Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för befrämjande av gengasdrift

1940-05-24 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:298, Angående anslag till åtgärder för befrämjande av gengasdrift

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 298.

1

Nr 298.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för befrämjande av gengasdrift; given Stockholms

slott den 24 maj 1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,

finans- och jordbruksdepartementen anför chefen för folkhushållningsdepartementet,

statsrådet Eriksson:

Frågan om möjligheterna att under krig eller vid avspärrning eller försvårad

tillförsel i större omfattning kunna begagna gasgeneratorer för

motordrift har sedan länge varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

Genom beslut vid 1932 års riksdag (prop. nr 212; R. skr. nr 158) inrättades

lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Riksdagens

berörda beslut föranledde utfärdandet av kungörelsen den 20 maj 1932

(nr 121) angående allmänna villkor och bestämmelser för lån från lånefonden

för inköp av gasgeneratorer för motordrift.

Sedan det befunnits angeläget att frågan om de tekniska och ekonomiska

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 samt. Nr 298. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

förutsättningarna för generatorgasens allmännare användning för motorfordonstrafik

upptoges till förnyad allsidig prövning, tillkallade chefen för

försvarsdepartementet jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 15

januari 1937 vissa sakkunniga för verkställande av utredning av berörda

fråga.

I flera av de sakkunniga (1937 års gasgeneratorkommitté) avgivna betänkanden

framlades förslag i olika hänseenden för frågans lösande. Bland

annat föreslogs i ett den 8 juli 1939 avgivet betänkande dels ändringar i dåvarande

bestämmelser angående lån från fonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift, dels anordnande av statsunderstödda kurser för utbildning

av civil förare- och mekanikerpersonal till generatorgasdrivna motorfordon,

dels ock vidtagande av åtgärder för framställning av för gengasdrift lämpliga

bilkol.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1939 tillkallade

chefen för handelsdepartementet sistnämnda dag såsom sakkunniga sex personer

med uppgift att vara rådgivande organ i gasgeneratorfrågor, att följa

utvecklingen på området, att utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med

förslag till åtgärder för snabb övergång till gasgeneratordrift vid förbränningsmotorer

samt att i övrigt fullgöra de uppgifter, som Kungl. Maj:t eller

chefen för handelsdepartementet uppdroge åt de sakkunniga. Dessa sakkunniga,

vilka antogo benämningen gengasnämnden, hade i skrivelse den

11 september 1939 hemställt om vidtagande av vissa åtgärder, vilka i huvudsak

anslöto sig till de i betänkandet den 8 juli 1939 framförda förslagen.

I proposition (nr 35) till 1939 års urtima riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att med vissa modifikationer godkänna de av gasgeneratorkommittén

föreslagna och av gengasnämnden i huvudsak förordade ändringarna

beträffande de allmänna villkoren och bestämmelserna för inköp av gasgeneratorer

för motordrift. Sedan riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts berörda

förslag och i sammanhang därmed till lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40

under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, anvisat ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor, utfärdade Kungl. Maj.t — med upphävande av

förberörda kungörelse den 20 maj 1932 (nr 121) — den 10 november 1939

kungörelse (nr 804) angående lån från lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift. Enligt sistnämnda kungörelse må lån från nämnda

fond beviljas för inköp av gasgeneratorer för motordrift med inhemskt motorbränsle

att, för användning inom landet, monteras å automobil, traktor

eller annan mobil eller stationär motor. Lån från fonden utbetalas till belopp,

motsvarande högst 80 procent av den sammanlagda verkliga kostnaden

för anskaffande av gasgenerator med tillbehör, för anordningarnas anbringande

samt för erforderliga ändringsarbeten å fordonet eller motorn,

dock högst 2 000 kronor. Lån får icke beviljas med mindre lånesökanden

skriftligen träffat bindande avtal om inköp av gasgenerator. Ansökan om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

3

lån prövas av kommerskollegium, som därvid äger fastställa de särskilda

villkor för lånebeloppets lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade

i syfte att säkerställa beloppets användande till avsett ändamål. Beviljat lån

utbetalas av kommerskollegium och skall efter ett amorteringsfritt år återbetalas

under fem år med lika avbetalningar varje halvår. Räntan å lånet

utgör 3 procent.

Till realiserande av förenämnda av gasgeneratorkommittén och gengasnämnden

framlagda förslag om anordnande av kurser för utbildning av

förare- och mekanikerpersonal till gengasdrivna motorfordon samt om åtgärder

för framställning av bilkol har Kungl. Maj:t genom olika beslut anvisat

medel för ändamålen i fråga.

Den 10 november 1939 fann Kungl. Maj:t därjämte gott att — med återkallande

av förenämnda den 6 september 1939 tillkallade sakkunnigas uppdrag

— förordna dels att de sakkunnigas arbete skulle upphöra, dels ock

att för handhavande av de uppgifter, som i samtidigt utfärdad instruktion

angåves, skulle finnas en nämnd, kallad statens gengasnämnd. Enligt

nämnda instruktion (S. F. S. 803/1939) skulle det bland annat åligga nämnden

att företaga nödiga undersökningar och prov till fullkomnande av de

tekniska förutsättningarna för gasgeneratordriftens ordnande, att genom

råd och anvisningar verka för att endast tekniskt fullgoda gengasaggregat

tillverkades och att installationen av aggregaten handhades på ett tillfredsställande

sätt, samt att till myndighet, som hade att bevilja lån av statsmedel

för inköp av gasgeneratorer för motordrift, avgiva yttrande angående

föreslaget gengasaggregats lämplighet.

Stockholms handelskammare, handelskammaren i Göteborg och Skånes

handelskammare ävensom vissa andra sammanslutningar och företag ha

sedermera i särskilda framställningar hemställt om vidtagande av ytterligare

åtgärder till befrämjande av en ökad gengasdrift. De föreslagna åtgärderna

syfta dels till främjande av den tekniska utvecklingen på gengasområdet,

dels till underlättande av anskaffningen av gasgeneratorer, dels ock till upprätthållande

av driften av inköpta generatorer.

Över handelskamrarnas berörda framställningar har statens industrikommission,

efter hörande av statens gengasnämnd, den 16 februari 1940 avgivit

utlåtande, däri industrikommissionen, som förutsatte, att de tekniska

problemen för gengasdriftens del instruktionsenligt skulle följas och utredas

av gengasnämnden, ifrågasatt föranstaltande om utredning angående de åtgärder,

avseende bränsleanskaffning, service och andra på driftekonomien

inverkande omständigheter, som omedelbart kunde vidtagas för upprätthållande

av gengasdriften i dåvarande omfattning, ävensom angående lämpliga

åtgärder för en förstärkning av motortrafikens beredskap genom utökning

av gengasdriften eller på annat sätt.

Genom beslut den 8 mars 1940 anbefallde Kungl. Maj:t statens gengasnämnd

att verkställa utredning rörande av industrikommissionen sålunda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

angivna spörsmål med undanlag av frågan om handeln med bilkol, varom

särskild undersökning igångsatts. Utredningen har icke slutförts.

I detta sammanhang må omnämnas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 10

maj 1940 uppdragit åt ordförandena i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

statens industrikommission, statens vednämnd, statens sjöfartsnämnd

och statens transportkommission att, under ordförandeskap av

ordföranden i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap, enligt

riktlinjer, som skulle angivas av chefen för folkhushållningsdepartementet,

skyndsamt undersöka lämpligheten av en omorganisation av den centrala

krisförvaltningen, såvitt avsåge handläggningen av frågor om landets kraftoch

bränsleförsörjning samt transportväsen och sjöfart, i syfte att uppnå en

enhetligare behandling av berörda frågor.

Bland de svårigheter, som bidragit till det ringa intresset för gengasdrift,

framträder särskilt frågan om bränsleförsörjningen för gengasaggregat

och dess ordnande. Jämväl spörsmålet om tillgodoseende av landets behov

av gasgeneratoraggregat och användningen av desamma på lämpligaste

sätt är föremål för uppmärksamhet. Särskilda redogörelser för dessa båda

frågor synas således motiverade.

Gengasdriftens bränsleförsörjning.

Gengasdriften i Sverige har hittills praktiskt taget uteslutande baserats på

träkol, härrörande från lövträd, framför allt björk. Vid sidan av med sådan

kolgas drivna generatorer ha på senaste tiden även gjorts undersökningar

och försök att driva generatorer med okolad ved. I sådant avseende

ha prov verkställts med ett i Tyskland för denna driftsform framställt aggregat,

som befunnits fungera på ett tillfredsställande sätt. Härjämte har

ifrågasatts huruvida icke vid gengasdrift skulle kunna komma till användning

även andra bränslen såsom träkolsbriketter och torvkoks. Huvuddelen

av den gengasdrivna fordonsparken är emellertid för närvarande hänvisad

till träkol såsom bränsle. Möjligheterna för dylik drift bero således i avsevärd

utsträckning på tillgången av detta bränsle. Tillgången på lämpliga

bilkol har dock stundom visat sig vara tämligen oviss, vartill kommer att

de uppdrivna priserna på kol medfört oberäknade konsekvenser, vilka motverkat

intresset för driftens upprätthållande. Inom vissa trakter har stor

knapphet rått på bilkol, vilket haft till följd att förbrukarna icke kunnat

fylla sina behov inom orten. Inom andx-a trakter åter har rått överproduktion

med påföljd att tillverkningen icke drivits i den omfattning som varit

möjlig. Dessa förhållanden ha medfört en betydlig prisstegring, till vilket

även bland annat torde ha bidragit att förädlingen av råkol till bilkol

icke är rationellt ordnad, att transportfrågan för bilkolets vidkommande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 298. 5

icke är löst samt att krossnings- och paketeringscentraler för bilkol icke

finnas.

För att åstadkomma en bättre organisation av biikolmarknaden bildades i

november 1939 på initiativ av statens vednämnd en sammanslutning, benämnd

Bilkol, förening u. p. a. Denna förenings närmaste uppgifter äro att

dels genom förmedlingsverksamhet verka för ett sammanförande av säljare

och köpare av bilkol samt för ett stabiliserande av bilkolpriserna, dels ock

genom fastställande av kvalitetsbestämmelser åstadkomma tillverkning av

goda bilkol.

Statens gengasnämnd föreslog i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 december

1939 vidtagande av vissa åtgärder för befrämjande av gengasdriften samt

anförde därvid bland annat, att enligt nämndens uppfattning den viktigaste

anledningen till svårigheterna för gengasdriftens utveckling vore att söka i

bristen på en organiserad försörjning av bilkol samt att för undanröjande av

nämnda svårigheter ett kapitalstarkt företag för omhänderhavandet av handeln

med bilkol borde tillskapas genom statens medverkan.

I utlåtande den 25 januari 1940 över gengasnämndens framställning anförde

statens industrikommission, att det syntes ostridigt, att det yppats missförhållanden

på biikolmarknaden och att de bidragit till att gengasdriften ej

erhållit den tillslutning som ur beredskapssynpunkt varit önskvärd, i anslutning

till vilket uttalande kommissionen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte

låta verkställa utredning av frågan om de åtgärder, som kunde vidtagas för

reglering av handeln med bilkol.

Med föranledande av industrikommissionens hemställan tillkallade jag,

med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1940, jägmästaren

C. I. H. Cedergren att såsom utredningsman inom folkhushållningsdepartementet

biträda med utredning rörande frågan om åtgärder, som kunde vidtagas

för reglering av handeln med bilkol, samt avgiva de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Sedan industrikommissionen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 april 1940

framhållit, att det synnerligen ovissa läget för motorbränsleförsörjningen i

så hög grad aktualiserat gengasdriftens bränslefråga, att en provisorisk lösning

måste sökas i avvaktan på resultatet av förenämnda utredning, bemyndigade

Kungl. Maj:t i anledning av denna kommissionens skrivelse genom

beslut den 17 april 1940 vednämnden att med organisationer, som handhade

inköp och distribution av generatorbränsle, träffa avtal om inköp, bearbetning,

lagring och återförsäljning av bilkol, i samband varmed Kung]. Maj:t

för berörda ändamål av förskottsmedel ställde 500 000 kronor till vednämndens

förfogande.

1 proposition den 3 maj 1940, nr 249, föreslog Kung]. Maj:t under punkt 3,

att riksdagen till täckande av de utgifter, som sålunda för statsverket kunde

komma att uppstå, skulle å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

Enligt vad jag under hand inhämtat ha efter beslut av vednämnden 90 000

kronor av de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 april 1940 till nämndens förfogande

ställda medlen överlämnats till Bilkol, förening u. p. a. såsom förlagskapital

för inköp av bilkol.

I en den 14 maj 1940 dagtecknad promemoria har utredningsmannen framlagt

förslag om bildande av ett statligt aktiebolag för handhavande av anskaffningen

och distributionen av gasgeneratorbränsle.

I promemorian har utredningsmannen anfört huvudsakligen följande:

En väsentlig orsak till det rådande misstroendet mot gengasdriften vore

att söka i det tillgängliga gengasbränslets mindre goda kvalitet. Det vore

nämligen för en störningsfri och jämn gengasdrift av största vikt, att kolen

vore väl genomkolade, torra och fria från föroreningar samt att de innehade

en bestämd styckestorlek. Det vore vidare ur såväl beredskaps- som nationalekonomisk

synpunkt av utomordentlig vikt, att gengasdriften även under normala

förhållanden vidmakthölles i viss utsträckning, vilket endast skulle

kunna ske, om åtgärder vidtoges, som vore ägnade att skapa förtroende för

gengasdriften. Anskaffandet av träkol för gengasdrift i större omfattning —

en enbart kolgasdriven bilpark av 15 000 bilar beräknades årligen förbruka

cirka 2 000 000 kubikmeter träkol — och därav uppkommande prisbildningsproblem

måste också kräva en någorlunda jämn produktion och stabila priser.

Det syntes utredningsmannen med hänsyn till frågans stora betydelse

nödvändigt att tillskapa en särskild organisation med uppgift alt bemästra

detta och närliggande problem genom åstadkommande av ledning och kontroll

av handeln med gengasbränsle. För att denna organisation skulle få det

inflytande och den auktoritet som erfordrades syntes det lämpligt, att organisationen

finge karaktären av ett statligt affärsdrivande aktiebolag. Det sålunda

föreslagna bolaget vore icke avsett att erhålla någon monopolställning

i handeln med gengasbränsle. Därför borde bolagets uppgift i första hand

bliva att övervaka och kontrollera handeln med bränsle samt därvid tillse, att

bränsle alltid funnes att tillgå på olika platser och att priset å bränsle vore

skäligt. Först i andra hand skulle bolaget ha till uppgift att själv uppköpa,

bereda och tillhandahålla lämpligt gengasbränsle.

För bolagets i första hand övervakande och förmedlande uppgift behövde

ingen större organisation uppbyggas. Överenskommelse torde nämligen

kunna träffas med tidigare inom branschen arbetande vederhäftiga lokala

företag att enligt affärsmässiga principer driva rörelsen. Inom trakter, där

skogsägarföreningarna hade en stark organisation och ett livligare intresse

för frågan, torde dessa vara villiga och lämpliga att närmast handhava handeln

med gengasbränsle. Vid en utvidgning av gengasdriften räckte emellertid

ej dessa åtgärder. Nu befintliga kolugnar, som byggts för tillverkning av

bilkol, kunde vid full drift förse cirka 2 500 bilar med bränsle (cirka 50 000

ton kol). Under juli 1940 beräknade industrikommissionen och gengasnämnden

att cirka 4 000 kolgasbilar skulle vara i gång, varav kanske hälften måste

köra dubbla skift. Detta innebure, att vid denna tidpunkt kol måste anskaffas

för normal drift av 6 000 bilar, alltså en sammanlagd kvantitet av 120 000

ton. De 70 000 ton, som överstege kolugnarnas årsproduktion, ävensom ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2Ö8.

7

lämpligt beredskapslager måste anskaffas på särskilt sätt, huvudsakligen genom

milkolning. För att nå ett snabbt resultat borde denna tillverkning organiseras

centralt. Överenskommelser borde träffas i första hand med alla sågverk,

som icke disponerade sitt sågavfall till bränsle eller för sulfit- och sulfatproduktion,

att snarast igångsätta ribbkolning. I andra hand kunde på

vissa välbelägna trakter skogskolning tänkas komma till utförande. De sålunda

tillverkade kolen kunde och borde emellertid icke tillredas d. v. s.

krossas och sorteras till bilkol på platsen utan borde som råkol transporteras

till av bolaget anordnade krossningscentraler för vidare distribution.

Det tilltänkta bolaget borde givetvis även i fråga om okolad lövved, träkolsbriketter

och torvkoks, vilka även kunde vara tjänliga som gengasbränsle,

ha samma uppgifter som beträffande handeln med bilkol.

Utredningsmannen har vidare anfört:

En av bolagets uppgifter skulle vara att utöva sådan kontroll över beskaffenheten

av saluhållet bränsle att förtroendet för driften icke rubbades. För

detta ändamål borde bolaget i samarbete med gengasnämnden upprätta och

distribuera vissa kvalitetsbestämmelser och tillverkningsanvisningar. Efterlevnaden

av dessa bestämmelser och anvisningar borde kontrolleras av särskilda

av bolaget anställda kontrollanter. Såsom bevis för att sålunda kontrollerat

och genom bolaget distribuerat gengasbränsle vore fullgod vara borde

densamma på lämpligt sätt åsättas etikett, som angåve att bolaget svarade

för varans kvalitet. Även de tillverkare, som själva sålde sina kol, men

underkastat sig kontroll av bolaget, skulle få åsätta sina kol denna etikett.

Distributionen av gengasbränslet borde ordnas så att bolaget, eventuellt

efter samråd med buss- och lastbilägarorganisationerna, på lämpliga platser

träffade avtal med enskilda affärsmän, att dessa förbunde sig att mot viss

avgift per måttenhet tillhandahålla gengasbränsle. I avtalet borde intagas

föreskrifter om viss lagerhållning, rapporteringsskyldighet m. m., som kunde

vara av vikt dels beträffande bolagets dispositioner beträffande anskaffning

och fördelning, dels ock för bedömande av att trafikens intressen tillvaratoges.

Bränsledistributionen borde även kunna anförtros åt sådana bilreparatörer,

som specialiserat sig på gengasaggregat.

Å bolaget skulle vidare ankomma att fastställa pris å olika gengasbränslen,

varvid särskild hänsyn borde tagas även till järnhanteringens intressen av

ett skäligt pris å träkol.

Utredningsmannen har därefter i samråd med styrelsen för Bilkol, förening

u. p. a. upprättat en kalkyl över kostnaderna för det planerade bolagets

verksamhet. Denna beräkning upptager de årliga kostnaderna till ett belopp

av 137 000 kronor, varav för löner och löpande utgifter 67 000 kronor och för

lagerhållning av omkring 300 000 hektoliter träkol 70 000 kronor.

Bolagets omsättning har utredningsmannen beräknat sålunda:

Antal bilar.

2 000

4 000

(i 000

Årsförbrukning

Härav genom

av

kol

bolaget

ton

milj. hl.

milj. hl.

40 000

2,5

1,5

80 000

5,0

2,5

120 000

7,5

5,0

Årskostnaden 137 000 kr.

fördelad pr hl

öre/hl.

9,1

5,5

2,8

Till jämförelse med nu angivna siffror har utredningsmannen meddelat,

alt Bilkol, förening u. p. a. beräknade årskostnaden till 20 öre per hektoliter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Ytterligare har utredningsmannen anfört, att priset på bilkol i distributionen

kunde beräknas röra sig omkring 3 kronor 50 öre å 4 kronor per hektoliter,

vilket skulle medföra, att bolaget torde bliva självförsörjande och vinstgivande.

Aktiekapitalet har föreslagits till 500 000 kronor. Härtill skulle enligt

utredningsmannen komma en omsättningskredit å 1 000 000 kronor och

en lagerhållningskredit å samma belopp.

Efter remiss har statens industrikommission den 22 maj 1940 med överlämnande

av yttranden från statens vednämnd och statens gengasnämnd

yttrat sig över utredningsmannens promemoria.

Statens vednämnd har i sitt yttrande inledningsvis erinrat om tillkomsten

av Bilkol, förening u. p. a. samt i anslutning därtill uttryckt förhoppning om

att det föreslagna statliga bolaget, som vore avsett att övertaga föreningens

verksamhet, skulle kunna på ett effektivt sätt organisera uppköps- och

distributionsverksamheten för gengasbränsle. Nämnden har därför i princip

tillstyrkt utredningsmannens förslag. Utan att vilja ingå på någon detaljgranskning

av förslaget har nämnden i fortsättningen framhållit:

Den nya organisationen borde uppbyggas så, att den kunde bliva bestående

och genom sin verksamhet underlätta upprätthållandet av gengasdriften även

sedan normala tider återinträtt. Skulle delta syfte kunna realiseras, vore

det enligt nämndens mening av betydelse om enskilda intressen och företag

redan från början i viss, begränsad omfattning bereddes plats och inflytande

i det nya bolaget. Det borde därför givas möjlighet för sagda enskilda företagare

eller deras organisationer att förvärva minoritetsintresse i det statliga

bolaget.

Med denna jämkning tillstyrkte nämnden det i promemorian framlagda

förslaget. Därvid förutsatte nämnden, att det planerade bolagets verksamhet

vad det gällde anskaffning av bränsle skulle ske efter direktiv från eller i

samråd med det statliga organ, som handhade eller kunde komma att handhava

landets bränsleförsörjning. Även detta statliga organ borde lämpligen

bli representerat i det nya bolagets styrelse.

I sitt yttrande över förslaget har statens gengasnämnd förklarat sig icke

ha annan erinran mot förslaget än att nämnden förutsatte, att även organisationen

av detaljdistributionen till olika tankställen skulle omhänderhavas

av det föreslagna bolaget, varjämte nämnden understrukit den utomordentliga

vikten av att denna distribution organiserades med största skyndsamhet.

Industrikommissionen har i princip tillstyrkt förslaget men uttalat önskvärdheten

av att de föreslagna åtgärderna för reglering av anskaffning och

distribution av gengasbränslen sattes i samband med övriga åtgärder till

gengasdriftens befordrande. Kommissionen har därjämte förklarat sig vilja

framdeles taga ställning till vednämndens önskemål om att enskilda intressen

skulle beredas plats och inflytande i bolaget.

Den i det föregående omförmälda utredningsmannen har i ett den 23 maj

1940 dagtecknat tillägg till sin promemoria framhållit att frågan om användande

av okolad ved såsom gengasbränsle alltmera trätt i förgrunden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

9

Utredningsmannen har därvid anfört bland annat:

Vid användande av ved såsom gengasbränsle vore det möjligt att utnyttja

även de energimättade gaser, som vid kolning i mila eller ugn ginge förlorade.

Genom att i stället för bilkol använda okolad ved såsom gengasbränsle

kunde kolugnsgaserna alltså i betydligt högre grad utnyttjas, vilket medförde

störa besparingar av ved. En annan fördel vore att man sluppe ifrån

det tidsödande kolningsarbetet, vilket förutsatte viss yrkesskicklighet och

sammanförande av veden till särskilda kolningsplatser. Även distributionsproblemet

bleve enklare.

Slutligen bar utredningsmannen framhållit, att liksom för bilkol vissa

bestämda kvalitetsfordringar måste ställas på gengasved; särskild uppmärksamhet

borde ägnas åt att veden vore torr.

Tillgodoseende av landets behov av gengasaggregat.

På därom av statens industrikommission i skrivelse den 10 april 1940 gjord

framställning bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 12 april 1940

arméförvaltningens tygdepartement att i samråd med industrikommissionen

omedelbart verkställa inköp av högst 2 000 gengasaggregat. Vidare medgav

Kungl. Maj.t, att sålunda inköpta aggregat finge av tygdepartementet i samråd

med industrikommissionen, statens livsmedelskommission och statens

transportkommission utlämnas till försvarsmyndigheter respektive till inköpspris

försäljas till statens affärsdrivande verk och enskilda automobilägare,

som utförde för rikets säkerhet och försörjning viktiga transporter.

I samband härmed ställde Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål av förskottsmedel

3 000 000 kronor till tygdepartementets förfogande. Dessa av

Kungl. Maj:t vidtagna åtgärder motiverades av att det på grund av de rådande

svårigheterna att i nuvarande läge västerifrån importera flytande

bränslen synts angeläget att snabbt tillförsäkra staten dispositionen över de

gengasaggregat, vilka innehades av tillverkarna, för att därigenom trygga

åtminstone de mest vitala statliga transportbehoven.

I proposition denna dag, nr 293, bilaga 7, har Kungl. Maj:t föreslagit, att

riksdagen till täckande av de utgifter, som sålunda komme att uppstå, skulle

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

I skrivelse den 22 maj 1940 har industrikommissionen hemställt, att Kungl.

Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för dels bildande av ett aktiebolag för befrämjande

av gengasdrift i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen

angivna grunder, dels ock — i mån av behov — beredande av statskredit

intill ett belopp av 3 000 000 kronor för bolagets rörelse.

Till stöd för denna framställning har kommissionen anfört följande:

Avspärrningen av Sveriges import av flytande bränslen hade framtvingat

åtgärder, åsyftande den strängaste sparsamhet med landets förråd av dylika

förnödenheter. Det hade därvid gällt att till förmån för den militära för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 298.

svarsberedskapen inskränka den civila förbrukningen till vad som ur folkförsörjningens

synpunkt vore ofrånkomligen nödvändigt.

I detta läge måste övervägas, vilka åtgärder, som snabbt kunde vidtagas

för anskaffning av ersättningsbränslen för motordrift. Man hade därvid

att taga hänsyn till dels inhemska flytande bränslen, dels gasformiga sådana.

Det vore uppenbart, att lösningen av landets motorbränslefråga måste sökas

efter båda dessa linjer. Av de flytande ersättningsbränslena borde särskilt sulfitspriten

uppmärksammas. För närvarande påginge en av kommissionen

föranstaltad utredning angående möjligheterna att öka tillverkningen av

sulfitsprit.

Det kunde emellertid redan nu förutsägas, att en ökad sprittillverkning

endast komme att medföra en begränsad lättnad för motortrafiken. För

denna trafiks upprätthållande i nödig omfattning vore uppenbart, att gengasen

måste komma till användning i en helt annan utsträckning än nu! På

kommissionens initiativ hade åtgärder vidtagits dels för att ur befintliga

lager av kolgasgeneratorer trygga försvarsmyndigheternas och de för rikets

säkerhet och försörjning viktigaste transporternas behov, dels för främjande

av anskaffningen av bilkol.

Nämnda åtgärder hade emellertid endast en mycket begränsad räckvidd.

För lösningen av motortrafikens och jordbrukets drivmedelsfrågor fordrades

ingripanden av vida större omfattning, avseende dels en planmässig stortillverkning

av gengasaggregat, dels omhändertagande av generatordriftens

bränsleförsörjning. Av såväl nationalekonomiska som privatekonomiska skäl

borde därvid ansträngningarna i främsta rummet inriktas på att få till stånd

en tillverkning av vedeldade generatorer. Detta motiverades främst av den

omständigheten, att kolgasdriften medförde ett vida större skogsavverkningsbehov

än vedgasdriften. Vidare krävde framställning av träkol skolad arbetskraft,

som för närvarande stode till förfogande endast i begränsad omfattning.

Den fortsatta tillverkningen av gasgeneratorer borde därför till huvudsaklig

del avse sådana, konstruerade för vedeldning. De erfarenheter, som innevarande

år vunnits inom landet om vedgasgeneratorernas driftduglighet och

bränsleekonomi, ginge i gynnsam riktning. De tekniska förutsättningarna för

tillverkning av vedgasaggregat syntes därför vara för handen. Den allmännare

övergång till gengasdrift för automobiler och traktorer, som bleve nödvändig

under den närmaste tiden, måste dock planläggas med omsorg och

ledas med erforderlig kraft.

Den verksamhet, varom här vore fråga, vore av så industriekonomisk och

affärsmässig natur, att den lämpligast handhades av ett organ i aktiebolagets

form. Verksamheten skulle i huvudsak komma att omfatta följande uppgifter.

Bolaget skulle befrämja en planmässig tillverkning av gengasaggregat. För

detta ändamål skulle bolaget kunna förvärva patent på tillförlitliga konstruktioner,

förbättra dessa, i den mån så kunde anses önskvärt, och söka åstadkomma

en på standardiserade detaljer grundad serietillverkning. Bolaget

skulle ej i egen regi handhava tillverkningen utan överlåta denna till lämpliga

industriföretag, vilka genom bolaget skulle erhålla erforderliga arbetsritningar.

Bolaget skulle vidare i samarbete med industrikommissionen sörja

för att råmaterial för tillverkningen funnes tillgängligt. Då en tillverkning av

den storleksordning, som nu erfordrades, icke torde kunna genomföras utan

kommissionens medverkan, förelåge möjlighet att i samband med materialtilldelningen

få till stånd sådana överenskommelser med tillverkarna, att för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

11

säljningen dirigerades på ett sätt, som i första hand bestämdes av den militära

beredskapens och folkförsörjningens fordringar.

Då man icke med säkerhet kunde förvänta, att tillverkarna i nu rådande

ovissa läge skulle vara villiga att upplägga serietillverkning av erforderlig

storlek med mindre garantier kunde erhållas för avsättningen, torde det

vara nödvändigt, antingen att det föreslagna bolaget kontrakterade om beställning

av erforderligt antal aggregat eller att staten i annan form beredde

tillverkarna trygghet mot att aggregaten bleve osäljbara vid en återgång till

rikligare bensinförsörjning.

Bolaget borde även kunna i en eller annan form medverka till kreditgivning

åt vissa kategorier av köpare av gengasverk. Den nuvarande lånefonden

för inköp av gasgeneratorer för motordrift syntes vara otillräcklig för det

stora kreditbehov, som kunde förutses. Vare sig fonden förstärktes eller ett

nytt kreditinstitut ansåges böra inrättas, torde bolaget böra förmedla ifrågavarande

statskredit.

Även i ett annat avseende kunde bolaget avlyfta en del av den ekonomiska

risk. som övergång till gengasdrift måste innebära för bil- och traktorägarna,

nämligen genom att medverka till rationalisering och förbilligande av det

verkstadsarbete, som erfordrades för aggregatens aptering å bilar och traktorer.

För uppnående av erforderlig enhetlighet och effektivitet vid gengasens

utnyttjande som motorbränsle borde både anskaffning av aggregat och

bränsleförsörjning samt service handhavas av ett enda bolag, varigenom

den samordning, som vore nödvändig, bättre kunde komma till stånd och

gengasfrågan bliva omhändertagen med tillbörlig kraft.

Bolagets aktiekapital torde böra utgöra minst 500 000 kronor och bolagets

styrelse bestå av högst sju personer samt dess verksamhet regleras i huvudsaklig

överensstämmelse med ett vid skrivelsen fogat utkast till bolagsordning.

Med hänsyn till svårigheterna att för närvarande bedöma omfattningen

av bolagets rörelse hade kommissionen icke kunnat göra någon beräkning

av bolagets behov av rörelsekapital men hade uppskattat kreditbehovet till

högst 3 miljoner kronor.

Det skrivelsen bifogade utkastet till bolagsordning torde få såsom bilaga

fogas till förevarande protokoll.

Statens gengasnämnd har därefter i skrivelse den 23 maj 1940 i anledning

av industrikommissionens förslag anfört bland annat följande:

Nämnden instämde principiellt i kommissionens förslag att det tilltänkta

bolaget även skulle i en eller annan form medverka till kreditgivning åt vissa

kategorier av köpare av gengasverk. Däremot kunde nämnden icke i oförändrad

form ansluta sig till kommissionens förslag att bolaget skulle kunna

avlyfta en del av den ekonomiska risk, som övergång till gengasdrift måste

innebära för bil- och traktorägarna, genom att medverka till rationalisering

och förbilligande av det verkstadsarbete, som erfordrades för aggregatens

aptering å bilar och traktorer. Allt borde visserligen göras för att rationalisera

såväl konstruktion som tillverkning, men detta borde enklast kunna ske

genom nämndens rådgivande verksamhet och ej av det statliga bolaget, som

icke gärna kunde förfoga över tillräckligt kvalificerade krafter på detta område.

Till kommissionens förslag att staten i någon form skulle ställa ekonomisk

garanti för att de olika fabriksbolagen skulle få sina tillverkningar för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

sålda kunde nämnden ej heller ansluta sig. De olika tillverkarna av gengasaggregat

skulle nämligen genom en dylik garanti till en del förlora sitt" intresse

att själva verka för gengasverkens avsättning och goda funktion. Staten

hade också möjlighet att på andra vägar befordra gengasverkens användande

i stor skala även under fredliga förhållanden. Förutom genom den

förenämnda kreditgivningen till köpare av gengasverk skulle gengasdriften

säkerligen kraftigt kunna befordras av ett på så sätt avpassat relationstal

mellan bensinpris och vedpris, att gengasbilen i totala årskostnader skulle

komma att ställa sig avgjort billigare än bensinbilen. Eventuellt skulle staten

kunna underlätta de olika tillverkarnas materialinköp genom billiga eller

räntefria lån.

Departe- Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har frågan om användandet

ent schef en °

'' av gasgeneratorer för motordrift sedan länge varit föremål för statsmakternas

intresse. Åtskilliga åtgärder av olika slag ha vidtagits för att intressera

enskilda företagare för gengasdrift. Vid krigsutbrottet fanns likväl endast

ett obetydligt antal gengasdrivna motorfordon hos enskilda fordonsägare. Sedan

i samband med krigsutbrottet hösten 1939 avsevärda inskränkningar

lör användning av flytande bränslen för motordrift genomförts, uppstod ett

livligt intresse för gengasdrivna fordon och en betydande tillverkning av gasgeneratorer

påbörjades jämsides med att statliga åtgärder för utbildning

av förare och för anskaffning av erforderligt bränsle vidtogos. Intresset

minskades dock snart i och med att bensinimporten kom i gång och tilldelningen

på grund därav kunde göras rikligare. Antalet motorfordon, som

den 1 maj 1940 drevos med gengas, torde därför ej ha överstigit 1 500.

Att sålunda gengas som drivmedel ej kunnat med framgång konkurrera

med bensin torde bero på ett flertal omständigheter. Förefintligheten av olika

tabrikat av gasgeneratoraggregat torde för den enskilde fordonsägaren ha

medfört svårigheter vid val av den för hans fordon lämpligaste typen. Driftsäkerheten

har trots den alltjämt fortskridande förbättringen av de olika fabrikaten

icke alltid varit den bästa. Skötseln av aggregaten innebär i förhållande

till vanliga bensindrivna fordon ett visst mått av ökat arbete,

vartill kommer, att gengasdriften kräver vidtagande av särskilda försiktighetsmått

för undvikande av risk för förgiftning. Med hänsyn härtill

torde anskaffning av förarpersonal i tillräcklig utsträckning ha

visat sig svår. Ej heller lärer tillgången på utbildad personal för gengasdrift,

oaktat statliga åtgärder för avhjälpande av brister i detta hänseende,

ha varit av erforderlig omfattning. En väsentlig olägenhet för en ökad gengasdrift

torde vidare ha legat i de svårigheter, som förekommit för tillgodoseende

av behovet av träkol. Såsom av den verkställda utredningen framgår ha åtskilliga

brister vidlått bränsleanskaffningen och den kvalitetskontroll, som

är nödvändig för erhållande av tillförlitligt bränsle.

På grund av de under senare tiden inträffade krigshändelserna ha förhållandena

i fråga om landets försörjning med flytande bränslen radikalt förändrats,

i det att import av sådana varor västerifrån praktiskt taget kan an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

13

ses utesluten för närvarande. Detta har som bekant föranlett en återgång

till mera restriktiva bestämmelser beträffande förbrukningen av flytande

bränslen med därav följande olägenheter för transportväsendet. I

den mån importsvårigheterna kvarstå och lagren av oljor tagas i anspråk,

blir läget givetvis allt svårare. Med hänsyn till dessa omständigheter framstår

det såsom en åtgärd av största betydelse att göra allt för att befordra tillkomsten

av inhemska ersättningsbränslen, varmed åtminstone de mest trängande

allmännyttiga transportbehoven skola kunna tillgodoses. Trots de olägenheter,

som äro förenade med gengasdrift, lärer denna driftsform i nuvarande läge

vara den utväg ur svårigheterna, som har den största utsikten att leda till

målet. Det synes därför synnerligen angeläget att åtgärder vidtagas för att

skyndsamt få till stånd en utökad tillverkning av gengasaggregat samt i anslutning

därtill skapa förutsättningar för en ändamålsenlig drift av desamma.

Med insikt härom har Kungl. Maj:t också, såsom av det tidigare anförda

framgår, redan vidtagit provisoriska åtgärder för att dels bringa i användning

de gengasaggregat för kolgasdrift, vilka finnas i lager hos tillverkarna,

dels ock främja produktionen och distributionen av bilkol. Dessa åtgärder

äro emellertid, såsom industrikommissionen erinrat, icke tillräckliga. Skall

motortrafikens och jordbrukets behov av drivmedel kunna säkerställas, torde

det bliva nödvändigt att omedelbart påbörja en planmässig stortillverkning

av gengasaggregat samt mera effektivt reglera bränsleanskaffningen.

Oavsett den form, som de statliga ingripandena på hithörande område

komma att få, synes det uppenbart att många av dem till stor del

bliva av industriekonomisk och affärsbetonad natur. Handhavandet

av dessa torde därför icke lämpligen kunna anförtros åt något redan

befintligt organ inom krisförvaltningen. För att uppnå största möjliga

effektivitet vid verkställande av de förevarande uppgifterna, vilkas skyndsamma

genomförande är av nöden, lärer på sätt industrikommissionen förordat

ett särskilt aktiebolag böra bildas under statens medverkan.

Det planerade bolagets verksamhet bör huvudsakligen inriktas på två linjer,

nämligen en planmässig tillverkning av gengasaggregat samt förmedling

och inköp, eventuellt även beredning av för gengasdrift lämpligt bränsle. I

förstnämnda hänseende synes bolaget böra anskaffa eller förvärva tillverkningsrätten

till lämpliga konstruktioner, vilkas tillverkning, helst i serier,

bör uppdragas åt kvalificerade förelag. 1 syfte att säkerställa en dylik serietillverkning

torde bolaget böra äga rätt att lämna garantier för avsättningen.

Bolaget bör självfallet även få göra beställningar av aggregat hos företag,

som på grundval av egna konstruktioner tillverka sådana. I övrigt synes

bolaget böra få lämna affärskrediter enligt vanliga grunder. Något övertagande

från bolagets sida av den utlåningsverksamhet, som bedrivits med

användande av lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, torde

däremot lämpligen icke böra ifrågakomma, i vilken utsträckning bolaget

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 298.

bör medverka till rationalisering och förbilligande av det verkstadsarbete,

som erfordras för aggregatens aptering å bilar och traktorer, blir beroende

av utvecklingen. Något hinder för bolaget att upptaga dessa frågor, om så

anses lämpligt, bör ej uppställas. Beträffande bränsleförsörjningen böra bolagets

åtgärder avse såväl bilkol som okolad ved, lämpad för gengasdrift,

ävensom eventuellt andra lämpliga bränslesorter. I enlighet med utredningsmannens

förslag bör bolaget i första hand genom lämpliga ortsorgan stimulera

tillverkningen av motorbränsle samt tillse att bränsletillgångarna bliva

jämnt fördelade över landet å lämpliga distributionsställen. Kontrollen över

det framställda bränslet, vilket synes vara en uppgift av synnerlig vikt, bör

ordnas effektivt och smidigt.

Den verksamhet som sålunda skulle komma att bedrivas av bolaget avser

otvivelaktigt, såsom av det anförda framgår, sådana allmänna uppgifter,

som det i första hand bör ankomma på staten att handhava. Med hänsyn

härtill anser jag mig i likhet med utredningsmannen böra tillstyrka, att staten,

i den utsträckning gällande bestämmelser medgiva, tillförsäkrar sig inflytande

på och ledning av bolagets verksamhet. Aktiekapitalet bör således

tecknas av staten i tillåten omfattning. Till det av vednämnden framförda

önskemålet, att enskilda intressen skola beredas plats och inflytande i bolaget,

är jag icke beredd att för närvarande taga ställning. Sedan bolaget

bildats, lära möjligheter föreligga att tillmötesgå önskemål i dylik riktning

genom att överlåta viss del av aktierna. För den händelse en dylik överlåtelse

skulle anses lämplig, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

omständigheterna fatta beslut härom.

Aktiekapitalet torde i enlighet med industrikommissionens förslag kunna

bestämmas till 500 000 kronor. Utöver detta kapital, vilket till större delen

kan beräknas bliva tillgängligt såsom rörelsekapital, enär organisationskostnaderna

icke torde stiga till mera betydande belopp, lärer även särskilt förlagskapital

bliva erforderligt. Industrikommissionens uppskattning av detsamma

synes kunna godtagas. Jag förordar alltså, att ett särskilt reservationsanslag

härför å 3 000 000 kronor anvisas under fonden för förlag till statsverket.

Bolaget synes böra organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med det

av industrikommissionen överlämnade förslaget till bolagsordning. Det synes

förslagsvis kunna benämnas Svenska gengasaktiebolaget.

Även om det sålunda ifrågasatta bolaget kommer till stånd för handhavande

av affärsmässiga och industriekonomiska frågor, återstår alltjämt ett

flertal andra arbetsuppgifter inom förevarande område. Den för handläggning

av dessa senare arbetsuppgifter erforderliga organisationen är föremål

för övervägande av de förut omnämnda, för granskning av den centrala krisförvaltningens

organisation tillkallade utredningsmännen. Jag torde, sedan

ifrågavarande undersökning slutförts, få anmäla resultatet av densamma för

Kungl. Maj :t.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

15

Under åberopande av det anförda och under framhållande att proposition

i ärendet torde jämlikt § 54 riksdagsordningen kunna avlåtas utan hinder av

att den för propositioners avlämnande till riksdagen stadgade tiden gått till

ända hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till Teckning av aktier i Svenska gengasaktiebolaget

för budgetåret 1940/41 under kapitalbudgeten, fonden för

statens aktier, anvisa ett reservationsanslag

av....................................kronor 500 000,

dels ock till Förlag skapital för Svenska gengasaktiebolaget

för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden för

förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag

av........................ kronor 3 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Persson.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 298.

Bilaga.

Bolagsordning.

1 §•

Detta bolag, vars firma är är grundat på aktier

enligt bestämmelserna i lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910.

2 §•

Bolagets verksamhet skall hava till föremål

att förmedla inköp och försäljning av gengasbränsle,

att uppköpa och bereda för gengasdrift lämpligt bränsle samt för försäljning

tillhandahålla sålunda inköpt och tillverkat bränsle,

att i övrigt främja användning av gengas inom Sverige,

samt att bedriva fabrikations- och handelsrörelse och annan därmed förenlig

verksamhet.

3 §•

Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm.

4 §•

Bolagets aktiekapital skall utgöra minst femhundratusen (500 000:—)

kronor och högst en miljon femhundratusen (1 500 000:—) kronor.

5 §•

Aktie skall lyda å etthundra (100: —) kronor. Aktiebreven skola ställas till

viss man.

6 §•

Alla aktier medföra samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

7 §.

Bolagets aktier må icke genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag, vari

finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt aktiebolag,

i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, varom förmäles i 2 § 2 st.

av lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast

egendom eller gruva eller aktie i vissa bolag; dock att utan hinder av det nu

gjorda förbehållet aktier må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening,

som avses i 18 § av berörda lag.

8 §•

Har aktie övergått till person, som icke förut är aktieägare i bolaget, skall

aktien ofördröjligen hembjudas förutvarande aktieägare till inlösen genom

skriftlig anmälan hos bolagets styrelse.

När aktie sålunda hembjudits, skall styrelsen därom genast underrätta bolagets

förutvarande aktieägare på sätt om meddelanden till aktieägarna är

föreskrivet, med anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten,

att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader därefter. An
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 298.

17

mala sig flera, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas på så sätt att

den som har största antalet aktier har företrädesrätt att lösa.

Lösenbeloppet skall utgöras av aktiens nominella värde.

Därest ej inom stadgad tid någon anmäler sig vilja lösa hembjuden aktie,

eller sedan lösningspriset å dylik aktie i behörig ordning fastställts, aktien

ej inom 20 dagar därefter inlöses, äge den, som hembudet gjort, att bliva

för aktie registrerad.

9 §•

Bolagets styrelse skall bestå av högst sju (7) ledamöter och högst tre (3)

suppleanter för dem.

Styrelsen är beslutför när alla dess medlemmar vederbörligen kallats till

sammanträde. Därest då icke mer än hälften av styrelsens ledamotsantal

är tillstädes, fordras för besluts fattande, att samtliga tillstädesvarande äro

om beslutet ense.

Styrelsen utser inom sig ordförande.

Ordinarie styrelseledamöter och suppleanter väljas vid ordinarie bolagsstämma

för ett (1) år i sänder. Avgående ledamot eller suppleant kan återväljas.

10 §.

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter eller

suppleanter, som styrelsen därtill utser. Styrelsen må ock bemyndiga annan

än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman.

11 §•

För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper utses

årligen för tiden från ordinarie bolagsstämma två revisorer och lika antal

suppleanter för dem.

12 §.

Bolagets räkenskaper skola den 31 december varje år i fullständigt bokslut

sammanföras. Bokslutet skall vara verkställt senast den 15 april påföljande

år, då räkenskaperna jämte tillhörande handlingar ävensom av styrelsen

avgiven förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och

balansräkning för senaste räkenskapsåret skola för granskning överlämnas

till de utsedda revisorerna, vilka senast den 15 maj skola över granskningen

avgiva skriftligt utlåtande, däri ansvarsfrihet för styrelsen bestämt tillstyrkes

eller avstyrkes.

13 §.

Vid bolagsstämma må envar röstberättigad rösta för fulla antalet av honom

ägda aktier.

14 §.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas i Stockholm en gång om året inom

juni månads utgång.

Å ordinarie bolagsstämma skall till behandling förekomma — förutom

de ärenden, som enligt lag eller bestämmelse i denna bolagsordning skola

å densamma företagas — ärenden, vilkas prövning aktieägare hänskjutit

till stämman; dock att aktieägare icke är berättigad att vinna dylik prövning,

med mindre han hos styrelsen framställt yrkande därom minst 10

dagar före stämmans hållande.

Bihang till riksdagens protokoll 1941). 1 sand. Nr 298.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 298.

15 §.

Kallelse till bolagsstämma skall ske medelst rekommenderade brev med

allmänna posten till samtliga i aktieboken upptagna aktieägare, avsända

vid fråga om ordinarie bolagsstämma minst fjorton dagar före stämman

samt vid fråga om extra bolagsstämma minst åtta dagar före stämman.

Andra meddelanden till aktieägarne skola ske medelst vanliga brev med

allmänna posten.

16 §.

Utöver vad i lag stadgas angående villkoren för ändring av bolagsordning

och ökning av aktiekapitalet skall gälla, att för giltighet av beslut om ändring

av bolagsordningen samt om ökning av aktiekapitalet utöver det ursprungligen

fastställda erfordras Kungl. Maj:ts fastställelse av beslutet.

17 §•

Träder bolaget i likvidation, äger Kungl. Maj:t utse en likvidator att jämte

de av bolagsstämman utsedda likvidatorerna deltaga i likvidationen. Arvode

åt av Kungl. Maj:t utsedd likvidator skall bestämmas av Kungl. Maj:t.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1940

016984

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:391 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för befrämjande av gengasdrift. s. 1 i texten
  2. SU 1940:228 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för befrämjande av gengasdrift. a1 i texten