Sök i Ratio Lex

Angående anslag till barnsjukvården m. m

1940-03-01 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1940:98, Angående anslag till barnsjukvården m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 98.

1

Nr 98.

Kungl. Martts proposition till riksdagen angående anslag

till barnsjukvården m. m.; given Stockholms slott

den 1 mars 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 1 mars 1940.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,

Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anmäler

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, frågan om anslag till

statsbidrag till barnsjukvården m. m. och anför därvid:

Inledning.

I årets statsverksproposition (punkten 115) erinrade jag, att vid 1939 års

lagtima riksdag (prop. nr 84, rd. skr. nr 215) godkänts vissa grunder

för statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid

eller i anslutning till lasarett ävensom till driften av dylika avdelningar jämte

redan befintliga fristående barnsjukhus. Från rätt till driftbidrag enligt de

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 98.

352 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 98.

nya grunderna, som trätt i kraft den 1 januari 1940, hava emellertid tills vidare

undantagits de pediatriska klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet

i Lund samt Norrtulls sjukhus i Stockholm, vilka i egenskap av undervisningssjukhus

åtnjuta bidrag från skilda anslag under åttonde huvudtiteln.

Beträffande dessa kliniker syntes det nämligen riksdagen böra undersökas,

huruvida och i vad mån en jämkning av bidragsgrunderna borde äga rum i

syfte att undvika en dubblering av statens understöd. Jag omnämnde även,

att en dylik undersökning också verkställts genom medicinalstyrelsens försorg,

ehuru jag då icke hunnit taga ställning till densamma. Slutligen framhöll

jag, att den under hösten inträdda statsfinansiella situationen syntes motivera

en mera allsidig omprövning av hithörande statsbidragsgrunder. På grund

härav föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbida-n på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1940/41 beräkna dels till Bidrag till uppförande eller

inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m. ett reservationsanslag av

100,000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

lii. ni. ett förslagsanslag av 350,000 kronor.

Jag anhåller nu att få återkomma till berörda spörsmål.

Gällande bestämmelser.

Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 20 juli

1939, den ena (nr 537) avseende byggnadsbidrag och den andra (nr 538) avseende

driftbidrag.

Byggnadsbidrag utgår till landsting eller stad utanför landsting för uppförande

eller inrättande av medicinska barnavdelningar vid eller i anslutning

till lasarett eller därmed jämställda sjukvårdsinrättningar. Bidraget utgår som

regel med högst hälften av byggnadskostnaderna, dock högst 2,500 kronor för

plats, som avdelningen med normal beläggning beräknas inrymma. Då inom

landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, medeltalet barn under

femton år i förhållande till folkmängden inom sjukvårdsområdet för den

senaste femårsperiod, för vilken officiella siffror finnas tillgängliga, överstiger

motsvarande medeltal för hela riket, må, därest Kungl. Majit med hänsyn till

sjukvårdsområdets skatteunderlag, skattebörda eller andra särskilda omständigheter

så prövar skäligt, förhöjt statsbidrag kunna utgå. Denna förhöjning

utgår för sjukvårdsområde, där nyssnämnda medeltal med högst 30 procent

överstiger motsvarande medeltal för hela riket, med högst 500 kronor för vårdplats

samt för sjukvårdsområde, där sagda medeltal med mer än 30 procent

överstiger motsvarande medeltal för hela riket, med ytterligare 500 kronor för

vårdplats, dock att statsbidraget i intet fall må överstiga verkliga kostnaden

för platsernas inrättande, däri ej inräknade utgifter för anskaffande av tomt

och inventarier. Statsbidrag må sammanlagt utgå för högst 2 vårdplatser

på varje tal av 10,000 av sjukvårdsområdes invånare.

Kungörelsen gäller från och med den 1 januari 1940. Såsom övergångsbestämmelse

stadgas dock, att örn landsting eller stad, som ej deltager i landsting,

efter den 1 januari 1939 påbörjat uppförande eller inrättande av barn
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 98.

avdelning, må statsbidrag enligt kungörelsen utgå, där synnerliga skäl därtill

äro. Ansökan örn statsbidrag skall i sådant fall ingivas före utgången av år

1941.

Driftbidrag utgår för samma avdelningar, som kunna komma i åtnjutande

av byggnadsbidrag, samt dessutom till redan befintliga barnavdelningar eller

fristående barnsjukhus, vilka ägas av landsting, kommun, kommunalförbund,

förening eller stiftelse. Bidraget utgår som regel med 2 kronor för dag och

barn under 15 år, på villkor att för barn, tillhörande anstaltens sjukvårdsområde,

icke uttages högre legosängsavgift än 1 krona 50 öre per dag. Under

enahanda betingelser som gälla beträffande förhöjt byggnadsbidrag må Kungl.

Majit bevilja förhöjt driftbidrag med respektive 25 och 50 öre om dagen.

Statsbidrag må sammanlagt icke utgå för flera platser än 2 på varje 10,000-tal

av sjukvårdsområdets invånare, dock att, där avdelning delvis är avsedd för

barn från andra sjukvårdsområden, statsbidrag må utgå för det ytterligare

antal platser, som Kungl. Majit på därom gjord framställning kan finna skäl

medgiva.

Statsbidrag utgår i princip endast för avdelning eller sjukhus, som förestås

av läkare med behörighet till lasarettsläkarbefattning vid medicinsk bamavdelning.

Utan hinder härav må dock under en tid av högst 10 år från kungörelsens

ikraftträdande den 1 januari 1940 bidrag utgå jämväl för vårdplatser för barn,

som anordnats å eller i anslutning till medicinsk avdelning för vuxna och står

under tillsyn och ledning av läkaren vid denna.

Utredning beträffande de pediatriska

klinikerna i Uppsala, Lund och

Stockholm.

Från rätt till driftbidrag enligt nu angivna grunder hava av skäl, som inledningsvis

berörts, tills vidare undantagits de pediatriska klinikerna vid

akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund samt Norrtulls sjukhus i

Stockholm. Dessa åtnjuta i egenskap av undervisningssjukhus statsbidrag

från skilda anslag under åttonde huvudtiteln enligt följande huvudsakliga

grunder.

Bidraget till Uppsala-kliniken, vilken inrymmer 00 vårdplatser, utgår

som en del av det tillskott, som staten årligen lämnar till driften av akademiska

sjukhuset i dess helhet på grundval av ett mellan universitetet och Uppsala

läns landsting år 1900 träffat avtal, avseende tillhandahållande åt landstinget

av visst antal vårdplatser å akademiska sjukhuset. Därest från landstinget

utgående vårdavgifter, som fastställas för varje år, samt vissa andra inkomster,

däribland anslag från stat eller kommun till sjukvården vid sjukhuset,

icke skulle förslå till täckande av kostnaderna för patienterna från Uppsala

län, skola nämligen staten och landstinget enligt avtalet bestrida hälften

vardera av bristen. Statens kostnad härför har för innevarande budgetår beräknats

till 226,900 kronor samt för nästa budgetår till 316,900 kronor. Därjämte

lämnar staten visst bidrag till nedbringande av legosängsavgifterna för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

obemedlade eller mindre bemedlade patienter från ort utom Uppsala län, närmast

i syfte att tillföra sjukhuset ur undervisnings- och forskningssynpunkt

betydelsefullt klientel. För detta ändamål har under de senaste budgetåren

avsetts ett belopp av 15,000 kronor, men för nästa budgetår har beloppet av

besparingsskäl sänkts till 5,000 kronor. Härutöver bestrider staten vissa andra

smärre utgifter för sjukhuset, vilka dock i detta sammanhang sakna betydelse.

Bidraget till pediatr iska kliniken i Lund, omfattande 66 vårdplatser,

utgår på grund av ett mellan staten och Malmöhus läns landsting år 1937

träffat avtal. Enligt detta har staten åtagit sig att som bidrag till driften av

länets sjukvårdsinrättningar i Lund erlägga 10 procent av vissa angivna kostnader

för sådana avdelningar, som icke i annan ordning åtnjuta statsbidrag,

dock att bidragsbeloppet icke må överstiga 190,000 kronor för år. Efter 1938

års dagskostnad skulle bidraget utgöra ungefär 73 öre per underhållsdag.

Till driften av pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus, som

inrymmer 75 vårdplatser, utgår enligt ett mellan staten och Stockholms stad år

1931 träffat avtal 60,000 kronor av statsmedel samt 50,000 kronor av allmänna

barnhusets medel. Därjämte lämnar staten ett mindre bidrag till nedsättande

av vårdavgifterna för barn, som ej äga hemortsrätt i Stockholm. För löpande

budgetår har sistnämnda bidrag beräknats till 8,000 kronor samt för nästa

budgetår till 2,500 kronor. Vid sidan härav bidrager staten med 5,700 kronor

per år till en i anslutning till kliniken anordnad pediatrisk poliklinik.

För samtliga tre kliniker gäller dessutom, att staten tillhandahåller överläkare,

vilka i egenskap av professorer uppbära avlöning från universitetens

respektive karolinska institutets stater.

Till komplettering härav må nämnas, att Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn jämväl i viss utsträckning tjänstgör som undervisningsanstalt i

pediatrik och för ändamålet erhåller ett mindre bidrag från karolinska institutet

(2,500 kronor). Detta bidrag är dock icke av den art, att det påkallar uppmärksamhet

i förevarande sammanhang. Jag lämnar det därför åsido i den

följande framställningen. Ifrågavarande anstalt har ej heller undan tagits från

rätt till driftbidrag enligt de nya grunderna,

I skrivelser den 31 augusti och 31 oktober 1939 har medicinalstyrelsen, som

anbefallts att med beaktande av vad riksdagen anfört verkställa omprövning

av grunderna för statsbidrag till de pediatriska klinikerna, inkommit med utredning

och förslag i ämnet. Styrelsen har därvid överlämnat yttranden från

direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala, landstingets förvaltningsutskott

i Malmöhus län samt Stockholms stads sjukhusdirektion. Dessa yttranden

innehålla i huvudsak följande.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala anför bland annat:

Statens bidrag under åttonde huvudtiteln till akademiska sjukhusets drift

vore helt och hållet motiverat av att sjukhuset vid sidan av sin sjukvårdande

uppgift även hade att tillgodose den medicinska undervisningen och forskningen.

Detta bidrag avsåge sålunda ej att understödja någon speciell vårdform

vid sjukhuset. Däremot utginge i vanlig ordning driftbidrag under femte

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

huvudtiteln till sjukhusets vårdplatser för lungtuberkulos, tidigare förlagda

inom den s. k. bröstkliniken och numera inom centralsanatoriet. Den omständigheten,

att staten redan i annan ordning bidroge till akademiska sjukhusets

drift, borde därför enligt direktionens mening ej utgöra hinder för tillämpningen

av de för övriga län gällande grunderna i fråga örn driftbidrag för vårdplatser

å sjukhusets pediatriska klinik. Den dubblering av statens bidrag för

dessa vårdplatser, som därigenom i viss mån kunde sägas uppkomma, vore

fullt berättigad, enär de båda bidragen avsåge olika slag av kostnader, det ena

den av den medicinska undervisningen vid sjukhuset betingade merkostnaden,

det andra den normala sjukvårdskostnaden.

Akademiska sjukhuset dreves av universitetet i Uppsala men kunde i alla

avseenden sägas fylla funktionen av ett vanligt centrallasarett för länet, och

dess ekonomi uppbures väsentligen av bidrag från landstinget. Statens bidrag

till lungtuberkulosvården, som numera inginge i centralsanatoriets egen

budget, hade tidigare, då tuberkulossjukvård meddelats å den s. k. bröstkliniken

inom sjukhuset, utgått till sjukhuset och ej till landstinget. Det kunde i

analogi härmed ifrågasättas, örn icke driftbidraget till barnsjukvården borde

utgå till sjukhuset. En sådan anordning skulle, under förutsättning av bibehållen

proportion i sjukhusets budget mellan de statliga driftbidragen under

åttonde huvudtiteln och landstingets bidrag, innebära, att bidraget till barnsjukvården

komme landstinget till godo med 3A av sitt belopp, medan den

återstående fjärdedelen skulle minska statens utgifter för täckande av

bristen vid sjukhuset. Vid tillämpningen av avtalet mellan universitetet

och landstinget hade man emellertid syftat till en sådan fördelning mellan

bidragen från stat och landsting, att landstinget komme att bära så stor del av

sjukhusets driftkostnader, som kunde anses motsvara de egentliga sjukvårdsbehoven.

Enligt sjukhusets stat för budgetåret 1939/40 beräknades landstingets

bidrag komma att motsvara en vårdavgift av 7 kronor 58 öre för dag och patient,

tillhörande landstingsområdet, däri inräknad den av landstinget fastställda avgift,

som erlades av patienten. Landstinget hade salunda att bära relativt

stora sjukvårdsutgifter, och i stort sett torde dess bidrag till akademiska sjukhusets

drift motsvara de kostnader, sorn.skulle åvila landstinget för drivande

av ett vanligt centrallasarett utan medicinsk undervisning. Då det nya statsbidraget

till driften av medicinska barnavdelningar tillkommit för att minska

de landstingen åvilande kostnaderna för dylika avdelningar, syntes det direktionen

rättvist, att för Uppsala läns vidkommande detta statsbidrag oavkortat

komme landstinget till godo, antingen så att det utbetalades direkt till landstinget

eller så att det rekvirerades av sjukhuset och fördes i avräkning på de

vårdavgifter, som landstinget enligt avtalet hade att erlägga till sjukhuset.

I fråga örn utomlänspatienter på sjukhusets pediatriska klinik intoge de

till Stockholms län hörande patienterna en särställning. Mellan detta läns

landsting och akademiska sjukhuset gällde nämligen ett avtal, som bland annat

innebure en förbindelse för sjukhuset att till landstingets förfogande hålla 10

platser på allmän sal för barnsjukdomar mot att landstinget ersatte sjukhuset

hela vårdkostnaden efter avdrag av den för patienten erlagda vårdavgiften,

vilken senare vore fastställd till samma belopp som vid Stockholms läns egna

sjukvårdsinrättningar. Skulle Stockholms läns landsting önska bibehålla

denna anordning, syntes det vara fullt naturligt och rimligt, att statligt driftbidrag

utginge till ''Stockholms läns landsting för dessa platser. Huruvida ett

sådant bidrag skulle utbetalas direkt till landstinget eller till sjukhuset och av

detta gottskrivas landstinget, vore en detalj, som kunde regleras efter överenskommelse

mellan de båda parterna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Majus proposition nr 98.

På grund av det anförda föreslår direktionen, att statsbidrag till driften

av den pediatriska kliniken vid akademiska sjukhuset skall utgå enligt samma

grunder som för de av landstingen själva drivna barnavdelningarna.

Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott framhåller, att det statsbidrag,

som på grund av det år 1937 träffade avtalet utginge till lasarettet i

Lund, närmast utgjorde ersättning för att lasarettets avdelningar vore upplåtna

för den medicinska undervisningen vid Lunds universitet. Ifrågavarande

bidrag hade därjämte varit till beloppet ringa samt, såvitt ditintills kunnat

bedömas, icke ens täckt de av nämnda undervisning föranledda merkostnaderna.

På grund därav funne avdelningen icke skäl föreligga att från driftbidrag

enligt förberörda kungörelse utesluta pediatriska kliniken i Lund.

Stockholms stads sjukhusdirektion erinrar, att staden genom överenskommelse

år 1932 från allmänna barnhuset övertagit förvaltningen av Norrtulls

barnsjukhus samt att principen därvid varit, att staden icke skulle vid

kännas ökad kostnad för barnsjukhuset. Staden hade under år 1931 utbetalat

omkring 94,000 kronor till barnhuset som ersättning för medellösa stockholmsbarns

vård å barnkliniken. Stadens motsvarande nettokostnader för

klinikens drift under år 1938 hade utgjort cirka 150,000 kronor, varvid värdet

av lokalernas disposition beräknats till det ursprungligen avsedda beloppet

av 70,000 kronor. Staden finge alltså nu vidkännas avsevärt större kostnader

för den vid Norrtulls sjukhus bedrivna barnsjukvården än fallet varit före

sjukhusets överförande till stadens förvaltning. Direktionen har vidare fram

hållit, att, oavsett örn statsbidrag enligt förenämnda kungörelse komme att

utgå till ifrågavarande klinik eller icke, det bleve nödvändigt att även där

genomföra den avgiftssänkning, som vid andra barnsjukhus i staden bleve en

följd av de nya statsbidragsbestämmelserna.

Medicinalstyrelsen har under åberopande av de sålunda avgivna yttrandena

ansett skäl icke föreligga att från rätt till driftbidrag enligt de nya grunderna

utesluta klinikerna i LTppsala och Lund. Enligt styrelsens mening

bör statsbidraget för de av Uppsala läns landsting disponerade vårdplatserna

å kliniken vid akademiska sjukhuset utbetalas direkt till landstinget. Frågan

angående vilken, som skulle uppbära eventuellt beviljat driftbidrag för de

vårdplatser å samma klinik, vilka stöde till Stockholms läns landstings förfogande,

syntes styrelsen böra framdeles upptagas till prövning i samband

därmed, att frågan om driftbidrag till dessa platser jämlikt gällande kungörelse

underställdes Kungl. Majlis prövning.

För bedömande av frågan, huruvida en jämkning av grunderna för statsbidrag

till pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus borde vidtagas,

har medicinalstyrelsen funnit nödvändigt att verkställa en utredning

angående det statsbidrag, som jämlikt den nya driftbidragskungörelsen kunde

beräknas utgå för samtliga fyra i Stockholm befintliga barnsjukvårdsanstalter.

Denna utredning, som grundar sig på vissa av Stockholms stads sjukhusdirektion

lämnade uppgifter samt andra för styrelsen kända förhållanden, hariett

till följande resultat, avseende förhållandena under år 1938.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

7

Antal

Därav för

Antal

dagar,

var-

Antal

vård-

platser

Därav för

Beräknat antal

statsbidrags- berättigade

vårdplatser för

Anstalt

under-

hålls-

dagar

stock-

holms-

barn

lands-

orts-

barn

under

vaxje

plats

varit

belagd

stock-

holms-

barn

lands-

orts-

barn

stock-

holms-

barn

Summa

stock-

holms-

och

lands-

ortsbarn

Norrtulls sjukhus . .

24,933

18,455

6.478

332

75

55

20

29

49

Sachsska barnsjuk- huset ..........

15,069

12,461

2,608

327

46

38

8

20

28

Kronprinsessan Lo- visas vårdanstalt

19,984

16,033

3,951

246

81

65

16

34

50

Barnsjukhuset

Samariten ......

21,875

20,081

1,794

337

65

60

5

31

36

Summa

81,861

67,030

14,831

—

267

218

40

114

163

I anslutning härtill har styrelsen anfört huvudsakligen följande.

Då Stockholms stad hade ett invånarantal av 570,771, syntes i anledning

av föreskriften, att statsbidrag icke samtidigt finge utgå för flera vårdplatser

än två på varje tal av 10,000 av stadens invånare, detta bidrag endast kunna

beviljas för 114 med stockholmsbarn belagda vårdplatser, vilket utgjorde

omkring 52 procent av dessa platser. Under förutsättning av enahanda

procentuell fördelning å envar av de fyra stockholmsanstalterna, skulle statsbidrag

utgå för cirka 29 med stockholmsbarn belagda platserna vid Norrtulls

sjukhus, innebärande ett sammanlagt statsbidrag av (29 X 2 x 365) 21,170

kronor. Genom sänkning av dagavgiften uppstode emellertid samtidigt en

inkomstminskning, som av sjukhu sdirektionen uppskattades till cirka 10,200

kronor, vadan nettoinkomsten för dessa platser stannade vid omkring 10,970

kronor.

Enligt gällande kungörelse kunde emellertid, där barnavdelning delvis vore

avsedd för barn från annat sjukvårdsområde än det, inom vilket avdelningen

vore belägen, statsbidrag utgå för det ytterligare antal vårdplatser, som

Kungl. Majit på därom gjord framställning kunde finna skäl medgiva. I anledning

av denna bestämmelse syntes man böra räkna med, att statsbidrag bomme

att utgå till ytterligare 49 vårdplatser vid stockholmsanstalterna, varav 20 å

Norrtulls sjukhus. Enligt den för sjukhuset för år 1938 avgivna årsberättelsen

hade å allmän sal vårdats patienter mot en dagavgift av 4 kronor 50 öre under

tillhopa 4,602 dagar samt mot en dagavgift av 6 kronor under tillhopa 1,872

dagar, samtliga avseende landsortsbarn. Därest statsbidrag skulle hava utgått

jämväl för dessa, skulle detta hava uppgått till (4,602 + 1,872 X 2) 12,948

kronor. Då detta statsbidrag enligt styrelsens uppfattning bort utgå allenast

under förutsättning, att högre vårdavgift än 1 krona 50 öre för dag och barn

icke uttagits, skulle detta hava föranlett en minskad inkomst med 22,230

kronor. Av denna anledning skulle sålunda en nettominskning av (22,230 —

12,948) 9,282 kronor hava uppstått. Emellertid hade från och med budgetåret

1938/39 under åttonde huvudtiteln ett anslag av 8,000 kronor beviljats

till nedsättande av vårdavgifterna för barn, som ej ägde hemortsrätt i Stockholm.

Den verkliga inkomstminskning, som skulle hava uppstått, därest i

enlighet med nu angivna grunder statsbidrag för år 1938 utgått för de å

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ifrågavarande klinik vårdade landsortsbarnen, syntes sålunda kunna beräknas

till (9,282 — 8,000) 1,282 kronor.

Av de sålunda verkställda beräkningarna framginge, att, därest statsbidraget

utginge enligt i driftbidragskungörelsen angivna grunder, staden

kunde för den pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus beräknas erhålla

ett icke obetydligt nettobelopp, vilket för år 1938 skulle hava utgjort,

om man endast räknade med å kliniken intagna stockholmsbarn, omkring

10,970 kronor, men örn man räknade med såväl stockholmsbarn som landsortsbarn

(10,970 — 1,282) 9,688 kronor. De föreliggande uppgifterna syntes visserligen

utvisa, att stadens utgifter för klinikens drift uppgått till högre belopp

för år än vad som torde hava beräknats vid den år 1932 träffade uppgörelsen,

men då jämlikt nyssnämnda uppgörelse ävensom av riksdagen senare fattade

beslut statsbidrag med relativt högt belopp (60,000 + 8,000) 68,000 kronor,

redan utginge och tills vidare borde bibehållas, funne styrelsen skäligt, att

staden beviljades statsbidrag jämlikt den nya kungörelsen allenast med

belopp, som i huvudsak täckte de utgifter, vilka pålades staden genom kungörelsens

tillämpning. Styrelsen ansåge därför, att kungörelsen borde gälla

för den pediatriska kliniken vid Norrtulls sjukhus med den ändringen, att

för de vårdplatser, som belädes med barn från Stockholms stad, statsbidraget

skulle utgå med en krona för dag och barn. Vad däremot beträffar de vårdplatser,

vilka plägade beläggas med landsortsbarn, funne styrelsen statsbidrag

böra utgå med i kungörelsen angivet belopp eller med två kronor för

dag och barn.

I ärendet har statskontoret den 27 november 1939 avgivit utlåtande.

Statskontoret finner det principiellt mindre tillfredsställande, att de pediatriska

klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala, lasarettet i Lund och

Norrtulls sjukhus jämsides med bidragen från åttonde huvudtiteln skulle

erhålla driftbidrag från anslag under femte huvudtiteln. Därest anledning

förelåge att i högre grad än hittills tillgodose dessa sjukvårdsinrättningar

med statsbidrag, syntes detta böra ske i samband med en revision av de

regler, som nu tillämpades med avseende å finansieringen av kostnaderna

för driften vid inrättningarna.

Medelsbehovet för budgetåret 1940/41.

Medicinalstyrelsen har ävenledes framlagt beräkningar angående medelsbehovet

för nästa budgetår.

Beträffande anslagsbehovet för driftbidragen till barnsjukhusen och barnavdelningarna

anför styrelsen därvid:

Enligt en i propositionen i ämnet den 10 februari 1939 (nr 84) intagen

tabell för den medicinska barnsjukvården funnes vid 1937 års utgång omkring

695 stadigvarande vårdplatser. Det beräknades, att statsbidrag skulle komma

att erfordras för 650 av dessa platser samt att medelbeläggningen skulle

komma att utgöra 330 dagar för år. Det hade sålunda räknats med, att statsbidrag

icke skulle kunna utgå till 45 av de 695 platserna. Av de inom Stockholms

stad befintliga, med barn från staden belagda 218 vårdplatserna syntes

emellertid, såsom av det anförda framginge, dylikt bidrag icke kunna beviljas

för (218 —114) 104 platser. Motsvarande siffra för barnsjukhuset i Göteborg

med dess 149 platser kunde på grundval av inhämtade uppgifter beräknas till

(145 — 54) 91. Då man kunde förvänta, att ett likartat förhållande skulle göra

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

sig gällande även inom ytterligare något sjukvårdsområde, syntes det styrelsen

numera antagligt, att av de redan befintliga vårdplatserna endast omkring

490 skulle för budgetåret 1940/41 bliva berättigade till driftbidrag. Detta

bidrag borde beräknas för varje dag av året beträffande de statsbidragsberättigade

vårdplatser i Stockholm och Göteborg, vilka vore belagda nied

barn från respektive städer. Däremot syntes det vara till fyllest, att i fråga

örn övriga statsbidragsberättigade vårdplatser räkna med bidrag för allenast

330 dagar per år.

Enligt dessa grunder skulle för ändamålet erfordras 324,882 kronor. Härtill

borde i anslutning till tidigare verkställda beräkningar läggas det belopp, som

kunde erfordras för 60 nytillkommande platser eller (60 X 2 x 330) 39,600

kronor. Tillhopa skulle sålunda erfordras ett belopp av (324,882 + 39,600)

364,482 kronor, vilket med hänsyn till den enligt kungörelsen föreliggande

möjligheten av förhöjt statsbidrag borde höjas till 370,000 kronor.

I fråga om anslagsbehovet för bidrag till inrättande av nya vårdplatser

erinrar medicinalstyrelsen, att behovet av nya vårdplatser för barn å medicinska

avdelningar i förenämnda proposition uppskattats till 916. Med denna

utgångspunkt och vid bifall till förslaget örn förhöjda byggnadsbidrag till de

sjukvårdsområden, där antalet barn under 15 år översteg rikets medeltal, hade

statens kostnader för dessa vårdplatsers inrättande beräknats till sammanlagt

i runt tal 2,450,000 kronor. Denna kostnad förutsattes bliva fördelad på

ett tiotal år. I anslutning härtill borde för nästa budgetår upptagas ett reservationsanslag

av 245,000 kronor för ändamålet.

Statskontoret har i sitt utlåtande framhållit, att därest vad statskontoret

anfört beträffande de pediatriska klinikerna vunne beaktande, syntes en betydande

reduktion av det beräknade anslaget till driften av barnavdelningar

m. m. kunna äga rum. Ämbetsverket uppskattade det belopp,

varmed anslagssumman sålunda skulle kunna minskas, till 142,000 kronor.

Beträffande anslagsberäkningen i övrigt har ämbetsverket erinrat, att departementschefen

i förenämnda proposition räknat med en medelbeläggning för

samtliga vårdplatser av 330 dagar för år. Då medelbeläggningen för befintliga

vårdplatser i Stockholm och Göteborg icke borde beräknas annorlunda än för

vårdplatserna i övrigt, har ämbetsverket funnit en ytterligare reduktion av

anslaget möjlig i förhållande till medicinalstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Den verkställda utredningen utvisar, att de under åttonde huvudtiteln

utgående bidragen till pediatriska klinikerna i Uppsala och Lund närmast

avse att täcka den merkostnad, som är förenad med den medicinska

undervisningen vid dessa kliniker. 1 båda fallen föreligga också avtal, som

reglera förhållandet, därest jämsides med undervisningsbidraget annat statsunderstöd

skulle komma att utgå till respektive sjukhus. För Uppsalaklinikens

del skulle en tillämpning av avtalet mellan universitetet och Uppsala

läns landsting medföra, att statsbidraget enligt den nya kungörelsen utginge

direkt till akademiska sjukhuset och därmed i sin mån bidroge till att minska

den brist, som staten och landstinget enligt avtalet hava att gälda till hälften

vardera. I fråga örn Lunda-kliniken innebär det mellan staten och Malmöhus

Bihang lill riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 98.

352 40 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

läns landsting träffade avtalet, att bidraget från åttonde huvudtiteln automatiskt

upphör att utgå för sådan avdelning, som i annan ordning kommer i

åtnjutande av statsbidrag. Under sådana förhållanden finner jag skäligt, att

den nya driftbidragskungörelsen vinner tillämpning jämväl på dessa kliniker.

Beträffande kliniken vid Norrtulls sjukhus ligga förhållandena annorlunda

till. Den mellan staten och Stockholms stad träffade ekonomiska uppgörelsen

angående upprätthållande av ifrågavarande klinik tager nämligen sikte icke

enbart på undervisningskostnaden utan på utgifterna för sjukhuset som sådant.

Här föreligger alltså icke samma anledning för staten att lämna bidrag enligt

den nya kungörelsen som i fråga örn klinikerna i Uppsala och Lund. Då

emellertid, såvitt utredningen giver vid handen, staden fått vidkännas större

kostnader för klinikens drift än som ursprungligen beräknats samt den nya

kungörelsens bestämmelse om nedsättning av dagavgiften vid barnsjukvårdsanstalter,

till vilka statsbidrag utgår, torde komma att åsamka staden ytterligare

utgifter för vård å kliniken av i Stockholm hemmahörande barn, kunna

onekligen vissa skäl anföras till stöd för ökat bidrag från statens sida. Jag är

ock benägen förorda, att sådant bidrag skall utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med vad medicinalstyrelsen föreslagit, helst som giltighetstiden för det

med staden träffade avtalet utgår den 1 juli 1942. Vid detta statsbidrag torde

dock beträffande patienter från ort utom Stockholm icke rimligen böra knytas

strängare villkor än att dagavgiften skall nedsättas med ett belopp motsvarande

statsbidraget. Styrelsen har i detta hänseende utgått från lika dagavgift —

1 krona 50 öre — för alla patienter å allmän sal.

I anslutning till vad jag inledningsvis antytt har jag ock haft under övervägande,

huruvida en ändring i besparingssyfte av gällande statsbidragsgrunder

lämpligen kunde genomföras. De undersökningar, som i detta hänseende

verkställts inom departementet, hava emellertid givit vid handen, att

en begränsning av ifrågavarande statsbidrag icke låter sig genomföras utan

betydande olägenheter. Jag har därför avstått från att föreslå åtgärder i

sådant syfte.

Vid nu angivna förhållanden torde medelsbehovet för bidrag till hithörande

anstalter under nästa budgetår kunna uppskattas i huvudsaklig anslutning till

medicinalstyrelsens förslag. Anslaget till driften av ifrågavarande anstalter

lärer därvid, med hänsyn till ovissheten i kalkylerna för det första året, böra

upptagas med i runt tal 350,000 kronor, medan anslaget till inrättande av

nya barnavdelningar torde böra avrundas uppåt till 250,000 kronor. Jag vill

upplysningsvis nämna, att ansökningar örn byggnadsbidrag hittills ingivits och

av medicinalstyrelsen tillstyrkts för ett sammanlagt belopp av 212,500 kronor.

Med hänsyn härtill och för att bereda möjlighet till bidrag för ytterligare ett

antal platser torde anslaget icke böra upptagas till lägre belopp än 250,000

kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna de ändrade bestämmelser för driftbidrag till

ifrågavarande anstalter, som av mig i det föregående förordats,

att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1940;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition nr 98.

dels ock för budgetåret 1940/41 anvisa

a) till Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett m. m.

ett förslagsanslag av 350,000 kronor,

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar

vid lasarett m. m. ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Stig Wernstedt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1940:229 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till barnsjukvården m. m. s. 2 i texten
  2. SU 1940:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till barnsjukvården rn. m. s. 5 i texten