Angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt
1940-02-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:74, Angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
1
Nr 74.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statens
skeppsprovningsanstalt; given Stockholms slott
den 9 februari 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Fritiof Domö.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9
februari 1940.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anför efter gemensam
beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:
I årets statsverksproposition (tionde huvudtiteln, punkt 63) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1940/41 såsom bidrag till skeppsprovningsanslalten i Göteborg beräkna
ett anslag av 10,000 kronor. Jag torde nu få ånyo anmäla detta
ärende.
De jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 augusti 1934 inom ecklesiastikdepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning av frågan örn Chalmers
tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola framställde i
sitt den 12 november 1935 i ämnet avgivna betänkande förslag bland annai
örn skeppsbyggeriundervisningens koncentrering till Göteborg samt anlägganBihang
till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 74.
1
2
Kungl. Majlis proposition nr 74.
de därstädes i samband med nybyggnader för fackavdelningen för skeppsbyggeri
av en modellränna av den storleksordning, att den även kunde stå
industrien till tjänst. I fråga om organisationen av driften vid modellrännan
och därmed sammanhängande frågor anförde de sakkunniga bland annat följande:
Ett
synnerligen betydelsefullt spörsmål vöre huru driften vid modellrännan
borde vara organiserad. Åt denna fråga hade de sakkunniga ägnat ingående
överläggningar. Därvid hade det för dem framstått som den bästa lösningen,
att modellrännan inordnades i en särskild skeppsprovningsanstalt, vilken
borde drivas såsom ett från den nya tekniska högskolan i stort sett fristående
företag. Skeppsprovningsanstaltens räkenskaper borde hållas helt
skilda från högskolans.
Anstalten hade att fylla ett dubbelt ändamål, nämligen dels att stå undervisningen
vid högskolan och forskningen till tjänst dels ock att utföra prov
för industriens räkning. Det handtag, staten komme att lämna industrien
genom att ikläda sig kostnaderna för modellrännans uppförande, torde enligt
de sakkunnigas mening böra kompenseras av att industrien å sin sida
åtoge sig ansvaret för driftens uppehållande och. i den mån inflytande avgifter
för provningar och donationsmedel för forskningsarbetet icke komme
att täcka de löpande utgifterna för anstalten, bisträckte med erforderliga medel.
Enligt vad de sakkunniga hade sig bekant nedlades för närvarande utomlands
så pass betydande belopp för provningar för den svenska varvsindustriens
räkning, att — sedan anstalten väl kommit i gång — någon nämnvärd
risk för underskott näppeligen kunde vara att befara. Styrelsen för Chalmers
tekniska institut hade meddelat de sakkunniga, att från industrihåll
redan garanterats ett kapital av 50,000 kronor för bestridande av de kostnader,
som bleve förenade med driftens vid anstalten igångsättande. Såsom
chef för anstalten borde finnas en föreståndare, vilken borde åläggas viss
undervisningsskyldighet inom högskolans avdelning för skeppsbyggeri. Staten
skulle såsom motprestation härför tillförsäkra anstalten ett mindre årligt
anslag, förslagsvis 3,500 kronor.
I proposition nr 135 till 1936 års riksdag angående Chalmers tekniska institut
m. m. framlades förslag om den högre tekniska skeppsbyggeriundervisningens
ordnande. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anslöt
sig i nämnda proposition i princip dels till de sakkunnigas förslag örn
koncentration av den egentliga skeppsbyggeriundervisningen lill Göteborg,
dels ock om upprättandet av en skeppsprovningsanstalt därstädes i anslutning
till fackavdelningen för skeppsbyggeri. Departementschefen, som icke
fann sig beredd att för det dåvarande framlägga definitivt förslag till skeppsprovningsanstaltens
ekonomiska och administrativa organisation, erinrade
emellertid, att så gott som enstämmigt vitsordats betydelsen för varvsindustrien
av att en dylik anstalt snarast komme till stånd inom landet. Det
förefölle enligt departementschefens mening vara av stor betydelse, att statsmakterna,
då möjlighet erbjödes att på en gång tillgodose såväl utbildningsändamålet
som industriens intressen, icke försummade detta tillfälle att stödja
och befrämja utveckligen av den för vår folkförsörjning så betydelsefulla
skeppsbyggeriindustrien.
På framställningar av Kungl. Majit hava 1936—1939 års riksdagar för bud
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 74.
3
getåren 1936/1937—1939/1940 för uppförande vid Chalmers tekniska högskola
av byggnad för fackavdelningen för skeppsbyggeri jämte modellränna anvisat
respektive 370,000 kronor, 500,000 kronor, 200,000 kronor och 500,000
kronor eller tillhopa 1,570,000 kronor. Till utrustning för skeppsbyggeriinstilutionen
m. m. hava av 1937 och 1939 års riksdagar anvisats sammanlagt
280,000 kronor; därjämte har i 1940 års statsverksproposition (VIII H.
T. p. 118) hemställts örn anvisande av ytterligare 80,000 kronor för ändamålet.
I skrivelse den 17 november 1939 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola
hemställt, att Kungl. Majit måtte dels godkänna av styrelsen uppgjort,
i skrivelsen närmare omförmält förslag lill organisation av skeppsprovningsanstalten,
dels ock av riksdagen för budgetåret 1940/41 såsom bidrag till anstalten
äska ett anslag av 10,000 kronor. Till stöd härför har styrelsen anfört
i huvudsak följande:
Institutionsbyggnaden för skeppsbyggeriavdelningen vore numera i huvudsak
färdigställd och hade redan delvis tagits i bruk för undervisningsändamål.
Vad anginge modellrännan och de till densamma anslutna lokalerna
beräknade styrelsen, att byggnadsarbetena i stort sett kunde bringas
lill avslutning före 1939 års utgång. Under våren 1940 vore det avsett att
inmontera den maskinella utrustningen.
De sakkunniga hade tänkt sig, att modellrännan skulle inordnas i en särskild
skeppsprovningsanstalt, vilken borde drivas såsom ett från högskolan
i stort sett fristående företag. Styrelsen delade denna uppfattning och finge
för sin del föreslå, att ifrågavarande anstalt betecknades skeppsprovningsanstalten
i Göteborg.
Vad anginge anstaltens administrativa ledning hade det förefallit styrelsen
som den lämpligaste lösningen, att styrelsen för Chalmers tekniska högskola
samtidigt fungerade såsom jämväl styrelse för skeppsprovningsanstalten.
Härigenom ernåddes en samordning av de olika intressen, som kunde
göra sig gällande vid anstaltens drift. Styrelsen, som vöre betungad av
ett flertal andra betydelsefulla uppgifter, torde emellertid icke med fördel
kunna påläggas den omedelbara ledningen av anstalten. Med hänsyn härtill
syntes det nödvändigt, att en särskild direktion utsåges för anstalten.
Direktionen skulle inför högskolans styrelse svara för anstaltens skötsel
samt äga att årligen till styrelsen inlämna berättelse för anstaltens verksamhet
och ekonomi. Å direktionen skulle ankomma att anställa anstaltens
personal. Utlåtande från anstalten skulle utfärdas i direktionens namn och
på dess ansvar. Taxa för provningar och utlåtande samt ifrågasatta inköp
av dyrbarare maskiner och apparater skulle underställas styrelsens godkännande.
Direktionens åligganden i övrigt skulle regleras genom särskilda av
styrelsen för anstalten utfärdade stadgar. Till direktionsledamöterna skulle
utgå ersättning enligt de grunder, som gällde för ledamot av kommitté.
Kostnaderna syntes kunna uppskattas till i runt tal 500 kronor.
Enligt styrelsens mening vore det av synnerlig vikt, att styrelsen och direktionen
vid sin sida erhölle en större n ä m n d, vari olika intressen bleve
företrädda. Denna nämnd, vilken årligen skulle sammanträda i Göteborg,
skulle utgöra ett rådgivande organ, avsett att stimulera intresset för de arbets-
och forskningsuppgifter, varmed skeppsprovningsanstalten skulle sysselsätta
sig, samt tillföra anstalten praktiska erfarenheter och uppslag. Sty
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
reisen ansåge sig icke behöva räkna med några särskilda kostnader såsom
ersättning till nämndens ledamöter.
Däremot torde det vara ofrånkomligt att beräkna ett belopp för sekreterargöromålens
handhavande i direktionen och nämnden. Härför beräknade
styrelsen 500 kronor.
Anstalten skulle stå under ledning av en föreståndare, vilken härför skulle
uppbära ett årligt arvode av 3,500 kronor. Å föreståndaren skulle ankomma
att närmast under direktionen vaka över att anstaltens skötsel och drift
finge ett fast grundat kommersiellt anseende. Han borde vidare svara för
anstaltens publikations- och forskningsverksamhet, bedöma provningarnas
karaktär och inför direktionen vara föredragande i de ärenden, som berörde
anstalten. För att stimulera föreståndarens intresse att utvidga och förkovra
anstaltens verksamhet borde han på den årliga av affärsverksamhet inflytande
bruttoinkomst, som överstege 50,000 kronor, få uppbära tantiem, beräknat
efter 5 procent. Då det arbete, som komme att åvila föreståndaren,
måste betecknas såsom mycket krävande och ansvarsfyllt, ansåge sig styrelsen
i motsats till vad 1934 års sakkunniga föreslagit icke böra ifrågasätta,
att föreståndaren i denna sin egenskap ålades viss undervisningsskvldighet
inom högskolans avdelning för skeppsbyggeri.
Närmast under föreståndaren skulle lyda anstaltens överingenjör med ett
årsarvode av 11,000 kronor. Jämväl överingenjören borde äga uppbära
tantiem och finge styrelsen i sådant avseende föreslå, att hans tantiem bestämdes
till 10 procent å den av affärsverksamhet inflytande bruttoinkomst,
som överstege 50,000 kronor för år. Överingenjören, som närmast hade
att svara för arbetenas utförande inom anstalten, skulle också övervaka
anstaltens kassarörelse och bokföring.
Den minimipersonal, som i övrigt måste anställas vid anstalten och som
delvis torde kunna engageras mot en uppsägningstid av en å två månader,
skulle utgöras av följande befattningshavare med angivna årliga lönebelopp:
1 ingenjör .......................................... kronor 5,000
1 elektriker och mekaniker ............................ » 3,750
2 mekaniker (å 3,750 kronor) .......................... » 7,500
2 modellsnickare (å 3,750 kronor) ...................... » 7,500
1 ritare .............................................. » 3,000
1 skrivbiträde ................................. » 2,500
Summa kronor 29,250.
Vad anginge dessa åtta befattningshavares pensionering holle styrelsen
före, att denna lämpligen borde ordnas i någon enskild pensionsinrättning.
Kostnaderna härför syntes styrelsen till hälften böra bestridas av anstalten
och beräknade styrelsen i runt tal 150 kronor för befattningshavare och år
eller alltså för ändamålet i fråga sammanlagt 1,200 kronor.
För materiel, förbrukningsartiklar, elektrisk driftström, resor, tryckningskostnader
m. m. torde böra beräknas ett belopp av 14,050 kronor.
Utgifterna för skeppsprovningsanstalten skulle alltså enligt förestående be
-
räkningar ställa sig sålunda:
Arvoden till direktionsmedlemmarna .................... kronor 500
Sekreterarhjälp ...................................... » 500
Föreståndaren ........................................ » 3,500
Överingenjören........................................ » 11,000
övrig personal ........................................ » 29,250
Pensionsavgifter ...................................... » 1,200
Material, förbrukningsartiklar, elektrisk drift, resor m. m. . . » 14,050
Summa kronor 60,000.
Kungl. Maj.ts proposition nr 74.
5
Byggnaden för skeppsprovningsanstalten med modellränna, som helt vore
uppförd av statsmedel, inginge i statens allmänna fastiglietsfond. Enligt
principerna för fonden skulle rätteligen beräknas hyra för anläggningen, att
erläggas antingen helt av skeppsprovningsanstalten eller ock med hänsyn till
att provningsrännan även tjänade undervisningens intressen på lämpligt sätt
fördelad mellan anstalten och högskolan. Ett efter sedvanliga grunder beräknat
hyresbelopp skulle uppgå till betydande belopp, approximativt beräknat
80,000 kronor. Då i vart fall för nästa budgetår, under vilket inkörning och
provning av den maskinella utrustningen skulle äga rum och någon kommersiell
drift icke kunde komma i gång förrän under senare delen av budgetåret,
anstaltens inkomster måste bliva i hög grad svävande, hade styrelsen
ansett sig böra föreslå, att frågan örn eventuell hyresersättning skötes på
framtiden tills säkrare utgångspunkter kunde vinnas för denna frågas bedömande.
På grund härav hade styrelsen i sina kalkyler icke nu räknat med
någon hyra för byggnadens ianspråktagande för med densamma avsett ändamål.
Vad beträffade anstaltens inkomster stöde ett av industrien tillskjutet belopp
av omkring 50,000 kronor till förfogande som startkapital. Dessa medel
omhänderhades för närvarande av styrelsen. Redan under första halvåret
1940 måste en del av detta kapital tågås i anspx-åk för inkörning och
justering av maskiner och instrument. Dessa prov, vilka vore tidskrävande
och vilkas noggranna utförande vore av högsta vikt för anstalten, måste
komma att taga i anspråk även en del av budgetåret 1940/41. Försiktigheten
bjöde, att man icke räknade med att anstalten kunde tagas i bruk för sitt
egentliga ändamål förrän med årsskiftet 1940/41.
Därest inkomsterna av provningar beräknades för helt år till att hörja med
till 50,000 kronor, torde alltså för nästa budgetår böra kalkyleras med hälften
av detta belopp eller 25,000 kronor. Av förenämnda av industrien till
förfogande ställda belopp å 50,000 kronor torde för budgetåret 1940/41 kunna
antagas återstå likaledes 25,000 kronor. Till anstaltens förfogande skulle
alltså för budgetåret 1940/41 stå dels sistnämnda belopp av 25,000 kronor,
dels ock en inkomst av provningar å 25,000 kronor eller tillhopa 50,000
kronor. Då utgifterna enligt det föregående uppskattats till 60,000 kronor,
skulle alltså en brist å 10,000 kronor uppkomma. För täckande av denna
brist finge styrelsen föreslå, att statsmedel anvisades.
Det folie av sig självt, att kostnadsberäkningarna under anstaltens första
verksamhetsår och måhända även under det därpå närmast följande måste
bliva tämligen approximativa. Styrelsen hyste emellertid den fasta förvissningen,
att anstalten, ledd och administrerad efter sunda affärsprinciper,
komme att framdeles visa sig kunna bära sina egna omkostnader. I den mån
anstaltens ekonomi stabiliserades komme givetvis anspråken på statsunderstöd
att kunna nedskrivas. I syfte att ernå en dylik stabilisering av ekonomien
och för att möta eventuella konjunkturväxlingar ville styrelsen ifrågasätta,
huruvida icke föreskrift borde meddelas örn, att uppkommande (iverskott
skulle intill ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor fonderas för täckande
av förluster å verksamheten och för nyanskaffning av maskiner och
instrument.
över högskolestyrelsens framställning hava infordrade utlåtanden avgivits
av kommerskollegium den 5 och statskontoret den 20 december 1939
samt av riksräkenskapsverket den 18 januari 1940.
Kommerskollegium har ej funnit anledning till erinran mot bifall till framställningen.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 74.
Statskontoret Ilar anfört bland annat följande:
Enligt ämbetsverkets mening bade tillräckliga skäl icke anförts för inrättande
av en särskild rådgivande nämnd. De praktiska erfarenheter och uppslag,
som en nämnd med ett sammanträde årligen kunde förväntas tillföra anstalten,
torde utan svårighet kunna under hand införskaffas av en skicklig och
driftig föreståndare för anstalten. Vidare ville ämbetsverket ifrågasätta,
huruvida icke den föreslagna direktionen borde erhålla en annan benämning,
förslagsvis »provningsanstaltens nämnd». Därjämte syntes det böra
tågås under närmare övervägande, huruvida tillräckliga skäl förelåge för
att särskild ersättning skulle utgå till ledamöterna i denna nämnd. Statskontoret
ansåge sig för sin del sakna anledning tillstyrka den föreslagna
ersättningen.
I anledning av förslaget örn tantiem till föreståndaren och överingenjören
finge ämbetsverket anföra, att tantiemsystemet icke torde böra komma till
användning. Såsom franninge av 1936 års lönekommittés betänkande med
förslag till civilt avlöningsreglemente (sid. 247 ff.) hade nämligen detta
system icke ansetts längre böra tillämpas inom statsförvaltningen. Därest
i enlighet härmed det föreslagna tantiemsystemet icke ansåges böra komma
till användning, måste givetvis de föreslagna arvodesbeloppen höjas. I
detta sammanhang syntes det ämbetsverket kunna ifrågasättas, huruvida
icke — i varje fall till dess närmare erfarenhet kunde hava vunnits angående
arten och omfattningen av anstaltens verksamhet — dessa båda
befattningar borde ersättas av en, vilkens innehavare mot ett skäligt arvodesbelopp
närmast finge svara för anstaltens arbetsuppgifter.
Den i övrigt föreslagna personalorganisationen undandroge sig ämbetsverkets
bedömande. Ämbetsverket ville i detta avseende allenast betona
angelägenheten av att erforderlig försiktighet iakttoges i fråga örn anställande
av personal, så länge anstalten ännu befunne sig på försöksstadiet.
Vidare funne sig ämbetsverket icke kunna biträda förslaget, att dessa befattningshavare
skulle med bidrag från anstalten få sin pensionering ordnad
genom enskild pensionsinrättning. Om och i den mån särskilda pensionsförmåner
ansåges böra beredas anstaltens personal, borde detta ske
genom att i en framtid, då förutsättningarna härför förelåge, bereda befattningshavarna
i fråga pensionsberättigande anställningar och således även i
detta avseende jämställa dem med annan personal i statens tjänst.
Vad anginge sättet för redovisning av anstaltens inkomster, ansåge sig
ämbetsverket böra förorda, att dessa, i likhet med vad fallet vore beträffande
ett flertal andra statliga anstalter, uppfördes under särskild inkomsttitel
å riksstaten. Någon fondering av dessa inkomster för täckande av
förlust å verksamheten och för nyanskaffning av maskiner etc. kunde ämbetsverket
alltså icke förorda. I den män medel behövdes för verksamheten,
torde anslag härför i vanlig ordning böra äskas av riksdagen i fonn av
anslag å riksstaten. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som förelåge
under nästkommande budgetår, ville dock ämbetsverket icke motsätta sig,
att inkomsterna under sagda år finge ingå som uppbörd å det nu begärda
anslaget.
Riksräkenskapsverket anför i huvudsak följande:
Den föreslagna organisationen syntes riksräkenskapsverket bliva onödigt
vidlyftig. Ämbetsverket ansåge i likhet med statskontoret, att de båda föreslagna
befattningarna som föreståndare och överingenjör borde sammanslås
till en befattning — förslagsvis benämnd föreståndare och överingenjör —
med uppgift bland annat att närmast svara för anstaltens arbetsuppgifter samt
Kungl. Maj.ts proposition nr 74.
7
övervaka kassarörelsen och bokföringen. I detta sammanhang ville riksräkenskapsverket
tillika föreslå att, för den händelse en direktion över anstalten
inrättades vid sidan av styrelsen, direktionen gåves en annan benämning, förslagsvis
»skeppsprovningsanstaltens förvaltningsnämnd».
Vidkommande förslaget rörande befattningshavarnas vid anstalten avlönings-
och pensionsförhållanden anslöle sig riksräkenskapsverket till vad statskontoret
därom anfört uti sitt utlåtande.
Kostnaderna för värme för skeppsprovningsanstalten hade högskolans styrelse
med hänsyn därtill, att gemensam centraluppvärmning vore anordnad
för anstaltens och högskolans lokaler, ansett böra bestridas av högskolans omkostnadsanslag.
Riksräkenskapsverket ville emellertid för sin del föreslå en
anordning, enligt vilken skeppsprovningsanstalten såsom ersättning för uppvärmning
av de utav anstalten disponerade lokalerna till högskolan årligen erlade
ett approximativt beräknat belopp. Motsvarande förfarande tillämpades
exempelvis i fråga om riksräkenskapsverket, som årligen till kammarrätten
betalade ersättning för uppvärmning av vissa av riksräkenskapsverket disponerade
lokaler. Kostnaderna för lyse torde ock böra uppdelas mellan högskolan
och anstalten, vilket lämpligen kunde åstadkommas genom anordnande
av särskilda strömförbrukningsmätare.
Erforderliga medel lill skeppsprovningsanstaltens utgifter för värme och
lyse borde anvisas under ett för anstalten uppfört omkostnadsanslag, under
vilket anslag medel även borde beräknas för anstaltens utgifter för materiel,
förbrukningsartiklar, elektrisk driftström, resor, tryckningskostnader m. m.
Riksräkenskapsverket förutsatte, att stat skulle fastställas för angivna anslag
i överensstämmelse med det schema, som i allmänhet följdes vid upprättandet
av omkostnadsstater för statliga verk och myndigheter.
I anledning av vad styrelsen anfört beträffande beräknande av hyra för
anstalten ville riksräkenskapsverket framhålla, att särskilt hyresbelopp icke
behövde upptagas i anstaltens omkostnadsstat, enär fastighetsfonden enligt
gällande principer tillfördes ett mot hyresersättningen svarande belopp från
vederbörande huvudtitels anslag »Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond».
Vad härefter anginge sättet för redovisning av skeppsprovningsanstaltens inkomster,
anslöte sig riksräkenskapsverket helt till vad statskontoret i sitt förenämnda
utlåtande i denna del förordat.
Chalmers tekniska högskola inloge ställning såsom huvudförvaltning med
rätt att anlita statsverkets checkräkning i riksbanken (sv. förf.-saml. 1937:184).
Enligt riksräkenskapsverkets bestämda uppfattning saknades skäl för att giva
den nyinrättade skeppsprovningsanstalten självständig dragningsrätt å statsverkets
checkräkning. De för anstaltens utbetalningar erforderliga medlen
torde fördenskull lämpligast böra tillhandahållas anstalten på så sätt, att
anstaltens föreståndare hos högskolan i mån av behov — exempelvis en gång i
månaden — rekvirerade medlen i fråga. Anstalten skulle alltså gentemot högskolan
i ekonomiskt hänseende intaga ställning som förskottstagare. Härigenom
skulle anstaltens kassaräkning komma att föras helt skild från högskolans
räkenskaper. Skeppsprovningsanstalten borde däremot icke upprätta bokslut
över sin verksamhet, ulan borde sådant ingå i högskolans huvudbok. Det
torde böra få ankomma på riksräkenskapsverket att utfärda närmare föreskrifter
i ämnet. Vad anginge handhavandet av kassagöromålen och räkenskapsföringen
vid anstalten borde bestyret därmed uppdragas åt högskolans
kamrerare.
1 fråga örn skeppsprovningsanstaltens ställning inom statsförvaltningen
funné riksräkenskapsverket det hell naturligt, all anstalten anknötes till det
departement, som handhade handels-, industri- och sjöfartsärenden. Anstal
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
Departementschefen
.
ten borde sålunda sortera under handelsdepartementet, dit redan nu statens
provningsanstalt hänfördes. 1 detta sammanhang tilläte sig riksräkenskapsverket
erinra om att ämbetsverket i utlåtande den 18 februari 1939 över verkstadsskoleutredningens
förslag angående överstyrelse för yrkesutbildning uttalat,
att tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola borde överföras
till handelsdepartementet.
Med anledning därav att. högskolans styrelse föreslagit, att taxa för provningar
och undersökningar, som utfördes vid anstalten, skulle godkännas av
styrelsen, ville riksräkenskapsverket allenast erinra, att dylik taxa för statens
provningsanstalt fastställdes av Kungl. Maj:t (sv. förf.-sami. 1933:268).
Till sist ville riksräkenskapsverket i fråga om anstaltens benämning föreslå,
att anstalten erhölle namnet »Statens skeppsprovningsanstalt». I samband
därmed borde tagas under övervägande, huruvida icke statens provningsanstall
borde benämnas »Statens allmänna provningsanstalt».
Såsom framgår av det anförda har frågan örn upprättande av en skeppsprovningsanstalt
i Göteborg i anslutning till fackavdelningen för skeppsbyggeri
vid Chalmers tekniska högskola numera fortskridit så långt, att byggnadsarbetena
äro i stort sett avslutade och den maskinella utrustningen kan
beräknas bliva inmonterad under våren 1940. Under ärendets tidigare behandling
av Kungl. Maj:t och riksdagen har enighet rått därom, att anstalten,
vars viktigaste del utgöres av en modellränna, skall användas såväl för undervisningsändamål
och vetenskaplig forskning som även för utförande av
praktisk provningsverksamhet för skeppsbyggeriindustriens räkning. Det
återstår nu att med utgångspunkt härifrån taga ställning till spörsmålet om
anstaltens organisation i administrativt och ekonomiskt hänseende,
1 likhet med statskontoret och riksräkenskapsverket är jag av den uppfattningen,
att skeppsprovningsanstalten bör inom statsförvaltningen intaga
en ställning liknande den, som innehaves av statens provningsanstalt. Jag
biträder alltså ämbetsverkens mening, att medel för anstaltens verksamhet
böra anvisas å för anstalten under tionde huvudtiteln upptagna avlöningsoch
omkostnadsanslag samt att anstaltens inkomster å verksamheten böra
redovisas under särskild inkomsttitel å riksstaten. I anslutning härtill böra
för anstalten — vilken såsom riksräkenskapsverket föreslagit synes böra benämnas
statens skeppsprovningsanstalt — fastställas avlönings- och omkostnadsstater
på sätt gäller för statliga verk och myndigheter i övrigt. Ehuru
jag förutsätter, att framdeles förfares i överensstämmelse med dessa synpunkter,
vill jag emellertid, med hänsyn till de särskilda omständigheter,
som torde få anses förbundna med verksamheten under den första tiden,
förorda, att för nästa budgetår den av högskolestyrelsen föreslagna anordningen
tillämpas. Jag tillstyrker alltså, att för budgetåret 1940/41 medel anvisas
under allenast ett anslag, så beräknat, att det kan antagas motsvara
skillnaden mellan anstaltens utgifter och inkomster; inkomsterna förutsättas
härvid skola redovisas såsom uppbörd å anslaget. Vid bifall till detta förslag
torde inkomst- och utgiftsstat för anstalten för sagda budgetår få fastställas
av Kungl. Majit i samband med att anslaget ställes till förfogande för ändamålet.
Kungl. Maj.ts proposition nr 74.
9
För provningar, vilka för industriens räkning utföras vid anstalten, förutsättes
ersättning skola utgå. Anstaltens verksamhet kommer sålunda att bliva
affärsbetonad. Bland annat med hänsyn härtill synes det riktigt, att anstalten,
trots dess nära anknytning till högskolan, drives såsom ett från denna
fristående företag. Samhörigheten med högskolan synes emellertid motivera
att, såsom föreslagits, högskolans styrelse också blir styrelse för anstalten.
Hur ledningen av verksamheten i övrigt skall anordnas har varit
föremål för olika meningar. Enligt högskolestyrelsens förslag skulle ansvaret
för anstalten under styrelsen tillkomma en särskild direktion, som vid sin sida
skulle hava en rådgivande nämnd; vidare skulle den närmaste ledningen
under direktionen av anstalten handhavas av en föreståndare med biträde
av en överingenjör. Mot ifrågavarande förslag hava invändningar anförts
av de i ärendet hörda myndigheterna, vilka funnit en sådan organisation
alltför vidlyftig. För egen del finner jag ämbetsverkens mening, att nyssnämnda
föreståndare- och överingenjörsbefattningar lämpligen borde sammanföras
till en befattning, förtjäna beaktande. I varje tall förefaller det
som skulle en dylik anordning kunna godtagas lills vidare, innan större
erfarenhet vunnits beträffande arbetsuppgifternas omfattning. Vad organisationen
i övrigt beträffar anser jag det vara av vikt, att de intressen, vilka
närmare beröras av anstaltens verksamhet, få tillfälle att göra sina synpunkter
gällande med avseende å ledningen av arbetet. Formerna härför kunna
emellertid diskuteras. Jag förordar, att nu icke tages slutlig ståndpunkt till
detta spörsmål, utan att detsamma får bliva beroende på prövning i samband
med utfärdande av den instruktion för anstalten, varom Kungl. Maj:t
torde hava att framdeles besluta.
Såsom statskontoret anfört torde anstaltens befattningshavare böra avlönas
uteslutande medelst fasta arvoden; något tantiemsystem torde således icke
böra komma till användning. Med hänsyn härtill ävensom till det ökade
arbete och ansvar som kommer att åvila överingenjören örn denne, på sätt
förut anförts, skall jämväl utöva befattningen som anstaltens föreståndare,
torde det fasta arvodesbeloppet böra ej oväsentligt höjas. I betraktande
jämväl av nödvändigheten att till befattningen förvärvas en väl kvalificerad
och lämplig person, vill jag föreslå ett årsarvode av 17.000 kronor. De av
statskontoret i övrigt framförda erinringarna beträffande anställnings- samt
pensionsförhållandena vid anstalten synas böra beaktas. Vad omkostnaderna
angår synes annat ej vara att invända mot högskolestyrelsens beräkningar
än att, utöver av styrelsen upptagna utgifter, något belopp torde, på sätt
riksräkenskapsverket föreslagit, böra avses jämväl för värme och lyse.
De jämkningar i högskolestyrelsens förslag, vartill nu anförda förhållanden
giva anledning, lära icke behöva medföra, att den av styrelsen beräknade
totala kostnadsramen för verksamheten under nästa budgetår, 60,000
kronor, överskrides. Då till bestridande av dessa kostnader beräknas komma
att stå till anstaltens förfogande inkomster om sammanlagt 50.000 kronor,
skulle, såsom styrelsen anfört, uppstå en brist av 10,000 kronor. .Tåg
tillstyrker, att anslag till anstalten för nästa budgetår upptages med detta
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 74. 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 74.
belopp. Med hänsyn till de ovissa förutsättningar, på vilka inkomstberäkningarna
bygga, vill jag emellertid föreslå, att medelsanvisningen sker i form
av förslagsanslag, därvid jag dock förutsätter, att högre belopp av anslaget
än 10,000 kronor icke må tagas i anspråk utan efter närmare prövning av
Kungl. Majit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl Maj :t
måtte föreslå riksdagen
av
41
att till Statens skeppsprovningsanstalt för budgetåret 1940/
under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
.................................... kronor 10,000.
Tilli denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Sehlberg.
407215. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1940:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till statens skeppsprovningsanstalt. a1 i texten