Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till visst markområde i Strängnäs m. to

1940-02-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:37, Angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till visst markområde i Strängnäs m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr 37.

1

Nr 37.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse

på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan

tillkommande rätt till visst markområde i Strängnäs

m. to.; given Stockholms slott den 2 februari

1940.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 2 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,

Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler härefter

fråga örn överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Maj:t och kronan

tillkommande rätt till en av Strängnäs högre allmänna läroverk tidigare

disponerad tomt nied därå uppförd byggnad och anför därvid följande:

Enligt beslut av 1927 års riksdag (skrivelse nr 262) skulle Strängnäs

högre allmänna läroverk ombildas till högre samläroverk under villkor

att Strängnäs stad åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Stadsfullmäktige i Strängnäs beslutade i anledning härav den 17 september

1928 dels att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för

ett högre samläroverk i Strängnäs, dels ock att, örn och när den dåva
Bihang

till riksdagens protokoll 19/fO. 1 sami. Nr 37.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition Nr 37.

rande rektorsbostaden av skolöverstyrelsen prövades icke böra vidare

användas för sitt ändamål, antingen tillhandahålla rektor fri bostad

eller till hyresersättning åt rektor ställa till förfogande så stort belopp,

som erfordrades utöver vad som för ändamålet kunde vara disponibelt

av inkomsterna från de gårdar, som ditintills tillhandahållit bostad åt

rektor.

Kungl. Majit förklarade den 19 oktober 1928, att stadsfullmäktiges

ifrågavarande beslut innefattade sådant åtagande, som utgjorde villkor

för läroverkets ombildning till högre samläroverk.

Länsstyrelsen i Nyköping har med skrivelse den 8 februari 1935 till

Kungl. Majit överlämnat en av Strängnäs drätselkammare enligt bemyndigande

av stadsfullmäktige gjord framställning, vari med tillstyrkande

av magistraten därstädes hemställts, att på staden måtte överlåtas den

Strängnäs högre allmänna läroverk tillhöriga gymnastikbyggnaden på

tomten nr 10 i kvarteret Kyrkberget i staden ävensom övriga i sagda

tomt ingående, läroverket tillhöriga områden, utgörande återstående andelar

av tomterna nr 109, 110, lil och 112 enligt 1841 års nummerordning.

Drätselkammaren har anfört:

Sedan staden åtagit sig att tillhandahålla lokaler för nämnda läroverk

och den 28 augusti 1933 beslutat uppföra och anslå medel till nytt läroverkshus

och ny gymnastikbyggnad på kvarteret Kilen, bleve i och med

undervisningens överflyttande till de nya lokalerna från höstterminen

1935 de äldre, hittills använda byggnaderna, den s. k. Roggeborgen och

därinvid uppförd gynmastikbyggnad, icke längre nödvändiga för läroverkets

behov.

Vid det nya läroverket hade uppförts gymnastikbyggnad. Denna

byggnad torde för överskådlig framtid tillfredsställa kraven på en sådan.

Den hittills använda, läroverket tillhöriga gymnastikbyggnaden i kvarteret

Kyrkberget bleve alltså för läroverkets behov överflödig. Då emellertid

stadens folkskolor lede brist på en ändamålsenlig gymnastiklokal

och endast en provisoriskt inredd sådan under de senare åren kommit

till användning, hade det synts staden lämpligt, att läroverkets nuvarande

gymnastiklokal bleve upplåten för folkskolans behov, sedan läroverkets

flyttning ägt rum, och helst, att såväl byggnaden som också de

tomter, som utgjordes av läroverkets lekplan, bleve med äganderätt

överlåtna på Strängnäs stad. Gymnastikhuset och lekplanstomterna

hade av läroverket inköpts för sitt ändamål. Gymnastikhuset hade år

1904 uppförts för en kostnad av 28,650 kronor, vilken summa likviderades

med 3,650 kronor ur stiftets byggnadskassa och genom lån å 25,000

kronor, som gäldats av läroverkets »egna kassa».

De i lekplanen ingående tomterna utgjordes av andelar av tomterna

niris 109, 110, lil och 112 enligt 1841 års nummerordning, tillsammans

innehållande 2,465 kvadratmeter, samt av igenlagd del av Lilla Långgatan,

utgörande 300 kvadratmeter. Dessa tomter förvärvades av läroverket

omkring år 1871, flertalet efter den brand, som då ödeläde en

stor del av staden. Tomterna likviderades dels med brandstodsmedel,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

försäljningsmedel för de avbrända tomterna tillhörig åkerjord, medel

från »Anonymifonden» och gåva från Strängnäs sparbank, dels ock med

3,000 riksdaler, som med Kungl. Maj:ts medgivande den 23 februari

1872 fått tagas från läroverkets byggnadsfond. Den igenlagda gatudelen

hade dock icke förvärvats till läroverket utan tillhörde allt fortfarande

staden. Gymnastikbyggnaden vore uppförd på de nämnda tomterna nilli

och 112.

Med hänsyn till de stora och för lång framtid kännbara uppoffringar,

som Strängnäs stad hade gjort i och med byggandet av nytt läroverk —

totalkostnaden torde snarare komma att överstiga än understiga en

miljon kronor — syntes det billigt, att till staden, utan ersättning härför

till kronan eller till läroverket, med full äganderätt överlätes det

ifrågavarande gymnastikhuset och lekplansområdet.

I ärendet ha yttranden avgivits den 26 februari 1935 av skolöverstyrelsen

efter hörande av läroverkets lokalstyrelse, den 7 mars 1939 av

kammarkollegiet och den 22 mars 1939 av domkapitlet i Strängnäs.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt ansökningen under hänvisning till

lokalstyrelsens yttrande, vari anförts:

Gymnastikbyggnaden i fråga vore väsentligen uppförd och de därtill

hörande tomterna väsentligen inköpta för läroverkets egna medel, särskilt

genom anslag ur den s. k. egna kassan. Denna kassa hade nu

nått den storlek (utgående balans den 30 juni 1934 26,024 kronor 93

öre), att den kunde utan ytterligare tillskott fullgöra sin egentliga uppgift,

d. v. s. bestrida kostnaderna för underhåll av rektorsgården och

de läroverket tillhöriga s. k. lektorsgårdarna. Från kassans synpunkt

behövde sålunda ej någon invändning göras mot överlåtande på Strängnäs

stad utan ersättning till läroverket av äganderätten till såväl gymnastikbyggnaden

som därtill hörande tomter.

Ej heller vore det för Strängnäs läroverk av något intresse att i sin ägo

behålla denna gymnastikbyggnad med tillhörande tomter, då läroverket

efter inflyttning i de nya byggnaderna ej längre hade någon användning

för byggnaden och tomterna.

Av den utredning, kammarkollegiet införskaffat, inhämtas, att läroverket

under åren 1871 och 1872 erhållit fasta å sina förvärv av tomterna

nr 109—112 enligt 1841 års nummerordning, vilka icke äro av

donationsjords natur, samt att tomterna numera utgöra tomten nr 10

i kvarteret Kyrkberget. I övrigt hänvisas beträffande denna utredning

till handlingarna i ärendet. Kollegiet har vidare anfört:

Jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 17 september 1928 hade staden

åtagit sig att fullgöra av riksdagen uppställda villkor för läroverkets

ombildning till högre samläroverk, nämligen att för framtiden tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler ävensom, under viss förutsättning,

bostad eller hyresersättning åt rektor. Enligt vad som blivit upplyst

i ärendet hade staden härefter låtit uppföra nya lokaler för läroverket

på ny plats i staden. Vid angivna förhållande samt då liknande

överlåtelser som den i förevarande ärende avsedda tidigare upprepade

gånger blivit av Kungl. Maj:t efter riksdagens medgivande beviljade,

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.

hade kollegiet för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande

tomtmark med därå uppförd byggnad vederlagsfritt överlätes å

staden.

Kollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande av Strängnäs högre allmänna läroverk disponerade

markområde, tillhörande tomten nr 10 i kvarteret Kyrkberget i

Strängnäs, med därå befintlig gymnastikbyggnad finge utan vederlag

överlåtas å Strängnäs stad.

Domkapitlet har icke funnit anledning till erinran mot den begärda

överlåtelsen.

I likhet med förutnämnda myndigheter har jag med hänsyn till vad

i ärendet anförts intet att erinra mot att framställning avlåtes till riksdagen

örn avstående utan vederlag till staden av den rätt till här

ifrågavarande markområde och byggnad, som må tillkomma Kungl.

Majit och kronan. Liknande överlåtelser lia tidigare upprepade gånger

blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens medgivande

beviljade. Så har skett beträffande exempelvis läroverkshusen i Kalmar

(1910), Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund (1923), Härnösand (1929),

Östersund (1930), Kristianstad (1932) och Visby (1933).

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den rätt till det av mig angivna

markområdet med därå uppförd byggnad, som må tillkomma

Kungl. Majit och kronan, må utan vederlag till

kronan överlåtas på Strängnäs stad.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

Stockholm 1940, Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.

400401

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Maj-.t och kronan tillkommande rätt till visst a1 i texten
  2. SU 1940:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till visst markområde i s. 3 i texten