp.

Vid sammanträde den 5 december 1939 mellan domänintendenten och representanter

för Västerås stad, å ena sidan, och arrendatorn, å andra sidan,

har förslag framlagts, att ersättning skulle till arrendatorn utgå i den

omfattning och med de belopp, som framgå av följande uppställning:

Kronor

för byggnader .......................................... 11,247: —

» vattenledning ........................................ 4,080: —

» elektrisk anläggning .................................. 18,930:96

» invallning .......................................... 1,000: —

» gärdesgårdar ........................................ 2,000:—-

» telefonledning ........................................ 300: —

» mjölkmaskinanläggning ................................ 1,070: —

» andelar i mjölkcentralen i Västerås ...........,.......... 580:-—

» uppkommen förlust genom hävande av ett med mjölkcentralen

träffat, till den 31 oktober 1942 gällande kontrakt .... 8,201: —

Summa kronor 47,408: 96.

Arrendatorn Lindqvist har godkänt förslaget.

För egen del har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Styrelsen tillstyrker försäljning till Kristliga föreningen av unga män i

Västerås av det i dess arrende ingående området örn 2,500 kvadratmeter. Köpeskillingen

bör erläggas kontant. Vid områdets försäljning böra i övrigt bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

De villkor för genomförande av försäljning lill Västerås stad av återstoden

av egendomen, örn vilka preliminär överenskommelse träffats mellan styrelsen

och staden, motsvara — särskilt beträffande köpeskillingen — icke de

vid uppskattningsförrättningen för överlåtelse av i huvudsak samma område

föreslagna villkoren. Med hänsyn till det icke allenast för staden utan jämväl

för landet i dess helhet gagnande och viktiga mål, som staden skulle förverkliga

genom förvärvet, har styrelsen emellertid ansett sig böra moderera

sina anspråk på vederlag och förordar därför försäljning av egendomen på

de överenskomna villkoren. Styrelsen kan likväl icke biträda uppgörelsen

med Västerås stad angående ersättning till arrendatorn Lindqvist, såvitt densamma

innebär, ali kronan skulle bestrida hälften av ersättningen till henne

fiir andelar i mjölkcentralen i Västerås ävensom för den förlust, som på

grund av arrendatorns frånträdande av egendomen den 14 mars 1940 kommer

att tillskyndas henne lill följd därav, att hon blir urståndsatt att fullgöra

ett av henne i egenskap av andelsägare åliggande kontrakt örn mjölkleverans

till den 31 oktober 1942. Styrelsen anser sålunda, att kronan icke

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

bör bidraga till gäldande av ifrågavarande båda poster å ett sammanlagt belopp

av 8,781 kronor. Staden blir nämligen såsom ägare av egendomen genom

övertagande av arrendatorns andelar i mjölkcentralen i tillfälle att få

mjölkkontraktet överflyttat på sig, och då staden vid sådant förhållande kommer

att ensam få åtnjuta de fördelar, som genom kontraktet tillförsäkras andelarnas

innehavare, synes det vara riktigt, att staden ensam såväl löser andelarna

som lämnar arrendatorn kompensation för henne åsamkad förlust.

Västerås stads drätselkammare har den 4 januari 1940 avlåtit skrivelse till

stadsfullmäktige i staden med hemställan att stadsfullmäktige måtte förklara

sig villiga att under förutsättning av vederbörligt medgivande till försäljningen

förvärva ifrågavarande saluloit på de nu av domänstyrelsen angivna villkoren.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit anser jag mig kunna giva min

anslutning till domänstyrelsens försäljningsförslag. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att de delar av stadsägorna nr 887, 888 och 891 i Västerås

stad, vilka icke innefattas i det av 1939 års lagtima riksdag

lämnade medgivandet (proposition nr 132, punkt 10:o; R.

skr. nr 147) till försäljning av vissa lotter av stadsägorna och

som å en av distriktslantmätaren R. Grebius år 1937 upprättad

karta utmärkts inom heldragna röda gränslinjer, må försäljas

i två lotter, nämligen

en lott om cirka 0.2500 hektar — utgörande den del av

stadsägan nr 887, som å kartan utmärkts med blå kritlinje

och som omfattar viss del av den å kartan angivna ägofiguren

nr 510 — till Kristliga föreningen av unga män i

Västerås mot en köpeskilling, beräknad efter 20 öre per kvadratmeter,

och

en lott om cirka 490.7615 hektar — utgörande återstoden av

ifrågavarande delar av stadsägorna nr 887, 888 och 891 — lill

Västerås stad mot en köpeskilling av 550,000 kronor;

skolande i fråga om försäljningarna i övrigt gälla,

beträffande båda lotterna, dels att lotterna försäljas

i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare den 14

mars 1940, dels att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar

ingå i försäljningarna, dels att förbehåll göres för de

jämkningar i lotternas gränser och arealer, som vid avstyck - ningsförrättning kunna befinnas erforderliga, dels att köpare

tillförbindas att, därest kronan eventuellt nödgas till arrendatorn

utgiva ersättning för av henne verkställd höstplöjning,

trädesbruk och sådd, gottgöra kronan för vad kronan

i sådant hänseende erlagt beträffande respektive lott, dels,

därest elektrisk ledning tillhörande vattenfallsstyrelsen är

framdragen över någon av de till försäljning avsedda lotterna,

att köpare av sådan lott såsom ägare av densamma med
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 29.

65

giver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj :t och kronan såsom

ägare av lägenheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken av Uppsala

län rätt att kostnadsfritt för all framtid bibehålla ifrågavarande

ledning samt borttaga för ledningen hinderliga och

för ledningens säkerhet farliga träd och buskar med skyldighet

för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande

skada och intrång, att vattenfallsstyrelsens personal skall erhålla

obehindrat tillträde till den försålda fastigheten för

ledningens tillsyn och underhåll samt reparation av densamma,

därvid möjligen uppkommande skada skall ersättas av

vattenfallsstyrelsen, att de träd och buskar, som fällas för

ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren av den försålda

fastigheten och må tillvaratagas av denne, att till säkerhet

för nämnda rättighet må meddelas inteckning i den försålda

fastigheten, samt att, innan sådan inteckning meddelas, ägaren

av den försålda fastigheten skall vara skyldig att vid

överlåtelse av densamma eller del därav göra förbehåll om

ifrågavarande rättigheters bestånd och förbinda ny ägare att

vid överlåtelse göra enahanda förbehåll, dels att innehavare

av andra över lotterna med vederbörligt tillstånd framdragna

elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna

kvarstående och nyttja desamma utan rätt för lotternas köpare

till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för

skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna

ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, dels

ock att, därest ifrågasatt reglering av Mälarens vattenstånd

kommer till utförande, köpare av lott icke skall äga påfordra

ersättning av domänstyrelsen eller annan på grund av

nämnda reglering under förutsättning att kostnader för samma

reglering icke påföras köparen;

beträffande lotten om cirka 0.2500 hektar,

att köpeskillingen för densamma erlägges kontant vid tillträdet

samt att i övrigt vid försäljningen bestämmelserna i förordningen

deli 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m. skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, ävensom

beträffande lotten örn cirka 490.7615 hekt

a r, att staden till länsstyrelsen i länet, som bar att i fråga

örn försäljningen utfärda nödiga köpehandlingar, erlägger

köpeskillingen i tiondelar under loppet av tio år, därvid

första avbetalningen skall verkställas vid köpekontraktets

undertecknande och följande avbetalningar skola ske vid ingången

av varje kalenderår med början den 1 januari 1941,

att å ogulden del av köpeskillingen skall erläggas ränta efBihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

ler 3 procent per år i samband nied erläggandet av till betalning

förfallande amorteringar å köpeskillingen, att staden

vid tillträdet av egendomen till arrendatorn av densamma

utbetalar ersättning med 47,408 kronor 96 öre, med rätt

för staden att å köpeskillingen avdraga ett belopp av 19,313

kronor 98 öre, motsvarande hälften av skillnaden mellan å

ena sidan ersättningsbeloppet 47,408 kronor 96 öre och å

andra sidan ett belopp av 8,781 kronor, utgörande beräknad

ersättning för arrendatorn tillhöriga andelar i mjölk - centralen i Västerås ävensom för arrendatorn tillskyndad förlust

på grund av omöjlighet att fullgöra kontrakterad mjölkleverans,

att kronan äger uppbära den ersättning för brister,

som arrendatorn vid arrendets frånträdande kan befinnas

skyldig utgiva, samt att lagfarts- och övriga med köpet förenade

kostnader skola erläggas av staden.

27:o.

Kronoparken Limön i Gävle stad.

I skrivelse den 30 augusti 1939 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning uppkommen fråga om försäljning av kronoparken Limön

i Gävle stad. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland dels protokoll

vid uppskattningsförrättning rörande kronoparken den 1 oktober 1938, dels

en år 1922 över kronoparken upprättad skogsindelningskarta, som år 1933

reviderats av E. F. Malmgren och använts vid ett av extra ordinarie skogstaxator!

S. Hilde år 1937 upprättat förslag till tomtindelning, dels ock kopia

av en av assistenten E. Thunwall år 1931 upprättad karta över Limö

fiskeläge, använd vid tomtindelning år 1938 av Hilde, inhämtas i huvudsak

följande.

Kronoparken Limön utgöres av en ögrupp, som är belägen i Gävlebukten

omkring 10 kilometer nordost om staden Gävle. Ögruppen står icke genom

reguljär trafik i förbindelse med fastlandet.

Kronoparkens areal utgöres enligt fastighetsregistret av 162.588 hektar,

men enligt år 1933 i samband med skogsindelning verkställd kartläggning

av 174.65 hektar, varav omkring 14.20 hektar inägor, 141.12 hektar skogsmark

och 19.33 hektar impediment. Skillnaden i arealuppgifterna torde

bero på den fortskridande landhöjningen.

Vid 1938 års fastighetstaxering är kronoparken åsatt ett taxeringsvärde

av sammanlagt 45,200 kronor, varav belöpa 34,600 kronor å skog och skogsmark

samt 10,600 kronor å skogsjordbruket Limöns huvudgård.

Kronoparken beröres av de upplåtelser, som upptagas i följande tablå,

vilken jämväl angiver arrendetid och arrendeavgäld ävensom tomtnummer,

vilka hänvisa till förenämnda karta över kronoparken Limön.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

67

Arrendator j

; 1

Arrendetid

Arrendeavgäld

kronor

För jordbruksändamål (Limöns huvudgård).

Eriksson, Karl..................................

1938 u/s 1953

400

För vid Limå fiskeläge bosatta fiskare.

Westergren, Alfred..............................

1938 u/s 1943

45

Nordin, J. Vallentin.............................

1938 “/« 1943

44

Hillberg. Axel..................................

19 8 lt/s 1943

20

Berg, Viktor....................................

1938 uh 1943

20

Grönqvist, Wilhelm.............................

1938 14/s 1943

15

Söderhäll, Emanuel..............................

1938 “A 1943

30

övriga lomiupplålelser.

Segelklubben Surfing (tomt nr 1) ................

1933 14/s 1943

100

Lundqvist, Gustaf (tomt nr 2)...................

1930 14/s 1940

50

Gävle motorbåtsklubb (tomt nr 3)...............

1934 ''/1 1944

100

Lindberg, Knut R. (tomt nr 4)..................

1934 14/s 1944

150

Bergfors, Gunhild (tomt nr 5)....................

1938 ,4/s 1943

125

Lundqvist, Åke (del av tomt nr 6)f..............

1930 14/s 1940

20

Hedlund, joh. Osk. (tomt nr 9)..................

1935 14/s 1945

40

Lundblad, Knut (del av tomt nr 12) ............

1934 14/s 1944

25

Bäcklund, Folke Ä. (del av tomt nr 12)..........

1934 14/s 1944

25

Wennberg, Jakob (tomt nr 15) ..................

1935 14/s 1945

40

Hillberg, Nore (del av tomt nr 16) ..............

1930 14/s 1940

40

Fransson, Å. S. (tomt nr 17) ....................

1936 ,4/s 1946

40

Sjöberg, Gunnar (tomt nr 87)....................

1934 “/» 1944

75

Lundgren, Per (tomt nr 88)......................

1938 ,4/s 1948

40

Rapp, Harald (tomt nr 89)......................

1930 ,4/s 1940

20

Forssell, Karl Harry (tomt nr 90)................

1930 l4/s 1940

20

Berggren, John (tomt nr 93) ....................

1930 I4/a 1940

20

Sahlström, Frans Helmer (tomt nr 94)...........

1934 uls 1944

20

Gävle stad (tomt nr 97).........................

1928 I4/« 1948

100

Lundberg, B. (tomt nr 103)......................

1937 44/a 1947

20

Andersson, Gust. H. (tomt nr 105)...............

1936 ,4/« 1941

20

Nordberg, C. J. W. (del av tomt nr 107) ........

1930 14/a 1940

30

j Edberg, K. E. (tomt nr 108) ....................

1933 14/a 1940

45

: Westman, J. A. (tomt nr 8).....................

19 57 14/s 1940

50

Söderström, G. (tomt nr 95).....................

1938 14/s 1940

40

Vidare har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 juni 1901 till staden Gävle

för uppförande av fyr upplåtits en tomtplats av omkring 0.5 hektar jämte

erforderliga vägar, med tillstånd därjämte för staden att enligt vederbörande

lotskaptens bestämmande och efter anmälan till vederbörande jägmästare

avverka träd, som kunna skymma fyrljuset.

Slutligen har kronan för begagnade under sommartiden, då ett antal personer

bruka vara inackorderade hos fiskarbefolkningen och ett stort antal

tillfälliga besökare kortare tider uppehålla sig på ön, avgiftsfritt upplåtit ett

omkring 6 hektar stort och härför lämpligt campingområde å Limöns norra

strand. Vissa svårigheter ha emellertid mött att lokalisera de tillfälliga besökarnas

uppehållsplatser lill sagda område, varför kronan — med hänsyn

till skadegörelse och eldfara — mäste, därest föi''säljning ej kommer till

stånd, anordna vakthållning.

Limöns huvudgård har en areal av omkring 8.84 hektar, varav omkring

4.93 hektar odlad jord, 0.48 hektar tomt och trädgård, 1.55 hektar äng och

1.88 hektar gärdesbackar. Åkerjorden, som förutom mindre arealer inom

fiskeläget ligger samlad i ett komplex å Limöns västra del, utgöres huvudsakligen

av mullblandad, kalkrik grusjord av medelgod beskaffenhet, men

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

Departements
chefen.

är i rätt stor utsträckning bemängd med jordfasta stenar och block. Ängsoch

betesmarkerna äro av medelgod beskaffenhet. Hävd och dikningsförhållanden

äro goda. Å huvudgården finnas för lantbruket erforderliga byggnader,

vilka ägas av kronan; byggnaderna äro i stort sett i medelgott skick.

Inom fiskeläget finnas inom envar av förut nämnda sex lotter boningshus

med uthus, vilka ägas av respektive arrendatorer. Dessutom ha arrendatorerna

av övriga tomter åt sig uppfört sportstugor, mindre sommarvillor m. m.

Å förenämnda fyrplats uppförd fyr samt tvenne mindre bodar m. m. ävensom

å tomt 97 uppförd karantänsbyggnad m. m. ägas av staden.

Skogens tillstånd kan i stort sett betecknas såsom medelgott. Det nuvarande

virkesförrådet å kronoparken har uppskattats till 14,100 kubikmeter.

Förrättningsmannen har föreslagit, att kronoparken måtte försäljas till

Gävle stad, bland annat enär den på grund av sitt exponerade läge i havsbandet

syntes betydligt mindre värdefull i skogligt hänseende än såsom exploateringsobjekt

för sportstugebebyggelse. Inom Limöns fiskeläge boende

personer hade anhallit alt fa inköpa de områden de för närvarande nyttjade,

men då avstyckning av områdena måste föregås av upprättande av

stadsplan, vore det lämpligare, att de friköptes sedan de kommit i stadens

ägo; man syntes^kunna förutsätta, att staden icke komme att motsätta sig

en försäljning på humana villkor till fiskarbefolkningen, eller att i varje

fall en upplåtelse pa liknande villkor, som nu gällde, alltjämt komme att

fortbestå.

Under förutsättning att sålunda hela kronoparken avyttrades till Gävle

stad, hade den åsatts ett saluvärde av 100,000 kronor. Arrendevärdet hade

beiäknats utgöra 4,000 kronor. Anledning förelåge icke att föreskriva särskilda

villkor angående kronoparken användning samt återköpsrätt.

Därest annan än Gävle stad komme att förvärva kronoparken, skulle fiskarbefolkningen

sannolikt känna större trygghet, om förvärv av tomtområdena

skedde direkt från kronan. I sådant fall borde försäljningen av dessa

områden behandlas i särskilt ärende och den nu ifrågavarande försäljningen

avse allenast kronoparken med undantag av områdena; saluvärdet kunde

därvid uppskattas till 96,000 kronor.

Staden har förklarat sig villig inköpa kronoparken till ett pris av 80,000

kronor.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare lia tillstyrkt försäljningen.

Domänstgrelsen har för egen del förklarat att styrelsen ansåge ett pris

av 80,000 kronor tillfredsställande ävensom ad styrelsen i övrigt icke hade

något att erinra mot förrättningsmannens förslag.

Då, på sätt av handlingarna i ärendet framgår, kronoparken Limön är

av mera underordnad betydelse ur skoglig synpunkt i jämförelse med det

värde, densamma på grund av sin natursköna beskaffenhet och sitt läge

far anses äga för Gävle stad såsom lämpligt område för friluftsreservat

och sportstugebebyggelse, och då staden enligt vad jag inhämtat äger begiänsad

tillgång till dylika områden, alldenstund såväl norra som södra

stränderna av Gävlebukten kring staden äro utnyttjade för bebyggelse och

för industriella ändamål, vill jag tillstyrka, att kronoparken försäljes till staden.

I likhet med förrättningsmannen finner jag därvid lämpligt, att överlåtelsen

avser hela kronoparken. I fråga om de områden av kronoparken,

vilka äro upplåtna till den vid Limå fiskeläge bosatta fiskarbefolkningen,

förutsätter jag, att staden medgiver försäljning på skäliga villkor, därest

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 29. 69

innehavare önskar förvärva till honom upplåtet område, samt att staden i

annat fall på i huvudsak oförändrade villkor medgiver fortsatt upplåtelse

till nuvarande innehavare. Mot den ifrågasatta försäljningssumman av

80,000 kronor har jag icke heller funnit anledning till erinran. För försäljningens

genomförande erfordras riksdagens medgivande.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoparken Limön, omfattande stadsägan 275 + 276

+ 277 + 278 + 279 + 280 + 281 + 282 + 283 + 284 t285

+ 286 + 287 med därtill hörande holmar och skär jämte

vattenområden, allt inom Gävle stad i Gävleborgs län, må

försäljas till staden mot en köpeskillning av 80,000 kronor

under villkor i övrigt, att kronoparken tillträdes vid köpets

avslutande, då köpeskillingen kontant erlägges till länsstyrelsen,

som har att utfärda köpebrev å kronoparken, att kronoparken

överlåtes i det skick, vari den vid tillträdet befinnes,

att i köpet ej ingå å kronoparken befintliga, enskilda tillhöriga

byggnader och anläggningar, att staden genom köpet inträder

i de rättigheter och skyldigheter, Kungl. Maj :t och kronan

äger i förhållande till vederbörande nyttjanderättshavare

å kronoparken, att staden svarar för alla på kronoparken

efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder, att staden

skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å fånget

och andra med köpet förenade utgifter, att i köpet ej ingå å

kronoparken utstämplad skog och upphuggna virkesprodukter,

att sagda skog och virkesprodukter må avgiftsfritt kvarvara

å kronoparken intill ett år efter tillträdesdagen, under

vilken tid ägaren av desamma jämväl äger avgiftsfritt disponera

erforderliga upplagsplatser och utfartsvägar ävensom

båtbrygga för utfraktning, samt att köparen är skyldig tåla

skada och intrång, som förorsakas kronoparken genom över

densamma framdragen, telegrafverket tillhörig elektrisk ledning.

r —4,

Vad departementschefen ovan under punkterna Ilo—

27 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att

proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustav T. Roupe.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 29.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:91 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning om bidrag till ladugärdsförbättring a1 i texten
  2. Rskr. 1940:82 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående befrielse för dödsboet efter legitimerade veterinären A. A. A. Norlén från viss ersätt s. 1 i texten
  3. JoU 1940:20 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av stadsägorna nr 887, 888 och 891 i Västerås stad. a1 i texten
  4. JoU 1940:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av mark från vissa kronoegendomar m. m. a1 i texten