Med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning) m. m
1940-02-16 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1940:94, Med förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning) m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
1
Nr 94.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under
tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning)
m. m.; given Stockholms slott den 16 februari 1940.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om familjebidrag åt värnpliktiga
under tjänstgöring i fredstid (fredsfamiljébidragsförordning),
dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 94.
420 40
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
Förslag
till
Förordning om familjebidrag- åt värnpliktig-a under tjänstgöring-
i fredstid (fredsfamiljebidragsförordning).
Härigenom förordnas som följer.
Inledande bestämmelse.
1 §•
I den mån stadgandena i krigsfamiljebidragsförordningen icke skola tilllämpas,
är värnpliktig under fullgörande av värnpliktstjänstgöring berättigad
till familjebidrag av statsmedel i enlighet med vad nedan i 2—5 §§ stadgas
eller, beträffande landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning,
enligt bestämmelserna i 6 och 7 §§.
Örn familjebidrag under annan tjänstgöring än landstormsövning.
2§-
Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning
en var av följande personer, nämligen:
a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn
och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;
b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a)
sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt
hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, att den värnpliktige är
underhållsskyldig gentemot vederbörande och vid tiden för värnpliktstjänstgöringens
början i väsentlig mån bidrog till dennes underhåll; samt
c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige
sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under
sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen
till arbete.
3 §•
Familjebidrag utgår till den värnpliktiges familj för varje dag, den värnpliktige
äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna
inberäknade, med högst så stort belopp för dag, som för en var av nedan
angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:
L
2
3
4
Ortsgrupp
För hustru eller, där bidrag
ej utgår för hustru, annan
familjemedlem, som förestår
den värnpliktiges hem
kronor
För annan familje- medlem Över 16 år än
som avses i kol. 2
kronor
För annan familje- medlem under 16 år
än som avses i kol. 2
kronor
i....................
2: 50
1: —
0: 70
ii....................
3:15
1:25
0:80
in....................
3: 75
1:50
0:90
3
Kungl. Majus proposition nr 94.
Familjebidrag fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår efter
den ortsgrupp, till vilken den kommun är att hänföra, varest familjemedlemmen
vid tiden för värnpliktstjänstgöringens början var bosatt under sådana förhållanden,
att han, därest mantalsskrivning då skolat förrättas, ägt där
mantalsskrivas. I fråga örn kommunernas hänförande till ortsgrupp skall
tillämpas den enligt lagen örn folkpensionering verkställda indelningen. Ort
utom riket hänföres till ortsgrupp III.
4 §•
Av familjebidraget utgår för de i 2 § a) avsedda familjemedlemmarna visst
grundbelopp utan behovsprövning. Grundbelopp utgör för hustru en krona
och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.
I övrigt utgår familjebidrag allenast i den mån behov därav skäligen kan
antagas föreligga. Vid bestämmande av bidragets storlek skall hänsyn tagas
dels till den inkomst, som åtnjutes av vederbörande familjemedlem ävensom
av annan till samma hushåll hörande familjemedlem, utom husföreståndarinna,
och dels till den värnpliktiges inkomster, dock med undantag för den värnpliktige
under tjänstgöringen tillkommande penningbidrag och andra förmåner.
För familjemedlem, som avses under 2 §b), må ej fastställas högre
belopp än det, varmed den värnpliktige vid tiden för tjänstgöringens början
bidrog till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll eller vartill värdet
av sådant underhåll skäligen kan skattas.
5 §•
Ansökan örn familjebidrag prövas av länsstyrelsen i det län, inom vilket
den värnpliktige är kyrkobokförd, eller, därest den värnpliktige icke är kyrkobokförd
inom riket, av Överståthållarämbetet.
Den som är missnöjd med länsstyrelses beslut må däri söka ändring hos
kammarrätten genom besvär, vilka skola inom trettio dagar efter det klaganden
erhållit del av beslutet hava inkommit till den länsstyrelse, som meddelat
beslutet, varefter länsstyrelsen insänder besvären jämte eget yttrande
till kammarrätten.
Mot kammarrättens beslut må talan icke föras.
Om familjebidrag under landstormsövning.
6 §•
Under landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning äger värnpliktig
uppbära familjebidrag med två kronor för hustru och 50 öre för varje
den värnpliktiges eller hans hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år,
dock att änkling eller frånskild, som sålunda är berättigad till bidrag för ett
eller flera barn, äger för ett av barnen uppbära två kronor. Bidraget utgår
utan behovsprövning.
7 §•
Familjebidrag, som avses i 6 §, utbetalas i enahanda ordning som den värn
pliktige tillkommande penningbidrag eller motsvarande ersättning.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
Gemensamma bestämmelser.
8 §.
Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må
förty ej för gäld tagas i mät.
Familjebidrag må ej hänföras till fattigvård eller eljest återkrävas av den
värnpliktige.
9 §''
Har någon till stöd för ansökan örn familjebidrag mot bättre vetande eller
av giov vårdslöshet lämnat oriktig uppgift eller ock åsidosatt bestämmelse,
som meddelats med stöd av 11 §, straffes med dagsböter eller fängelse.
Böter tillfalla kronan.
10 §''
Beslutar länsstyrelse eller, i fall som avses i 6 §, vederbörlig militär myndighet
nedsättning av familjebidrag, som i följd av förhållande varom i 9 § sägs
bestämts till för högt belopp, må bestämmelse tillika meddelas om avräkning
å familjebidraget för återstående tjänstgöringstiden av vad som utgått för
mycket.
11 §•
Närmare föreskrifter örn tillämpning av denna förordning meddelas av
Konungen.
Örn ikraftträdandet av denna förordning och vad med avseende därå skall
iakttagas meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
o
Utdrag av protokollet över försvar sär euderia hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 februari 1940.
Närvä rande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.
Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld:
Inledning.
Såsom jag förut denna dag anfört i samband med framläggande av förslag
till förordning örn familjebidrag åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m.
(krigsfamiljebidragsförordning) — varutinnan hänvisas till proposition nr 93 —
uppdrog jag den 25 februari 1939 åt särskilda inom försvarsdepartementet
tillkallade utredningsmän, den s. k. sociala försvarsberedskapskommittén, att
biträda med utredning angående vissa frågor rörande den sociala försvarsberedskapen
samt avgiva det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Kommittén, som tidigare avgivit betänkande med förslag till lag örn familjebidrag
åt värnpliktiga under krigstjänstgöring m. m. (familjebidragslag)1, har
den 22 december 1939 avlämnat ett icke tryckt förslag, åtföljt av motiv, till förordning
örn familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid ävensom
till en tillämpningskungörelse till nämnda förordning, över kommitténs
förslag hava efter remiss utlåtanden avgivits av cheferna för försvarsstaben,
armén, marinen och flygvapnet, den sistnämnde gemensamt med flygförvaltningen,
arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen, socialstyrelsen,
kammarrätten, Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna, utom
länsstyrelsen i Malmöhus län.
Kommitténs förslag, vilket torde få såsom bilaga (bilaga A) fogas vid statsrådsprotokollet,
har efter remissen undergått överarbetning inom försvarsdepartementet.
I det följande kommer jag — i anslutning till en redogörelse
för kommittéförslaget och däremot framställda erinringar -— att lämna en
motivering för det sålunda utarbetade departementsförslaget.
Allmän motivering.
Allmänna synpunkter.
Bestämmelser örn värnpliktigas avlöning i fredstid äro meddelade i 9 §
kungörelsen den 5 mars 1926 (nr 60) angående avlöning för rullförings-(sjörullförings
)befäl och värnpliktiga under fredstid m. m. (senaste lydelse Sv.
förf.-sami. 1939: 752). Enligt dessa bestämmelser — som gälla, då krigsavlöningsreglementet
icke gjorts tillämpligt — är det normala penning
-
1 Statens offentl. utreda. 1939: 26.
6
Kungl. Majus proposition nr 94.
bidraget åt värnpliktiga 50 öre om dagen. Efter 180 dagars tjänstgöring ävensom
eljest under beredskapsöviling, landstormsrepetitionsÖvning, landstormsbefälsövning
och tjänstgöring, som anbefallts enligt § 28 mom. 1 eller § 36
mom. 2 värnpliktslagen (»då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det
kräver»), utgör penningbidraget en krona örn dagen. Härutöver äga vissa å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga efter 210 dagars tjänstgöring uppbära ett
särskilt tillägg under sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv å en krona
(sjötjänstbidrag). Värnpliktiga vid marinen, som inkallats enligt § 28 mom. 1
eller § 36 mom. 2 värnpliktslagen, äga under sjötjänstgöring åtnjuta sjötjänstbidrag
med minst en krona.
Bestämmelser örn famil]elinderstöd i fredstid äro meddelade i förordningen
den 12 juni 1931 (nr 257) örn understöd i vissa fall åt värnpliktigs hustru och
barn (familjeunderstöd) och i kungörelsen den 19 juni 1931 (nr 259) angående
tillämpning av nämnda förordning. Enligt dessa bestämmelser kunna den
värnpliktiges hustru och barn erhålla understöd av statsmedel, såvida understöd
är nödvändigt för deras uppehälle. Understödet utgår med fixa belopp,
beroende på hustruns arbetsförhet och barnantalet. Till arbetsför hustru utan
barn utgår ej understöd. Beträffande understödsbeloppen och innehållet i
övrigt i de nämnda författningarna hänvisas till den i propositionen nr 93
lämnade redogörelsen.
Sociala försvarsberedskapskommitténs förslag innebär i åtskilliga hänseenden
en omläggning av det nuvarande familjeunderstödssystemet. Kommittén
har därvidlag framhållit, att en viss formell överensstämmelse med
kommitténs förslag till bestämmelser örn familjebidrag åt värnpliktiga under
krigs tjänstgöring m. m. borde eftersträvas. En sådan överensstämmelse har
i huvudsak åvägabragts i fråga örn principerna för behovsprövningen och
kretsen av bidragsberättigade familjemedlemmar. Ett undantag härifrån utgöra
dock bestämmelserna beträffande familjebidrag under landstormsövningar.
Kommittéförslaget innebär en avsevärd höjning av de nu utgående bidragsbeloppen.
I fråga örn bidragens administrerande har förslaget bibehållit
länsstyrelserna (med undantag för landstormsövningar) såsom beslutande
organ.
Börande förslagets allmänna förutsättningar har kommittén yttrat följande:
En väsentlig skillnad mellan freds- och krigsbestämmelserna ligger däri,
att fredsbestämmelserna äro avsedda för unga män, vilka med få undantag
icke före inryckningen lyckats komma upp i högre inkomster och vilka dessutom
på förhand äga kännedom örn värnpliktstjänstgöringen, under det att
krigsbestämmelserna avse män av vitt skilda ålders- och inkomstklasser, vilka
mer eller mindre oförmodat drabbas av inkallelsen. Härtill kommer, att
familjeförsörjare för närvarande i största utsträckning frikallas från värnpliktens
fullgörande i fredstid. Enligt värnpliktslagen § 4 mom. 2 skall sådan
befrielse meddelas dels den, vilken vid tiden för inskrivningsskyldighetens
inträde har hustru eller barn, som är för sitt uppehälle väsentligen beroende
av hans arbete, och dels den, som är ende arbetsföre sonen, sonsonen
eller dottersonen till orkeslös eller vanför fader, farfader eller morfader
eller till änka, frånskild eller övergiven hustru eller ogift kvinna, ende
arbetsföre fostersonen till orkeslös eller vanför fosterfader eller till fostermoder
eller ende arbetsföre brodern till ett eller flera minderåriga eller
7
Kungl. Maj:ts proposition nr !ii.
vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida sagda föräldrar, får- eller morföräldrar
eller fosterföräldrar eller syskon äro för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete. Har den anhörige erhållit försörjning undei viss
tid av den värnpliktige, kan befrielse meddelas denne även örn han icke ar
ende sonen, sonsonen etc., örn nämligen han är den ende, som såvitt veterlig^
är kan lämna försörjningsbidrag. Vid inskrivnmgsforrattnmgarna 1939 inkallades
av familjeskäl 1,545 personer eller 2.8 procent av alla lnskrivmngsskyldiga,
För år 1938 voro motsvarande siffror 1,690 och 3.1. Att familjebidragen
kunnat hållas på den relativt laga nivå, som bestämmelserna från
1931 innebära, torde sammanhänga med att frikallelse på grund av familjeskäl
ägt rum i så stor utsträckning. Med hänsyn till tidsläget och senare tiders
allmänna tendens inom befolkningsrörelsen har kommittén ansett det vara
angeläget, att i möjligaste mån bereda sådant stöd åt de värnpliktigas familjer,
att värnpliktslagens ifrågavarande bestämmelser kunna, örn så befinnes erforderligt,
utan större olägenhet sättas ur kraft.
Beträffande frågan örn behovsprövning har kommittén anfört följande:
I första delen av kommitténs betänkande (sid. 24 f.) har kommittén för
familjebidragslagens giltighetsområde till behandling upptagit frågan, i vad
mån familjebidraget borde betraktas såsom ett understöd - på sätt skei'' enligt
gällande bestämmelser för såväl fred som krig — eller såsom en den värnpliktiges
löneförmån. Kommittén har därvid trott sig finna en utväg att i
viss mån tillgodose båda synpunkterna genom att för de familjemedlemmar
— den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under 16 år — mot
vilka den värnpliktige i första hand kan anses försörjningsskyldig, låta familjebidraget
utgå med visst grundbelopp utan behovsprövning, medan för det
bidrag, som därutöver kan ifrågakomma, föreskrivits en prövning av behovet.
De överväganden, som i nära anslutning till direktiven för kommitténs arbete
fört kommittén till denna ståndpunkt, torde i viss mån ha giltighet även i fråga
örn värnpliktstjänstgöring under fredstid. Dock föreligger här den skillnaden
att de statsfinansiella skälen, som vid mobilisering äro det avgörande hindret
mot en fullständig övergång till lönesystemet (i motsats till understodssystemet),
här göra sig gällande med långt mindre styrka. .Antalet avslagna
ansökningar örn familj eunderstöd synes av tillgängliga uppgifter från tiden
före förstärkt försvarsberedskaps anbefallande att döma genomsnittligen
endast uppgå till 10 å 15 procent av hela antalet ansökningar. Örn man antager,
att en del välsitueradc familjeförsörjare underlåtit att göra ansökan örn understöd,
skulle man uppskattningsvis kunna räkna med en kostnadsökning av
20 procent vid ett renodlat lönesystem, detta under förutsättning att man i
enlighet med gällande författning räknar med fixa understödsbelopp. I vilket
fall som helst kan det icke bli fråga örn några mera avsevärda kostnader för
familjebidragen i fredstid. Emellertid synes det kommittén mindre lämpligt,
att familjeunderstöden utgå efter liberalare grunder vid fredstjänstgöring än
vid förstärkt försvarsberedskap och mobilisering. Särskilt skulle en sådan
anordning te sig stötande där, såsom nu förekommer, fredstjänstgöring och
försvarsberedskapstjänstgöring äger rum samtidigt. Kommittén har därför —
med nedan angivna undantag — stannat för att föreslå behovsprövning även
i fråga örn den del av familjebidragen i fredstid, som ej motsvarar förut
berörda grundbelopp. Även såtillvida torde överensstämmelse med familjebidragslagen
böra åvägabringas, att beteckningen familjeunderstöd utbytes
mot familjebidrag och att bidragen, även där de utbetalas till vederbörande
familjemedlemmar, betraktas såsom en den värnpliktige tillkommande förmån.
Såsom nyss antytts förordar kommittén i visst fall ett undantag, frånsett
grundbeloppet, från regeln, att familjebidraget skall utgå efter behovspröv
-
8
Kungl. Majus proposition nr 94.
ning. Detta undantag avser landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning.
För dessa övningar, vilka omfatta 5 respektive 12 dagar, synes en
behovsprövning och den därmed förenade administrativa apparaten alltför
omständlig, varför kommittén förordar att familjebidraget här erhåller karaktären
av ett lönetillägg.
Kommittén har vidare framhållit, att något arbetsförmedlingstvång icke
torde kunna ifrågakomma i en fredsförfattning.
I de avgivna yttrandena ha de av kommittén angivna riktlinjerna för familjebidragens
anordnande i fredstid i huvudsak godtagits. Länsstyrelsen i Kronobergs
län har dock beträffande frågan örn behovsprövning yttrat följande:
Med den erfarenhet, som länsstyrelsen numera vunnit av förhållandena
under den nu anbefallda förstärkta försvarsberedskapen, skulle länsstyrelsen
icke vara obenägen att — såväl för fredstid som för förstärkt försvarsberedskap
och mobilisering — föreslå slopande av behovsprövning och låta familjebidragen
utgå oberoende därav. De gränsdragningar, som vid en behovsprövning
äro ofrånkomliga, medföra säkerligen i många fall icke önskvärda
eller tilltalande resultat i olika riktningar. Kostnadsökningen för statsverket
av en sålunda vidgad rätt till familjebidrag synes vad detta län angår icke te
sig alltför betydande, särskilt örn man å andra sidan beaktar den stora arbetsbesparingen
av ett mera förenklat förfarande vid utgivande av familjebidrag.
Bland allmänheten synes också den uppfattningen hava varit rätt allmän, att
bidrag skulle utgå oberoende av det föreliggande behovet. Ett frångående
av behovsprövningen skulle även medföra den väsentliga fördelen av en
snabbare utbetalning av familjebidragen.
Socialstyrelsen har påpekat, att enligt gällande bestämmelser familjeunderstöd
icke utginge med mindre det vore uppenbart, att behovet icke föranleddes
av värnpliktstjänstgöringen. Denna inskränkning syntes närmast avsedd att
förhindra, att understöd beviljades för sådana personer, mot vilka den värnpliktige
familjeförsörjaren försummat att fullgöra sin underhållsskyldighet.
Styrelsen funne en föreskrift av dylik innebörd lämpligen böra bibehållas.
Beträffande behovsprövningen har socialstyrelsen vidare förordat sådan prövning
av hela bidragsbeloppet — alltså även beträffande den del därav, som
svarar mot det föreslagna grundbeloppet. Såsom skäl härför har särskilt
anförts, att militärtjänstens fullgörande borde för den värnpliktige framstå
såsom en medborgerlig skyldighet, vilken han hade att under fredstid fullgöra
utan något egentligt vederlag från det allmänna.
Borttagande av bestämmelserna örn grundbelopp har vidare förordats av
länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar. Hallands, Älvsborgs och Norrbottens län.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har — med hänsyn till betydelsen
av att understödet snarast möjligt efter inryckningen utbetalades — till
diskussion framlagt förslag örn grundbeloppets ombildning till en första
hjälp, som av vederbörande militära myndighet skulle under de närmaste
månaderna efter tjänstgöringens början utan behovsprövning utbetalas till
den värnpliktiges hustru samt barn under sexton år.
Länsstyrelsen i Södermanlands län har — liksom beträffande förslaget till
familjebidragslag — framhållit önskvärdheten av särskilda bestämmelser för
behovsprövningen i det fall, att den värnpliktiges arbetsgivare av välvilja med
-
Kungl. Majus proposition nr 94. 9
gåve, att den värnpliktige finge behålla viss del av lönen under inkallelsetiden.
Länsstyrelserna i Kalmar och Kristianstads län hava ansett familjebidrag
under landstormsövningar böra utgå efter samma grunder som föreslagits beträffande
annan tjänstgöring.
Arméförvaltningens civila departement har ifrågasatt, örn icke föreskrifterna
örn familjebidrag under landstormsövning borde införas i 1926 års kungörelse
angående avlöning för rullförings-(sjörullförings-)befäl och värnpliktiga under
fredstid m. m.
I likhet med kommittén anser jag det vara angeläget, att familjebidragen Departementsunder
fredstjänstgöring avvägas så, att bestämmelserna örn befrielse av CÄe/«»!- familjeskäl från värnpliktstjänstgöring kunna, örn så befinnes önskvärt, göras
mindre kategoriska än för närvarande. Jag biträder även kommitténs uppfattning,
att familjebidragen under annan tjänstgöring än landstormsövning
böra — bortsett från frågan örn grundbelopp — utgå efter behovsprövning
i varje särskilt fall. Vidare anser jag, att av praktiska skäl en helt genomförd
tillämpning av löneprincipen låter försvara sig, då fråga är örn landstormsövning.
Huruvida ett utan behovsprövning utgående grundbelopp
bör införas även med avseende å fredstjänstgöring kan synas tveksamt. Då
det emellertid torde vara svårt att därvidlag göra någon principiell skillnad
mellan krigs- och fredstjänstgöring, anser jag mig ej böra förorda något
avsteg från vad kommittén i denna del föreslagit. Av samma skäl synes
här, lika litet som enligt krigsfamiljebidragsbestämmelserna, någon presumtion
böra krävas för att understödsbehovet skall vara förorsakat av värnpliktstjänstgöringen.
Anledning att på sätt av en remissmyndighet ifrågasatts
ombilda grundbeloppet till en automatiskt utgående »första hjälp» synes
ej föreligga; vid fredstjänstgöring står det ju alltid den värnpliktige öppet
att i god tid före tjänstgöringens början göra ansökan örn bidrag. Ej heller
synas tillräckliga skäl föreligga för att i fredsbestämmelserna meddela särskilda
föreskrifter för det fall, att en arbetsgivare låter den värnpliktige behålla
viss del av lönen under tjänstgöringstiden. Yad slutligen beträffar
den väckta frågan örn intagande av bestämmelserna om familjebidrag
under landstormsövningar i kungörelsen om de värnpliktigas avlöning,
tala onekligen vissa skäl av författningsteknisk natur för en sådan anordning.
Härigenom skulle emellertid på ett icke önskvärt sätt gränsen mellan familjebidrag
och penningbidrag utsuddas, och då några egentliga praktiska olägenheter
icke synas vara förknippade med kommitténs förslag, vill jag förorda
detsamma även i detta avseende.
Familjebidragets konstruktion.
I kommitténs förslag till bestämmelser örn familjebidrag under krigstjänstgöring
har bidraget uppdelats på tre olika bidragsformer: familjepenning,
hyresbidrag (enligt departementsförslaget bostadsbidrag) och näringsbidrag.
Enligt departementsförslaget kommer härtill sjukbidrag. I förevarande för
fredstjänstgöring avsedda förslag har kommittén endast räknat med en bidrags
-
10
Kungl. Majus proposition nr 94.
form, benämnd familjebidrag. Såsom motivering för förslaget i denna del
har kommittén ■—■ efter att hava redogjort för bidragets konstruktion enligt
förslaget till krigsfamiljebidragsbestämmelser — anfört följande:
Under fredsförhållanden torde en betydande förenkling av bidragets konstruktion
vara möjlig. De självständiga företagarna i den egentliga exercisåldern
torde vara fåtaliga. Bland dem, som fullgöra beredskapsövning, kan
antalet företagare visserligen vara större, men denna övning är av kort varaktighet
(högst 30 dagar). Då tiden för fredstjänstgöring är på förhand bekant,
kunna de värnpliktiga ordna för sin bortovaro på ett annat sätt än vid mobilisering.
Av dessa skäl och då fredstjänstgöringen som regel ej torde helt
omöjliggöra tillsyn över företaget, torde näringsbidrag ej behöva ifrågakomma.
Ett hyresbidrag utan maximering torde icke vara lämpligt under
fredstjänstgöring; den värnpliktige skulle då kunna förledas att hyra en dyrbarare
bostad, än han eljest skulle ha gjort, i förhoppning att staten skulle
svara för kostnaden. En jämförelsevis snäv maximering av ersättningen för
bostad torde därför vara motiverad. Under sådana förhållanden torde emellertid
lämpligen för den värnpliktiges hustru eller annan familjemedlem, som
förestår den värnpliktiges hem, familjepenningen och hyresbidraget kunna
sammanslås så, att familjebidraget för sådan person i fredstid kommer att
utgå med ett enhetligt belopp, avsett såväl för tryggande av vederbörandes
livsuppehälle som för tillgodoseende av familjens bostadsbehov. För övriga
familjemedlemmar torde familjebidraget böra bestämmas till samma belopp
som den i familjebidragslagen föreslagna familjepenningen. Av samma skäl,
som anförts beträffande en lokal differentiering av familjepenningen (betänkandet
del I, sid. 36—39), torde familjepenningen i fredstid böra utgå
efter dyrortsgradering i enlighet med den för folkpensioneringen gällande
indelningen. Vid fixerande av familjebidragets maximibelopp torde det i fråga
örn familjebidrag för hustru eller annan familjemedlem, som förestår den
värnpliktiges hem, vara lämpligt att skilja på den del av familjepenningen,
som avses för livsuppehället, och den del därav, som är avsedd att motsvara
bostadskostnaden. I förra hänseendet torde anledning saknas att frångå de
för familjepenningen föreslagna beloppen. Vad åter beträffar den mot bostadskostnaden
svarande delen av familjepenningen, torde maximibeloppen skäligen
kunna sättas lika med de bostadsbidrag, som införts genom den förut nämnda
kungörelsen den 8 september 1939 (nr 642), eller i respektive ortsgrupper
75 öre, 1 krona 15 öre och 1 krona 50 öre för dag. För ifrågavarande familjemedlemmar
skulle då familjebidragen maximalt komma att utgöra 2 kronor
50 öre, 3 kronor 15 öre respektive 3 kronor 75 öre om dagen. Här må anmärkas,
att uttrycket »annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges hem» såtillvida
innebär en jämkning i familjebidragslagens formulering, att kravet på
att ifrågavarande familjemedlem skall vara över 16 år eftergivits. Denna
modifikation, som skett för vinnande av överensstämmelse med de stadgande^
som av kommittén föreslås i fråga örn understöd i samband med utrymning,
torde böra genomföras även i den föreslagna familjebidragslagen.
I överensstämmelse med sistnämnda lagförslag skulle nu ifrågavarande bidrag
för annan person än hustru respektive familjemedlem, som förestår den värnpliktiges
hem, högst utgöra, örn vederbörande fyllt 16 år, 1 krona, 1 krona
25 öre respektive 1 krona 50 öre samt i annat fall 70 öre, 80 öre och 90 öre,
allt för dag. De utan behovsprövning utgående grundbeloppen skulle utgöra
för hustru en krona och för barn eller adoptivbarn under 16 år 40 öre för dag.
Då de angivna maximibeloppen i förhållande till 1931 års förordning innebära
en högst betydande ökning, torde några särskilda bestämmelser med
avseende å sjukvård till familjen icke vara erforderliga.
11
Kungl. Majus proposition nr 94.
Såsom förut anförts föreslår kommittén avvikande regler beträffande landsf
ormsövningar. Någon dy ror isgradering synes därvid icke erforderlig. Såsom
lämpliga belopp per dag för bidragen, vilka böra utgå med jämna summor,
föreslår kommittén 2 kronor för hustru och 50 öre för varje barn eller adoptivbarn.
Änkling eller frånskild bör dock för ett barn äga rätt att uppbära
2 kronor örn dagen, då självfallet hans kostnader för det första barnet måste
bli större än för de följande.
Flertalet hörda myndigheter lia i sina yttranden i stort sett icke haft något
att erinra mot den föreslagna konstruktionen av familjebidraget. Socialstyrelsen
har emellertid förordat en uppdelning av bidraget i en icke dyrortsgraderad
familj epenning och ett efter dyrortsgradering utgående maximerat
hyresbidrag.
Länsstyrelsen i Kalmar län har ansett, att familjebidraget ej bör graderas
efter dyrort och länsstyrelsen i Kronobergs län har förordat en minskning av
skillnaden mellan bidragsbeloppen inom de olika ortsgrupperna.
Länsstyrelsen i Uppsala län har utgått ifrån att länsstyrelserna i de flesta
fall i brist på tillräckligt ingående upplysningar skulle bliva nödsakade att
bevilja de maximala bidragsbeloppen och att med hänsyn härtill ett bättre
resultat skulle kunna uppnås, om den föreslagna tariffen komme att omfatta
flera än tre ortsgrupper. Lämpligen syntes därvid de för inkomsttaxeringen
fastställda ortsgrupperna böra ifrågakomma.
Länsstyrelsen i Blekinge län har förordat en schematisk höjning av familjebidraget
för hustru respektive annan familjemedlem, som förestår den värnpliktiges
hem, för det fall, att mindre arbetsförhet styrktes genom läkarintyg
eller eljest behörigen vitsordade uppgifter.
Kommitténs förslag till bestämmelser örn familjebidrag i fredstid innebär Departementsi
förhållande till den föreslagna krigsfamiljebidragsförordningen en avsevärd chefenförenkling,
i det att endast en bidragsform förekommer. Detta synes mig vara
en fördel. I fråga örn ett sålunda konstruerat familjebidrag torde tvekan ej
behöva råda örn att bidraget bör utgå efter dyrortsgradering. Därvid torde
samma dyrortsindelning böra tillämpas som den i krigsfamiljebidragsförordningen
stadgade. Mot de av kommittén föreslagna maximibeloppen synes intet
vara att erinra. Såsom i annat sammanhang kommer att närmare beröras
måste förslaget komma att medföra en ansenlig kostnadsökning, men beloppen
torde som regel svårligen kunna sättas lägre än som föreslagits, örn de skola
förslå till försörjning av familjer, som helt sakna andra inkomster. Föreligga
sådana inkomster -— vare sig kontant eller, såsom ofta synes vara fallet, i
form av fri bostad eller andra naturaförmåner — förutsätter behovsprövningen,
att maximibeloppen ej utgå. Här liksom enligt krigsfamiljebidragsförordningen
torde en fri behovsprövning vara att föredraga framför de nuvarande
schematiska taxorna för arbetsföra och mindre arbetsföra. Den nu
gällande anordningen kan i viss mån sägas inbjuda till anskaffande av intyg
örn mindre arbetsförhet, vilkas värde det kan vara omöjligt för en länsstyrelse
att bedöma. Få grund av vad sålunda anförts anser jag mig böra i princip
biträda kommitténs förslag beträffande familjebidragets konstruktion. Till
vissa detaljspörsmål återkommer jag i det följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majus proposition nr 94.
Familjebidragens bestridande oell administrerande.
Kommitténs förslag innebär, att familjebidragen i fredstid skola utan minskning
av den värnpliktiges penningsbidrag helt bekostas av staten och fastställas
av länsstyrelsen eller, beträffande familjebidrag under landstormso
viring, av vederbörande militära myndigheter. Härom har kommittén anfört
följande:
Enligt förslaget till krigsfamiljebidragsbestämmelser skola familjebidragen
administreras av kommunala myndigheter och delvis bestridas genom kommunala
bidrag. Hetta av krigs- och mobiliseringsförhållanden motiverade
system torde icke böra utsträckas att gälla under fredstid, utan därvidlag bör
enligt kommitténs mening i det väsentliga förbliva vid nu gällande ordning
med länsstyrelserna såsom beslutande myndighet, truppförbanden såsom
kassaorgan och staten såsom ensamt ansvarig för kostnaderna. Beträffande
landstormsövningar torde dock även prövningsrätten böra förläggas till de
militära myndigheterna. Slutligen må framhållas, att kommittén icke, lika
litet som i förslaget till familjebidragslag, ansett anordningen med visst avdrag
å den värnpliktiges penningbidrag böra bibehållas.
I yttrandena över förslaget har detsamma tillstyrkts i förevarande del; dock
lia länsstyrelserna i Kalmar och Kristianstads län — i konsekvens med den
uppfattning, som dessa länsstyrelser eljest uttalat beträffande familjebidragen
under landstormsövningar — ansett, att bidragens fastställande vid alla slag
av övningar borde ankomma på länsstyrelserna.
Socialstyrelsen har anfört följande:
Med spörsmålet örn individuell behovsprövning vid familjebidragens utmätande
sammanhänger nära fragan örn det organ, som bör handhava utdelningen
av dessa medel. Sociala försvarsberedskapskommittén har i sådant
avseende förordat ett bibehållande av den nuvarande ordningen med länsstyrelserna
såsom prövande och beslutande myndigheter. Häremot synes med
fog kunna invändas, att en behovsprövning på detta liksom på andra områden
enligt sakens natur icke lämpligen bör anförtros åt en central myndighet.
Skall en behovsprövning bliva effektiv och icke blott av formell natur, bör
uppgiften tydligen anförtros åt något lokalt organ. I sitt utlåtande över förslaget
till familjebidragslag förordade socialstyrelsen, att familjebidragens
administrering vid tillämpning av krigsbestämmelserna skulle anförtros åt
arbetslöshetskommittéerna. Styrelsen framhöll emellertid, att även fattigvårdsstyrelserna
kunde tänkas komma i fråga såsom primära förvaltningsorgan.
Mot ett utnyttjande av arbetslöshetskommittéerna för motsvarande ändamål
även under fredstid talar det skälet, att särskilda sådana kommittéer
under normala konjunkturer pläga finnas inrättade endast i ett relativt begränsat
antal kommuner. Därjämte synes den här ifrågavarande speciella
uppgiften knappast ligga inom ramen för dessa institutioners verksamhet
under mera ordinära förhållanden. Ej heller fattigvårdsstyrelsens torde ur
en del synpunkter kunna anses alldeles lämpade att handhava uppgiften i
fråga. En fullt tillfredsställande lösning av den organisatoriska sidan av här
ifrågavarande spörsmål synes kunna vinnas först i samband med den blivande
omorganisationen av socialvården. Det naturliga synes nämligen vara, att
understödsverksamheten för de inkallades familjer, under såväl fred som krig,
vid ett eventuellt framtida inrättande av ett särskilt socialvårdsorgan i varje
kommun anförtros åt dessa organ under direkt tillsyn av en central myndighet.
Länsstyrelserna torde därvid icke böra taga befattning med verksam
-
13
Kungl. Majus proposition nr 94.
heten. I nuvarande läge lärer emellertid, trots de anförda betänkligheterna,
ett bibehållande av länsstyrelserna såsom beslutande myndigheter kunna försvaras
såsom ett provisorium.
De skäl, som för krigsbestämmelsernas del föranlett förslag örn kommunal
bidragsplikt, torde icke ha giltighet i fråga örn familjebidragen i fredstid,
utan därvidlag synes den nuvarande ordningen böra bibehållas, dock — på
sätt kommittén föreslagit — med undantag för regeln örn bidragsplikt för
den värnpliktige genom avdrag å penningbidraget.
Enighet synes bland de hörda myndigheterna råda örn nödvändigheten —
åtminstone under nuvarande förhållanden -— av att familjebidragens fastställande,
då fråga är örn annan tjänstgöring än landstormsövning, anförtros
åt länsstyrelserna. För egen del biträder jag denna uppfattning. Till frågan
i vad mån en ändrad organisation av socialvården bör föranleda överflyttning
av familjebidragsärendena till annat organ kan ståndpunkt icke tagas i detta
sammanhang. I överensstämmelse med den uppfattning, jag förut tillkännagivit
i fråga om kommitténs förslag beträffande familjebidrag under landstormsövningar,
är jag även ense med kommittén därutinnan, att bestyren
med dessa familjebidrag helt böra läggas på vederbörande militära myndigheter.
Bestämmelserna örn sättet för familjebidragens utbetalande innefattas
i förslaget till tillämpningsförfattning, varest stadgas, att utbetalningen skall
verkställas av vederbörande militäre chef eller befälhavare. Sedan kommitténs
förslag avgavs har emellertid genom cirkuläret den 22 december 1939 (nr 902)
angående sättet för utbetalning av familjeunderstöd m. m. införts en ny ordning
i fråga örn utbetalande av familjeunderstöd vid mobilisering och förstärkt
försvarsberedskap, i det att bestyret med utbetalningen anförtrotts åt
postgirokontoret. Denna anordning kommer vid tillämpning av krigsfamiljebidragsförordningen
att upphöra, men skäl torde föreligga för att i stället
införa densamma beträffande bidragen i fredstid vid annan tjänstgöring än
landstormsövning.
Speciell motivering.
Författningens rubrik m. m.
Liksom jag ansett författningen örn familjebidrag under krigstjänstgöring
böra erhålla benämningen »krigsfamiljebidragsförordning», synes det lämpligt
att benämna den författning varom nu är fråga »fredsfamiljebidragsförordning».
De till dessa förordningar hörande tillämpningsförfattningarna komma
då lämpligen att få benämningarna »krigsfamiljebidragskungörelse» respektive
»f redsfamilj ebidragskungörelse ».
För att tydligare särskilja bestämmelserna örn familjebidrag under landstormsövningar
från förordningens övriga stadganden ha bestämmelserna
erhållit något ändrad disposition, varjämte vissa underrubriker införts.
1 §•
Denna paragraf överensstämmer i sak med kommitténs förslag.
Departements
chefen.
14
Kungl. Majus proposition nr 94.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
2 §■
Den här gjorda bestämningen av familjebegreppet överensstämmer med
stadgandet i 3 § av det genom proposition nr 93 framlagda förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.
Beträffande kommittéförslaget i denna del har i
motiveringen anförts följande:
Enligt 1931 års förordning utgår familjeunderstöd allenast till hustru och
till barn under 16 år. I förslaget till familjebidragslag (3 §) har kretsen av
bidragsberättigade anhöriga väsentligen utvidgats och omfattar följande personer:
a) den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under 16 år
(berättigade till bland annat grundbelopp utan behovsprövning); b) den värnpliktiges
föräldrar och adoptant, hans barn och adoptivbarn över 16 år, hustrus
barn och adoptivbarn samt frånskild hustru, en var under förutsättning, att
den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande och under tiden
före inkallelsen i väsentlig mån bidragit till dennes underhåll; samt c) husföreståndarinna
under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med
barn under 16 år men ej med arbetsför hustru. I stort sett kan man säga, att
den underhållsberättigade kretsen sammanfaller med gränsen för den lagstadgade
underhållsskyldigheten mot släktingar. Tillräckliga skäl att i fredsbestämmelserna
inskränka denna krets synes ej föreligga, även örn för normala
fall rätten till bidrag för barn över 16 år torde vara utan praktisk betydelse.
Med hänsyn till vad förut anförts örn önskvärdheten av att frikallelse
från värnpliktstjänstgöring i fredstid ej skall nödvändiggöras av familjeskäl
kunde det emellertid — i analogi med det förut berörda stadgandet i § 4 mom. 2
värnpliktslagen — ifrågasättas, örn ej far- och morföräldrar samt syskon
borde inräknas i kretsen av bidragsberättigade. Kommittén har emellertid
utgått ifrån att de fall, då värnpliktiga försörja dylika anhöriga, äro så pass
sällsynta, att de icke böra föranleda avvikelse från den rationella gräns, som
den legala underhållsskyldigheten innebär. För övrigt torde dessa fall i
allmänhet kunna tillgodoses genom annan form av social hjälp även utan
anlitande av fattigvård. Kommittén har således stannat för att förorda samma
krets av bidragsberättigade som enligt förslaget till familjebidragslag.
I fråga örn landstormsövningar hänvisas till 6 §.
Innebörden av remissyttrandena framgår av proposition nr 93.
I likhet med kommittén anser jag, att man i denna förordning bör räkna
med samma krets av bidragstagare som enligt krigsfamiljebidragsförordningen.
I anledning härav hava i kommitténs förslag till ifrågavarande paragraf vidtagits
enahanda jämkningar som i 3 § nämnda förordning.
3 §•
Beträffande denna paragraf, som motsvarar 4 § och i viss mån 17 § i förslaget
till krigsf amil jebidragsförordning, hänvisas till vad som anförts dels
i proposition nr 93 beträffande nämnda paragrafer och dels i denna proposition
i den allmänna motiveringen.
Härutöver må nämnas, att länsstyrelsen i Kopparbergs län förordat, att
mantalsskrivningskommunen skulle vara avgörande för ortsgrupperingen.
I denna paragraf hava vidtagits samma jämkningar som de, för vilka redogjorts
i samband med motsvarande stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen.
Någon anledning att frångå bostadsorten såsom avgörande för placering
i dyrort torde ej föreligga, örn man, såsom jag kommer att föreslå i det
15
Kungl. Majus proposition nr 94.
följande, inför en fullt otvetydig bestämmelse om vilken länsstyrelse, som
har att pröva ansökan örn familjebidrag.
4 §•
Denna paragraf motsvarar 5 § i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.
I förhållande till kommittéförslaget innebär paragrafens lydelse viss avvikelse
såväl i dispositionen som beträffande bestämmelserna örn behovsprövningen.
I sistnämnda hänseende må framhållas, att bestämmelserna om inskränkning
i statstjänstemäns rätt till grundbelopp och örn hänsynstagande till näringsidkares
intresse av verksamhetens upprätthållande uteslutits.
Beträffande motiveringen till förevarande paragraf och de avgivna remissyttrandena
kan i huvudsak hänvisas, förutom till den allmänna motiveringen,
till vad som anförts i proposition nr 93 angående motsvarande bestämmelser
i krigsfamiljebidragsförordningen.
Mot det av kommittén föreslagna stadgandet att, därest den värnpliktige
dreve näring eller rörelse, hänsyn skulle tagas till den värnpliktiges intresse
av verksamhetens upprätthållande, har av Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna
i Kristianstads och Kopparbergs län anmärkts, att bestämmelsen
syntes oklar.
Kammarrätten har ansett nyssnämnda stadgande böra utgå, då utan särskild
föreskrift finge anses uppenbart, att hänsyn, som därmed avsåges, borde
tagas.
Förevarande paragraf ansluter sig nära till motsvarande bestämmelser i
förslaget till krigsfamiljebidragsförordning och torde därför i huvudsak icke
tarva någon ytterligare motivering. En sådan inskränkande bestämmelse örn
rätt till grundbelopp för statstjänstemän, som kommittén föreslagit, torde
vara av ringa praktisk betydelse i fråga örn värnpliktiga i beväringsåldern. Då
stadgandet ansetts icke böra gälla beträffande landstormsövningar — varutinnan
jag är ense med kommittén — har jag ansett riktigast att helt utesluta
detsamma. Vad beträffar den av kommittén föreslagna bestämmelsen med
avseende å näringsidkare har jag, lika med kammarrätten, ansett densamma
böra utgå.
5 §•
Denna paragraf motsvarar dels i viss mån 7 § i kommitténs förslag till
förordning och dels 10 § i förslaget till tillämpningskungörelse. Enligt nyssnämnda
7 § skulle ansökan örn familjebidrag prövas av den länsstyrelse,
varest den värnpliktiges bostadskommun vore belägen.
Länsstyrelsen i Stochholms län har framhållit, att olika åsikter kunde göra
sig gällande örn den värnpliktiges bostadskommun; det kunde rentav inträffa,
att den värnpliktige hade en åsikt därom och hans familjemedlemmar en
annan, så att, örn de båda konkurrerande kommunerna läge inom olika län,
ansökningar samtidigt ingåves till två olika länsstyrelser. Enligt länsstyrelsens
mening vore det lämpligast, om föreskrift meddelades därom, att ansökan
skulle ingivas till länsstyrelsen i det län, där den kommun vore belägen, varest
den värnpliktige vore kyrkobokförd.
Departementschefen.
16
Departements
chefen.
Departements
chefen.
Kungl. Majlis proposition nr 94.
Enahanda förslag har framställts av länsstyrelsen i Uppsala län, som därvid
framhållit, att de till grund för ansökan örn bidrag liggande uppgifterna
måste bestyrkas av prästen i den församling, varest den värnpliktige är kyrkobokförd.
Arméförvaltningens civila departement och kammarrätten ha förordat överförande
av bestämmelserna örn besvär från kungörelsen till förordningen.
Vid förslagets överarbetning har det ansetts lämpligt att i denna paragraf
sammanföra bestämmelserna örn länsstyrelsernas handläggning av ärendena
och klagan över länsstyrelsens beslut. Här nämnda remissanmärkningar ha
därvid beaktats. Andra styckets avfattning har dessutom jämkats i formellt
hänseende. Beträffande utrikes boende har stadgats, att Överståthållarämbetet
skall vara prövningsmyndighet.
6 §•
I denna paragraf har, med en formell jämkning, upptagits det i 5 § av
kommittéförslaget innefattade stadgandet.
7 §■
Under denna paragraf upptog kommittéförslaget — förutom en bestämmelse
örn länsstyrelses befattning med familjebidragen — ett stadgande av
innebörd, att fråga örn rätt till familjebidrag under landstormsövning skulle
prövas av den, som ansvarade för utbetalning av penningbidrag eller motsvarande
ersättning åt den värnpliktige. I enlighet med förslag av arméförvaltningens
civila departement har denna bestämmelse såsom obehövlig uteslutits
och ersatts med det i 11 § av kommitténs förslag till tillämpningsförordning
upptagna stadgandet, dock med uteslutande av vad där stadgas örn
sättet för styrkande av behörighet att åtnjuta bidrag.
8 §■
Denna paragraf, som i sak överensstämmer med 6 § i kommittéförslaget,
är av samma lydelse som 22 § i förslaget till krigsfamiljebidragsfoordning.
9§-
Denna paragraf motsvarar 8 § i kommitténs förslag till förordning och 26 §
i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning.
Länsstyrelserna i Älvsborgs och Skaraborgs län ha funnit straffbestämmelsen
alltför sträng.
Flertalet hörda myndigheter ha icke haft något att erinra mot straffbestämmelserna,
och för egen del finner jag ej anledning föreslå avvikelse
från kommitténs förslag i denna del.
10 §.
Denna paragraf, som i sak överensstämmer med 27 § i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning,
utgör närmast en motsvarighet till 9 § i kommitténs
förslag. Beträffande remissyttrandena och motiveringen i denna del hänvisas
till proposition nr 93.
17
Kungl. Majus proposition nr 94.
11 §•
Denna paragraf överensstämmer med 10 § i kommittéförslaget.
Förordningens ikraftträdande.
Beträffande stadgandet örn förordningens ikraftträdande, vilket överensstämmer
med motsvarande bestämmelse i förslaget till krigsfamiljebidragsförordning,
ber jag att få hänvisa till vad som anförts i proposition nr 93
rörande sistnämnda bestämmelse, vilket även äger tillämpning i fråga örn
förevarande förordning.
Kostnaderna för familjebidragen.
För budgetåret 1939/40 hava för bestridande av kostnaderna för familjeunderstöd
åt vissa värnpliktiga för lantförsvarets och sjöförsvarets del anvisats
särskilda förslagsanslag örn respektive 120,000 och 15,000 kronor, varjämte
för flygvapnets del under särskild titel (titel II) å förslagsanslaget för
de värnpliktigas avlöning och färder m. m. för ändamålet upptagits ett belopp
av 6,000 kronor.
Vid framläggandet av innevarande års statsverksproposition uttalade jag
— under hänvisning till kommitténs då nyligen avgivna förslag — att med
frågan örn medelsbehovet under anslagen till understöd åt vissa värnpliktigas
familjer borde anstå, till dess ståndpunkt kunde tagas till förslaget. I
avvaktan härpå borde anslagen tills vidare i förslaget till riksstat endast
upptagas med beräknade belopp. För ernående av större överensstämmelse
försvarsgrenarna emellan borde därvid även flygvapnets kostnader
för familjeunderstöd redovisas å särskilt anslag. Under åberopande härav
hemställde jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till understöd åt vissa värnpliktigas familjer för
budgetåret 1940/41 beräkna förslagsanslag för lantförsvaret, sjöförsvaret och
flygvapnet med av vederbörande förvaltningsmyndigheter föreslagna belopp,
respektive 120,000, 20,000 och 7,000 kronor.
Kommittén har beträffande kostnaderna för genomförande av kommittéförslaget
anfört, att några tillförlitliga beräkningar svårligen kunde göras
dels emedan tillräckligt statistiskt underlag därför saknades och dels emedan
bidragen utginge efter behovsprövning. Med hänsyn till den föreslagna höjningen
av familjebidragens maxima, finge man dock räkna med en relativt
sett betydande kostnadsökning. Såsom hypotetisk storleksordning härför
kunde angivas åtminstone en fördubbling av de kostnader, som uppkomme
vid tillämpning av 1931 års bestämmelser.
Med hänsyn till vad kommittén anfört torde anslag för ifrågavarande ända- Departementsmål
böra äskas med dubbla beloppet av de i statsverkspropositionen berak- chefen.
nade anslagen eller för lantförsvaret 240,000 kronor, för sjöförsvaret 40,000
kronor och för flygvapnet 14,000 kronor. Härvid förutsättes givetvis, att de
nu föreslagna bestämmelserna i stort sett komma att tillämpas allenast å personal,
som inkallats till vanlig fredstjänstgöring.
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 94.
•lall 40 2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 94.
Departementschefens hemställan.
Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att
dels antaga det av föredraganden förordade förslaget till förordning
om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i
fredstid (fredsfamiljebidragsförordning);
dels ock för budgetåret 1940/41 under fjärde huvudtiteln anvisa
under avdelningen C. Lantförsvaret till Familjebidrag åt värnpliktiga
ett förslagsanslag av 240,000 kronor,
under avdelningen D. Sjöförsvaret till Familjebidrag åt värnpliktiga
ett förslagsanslag av 40,000 kronor samt
under avdelningen E. Flygvapnet till Familjebidrag åt värnpliktiga
ett förslagsanslag av 14,000 kronor.
Yad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lars Wikland.
Kanyl. Majis proposition nr 94.
19
Bilaga A.
Sociala försvnrsberedskapskommitténs förslag’
till
Förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring
i fredstid.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Under värnpliktstjänstgöring i fredstid är värnpliktig, som har familj,
berättigad till bidrag av statsmedel för tryggande av familjens uppehälle
(familjebidrag).
Familjebidrag utgår, i den mån stadgandena i familjebidragslagen icke
skola tillämpas, i enlighet med vad nedan i 2—4 §§ stadgas eller, beträffande
landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning, enligt bestämmelserna
i 5 §.
2 §•
Såsom medlemmar av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning:
a)
den värnpliktiges hustru samt barn och adoptivbarn under sexton år;
b) den värnpliktiges föräldrar och adoptant, hans barn och adoptivbarn
över sexton år, hustrus barn och adoptivbax*n samt frånskild hustru, en var
under förutsättning, att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot vederbörande
och under tiden före värnpliktstjänstgöringens början i väsentlig mån
bidragit till dennes underhåll; samt
c) husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor
med barn under sexton år men ej med arbetsför hustru.
3 §■
Familjebidrag utgår till den värnpliktiges familj för varje dag, den värnpliktige
äger tillgodoräkna sig såsom tjänstgöring, in- och utryckningsdagarna
inberäknade, med högst så stort belopp för dag, som för en var av nedan
angivna ortsgrupper upptages i följande tariff:
1
2
3
4
! Ortsgrupp
För hustru eller,
där hustru cj fin- nes, annan familje- medlem, som före- står den v.ärnplik- tiges hem
kronor
För annan familje- medlem över 16 år
än som avses
i kol. 2
kronor
För annan familje- medlem än som
avses i kol.
2 och 3
kronor
i............
2:50
1:-
0:70
ii............
3: 15
1: 25
0:80
! ni............
3; 75
1:50
0: 90
Familjebidrag fastställes särskilt för varje familjemedlem samt utgår efter
den ortsgrupp, till vilken familjemedlemmens bostadskommun är att hänföra.
Med en persons bostadskommun förstås i denna förordning den kommun,
varest personen i fråga vid tiden för värnpliktstjänstgöringens början var
bosatt under sådana förhållanden, att han ägde där mantalsskrivas. I fråga
om kommunernas hänförande till ortsgrupp skall tillämpas den enligt lagen
om folkpensioneringen verkställda indelningen.
20
Kungl. Majus proposition nr 94.
. 4 §.
Av familjebidraget utgår för de i 2 § a) avsedda familjemedlemmarna visst
grundbelopp utan behovsprövning. Grundbeloppet utgör för hustru en krona
och för varje barn eller adoptivbarn under sexton år 40 öre.
I övrigt utgår familjebidrag allenast i den mån behov därav skäligen kan
antagas föreligga. Vid bestämmande av beloppets storlek skall hänsyn tagas
till familjens samtliga inkomster under tjänstgöringstiden utom till det
Eenningbidrag eller motsvarande ersättning, som den värnpliktige äger uppära.
För familjemedlem, som avses i 2 §b), må ej fastställas högre belopp
än det, varmed den värnpliktige under tiden före tjänstgöringen stadigvarande
bidragit till den ifrågavarande familjemedlemmens underhåll. Driver den
värnpliktige näring eller rörelse, skall hänsyn jämväl tagas till den värnpliktiges
intresse av verksamhetens upprätthållande.
Äger den värnpliktige enligt avlöningsreglemente, som utfärdats eller fastställts
av Kungl. Majit, uppbära lön från civil tjänst under värnpliktstjänstgöringen,
skola bestämmelserna örn grundbelopp icke äga tillämpning.
5 §.
Under landstormsrepetitionsövning och landstormsbefälsövning äger värnpliktig
uppbära familjebidrag med två kronor för hustru och 50 öre för varje
den värnpliktiges eller hans hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år;
dock att änkling eller frånskild, som är underhållsskyldig mot ett eller flera
barn under sexton år, äger för ett av barnen uppbära två kronor. Bidraget utgår
utan behovsprövning.
6 §.
Rätt till familjebidrag enligt denna förordning kan icke överlåtas och må
förty ej för gäld tagas i mät.
Familjebidrag må ej återkrävas av den värnpliktige eller eljest hänföras
till fattigvård.
7 §''
Ansökan örn familjebidrag prövas av länsstyrelsen i det län, varest den
värnpliktiges bostadskommun är belägen; dock att i fall, som avses i 5 §,
fråga örn rätt till sådant bidrag prövas av den, som ansvarar för utbetalning
av penningbidrag eller motsvarande ersättning åt den värnpliktige.
8 §■
Har någon till stöd för ansökan örn familjebidrag mot bättre vetande eller
av vårdslöshet lämnat oriktig uppgift eller ock åsidosatt bestämmelse, som
meddelats med stöd av 10 §, straffes med dagsböter eller fängelse, där ej straff
å gärningen är i allmänna strafflagen utsatt.
Böter tillfalla kronan.
9 §•
I fall, som i 8 sägs, äger i 7 § omförmäld myndighet helt eller delvis avstänga
den felande från rätten till familjebidrag under en tid av högst en
månad.
10 §■
Närmare föreskrifter örn tillämpningen av denna förordning meddelas av
Konungen.
Denna förordning skall tillämpas å värnpliktiga, vilka efter deli
inrycka till däri avsedd tjänstgöring.
Stockholm 1940. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1940:242 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskild ersättning i vissa fall för skada till följd av olycksf s. 3 i texten
- SU 1940:122 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förordning om familjebidrag åt värnpliktiga under tjänstgöring i fredstid s. 1 i texten