Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, m. m

19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:59, Med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

1

Nr 59.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935

(nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, m. m.;

given Stockholms slott den 9 februari 19AO.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm samt

2) lag angående ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 15 maj 1903 (nr

58 sid. 1) om folkskoleväsendet i Stockholm.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Hillring till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 59.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om

kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att dels 26 § 1 morn., 28 § 2 och 3 morn., 31 § samt

36—45 §§ lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm,1 dels

ock rubriken till 3 kap. i samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives:

26 §.

1 morn. Sedan överläggningen — — — eller nej.

Ordföranden tillkännagiver---med klubbslag.

Begäres omröstning---vid val.

Vägrar ordföranden---prövning upptagas.

Örn val av stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande stadgas i

15 §, örn val av ordförande och vice ordförande i stadskollegiet i 38 §, om

val av borgarråd i 42 § samt om val av ordförande i borgarrådsberedningen

i 43 §. Val i stadsfullmäktige av ledamöter i stadskollegiet jämte ersättare

för dem samt av ledamöter och suppleanter i drätselnämnden eller i annan

stadens nämnd, för vilken sådant är särskilt föreskrivet, ävensom av revisorer

och revisorssuppleanter, som avses i 51 §, så ock av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande

av stadsfullmäktige, skall vara proportionellt, därest det begäres av minst

så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes

antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med

1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

28 §.

2 mom. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,

att annan ledamot av stadskollegiet än kollegiets ordförande ävensom vald

ledamot av drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av annan beredning

än borgarrådsberedningen, så ock revisor skola för deltagande i sammanträde

eller förrättning inom staden i stadens angelägenhet åtnjuta gottgörelse

av stadens medel i form av dagtraktamente med högst fem kronor

för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige må ock besluta,

1 Senaste lydelse av 39 § se SFS 1936: 77.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

3

där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva och våglängden mellan

ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes- eller förrättningsstället

är större än fem kilometer, att reseersättning skall utgå till ledamoten

eller revisorn. Denna ersättning må icke överstiga hälften av belopp, beräknat

efter lägsta avgift för automobil eller hästskjuts, där icke järnväg, spårväg

eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas, ej heller överstiga

avgiften för tredje klass plats på järnväg eller plats i spårvagn eller

omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel finnes, eller för salongsplats

på fartyg, där resan såmedelst sker.

Ersättning för---är sagt.

3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., må efter stadsfullmäktiges

bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode

till annan ledamot av stadskollegiet än kollegiets ordförande ävensom till ledamot

av drätselnämnden eller annan stadens nämnd eller av annan beredning

än borgarrådsberedningen, där han efter särskilt uppdrag utför arbete av

väsentligt större omfattning än övriga ledamöter, så ock till revisor. I detta

moment avsett arvode skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och art kan

anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst,

yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går

förlustig.

31 §.

Stadsfullmäktige skola årligen vid första sammanträdet i oktober månad

utse sekreterare, vars åligganden bestämmas i de föreskrifter, som fullmäktige

utfärda för honom.

3 kap. Om stadskollegiet, borgarrådsberedningen och stadens nämnder.

36 §.

1 mom. I staden skall finnas ett stadskollegium.

2 mom. Stadskollegiet tillhör att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen

av stadens angelägenheter. För sådant ändamål har stadskollegiet:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla dess grenar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härvid befinnas påkallade;

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden eller

beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade erforderlig

utredning, ävensom att till föredragning i stadsfullmäktige bereda

dylika ärenden och däri avgiva yttranden; samt

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges beslut.

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder, beredningar eller tjänstemän

infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande

erfordras, och tillse, att sådana utan onödigt dröjsmål avgivas, ävensom att

hos Överståthållarämbetet göra framställning örn upplysningars meddelande

eller infordrande på sätt för stadsfullmäktige är i 30 § medgivet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Det tillkommer jämväl stadskollegiet att handhava de förvaltningsuppgifter,

som enligt vad därom särskilt stadgas överlämnas till kollegiet.

Instruktion för stadskollegiet fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige

uppgjort förslag därtill.

37 §.

Stadskollegiet består av tolv ledamöter. Stadsfullmäktige välja årligen å

första sammanträdet i oktober månad för tiden intill nästa val bland sig ledamöterna

i kollegiet jämte lika många ersättare för dem. Sker ej valet proportionellt,

skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola inkallas

till tjänstgöring. Stadsfullmäktig, som innehar borgarrådsbefattning, må

icke vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan.

Har ledamot anmält förfall till kollegiets sammanträde, skall ersättare

kallas att tjänstgöra vid sammanträdet. Avgår ledamot, skall ersättare i

hans ställe inträda i kollegiet.

38 §.

Stadsfullmäktige välja vid första sammanträdet i oktober månad bland

stadskollegiets ledamöter ordförande och vice ordförande i kollegiet. Till sådan

befattning må icke utses ordföranden eller någon av vice ordförandena i

stadsfullmäktige. Underrättelse om val, varom nu är sagt, med angivande av

de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet

för intagande i ämbetets kungörelser.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig vid

stadskollegiets sammanträde, äger kollegiet utse annan ledamot att för tillfället

föra ordet.

39 §.

Stadskollegiets ordförande tillkommer att å kollegiets vägnar hava inseende

över förvaltningen av stadens angelägenheter. Ordföranden åtnjuter

i denna sin egenskap årsarvode, som bestämmes av stadsfullmäktige.

40 §.

Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande äga, även om de icke

äro ledamöter av stadskollegiet, övervara kollegiets sammanträden och deltaga

i överläggningarna men ej i besluten. Enahanda rätt tillkommer ock

överståthållaren eller, vid hinder för honom, underståthållaren.

41 §.

De ärenden, som ankomma på stadskollegiets handläggning, föredragas i

kollegiet av borgarråd, där ej jämlikt kollegiets instruktion annan ordning beslutes

för visst ärendes föredragning.

Borgarråden skola närvara vid stadskollegiets sammanträden och äga deltaga

i överläggningarna men ej i besluten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

5

Borgarråden skola till vinnande av enhetlighet i förvaltningen bilda en

borgarrådsberedning, i vilken gemensamma överläggningar skola äga rum.

Instruktion för borgarrådsberedningen fastställes av Konungen, sedan stadsfullmäktige

uppgjort förslag därtill.

42 §.

1 mom. Stadsfullmäktige välja vid första sammanträdet i oktober månad

det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, minst fyra och högst åtta

borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer

med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller

eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller omröstning

begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.

2 mom. Avgår borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,

skall befattningen så snart ske kan återbesättas; den sålunda valde tjänstgör

under den tid, som återstått för den avgångne. För tiden intill dess nytt

val skett ävensom vid tjänstledighet för borgarråd äger stadskollegiet förordna

vikarie å befattningen.

3 mom. Borgarråd åtnjuter årsarvode, som bestämmes av stadsfullmäktige.

Med befattningen såsom borgarråd må icke utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan befattning i statens eller kommunens tjänst eller

annat jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.

4 mom. Om skyldighet för borgarråd att vid varaktigt förfall avgå gäller

vad i borgarrådsberedningens instruktion stadgas.

43 §.

1 mom. Stadsfullmäktige utse, sedan val av borgarråd skett, ett av borgarråden

att under den bestämda tjänstgöringstiden såsom ordförande leda

borgarrådsberedningens arbete.

2 mom. Borgarrådsberedningens ordförande skall i stadskollegiet föredraga

förslag till stadens utgifts- och inkomststat. Angående ärendenas

fördelning i övrigt mellan borgarråden gäller vad i stadskollegiets instruktion

stadgas. Att borgarråd skola utses till ordförande i vissa nämnder sägs

i 45 g.

44 §.

I staden skola finnas en drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd; genom

instruktioner, som fastställas av Konungen, sedan stadsfullmäktige uppgjort

förslag därtill, bestämmes för dessa nämnder antalet ledamöter och

suppleanter.

För annan stadens nämnd skall, där ej annorlunda är särskilt stadgat, förslag

till instruktion upprättas av stadsfullmäktige och underställas överståthållarämbetets

prövning. I instruktionen skola närmare föreskrifter

meddelas örn föremål för nämnds verksamhet, dess befogenhet samt ordningen

och sättet för ärendenas behandling m. m.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Nämnd åligger att i avseende å sitt verksamhetsområde lämna Överståthållarämbetet

sådana upplysningar, som av ämbetet äskas.

45 §.

1 mom. Ordföranden i borgarrådsberedningen skall under den tid han

innehar denna befattning tillika vara ordförande i drätselnämnden. Stadskollegiet

utser bland övriga borgarråd ordförande i fattigvårdsnämnden

samt, där ej annat är föreskrivet, i övriga stadens nämnder; och skall vid

dylika val stadskollegiet taga hänsyn till gällande fördelning av borgarrådens

föredragningsskyldighet. Den som jämlikt 42 § 2 mom. blivit av

stadskollegiet förordnad att i borgarråds ställe uppehålla hans tjänst utövar

jämväl hans befattning såsom ordförande i nämnd.

Borgarråd, som av stadskollegiet valts till ordförande i nämnd, tjänstgör

i sådan egenskap, intill dess han avgår från borgarrådsbefattningen.

Förändras fördelningen av borgarrådens föredragningsskyldighet, äger stadskollegiet

besluta, att ordförandeuppdraget tidigare skall upphöra.

2 mom. Andra ledamöter i nämnd än de, varom i 1 mom. sägs, ävensom

fastställt antal suppleanter skola, där ej i nämndens instruktion eller

eljest är annorlunda stadgat, väljas av stadsfullmäktige.

De av stadsfullmäktige valda ledamöternas och suppleanternas tjänstgöringstid

är två år, räknat från och med den 1 januari. Avgående ledamot

eller suppleant kan återväljas.

3 mom. I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i nämnd ävensom

beträffande obehörighet och rätt till avsägelse skall, där ej annat föreskrives

i lag eller särskild författning eller i nämndens instruktion, vad

örn stadsfullmäktige är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1940.

Val av borgarråd skall äga rum å stadsfullmäktiges första sammanträde i

oktober månad samma år och avse tiden intill stadsfullmäktiges första sammanträde

i oktober 1946. Borgarråd, som utsetts före den 1 oktober 1940,

samt stadsfullmäktiges sekreterare, därest han utsetts före nämnda dag, skola

frånträda sina befattningar den 30 september 1940.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

7

Förslag

'' '' '' / i. ■ . till

5 - I Lag

angående ändrad lydelse av 3 § 2 moni.1 lagen den 15 maj 1903 (nr 58

sid. 1) örn folkskoleväsendet i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. lagen den 15 maj 1903 om folkskoleväsendet

i Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angi

ves:

• 3 §.

2 mom. Den av stadskollégiet utsedde ordföranden i direktionen tjänstgör

under den tid han innehar borgarrådsbefattning och ärenden angående

folkskoleväsendet enligt fastställd indelning skola av honom föredragas i

stadskollegiet. Där borgarråd, som valts till ordförande i direktionen, avgår

före tjänstgöringstidens utgång eller åtnjuter tjänstledighet, skall den,

som jämlikt 42 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse i Stockholm blivit av

stadskollégiet förordnad att i borgarrådets ställe uppehålla hans tjänst, utöva

jämväl hans befattning såsom ordförande i direktionen.

övriga ledamöter--—- den avgångne.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1940 men föranleder, såvitt rörer

annan än direktionens ordförande, ej rubbning i val, som förrättats före

samma dag. .. '' ,

1 Senaste lydelse se SFS 1935: 338.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen

anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan

om vidtagande av författningsändringar för genomförandet av viss omorganisation

av kommunalförvaltningen i Stockholm samt anför:

Inledning.

Den 24 juli 1933 avgav f. d. landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld i egenskap

av särskild av Kungl. Maj:t tillkallad sakkunnig yttrande och förslag

angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse i Stockholm

m. m. (statens off. utredn. 1933: 23). Däri framlades förslag till, bland

annat, lag om kommunalstyrelse i Stockholm samt lag om ändrad lydelse

av § 3 i lagen om folkskoleväsendet i Stockholm den 15 maj 1903.

I yttrande över förstnämnda förslag anförde Stockholms stadsfullmäktige,

att de ansåge detsamma utmärka sig i jämförelse med då gällande författning

genom större åskådlighet, klarhet och reda. Stadskollegiet hade emellertid

till utredning genom en särskild den 28 mars 1934 tillsatt utredningskommitté

upptagit frågan örn en omorganisation av kommunalstyrelsen i huvudstaden.

De med denna fråga sammanhängande spörsmålen kunde självfallet

icke upptagas till behandling i sammanhang med landshövdingen

Hammarskjölds utredning. Det vore dock uppenbart, att omorganisationskommitténs

utredning komme att beröra åtskilliga frågor av väsentlig betydelse

för stadens styrelse, och att den kunde komma att utmynna i förslag

till mer eller mindre omfattande ändringar i kommunalförfattningen.

Genom proposition nr 184 framlades för 1935 års riksdag förslag till lag

om kommunalstyrelse i Stockholm. I egenskap av föredragande departementschef

anförde jag därvid, att frågan om revision av huvudstadens dåvarande

kommunalförordning så länge varit aktuell, att något uppskov med

densamma redan av denna anledning icke syntes lämpligt. Att avvakta

resultatet av den av stadskollegiet tillsatta omorganisationskommitténs ar
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

9

bete och de förslag från stadens sida, vartill detta kunde föranleda, vore

icke nödvändigt. Vidkommande utredningsmannens förslag till ändring av

lagen örn folkskoleväsendet i Stockholm fann jag mig på vissa anförda skäl

icke böra vidtaga någon åtgärd.

Efter riksdagsbehandling av propositionen utfärdades lag örn kommunalstyrelse

i Stockholm den 15 juni 1935 (nr 337). Lagen har sedermera undergått

vissa ändringar genom lagar den 3 april 1936 (nr 77), den 12 juni

1936 (nr 287), den 28 maj 1937 (nr 254), den 18 juni 1937 (nr 502), den

17 juni 1938 (nr 381) samt den 24 mars 1939 (nr 79).

Den 15 juni 1935 utfärdades vidare, i anledning av framställning från

riksdagen, lag (nr 338) om ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet

i Stockholm den 15 maj 1903 (nr 58). Vid utformningen därav hade,

bland annat, iakttagits, vad landshövdingen Hammarskjöld därutinnan föreslagit.

Utredningen angående omorganisation av Stockholms kommunalförvaltning.

Den förut omnämnda av stadskollegiet tillsatta utredningskommittén

framlade den 28 februari 1939 för kollegiet betänkande med förslag till

omorganisation av Stockholms kommunalförvaltning (bihang nr 5 till stadskollegiets

utlåtanden och memorial för år 1939). Huvudpunkterna däri voro,

såvitt nu är i fråga, följande:

Från det nuvarande stadskollegiet utskiljas borgarråden, vilka

bilda en särskild borgarrådsberedning under kollegiet.

Det för stadsfullmäktige och stadskollegiet gemensamma presidiet

upphör; särskilda ordförande tillsättas för envar av dessa myndigheter.

Stadskollegiet består av tolv efter samma grunder som hittills valda ledamöter,

bland vilka stadsfullmäktige samtidigt utse ordförande och en vice

ordförande. Även vid tillfälligt förfall för ledamot av stadskollegiet skall

ersättare inkallas och således icke såsom nu endast inträda i ledamots ställe,

då denne på grund av längre tids förhinder eller eljest avgår från sitt uppdrag.

Stadskollegiets ordförande erhåller arvode, »så avpassat, att ordförandeskapets

karaktär av lekmannauppdrag icke försvagas».

Vid stadskollegiets förhandlingar äga stadsfullmäktiges presidium ävensom

borgarråden att närvara, med rätt att deltaga i överläggningarna men

icke i besluten.

Stadskollegiets nuvarande uppgifter förändras icke i vidare mån än att

kollegiet skall vara styrelse ej blott för stadskansliet utan även för statistiska

kontoret, vars självständiga styrelse alltså upphör. Därjämte överflyttas

budgetkontrollen, innefattande prövningen av frågor örn anslagsöverskridanden,

från drätselnämnden till stadskollegiet.

Borgarrådens antal ökas från sex till sju.

Gemensamt bilda borgarråden under stadskollegiet en b o r g a r r å d s beredning

med uppgift att befrämja samarbetet mellan borgarråden och

mellan de olika förvaltningsmyndigheterna, att planlägga behandlingen av

viktigare ärenden samt att, liksom nu, förberedande behandla de ärenden,

som skola förekomma inom stadskollegiet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Bland borgarråden uppdraga stadsfullmäktige åt en att såsom beredningens

ordförande leda dess arbete. Å ordföranden ankommer, förutom

beredningen av budgeten och andra viktigare ekonomiska ärenden

ävensom allmänna administrativa frågor, att i stadskollegiet föredraga ärenden

rörande stadskansliet — med undantag för stadshusförvaltningen —

samt statistiska kontoret. Beredningens ordförande har härutöver icke någon

särskild föredragningsskyldighet. Såsom hans huvuduppgift angives

att svara för samarbetet mellan borgarråden i viktigare ärenden och att i

detta syfte särskilt följa frågor, som samtidigt beröra olika förvaltningsområden.

De övriga borgarråden äro följaktligen skyldiga att hålla beredningsordföranden

underrättad örn viktigare ärenden, och ordföranden

är å sin sida berättigad att med yttranderätt närvara vid nämnders och

styrelsers sammanträden.

Borgarråden skola liksom nu vara föredragande i stadskollegiet, var och

en för sin rotel. Föredragandens förslag skall, även i det fall det icke biträdes

av stadskollegiet, intagas i stadskollegiets utlåtande. Detsamma gäller

den mening ordföranden i borgarrådsberedningen uttalat.

Borgarrådens mandattid sänkes från nuvarande sex till fyra år. Mandattiderna

skola utlöpa samtidigt och på sådan tid, att efter nyval till stadsfullmäktige

jämväl nyval av borgarråd skall äga rum. Avgår borgarråd

före mandattidens slut, skall nyvalet sålunda avse allenast den tid, som

återstår av perioden.

Vid förfall av längre varaktighet skall vikarie för borgarråd förordnas

av stadskollegiet.

Stadskansliets uppgifter utvidgas att avse samtliga sekreterar- och

kansligöromål ej blott hos stadsfullmäktige och stadskollegiet utan även hos

borgarråden; avsikten torde vara att å stadskansliet anställda tjänstemän

jämväl skola bestrida sekreterarsysslorna hos viktigare nämnder och styrelser.

Till stadskansliet sammanföras vidare förvaltningens ombudsmannagöromål

och överhuvudtaget ärenden av juridisk natur. Jämväl stadskansliets

uppgifter att biträda vid utredningar av finansiell natur utvidgas

väsentligt.

Stadskansliet är uppdelat i tre skilda avdelningar, vilka äro direkt underställda

borgarrådsberedningens ordförande såsom föredragande hos stadskollegiet.

Å sekreteraravdelningen, vars chef är stadssekreterare n, ankomma

sekreterar- och kansligöromål i nyss angiven omfattning. Stadssekreteraren

indelar tjänstemännen till tjänstgöring å de olika rotlarna samt har

till särskild uppgift att granska stadskollegiets ärenden i syfte att trygga

den formella enhetligheten och kontinuiteten. Stadssekreteraren skall närvara

vid stadsfullmäktiges sammanträden med skyldighet att, när han av

presidiet därom anmodas, tillhandagå med råd och upplysningar. Stadssekreteraren

äger jämväl deltaga i stadskollegiets överläggningar med rätt

att framställa de erinringar ur rättsliga eller allmänt adminsitrativa synpunkter,

vartill han finner anledning.

Till sekreteraravdelningen hör, förutom här angivna göromål, jämväl

stadshusförvaltningen, som hit överflyttas från fastighetskontoret.

Ärenden av detta slag föredragas i stadskollegiet icke som övriga kansliärenden,

av borgarrådsberedningens ordförande, utan av stadssekreteraren.

Chef för juridiska avdelningen är stadsjuristen, för finansavdelningen

finanssekreteraren.

Statistiska kontoret förlägges direkt under stadskollegiet med borgarrådsberedningens

ordförande såsom föredragande.

Borgarrådsberedningens ordförande handhar, såsom förut nämnts, bud
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj:ts proposition nr 59.

11

getberedningen samt övriga frågor av större ekonomisk betydelse ävensom

allmänt administrativa ärenden. Härutöver har han icke några särskilda

förvaltningsbestyr och tillhör följaktligen icke heller någon särskild nämnd.

Utredningskommittén föreslog vidare vissa ändringar i fråga om nämndernas

arbetsområden samt beträffande rotelindelningen för borgarråden.

Sedan åtskilliga kommunala myndigheter m. fl. bereus tillfälle att yttra

sig över utredningskommitténs förslag, anförde stadskollegiet i utlåtande

den 5 juni 1939 (nr 210) bland annat:

De brister, som enligt vad erfarenheten under gångna år visat, vidlåda den

nuvarande organisationen av kommunalförvaltningen, gälla i främsta rummet

dess centrala organ, stadskollegiet. Grunderna för kollegiets sammansättning

överensstämma icke väl nied dess uppgift »att å stadsfullmäktiges

vägnar leda förvaltningen av stadens angelägenheter», innefattande å ena sidan

den högsta ledningen och kontrollen av det administrativa arbetet, å

andra sidan den parlamentariska förberedelsen av stadsfullmäktiges överläggningar

och beslut. Väl har huvudsyftet för 1920 års organisationsreform,

nämligen att samla de kommunala regeringsfunktionerna hos stadskollegiet,

till båtnad för överblicken och planmässigheten i det kommunala

arbetet, kunnat i avsevärd utsträckning förverkligas. Men alltmera hava

organisationens brister såväl i fråga om de ledande uppgitterna som vid det

löpande förvaltningsarbetet framträtt. Förutom svagheten i förvaltningens

sammanhållande krafter och bristen på samarbete vid handläggningen av frågor

berörande olika myndigheter har kritiken av den kommunala organisationen

gällt fördelningen av ärendena å rotlar och nämnder samt, i samband

därmed, den onödiga omständlighet och bristande effektivitet, som i särskilda

fall ansetts utmärka det kommunala arbetet.

Stadskollegiet har följaktligen funnit tiden vara inne för en mera genomgripande

översyn av den kommunala organisationen, sådan den utformades

vid 1920 års nyordning. Den kommitté, kollegiet i detta syfte tillsatt,

har funnit sig böra föreslå viktiga ändringar.

I främsta rummet gälla dessa ändringar, såsom naturligt är, stadskollegiet,

dess sammansättning, arbetssätt och arbetsorgan.

Såsom reformens huvudsyfte torde kunna betecknas effektiviseringen av

förvaltningens ledning. Denna ledning förlägges liksom hittills till stadskollegiet.

Kollegiet omdanas emellertid till en ren lekmannadelegation. Dess

uppgift att leda det parlamentariska arbetet underlättas genom att kollegiet

får en egen, av stadsfullmäktige särskilt utsedd ordförande, skild från stadsfullmäktiges

presidium. Borgarråden skola icke längre tillhöra stadskollegiet,

men de föredraga ärendena hos kollegiet och äro inför kollegiet ansvariga

för ledningen av förvaltningsarbetet. Borgarråden bilda gemensamt en

borgarrådsberedning med uppgift att svara för det planmässiga samarbetet

inom förvaltningen. I detta syfte böra ärendena, till förebyggande av eventuella

motsättningar och för befordrande av en lämplig planläggning av utredningsarbetet,

redan på ett förberedande stadium upptagas hos borgarrådsberedningen.

Borgarrådens antal ökas till sju, och beredningens ordförande

får till sin huvuduppgift att ansvara för samarbetet de olika borgarråden

och myndigheterna emellan.

Stadskansliet utvidgas väsentligt: här centraliseras sekreterare- och ombudsmannauppgiftema

inom hela förvaltningen. Genom en överflyttning

till finanssekreterarens avdelning av kammarkontorets utrednings- och budgetavdelning

skall stadskansliet utrustas att även i detta hänseende kunna

fylla uppgifterna som stadens kvalificerade centrala utredningsorgan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

Den sålunda föreslagna nydaningen av den centrala förvaltningen synes

ägnad att, i vad på arbetsformerna ankomma, undanröja de svagheter, som

vidlåda den nuvarande organisationen, och att skapa en effektivare ledning

ur såväl parlamentarisk som rent administrativ synpunkt. Som politiskt beredningsorgan

är det nya stadskollegiet med sin enhetliga sammansättning

och sitt helt för denna uppgift avsedda presidium bättre organiserat än det

hittillsvarande. Det torde även vara uppenbart, att den administrativa ledningen

av förvaltningen kommer att arbeta bättre enligt den nya ordningen.

Härvid åsyftar stadskollegiet särskilt de föreslagna fastare samarbetsformerna

genom borgarrådsberedningen under ledning av dess för samarbetet

främst ansvarige ordförande. Den föreslagna utvidgningen av stadskansliet

torde även motsvara ett länge känt behov av en välutrustad utredningscentral

till den kommunala regeringens tjänst.

I huvudsak kan stadskollegiet således tillstyrka vad kommittrén föreslagit,

dock med följande uttalanden och förbehåll i särskilda punkter.

Av vad redan anförts framgår, att förslaget att upplösa gemensamheten

mellan stadskollegiets och stadsfullmäktiges presidium och giva stadskollegiet

en egen ordförande, som sålunda i främsta rummet har att i

stadsfullmäktige vara kollegiets talesman, måste anses utgöra ett väsentligt

led i den nya organisationen. Stadskollegiet kan sålunda icke biträda framkomna

förslag att i detta hänseende bibehålla den nuvarande ordningen.

Därest det nya stadskollegiet skall, såsom kommittén åsyftat, kunna fylla

uppgiften att vara ett effektivt organ för den parlamentariska beredningen

av stadsfullmäktiges arbete, så måste det hava sin egen ledning, obunden

av ordförandeuppgifterna i stadsfullmäktige, och denna anordning synes

tillika utgöra en naturlig konsekvens av borgarrådens nya ställning utanför

stadskollegiet. Å stadskollegiets ordförande torde sålunda ankomma att organisera

och leda kollegiets parlamentariska arbete samt att företräda

kollegiet såsom stadens kommunalpolitiskt ledande och kontrollerande organ.

I syfte att förebygga, att antalet deltagare i stadskollegiets överläggningar

skulle kunna bliva för stort, synes ersättares inträde i stadskollegiet

böra så ordnas, att ersättare inkallas allenast efter av ordinarie

ledamot anmält förfall.

Då stadskansliet liksom nu är ett stadskollegiet underlydande verk, även

örn dess uppgift väsentligen består i att biträda stadskollegiets föredragande,

borgarråden, synes det riktigast, att, såsom kommittén föreslagit, stadskollegiet

och icke, såsom även ifrågasatts, borgarrådsberedningen utgör stadskansliets

styrelse. Med hänsyn till kansliets nyss angivna uppgift

torde emellertid böra stadgas, att borgarrådsberedningen städse skall lämnas

tillfälle att avgiva yttrande och förslag i frågor rörande stadskansliet, innan

de föredragas i stadskollegiet. Kollegiet synes vidare böra äga att, i den omfattning,

som kan finnas lämpligt, bemyndiga borgarrådsberedningen att såsom

en självständig delegation avgöra .sådana frågor.

Borgarrådsberedningens uppgift är att svara för planmässigheten

i utredningsarbetet, att genom samråd mellan borgarråden söka förebygga eller

undanröja motsättningar och sammanjämka olika meningar. Men varje borgarråd

bör hava rätt och skyldighet att uttala sin mening, och kan enighet

icke uppnås, böra vid ärendets föredragning de skilda ståndpunkterna redovisas

hos stadskollegiet. I stadskollegiets förhandlingar bör, såsom kommittén

också förutsatt, envar av borgarråden äga rätt att deltaga.

Den ordning för borgarrådsberedningens arbete, som här angivits, stämmer

bäst överens med hittills inom kommunalförvaltningen vanligen tillämpade

samarbetsprinciper. Stadskollegiet förutsätter, att dessa principer — enligt

vilka de olika partigrupperna böra beredas (dt emot deras styrka svarande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

13

inflytande — jämväl iakttagas vid val av borgarråd, och att härvid, i

syfte att största möjliga enighet måtte kunna uppnås vid tillsättningen av dessa

befattningar, samråd i förväg äger rum mellan grupperna. Borgarrådsberedningens

ordförande torde visserligen i regel komma att tillhöra det parti,

som ensamt eller jämte andra bildar den politiska majoriteten inom kommunalrepresentationen.

Men skulle beredningen givas en partipolitiskt enhetlig

sammansättning, så komme den säkerligen också att få en annan ställning

gentemot stadskollegiet och förvaltningen. En utveckling i denna

riktning, som sannolikt även komme att medföra andra djupgående förändringar

i det kommunala förvaltningssystemet, skulle icke överensstämma

med grunderna för det föreliggande organisationsförslaget och kan icke av

stadskollegiet tillstyrkas.

Vad angår stadskansliets organisation föreslår kommittén kansliets

uppdelning å tre självständiga avdelningar, var och en under sin chef,

med borgarrådsberedningens ordförande såsom föredragande hos stadskollegiet.

Mot denna organisation har anmärkts, att den skulle innebära en onödig

splittring och att den komme att i onödan betunga beredningens ordförande

med åtskilliga, i regeln mindre viktiga personalärenden. Huruvida stadskansliet

därför alltjämt skall sammanhållas under en gemensam chef, eller

örn det bör uppdelas i enlighet med kommitténs förslag, synes vid den fortsatta

utredningen böra Idiva föremål för ytterligare övervägande.

A stadssekreterare!! bör, såsom kommittén föreslagit, tillika ankomma att

hos stadskollegiet och stadsfullmäktige bevaka de formella och allmänt administrativa

synpunkterna vid ärendenas behandling.

Stadskollegiet tillstyrker vidare kommitténs föi-slag örn upphävandet av

statistiska kontorets självständiga styrelse och kontorets förläggande

direkt under kollegiet, dock med enahanda förbehåll angående borgarrådsberedningens

handläggning av frågor rörande statistiska kontoret, som här

ovan uttalats i fråga örn stadskansliet.

En huvudpunkt i kommitténs förslag torde vara, att stadskollegiet genom

en utbyggnad av stadskansliets fina n s avdelnin g utrustas med

erforderligt biträde i finansiella frågor. Tyngdpunkten av ärendenas prövning

ur finanspolitisk synpunkt — härvid komma främst budgetberedningen

och andra ekonomiskt viktiga ärenden, särskilt köp och försäljningar av fast

egendom, i betraktande — kommer att ligga hos stadskollegiet. Även om man

givetvis icke kan undgå att för budgetarbetet eller eljest vid extraordinär arbetsbelastning

utifrån tillkalla arbetsförstärkning, måste därför finanssekreterarens

avdelning utvidgas med kvalificerade biträden. Med hänsyn såväl till

stadskollegiets som borgarrådsberedningens uppgifter och ansvar i fråga örn

stadens finanspolitik, torde, enligt vad erfarenheten har visat, en förstärkning

av utredningsapparaten i föreslagen riktning vara xiii motiverad.

Omorganisationskommitténs förslag till arbetsfördelning mellan

borgan'' å d e n ställer borgarrådsberedningens ordförande utanför

rotelindelningen; i syfte att han helt skall kunna ägna sig åt sina ledande uppgifter

och åt budgetberedningen, bör lian enligt kommitténs tanke så mycket

som möjligt frigöras från löpande förvaltningsbestyr. Även örn denna princip

givetvis är riktig, kan stadskollegiet icke på denna punkt bell biträda

kommitténs förslag. Det borgarråd, som inom kollegiet svarar för den

centrala finansberedningen, bitr tillika vara ordförande i drätselnämnden.

Den rotelindelning, som nu genomföres, får icke betraktas såsom stel och

oföränderlig utan bör tvärtom kunna av stadskollegiet jämkas med hänsyn till

olika personförhållanden och efter den i framtiden liksom hittills säkerligen

växlande arbetsbelastningen å olika myndigheter. Sådana jämkningar böra

utan hinder av författningsföreskriftcr kunna genomföras.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

Stadskollegiet anser slutligen, att vid den förestående författningsrevisionen

antalet borgarråd bör bestämmas till högst åtta, och att sålunda möjlighet

bör skapas att — till vinnande av lämplig arbetsfördelning i särskilda fall —

tillsätta ytterligare ett borgarråd utöver de nu föreslagna sju, utan att lagändring

härför behöver vidtagas.

Inom stadskollegiet voro borgarråden Sundberg och Sandberg i vissa hänseenden

av skiljaktig mening.

Stadsfullmäktige beslöto därefter den 15 juni 1939 att i princip godkänna

den omorganisation av stadens förvaltning, som stadskollegiet förordat. Samtidigt

uppdrogo stadsfullmäktige åt kollegiet att föranstalta om de vidare utredningar

och låta utarbeta de författningsförslag, som organisationens genomförande

i detalj förutsatte.

Av stadskollegiet utsedda kommitterade framlade den 2 november 1939 betänkande

med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15

juni 1935 om kommunalstyrelse i Stockholm, lag om införande av nämnda

lag samt lag örn ändrad lydelse av 3 § lagen om folkskoleväsendet i Stockholm

den 15 maj 1903 jämte motivering. — Förslag framlades även till

instruktioner för stadskollegiet, borgarrådsberedningen och stadskansliet.

Stadskollegiet biträdde i utlåtande den 14 december 1939 (nr 569) i huvudsak

kommitténs förslag men vidtog vissa ändringar däri av övervägande

formell natur. För dessa ändringar redogöres i det följande i sammanhang

med därav berörda stadganden.

Framställning om författningsändringar.

I enlighet med hemställan av stadskollegiet beslöto stadsfullmäktige den

20 december 1939 att i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning om avlåtande

av proposition till riksdagen med förslag till nyss omförmälda lagar.

Genom skrivelsen underställdes — under förutsättning att lagförslagen i huvudsak

vunne statsmakternas bifall — förslagen till instruktioner för stadskollegiet

och borgarrådsberedningen Kungl. Majit för fastställelse.

Stadsfullmäktiges skrivelse i ämnet har den 11 januari 1940 av Överståthållarämbetet

ingivits till Kungl. Majit. Ämbetet har därvid anfört:

Under trycket av den ständigt stegrade arbetsbörda, vilken såväl stadens

tillväxt som den fortgående ökningen av kommunernas arbetsuppgifter pålagt

Stockholms stads kommunala representation och förvaltning, hade framträtt

ett allt starkare behov av viss översyn och omorganisation av stadens

kommunala, nu tjuguåriga organisationsplan.

Med anledning därav hade stadsfullmäktige beslutat göra nu ifrågavarande

framställning.

Överståthållarämbetet, vilket följt stadskollegiets och stadsfullmäktiges

överläggningar i frågan, biträdde helt fullmäktiges uppfattning om angelägenheten

av en omorganisations genomförande och ansåge, att de utarbetade

förslagen till författningsändringar och till instruktioner tillsammans vore ägnade

att åstadkomma rationalisering, förenkling och effektivisering av den

kommunala organisationen och förty att skapa goda förutsättningar för ar
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

15

betet inom stadens representation och vederbörande kommunala förvaltningsorgan.

Överståthållarämbetet finge därför tillstyrka bifall till stadsfullmäktiges

framställning.

Det sedan åtskilliga år tillbaka bedrivna arbetet med utformande av förslag

till omorganisation av kommunalstyrelsen i huvudstaden har nu bragts

till slut, i det att stadsfullmäktige den 20 sistlidne december godkänt upprättade

förslag till vissa författningsändringar och instruktioner. Fullmäktige

hava därefter hemställt hos Kungl. Maj:t, att åtgärder måtte vidtagas, så att

de föreslagna författningsbestämmelserna antagas av statsmakterna.

Liksom Överståthållarämbetet, vilket tillstyrker bifall till stadsfullmäktiges

framställning, finner jag de föreliggande förslagen till ändringar av den kommunala

organisationen i Stockholm ägnade att åstadkomma förenkling och

effektivisering. Jag anser därför, att förslag till erforderliga författningsändringar

böra föreläggas riksdagen till antagande. Med anledning härav

har jag låtit upprätta förslag till lagar rörande ändringar av lagen örn kommunalstyrelse

i Stockholm och lagen om folkskoleväsendet i samma stad.

Dessa förslag äro, med allenast vissa smärre avvikelser av formell natur, för

vilka redogörelse i detalj icke synes erforderlig, överensstämmande med de

av stadsfullmäktige antagna författningsförslagen.

Till frågan om fastställelse av förslagen till instruktioner för stadskollegiet

och borgarrådsberedningen anhåller jag att senare få återkomma.

För upplysning rörande innebörden av de ändringar, som vidtagits i gällande

lagar, synes — utöver vad som framgår av utiedningskommitterades

och stadskollegiets redan i det föregående återgivna uttalanden i ärendet —

böra lämnas följande uppgifter angående kommitterades och kollegiets motiveringar

till de särskilda författningsbestämmelserna.

Detaljupplysningar rörande författningsändringarna.

Förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen om kommunalstyrelse

i Stockholm.

26 § 1 mom.

Kommitterade. Tilläggen och förändringarna äro föranledda av de i 38,

42 och 43 §§ föreslagna nya bestämmelserna.

28 § 2 och 3 mom.

Kommitterade. Enär kollegiets ordförande enligt förslagets 39 § skall åtnjuta

årsarvode, skall ersättning till honom icke utgå enligt förevarande bestämmelser.

31 §.

Kommitterade. Enligt nu gällande bestämmelser i lagens 31 och 40 §§

ävensom i § 9 av stadskollegiets instruktion är stadsfullmäktiges sekreterare

Departe
ments
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 59.

tillika chef för stadskansliet. Stadsfullmäktiges sekreterare har därför valts

för en tid, som sammanfallit med tiden för kanslichefsförordnandet. Ehuru

kommitterade förutsätta, att chefen för stadskansliets sekreteraravdelning,

stadssekreterare^ i regel även väljes till stadsfullmäktiges sekreterare, höra

enligt kommitténs mening stadsfullmäktige hava möjlighet att utse annan

sekreterare. Därför har föreslagits, att stadsfullmäktige årligen skola välja

sekreterare. Stadssekreteraren skall enligt § 5 i nu föreslagen instruktion för

stadskollegiet utses av detta och icke som hittills beträffande kanslichefen av

stadsfullmäktige.

36 §.

Kommitterade. 1 mom. motsvarar 36 §, 2 mom. 37 § i gällande lag. I

2 mom. har införts ett nytt stycke, som upptagits näst sist och som motiveras

därav, att stadskollegiet enligt föreslagen instruktion för kollegiet skall vara

styrelse för stadskansliet och statistiska kontoret.

37 och 38 §§.

Dessa paragrafer motsvara 38 §, 39 § femte och sjätte styckena samt 40 §

första stycket i gällande lag.

Kommitterade. 37 § har avfattats i enlighet med de riktlinjer, som tidigare

angivits av omorganisationskommittén och stadskollegiet. — Där stadgas,

bland annat, att stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande icke

må vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan. — Det har icke

ansetts erforderligt att i lagtexten uttryckligen utsäga, att val av ledamöter

och ersättare för dem skall avse tiden intill nästa val. Den i förslaget intagna

bestämmelsen om val av ersättare innebär icke någon saklig ändring i förhållande

till femte stycket i nuvarande 39 §.

Med hänsyn till stadgandet i lagens 15 § angående underrättelse örn val av

stadsfullmäktiges presidium har i 38 § liknande bestämmelse föreslagits beträffande

val av stadskollegiets ordförande och vice ordförande.

Stadskollegiet (den 14/12 1939). Uppdelningen av ordförandeskapet i stadsfullmäktige

och i stadskollegiet å tvenne särskilda uppdrag torde väl böra

anses som ett väsentligt led i den föreliggande omorganisationsplanen, men

härav torde ej behöva följa, att stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande

icke skola kunna väljas till ledamöter av stadskollegiet. Enligt kollegiets

mening förutsätter denna uppdelning allenast ett stadgande av innebörd,

att ordförande och vice ordförande i stadsfullmäktige ej må utses att

innehava någon av motsvarande befattningar i stadskollegiet.

39 §.

Kommitterade. Enligt förslaget skall stadskollegiets ordförande hava inseende

över förvaltningen av stadens angelägenheter »å kollegiets vägnar».

Med användningen av nämnda uttryck har betonats, att ordförandens inseende

över förvaltningen skall ske inom den i 36 § 2 mom. angivna ramen för

stadskollegiets uppgifter. Kollegieordförandens befogenheter preciseras när
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 59.

17

mare i den föreslagna instruktionen för stadskollegiet. — Med hänsyn till

storleken av det arvode, som stadskollegiets ordförande kan tänkas komma

att åtnjuta, hava kommittérade ansett det riktigast, att särskild bestämmelse

om arvodet intages i lagen. Eventuellt tillerkännande av ersättning åt kollegiets

vice ordförande följer de i 28 § angivna reglerna.

40 §.

Denna paragraf är i kommitterades och kollegiets förslag uppdelad i två

stycken.

Med hänsyn till den olika inställning kommitterade och stadskollegiet intagit

till frågan örn rätt för stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande

att vara ledamöter av kollegiet har första stycket i 40 § erhållit olika utformning

i kommitterades och kollegiets förslag.

Kommitterade. Andra stycket överensstämmer i sak med nuvarande 40 §

andra stycket. Stadgandet i tredje stycket av gällande lag om att stadsfullmäktiges

sekreterare jämväl tjänstgör som sekreterare hos kollegiet har uteslutits

med hänsyn till den föreslagna bestämmelsen i 31 §.

4/ §.

Kommitterade. På grund av stadgande i den föreslagna instruktionen för

stadskollegiet kan viss avvikelse förekomma från regeln, att ärendena i stadskollegiet

skola föredragas av borgarråd. Jämlikt samma förslag hava endast

borgarrådsberedningens ordförande och föredragande borgarråd rätt att till

stadskollegiets protokoll anteckna avvikande mening. Stadgandet örn borgarrådsberedningens

uppgifter preciseras i förslaget till instruktion för borgar - rådsberedningen. Denna instruktion har ansetts vara av sådan betydelse, att

den bör fastställas av Kungl. Maj:t.

42 §.

Kommitterade. Antalet borgarrådsbefattningar har med hänsyn till ökningen

av stadens förvaltning föreslagits till högst åtta och minst fyra. Nuvarande

bestämmelser örn kvalificerad majoritet vid val av borgarråd hava

ansetts icke vara erforderliga. I anledning härav hava gällande stadganden i

39 § örn förfaringssättet, då kvalificerad majoritet icke uppnås, utgått. På

grund av att tjänstgöringstiden för borgarråd avsetts i regel skola sammanfalla

med stadsfullmäktiges tjänstetid har stadgats, att val för återbesättande

av borgarrådsbefattning, då borgarråd avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, skall avse den tid, som återstått för den avgångne. Stadskollegiet

äger att för tiden intill dess val skett ävensom vid tjänstledighet för

borgarråd förordna vikarie å befattningen. Som en följd av föreslagna bestämmelser

örn stadskollegiets sammansättning har gällande föreskrift örn

att vikarie skall utses bland ledamöter av kollegiet borttagits.

Bihang till riksdagens protokoll i9\0. 1 sami. Nr 59.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

43 §.

I denna paragraf hava upptagits bestämmelser om val av ordförande i

borgarrådsberedningen samt om ärendenas fördelning mellan borgarråden

m. m.

44 §.

Första stycket, andra stycket första punkten och tredje stycket motsvara

42 § i gällande lag, under det att andra stycket andra punkten motsvarar lagens

45 §.

45 §.

Kommitterade. Vad angår 1 mom. hava kommitterade utgått från att ordföranden

i borgarrådsberedningen tillika skall vara ordförande i drätselnämnden,

men att han eljest icke bör innehava ordförandeuppdrag i någon

stadens nämnd. Momentet motsvarar i övrigt huvudsakligen 1 mom. i gällande

43 §. Slutorden i nämnda moment eller att borgarråd, som valts till

nämndsordförande, skall tjänstgöra i sådan egenskap den tid han innehar

borgarrådsbefattningen »eller den kortare tid, som kollegiet må hava vid

valet bestämt», hava borttagits. Stadgandet infördes av den anledningen, att

den fastställda arbetsfördelningen av kollegiet kunde jämkas och att som

konsekvens därav enahanda möjlighet borde givas med avseende på borgarråds

uppdrag att vara ordförande i nämnd. I stället har föreslagits stadgande,

att stadskollegiet äger besluta, att ordförandeuppdrag tidigare skall upphöra,

därest fördelningen av borgarrådens föredragningsskyldighet förändras.

2 mom. motsvarar i huvudsak 2 mom. i gällande 43 §. En formell ändring

har vidtagits på grund av att ordföranden i drätselnämnden ej såsom hittills

skall utses av stadskollegiet.

3 mom. motsvarar 44 § i gällande lag.

En av de kommitterade, borgarrådet Yngve Larsson, var av skiljaktig mening

och yttrade: I 45 § hava intagits bestämmelser om obligatorisk förening

av uppdragen såsom ordförande i borgarrådsberedningen och i drätselnämnden.

Ehuru enligt min mening en sådan förening vanligen torde vara lämplig,

kunna, i synnerhet efter den planerade ökningen av borgarrådens antal,

omständigheterna även vara sådana, att ordförandeskapet i borgarrådsberedningen

— vilket självfallet kommer att beklädas av en representant för den

politiskt ledande gruppen — icke tillika behöver vara förenat med finansborgarrådsuppdraget.

Andra kombinationer äro tänkbara och kunna till

äventyrs, med hänsyn till föreliggande personförhållanden, vara att föredraga.

På grund härav har jag ansett, att de ifrågavarande bestämmelserna

icke borde intagas i kommunallagen utan i stadskollegiets instruktion, då

ändringar av denna författning icke förutsätta riksdagens medverkan utan

kunna lättare genomföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 59.

19

Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser.

Kommitterade föreslå en särskild lag om införande av lagen angående

ändring i vissa delar av lagen om kommunalstyrelse i Stockholm. Den skulle

träda i kraft den 1 oktober 1940. Val av borgarråd skulle äga rum å första

sammanträdet i oktober samma år och avse tiden intill stadsfullmäktiges första

sammanträde i oktober 1942. Borgarråd och stadsfullmäktiges sekreterare,

som utsetts före den 1 oktober 1940, skulle frånträda sina uppdrag med

utgången av september samma år. Kommitterade anföra: Det förutsättes,

att borgarråd, som avgår den 30 september 1940 men är vald för längre

tid, enligt civilrättsliga regler skall erhålla dels full lön under den tid, som

tor honom eljest skulle återstått a befattningen, dels ock därefter pension,

som beräknas såsom hade han avgått vid mandattidens slut.

Stadskollegiet förklarar sig icke kunna biträda kommitténs förslag, att

mandattiden för borgarråd, vilka väljas den 1 oktober 1940, allenast skulle

omfatta tiden till den 1 oktober 1942. Till undvikande av denna alltför korta

mandattid föreslår kollegiet utsträckning av mandattiden intill den 1 oktober

1946.

Föi-slaget till lag angående ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen om

folkskoleväsendet i Stockholm.

Kommitterade. Vid ändring av borgarrådens föredragningsskyldighet bör

motsvarande förändring av ordförandeskap vidtagas. Möjlighet därtill har

beträffande folkskoledirektionen givits genom förändrad formulering av 3 §

2 mom.

Departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t

måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet

upprättade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

örn kommunalstyrelse i Stockholm samt

2) lag angående ändrad lydelse av 3 § 2 mom. lagen den 15 maj 1903

(nr 58 sid. 1) om folkskoleväsendet i Stockholm.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Montell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.