Sök i Ratio Lex

Angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt

1940-02-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:74, Angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens

skeppsprovningsanstalt; given Stockholms slott

den 9 februari 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

februari 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anför efter gemensam

beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

I årets statsverksproposition (tionde huvudtiteln, punkt 63) har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1940/41 såsom bidrag till skeppsprovningsanslalten i Göteborg beräkna

ett anslag av 10,000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla detta

ärende.

De jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 augusti 1934 inom ecklesiastikdepartementet

tillkallade sakkunniga för utredning av frågan örn Chalmers

tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola framställde i

sitt den 12 november 1935 i ämnet avgivna betänkande förslag bland annai

örn skeppsbyggeriundervisningens koncentrering till Göteborg samt anlägganBihang

till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 74.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 74.

de därstädes i samband med nybyggnader för fackavdelningen för skeppsbyggeri

av en modellränna av den storleksordning, att den även kunde stå

industrien till tjänst. I fråga om organisationen av driften vid modellrännan

och därmed sammanhängande frågor anförde de sakkunniga bland annat följande:
Ett

synnerligen betydelsefullt spörsmål vöre huru driften vid modellrännan

borde vara organiserad. Åt denna fråga hade de sakkunniga ägnat ingående

överläggningar. Därvid hade det för dem framstått som den bästa lösningen,

att modellrännan inordnades i en särskild skeppsprovningsanstalt, vilken

borde drivas såsom ett från den nya tekniska högskolan i stort sett fristående

företag. Skeppsprovningsanstaltens räkenskaper borde hållas helt

skilda från högskolans.

Anstalten hade att fylla ett dubbelt ändamål, nämligen dels att stå undervisningen

vid högskolan och forskningen till tjänst dels ock att utföra prov

för industriens räkning. Det handtag, staten komme att lämna industrien

genom att ikläda sig kostnaderna för modellrännans uppförande, torde enligt

de sakkunnigas mening böra kompenseras av att industrien å sin sida

åtoge sig ansvaret för driftens uppehållande och. i den mån inflytande avgifter

för provningar och donationsmedel för forskningsarbetet icke komme

att täcka de löpande utgifterna för anstalten, bisträckte med erforderliga medel.

Enligt vad de sakkunniga hade sig bekant nedlades för närvarande utomlands

så pass betydande belopp för provningar för den svenska varvsindustriens

räkning, att — sedan anstalten väl kommit i gång — någon nämnvärd

risk för underskott näppeligen kunde vara att befara. Styrelsen för Chalmers

tekniska institut hade meddelat de sakkunniga, att från industrihåll

redan garanterats ett kapital av 50,000 kronor för bestridande av de kostnader,

som bleve förenade med driftens vid anstalten igångsättande. Såsom

chef för anstalten borde finnas en föreståndare, vilken borde åläggas viss

undervisningsskyldighet inom högskolans avdelning för skeppsbyggeri. Staten

skulle såsom motprestation härför tillförsäkra anstalten ett mindre årligt

anslag, förslagsvis 3,500 kronor.

I proposition nr 135 till 1936 års riksdag angående Chalmers tekniska institut

m. m. framlades förslag om den högre tekniska skeppsbyggeriundervisningens

ordnande. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anslöt

sig i nämnda proposition i princip dels till de sakkunnigas förslag örn

koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen lill Göteborg,

dels ock om upprättandet av en skeppsprovningsanstalt därstädes i anslutning

till fackavdelningen för skeppsbyggeri. Departementschefen, som icke

fann sig beredd att för det dåvarande framlägga definitivt förslag till skeppsprovningsanstaltens

ekonomiska och administrativa organisation, erinrade

emellertid, att så gott som enstämmigt vitsordats betydelsen för varvsindustrien

av att en dylik anstalt snarast komme till stånd inom landet. Det

förefölle enligt departementschefens mening vara av stor betydelse, att statsmakterna,

då möjlighet erbjödes att på en gång tillgodose såväl utbildningsändamålet

som industriens intressen, icke försummade detta tillfälle att stödja

och befrämja utveckligen av den för vår folkförsörjning så betydelsefulla

skeppsbyggeriindustrien.

På framställningar av Kungl. Majit hava 1936—1939 års riksdagar för bud
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

3

getåren 1936/1937—1939/1940 för uppförande vid Chalmers tekniska högskola

av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri jämte modellränna anvisat

respektive 370,000 kronor, 500,000 kronor, 200,000 kronor och 500,000

kronor eller tillhopa 1,570,000 kronor. Till utrustning för skeppsbyggeriinstilutionen

m. m. hava av 1937 och 1939 års riksdagar anvisats sammanlagt

280,000 kronor; därjämte har i 1940 års statsverksproposition (VIII H.

T. p. 118) hemställts örn anvisande av ytterligare 80,000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 17 november 1939 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola

hemställt, att Kungl. Majit måtte dels godkänna av styrelsen uppgjort,

i skrivelsen närmare omförmält förslag lill organisation av skeppsprovningsanstalten,

dels ock av riksdagen för budgetåret 1940/41 såsom bidrag till anstalten

äska ett anslag av 10,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört

i huvudsak följande:

Institutionsbyggnaden för skeppsbyggeriavdelningen vore numera i huvudsak

färdigställd och hade redan delvis tagits i bruk för undervisningsändamål.

Vad anginge modellrännan och de till densamma anslutna lokalerna

beräknade styrelsen, att byggnadsarbetena i stort sett kunde bringas

lill avslutning före 1939 års utgång. Under våren 1940 vore det avsett att

inmontera den maskinella utrustningen.

De sakkunniga hade tänkt sig, att modellrännan skulle inordnas i en särskild

skeppsprovningsanstalt, vilken borde drivas såsom ett från högskolan

i stort sett fristående företag. Styrelsen delade denna uppfattning och finge

för sin del föreslå, att ifrågavarande anstalt betecknades skeppsprovningsanstalten

i Göteborg.

Vad anginge anstaltens administrativa ledning hade det förefallit styrelsen

som den lämpligaste lösningen, att styrelsen för Chalmers tekniska högskola

samtidigt fungerade såsom jämväl styrelse för skeppsprovningsanstalten.

Härigenom ernåddes en samordning av de olika intressen, som kunde

göra sig gällande vid anstaltens drift. Styrelsen, som vöre betungad av

ett flertal andra betydelsefulla uppgifter, torde emellertid icke med fördel

kunna påläggas den omedelbara ledningen av anstalten. Med hänsyn härtill

syntes det nödvändigt, att en särskild direktion utsåges för anstalten.

Direktionen skulle inför högskolans styrelse svara för anstaltens skötsel

samt äga att årligen till styrelsen inlämna berättelse för anstaltens verksamhet

och ekonomi. Å direktionen skulle ankomma att anställa anstaltens

personal. Utlåtande från anstalten skulle utfärdas i direktionens namn och

på dess ansvar. Taxa för provningar och utlåtande samt ifrågasatta inköp

av dyrbarare maskiner och apparater skulle underställas styrelsens godkännande.

Direktionens åligganden i övrigt skulle regleras genom särskilda av

styrelsen för anstalten utfärdade stadgar. Till direktionsledamöterna skulle

utgå ersättning enligt de grunder, som gällde för ledamot av kommitté.

Kostnaderna syntes kunna uppskattas till i runt tal 500 kronor.

Enligt styrelsens mening vore det av synnerlig vikt, att styrelsen och direktionen

vid sin sida erhölle en större n ä m n d, vari olika intressen bleve

företrädda. Denna nämnd, vilken årligen skulle sammanträda i Göteborg,

skulle utgöra ett rådgivande organ, avsett att stimulera intresset för de arbets-

och forskningsuppgifter, varmed skeppsprovningsanstalten skulle sysselsätta

sig, samt tillföra anstalten praktiska erfarenheter och uppslag. Sty
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

reisen ansåge sig icke behöva räkna med några särskilda kostnader såsom

ersättning till nämndens ledamöter.

Däremot torde det vara ofrånkomligt att beräkna ett belopp för sekreterargöromålens

handhavande i direktionen och nämnden. Härför beräknade

styrelsen 500 kronor.

Anstalten skulle stå under ledning av en föreståndare, vilken härför skulle

uppbära ett årligt arvode av 3,500 kronor. Å föreståndaren skulle ankomma

att närmast under direktionen vaka över att anstaltens skötsel och drift

finge ett fast grundat kommersiellt anseende. Han borde vidare svara för

anstaltens publikations- och forskningsverksamhet, bedöma provningarnas

karaktär och inför direktionen vara föredragande i de ärenden, som berörde

anstalten. För att stimulera föreståndarens intresse att utvidga och förkovra

anstaltens verksamhet borde han på den årliga av affärsverksamhet inflytande

bruttoinkomst, som överstege 50,000 kronor, få uppbära tantiem, beräknat

efter 5 procent. Då det arbete, som komme att åvila föreståndaren,

måste betecknas såsom mycket krävande och ansvarsfyllt, ansåge sig styrelsen

i motsats till vad 1934 års sakkunniga föreslagit icke böra ifrågasätta,

att föreståndaren i denna sin egenskap ålades viss undervisningsskvldighet

inom högskolans avdelning för skeppsbyggeri.

Närmast under föreståndaren skulle lyda anstaltens överingenjör med ett

årsarvode av 11,000 kronor. Jämväl överingenjören borde äga uppbära

tantiem och finge styrelsen i sådant avseende föreslå, att hans tantiem bestämdes

till 10 procent å den av affärsverksamhet inflytande bruttoinkomst,

som överstege 50,000 kronor för år. Överingenjören, som närmast hade

att svara för arbetenas utförande inom anstalten, skulle också övervaka

anstaltens kassarörelse och bokföring.

Den minimipersonal, som i övrigt måste anställas vid anstalten och som

delvis torde kunna engageras mot en uppsägningstid av en å två månader,

skulle utgöras av följande befattningshavare med angivna årliga lönebelopp:

1 ingenjör .......................................... kronor 5,000

1 elektriker och mekaniker ............................ » 3,750

2 mekaniker (å 3,750 kronor) .......................... » 7,500

2 modellsnickare (å 3,750 kronor) ...................... » 7,500

1 ritare .............................................. » 3,000

1 skrivbiträde ................................. » 2,500

Summa kronor 29,250.

Vad anginge dessa åtta befattningshavares pensionering holle styrelsen

före, att denna lämpligen borde ordnas i någon enskild pensionsinrättning.

Kostnaderna härför syntes styrelsen till hälften böra bestridas av anstalten

och beräknade styrelsen i runt tal 150 kronor för befattningshavare och år

eller alltså för ändamålet i fråga sammanlagt 1,200 kronor.

För materiel, förbrukningsartiklar, elektrisk driftström, resor, tryckningskostnader

m. m. torde böra beräknas ett belopp av 14,050 kronor.

Utgifterna för skeppsprovningsanstalten skulle alltså enligt förestående be
-

räkningar ställa sig sålunda:

Arvoden till direktionsmedlemmarna .................... kronor 500

Sekreterarhjälp ...................................... » 500

Föreståndaren ........................................ » 3,500

Överingenjören........................................ » 11,000

övrig personal ........................................ » 29,250

Pensionsavgifter ...................................... » 1,200

Material, förbrukningsartiklar, elektrisk drift, resor m. m. . . » 14,050

Summa kronor 60,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

5

Byggnaden för skeppsprovningsanstalten med modellränna, som helt vore

uppförd av statsmedel, inginge i statens allmänna fastiglietsfond. Enligt

principerna för fonden skulle rätteligen beräknas hyra för anläggningen, att

erläggas antingen helt av skeppsprovningsanstalten eller ock med hänsyn till

att provningsrännan även tjänade undervisningens intressen på lämpligt sätt

fördelad mellan anstalten och högskolan. Ett efter sedvanliga grunder beräknat

hyresbelopp skulle uppgå till betydande belopp, approximativt beräknat

80,000 kronor. Då i vart fall för nästa budgetår, under vilket inkörning och

provning av den maskinella utrustningen skulle äga rum och någon kommersiell

drift icke kunde komma i gång förrän under senare delen av budgetåret,

anstaltens inkomster måste bliva i hög grad svävande, hade styrelsen

ansett sig böra föreslå, att frågan örn eventuell hyresersättning skötes på

framtiden tills säkrare utgångspunkter kunde vinnas för denna frågas bedömande.

På grund härav hade styrelsen i sina kalkyler icke nu räknat med

någon hyra för byggnadens ianspråktagande för med densamma avsett ändamål.

Vad beträffade anstaltens inkomster stöde ett av industrien tillskjutet belopp

av omkring 50,000 kronor till förfogande som startkapital. Dessa medel

omhänderhades för närvarande av styrelsen. Redan under första halvåret

1940 måste en del av detta kapital tågås i anspx-åk för inkörning och

justering av maskiner och instrument. Dessa prov, vilka vore tidskrävande

och vilkas noggranna utförande vore av högsta vikt för anstalten, måste

komma att taga i anspråk även en del av budgetåret 1940/41. Försiktigheten

bjöde, att man icke räknade med att anstalten kunde tagas i bruk för sitt

egentliga ändamål förrän med årsskiftet 1940/41.

Därest inkomsterna av provningar beräknades för helt år till att hörja med

till 50,000 kronor, torde alltså för nästa budgetår böra kalkyleras med hälften

av detta belopp eller 25,000 kronor. Av förenämnda av industrien till

förfogande ställda belopp å 50,000 kronor torde för budgetåret 1940/41 kunna

antagas återstå likaledes 25,000 kronor. Till anstaltens förfogande skulle

alltså för budgetåret 1940/41 stå dels sistnämnda belopp av 25,000 kronor,

dels ock en inkomst av provningar å 25,000 kronor eller tillhopa 50,000

kronor. Då utgifterna enligt det föregående uppskattats till 60,000 kronor,

skulle alltså en brist å 10,000 kronor uppkomma. För täckande av denna

brist finge styrelsen föreslå, att statsmedel anvisades.

Det folie av sig självt, att kostnadsberäkningarna under anstaltens första

verksamhetsår och måhända även under det därpå närmast följande måste

bliva tämligen approximativa. Styrelsen hyste emellertid den fasta förvissningen,

att anstalten, ledd och administrerad efter sunda affärsprinciper,

komme att framdeles visa sig kunna bära sina egna omkostnader. I den mån

anstaltens ekonomi stabiliserades komme givetvis anspråken på statsunderstöd

att kunna nedskrivas. I syfte att ernå en dylik stabilisering av ekonomien

och för att möta eventuella konjunkturväxlingar ville styrelsen ifrågasätta,

huruvida icke föreskrift borde meddelas örn, att uppkommande (iverskott

skulle intill ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor fonderas för täckande

av förluster å verksamheten och för nyanskaffning av maskiner och

instrument.

över högskolestyrelsens framställning hava infordrade utlåtanden avgivits

av kommerskollegium den 5 och statskontoret den 20 december 1939

samt av riksräkenskapsverket den 18 januari 1940.

Kommerskollegium har ej funnit anledning till erinran mot bifall till framställningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

Statskontoret Ilar anfört bland annat följande:

Enligt ämbetsverkets mening bade tillräckliga skäl icke anförts för inrättande

av en särskild rådgivande nämnd. De praktiska erfarenheter och uppslag,

som en nämnd med ett sammanträde årligen kunde förväntas tillföra anstalten,

torde utan svårighet kunna under hand införskaffas av en skicklig och

driftig föreståndare för anstalten. Vidare ville ämbetsverket ifrågasätta,

huruvida icke den föreslagna direktionen borde erhålla en annan benämning,

förslagsvis »provningsanstaltens nämnd». Därjämte syntes det böra

tågås under närmare övervägande, huruvida tillräckliga skäl förelåge för

att särskild ersättning skulle utgå till ledamöterna i denna nämnd. Statskontoret

ansåge sig för sin del sakna anledning tillstyrka den föreslagna

ersättningen.

I anledning av förslaget örn tantiem till föreståndaren och överingenjören

finge ämbetsverket anföra, att tantiemsystemet icke torde böra komma till

användning. Såsom franninge av 1936 års lönekommittés betänkande med

förslag till civilt avlöningsreglemente (sid. 247 ff.) hade nämligen detta

system icke ansetts längre böra tillämpas inom statsförvaltningen. Därest

i enlighet härmed det föreslagna tantiemsystemet icke ansåges böra komma

till användning, måste givetvis de föreslagna arvodesbeloppen höjas. I

detta sammanhang syntes det ämbetsverket kunna ifrågasättas, huruvida

icke — i varje fall till dess närmare erfarenhet kunde hava vunnits angående

arten och omfattningen av anstaltens verksamhet — dessa båda

befattningar borde ersättas av en, vilkens innehavare mot ett skäligt arvodesbelopp

närmast finge svara för anstaltens arbetsuppgifter.

Den i övrigt föreslagna personalorganisationen undandroge sig ämbetsverkets

bedömande. Ämbetsverket ville i detta avseende allenast betona

angelägenheten av att erforderlig försiktighet iakttoges i fråga örn anställande

av personal, så länge anstalten ännu befunne sig på försöksstadiet.

Vidare funne sig ämbetsverket icke kunna biträda förslaget, att dessa befattningshavare

skulle med bidrag från anstalten få sin pensionering ordnad

genom enskild pensionsinrättning. Om och i den mån särskilda pensionsförmåner

ansåges böra beredas anstaltens personal, borde detta ske

genom att i en framtid, då förutsättningarna härför förelåge, bereda befattningshavarna

i fråga pensionsberättigande anställningar och således även i

detta avseende jämställa dem med annan personal i statens tjänst.

Vad anginge sättet för redovisning av anstaltens inkomster, ansåge sig

ämbetsverket böra förorda, att dessa, i likhet med vad fallet vore beträffande

ett flertal andra statliga anstalter, uppfördes under särskild inkomsttitel

å riksstaten. Någon fondering av dessa inkomster för täckande av

förlust å verksamheten och för nyanskaffning av maskiner etc. kunde ämbetsverket

alltså icke förorda. I den män medel behövdes för verksamheten,

torde anslag härför i vanlig ordning böra äskas av riksdagen i fonn av

anslag å riksstaten. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som förelåge

under nästkommande budgetår, ville dock ämbetsverket icke motsätta sig,

att inkomsterna under sagda år finge ingå som uppbörd å det nu begärda

anslaget.

Riksräkenskapsverket anför i huvudsak följande:

Den föreslagna organisationen syntes riksräkenskapsverket bliva onödigt

vidlyftig. Ämbetsverket ansåge i likhet med statskontoret, att de båda föreslagna

befattningarna som föreståndare och överingenjör borde sammanslås

till en befattning — förslagsvis benämnd föreståndare och överingenjör —

med uppgift bland annat att närmast svara för anstaltens arbetsuppgifter samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

7

övervaka kassarörelsen och bokföringen. I detta sammanhang ville riksräkenskapsverket

tillika föreslå att, för den händelse en direktion över anstalten

inrättades vid sidan av styrelsen, direktionen gåves en annan benämning, förslagsvis

»skeppsprovningsanstaltens förvaltningsnämnd».

Vidkommande förslaget rörande befattningshavarnas vid anstalten avlönings-

och pensionsförhållanden anslöle sig riksräkenskapsverket till vad statskontoret

därom anfört uti sitt utlåtande.

Kostnaderna för värme för skeppsprovningsanstalten hade högskolans styrelse

med hänsyn därtill, att gemensam centraluppvärmning vore anordnad

för anstaltens och högskolans lokaler, ansett böra bestridas av högskolans omkostnadsanslag.

Riksräkenskapsverket ville emellertid för sin del föreslå en

anordning, enligt vilken skeppsprovningsanstalten såsom ersättning för uppvärmning

av de utav anstalten disponerade lokalerna till högskolan årligen erlade

ett approximativt beräknat belopp. Motsvarande förfarande tillämpades

exempelvis i fråga om riksräkenskapsverket, som årligen till kammarrätten

betalade ersättning för uppvärmning av vissa av riksräkenskapsverket disponerade

lokaler. Kostnaderna för lyse torde ock böra uppdelas mellan högskolan

och anstalten, vilket lämpligen kunde åstadkommas genom anordnande

av särskilda strömförbrukningsmätare.

Erforderliga medel lill skeppsprovningsanstaltens utgifter för värme och

lyse borde anvisas under ett för anstalten uppfört omkostnadsanslag, under

vilket anslag medel även borde beräknas för anstaltens utgifter för materiel,

förbrukningsartiklar, elektrisk driftström, resor, tryckningskostnader m. m.

Riksräkenskapsverket förutsatte, att stat skulle fastställas för angivna anslag

i överensstämmelse med det schema, som i allmänhet följdes vid upprättandet

av omkostnadsstater för statliga verk och myndigheter.

I anledning av vad styrelsen anfört beträffande beräknande av hyra för

anstalten ville riksräkenskapsverket framhålla, att särskilt hyresbelopp icke

behövde upptagas i anstaltens omkostnadsstat, enär fastighetsfonden enligt

gällande principer tillfördes ett mot hyresersättningen svarande belopp från

vederbörande huvudtitels anslag »Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond».

Vad härefter anginge sättet för redovisning av skeppsprovningsanstaltens inkomster,

anslöte sig riksräkenskapsverket helt till vad statskontoret i sitt förenämnda

utlåtande i denna del förordat.

Chalmers tekniska högskola inloge ställning såsom huvudförvaltning med

rätt att anlita statsverkets checkräkning i riksbanken (sv. förf.-saml. 1937:184).

Enligt riksräkenskapsverkets bestämda uppfattning saknades skäl för att giva

den nyinrättade skeppsprovningsanstalten självständig dragningsrätt å statsverkets

checkräkning. De för anstaltens utbetalningar erforderliga medlen

torde fördenskull lämpligast böra tillhandahållas anstalten på så sätt, att

anstaltens föreståndare hos högskolan i mån av behov — exempelvis en gång i

månaden — rekvirerade medlen i fråga. Anstalten skulle alltså gentemot högskolan

i ekonomiskt hänseende intaga ställning som förskottstagare. Härigenom

skulle anstaltens kassaräkning komma att föras helt skild från högskolans

räkenskaper. Skeppsprovningsanstalten borde däremot icke upprätta bokslut

över sin verksamhet, ulan borde sådant ingå i högskolans huvudbok. Det

torde böra få ankomma på riksräkenskapsverket att utfärda närmare föreskrifter

i ämnet. Vad anginge handhavandet av kassagöromålen och räkenskapsföringen

vid anstalten borde bestyret därmed uppdragas åt högskolans

kamrerare.

1 fråga örn skeppsprovningsanstaltens ställning inom statsförvaltningen

funné riksräkenskapsverket det hell naturligt, all anstalten anknötes till det

departement, som handhade handels-, industri- och sjöfartsärenden. Anstal
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Departementschefen

.

ten borde sålunda sortera under handelsdepartementet, dit redan nu statens

provningsanstalt hänfördes. 1 detta sammanhang tilläte sig riksräkenskapsverket

erinra om att ämbetsverket i utlåtande den 18 februari 1939 över verkstadsskoleutredningens

förslag angående överstyrelse för yrkesutbildning uttalat,

att tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola borde överföras

till handelsdepartementet.

Med anledning därav att. högskolans styrelse föreslagit, att taxa för provningar

och undersökningar, som utfördes vid anstalten, skulle godkännas av

styrelsen, ville riksräkenskapsverket allenast erinra, att dylik taxa för statens

provningsanstalt fastställdes av Kungl. Maj:t (sv. förf.-sami. 1933:268).

Till sist ville riksräkenskapsverket i fråga om anstaltens benämning föreslå,

att anstalten erhölle namnet »Statens skeppsprovningsanstalt». I samband

därmed borde tagas under övervägande, huruvida icke statens provningsanstall

borde benämnas »Statens allmänna provningsanstalt».

Såsom framgår av det anförda har frågan örn upprättande av en skeppsprovningsanstalt

i Göteborg i anslutning till fackavdelningen för skeppsbyggeri

vid Chalmers tekniska högskola numera fortskridit så långt, att byggnadsarbetena

äro i stort sett avslutade och den maskinella utrustningen kan

beräknas bliva inmonterad under våren 1940. Under ärendets tidigare behandling

av Kungl. Maj:t och riksdagen har enighet rått därom, att anstalten,

vars viktigaste del utgöres av en modellränna, skall användas såväl för undervisningsändamål

och vetenskaplig forskning som även för utförande av

praktisk provningsverksamhet för skeppsbyggeriindustriens räkning. Det

återstår nu att med utgångspunkt härifrån taga ställning till spörsmålet om

anstaltens organisation i administrativt och ekonomiskt hänseende,

1 likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket är jag av den uppfattningen,

att skeppsprovningsanstalten bör inom statsförvaltningen intaga

en ställning liknande den, som innehaves av statens provningsanstalt. Jag

biträder alltså ämbetsverkens mening, att medel för anstaltens verksamhet

böra anvisas å för anstalten under tionde huvudtiteln upptagna avlöningsoch

omkostnadsanslag samt att anstaltens inkomster å verksamheten böra

redovisas under särskild inkomsttitel å riksstaten. I anslutning härtill böra

för anstalten — vilken såsom riksräkenskapsverket föreslagit synes böra benämnas

statens skeppsprovningsanstalt — fastställas avlönings- och omkostnadsstater

på sätt gäller för statliga verk och myndigheter i övrigt. Ehuru

jag förutsätter, att framdeles förfares i överensstämmelse med dessa synpunkter,

vill jag emellertid, med hänsyn till de särskilda omständigheter,

som torde få anses förbundna med verksamheten under den första tiden,

förorda, att för nästa budgetår den av högskolestyrelsen föreslagna anordningen

tillämpas. Jag tillstyrker alltså, att för budgetåret 1940/41 medel anvisas

under allenast ett anslag, så beräknat, att det kan antagas motsvara

skillnaden mellan anstaltens utgifter och inkomster; inkomsterna förutsättas

härvid skola redovisas såsom uppbörd å anslaget. Vid bifall till detta förslag

torde inkomst- och utgiftsstat för anstalten för sagda budgetår få fastställas

av Kungl. Majit i samband med att anslaget ställes till förfogande för ändamålet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

9

För provningar, vilka för industriens räkning utföras vid anstalten, förutsättes

ersättning skola utgå. Anstaltens verksamhet kommer sålunda att bliva

affärsbetonad. Bland annat med hänsyn härtill synes det riktigt, att anstalten,

trots dess nära anknytning till högskolan, drives såsom ett från denna

fristående företag. Samhörigheten med högskolan synes emellertid motivera

att, såsom föreslagits, högskolans styrelse också blir styrelse för anstalten.

Hur ledningen av verksamheten i övrigt skall anordnas har varit

föremål för olika meningar. Enligt högskolestyrelsens förslag skulle ansvaret

för anstalten under styrelsen tillkomma en särskild direktion, som vid sin sida

skulle hava en rådgivande nämnd; vidare skulle den närmaste ledningen

under direktionen av anstalten handhavas av en föreståndare med biträde

av en överingenjör. Mot ifrågavarande förslag hava invändningar anförts

av de i ärendet hörda myndigheterna, vilka funnit en sådan organisation

alltför vidlyftig. För egen del finner jag ämbetsverkens mening, att nyssnämnda

föreståndare- och överingenjörsbefattningar lämpligen borde sammanföras

till en befattning, förtjäna beaktande. I varje tall förefaller det

som skulle en dylik anordning kunna godtagas lills vidare, innan större

erfarenhet vunnits beträffande arbetsuppgifternas omfattning. Vad organisationen

i övrigt beträffar anser jag det vara av vikt, att de intressen, vilka

närmare beröras av anstaltens verksamhet, få tillfälle att göra sina synpunkter

gällande med avseende å ledningen av arbetet. Formerna härför kunna

emellertid diskuteras. Jag förordar, att nu icke tages slutlig ståndpunkt till

detta spörsmål, utan att detsamma får bliva beroende på prövning i samband

med utfärdande av den instruktion för anstalten, varom Kungl. Maj:t

torde hava att framdeles besluta.

Såsom statskontoret anfört torde anstaltens befattningshavare böra avlönas

uteslutande medelst fasta arvoden; något tantiemsystem torde således icke

böra komma till användning. Med hänsyn härtill ävensom till det ökade

arbete och ansvar som kommer att åvila överingenjören örn denne, på sätt

förut anförts, skall jämväl utöva befattningen som anstaltens föreståndare,

torde det fasta arvodesbeloppet böra ej oväsentligt höjas. I betraktande

jämväl av nödvändigheten att till befattningen förvärvas en väl kvalificerad

och lämplig person, vill jag föreslå ett årsarvode av 17.000 kronor. De av

statskontoret i övrigt framförda erinringarna beträffande anställnings- samt

pensionsförhållandena vid anstalten synas böra beaktas. Vad omkostnaderna

angår synes annat ej vara att invända mot högskolestyrelsens beräkningar

än att, utöver av styrelsen upptagna utgifter, något belopp torde, på sätt

riksräkenskapsverket föreslagit, böra avses jämväl för värme och lyse.

De jämkningar i högskolestyrelsens förslag, vartill nu anförda förhållanden

giva anledning, lära icke behöva medföra, att den av styrelsen beräknade

totala kostnadsramen för verksamheten under nästa budgetår, 60,000

kronor, överskrides. Då till bestridande av dessa kostnader beräknas komma

att stå till anstaltens förfogande inkomster om sammanlagt 50.000 kronor,

skulle, såsom styrelsen anfört, uppstå en brist av 10,000 kronor. .Tåg

tillstyrker, att anslag till anstalten för nästa budgetår upptages med detta

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 74. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

belopp. Med hänsyn till de ovissa förutsättningar, på vilka inkomstberäkningarna

bygga, vill jag emellertid föreslå, att medelsanvisningen sker i form

av förslagsanslag, därvid jag dock förutsätter, att högre belopp av anslaget

än 10,000 kronor icke må tagas i anspråk utan efter närmare prövning av

Kungl. Majit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl Maj :t

måtte föreslå riksdagen

av

41

att till Statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1940/

under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

.................................... kronor 10,000.

Tilli denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Sehlberg.

407215. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1940:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt. a1 i texten