Angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark
1940-01-04 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:6, Angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
1
Nr 6.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avstående i vissa
fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan
mark; given Stockholms slott den 4 januari 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå rksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,
ecklesiastik- och handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Pehrsson-Bramstorp:
I skrivelse den 21 februari 1939, nr 50, har riksdagen anmält, att riksdagen
bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr 24 angående avstående i vissa
fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller
servitutsrätt till sådan mark. Riksdagens beslut har Kungl. Maj:t i cirkulär
den 17 mars 1939 (nr 102) meddelat de centrala förvaltningsmyndigheter,
vilka äga vård och inseende över kronan tillhörig fast egendom, till kännedom.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 6—8.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
Bemyndigandet gäller för tiden 1 juli 1939—30 juni 1940. Liknande bemyndigande
har av riksdagen jämväl tidigare under en följd av år meddelats
för ett år i sänder. Bemyndigandet innebär bland annat, att — då för
ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lag annan än kronan kan
förpliktas att efter expropriation avstå fastighet eller upplåta nyttjanderätt
eller servitutsrätt, erfordras att kronan tillhörig mark tages i anspråk —
förordnande örn avstående av marken eller upplåtande av nyttjanderätt eller
servitutsrätt till densamma må, utan riksdagens särskilda hörande, meddelas
i vissa fall av Kungl. Majit och i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet,
under vars vård och inseende fastigheten står. För mark eller
särskild rätt, som sålunda avstås eller upplåtes, skall lösen eller ersättning
som regel utgå på sätt i lagen om expropriation är föreskrivet. Sistberörda
stadgande avser dock ej anläggande av järnväg eller anläggande eller förändring
av allmän väg. Beträffande dessa fall gäller, att medgivande må,
där så med hänsyn till särskilda omständigheter prövas skäligt, lämnas dels
därtill att mark, som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör
någon av de under bruk eller bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må avstås eller upplåtas utan annan ersättning till kronan än
att, därest och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen och
det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skall
utgå efter vederbörande myndighets bestämmande, dels ock därtill att
för företaget må kostnadsfritt begagnas sådana å kronans ägor belägna kalkoch
stenbrott samt grustäkter, som kunna vara disponibla.
Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att fråga uppkommit angående
viss utsträckning av det Kungl. Majit givna bemyndigandet att förordna
örn avstående av mark från kronoegendomar m. m.
Enligt 7 § lagen den 13 juni 1921 (nr 299) om förvaltning av bysamfälligheter
och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter må delägare
i sådan samfällighet, som avses i lagen, under vissa förutsättningar — bland
andra på visst sätt kvalificerad majoritet — mot annan delägares bestridande
besluta örn avhändande av samfälligheten. Har boställe eller annat allmänt
hemman del i denna, må beslutet emellertid icke träda i verkställighet
utan att tillstånd därtill för berörda hemman lämnats i vederbörlig ordning.
Härför kräves jämlikt § 77 regeringsformen beslut av Kungl. Majit och
riksdagen. Beträffande försäljning av kronan tillhörig under domänstyrelsens
förvaltning ställd fast egendom, vilken icke är anslagen för visst
ändamål samt ej heller på grund av befintlig skogstillgång eller annan särskild
anledning bör bibehållas åt kronan, gäller emellertid enligt riksdagens
beslut (R. skr. nr 242/1929) bland annat, att tills vidare, intill dess annorlunda
kan varda beslutat, må efter Kungl. Majits beprövande försäljas andel
i en för flera fastigheter gemensam samfällighet, såframt andelen vid
verkställd uppskattning finnes kunna betinga en köpeskilling av högst 5,000
kronor. Något motsvarande bemyndigande har icke lämnats Kungl. Majit
beträffande avstående utan vederlag av andel i samfällighet. Oberoende
av andelens värde är sålunda inhämtande av riksdagens medgivande här
erforderligt i varje särskilt fall.
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
3
I skrivelser den 20 maj och 30 juni 1939 har domänstyrelsen underställt
Kungl. Maj:ts prövning ärenden angående godkännande för kronans räkning
av följande beslut örn avstående utan ersättning av mark, däri kronan
äger del, nämligen
dels ett av delägare i Vellinge bys skifteslag inom Vellinge socken av
Malmöhus län — i vilket skifteslag ingå kronohemmanen Vig mantal Vellinge
nr 22 och 3/t mantal Vellinge nr 30 — vid sammanträde den 15 juni 1938
fattat beslut örn avstående av vissa samfällda ägor till Vellinge kommun
och Vellinge municipalsamhälle,
dels ock ett av delägare i Västra Värlinge bys samfällda kyrkosamlingsplats
i Bodarps socken av Malmöhus län — däri kronan äger andel för
kronobostället 5/s mantal Västra Värlinge nr 14 — vid sammanträde den
28 april 1938 fattat beslut om avstående av viss del av kyrkoplatsen till
Bodarps församling.
Domänstyrelsen har tillstyrkt, att riksdagens godkännande av besluten, i
vad dessa° gällde ifrågavarande kronoegendomar, inhämtades, samt därjämte
ifrågasatt, huruvida icke riksdagen lämpligen kunde bemyndiga
Kungl. Majit att, då beslut enligt lagen om förvaltning av bysamfälligheter
och därmed jämförliga ägor och rättigheter fattats om avstående utan ersättning
av viss mark eller rättighet, å kronans vägnar godkänna sådant
beslut.
Statskontoret har den 26 september 1939 avgivit infordrat utlåtande i
ärendena. Ämbetsverket har därvid förklarat sig icke ha något att erinra
mot att framställning gjordes till riksdagen örn avstående av de i ärendena
ifrågavarande andelarna för kronohemman i samfälligheter. Statskontoret
har vidare ansett praktiska skäl tala för bifall till domänstyrelsens förslag
om ett generellt bemyndigande för Kungl. Majit att lämna medgivande till
avstående av kronan tillhörig andel i samfällighet, då det i här avsedda fall
merendels syntes vara fråga om obetydliga värden. Ett eventuellt bemyndigande
borde likväl enligt statskontorets mening begränsas på sådant sätt,
att spörsmål örn avstående av någon andel av större värde jämväl framdeles
komine att i varje särskilt fall underställas riksdagens prövning.
Ett bemyndigande av samma innebörd som det för innevarande bud- Departementsgetår
meddelade torde böra äskas jämväl för tiden 1 juli 1940—30 juni che^en''
1941. Därjämte synes lämpligt att Kungl. Majit, i anslutning till vad domänstyrelsen
och statskontoret föreslagit, bos riksdagen utverkar bemyndigande
att, då enligt 7 § lagen den 13 juni 1921 (nr 299) örn förvaltning av bysamfälligheter
och därmed jämförliga samfällda ägor och rättigheter beslut
fattats örn avhändande utan ersättning av samfälld mark eller rättighet,
däri kronan äger del, flir kronans räkning godkänna beslutet. Såsom statskontoret
förordat, torde bemyndigandet böra begränsas på sådant sätt, att
spörsmål örn avstående av någon andel av större värde jämväl framdeles
skola underställas riksdagens prövning. För min del vill jag föreslå att bemyndigandet
får avseende å sådan kronan tillhörig andel i samfälld mark
eller rättighet, som prövas i värde uppgå till högst 1,000 kronor. Däremot
torde det icke vara erforderligt att bemyndigandet begränsas att endast gälla
egendom, som är ställd under domänstyrelsens förvaltning. Detta bemyndigande
torde i likhet med det tidigare lämnade medgivandet att förordna
örn avstående av mark från kronoegendomar m. m. böra erhålla giltighet för
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 6.
ett budgetår i sänder. Första gången torde bemyndigandet emellertid böra
äskas för tiden intill den 1 juli 1941.
Därest ett bemyndigande av den nu angivna innebörden erhålles, torde
det ankomma på Kungl. Majit att meddela beslut i de båda förut omförmälda
ärendena angående godkännande för kronans räkning av beslut om
avhändande utan vederlag av samfälligheter, däri kronan äger del. Enligt
vad jag inhämtat torde nämligen värdet av kronans andelar i dessa samfälligheter
för fastigheterna Vellinge nr 22 och 30 samt Västra Värlinge nr
14 icke uppgå till högre belopp än respektive omkring 45, 180 och 80
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
A) att för tiden 1 juli 1940—30 juni 1941
dels medgiva, att, då för ändamål, för vars tillgodoseende
enligt gällande lag annan än kronan kan förpliktas att efter
expropriation avstå fastighet eller upplåta nyttjanderätt eller
servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig mark tages
i anspråk, förordnande om avstående av marken eller
upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma
må, utan riksdagens hörande i varje särskilt fall, meddelas:
a) av Kungl. Majit, där fråga är om avstående eller upplåtande
av mark för järnväg eller elektrisk anläggning eller
där jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt
skall upplåtas, är bebyggt eller överstiger 5 hektar eller i
värde uppgår till mer än 2,000 kronor; samt
b) i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet, under
vars vård och inseende fastigheten står;
dels ock besluta:
1) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller
upplåtes, lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag
utgå efter ty i lagen om expropriation är föreskrivet
och till beloppet bestämmas
a) i de fall, då Kungl. Majit beslutat om markens avstående
eller upplåtande, såvitt ej Kungl. Majit finner skäligt
förordna om ersättningens bestämmande av sådan nämnd,
som omförmäles i lagen om expropriation, av tre gode män,
av vilka länsstyrelsen i länet och sökanden, var för sig, utse
en och domaren i orten den tredje; Kungl. Majit dock obetaget
att, då fråga är allenast örn begagnande av mark för
ändamål, som förut nämnts, utan att marken avstås, besluta
om ersättningens bestämmande på sätt Kungl. Majit prövar
lämpligt; samt
b) i fråga örn sådan mark eller särskild rätt, om vars avstående
eller upplåtande central förvaltningsmyndighet förordnat,
av samma myndighet;
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 6.
2) att i fråga om mark, som är avsedd att användas för
framdragande av elektrisk ledning, utom vad under 1) stadgas
jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola
lända till efterrättelse;
3) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person
eller bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg eller där
fråga är örn anläggande eller förändring av allmän väg, medgivande
må, där så med hänsyn till särskilda omständigheter
prövas skäligt, lämnas ej mindre därtill att mark, som står
under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av
de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må avstås eller
upplåtas utan annan ersättning till kronan än att, därest
och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen
och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning
för sådan skog skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande;
än även därtill att för företaget i fråga må kostnadsfritt
begagnas sådana å kronans ägor belägna kalkoch
stenbrott samt grustäkter, som kunna vara disponibla;
samt
4) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de fall, då
rätt eller plikt att lösa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse
i allmän lag;
B) att för tiden intill den 1 juli 1941 medgiva, att, då enligt
7 § lagen den 13 juni 1921 (nr 299) om förvaltning av
bysamfälligheter och därmed jämförliga samfällda ägor och
rättigheter beslut fattats om avhändande utan ersättning
av samfälld mark eller rättighet, däri kronan äger del,
Kungl Maj :t må, utan riksdagens särskilda hörande, för kronans
räkning godkänna beslutet, så framt värdet av kronans
andel i samfälligheten prövas uppgå till högst 1,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fritz af Petersens.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- JoU 1940:4 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avstående i vissa fall av mark från kr ono eg endomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servit s. 1 i texten