Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa

1940-02-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:44, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

1

Nr 44.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934

(nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa; given

Stockholms slott den 9 februari 1940.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den

15 juni 1934 (nr 300) örn sparbankernas säkerhetskassa.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 44.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 (nr 300)

om sparbankernas säkerhetskassa.

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 15 juni 1934 om sparbankernas

säkerhetskassa skall erhålla följande ändrade lydelse:

6 §•

Kassans styrelse må, efter prövning i varje särskilt fall och på villkor som

styrelsen äger bestämma, med anlitande av kassans medel lämna dels bistånd

åt sparbank, vars fonder i följd av inträffade förluster nedgått under

det i förhållande till sparbankens inlåning enligt gällande lag erforderliga

beloppet, ävensom åt sparbank, som eljest på grund av inträffade eller väntade

förluster råkat i eller kan befaras råka i svårigheter, dels ock, i den

utsträckning så finnes skäligt, gottgörelse åt insättare i sparbank, som trätt

i likvidation eller försatts i konkurs.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 44.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

19 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om ändring av

lagen örn sparbankernas säkerhetskassa samt anför därvid följande:

Jämlikt lagen den 15 juni 1934 (nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa,

vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1935, skall för sparbankerna

i riket finnas en gemensam fond, sparbankernas säkerhetskassa, med uppgift

att i enlighet med i nämnda lag givna bestämmelser trygga sparbankernas

verksamhet och insättarnas rätt.

Så länge säkerhetskassans behållning icke uppgår till 10 miljoner kronor

åligger de! som regel varje sparbank att årligen såsom bidrag till kassan

erlägga ett belopp motsvarande 2/ioo procent av de medel, som sparbanken

vid utgången av nästföregående kalenderår förvaltade. När behållningen

stigit till 20 miljoner kronor, skall hälften av den behållna avkastningen

årligen utdelas till sparbankerna efter förhållandet mellan de bidrag varje

sparbank sammanlagt inbetalat till kassan. Uppgår behållningen till ett

belopp motsvarande en procent av de medel, som sparbankerna vid utgången

av nästföregående kalenderår sammanlagt förvaltade, skall hela

avkastningen efter samma grund utdelas. I övrigt äger sparbank, så länge

kassan består, ej göra gällande någon rätt till kassans tillgångar.

Kassan förvaltas av en styrelse av fem ledamöter. Av dessa utses en,

tillika ordförande, av Konungen samt de övriga av sparbankerna i den ordning

Konungen bestämmer. Enligt kungörelse den 2 november 1934 (nr

515) med tillämpningsföreskrifter till omförmälda lag skola de fyra sistnämnda

styrelseledamöterna tillsvidare utses av Svenska sparbanksföreningen.

För granskning av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper

utses årligen två revisorer, den ene av Kungl. Maj:t och den andre av

Svenska sparbanksföreningen. Revisorerna hava att efter verkställd granskning

avgiva berättelse däröver till sparbanksinspektionen. Inspektionen,

som även själv må företaga erforderlig granskning, har att till Konungen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

avgiva utlåtande över revisorernas berättelse. Om ansvarsfrihet för styrelsen

beslular Konungen.

1 fråga om kassans verksamhet gäller enligt 6 § berörda lag, att kassans

styrelse må, efter prövning i varje särskilt fall och på villkor som styrelsen

äger bestämma, av kassans medel bevilja dels tillskott till säkerhetsfond

åt sparbank, vars fonder i följd av inträffade förluster nedgått under det i

förhållande till sparbankens inlåning enligt gällande lag erforderliga beloppet,

dels ock, i den utsträckning så finnes skäligt, gottgörelse åt insättare

i sparbank, som trätt i likvidation eller försatts i konkurs.

Enligt ännu icke fastställd balans per den 31 december 1939 uppgick

säkerhetskassans behållning till i runt tal 4,084,000 kronor. De medel, som

sparbankerna vid utgången av år 1938 sammanlagt förvaltade, utgjorde

enligt en inom sparbanksinspektionen verkställd preliminär beräkning

4,064,500,000 kronor. Någon större förändring torde sistnämnda summa

icke ha undergått under år 1939. Kassans behållning skulle sålunda den

31 december 1939 ha utgjort omkring en promille av de av sparbankerna

förvaltade medlen.

Med skrivelse till Kungl. Majit den 14 december 1938 har styrelsen för

sparbankernas säkerhetskassa överlämnat en den 14 oktober 1938 dagtecknad,

av sparbanksinspektören O. Edsman upprättad promemoria angående

ifrågasatt ändring av 6 § förutnämnda lag. I promemorian anföres i huvudsak

följande:

Enligt gällande bestämmelser kunde bidrag till säkerhetsfond från säkerhetskassan

lämnas blott åt sparbank, vars fonder i följd av inträffade

förluster nedgått under det i förhållande till sparbankens inlåning enligt

gällande lag erforderliga beloppet. Det syntes vara mindre lämpligt, att hjälp

skulle kunna lämnas först då förluster konstaterats och nått en sådan omfattning

att sparbankens fonder nedgått under lagens minimifordringar. Ur

åtskilliga synpunkter syntes det vara skäligt, att redan förluster, som icke

vore av denna storleksordning, ävensom likviditetssvårigheter o. dyl., som

farhågor för förluster skulle kunna föranleda, skulle berättiga kassan att

lämna stöd. Härigenom skulle sannolikt understundom det lämnade stödet

i ej oväsentlig grad förbilligas, varjämte det måste vara till fördel för sparbank

att hjälpen erhölles, innan soliditeten i så hög grad försämrats, att

tvångslikvidation kunde bliva aktuell.

Det stöd, som säkerhetskassan kunde giva åt sparbank, som icke trätt i

likvidation eller försatts i konkurs, inskränkte sig till formen av tillskott

till säkerhetsfond. Stödverksamheten kunde måhända i vissa fall med fördel

utövas i andra former, exempelvis genom att kassan för avveckling övertoge

engagemang från sparbank eller på annat sätt förbättrade sparbanks

ställning. Därest förutsättningarna för kassans ingripande skulle utökas

på sätt nyss föreslagits, syntes en utvidgning av de former, vari hjälp skulle

kunna lämnas, vara ofrånkomlig.

Då det syntes vara mindre lämpligt, att i lagtexten angiva de närmare

omständigheter, som borde vara för handen för att kassan skulle vara berättigad

att besluta örn hjälp, eller hur hjälpen i ett visst fall skulle lämnas,

syntes det vara att föredraga att i detta avseende lämna kassans styrelse fria

händer. Det syntes icke vara förenat med risk att förfara på detta sätt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

Redan enligt gällande lag hade kassans styrelse stor handlingsfrihet, då det

i ett visst fall gällde att avgöra, huruvida bidrag skulle utgå eller ej.

Det förutsattes som ostridigt, att kassan icke hade till syfte att lämna bidrag

till fondökning, som erfordrades på grund av sparbanks expansion,

eller att möjliggöra för sparbank att i förlitande på kassans hjälp underlåta

att i tillbörlig omfattning själv sörja för sin likviditet utan att kassan endast

skulle äga att bidraga till hjälp vid inträffade förluster eller oförutsedda

svårigheter av annan art.

I anslutning till vad sålunda anförts har i promemorian föreslagits, att

6 § lagen om sparbankernas säkerhetskassa måtte erhålla följande ändrade

lydelse:

Kassans styrelse må, efter prövning i varje särskilt fall och på villkor

som styrelsen äger bestämma, med anlitande av kassans medel lämna dels

bistånd åt sparbank, vars fonder i följd av inträffade förluster nedgått under

det i förhållande till sparbankens inlåning enligt gällande lag erforderliga

beloppet, ävensom åt sparbank, som eljest på grund av inträffade eller

väntade förluster råkat i eller kan befaras råka i svårigheter, dels ock, i den

utsträckning så finnes skäligt, gottgörelse åt insättare i sparbank, som trätt

i likvidation eller försatts i konkurs.

För egen del har styrelsen för säkerhetskassan uttalat, att ett genomförande

av det i promemorian framlagda förslaget skulle fylla ett på erfarenhet

grundat behov.

över framställningen har sparbanksinspektionen, efter remiss, den 23 december

1939 avgivit utlåtande, vari det i promemorian framlagda förslaget

tillstyrkts.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, kan bistånd från spar-Departementsbankernas

säkerhetskassa för närvarande lämnas i två olika former. Dels chtfenkan

kassan genom tillskott till säkerhetsfond stödja sparbank, då dess

fonder till följd av inträffade förluster nedgått under lagstadgat minimum,

och dels kan gottgörelse av kassans medel direkt beredas insättare i sparbank,

som trätt i likvidation eller försatts i konkurs. Från sparbankshåll

framkom under förarbetena till lagstiftningen ett yrkande, att endast den

sistnämnda arten av bistånd borde ifrågakomma. I den proposition, nr

54, varmed förslag till lag i ämnet förelädes 1934 års riksdag, avvisades

detta yrkande med den motiveringen, att insättarnas intressen i många fall

otvivelaktigt bleve bäst tillgodosedda genom att vederbörande sparbank sattes

i stånd att övervinna en tillfällig kris för att därefter i lugn få fortsätta

sin rörelse. Det framhölls även, att hjälpen åt sparbank hade den fördelen,

att därigenom bevarades utsikten för kassan att i sinom tid återfå utlagda

belopp.

För alt kassan skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sitt ändamål

synes det vara av vikt, att dess hjälpverksamhet icke bindes vid alltför snäva

former. Det nu föreliggande förslaget åsyftar att bereda möjlighet till ingripande

från kassans sida på ett tidigare stadium än som med nuvarande

bestämmelser kan ske. Det torde ligga i sakens natur, att en stödaktion till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 44.

förmån för en sparbank ofta kan leda till det bästa resultatet och samtidigt

ställa de minsta kraven på säkerhetskassan, därest den kommer till stånd

redan innan sparbankens solvens eller likviditet i mera avsevärd mån rubbats.

Förslaget synes därför värt beaktande. Den utsträckta handlingsfrihet

för kassans styrelse, som förslagets genomförande skulle innebära, lärer

med hänsyn till ordningen för utseende av kassans styrelse och revisorer

samt för beviljande av ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter icke behöva

ingiva några betänkligheter.

I händelse av bifall till förslaget torde en mindre jämkning erfordras i 4 §

kungörelsen den 2 november 1934 (nr 515) med tillämpningsföreskrifter till

lagen om sparbankernas säkerhetskassa. Till denna fråga torde jag senare

få återkomma.

Departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934

(nr 300) om sparbankernas säkerhetskassa, av den lydelse bilaga1 vid detta

protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

Lennart Hammarskiöld.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande nied det vid propositionen fogade lagförslaget, har

bär uteslutits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 44.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 3 februari

mo.

Närvarande:

justitieråden Eklund,

Lawski,

von Steyern,

regeringsrådet Hjärne.

Enligt lagrådet den 31 januari 1940 tillhandakommet utdrag av protokoll

över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 19

januari 1940, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat

förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 (nr 300)

om sparbankernas säkerhetskassa.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

hovrättsassessorn Hjalmar Nordfelt.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

G. Lindencrona.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Ma}:ts proposition nr 44.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 februari

1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

PeHRSSON-B RAMSTORP, WESTMAN, WIGFORSS, MÖLLER, SKÖLD, QUENSEL,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler

chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, lagrådets den 3 februari

1940 avgivna utlåtande över det den 19 januari 1940 till lagrådet remitterade

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 (nr

300) om sparbankernas säkerhetskassa, därvid föredraganden hemställer, att

förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Eldin.

407144. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:67 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 1934 s. 1 i texten
  2. BU 1940:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 15 juni 193h s. 1 i texten