Angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till visst markområde i Strängnäs m. to
1940-02-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:37, Angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till visst markområde i Strängnäs m. to
Dokumentets text
Kungl. Martts proposition Nr 37.
1
Nr 37.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse
på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan
tillkommande rätt till visst markområde i Strängnäs
m. to.; given Stockholms slott den 2 februari
1940.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gösta Bagge.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 februari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld,
Quensel, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anmäler härefter
fråga örn överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Maj:t och kronan
tillkommande rätt till en av Strängnäs högre allmänna läroverk tidigare
disponerad tomt nied därå uppförd byggnad och anför därvid följande:
Enligt beslut av 1927 års riksdag (skrivelse nr 262) skulle Strängnäs
högre allmänna läroverk ombildas till högre samläroverk under villkor
att Strängnäs stad åtoge sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.
Stadsfullmäktige i Strängnäs beslutade i anledning härav den 17 september
1928 dels att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler för
ett högre samläroverk i Strängnäs, dels ock att, örn och när den dåva
Bihang
till riksdagens protokoll 19/fO. 1 sami. Nr 37.
1
2 Kungl. Majlis proposition Nr 37.
rande rektorsbostaden av skolöverstyrelsen prövades icke böra vidare
användas för sitt ändamål, antingen tillhandahålla rektor fri bostad
eller till hyresersättning åt rektor ställa till förfogande så stort belopp,
som erfordrades utöver vad som för ändamålet kunde vara disponibelt
av inkomsterna från de gårdar, som ditintills tillhandahållit bostad åt
rektor.
Kungl. Majit förklarade den 19 oktober 1928, att stadsfullmäktiges
ifrågavarande beslut innefattade sådant åtagande, som utgjorde villkor
för läroverkets ombildning till högre samläroverk.
Länsstyrelsen i Nyköping har med skrivelse den 8 februari 1935 till
Kungl. Majit överlämnat en av Strängnäs drätselkammare enligt bemyndigande
av stadsfullmäktige gjord framställning, vari med tillstyrkande
av magistraten därstädes hemställts, att på staden måtte överlåtas den
Strängnäs högre allmänna läroverk tillhöriga gymnastikbyggnaden på
tomten nr 10 i kvarteret Kyrkberget i staden ävensom övriga i sagda
tomt ingående, läroverket tillhöriga områden, utgörande återstående andelar
av tomterna nr 109, 110, lil och 112 enligt 1841 års nummerordning.
Drätselkammaren har anfört:
Sedan staden åtagit sig att tillhandahålla lokaler för nämnda läroverk
och den 28 augusti 1933 beslutat uppföra och anslå medel till nytt läroverkshus
och ny gymnastikbyggnad på kvarteret Kilen, bleve i och med
undervisningens överflyttande till de nya lokalerna från höstterminen
1935 de äldre, hittills använda byggnaderna, den s. k. Roggeborgen och
därinvid uppförd gynmastikbyggnad, icke längre nödvändiga för läroverkets
behov.
Vid det nya läroverket hade uppförts gymnastikbyggnad. Denna
byggnad torde för överskådlig framtid tillfredsställa kraven på en sådan.
Den hittills använda, läroverket tillhöriga gymnastikbyggnaden i kvarteret
Kyrkberget bleve alltså för läroverkets behov överflödig. Då emellertid
stadens folkskolor lede brist på en ändamålsenlig gymnastiklokal
och endast en provisoriskt inredd sådan under de senare åren kommit
till användning, hade det synts staden lämpligt, att läroverkets nuvarande
gymnastiklokal bleve upplåten för folkskolans behov, sedan läroverkets
flyttning ägt rum, och helst, att såväl byggnaden som också de
tomter, som utgjordes av läroverkets lekplan, bleve med äganderätt
överlåtna på Strängnäs stad. Gymnastikhuset och lekplanstomterna
hade av läroverket inköpts för sitt ändamål. Gymnastikhuset hade år
1904 uppförts för en kostnad av 28,650 kronor, vilken summa likviderades
med 3,650 kronor ur stiftets byggnadskassa och genom lån å 25,000
kronor, som gäldats av läroverkets »egna kassa».
De i lekplanen ingående tomterna utgjordes av andelar av tomterna
niris 109, 110, lil och 112 enligt 1841 års nummerordning, tillsammans
innehållande 2,465 kvadratmeter, samt av igenlagd del av Lilla Långgatan,
utgörande 300 kvadratmeter. Dessa tomter förvärvades av läroverket
omkring år 1871, flertalet efter den brand, som då ödeläde en
stor del av staden. Tomterna likviderades dels med brandstodsmedel,
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.
försäljningsmedel för de avbrända tomterna tillhörig åkerjord, medel
från »Anonymifonden» och gåva från Strängnäs sparbank, dels ock med
3,000 riksdaler, som med Kungl. Maj:ts medgivande den 23 februari
1872 fått tagas från läroverkets byggnadsfond. Den igenlagda gatudelen
hade dock icke förvärvats till läroverket utan tillhörde allt fortfarande
staden. Gymnastikbyggnaden vore uppförd på de nämnda tomterna nilli
och 112.
Med hänsyn till de stora och för lång framtid kännbara uppoffringar,
som Strängnäs stad hade gjort i och med byggandet av nytt läroverk —
totalkostnaden torde snarare komma att överstiga än understiga en
miljon kronor — syntes det billigt, att till staden, utan ersättning härför
till kronan eller till läroverket, med full äganderätt överlätes det
ifrågavarande gymnastikhuset och lekplansområdet.
I ärendet ha yttranden avgivits den 26 februari 1935 av skolöverstyrelsen
efter hörande av läroverkets lokalstyrelse, den 7 mars 1939 av
kammarkollegiet och den 22 mars 1939 av domkapitlet i Strängnäs.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt ansökningen under hänvisning till
lokalstyrelsens yttrande, vari anförts:
Gymnastikbyggnaden i fråga vore väsentligen uppförd och de därtill
hörande tomterna väsentligen inköpta för läroverkets egna medel, särskilt
genom anslag ur den s. k. egna kassan. Denna kassa hade nu
nått den storlek (utgående balans den 30 juni 1934 26,024 kronor 93
öre), att den kunde utan ytterligare tillskott fullgöra sin egentliga uppgift,
d. v. s. bestrida kostnaderna för underhåll av rektorsgården och
de läroverket tillhöriga s. k. lektorsgårdarna. Från kassans synpunkt
behövde sålunda ej någon invändning göras mot överlåtande på Strängnäs
stad utan ersättning till läroverket av äganderätten till såväl gymnastikbyggnaden
som därtill hörande tomter.
Ej heller vore det för Strängnäs läroverk av något intresse att i sin ägo
behålla denna gymnastikbyggnad med tillhörande tomter, då läroverket
efter inflyttning i de nya byggnaderna ej längre hade någon användning
för byggnaden och tomterna.
Av den utredning, kammarkollegiet införskaffat, inhämtas, att läroverket
under åren 1871 och 1872 erhållit fasta å sina förvärv av tomterna
nr 109—112 enligt 1841 års nummerordning, vilka icke äro av
donationsjords natur, samt att tomterna numera utgöra tomten nr 10
i kvarteret Kyrkberget. I övrigt hänvisas beträffande denna utredning
till handlingarna i ärendet. Kollegiet har vidare anfört:
Jämlikt stadsfullmäktiges beslut den 17 september 1928 hade staden
åtagit sig att fullgöra av riksdagen uppställda villkor för läroverkets
ombildning till högre samläroverk, nämligen att för framtiden tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler ävensom, under viss förutsättning,
bostad eller hyresersättning åt rektor. Enligt vad som blivit upplyst
i ärendet hade staden härefter låtit uppföra nya lokaler för läroverket
på ny plats i staden. Vid angivna förhållande samt då liknande
överlåtelser som den i förevarande ärende avsedda tidigare upprepade
gånger blivit av Kungl. Maj:t efter riksdagens medgivande beviljade,
Departe
mentschefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 37.
hade kollegiet för sin del icke något att erinra mot att ifrågavarande
tomtmark med därå uppförd byggnad vederlagsfritt överlätes å
staden.
Kollegiet hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande av Strängnäs högre allmänna läroverk disponerade
markområde, tillhörande tomten nr 10 i kvarteret Kyrkberget i
Strängnäs, med därå befintlig gymnastikbyggnad finge utan vederlag
överlåtas å Strängnäs stad.
Domkapitlet har icke funnit anledning till erinran mot den begärda
överlåtelsen.
I likhet med förutnämnda myndigheter har jag med hänsyn till vad
i ärendet anförts intet att erinra mot att framställning avlåtes till riksdagen
örn avstående utan vederlag till staden av den rätt till här
ifrågavarande markområde och byggnad, som må tillkomma Kungl.
Majit och kronan. Liknande överlåtelser lia tidigare upprepade gånger
blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens medgivande
beviljade. Så har skett beträffande exempelvis läroverkshusen i Kalmar
(1910), Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund (1923), Härnösand (1929),
Östersund (1930), Kristianstad (1932) och Visby (1933).
Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att den rätt till det av mig angivna
markområdet med därå uppförd byggnad, som må tillkomma
Kungl. Majit och kronan, må utan vederlag till
kronan överlåtas på Strängnäs stad.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Lennart Häggqvist.
Stockholm 1940, Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.
400401
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:144 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Maj-.t och kronan tillkommande rätt till visst a1 i texten
- SU 1940:75 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående överlåtelse på Strängnäs stad av Kungl. Majit och kronan tillkommande rätt till visst markområde i s. 3 i texten