Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten

1940-05-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:301, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

1

Nr 301.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten;

given Stockholms slott den 31 maj 1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen

för krigsmakten.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 samt. Nr 301.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten.

Härigenom förordnas, att 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten1 skola

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

1 §•

Till krigsmän — — — av krigsmakten.

Under l:o) — — — vid krigsmakten.

Till krigsmän hänföras ock, under tid då de fullgöra tjänstgöringsskyldighet

vid krigsmakten, de som tillhöra hemvärnet eller eljest tagit anställning

vid krigsmakten såsom frivilliga i egenskap av befäl eller manskap, även

om de icke på grund av ovan givna stadganden äro att anse såsom krigsmän.

7 §•

Att värnpliktige, reservpersonal samt vid lots- och fyrinrättningarna anställda

personer ävensom hemvämspersonal och andra frivilliga, varom i

1 § 3 mom. förmäles, ändå att de icke, enligt vad ovan är sagt, lyda under

denna lag, i vissa fall äro underkastade straff efter densamma, därom stadgas

i 61, 97, 130, 132 och 157 §§.

61 §.

Vad i 48—54 och 59 §§ finnes stadgat om krigsmän skall i tillämpliga deiar

gälla beträffande dels värnpliktige, dels officerare, underofficerare och

manskap, hörande till krigsmaktens reservpersonal, dels vid lots- och fyrinrättningarna

anställda personer, dels ock hemvämspersonal och andra

frivilliga, varom i 1 § 3 mom. sägs, ändå att de icke skulle vara att hänföra

till krigsmän. Likaledes skall vad i 56 § är stadgat om vissa ämbets- och

tjänstemän, som utan att vara krigsmän lyda under denna lag, äga motsvarande

tillämpning å till krigsmaktens reservpersonal hörande civila ämbets-

och tjänstemän, som äro tjänstgöringsskyldiga vid mobiliserad avdelning,

ehuru denna lag icke eljest skulle vara å dem tillämplig.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse se 1937: 192.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 24 maj 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Quensel, Eriksson,

Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, fråga om ändrad

lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten.

Föredraganden anför:

I strafflagen för krigsmakten hänföras enligt 1 § till krigsmän, bland

andra, officerare och underofficerare vid krigsmakten samt manskap med

fast anställning vid krigsmakten, värnpliktiga under den tid de fullgöra

dem åliggande tjänstgöringsskyldighet vid krigsmakten samt då de under

färd till eller från sin tjänstgöringsort stå under militärbefäl, ävensom medlemmar

av frivilliga för rikets försvar avsedda kårer eller föreningar under

den tid de för sådant ändamål tjänstgöra vid mobiliserad avdelning av

krigsmakten. Till officerare och underofficerare samt fast anställt manskap

räknas icke blott personal med beställning på aktiv stat vid krigsmakten

utan jämväl övertalig personal samt reservpersonal, den sistnämnda

dock allenast under tid då den fullgör tjänstgöringsskyldighet vid krigsmakten.

I 7 § stadgas, att värnpliktiga och de som tillhöra reservpersonalen äro

underkastade straff enligt vissa efterföljande paragrafer, bl. a. 61 §, även

då de icke äro att anse som krigsmän, d. v. s. även då de icke fullgöra

tjänstgöringsskyldighet vid krigsmakten. Enligt 61 § skall sålunda vad i 48—

54 och 59 §§ finnes stadgat om krigsmän i tillämpliga delar gälla beträffande

värnpliktiga samt officerare, underofficerare och manskap, hörande

till krigsmaktens reservpersonal, ändå att de icke skulle vara att hänföra

till krigsmän. Av sistnämnda paragrafer innehålla 48—54 §§ straff för

rymning och olovligt undanhållande samt för underlåten anmälan efter frånvaro

med laga förfall. 59 § stadgar straff för stympning m. m. I

I skrivelse till Konungen den 20 maj 1940 har överbefälhavaren över rikets

försvarskrafter framhållit, att de krigsfrivilligas ställning i straffrätts
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

ligt hänseende icke kunde anses tillfredsställande reglerad genom de nuvarande

bestämmelserna i strafflagen för krigsmakten. Alla frivilliga, som

icke nu vore att anse såsom krigsmän och vore avsedda för krigstjänstgöring,

borde hänföras till krigsmän. På grund härav borde i 1 § strafflagen

för krigsmakten införas ett stadgande, att till krigsmän skulle hänföras

även de som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter eller eljest

vara krigstjänstskyldiga, efter eget åtagande antagits för krigstjänstgöring

vid krigsmakten, dock endast under tid då de fullgöra tjänstgöringsskyldighet

vid krigsmakten. Införandet av ett sådant stadgande syntes böra föranleda

en motsvarande ändring i 7, 61, 130 och 157 §§ nämnda lag.

Vid skrivelsen har fogats en inom arméstaben upprättad promemoria. I

denna anföres, att de frivilliga, om man bortser från visst fall i marinen, ej

inneha beställningar på »aktiv stat», varom talas i 1 § strafflagen för krigsmakten.

Med övertalig personal, som likaledes omförmäldes i lagrummet,

avsåges vissa surnumerära officerare och underofficerare samt viss personal

som erhållit avsked från beställning på aktiv stat. Reservpersonalen

omfattade vid armén och flygvapnet endast officerare, underofficerare och

underbefäl. Alla till befäl i krigstid lämpliga frivilliga kunde icke lämpligen

konstitueras till befäl i reserven. I allt fall kunde frivilliga, som antoges

till meniga i armén och flygvapnet, icke hänföras till dessa kategorier

av krigsmän. Däremot kunde vid mobilisering för fyllandet av behovet i

flottans eller kustartilleriets reserver anställas frivilliga såsom befäl och meniga

för den tid mobiliseringen varade. Dessa frivilliga omfattades av begreppet

reservpersonal och vore följaktligen krigsmän. Till reservpersonalen

hänfördes numera även landstormsofficerare. Under vissa förhållanden kunde

frivilliga, vilka på grund av nu gällande bestämmelser icke vore att anse

såsom krigsmän, lyda under strafflagen för krigsmakten. Enligt 6 § skulle

nämligen under denna lag lyda, förutom krigsmän, även viss angiven civil

personal samt envar som med behörigt tillstånd åtföljde krigsmaktens fartyg

på sjötåg eller vore tjänstgöringsskyldig vid eller med behörigt tillstånd

åtföljde mobiliserad avdelning av krigsmakten, ändå att han icke eljest

skulle lyda under lagen Då numera frivilliga kunde konstitueras till sådana

civila befattningar som omförmäldes i denna paragraf, komme de

frivilliga som antoges för sådana befattningar att lyda under strafflagen

för krigsmakten. Under denna lag skulle vidare, som nämnts, enligt paragrafen

lyda envar som vore tjänstgöringsskyldig vid mobiliserad avdelning

av krigsmakten. Med stadgandet hade åsyftats präster, domare, åklagare,

sjukvårdare och dylika, men även om ordalagen kunde anses innesluta

även andra frivilliga, komme i allt fall icke alla frivilliga att lyda under

strafflagen för krigsmakten. Om t. ex. en avdelning bildades av frivilliga,

kunde den knappast anses såsom mobiliserad på sätt i paragrafen förutsattes.

I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas den form av frivillig

anställning vid krigsmakten som är avsedd att tillämpas inom hemvärnet.

Den 26 april 1940 har Kungl. Maj:t efter anmälan av chefen för försvars
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

5

departementet beslutat avlåta proposition till riksdagen (nr 257) i detta

ämne. Hemvärnet är avsett att utgöra en militär organisation på frivillighetens

grund med vissa särskilda uppgifter till hemortens skydd. Den som

antages till hemvärnsman skall dels under fredstid deltaga i övningar dels

ock under krigstid efter kallelse inställa sig till tjänstgöring, när behov därav

uppkommer. I övrigt skall hans egenskap av hemvärnsman icke hindra

honom att ägna sig åt sitt civila arbete.

Vad nu anförts visar att de krigsfrivilligas ställning icke är i straffrättsligt Dep%l''£™nl3''

hänseende fullt tillfredsställande reglerad. Av 6 § strafflagen för krigsmakten

torde visserligen följa, att de frivilliga lyda under denna lag, då de enligt

anställningsavtalet tjänstgöra vid sådant i rikets krigsmakt ingående förband

som är ställt på krigsfot. Även om anställningen avser egentlig vapentjänst,

utgör detta emellertid icke någon borgen för att den frivillige är att anse såsom

krigsman jämlikt 1 § och därmed underkastad de regler som gälla för

sådan. Huruvida så blir fallet är beroende av den form i vilken anställningen

skett. Härutinnan tillämpas för närvarande olika metoder vid de skilda försvarsgrenarna.

Det är uppenbarligen av vikt att de frivilliga vid krigsmakten —- med undantag

givetvis för sådana som inneha rent civila befattningar — bliva i

straffrättsligt hänseende likställda med övrigt militärt befäl och manskap under

den tid de fullgöra tjänstgöringsskyldighet enligt anställningsavtalet.

Frågan om de krigsfrivilligas ställning har sin största betydelse i tider då

för ökning av försvarsberedskapen och uppsättande av fältförband rekrytering

till krigsmakten måste ske i andra former än de vanliga. Särskilt beträffande

hemvärnets personal synes det dock vara angeläget att dess straffrättsliga

ställning regleras även för fredstid. De som tillhöra hemvärnet torde

böra anses som krigsmän icke blott då de tjänstgöra under krigsförhållanden

utan även då de i fredstid deltaga i påbjudna övningar.

En lagändring är för nu angivna ändamål erforderlig. Denna torde böra

vidtagas på det sätt att till 1 § strafflagen för krigsmakten fogas ett nytt stycke,

vari föreskrives att till krigsmän hänföras, under den tid de fullgöra tjänstgöringsskyldighet

vid krigsmakten, de som höra till hemvärnet eller eljest

tagit anställning vid krigsmakten såsom frivilliga i egenskap av befäl eller

manskap, även om de icke på grund av paragrafens stadganden i övrigt äro

att anse såsom krigsmän.

Betriiffande värnpliktiga, de som räknas till krigsmaktens reservpersonal

m. fl., vilka lyda under strafflagen för krigsmakten endast då de fullgöra

tjänstgöringsskyldighet, gäller såsom i det föregående nämnts, att vissa straffbestämmelser

i lagen bliva tillämpliga å dem även under tid då de icke äro i

tjänstgöring. De praktiskt viktigaste av bestämmelserna äro de som stadga

straff för den som olovligen uteblir från tjänstgöring. Dessa stadganden torde

böra gälla även i fråga om frivillig, som utan laga förfall underlåter att inställa

sig när han enligt anställningsvillkoren är skyldig därtill. Härför erfordras

att ändring vidtages i 7 och 61 §§. I övrigt torde icke vara behövligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 301.

att för de frivilligas vidkommande utsträcka lagens tillämplighet till annan

tid än tjänstgöringstiden.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats

förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för

krigsmakten.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,

av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87

regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 27 maj

1940.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

24 maj 1940, hade Kungl. Maj-.t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Gösta Walin.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 301.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms

slott den 31 maj 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, lagrådets den 27 maj

1940 avgivna utlåtande över det den 24 maj 1940 till lagrådet remitterade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 1, 1 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten;

därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sigrid Linders.

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

401847

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:375 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av t, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten. a1 i texten
  2. 1LU 1940:55 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 7 och 61 §§ strafflagen för krigsmakten. s. 1 i texten