Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården, m. m

1940-05-24 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:290, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

1

Nr 290.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag

angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 14 juni

1918 (nr 422) om fattigvården, m. m.; given Stockholms

slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 14 juni 1918 (nr 422)

om fattigvården, samt

2) lag angående tillägg till lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister.

GUSTAF.

T honvald Bergquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 290.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om

fattigvården.

Härigenom förordnas, att 10 § lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

10 §.

Fattigvårdsstyrelsen har---och verkställighet.

I sådant hänseende åligger fattigvårdsstyrelsen särskilt:

att bestämma, i vilka fall och under vilka former fattigvård skall meddelas;
att

förvalta alla till fattigvården anslagna eller eljest hörande medel, fastigheter

och annan egendom;

att varje år avlämna utgifts- och inkomstförslag för fattigvården under

det nästföljande året, föra fullständiga räkenskaper över de medel, styrelsen

har om händer, samt lämna redovisning för sin förvaltning, allt i överensstämmelse

med kommunallagarna;

att avgiva statistisk redogörelse angående fattigvården jämlikt de föreskrifter,

som Konungen låter utfärda;

att i ärenden, som röra fattigvården, själv eller genom omhud företräda

fattigvårdssamhället och bevaka dess rätt; samt

att hos fattigvårdssamhället göra framställningar rörande de på samhällets

beslut ankommande åtgärder, som fattigvårdsstyrelsen finner böra

vidtagas för fattigvårdens ändamålsenliga ordnande och handhavande.

Hurusom den---i kommunallagarna.

Angående skyldighet---av alkoholister.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Senaste lydelse se 1931: 178.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 290.

3

Förslag

till

Lag

angående tillägg till lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister.

Härigenom förordnas, att i lagen den 20 mars 1936 om socialregister skall,

närmast efter 7 §, införas en ny paragraf, betecknad såsom 7 a §, av följande

lydelse:

7 a §.

Det registerförande organet åligger att avgiva statistiska uppgifter ur registret

jämlikt de föreskrifter, som Konungen låter utfärda.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

mo.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler fråga

om omläggning av fattigvårdsstatistiken samt anför:

Gällande bestämmelser.

Enligt 10 § lagen den li juni 1918 (nr 422) om fattigvården åligger det

fattigvårdsstyrelse, bland annat, att föra förteckning över dem, som åtnjuta

fattigvård, och avgiva statistisk redogörelse angående fattigvården jämlikt

de föreskrifter, som Konungen låter utfärda. Nu gällande föreskrifter återfinnas

i Kungl. Maj:ts skrivelser till statistiska centralbyrån den 7 april

1922 och den 7 december 1923, genom vilka Kungl. Maj:t bland annat

fastställt formulär till dylik förteckning, avsedd att tillika göra tjänst som

primärmaterial för fattigvårdsstatistiken. Enligt nämnda skrivelser samt

Kungl. Maj:ts brev den 23 december 1937 äro fattigvårdsstyrelserna skyldiga

att årligen före mars månads utgång genom fattigvårdskonsulenterna

insända avskrifter av förteckningen till socialstyrelsen, till vilken uppdraget

att utarbeta statistiska redogörelser för fattigvård genom omförmälda

brev överflyttades.

Jämlikt lagen den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister skall i varje kommun

av fattigvårdsstyrelsen eller annat kommunalt organ, som kommunen

därtill utser, föras ett register — socialregister — över hjälpverksamheten

inom kommunen. I socialregistret skola antecknas: 1) de personer, som erhålla

understöd eller annan hjälp genom kommunens organ; 2) inom kommunen

boende personer, vilka uppbära tilläggspension enligt lagen om folkpensionering,

understöd enligt förordningen om invalidunderstöd, blindhetsersättning,

mödrahjälp, barnbidrag eller bidragsförskott eller som med bidrag

av allmänna medel åtnjuta sjukvård eller yrkesutbildning, varom i 8 §

lagen om folkpensionering förmäles, för förebyggande eller hävande av arbetsoförmåga;

samt 3) personer, som erhålla hjälp i annan form än sålunda

sagts, i den mån det registerförande organet erhåller kännedom därom och

finner anteckning om förhållandet böra inflyta i registret. I registret intagna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

5

uppgifter skola vara ordnade och för varje person sammanförda på sådant

sätt, att de äro lätta att finna och överblicka.

Socialstyrelsens framställning (len 12 februari 1940.

I skrivelse den 12 februari 1940 har socialstyrelsen framlagt förslag angående

omläggning av fattigvårdsstatistiken.

Styrelsen har framhållit, att fattigvårds-(samt jämväl barnavårds-) statistiken

i dess nuvarande utformning kommit att minska i värde därigenom att

vid statistikens utarbetande föga hänsyn tagits till socialvårdens utveckling

och differentiering. I vissa avseenden lämnades otillräcklig upplysning ur

synpunkter, som numera vore väsentliga. Fattigvårdsstatistiken vore nu

helt begränsad till understöd av fattigvårdskaraktär. Bortsett från vissa

summariska uppgifter angående förmåner enligt lagen om kommunala pensionstillskott

m. m., vilka ur formell synpunkt icke vore att betrakta som

fattigvård, innehölle fattigvårdsstatistiken icke några som helst uppgifter

angående övriga sociala hjälpformer. Statistiken vore vidare upplagd ur rent

formella synpunkter. Understödstagarnas familjeförhållanden lämnades i

det närmaste helt obeaktade och deras ekonomiska villkor erhölle icke någon

som helst belysning. Statistiken komme ut för sent — ett par år efter det

kalenderår, som uppgifterna avsåge. Slutligen hade sättet för primäruppgifternas

införskaffande medfört en viss stelhet i fråga om bearbetningen av

materialet.

Socialstyrelsen har ansett bristerna hos den hittillsvarande statistiken vara

av sådan art, att de icke kunde avhjälpas med mindre än att statistiken omlades

efter delvis nya linjer. Styrelsen har föreslagit, att fattigvårdsstatistiken

liksom hittills skulle i huvudsak grundas på individuella uppgifter angående

de enskilda understödstagarna, men att dessa uppgifter hädanefter

icke skulle hämtas från den av fattigvårdsstyrelsen i respektive kommuner

förda förteckningen över dem, som åtnjöte fattigvård, utan från socialregistret.

Vidare skulle, i fråga om familjer och enskilda, som åtnjöte fattigvård,

från socialregistret införskaffas uppgift om i vad mån dessa också erhölle

understöd av annat slag, såom tilläggspension, barnbidrag, bidragsförskott,

understöd från arbetslöshetskommitté etc. Jämte de synpunkter, som hittills

varit vägledande för fattigvårdsstatistiken, skulle det alltså bli ett huvudsyfte

för denna statistik att belysa i vad mån fattigvården vore kombinerad

med andra sociala hjälpformer. Genom jämförelse med uppgifter, som kunde

erhållas från pensionsstyrelsen, statens arbetslöshetskommission m. fl. institutioner

angående omfattningen av den sociala hjälpverksamhet, som bcdreves

i andra former än fattigvård, syntes det bliva möjligt att i viss utsträckning

studera, i vad mån dessa hjälpformer fyllde sitt syfte eller i vilken

omfattning de måste kompletteras med fattigvård. Vidare skulle primäruppgifterna

till fattigvårdsstatistiken lämnas i sådan form, att ett studium

av fattigvårdsklientelets sammansättning ur familjesynpunkt kunde genomföras

på ett bättre sätt än hittills varit fallet.

Socialstyrelsen har i sammanhang härmed förklarat sig vilja framdeles

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj.ts proposition nr 290.

utarbeta och för Kungl. Maj:t framlägga förslag till omläggning även av

barnavårdsstatistiken.

Vid socialstyrelsens skrivelse hava fogats förslag till nya formulär till fattigvårdsstatistiken,

enligt vilka uppgiftsskyldigheten skulle bliva mycket omfattande.

Styrelsen bar slutligen framhållit, att för genomförande av dess

förslag erfordrades, bland annat, vissa lagändringar, nämligen dels ändring

av lagen om socialregister därhän, att fattigvårdsstyrelse eller annat kommunalt

organ, som utsetts att föra socialregister, förpliktades att avlämna

statistiska uppgifter enligt föreskrifter, som Konungen läte utfärda, dels ock

ändring av 10 § fattigvårdslagen så att fattigvårdsstyrelse icke längre skulle

behöva jämsides med socialregistret föra särskild förteckning över understödstagarna.

Yttranden över socialstyrelsens framställning den 12 februari 1940.

över socialstyrelsens framställning hava efter remiss yttranden avgivits av

statistiska centralbyrån, svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet samt Stockholms

stadsfullmäktige, vilka sistnämnda som eget utlåtande åberopat ett yttrande

av direktören för stadens statistiska kontor.

Svenska landskommunernas förbund har tillstyrkt framställningen. I övliga

yttranden hava, bland annat, uttalats betänkligheter mot att för närvarande

genomföra så genomgripande och omfattande förändringar av fattigvårdsstatistiken,

som socialstyrelsens framställning innebure.

Socialstyrelsens framställning den 11 inaj 1940.

I skrivelse den 11 maj 1940 har socialstyrelsen framlagt nytt förslag till

omläggning av fattigvårdsstatistiken. Styrelsen har därvid anfört:

Det av socialstyrelsen den 12 februari 1940 framlagda förslaget skulle obestridligen

för vissa kommunala befattningshavare medföra ett ganska omfattande

arbete. Alldeles särskilt bleve så fallet första gången statistiska

uppgifter skulle avlämnas enligt de föreslagna grunderna. Sedan styrelsens

förslag avgavs, har en skärpning i det allmänna läget inträffat, som icke

minst för kommunernas organ medfört en ökad belastning av betydlig omfattning.

Med hänsyn härtill och då vidare tiden numera är långt framskriden,

finner socialstyrelsen det angeläget, att arbetet med de statistiska uppgifterna

för i år begränsas så mycket som möjligt. Styrelsen har därför ansett

sig böra taga frågan under förnyat övervägande.

Enligt styrelsens mening har man att välja mellan att för ett år helt nedlägga

fattigvårdsstatistiken, som i sitt nuvarande skick, trots ansenliga kostnader

för såväl kommunerna som styrelsen, är av ganska ringa värde, eller

att söka genomföra en statistik, som, fastän starkt begränsad till sin omfattning,

likväl kan såsom ett provisorium tillgodose det mest väsentliga i

styrelsens ursprungliga förslag. Styrelsen anser, att man icke utan olägenhet

kan för ett helt år upphöra att följa utvecklingen på den sociala hjälpverksamhetens

område, speciellt med avseende på fattigvården, och har

därför stannat vid det senare alternativet.

Vid skrivelsen fanns fogat förslag till frågeformulär jämte därtill hörande

anvisningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr 290.

7

Styrelsen har vidare anfört, att styrelsen sökt utforma det nya förslag, som

styrelsen nu framlade, så, att det skulle kunna förverkligas utan ökat arbete

och ökade kostnader för kommunerna. Förslaget innebure, i likhet med det

den 12 februari 1940 framlagda, att individuella, ur socialregistret hämtade

uppgifter skulle lämnas rörande de familjer (personer), som under redovisningsåret

erhållit hjälp av fattigvårdsstyrelsen, samt att för dessa familjer

(personer) uppgift skulle lämnas också angående vissa andra slag av understöd,

som de åtnjutit under redovisningsåret.

Styrelsen har därefter framhållit följande:

I jämförelse med det ursprungliga förslaget har en begränsning företagits

bland annat i följande avseende:

1) Inga uppgifter införskaffas angående fattigvårdssamhällenas anstalter

och dessa anstalters klientel. (Det må påpekas, att ingående uppgifter därom

införskaffats för år 1939 av socialvårdskommittén.)

2) Redovisning av understödstagarnas personliga förhållanden (ålder,

civilstånd m. m.) inskränkes till uppgift om den »familjetyp» de tillhöra och

antalet barn under 16 år.

3) I stället för den ingående specificering av understödets art, som begärdes

i det ursprungliga förslaget, har man nöjt sig med uppgiften huruvida

vederbörande erhållit vård på fattigvårdsanstalt eller sjukvårdsanstalt,

hemunderstöd eller annat understöd jämte uppgift om vårdtiden och hjälpens

värde.

4) Med avseende på andra lijälpformer än fattigvård begär man endast

att få veta om vederbörande under redovisningsåret åtnjutit tilläggspension,

barnbidrag eller bidragsförskott och om dessa förmåner åtnjutits samtidigt

med fattigvård.

Med hänsyn till den starka nedskärning av uppgifternas omfattning, som

sålunda företagits, har socialstyrelsen förklarat sig anse, att man borde kunna

begära även av de större kommunerna, att dessa skulle redovisa samtliga

familjer (personer), som åtnjutit understöd av fattigvårdsstyrelsen. Det

vore nämligen att märka, att 15 städer med över 10,000 invånare, däribland

Stockholm, Göteborg och Malmö, för närvarande vore befriade från att avlämna

individuella uppgifter. De upprättade i stället vissa statistiska sammandrag.

Slutligen har socialstyrelsen framhållit, att dess nu återgivna förslag icke

kunde anses tillfyllest för en efter normala förhållanden anpassad statistik.

Detta gällde speciellt redovisningen av understödets art, vilken vore betydligt

mera summarisk än den, som erhållits i den hittillsvarande statistiken,

samt uppgifterna om hjälp av annat slag än fattigvård.

Socialstyrelsens skrivelse den 11 maj 1940 utmynnar i hemställan bland

annat därom, att de förut omfönnälda ändringarna i fattigvårdslagen och

lagen om socialregister måtte vidtagas.

Departementschefen.

Då såsom socialstyrelsen framhållit fattigvårdsstatistiken i nuvarande

skick är av ganska ringa värde för belysning av socialvårdens utveckling och

resultat, synes det vara angeläget all få en omläggning av densamma till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 290.

stånd. I nuvarande krissituation lärer det emellertid icke böra ifrågakomma

att genomföra sådana förändringar, att kommunernas organ åsamkas större

arbetsbelastning och högre kostnader än vad för närvarande är fallet. Ä

andra sidan tala starka skäl mot att, om ock blott för ett år, helt nedlägga

fattigvårdsstatistiken. En lämplig medelväg, som dock medför en i flera

avseenden förbättrad statistik, synes mig det förslag till provisorisk lösning

av frågan vara, vilket framlagts av socialstyrelsen i skrivelsen den 11 innevarande

maj. Jag finner mig kunna i princip godtaga detsamma.

De nya föreskrifterna i ämnet skola enligt förslaget bliva tillämpliga redan

beträffande statistiken för år 1939, vilken enligt vad jag erfarit avses skola

avlämnas i juli månad 1940.

På sätt socialstyrelsen anfört erfordras för genomförandet av den av styrelsen

ifrågasatta omläggningen av statistiken vissa ändringar i fattigvårdslagen

och lagen om socialregister. I förevarande sammanhang behandlas

närmare allenast de framlagda lagändringsförslagen.

I 10 § fattigvårdslagen torde — då fattigvårdsstatistiken hädanefter avses

skola grundas på uppgifter ur socialregistret -— böra vidtagas den förändringen,

att åliggandet för fångvårdsstyrelse att föra särskild förteckning

över dem, som åtnjuta fattigvård, borttages. Däremot torde föreskriften

att fattigvårdsstyrelsen skall avlämna statistisk redogörelse angående fattigvården

böra kvarstå, enär styrelsen fortfarande skall vara skyldig att lämna

vissa uppgifter angående fattigvårdssamhällets anstalter m. m. Lagen om

socialregister synes böra förses med tillägg av innehåll, att det skall åligga

det kommunala organ, som för socialregistret, att avlämna statistiska uppgifter

ur registret jämlikt de föreskrifter, som Konungen låter utfärda.

I enlighet med vad sålunda anförts hava inom socialdepartementet upprättats

förslag till dels lag angående ändrad lydelse av 10 § lagen den 14

juni 1918 (nr 422) om fattigvården, dels ock lag angående tillägg till lagen

den 20 mars 1936 (nr 56) om socialregister.

Föredraganden hemställer härefter — under åberopande av att proposition

i ämnet jämlikt § 54 riksdagsordningen torde kunna avlåtas utan hinder av

att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet stadgade

tid gått till ända — att nämnda lagförslag måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Montell.

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

401026

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:374 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 10 § lagen den li juni 1918 a1 i texten