Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av lån till aktiebolaget Kattstrupeforsen m. m

1940-01-04 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:9, Angående beviljande av lån till aktiebolaget Kattstrupeforsen m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

1

Nr 9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beviljande av

lån till aktiebolaget Kattstrupeforsen m. m., given

Stockholms slott den 4 januari 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1940.

Närvarande:

Statsministern''’Mansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

jj Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 15 november 1939 har vattenfallsstyrelsen — som sedermera

överlämnat i avskrift ett mellan styrelsen, under förutsättning av

Kungl. Maj:ts godkännande, Östersunds elektriska aktiebolag och aktiebolaget

Kattstrupeforsen den 15, 20 och 21 november 1939 ingånget avtal —

framlagt förslag örn statens medverkan till ett omedelbart utbyggande av

Kattstrupeforsen. Avtalet torde såsom bilaga få fogas till dagens statsrådsBihang

till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

protokoll. Innan jag närmare ingår på styrelsens framställning, torde jag få

erinra om följande.

I skrivelse till Kungl. Majit den 29 december 1937 anförde vattenfallsstyrelsen,

bland annat, att det för tillgodoseende av det ökade kraftbehovet vore

nödvändigt att inom den närmaste tiden påbörja ett kraftstationsbygge i mellersta

Norrland. Detta borde ske genom utbyggande av torpshammarfallet

i Gimån. Då denna utbyggnad på grund av byggnadstekniska förhållanden

komme att draga en relativt lång tid, föreslog emellertid styrelsen, att därjämte

Kattstrupeforsen i Indalsälven skulle utbyggas, enär detta kunde ske

på väsentligt kortare tid än utbyggnaden av torpshammarfallet. Kattstrupeforsen

vore även med hänsyn till de låga utbyggnadskoslnaderna och på

grund av kraftbeloppets storlek lämplig att inpassas i styrelsens byggnadsplaner.

Kattstrupeforsen ägdes till omkring 17 % av staten och till omkring

60 % av Östersunds elektriska aktiebolag (östersundsbolaget). Av återstående

falldelar ägde Ilissmofors aktiebolag omkring 17 %, medan omkring

6 % vore fördelade på mindre fallägare.

Sedan vattenfallsstyrelsen i syfte att åvägabringa gemensamt utbyggande

av Kattstrupeforsen inlett underhandlingar med östersundsbolaget, hade

förhandlingarna resulterat i ett mellan styrelsen och bolaget träffat,

den 26 november 1937 dagtecknat konsortialavtal. Enligt detta skulle samarbete

äga rum genom ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag, i vilket

staten skulle disponera 55 procent och östersundsbolaget 45 procent av aktiekapitalet.

Detta skulle uppgå till minst 1.5 och högst 4.5 miljoner kronor,

fördelat i aktier å nominellt 1,000 kronor. Första insatsen förutsattes emellertid

uppgå till endast minimikapitalet. Detta skulle gäldas huvudsakligast

på så sätt, att parterna skulle dels å bolaget överlåta all dem tillhörig vattenrätt

i Kattstrupeforsen m. m., därvid kraftandelarnas värde skulle beräknas

efter det genomsnittspris, som östersundsbolaget erlagt för sina fallandelar,

dels ock kontant erlägga, vattenfallsstyrelsen för tecknade 825 aktier 697,000

kronor och Östersundsbolaget för tecknade 675 aktier 129,000 kronor. Enligt

det upprättade förslaget till bolagsordning skulle av styrelsens ledamöter,

vilka skulle utgöra fem till antalet med en suppleant för var och en av dem,

ordföranden jämte suppleant för denne utses av Kungl. Maj :t. Av de övriga

skulle vattenfallsstyrelsen och Östersundsbolaget utse vardera en ledamot

jämte suppleant och bolagsstämman de återstående. I fråga örn de av stämman

utsedda ledamöterna förutsattes i avtalet, att intressena å ömse sidor

skulle bliva i lika grad tillgodosedda.

Kraftanläggningen i Kattstrupeforsen skulle vara driftfärdig vid tid, som

vattenfallsstyrelsen ägde bestämma, dock tidigast den 1 november 1941 och

senast den 1 november 1946.

Med bifall till Kungl. Majits i proposition (nr 70) framställda förslag bemyndigade

1938 års riksdag Kungl. Majit att godkänna nyssnämnda avtal

med rätt för vattenfallsstyrelsen att vidtaga de smärre ändringar i avtalet, som

vid dess tillämpning kunde visa sig erforderliga och varom överenskommelse

kunde träffas. Dessutom medgav riksdagen, att för gäldande av kronans in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

3

sats, 825,000 kronor, i det bolag, som enligt nämnda avtal skulle bildas för

utbyggande av Kattstrupeforsen, finge å bolaget överlåtas statens vattenfallsverk

tillhörig vattenrätt m. m. i Kattstrupeforsens fallsträcka samt därjämte

disponeras ett belopp av 697,000 kronor av till vattenfallsstyrelsens förfogande

stående likvida medel, som uppkommit genom avsättning till statens

vattenfallsverks förnyelsefond.

I skrivelse den 20 augusti 1938 meddelade vattenfallsstyrelsen, att aktiebolaget

Kattstrupeforsen dåmera bildats och registrerats. Då utbyggandet

av den planerade kraftanläggningen torde komma att påbörjas under första

halvåret 1940 eller möjligen redan under senare halvåret 1939, måste bolagets

kapitaltillgångar ökas, vilket närmast borde ske genom ökning av bolagets

aktiekapital intill den i bolagsordningen fastställda maximigränsen.

Enligt det nyssnämnda konsortialavtalet skulle därvid aktier till ett belopp

av 1,650,000 kronor tecknas av vattenfallsstyrelsen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition (nr 58) framställda förslag medgav

1939 års lagtima riksdag, att nyssnämnda belopp finge för ytterligare aktieteckning

i aktiebolaget Kattstrupeforsen disponeras av till vattenfallsstyrelsens

förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättning

till statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Vattenfallsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 15 november 1939

anfört bland annat följande:

Konsortialavtalet giver formellt vattenfallsstyrelsen rätt att bestämma örn

omedelbar utbyggnad av vattenfallet. Styrelsen anser sig emellertid icke hava

moralisk rätt att nu framdriva omedelbar utbyggnad utan att avlasta

östersundsbolaget från en del av den kostnadsökning, som torde bliva följden.

Därest icke på grund av särskilda förhållanden styrelsen varit nödsakad

att omedelbart skaffa krafttillskott, skulle en utbyggnad under krigstid

icke hava ifrågakommit. Vid uppgörandet av konsortialavtalet nämndes av

Östersundsbolaget, att man borde utgå ifrån att utbyggnaden av Kattstrupeforsen

icke skulle verkställas under krigstid. Oaktat något dylikt förbehåll

icke intogs i avtalet, torde östersundsbolaget hava förutsatt, att utbyggnaden

skulle ske vid en kommersiellt sett lämplig tidpunkt.

Kraftstationen blir givetvis fördyrad jämfört med den kostnad, varmed

man räknade vid bildandet av kraftbolaget. Härigenom kommer östersundsbolaget

att få betala mera än beräknat för sin kraftandel. Östersundsbolaget

bör visserligen icke helt avlastas från fördyringen, emedan den under

kriget uppkomna prisstegringen sannolikt kommer att delvis kvarstå efter

dess slut, så att även en då verkställd utbyggnad blir dyrare än enligt prisnivån

före krigsutbrottet. I den mån en omedelbar utbyggnad kostar mera

än efterkrigsutbyggnaden, synes emellertid östersundsbolaget böra lämnas

kompensation. Denna åstadkommes lämpligen på det sättet, att vattenfallsstyrelsen

påtager sig en del av fördyringen.

Till den 1 december 1946 kommer vattenfallsstyrelsen att erhålla ali kraft

från stationen, det vill säga i nära 5 år, därest stationen blir färdig på två år.

Efter den 1 december 1946 kommer östersundsbolaget att utnyttja en viss

andel av krafttillgången, men denna andel — i konsortialavtalet begränsad

till 45 procent — torde komma alt uppgå till endast 12 å 15 procent i början

oell till cirka 20 procent i medeltal för den tid framåt av ungefär 40 år, vartill

hänsyn torde böra tagas vid en ekonomisk kalkyl. Styrelsen kommer

sålunda att erhålla först 100 och sedan i medeltal 80 procent av kraften och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

får härför betala kraftbolagets självkostnad. Det spelar därför icke så stor

roll, om styrelsen direkt betalar en del av utbyggnadskostnaden för Kattstrupeforsen.

Styrelsen får tillbaka cirka 85 procent därav.

Samma skäl, som trots den oundvikliga fördyringen skulle föranlett en

omedelbar utbyggnad av Kattstrupeforsen, därest denna belt tillhört staten,

tala under förhandenvarande omständigheter därför trots den delade äganderätten

och den speciella organisationen av utbyggnaden. Kraften från

Kattstrupeforsen ställer sig billigare än andra nu möjliga krafttillskott. Kostnaden

blir, om jämförelse göres vid en oell samma prisnivå för utbyggnadskostnaderna,

ungefär densamma som för kraften från Stadsforsen och Hissmoforsen.

Därjämte kan kraften göras disponibel relativt snabbt. Vid den

nu planerade utbyggnaden blir krafttillskottet under de första åren 36,000

kilowatt och 265 miljoner kWh per år.

I enlighet med dessa överväganden har, fortsätter styrelsen, ett tilläggsavtal

till konsortialavtalet upprättats. Tilläggsavtalet avhandlar i sin första

paragraf en ändring av konsortialavtalet såtillvida, att upptransformeringen

av kraften skall omhändertagas av kraftbolaget. Detta bar befunnits lämpligt,

sedan östersundsbolaget beslutat uttaga kraften vid samma spänning

som vattenfallsstyrelsen. I tilläggsavtalets andra paragraf fastställes, att utbyggandet

skall ske omedelbart, och angives utbyggnadens omfattning. Själva

byggnadsarbetet kommer att handhavas av styrelsens vattenbyggnadstekniska

byrå enligt ett särskilt avtal mellan styrelsen och kraftbolaget.

Beträffande den planerade utbyggnaden bar vattenfallsstyrelsen lämnat

följande uppgifter:

Ovanför fallnacken vid själva Kattstrupeforsen bygges en spärrdamm, varigenom

vattnet uppdämmes cirka 10 meter till höjden + 273.50, motsvarande

nedre vattenytan vid den 6 km längre uppströms belägna kraftstationen vid

Hissmoforsen. Över en gammal högvattenfåra förlägges en damm, utförd

med fyllnadsmaterial från kraftstationsschaktet och avloppskanalen. I omedelbar

anslutning till denna damm byggas tubintaget och kraftstationen, avsedda

för tre maskinaggregat, varav dock till en början endast två installeras.

Varje aggregat består av kaplanturbin och generator och är avsett för en vattenmängd

av 125 kubikmeter per sekund och 16.5 meter normal fallhöjd.

Nedanför kraftstationen vidtager en cirka 400 meter lång avloppskanal ned

till fallets fot. I övrigt blir stationen utförd på för dylika anläggningar normalt

sätt. Norr om själva kraftstationen uppställes upptransformeringsanläggningen,

vilken skall omfatta två transformatorer för 132,000 volt, vardera

med samma kapacitet som en generator.

I den tredje paragrafen av tilläggsavtalet till konsortialavtalet fastställes

fördelningen av utbyggnadskostnaden. Kraftbolaget skall helt påtaga sig all

fördyring intill 1,000.000 kronor, men av fördyringen därutöver intill

3,000.000 kronor skall styrelsen betala 50 procent, och av ytterligare fördyring

skall styrelsen betala 60 procent.

örn föreskrifterna i denna paragraf anför styrelsen:

Styrelsens bidrag enligt denna norm är avpassat så, att kraftbolagets andel

i kostnaden för en omedelbar utbyggnad och totalkostnaden för en efterkrigsutbyggnad

bliva ungefär lika, om prisstegringen sker lineärt under 3

års krig och en tredjedel av den kvarstår efter krigets slut.

Enligt verkställda utredningar skulle en utbyggnad vid Kattstrupeforsen

med två maskinaggregat för vardera 125 kubikmeter per sekund kosta

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

5

11.960.000 kronor inclusive ränteförluster beräknade efter 4.25 procent ränta.

T kostnaden har då medräknats upptransformeringsanläggning.

Det har befunnits lämpligt att planera kraftstationen för en slutlig utbyggnad

med tre aggregat. Detta gör, att vissa förarbeten för det tredje

aggregatet och viss förstoring av avloppskanalen måste utföras samtidigt

med utbyggnaden av de två första aggregaten, vilket medför ett tillägg av

515.000 kronor.

Fredskostnaden är alltså 12,475,000 kronor vid normal utbyggnadstid av

3y2 år.

Med hänsyn till det trängande behovet av tillskottskraft synes det lämpligt

att utföra anläggningen på en tid av 272 år med färdigställande av det första

maskinaggregatet redan efter 2 år. Under fredsförhållanden skulle delta

medföra en merkostnad av cirka 500,000 kronor. Vid förhandenvarande

omständigheter är det möjligt, att denna forceringskostnad kompenseras

därav, att utbyggnaden till större del sker under relativt billigare lid än vid

en byggnadsperiod av 372 år.

Styrelsens bidrag vid olika totalfördyring framgår av följande tabell:

Fördyring

procent

Total ^byggnadskostnad

kronor

Styrelsens Kraftbolagets

bidrag andel

kronor kronor

20 .......... 14,970,000 747,500 14,222,500

30 .......... 16,217,500 1,445,500 14,772,000

40 .......... 17,465,000 2,194,000 15,271,000.

Styrelsens bidrag bör betraktas som en engångsavgift för kraften och utgå

av driftmedel. Om kostnaden ökas med exempelvis 30 procent, blir vattenfallsstyrelsens

bidrag till kraftbolaget cirka 1,450,000 kronor, men styrelsen

kommer själv att tillgodogöra sig cirka 85 procent därav och det bidrag,

som tillgodogöres av östersundsbolaget, blir endast cirka 220,000 kronor.

I fjärde paragrafen av tilläggsavtalet lämnar vattenfallsstyrelsen garanti

för att kraftbolagets kostnad för kraftstationen icke skall bliva högre än

för en efterkrigsutbyggnad. Härom anför styrelsen följande:

Vid underhandlingar på basis av bestämmelserna i § 2 och § 3 i kontraktet

ifrågasattes från Östersundsbolagets sida, att styrelsen skulle i stort sett påtaga

sig all fördyring utöver 3,000,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen har icke

velat gå med härpå, men har ansett det möjligt att lämna garanti för att

kraftbolagets kostnad för kraftstationen icke skall bliva högre än för en

efterkrigsutbyggnad. Visserligen blir den stadgade kontrollberäkningen

besvärlig att verkställa även med de direktiv därför, som angivas i tilläggsavtalet.

Vattenfallsstyrelsen anser det emellertid ytterst osannolikt, att en

efterkrigsutbyggnad blir billigare än som motsvarar kraftbolagets andel enligt

den ovan avhandlade kostnadsfördelningen, och har därför ansett sig

kunna medgiva garantien.

Vid bedömande av det statliga bidraget till utbyggnadskostnaden bör hänsyn

tagas även därtill, att all den vinst eller besparing, som kan ernås vid

ett långt krig genom att tillskottet av vattenkraft erhålles tidigare, helt tillfaller

staten.

I femte paragrafen av tilläggsavtalet utfäster sig vattenfallsstyrelsen att

lämna kraftbolaget erforderligt lån utöver tillgänglig del av aktiekapitalet.

Härom anför styrelsen:

Då under nuvarande förhållanden finansieringen av kraftstationsutbyggnaden

genom lån i öppna marknaden torde bereda svårigheter, utfäster sig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

vattenfallsstyrelsen att lämna kraftbolaget erforderligt lån utöver tillgänglig

del av aktiekapitalet. Lånet skall i första hand lämnas under byggnadstiden.

Sedan utbyggnaden är färdig, skall kraftbolaget kunna ersätta sådant

lån med lån i öppna marknaden. Sker icke detta, förvandlas lånet från

styrelsen till ett fyrtioårigt amorteringslån, som dock skall kunna återbetalas

efter 10 år.

Lånebeloppets storlek beror på storleken av kraftbolagets andel i utbyggnadskostnaden.

Av aktiekapitalet torde, sedan domstols- och regleringsavgifter,

skadeersättningar och andra dylika kostnader utbetalats, ett belopp

av cirka 2,200,000 kronor vara disponibelt för utbyggnaden. Lånebeloppets

ungefärliga storlek vid olika total fördyring framgår av följande

tabell:

Förunna Kraftbolagets andel Erforderligt

* ° i utbyggnadskostnaden lån

procent kronor cirka kronor

20 .................... 14,222,500 12,000,000

30 .................... 14,772,000 12,600,000

40 .................... 15,271,000 13,100,000.

Räntefoten för lånet har enligt tilläggsavtalet satts till 4.25 procent. Vid

del nu förhandenvarande läget på kapitalmarknaden och i betraktande av

den goda säkerhet, som kraftbolaget kan erbjuda, skulle en räntefot av 4

procent vara motiverad. Eftersom lånet emellertid skall lämnas successivt

under de följande två åren, har en något högre räntefot fastställts.

Beträffande medelsanskaffningen anser vattenfallsstyrelsen den enklaste

lösningen vara, att lånet bestrides av medel ur statens vattenfallsverks förnyelsefonder.

På grund av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,

att Kungl. Majit ville dels godkänna tilläggsavtalet till konsortialavtalet av

den 26 november 1937 mellan vattenfallsstyrelsen, Östersunds elektriska

aktiebolag och aktiebolaget Kattstrupeforsen, med rätt för vattenfallsstyrelsen

att vid tillämpningen vidtaga sådana smärre tekniska ändringar i tillläggsavtalet,

som kunna befinnas önskvärda, och dels föreslå riksdagen, att

lån i den utsträckning som framgår av styrelsens förevarande skrivelse måtte

av staten lämnas till aktiebolaget Kattstrupeforsen för utbyggnad av kraftstation

vid Kattstrupeforsen, till att börja med som förlagsmedel under

byggnadstiden och sedermera, därest det icke återbetalas, som ett fyrtioårigt

amorteringslån, i båda fallen med tillämpande av en räntefot av 4.25

procent.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 15 december 1939 anfört:

För täckande av viss del av den fördyring, som väntas uppkomma genom

att företaget utföres under krigstid, skulle av vattenfallsstyrelsen lämnas ett

bidrag, vilket skulle betraktas som en engångsavgift för kraften och utgå av

styrelsens driftmedel. Mot förslaget i denna del har riksräkenskapsverket i

och för sig intet att erinra.

Utbyggnadskostnaden för Kattstrupeforsen skulle bekostas av det för ändamålet

av vattenfallsstyrelsen och Östersunds elektriska aktiebolag bildade

aktiebolaget Kattstrupeforsen. Sistnämnda bolag skulle för företagets finansiering

upptaga ett lån å 12 å 13 miljoner kronor. Då lån i öppna marknaden

för närvarande torde bereda svårigheter, utfäster sig vattenfallsstyrelsen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

7

att lämna bolaget lån med medel ur styrelsens förnyelsefonder. Detta behöver

i och för sig icke möta några betänkligheter i budgettekniskt hänseende.

Riksräkenskapsverket vill emellertid erinra örn att även örn sistnämnda

anordning icke direkt påverkar budgeten, den likväl blir av större finanspolitisk

betydelse i samma ögonblick som ett budgetunderskott är att förvänta.

Genom att de likvida medel, som uppkomma genom avsättning till

förnyelsefond, utlånas i stället för att insättas i riksgäldskontoret, ökas riksgäldskontorets

lånebehov i motsvarande grad. Likaså måste vattenfallsstyrelsens

förstnämnda bidrag minska vattenfallsverkets överskott och öka budgetunderskottet

samt därmed indirekt även öka riksgäldskontorets lånebehov.

Sammanlagt skulle alltså utbyggandet av Kattstrupeforsen komma att öka

statens totala lånebehov med 13 å 14 miljoner kronor. Utan att bortse från

behovet av omedelbart krafttillskott har riksräkenskapsverket med det anförda

endast velat erinra därom, att frågan bör bedömas i konkurrens med

de övriga äskanden, som kunna påverka riksgäldskontorets lånebehov.

Under nu rådande krisförhållanden med svårigheter att i tillräcklig om-Departement»

fattning erhålla importerat bränsle framstår det såsom särskilt viktigt, att c/ie/enlandets

vattenkrafttillgångar kunna utnyttjas i erforderlig usträckning. I dylikt

syfte har jag också tidigare i dag framlagt förslag om ett fullföljande

i snabbare takt än som ursprungligen avsetts av vissa pågående kraftstationsarbeten.

Ett värdefullt komplement till dessa arbeten torde ett utförande

redan nu av Kattstrupeforsens utbyggnad få anses utgöra. På grund

av särdeles gynnsamma naturliga förutsättningar kan nämligen detta vattenfall

utbyggas på den relativt korta tiden av 2—3 år. Härtill kommer, att

utbyggnaden ur kostnadssynpunkt ställer sig fördelaktigare än tillgodogörandet

av andra möjliga krafttillskott. En utbyggnad under nu rådande förhållanden

måste å andra sidan medföra avsevärt ökade kostnader i jämförelse

med vad som tidigare beräknats. Med hänsyn'' till betydelsen för stora delar

av landet av att Kattstrupeforsens stora krafttillgångar snarast kunna nyttiggöras

och då kraftkonsumtionen såsom väntat under senaste tiden visat en

betydande ökning, anser jag mig emellertid böra ansluta mig till vattenfallsstyrelsens

nu framlagda förslag örn statens medverkan till ett omedelbart utbyggande

av Kattstrupeforsen.

Som jag förut anfört äges Kattstrupeforsen av ett för utbyggnaden bildat

bolag, i vilket staten disponerar 55 °/o och Östersundsbolaget 45 % av aktiekapitalet.

Enligt det till grund för bolagsbildningen liggande konsortialavtalet

äger vattenfallsstyrelsen formellt rätt att bestämma örn en omedelbar

utbyggnad av vattenfallet. Då det, enligt vad vattenfallsstyrelsen upplyser, vid

bolagets bildande varit förutsatt, att en utbyggnad under krigstid icke skulle

förekomma, anser emellertid styrelsen, att staten bör delvis svara för den fördyring,

som genom ett sådant utbyggande måste uppkomma. I ett tilläggsavtal

till konsortialavtalet har därför en överenskommelse träffats av innehåll, i

huvudsak, att vattenfallsstyrelsen påtager sig viss del av den fördyring utöver

en miljon kronor, som vid en omedelbar utbyggnad uppstår i jämförelse

nied den kostnad utbyggnaden skulle ha betingat vid den under sommaren

1939 rådande prisnivån. Styrelsens bidrag, som vid en fördyring av

20 °/n skulle uppgå till ett belopp av 747,500 kronor och vid en fördyring

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 9.

av 40 °/o till 2,194,000 kronor, skulle utgå av driftmedel och betraktas som

en engångsavgift för kraften. Med hänsyn till de skäl, som vattenfallsstyrelsen

anfört till stöd för att staten skulle svara för ifrågavarande merkostnader,

anser jag förslaget böra godtagas från statens sida. I likhet med riksräkcnskapsverket

har jag ej heller något att erinra mot att denna utgift bestrides

av vattenfallsstyrelsens driftmedel.

Tilläggsavtalet innehåller vidare jämte andra föreskrifter särskilda bestämmelser

om finansieringen av det belopp, som utöver vattenfallsstyrelsens bidrag

och tillgänglig del av aktiekapitalet erfordras för utbyggnaden. Detta

belopp, som vid en fördyring, i jämförelse med tidigare beräknad ^byggnadskostnad,

av 20 % utgör omkring 12,000,000 kronor och vid en fördyring

av 40% omkring 13,100,000 kronor, skulle av bolaget anskaffas genom lån.

Detta förutsättes skola lämnas av vattenfallsstyrelsen, som för ändamålet

skulle disponera erforderligt belopp av statens vattenfallsverks förnyelsefond.

Med hänsyn till lånebeloppets storlek kunna givetvis betänkligheter resas

mot att staten under nu rådande förhållanden ensam skulle finansiera hela

det erforderliga lånet. Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit torde det

emellertid vara förenat med svårigheter för aktiebolaget Kattstrupeforsen att

för närvarande erhålla lån i öppna marknaden. Vidare är att märka, att utbyggnaden

av fallet till alldeles övervägande del kommer staten till godo.

Med hänsyn härtill och då såsom förut framhållits det är angeläget, att utbyggnaden

snarast kommer till stånd, vill jag ansluta mig till förslaget, att

staten ställer sig såsom långivare i vad avser det erforderliga beloppet. På

grund av att de likvida medlen i statens vattenfallsverks förnyelsefonder äro

av sådan storleksordning, att dylika medel torde kunna disponeras för att

finansiera det ifrågasatta lånet, vill jag även i detta hänseende biträda vattenfallsstyrelsens

förslag. Såsom jag förut erinrat om hava statsmakterna redan

tidigare ansett sig böra medgiva, att dylika medel finge disponeras för

aktieteckning i aktiebolaget Kattstrupeforsen.

Ej heller bestämmelserna i övrigt i det till konsortialavtalet upprättade

tilläggsavtalet giva mig anledning till erinran. Då konsortialavtalet tidigare

underställts riksdagens prövning, synes jämväl frågan örn godkännande av

tilläggsavtalet böra föreläggas riksdagen.

Enligt vad jag inhämtat har östersundsbolaget numera å bolagsstämma

för sin del godkänt ifrågavarande avtal.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna ifrågavarande

vid statsrådsprotokollet fogade, mellan vattenfallsstyrelsen,

Östersunds elektriska aktiebolag och aktiebolaget Kattstrupeforsen

ingångna tilläggsavtal för utbyggnad av Kattstrupeforsen,

med rätt för vattenfallsstyrelsen att vid tillämpningen

vidtaga sådana smärre, av tekniska skäl motiverade ändringar

i avtalet, som kunna befinnas erforderliga och varom

överenskommelse kan träffas;

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

dels ock medgiva, att för finansiering av det lån, som vattenfallsstyrelsen

enligt nämnda tilläggsavtal skall lämna till

aktiebolaget Kattstrupeforsen, må disponeras erforderligt belopp

av till vattenfallsstyrelsens förfogande stående likvida

medel, som uppkommit genom avsättning till statens vattenfallsverks

förnyelsefond.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 9.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 9.

Bilaga.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, nedan kallad Vattenfallsstyrelsen,

Östersunds Elektriska Aktiebolag, nedan kallat östersundsbolaget, samt

Aktiebolaget Kattstrupeforsen, nedan kallat Kraftbolaget, har i anslutning

till det mellan kontrahenterna gällande konsortialavtalet av den 26 november

1937, här nedan kallat huvudavtalet, träffats följande

Tilläggsavtal.

§ 1.

Med ändring av § 4 mom. 1 andra stycket i huvudavtalet skall i den av

Kraftbolaget uppförda kraftstationen vid Kattstrupeforsen ingå en gemensam

upptransformeringsanläggning, vilken skall utföras med en sekundär huvudspänning

av ca 132,000 volt och med samma kapacitet som kraftstationens

generatorer. Kraften skall sålunda av Kraftbolaget tillhandahållas envar

av de övriga kontrahenterna vid utledning från fördelningsställverk för

ca 132,000 volt.

Den ovan angivna ändringen medför följande ändringar av huvudavtalets

bestämmelser:

a) Vid beräkning av Kraftbolagets nettokrafttillgångar enligt § 6 skola avdrag

göras för kraftförlusterna i upptransformeringsanläggningen.

b) Fyllnadskraften enligt § 8 mom. 1 vid force majeure, reparationer eller

revisioner skall av Vattenfallsstyrelsen tillhandahållas vid ca 132,000 volt.

c) Vad i § 9, sista stycket, sagts örn maskineriet gäller även upptransformeringsanläggningen.

d) Vid beräkning av kraftkostnaderna enligt § 10 skola kostnader för

drift, underhåll och reparationer av samt avskrivningar eller förnyelsefondsavsättningar

för upptransformeringsanläggningen medräknas.

§ 2.

Mom. 1.

Utbyggnaden av kraftstationen vid Kattstrupeforsen skall igångsättas omedelbart

och om möjligt slutföras till den 1 januari 1942.

Med hänsyn till att utbyggnaden helt eller delvis kommer att ske under

exceptionella förhållanden, skola de i §§ 3—5 nedan angivna bestämmelserna

gälla.

Mom 2.

Kraftstationen skall med ändring av § 4 mom. 2 första stycket i huvudavtalet

planeras för en totaleffekt, som vid god turbinverkningsgrad — 88 °/o

— svarar mot en vattenmängd av trehundrasjuttiofem (375) kubikmeter per

sekund, och för utförande med tre lika aggregat. Vid den i mom. 1 fastställda

utbyggnaden skola endast två av dessa aggregat färdigställas, men

vissa byggnadsarbeten för det tredje aggregatet skola utföras samtidigt i

den omfattning, som framgår av bifogade beskrivning m. m., bilaga nr 1.

Om utförandet av dessa arbeten för ett tredje aggregat äro kontrahenterna

ense, varför de icke skola betraktas som extra utbyggnad enligt § 11 i huvudavtalet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

11

Ett senare färdigställande av det tredje aggregatet kan behandlas som

extra utbyggnad enligt § 11 i huvudavtalet. Därest så icke sker utan kontrahenterna

äro ense örn färdigställandet av det tredje aggregatet, skall

Ostersundsbolaget vid den tidpunkt, när nämnda aggregat tages i drift, äga

rätt att minska sin kraftandel, dock lägst till 7s av det före nämnda tidpunkt

gällande värdet.

Mom. 3.

Angående kraftstationsanläggningens utförande genom Vattenfallsstyrelsens

försorg har särskilt avtal mellan Vattenfallsstyrelsen och Kraftbolaget

upprättats.

§ 3.

Mom. 1.

Vattenfallsstyrelsen skall, därest totala verkliga utbyggnadskostnaden för

den enligt § 2 beslutade kraftstationsutbyggnaden med mer än en miljon

(1,000,000) kronor överstiger den efter prisnivån sommaren 1939 och en

utbyggnadstid av tre och ett halvt år beräknade kostnaden tolvmiljonerfyrahundrasjuttiofemtusen

(12,475,000) kronor, till Kraftbolaget erlägga ett

bidrag, som utgår med femtio (50) procent av eventuell fördyring utöver

trettonmil jonerfyrahundrasjuttiof em tusen (13,475,000) kronor upp till femtonmil

jonerfyrahundrasjuttiofemtusen (15,475,000) kronor samt med sextio

(60) procent av eventuell fördyring utöver sistnämnda belopp.

Bidraget erlägges successivt efter utgången av varje kalenderkvartal i den

mån totala utbyggnadskostnaden stiger över trettonmiljonerfyrahundrasjuttiofemtusen

(13,475,000) kronor.

Mom. 2.

Den totala verkliga utbyggnadskostnaden för den enligt § 2 beslutade utbyggnaden

av kraftstationen skall bestämmas genom särskild av Kraftbolaget

ombesörjd bokföring. De härvid medtagna kostnaderna skola avse i

bifogade beskrivning m. m., bilaga nr 1, angivna anskaffningar, arbeten och

övriga utgiftsposter incl. ränteutgifter å för utbyggnaden använda lån samt

eventuella utgifter, som icke förutsetts i bilaga nr 1 men rimligen böra anses

böra till utbyggnadskostnaden. I utbyggnadskostnaden skola icke medräknas

kostnader för inköp av fastigheter och fallandelar, domstolsavgifter,

regleringsavgifter och regleringsersättningar samt utredningskostnader

före igångsättandet av utbyggnaden.

De till utbyggnadskostnaden förda beloppen skola vara verifierade av

räkningar, utanordningar, avlöningslistor etc. Vattenfallsstyrelsen och östersundsbolaget

äga rätt att granska Kraftbolagets bokföring och räkenskaper

beträffande utbyggnaden.

§ 4.

Mom. 1.

Ostersundsbolaget äger rätt att före den 1 november 1946, eller örn krig

i Europa, som avsevärt påverkar Sveriges näringsliv, alltjämt pågår den 1

november 1943, intill dess tre år förflutit efter dess upphörande, påkalla

en kontrollberäkning av utbyggnadskostnaden för kraftstationen, baserad

på den förutsättningen att utbyggnaden skett under en av östersundsbolaget

angiven period före den dag, då kontrollberäkning påkallas. Den beräknade

utbyggnadskostnaden skall avse samma utförande av kraftstationen

som det verkliga, så att skillnad relativt den verkliga utbyggnadskostnaden

uppkommer endast till följd av ändrade pris och löner samt eventuellt

annan längd på utbyggnadstiden.

Den enligt föregående stycke beräknade utbyggnadskostnaden skall järn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

förås med den verkliga utbyggnadskostnaden, sedan eventuellt bidrag från

Styrelsen enligt § 3 mom. 1 avdragits från den senare kostnaden och sedan

båda beloppen minskats med avskrivningar eller avsättningar till förnyelsefond,

beräknade i båda fallen enligt de i verkligheten tillämpade normerna

och för den tid, under vilken avskrivningar i verkligheten gjorts för

kraftstationen fram till tidpunkten för kontrollberäkningens avslutande.

Därest den enligt första stycket beräknade utbyggnadskostnaden minskad

med avskrivningar på sätt nyss nämnts visar sig understiga den verkliga

utbyggnadskostnaden minskad med Vattenfallsstyrelsens bidrag enligt § 3

moni. 1 och med avskrivningar, skall Vattenfallsstyrelsen till Kraftbolaget

erlägga skillnadsbeloppet.

Mom. 2.

Den i mom. 1 omförmälda kontrollberäkningen skall utföras gemensamt

av kontrahenterna. Skulle kontrahenterna icke enas örn resultatet, skall

frågan jämlikt gällande lag örn skiljemän hänskjutas till tre skiljemän, av

vilka en utses av vardera Vattenfallsstyrelsen och Östersundsbolaget och

den tredje av dessa båda kontrahenter gemensamt eller, om enighet mellan

dem icke uppnås, av överståthållareämbetet i Stockholm.

Mom. 3.

Betalningen enligt mom. 1 skall erläggas .senast fjorton (14) dagar sedan

beloppet blivit definitivt fastställt.

§ 5.

Mom. t.

För utbyggnaden av kraftstationen skall användas den del av Kraftbolagets

aktiekapital, som icke åtgår för de i sista meningen av första stycket i

§ 3 mom. 2 angivna ändamålen och därmed likställda eller sammanhängande

utgifter. Därutöver för utbyggnaden erforderliga medel skola av Vattenfallsstyrelsen

lämnas Kraftbolaget som lån mot fyra och tjugofem hundradels

(4.25) procent ränta per år. Intill dess kraftstationen tages i bruk,

skall räntan årsvis läggas till kapitalet. Därefter och intill den dag, da

lånet enligt mom. 2 första stycket återbetalas eller ersättes med ett amorteringslån,

skall Kraftbolaget årsvis betala räntan till Vattenfallsstyrelsen.

I den mån delar av aktiekapitalet ännu icke tagits i anspråk för de i

början av första stycket angivna ändamålen, skola de temporärt användas

för utbyggnaden, innan lån upptages av Kraftbolaget.

Mom. 2.

Intill den 1 januari eller 1 juli, som inträffar närmast efter kraftstationens

färdigställande, äger Kraftbolaget rätt att till Vattenfallsstyrelsen återbetala

det enligt mom. 1 lämnade lånet. Sker icke sådan återbetalning, skall

lånet nämnda dag förvandlas till ett amorteringslån, som skall återbetalas

medelst lika stora halvårsannuiteter under fyrtio (40)° år och förräntas efter

fyra och tjugofem hundradels (4.25) procent per år.

Kraftbolaget äger dock rätt att, när lånet amorterats i tio (10) år, på en

gång återbetala hela det då återstående beloppet.

Eventuell betalning från Vattenfallsstyrelsen enligt § 4 skall, därest lån

från Vattenfallsstyrelsen till Kraftbolaget utestår oguldet, erläggas genom

nedskrivning av lånebeloppet, därvid motsvarande minskning av annuiteterna

för återstående del av amorteringstiden skall ske.

Mom. 3.

Som säkerhet för lån för utbyggnaden skall Kraftbolaget tillhandahålla

Vattenfallsstyrelsen i Kraftbolagets fastighets- och vattenrättsinnehav vid

Kattstrupeforsen intecknade skuldebrev å minst samma kapitalbelopp och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

13

ränta som lånet. Inteckningarna skola gälla med förmånsrätt framför andra

penninginteckningar i Kraftbolagets fastigheter och vattenrätt.

Detta tilläggsavtal medför inga andra ändringar av huvudavtalets bestämmelser

än vad i detta tilläggsavtal uttryckligen säges.

Detta tilläggsavtal ingås av Vattenfallsstyrelsen under förbehåll av Kungl.

Maj:ts godkännande och av östersundsbolaget under villkor av dess bolagsstämmas

godkännande.

Med detta avtal, varav tre lika lydande exemplar upprättats och utväxlats,

förklara vi oss nöjda.

Stockholm den 20 nov. 1939. Östersund den 15/u 1939.

KUNGL. VATTENFALLS- ÖSTERSUNDS ELEKTRISKA

§ 6.

§ 7.

STYRELSEN.

W. Borgquist.

AKTIEBOLAG.

Erik Lönnborg.

Nils Helleberg.

Direktör Erik Lönnborgs egenhändiga

firmateckning bevittna:

1. Bergström.

I. Carlén.

H. Hellström.

Stockholm den 21 nov. 1939.

AKTIEBOLAGET KATTSTRUPEFORSEN.

G. Malm.

Bihang till riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 9.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1940:12 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:t proposition angående beviljande av län till aktiebolaget Kattstrupeforsén m. m. s. 1 i texten