Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning) m. m

1940-02-16 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:94, Med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning) m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

1

Nr 94.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under

tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning)

m. m.; given Stockholms slott den 16 februari 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga

under tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning),

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 94.

420 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

Förslag

till

Förordning om familjebidrag- åt värnpliktig-a under tjänstgöring-

i fredstid (fredsfamiljebidragsförordning).

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse.

1 §•

I den mån stadgandena i krigsfamiljebidragsförordningen icke skola tilllämpas,

är värnpliktig under fullgörande av värnpliktstjänstgöring berättigad

till familjebidrag av statsmedel i enlighet med vad nedan i 2—5 §§ stadgas

eller, beträffande landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning,

enligt bestämmelserna i 6 och 7 §§.

Örn familjebidrag under annan tjänstgöring än landstormsövning.

2§-

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning

en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)

sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, att den värnpliktige är

underhållsskyldig gentemot vederbörande och vid tiden för värnpliktstjänstgöringens

början i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete.

3 §•

Familjebidrag utgår till den värnpliktiges familj för varje dag, den värnpliktige

äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, med högst så stort belopp för dag, som för en var av nedan

angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

L

2

3

4

Ortsgrupp

För hustru eller, där bidrag

ej utgår för hustru, annan

familjemedlem, som förestår

den värnpliktiges hem

kronor

För annan familje- medlem Över 16 år än

som avses i kol. 2

kronor

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses i kol. 2

kronor

i....................

2: 50

1: —

0: 70

ii....................

3:15

1:25

0:80

in....................

3: 75

1:50

0:90

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 94.

Familjebidrag fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår efter

den ortsgrupp, till vilken den kommun är att hänföra, varest familjemedlemmen

vid tiden för värnpliktstjänstgöringens början var bosatt under sådana förhållanden,

att han, därest mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där

mantalsskrivas. I fråga örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall

tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering verkställda indelningen. Ort

utom riket hänföres till ortsgrupp III.

4 §•

Av familjebidraget utgår för de i 2 § a) avsedda familjemedlemmarna visst

grundbelopp utan behovsprövning. Grundbelopp utgör för hustru en krona

och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.

I övrigt utgår familjebidrag allenast i den mån behov därav skäligen kan

antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn tagas

dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem ävensom

av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,

och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag för den värnpliktige

under tjänstgöringen tillkommande penningbidrag och andra förmåner.

För familjemedlem, som avses under 2 §b), må ej fastställas högre

belopp än det, varmed den värnpliktige vid tiden för tjänstgöringens början

bidrog till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll eller vartill värdet

av sådant underhåll skäligen kan skattas.

5 §•

Ansökan örn familjebidrag prövas av länsstyrelsen i det län, inom vilket

den värnpliktige är kyrkobokförd, eller, därest den värnpliktige icke är kyrkobokförd

inom riket, av Överståthållarämbetet.

Den som är missnöjd med länsstyrelses beslut må däri söka ändring hos

kammarrätten genom besvär, vilka skola inom trettio dagar efter det klaganden

erhållit del av beslutet hava inkommit till den länsstyrelse, som meddelat

beslutet, varefter länsstyrelsen insänder besvären jämte eget yttrande

till kammarrätten.

Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.

Om familjebidrag under landstormsövning.

6 §•

Under landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning äger värnpliktig

uppbära familjebidrag med två kronor för hustru och 50 öre för varje

den värnpliktiges eller hans hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år,

dock att änkling eller frånskild, som sålunda är berättigad till bidrag för ett

eller flera barn, äger för ett av barnen uppbära två kronor. Bidraget utgår

utan behovsprövning.

7 §•

Familjebidrag, som avses i 6 §, utbetalas i enahanda ordning som den värn

pliktige tillkommande penningbidrag eller motsvarande ersättning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

Gemensamma bestämmelser.

8 §.

Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

Familjebidrag må ej hänföras till fattigvård eller eljest återkrävas av den

värnpliktige.

9 §''

Har någon till stöd för ansökan örn familjebidrag mot bättre vetande eller

av giov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift eller ock åsidosatt bestämmelse,

som meddelats med stöd av 11 §, straffes med dagsböter eller fängelse.

Böter tillfalla kronan.

10 §''

Beslutar länsstyrelse eller, i fall som avses i 6 §, vederbörlig militär myndighet

nedsättning av familjebidrag, som i följd av förhållande varom i 9 § sägs

bestämts till för högt belopp, må bestämmelse tillika meddelas om avräkning

å familjebidraget för återstående tjänstgöringstiden av vad som utgått för

mycket.

11 §•

Närmare föreskrifter örn tillämpning av denna förordning meddelas av

Konungen.

Örn ikraftträdandet av denna förordning och vad med avseende därå skall

iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

o

Utdrag av protokollet över försvar sär euderia hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 16 februari 1940.

Närvä rande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen

anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:

Inledning.

Såsom jag förut denna dag anfört i samband med framläggande av förslag

till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.

(krigsfamiljebidragsförordning) — varutinnan hänvisas till proposition nr 93 —

uppdrog jag den 25 februari 1939 åt särskilda inom försvarsdepartementet

tillkallade utredningsmän, den s. k. sociala försvarsberedskapskommittén, att

biträda med utredning angående vissa frågor rörande den sociala försvarsberedskapen

samt avgiva det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Kommittén, som tidigare avgivit betänkande med förslag till lag örn familjebidrag

åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (familjebidragslag)1, har

den 22 december 1939 avlämnat ett icke tryckt förslag, åtföljt av motiv, till förordning

örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid ävensom

till en tillämpningskungörelse till nämnda förordning, över kommitténs

förslag hava efter remiss utlåtanden avgivits av cheferna för försvarsstaben,

armén, marinen och flygvapnet, den sistnämnde gemensamt med flygförvaltningen,

arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen, socialstyrelsen,

kammarrätten, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna, utom

länsstyrelsen i Malmöhus län.

Kommitténs förslag, vilket torde få såsom bilaga (bilaga A) fogas vid statsrådsprotokollet,

har efter remissen undergått överarbetning inom försvarsdepartementet.

I det följande kommer jag — i anslutning till en redogörelse

för kommittéförslaget och däremot framställda erinringar -— att lämna en

motivering för det sålunda utarbetade departementsförslaget.

Allmän motivering.

Allmänna synpunkter.

Bestämmelser örn värnpliktigas avlöning i fredstid äro meddelade i 9 §

kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings-(sjörullförings

)befäl och värnpliktiga under fredstid m. m. (senaste lydelse Sv.

förf.-sami. 1939: 752). Enligt dessa bestämmelser — som gälla, då krigsavlöningsreglementet

icke gjorts tillämpligt — är det normala penning
-

1 Statens offentl. utreda. 1939: 26.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 94.

bidraget åt värnpliktiga 50 öre om dagen. Efter 180 dagars tjänstgöring ävensom

eljest under beredskapsöviling, landstormsrepetitionsÖvning, landstormsbefälsövning

och tjänstgöring, som anbefallts enligt § 28 mom. 1 eller § 36

mom. 2 värnpliktslagen (»då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det

kräver»), utgör penningbidraget en krona örn dagen. Härutöver äga vissa å

sjömanshus inskrivna värnpliktiga efter 210 dagars tjänstgöring uppbära ett

särskilt tillägg under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv å en krona

(sjötjänstbidrag). Värnpliktiga vid marinen, som inkallats enligt § 28 mom. 1

eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, äga under sjötjänstgöring åtnjuta sjötjänstbidrag

med minst en krona.

Bestämmelser örn famil]elinderstöd i fredstid äro meddelade i förordningen

den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och

barn (familjeunderstöd) och i kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående

tillämpning av nämnda förordning. Enligt dessa bestämmelser kunna den

värnpliktiges hustru och barn erhålla understöd av statsmedel, såvida understöd

är nödvändigt för deras uppehälle. Understödet utgår med fixa belopp,

beroende på hustruns arbetsförhet och barnantalet. Till arbetsför hustru utan

barn utgår ej understöd. Beträffande understödsbeloppen och innehållet i

övrigt i de nämnda författningarna hänvisas till den i propositionen nr 93

lämnade redogörelsen.

Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag innebär i åtskilliga hänseenden

en omläggning av det nuvarande familjeunderstödssystemet. Kommittén

har därvidlag framhållit, att en viss formell överensstämmelse med

kommitténs förslag till bestämmelser örn familjebidrag åt värnpliktiga under

krigs tjänstgöring m. m. borde eftersträvas. En sådan överensstämmelse har

i huvudsak åvägabragts i fråga örn principerna för behovsprövningen och

kretsen av bidragsberättigade familjemedlemmar. Ett undantag härifrån utgöra

dock bestämmelserna beträffande familjebidrag under landstormsövningar.

Kommittéförslaget innebär en avsevärd höjning av de nu utgående bidragsbeloppen.

I fråga örn bidragens administrerande har förslaget bibehållit

länsstyrelserna (med undantag för landstormsövningar) såsom beslutande

organ.

Börande förslagets allmänna förutsättningar har kommittén yttrat följande:

En väsentlig skillnad mellan freds- och krigsbestämmelserna ligger däri,

att fredsbestämmelserna äro avsedda för unga män, vilka med få undantag

icke före inryckningen lyckats komma upp i högre inkomster och vilka dessutom

på förhand äga kännedom örn värnpliktstjänstgöringen, under det att

krigsbestämmelserna avse män av vitt skilda ålders- och inkomstklasser, vilka

mer eller mindre oförmodat drabbas av inkallelsen. Härtill kommer, att

familjeförsörjare för närvarande i största utsträckning frikallas från värnpliktens

fullgörande i fredstid. Enligt värnpliktslagen § 4 mom. 2 skall sådan

befrielse meddelas dels den, vilken vid tiden för inskrivningsskyldighetens

inträde har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen beroende

av hans arbete, och dels den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen

eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader eller morfader

eller till änka, frånskild eller övergiven hustru eller ogift kvinna, ende

arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder

eller ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr !ii.

vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, får- eller morföräldrar

eller fosterföräldrar eller syskon äro för sitt uppehälle väsentligen

beroende av hans arbete. Har den anhörige erhållit försörjning undei viss

tid av den värnpliktige, kan befrielse meddelas denne även örn han icke ar

ende sonen, sonsonen etc., örn nämligen han är den ende, som såvitt veterlig^

är kan lämna försörjningsbidrag. Vid inskrivnmgsforrattnmgarna 1939 inkallades

av familjeskäl 1,545 personer eller 2.8 procent av alla lnskrivmngsskyldiga,

För år 1938 voro motsvarande siffror 1,690 och 3.1. Att familjebidragen

kunnat hållas på den relativt laga nivå, som bestämmelserna från

1931 innebära, torde sammanhänga med att frikallelse på grund av familjeskäl

ägt rum i så stor utsträckning. Med hänsyn till tidsläget och senare tiders

allmänna tendens inom befolkningsrörelsen har kommittén ansett det vara

angeläget, att i möjligaste mån bereda sådant stöd åt de värnpliktigas familjer,

att värnpliktslagens ifrågavarande bestämmelser kunna, örn så befinnes erforderligt,

utan större olägenhet sättas ur kraft.

Beträffande frågan örn behovsprövning har kommittén anfört följande:

I första delen av kommitténs betänkande (sid. 24 f.) har kommittén för

familjebidragslagens giltighetsområde till behandling upptagit frågan, i vad

mån familjebidraget borde betraktas såsom ett understöd - på sätt skei'' enligt

gällande bestämmelser för såväl fred som krig — eller såsom en den värnpliktiges

löneförmån. Kommittén har därvid trott sig finna en utväg att i

viss mån tillgodose båda synpunkterna genom att för de familjemedlemmar

— den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under 16 år — mot

vilka den värnpliktige i första hand kan anses försörjningsskyldig, låta familjebidraget

utgå med visst grundbelopp utan behovsprövning, medan för det

bidrag, som därutöver kan ifrågakomma, föreskrivits en prövning av behovet.

De överväganden, som i nära anslutning till direktiven för kommitténs arbete

fört kommittén till denna ståndpunkt, torde i viss mån ha giltighet även i fråga

örn värnpliktstjänstgöring under fredstid. Dock föreligger här den skillnaden

att de statsfinansiella skälen, som vid mobilisering äro det avgörande hindret

mot en fullständig övergång till lönesystemet (i motsats till understodssystemet),

här göra sig gällande med långt mindre styrka. .Antalet avslagna

ansökningar örn familj eunderstöd synes av tillgängliga uppgifter från tiden

före förstärkt försvarsberedskaps anbefallande att döma genomsnittligen

endast uppgå till 10 å 15 procent av hela antalet ansökningar. Örn man antager,

att en del välsitueradc familjeförsörjare underlåtit att göra ansökan örn understöd,

skulle man uppskattningsvis kunna räkna med en kostnadsökning av

20 procent vid ett renodlat lönesystem, detta under förutsättning att man i

enlighet med gällande författning räknar med fixa understödsbelopp. I vilket

fall som helst kan det icke bli fråga örn några mera avsevärda kostnader för

familjebidragen i fredstid. Emellertid synes det kommittén mindre lämpligt,

att familjeunderstöden utgå efter liberalare grunder vid fredstjänstgöring än

vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering. Särskilt skulle en sådan

anordning te sig stötande där, såsom nu förekommer, fredstjänstgöring och

försvarsberedskapstjänstgöring äger rum samtidigt. Kommittén har därför —

med nedan angivna undantag — stannat för att föreslå behovsprövning även

i fråga örn den del av familjebidragen i fredstid, som ej motsvarar förut

berörda grundbelopp. Även såtillvida torde överensstämmelse med familjebidragslagen

böra åvägabringas, att beteckningen familjeunderstöd utbytes

mot familjebidrag och att bidragen, även där de utbetalas till vederbörande

familjemedlemmar, betraktas såsom en den värnpliktige tillkommande förmån.

Såsom nyss antytts förordar kommittén i visst fall ett undantag, frånsett

grundbeloppet, från regeln, att familjebidraget skall utgå efter behovspröv
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 94.

ning. Detta undantag avser landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning.

För dessa övningar, vilka omfatta 5 respektive 12 dagar, synes en

behovsprövning och den därmed förenade administrativa apparaten alltför

omständlig, varför kommittén förordar att familjebidraget här erhåller karaktären

av ett lönetillägg.

Kommittén har vidare framhållit, att något arbetsförmedlingstvång icke

torde kunna ifrågakomma i en fredsförfattning.

I de avgivna yttrandena ha de av kommittén angivna riktlinjerna för familjebidragens

anordnande i fredstid i huvudsak godtagits. Länsstyrelsen i Kronobergs

län har dock beträffande frågan örn behovsprövning yttrat följande:

Med den erfarenhet, som länsstyrelsen numera vunnit av förhållandena

under den nu anbefallda förstärkta försvarsberedskapen, skulle länsstyrelsen

icke vara obenägen att — såväl för fredstid som för förstärkt försvarsberedskap

och mobilisering — föreslå slopande av behovsprövning och låta familjebidragen

utgå oberoende därav. De gränsdragningar, som vid en behovsprövning

äro ofrånkomliga, medföra säkerligen i många fall icke önskvärda

eller tilltalande resultat i olika riktningar. Kostnadsökningen för statsverket

av en sålunda vidgad rätt till familjebidrag synes vad detta län angår icke te

sig alltför betydande, särskilt örn man å andra sidan beaktar den stora arbetsbesparingen

av ett mera förenklat förfarande vid utgivande av familjebidrag.

Bland allmänheten synes också den uppfattningen hava varit rätt allmän, att

bidrag skulle utgå oberoende av det föreliggande behovet. Ett frångående

av behovsprövningen skulle även medföra den väsentliga fördelen av en

snabbare utbetalning av familjebidragen.

Socialstyrelsen har påpekat, att enligt gällande bestämmelser familjeunderstöd

icke utginge med mindre det vore uppenbart, att behovet icke föranleddes

av värnpliktstjänstgöringen. Denna inskränkning syntes närmast avsedd att

förhindra, att understöd beviljades för sådana personer, mot vilka den värnpliktige

familjeförsörjaren försummat att fullgöra sin underhållsskyldighet.

Styrelsen funne en föreskrift av dylik innebörd lämpligen böra bibehållas.

Beträffande behovsprövningen har socialstyrelsen vidare förordat sådan prövning

av hela bidragsbeloppet — alltså även beträffande den del därav, som

svarar mot det föreslagna grundbeloppet. Såsom skäl härför har särskilt

anförts, att militärtjänstens fullgörande borde för den värnpliktige framstå

såsom en medborgerlig skyldighet, vilken han hade att under fredstid fullgöra

utan något egentligt vederlag från det allmänna.

Borttagande av bestämmelserna örn grundbelopp har vidare förordats av

länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar. Hallands, Älvsborgs och Norrbottens län.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har — med hänsyn till betydelsen

av att understödet snarast möjligt efter inryckningen utbetalades — till

diskussion framlagt förslag örn grundbeloppets ombildning till en första

hjälp, som av vederbörande militära myndighet skulle under de närmaste

månaderna efter tjänstgöringens början utan behovsprövning utbetalas till

den värnpliktiges hustru samt barn under sexton år.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har — liksom beträffande förslaget till

familjebidragslag — framhållit önskvärdheten av särskilda bestämmelser för

behovsprövningen i det fall, att den värnpliktiges arbetsgivare av välvilja med
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 94. 9

gåve, att den värnpliktige finge behålla viss del av lönen under inkallelsetiden.

Länsstyrelserna i Kalmar och Kristianstads län hava ansett familjebidrag

under landstormsövningar böra utgå efter samma grunder som föreslagits beträffande

annan tjänstgöring.

Arméförvaltningens civila departement har ifrågasatt, örn icke föreskrifterna

örn familjebidrag under landstormsövning borde införas i 1926 års kungörelse

angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-)befäl och värnpliktiga under

fredstid m. m.

I likhet med kommittén anser jag det vara angeläget, att familjebidragen Departementsunder

fredstjänstgöring avvägas så, att bestämmelserna örn befrielse av CÄe/«»!- familjeskäl från värnpliktstjänstgöring kunna, örn så befinnes önskvärt, göras

mindre kategoriska än för närvarande. Jag biträder även kommitténs uppfattning,

att familjebidragen under annan tjänstgöring än landstormsövning

böra — bortsett från frågan örn grundbelopp — utgå efter behovsprövning

i varje särskilt fall. Vidare anser jag, att av praktiska skäl en helt genomförd

tillämpning av löneprincipen låter försvara sig, då fråga är örn landstormsövning.

Huruvida ett utan behovsprövning utgående grundbelopp

bör införas även med avseende å fredstjänstgöring kan synas tveksamt. Då

det emellertid torde vara svårt att därvidlag göra någon principiell skillnad

mellan krigs- och fredstjänstgöring, anser jag mig ej böra förorda något

avsteg från vad kommittén i denna del föreslagit. Av samma skäl synes

här, lika litet som enligt krigsfamiljebidragsbestämmelserna, någon presumtion

böra krävas för att understödsbehovet skall vara förorsakat av värnpliktstjänstgöringen.

Anledning att på sätt av en remissmyndighet ifrågasatts

ombilda grundbeloppet till en automatiskt utgående »första hjälp» synes

ej föreligga; vid fredstjänstgöring står det ju alltid den värnpliktige öppet

att i god tid före tjänstgöringens början göra ansökan örn bidrag. Ej heller

synas tillräckliga skäl föreligga för att i fredsbestämmelserna meddela särskilda

föreskrifter för det fall, att en arbetsgivare låter den värnpliktige behålla

viss del av lönen under tjänstgöringstiden. Yad slutligen beträffar

den väckta frågan örn intagande av bestämmelserna om familjebidrag

under landstormsövningar i kungörelsen om de värnpliktigas avlöning,

tala onekligen vissa skäl av författningsteknisk natur för en sådan anordning.

Härigenom skulle emellertid på ett icke önskvärt sätt gränsen mellan familjebidrag

och penningbidrag utsuddas, och då några egentliga praktiska olägenheter

icke synas vara förknippade med kommitténs förslag, vill jag förorda

detsamma även i detta avseende.

Familjebidragets konstruktion.

I kommitténs förslag till bestämmelser örn familjebidrag under krigstjänstgöring

har bidraget uppdelats på tre olika bidragsformer: familjepenning,

hyresbidrag (enligt departementsförslaget bostadsbidrag) och näringsbidrag.

Enligt departementsförslaget kommer härtill sjukbidrag. I förevarande för

fredstjänstgöring avsedda förslag har kommittén endast räknat med en bidrags
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 94.

form, benämnd familjebidrag. Såsom motivering för förslaget i denna del

har kommittén ■—■ efter att hava redogjort för bidragets konstruktion enligt

förslaget till krigsfamiljebidragsbestämmelser — anfört följande:

Under fredsförhållanden torde en betydande förenkling av bidragets konstruktion

vara möjlig. De självständiga företagarna i den egentliga exercisåldern

torde vara fåtaliga. Bland dem, som fullgöra beredskapsövning, kan

antalet företagare visserligen vara större, men denna övning är av kort varaktighet

(högst 30 dagar). Då tiden för fredstjänstgöring är på förhand bekant,

kunna de värnpliktiga ordna för sin bortovaro på ett annat sätt än vid mobilisering.

Av dessa skäl och då fredstjänstgöringen som regel ej torde helt

omöjliggöra tillsyn över företaget, torde näringsbidrag ej behöva ifrågakomma.

Ett hyresbidrag utan maximering torde icke vara lämpligt under

fredstjänstgöring; den värnpliktige skulle då kunna förledas att hyra en dyrbarare

bostad, än han eljest skulle ha gjort, i förhoppning att staten skulle

svara för kostnaden. En jämförelsevis snäv maximering av ersättningen för

bostad torde därför vara motiverad. Under sådana förhållanden torde emellertid

lämpligen för den värnpliktiges hustru eller annan familjemedlem, som

förestår den värnpliktiges hem, familjepenningen och hyresbidraget kunna

sammanslås så, att familjebidraget för sådan person i fredstid kommer att

utgå med ett enhetligt belopp, avsett såväl för tryggande av vederbörandes

livsuppehälle som för tillgodoseende av familjens bostadsbehov. För övriga

familjemedlemmar torde familjebidraget böra bestämmas till samma belopp

som den i familjebidragslagen föreslagna familjepenningen. Av samma skäl,

som anförts beträffande en lokal differentiering av familjepenningen (betänkandet

del I, sid. 36—39), torde familjepenningen i fredstid böra utgå

efter dyrortsgradering i enlighet med den för folkpensioneringen gällande

indelningen. Vid fixerande av familjebidragets maximibelopp torde det i fråga

örn familjebidrag för hustru eller annan familjemedlem, som förestår den

värnpliktiges hem, vara lämpligt att skilja på den del av familjepenningen,

som avses för livsuppehället, och den del därav, som är avsedd att motsvara

bostadskostnaden. I förra hänseendet torde anledning saknas att frångå de

för familjepenningen föreslagna beloppen. Vad åter beträffar den mot bostadskostnaden

svarande delen av familjepenningen, torde maximibeloppen skäligen

kunna sättas lika med de bostadsbidrag, som införts genom den förut nämnda

kungörelsen den 8 september 1939 (nr 642), eller i respektive ortsgrupper

75 öre, 1 krona 15 öre och 1 krona 50 öre för dag. För ifrågavarande familjemedlemmar

skulle då familjebidragen maximalt komma att utgöra 2 kronor

50 öre, 3 kronor 15 öre respektive 3 kronor 75 öre om dagen. Här må anmärkas,

att uttrycket »annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem» såtillvida

innebär en jämkning i familjebidragslagens formulering, att kravet på

att ifrågavarande familjemedlem skall vara över 16 år eftergivits. Denna

modifikation, som skett för vinnande av överensstämmelse med de stadgande^

som av kommittén föreslås i fråga örn understöd i samband med utrymning,

torde böra genomföras även i den föreslagna familjebidragslagen.

I överensstämmelse med sistnämnda lagförslag skulle nu ifrågavarande bidrag

för annan person än hustru respektive familjemedlem, som förestår den värnpliktiges

hem, högst utgöra, örn vederbörande fyllt 16 år, 1 krona, 1 krona

25 öre respektive 1 krona 50 öre samt i annat fall 70 öre, 80 öre och 90 öre,

allt för dag. De utan behovsprövning utgående grundbeloppen skulle utgöra

för hustru en krona och för barn eller adoptivbarn under 16 år 40 öre för dag.

Då de angivna maximibeloppen i förhållande till 1931 års förordning innebära

en högst betydande ökning, torde några särskilda bestämmelser med

avseende å sjukvård till familjen icke vara erforderliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 94.

Såsom förut anförts föreslår kommittén avvikande regler beträffande landsf

ormsövningar. Någon dy ror isgradering synes därvid icke erforderlig. Såsom

lämpliga belopp per dag för bidragen, vilka böra utgå med jämna summor,

föreslår kommittén 2 kronor för hustru och 50 öre för varje barn eller adoptivbarn.

Änkling eller frånskild bör dock för ett barn äga rätt att uppbära

2 kronor örn dagen, då självfallet hans kostnader för det första barnet måste

bli större än för de följande.

Flertalet hörda myndigheter lia i sina yttranden i stort sett icke haft något

att erinra mot den föreslagna konstruktionen av familjebidraget. Socialstyrelsen

har emellertid förordat en uppdelning av bidraget i en icke dyrortsgraderad

familj epenning och ett efter dyrortsgradering utgående maximerat

hyresbidrag.

Länsstyrelsen i Kalmar län har ansett, att familjebidraget ej bör graderas

efter dyrort och länsstyrelsen i Kronobergs län har förordat en minskning av

skillnaden mellan bidragsbeloppen inom de olika ortsgrupperna.

Länsstyrelsen i Uppsala län har utgått ifrån att länsstyrelserna i de flesta

fall i brist på tillräckligt ingående upplysningar skulle bliva nödsakade att

bevilja de maximala bidragsbeloppen och att med hänsyn härtill ett bättre

resultat skulle kunna uppnås, om den föreslagna tariffen komme att omfatta

flera än tre ortsgrupper. Lämpligen syntes därvid de för inkomsttaxeringen

fastställda ortsgrupperna böra ifrågakomma.

Länsstyrelsen i Blekinge län har förordat en schematisk höjning av familjebidraget

för hustru respektive annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges

hem, för det fall, att mindre arbetsförhet styrktes genom läkarintyg

eller eljest behörigen vitsordade uppgifter.

Kommitténs förslag till bestämmelser örn familjebidrag i fredstid innebär Departementsi

förhållande till den föreslagna krigsfamiljebidragsförordningen en avsevärd chefenförenkling,

i det att endast en bidragsform förekommer. Detta synes mig vara

en fördel. I fråga örn ett sålunda konstruerat familjebidrag torde tvekan ej

behöva råda örn att bidraget bör utgå efter dyrortsgradering. Därvid torde

samma dyrortsindelning böra tillämpas som den i krigsfamiljebidragsförordningen

stadgade. Mot de av kommittén föreslagna maximibeloppen synes intet

vara att erinra. Såsom i annat sammanhang kommer att närmare beröras

måste förslaget komma att medföra en ansenlig kostnadsökning, men beloppen

torde som regel svårligen kunna sättas lägre än som föreslagits, örn de skola

förslå till försörjning av familjer, som helt sakna andra inkomster. Föreligga

sådana inkomster -— vare sig kontant eller, såsom ofta synes vara fallet, i

form av fri bostad eller andra naturaförmåner — förutsätter behovsprövningen,

att maximibeloppen ej utgå. Här liksom enligt krigsfamiljebidragsförordningen

torde en fri behovsprövning vara att föredraga framför de nuvarande

schematiska taxorna för arbetsföra och mindre arbetsföra. Den nu

gällande anordningen kan i viss mån sägas inbjuda till anskaffande av intyg

örn mindre arbetsförhet, vilkas värde det kan vara omöjligt för en länsstyrelse

att bedöma. Få grund av vad sålunda anförts anser jag mig böra i princip

biträda kommitténs förslag beträffande familjebidragets konstruktion. Till

vissa detaljspörsmål återkommer jag i det följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 94.

Familjebidragens bestridande oell administrerande.

Kommitténs förslag innebär, att familjebidragen i fredstid skola utan minskning

av den värnpliktiges penningsbidrag helt bekostas av staten och fastställas

av länsstyrelsen eller, beträffande familjebidrag under landstormso

viring, av vederbörande militära myndigheter. Härom har kommittén anfört

följande:

Enligt förslaget till krigsfamiljebidragsbestämmelser skola familjebidragen

administreras av kommunala myndigheter och delvis bestridas genom kommunala

bidrag. Hetta av krigs- och mobiliseringsförhållanden motiverade

system torde icke böra utsträckas att gälla under fredstid, utan därvidlag bör

enligt kommitténs mening i det väsentliga förbliva vid nu gällande ordning

med länsstyrelserna såsom beslutande myndighet, truppförbanden såsom

kassaorgan och staten såsom ensamt ansvarig för kostnaderna. Beträffande

landstormsövningar torde dock även prövningsrätten böra förläggas till de

militära myndigheterna. Slutligen må framhållas, att kommittén icke, lika

litet som i förslaget till familjebidragslag, ansett anordningen med visst avdrag

å den värnpliktiges penningbidrag böra bibehållas.

I yttrandena över förslaget har detsamma tillstyrkts i förevarande del; dock

lia länsstyrelserna i Kalmar och Kristianstads län — i konsekvens med den

uppfattning, som dessa länsstyrelser eljest uttalat beträffande familjebidragen

under landstormsövningar — ansett, att bidragens fastställande vid alla slag

av övningar borde ankomma på länsstyrelserna.

Socialstyrelsen har anfört följande:

Med spörsmålet örn individuell behovsprövning vid familjebidragens utmätande

sammanhänger nära fragan örn det organ, som bör handhava utdelningen

av dessa medel. Sociala försvarsberedskapskommittén har i sådant

avseende förordat ett bibehållande av den nuvarande ordningen med länsstyrelserna

såsom prövande och beslutande myndigheter. Häremot synes med

fog kunna invändas, att en behovsprövning på detta liksom på andra områden

enligt sakens natur icke lämpligen bör anförtros åt en central myndighet.

Skall en behovsprövning bliva effektiv och icke blott av formell natur, bör

uppgiften tydligen anförtros åt något lokalt organ. I sitt utlåtande över förslaget

till familjebidragslag förordade socialstyrelsen, att familjebidragens

administrering vid tillämpning av krigsbestämmelserna skulle anförtros åt

arbetslöshetskommittéerna. Styrelsen framhöll emellertid, att även fattigvårdsstyrelserna

kunde tänkas komma i fråga såsom primära förvaltningsorgan.

Mot ett utnyttjande av arbetslöshetskommittéerna för motsvarande ändamål

även under fredstid talar det skälet, att särskilda sådana kommittéer

under normala konjunkturer pläga finnas inrättade endast i ett relativt begränsat

antal kommuner. Därjämte synes den här ifrågavarande speciella

uppgiften knappast ligga inom ramen för dessa institutioners verksamhet

under mera ordinära förhållanden. Ej heller fattigvårdsstyrelsens torde ur

en del synpunkter kunna anses alldeles lämpade att handhava uppgiften i

fråga. En fullt tillfredsställande lösning av den organisatoriska sidan av här

ifrågavarande spörsmål synes kunna vinnas först i samband med den blivande

omorganisationen av socialvården. Det naturliga synes nämligen vara, att

understödsverksamheten för de inkallades familjer, under såväl fred som krig,

vid ett eventuellt framtida inrättande av ett särskilt socialvårdsorgan i varje

kommun anförtros åt dessa organ under direkt tillsyn av en central myndighet.

Länsstyrelserna torde därvid icke böra taga befattning med verksam
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 94.

heten. I nuvarande läge lärer emellertid, trots de anförda betänkligheterna,

ett bibehållande av länsstyrelserna såsom beslutande myndigheter kunna försvaras

såsom ett provisorium.

De skäl, som för krigsbestämmelsernas del föranlett förslag örn kommunal

bidragsplikt, torde icke ha giltighet i fråga örn familjebidragen i fredstid,

utan därvidlag synes den nuvarande ordningen böra bibehållas, dock — på

sätt kommittén föreslagit — med undantag för regeln örn bidragsplikt för

den värnpliktige genom avdrag å penningbidraget.

Enighet synes bland de hörda myndigheterna råda örn nödvändigheten —

åtminstone under nuvarande förhållanden -— av att familjebidragens fastställande,

då fråga är örn annan tjänstgöring än landstormsövning, anförtros

åt länsstyrelserna. För egen del biträder jag denna uppfattning. Till frågan

i vad mån en ändrad organisation av socialvården bör föranleda överflyttning

av familjebidragsärendena till annat organ kan ståndpunkt icke tagas i detta

sammanhang. I överensstämmelse med den uppfattning, jag förut tillkännagivit

i fråga om kommitténs förslag beträffande familjebidrag under landstormsövningar,

är jag även ense med kommittén därutinnan, att bestyren

med dessa familjebidrag helt böra läggas på vederbörande militära myndigheter.

Bestämmelserna örn sättet för familjebidragens utbetalande innefattas

i förslaget till tillämpningsförfattning, varest stadgas, att utbetalningen skall

verkställas av vederbörande militäre chef eller befälhavare. Sedan kommitténs

förslag avgavs har emellertid genom cirkuläret den 22 december 1939 (nr 902)

angående sättet för utbetalning av familjeunderstöd m. m. införts en ny ordning

i fråga örn utbetalande av familjeunderstöd vid mobilisering och förstärkt

försvarsberedskap, i det att bestyret med utbetalningen anförtrotts åt

postgirokontoret. Denna anordning kommer vid tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen

att upphöra, men skäl torde föreligga för att i stället

införa densamma beträffande bidragen i fredstid vid annan tjänstgöring än

landstormsövning.

Speciell motivering.

Författningens rubrik m. m.

Liksom jag ansett författningen örn familjebidrag under krigstjänstgöring

böra erhålla benämningen »krigsfamiljebidragsförordning», synes det lämpligt

att benämna den författning varom nu är fråga »fredsfamiljebidragsförordning».

De till dessa förordningar hörande tillämpningsförfattningarna komma

då lämpligen att få benämningarna »krigsfamiljebidragskungörelse» respektive

»f redsfamilj ebidragskungörelse ».

För att tydligare särskilja bestämmelserna örn familjebidrag under landstormsövningar

från förordningens övriga stadganden ha bestämmelserna

erhållit något ändrad disposition, varjämte vissa underrubriker införts.

1 §•

Denna paragraf överensstämmer i sak med kommitténs förslag.

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 94.

Departements
chefen.

Departements
chefen.

2 §■

Den här gjorda bestämningen av familjebegreppet överensstämmer med

stadgandet i 3 § av det genom proposition nr 93 framlagda förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.

Beträffande kommittéförslaget i denna del har i

motiveringen anförts följande:

Enligt 1931 års förordning utgår familjeunderstöd allenast till hustru och

till barn under 16 år. I förslaget till familjebidragslag (3 §) har kretsen av

bidragsberättigade anhöriga väsentligen utvidgats och omfattar följande personer:

a) den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under 16 år

(berättigade till bland annat grundbelopp utan behovsprövning); b) den värnpliktiges

föräldrar och adoptant, hans barn och adoptivbarn över 16 år, hustrus

barn och adoptivbarn samt frånskild hustru, en var under förutsättning, att

den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande och under tiden

före inkallelsen i väsentlig mån bidragit till dennes underhåll; samt c) husföreståndarinna

under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med

barn under 16 år men ej med arbetsför hustru. I stort sett kan man säga, att

den underhållsberättigade kretsen sammanfaller med gränsen för den lagstadgade

underhållsskyldigheten mot släktingar. Tillräckliga skäl att i fredsbestämmelserna

inskränka denna krets synes ej föreligga, även örn för normala

fall rätten till bidrag för barn över 16 år torde vara utan praktisk betydelse.

Med hänsyn till vad förut anförts örn önskvärdheten av att frikallelse

från värnpliktstjänstgöring i fredstid ej skall nödvändiggöras av familjeskäl

kunde det emellertid — i analogi med det förut berörda stadgandet i § 4 mom. 2

värnpliktslagen — ifrågasättas, örn ej far- och morföräldrar samt syskon

borde inräknas i kretsen av bidragsberättigade. Kommittén har emellertid

utgått ifrån att de fall, då värnpliktiga försörja dylika anhöriga, äro så pass

sällsynta, att de icke böra föranleda avvikelse från den rationella gräns, som

den legala underhållsskyldigheten innebär. För övrigt torde dessa fall i

allmänhet kunna tillgodoses genom annan form av social hjälp även utan

anlitande av fattigvård. Kommittén har således stannat för att förorda samma

krets av bidragsberättigade som enligt förslaget till familjebidragslag.

I fråga örn landstormsövningar hänvisas till 6 §.

Innebörden av remissyttrandena framgår av proposition nr 93.

I likhet med kommittén anser jag, att man i denna förordning bör räkna

med samma krets av bidragstagare som enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

I anledning härav hava i kommitténs förslag till ifrågavarande paragraf vidtagits

enahanda jämkningar som i 3 § nämnda förordning.

3 §•

Beträffande denna paragraf, som motsvarar 4 § och i viss mån 17 § i förslaget

till krigsf amil jebidragsförordning, hänvisas till vad som anförts dels

i proposition nr 93 beträffande nämnda paragrafer och dels i denna proposition

i den allmänna motiveringen.

Härutöver må nämnas, att länsstyrelsen i Kopparbergs län förordat, att

mantalsskrivningskommunen skulle vara avgörande för ortsgrupperingen.

I denna paragraf hava vidtagits samma jämkningar som de, för vilka redogjorts

i samband med motsvarande stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen.

Någon anledning att frångå bostadsorten såsom avgörande för placering

i dyrort torde ej föreligga, örn man, såsom jag kommer att föreslå i det

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 94.

följande, inför en fullt otvetydig bestämmelse om vilken länsstyrelse, som

har att pröva ansökan örn familjebidrag.

4 §•

Denna paragraf motsvarar 5 § i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.

I förhållande till kommittéförslaget innebär paragrafens lydelse viss avvikelse

såväl i dispositionen som beträffande bestämmelserna örn behovsprövningen.

I sistnämnda hänseende må framhållas, att bestämmelserna om inskränkning

i statstjänstemäns rätt till grundbelopp och örn hänsynstagande till näringsidkares

intresse av verksamhetens upprätthållande uteslutits.

Beträffande motiveringen till förevarande paragraf och de avgivna remissyttrandena

kan i huvudsak hänvisas, förutom till den allmänna motiveringen,

till vad som anförts i proposition nr 93 angående motsvarande bestämmelser

i krigsfamiljebidragsförordningen.

Mot det av kommittén föreslagna stadgandet att, därest den värnpliktige

dreve näring eller rörelse, hänsyn skulle tagas till den värnpliktiges intresse

av verksamhetens upprätthållande, har av Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna

i Kristianstads och Kopparbergs län anmärkts, att bestämmelsen

syntes oklar.

Kammarrätten har ansett nyssnämnda stadgande böra utgå, då utan särskild

föreskrift finge anses uppenbart, att hänsyn, som därmed avsåges, borde

tagas.

Förevarande paragraf ansluter sig nära till motsvarande bestämmelser i

förslaget till krigsfamiljebidragsförordning och torde därför i huvudsak icke

tarva någon ytterligare motivering. En sådan inskränkande bestämmelse örn

rätt till grundbelopp för statstjänstemän, som kommittén föreslagit, torde

vara av ringa praktisk betydelse i fråga örn värnpliktiga i beväringsåldern. Då

stadgandet ansetts icke böra gälla beträffande landstormsövningar — varutinnan

jag är ense med kommittén — har jag ansett riktigast att helt utesluta

detsamma. Vad beträffar den av kommittén föreslagna bestämmelsen med

avseende å näringsidkare har jag, lika med kammarrätten, ansett densamma

böra utgå.

5 §•

Denna paragraf motsvarar dels i viss mån 7 § i kommitténs förslag till

förordning och dels 10 § i förslaget till tillämpningskungörelse. Enligt nyssnämnda

7 § skulle ansökan örn familjebidrag prövas av den länsstyrelse,

varest den värnpliktiges bostadskommun vore belägen.

Länsstyrelsen i Stochholms län har framhållit, att olika åsikter kunde göra

sig gällande örn den värnpliktiges bostadskommun; det kunde rentav inträffa,

att den värnpliktige hade en åsikt därom och hans familjemedlemmar en

annan, så att, örn de båda konkurrerande kommunerna läge inom olika län,

ansökningar samtidigt ingåves till två olika länsstyrelser. Enligt länsstyrelsens

mening vore det lämpligast, om föreskrift meddelades därom, att ansökan

skulle ingivas till länsstyrelsen i det län, där den kommun vore belägen, varest

den värnpliktige vore kyrkobokförd.

Departementschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departements
chefen.

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 94.

Enahanda förslag har framställts av länsstyrelsen i Uppsala län, som därvid

framhållit, att de till grund för ansökan örn bidrag liggande uppgifterna

måste bestyrkas av prästen i den församling, varest den värnpliktige är kyrkobokförd.

Arméförvaltningens civila departement och kammarrätten ha förordat överförande

av bestämmelserna örn besvär från kungörelsen till förordningen.

Vid förslagets överarbetning har det ansetts lämpligt att i denna paragraf

sammanföra bestämmelserna örn länsstyrelsernas handläggning av ärendena

och klagan över länsstyrelsens beslut. Här nämnda remissanmärkningar ha

därvid beaktats. Andra styckets avfattning har dessutom jämkats i formellt

hänseende. Beträffande utrikes boende har stadgats, att Överståthållarämbetet

skall vara prövningsmyndighet.

6 §•

I denna paragraf har, med en formell jämkning, upptagits det i 5 § av

kommittéförslaget innefattade stadgandet.

7 §■

Under denna paragraf upptog kommittéförslaget — förutom en bestämmelse

örn länsstyrelses befattning med familjebidragen — ett stadgande av

innebörd, att fråga örn rätt till familjebidrag under landstormsövning skulle

prövas av den, som ansvarade för utbetalning av penningbidrag eller motsvarande

ersättning åt den värnpliktige. I enlighet med förslag av arméförvaltningens

civila departement har denna bestämmelse såsom obehövlig uteslutits

och ersatts med det i 11 § av kommitténs förslag till tillämpningsförordning

upptagna stadgandet, dock med uteslutande av vad där stadgas örn

sättet för styrkande av behörighet att åtnjuta bidrag.

8 §■

Denna paragraf, som i sak överensstämmer med 6 § i kommittéförslaget,

är av samma lydelse som 22 § i förslaget till krigsfamiljebidragsfoordning.

9§-

Denna paragraf motsvarar 8 § i kommitténs förslag till förordning och 26 §

i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.

Länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län ha funnit straffbestämmelsen

alltför sträng.

Flertalet hörda myndigheter ha icke haft något att erinra mot straffbestämmelserna,

och för egen del finner jag ej anledning föreslå avvikelse

från kommitténs förslag i denna del.

10 §.

Denna paragraf, som i sak överensstämmer med 27 § i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning,

utgör närmast en motsvarighet till 9 § i kommitténs

förslag. Beträffande remissyttrandena och motiveringen i denna del hänvisas

till proposition nr 93.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 94.

11 §•

Denna paragraf överensstämmer med 10 § i kommittéförslaget.

Förordningens ikraftträdande.

Beträffande stadgandet örn förordningens ikraftträdande, vilket överensstämmer

med motsvarande bestämmelse i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning,

ber jag att få hänvisa till vad som anförts i proposition nr 93

rörande sistnämnda bestämmelse, vilket även äger tillämpning i fråga örn

förevarande förordning.

Kostnaderna för familjebidragen.

För budgetåret 1939/40 hava för bestridande av kostnaderna för familjeunderstöd

åt vissa värnpliktiga för lantförsvarets och sjöförsvarets del anvisats

särskilda förslagsanslag örn respektive 120,000 och 15,000 kronor, varjämte

för flygvapnets del under särskild titel (titel II) å förslagsanslaget för

de värnpliktigas avlöning och färder m. m. för ändamålet upptagits ett belopp

av 6,000 kronor.

Vid framläggandet av innevarande års statsverksproposition uttalade jag

— under hänvisning till kommitténs då nyligen avgivna förslag — att med

frågan örn medelsbehovet under anslagen till understöd åt vissa värnpliktigas

familjer borde anstå, till dess ståndpunkt kunde tagas till förslaget. I

avvaktan härpå borde anslagen tills vidare i förslaget till riksstat endast

upptagas med beräknade belopp. För ernående av större överensstämmelse

försvarsgrenarna emellan borde därvid även flygvapnets kostnader

för familjeunderstöd redovisas å särskilt anslag. Under åberopande härav

hemställde jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, till understöd åt vissa värnpliktigas familjer för

budgetåret 1940/41 beräkna förslagsanslag för lantförsvaret, sjöförsvaret och

flygvapnet med av vederbörande förvaltningsmyndigheter föreslagna belopp,

respektive 120,000, 20,000 och 7,000 kronor.

Kommittén har beträffande kostnaderna för genomförande av kommittéförslaget

anfört, att några tillförlitliga beräkningar svårligen kunde göras

dels emedan tillräckligt statistiskt underlag därför saknades och dels emedan

bidragen utginge efter behovsprövning. Med hänsyn till den föreslagna höjningen

av familjebidragens maxima, finge man dock räkna med en relativt

sett betydande kostnadsökning. Såsom hypotetisk storleksordning härför

kunde angivas åtminstone en fördubbling av de kostnader, som uppkomme

vid tillämpning av 1931 års bestämmelser.

Med hänsyn till vad kommittén anfört torde anslag för ifrågavarande ända- Departementsmål

böra äskas med dubbla beloppet av de i statsverkspropositionen berak- chefen.

nade anslagen eller för lantförsvaret 240,000 kronor, för sjöförsvaret 40,000

kronor och för flygvapnet 14,000 kronor. Härvid förutsättes givetvis, att de

nu föreslagna bestämmelserna i stort sett komma att tillämpas allenast å personal,

som inkallats till vanlig fredstjänstgöring.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 94.

•lall 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 94.

Departementschefens hemställan.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att

dels antaga det av föredraganden förordade förslaget till förordning

om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i

fredstid (fredsfamiljebidragsförordning);

dels ock för budgetåret 1940/41 under fjärde huvudtiteln anvisa

under avdelningen C. Lantförsvaret till Familjebidrag åt värnpliktiga

ett förslagsanslag av 240,000 kronor,

under avdelningen D. Sjöförsvaret till Familjebidrag åt värnpliktiga

ett förslagsanslag av 40,000 kronor samt

under avdelningen E. Flygvapnet till Familjebidrag åt värnpliktiga

ett förslagsanslag av 14,000 kronor.

Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Wikland.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Majis proposition nr 94.

19

Bilaga A.

Sociala försvnrsberedskapskommitténs förslag’

till

Förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring

i fredstid.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Under värnpliktstjänstgöring i fredstid är värnpliktig, som har familj,

berättigad till bidrag av statsmedel för tryggande av familjens uppehälle

(familjebidrag).

Familjebidrag utgår, i den mån stadgandena i familjebidragslagen icke

skola tillämpas, i enlighet med vad nedan i 2—4 §§ stadgas eller, beträffande

landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning, enligt bestämmelserna

i 5 §.

2 §•

Såsom medlemmar av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning:
a)

den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under sexton år;

b) den värnpliktiges föräldrar och adoptant, hans barn och adoptivbarn

över sexton år, hustrus barn och adoptivbax*n samt frånskild hustru, en var

under förutsättning, att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande

och under tiden före värnpliktstjänstgöringens början i väsentlig mån

bidragit till dennes underhåll; samt

c) husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor

med barn under sexton år men ej med arbetsför hustru.

3 §■

Familjebidrag utgår till den värnpliktiges familj för varje dag, den värnpliktige

äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna

inberäknade, med högst så stort belopp för dag, som för en var av nedan

angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:

1

2

3

4

! Ortsgrupp

För hustru eller,

där hustru cj fin- nes, annan familje- medlem, som före- står den v.ärnplik- tiges hem

kronor

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses

i kol. 2

kronor

För annan familje- medlem än som

avses i kol.

2 och 3

kronor

i............

2:50

1:-

0:70

ii............

3: 15

1: 25

0:80

! ni............

3; 75

1:50

0: 90

Familjebidrag fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår efter

den ortsgrupp, till vilken familjemedlemmens bostadskommun är att hänföra.

Med en persons bostadskommun förstås i denna förordning den kommun,

varest personen i fråga vid tiden för värnpliktstjänstgöringens början var

bosatt under sådana förhållanden, att han ägde där mantalsskrivas. I fråga

om kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen

om folkpensioneringen verkställda indelningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 94.

. 4 §.

Av familjebidraget utgår för de i 2 § a) avsedda familjemedlemmarna visst

grundbelopp utan behovsprövning. Grundbeloppet utgör för hustru en krona

och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.

I övrigt utgår familjebidrag allenast i den mån behov därav skäligen kan

antagas föreligga. Vid bestämmande av beloppets storlek skall hänsyn tagas

till familjens samtliga inkomster under tjänstgöringstiden utom till det

Eenningbidrag eller motsvarande ersättning, som den värnpliktige äger uppära.

För familjemedlem, som avses i 2 §b), må ej fastställas högre belopp

än det, varmed den värnpliktige under tiden före tjänstgöringen stadigvarande

bidragit till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll. Driver den

värnpliktige näring eller rörelse, skall hänsyn jämväl tagas till den värnpliktiges

intresse av verksamhetens upprätthållande.

Äger den värnpliktige enligt avlöningsreglemente, som utfärdats eller fastställts

av Kungl. Majit, uppbära lön från civil tjänst under värnpliktstjänstgöringen,

skola bestämmelserna örn grundbelopp icke äga tillämpning.

5 §.

Under landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning äger värnpliktig

uppbära familjebidrag med två kronor för hustru och 50 öre för varje

den värnpliktiges eller hans hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år;

dock att änkling eller frånskild, som är underhållsskyldig mot ett eller flera

barn under sexton år, äger för ett av barnen uppbära två kronor. Bidraget utgår

utan behovsprövning.

6 §.

Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

Familjebidrag må ej återkrävas av den värnpliktige eller eljest hänföras

till fattigvård.

7 §''

Ansökan örn familjebidrag prövas av länsstyrelsen i det län, varest den

värnpliktiges bostadskommun är belägen; dock att i fall, som avses i 5 §,

fråga örn rätt till sådant bidrag prövas av den, som ansvarar för utbetalning

av penningbidrag eller motsvarande ersättning åt den värnpliktige.

8 §■

Har någon till stöd för ansökan örn familjebidrag mot bättre vetande eller

av vårdslöshet lämnat oriktig uppgift eller ock åsidosatt bestämmelse, som

meddelats med stöd av 10 §, straffes med dagsböter eller fängelse, där ej straff

å gärningen är i allmänna strafflagen utsatt.

Böter tillfalla kronan.

9 §•

I fall, som i 8 sägs, äger i 7 § omförmäld myndighet helt eller delvis avstänga

den felande från rätten till familjebidrag under en tid av högst en

månad.

10 §■

Närmare föreskrifter örn tillämpningen av denna förordning meddelas av

Konungen.

Denna förordning skall tillämpas å värnpliktiga, vilka efter deli

inrycka till däri avsedd tjänstgöring.

Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksf s. 3 i texten
  2. SU 1940:122 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid s. 1 i texten