Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse av kronan tillkommande rätt till inmutat område

1940-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:69, Angående upplåtelse av kronan tillkommande rätt till inmutat område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

1

Nr 69.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upplåtelse av

kronan tillkommande rätt till inmutat område; given

Stockholms slott den 16 februari 1940.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

16 februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anför efter gemensam

beredning med chefen för justitiedepartementet:

Med anledning av en av Kungl. Maj:t avlåten proposition, nr 40, medgav

1932 års riksdag i skrivelse den 29 februari samma år, nr 56, i anslutning

till tidigare lämnade medgivanden av enahanda slag,

att Kungl. Maj:t skulle jämväl efter den 1 januari 1933 tillsvidare äga åt

svenska medborgare, i den ordning Kungl. Maj:t bestämde, mot årlig avgift

och under de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t fastställde, under en tid för varje

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 69. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

gång av högst tjugu år upplåta begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar

i gruvor, med rätt därjämte för den, som erhållit upplåtelse, att vid

upplåtelsetidens utgång äga företräde till förnyad upplåtelse, därest sådan

ifrågakomme.

Begreppet jordägarandel i gruva hänför sig till bestämmelser i gruvestadgan

den 16 maj 1884 (nr 24). Nämnda stadga har numera upphävts genom

gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314), som med vissa övergångsbestämmelser

trätt i kraft den 1 januari 1940. Enligt gruvlagen har rätten till jordägarandel

bortfallit. Däremot har i lagen upptagits ett nytt stadgande av innehåll

att, örn inmutning sker av annan än kronan, kronan skall vara berättigad

att i gruvföretaget njuta andel med hälften, s. k. kronoandel.

Kommerskollegium, som av Kungl. Maj :t erhållit i uppdrag att i vissa frågor,

som avses i gruvlagen, tillsvidare tillvarataga kronans rättigheter samt

inkomma med förslag till bestämmelser som föranledas av nämnda lag, har

i skrivelse den 11 januari 1940 — under erinran örn det av 1932 års riksdag

åt Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet beträffande upplåtelse av kronans

jordägarandelar i gruvor — vidare bland annat anfört i huvudsak följande:

Efter gruvlagens ikraftträdande komme gruvandelar av med jordägarandelar

likartad men delvis annan natur och med annan benämning att tillföras

kronan. Det vöre därför påkallat, att riksdagens förenämnda medgivande

utsträcktes till att även omfatta dessa kronoandelar. Med den omfattning

kronans innehav av inmutarandelar i gruvor numera tagit ansåge sig

kollegium vidare böra ifrågasätta, huruvida icke bemyndigandet borde utsträckas

till att även möjliggöra för Kungl. Majit att utan riksdagens hörande

i varje särskilt fall utarrendera jämväl dylika. Villkoren för upplåtelserna

syntes utan olägenhet kunna vara desamma i alla tre fallen.

Kommerskollegium hemställer därför, att bemyndigande av riksdagen måtte

utverkas för Kungl. Majit att upplåta kronan tillhörande kronoandelar

ävensom inmutarandelar i gruvor.

1938 års gruvscikkunniga, som den 3 februari 1940 efter remiss yttrat sig

över kommerskollegii förenämnda förslag, biträda detsamma samt framhålla

därvid: > sf

Enligt de sakkunnigas mening vore inmutarandelar och kronoandelar tillgångar

av motsvarande beskaffenhet som jordägarandelar och de sakkunniga

funné det uppenbart, att anlednnig ej förelåge att låta olika bestämmelser

för upplåtelse gälla för kronan tillkommande andelar i gruvor, av vad slag

det vara månde. Därtill komme, att upplåtelser av ifrågavarande slag kunde

bliva relativt talrika och i många fall avse tillgångar av mindre värde. Det

syntes under sådana förhållanden lämpligt, att riksdagens medverkan ej behövde

förekomma i varje enskilt fall av upplåtelse, i synnerhet som ett dylikt

hänskjutande till riksdagen mången gång genom det uppskov, som därigenom

förorsakades, kunde medföra betydande olägenheter. När så av omständigheterna

befunnes påkallat, torde hinder ej möta att frågan om upplåtande

av kronans rätt, både vad anginge inmutarandel och kronoandel, underställdes

riksdagens prövning, även örn Kungl. Majit skulle erhålla det nu

ifrågasatta bemyndigandet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 69.

3

Det av 1932 års riksdag åt Kungl. Maj:t lämnade bemyndigandet beträffan-Dejwfemenf*- de kronans jordägarandelar i gruvor är alltjämt av betydelse, såvitt angår ehef<™- före gruvlagens ikraftträdande sökta inmutningar. Jag delar kommerskollegii,

av 1938 års gruvsakkunniga understödda uppfattning, att, då de nya bestämmelserna

nu skola börja tillämpas, en utvidgning av bemyndigandet bör

ske i de av kollegium angivna avseendena. Bemyndigandet torde sålunda

böra gälla jämväl beträffande upplåtelse av kronoandel och kronan tillkommande

inmutarandel i gruva.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta,

att det av riksdagen enligt skrivelse den 29 februari 1932,

nr 56, åt Kungl. Majit lämnade medgivandet i fråga om upplåtelse

av begagnandet av kronan tillhörande jordägarandelar

i gruvor skall äga tillämpning jämväl å upplåtelse av

kronoandelar och kronan såsom inmutare tillkommande andelar

i gruvor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Hartvig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt. s. 3 i texten
  2. SU 1940:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av kronan tillkommande rätt till inmutat område. s. 21 i texten