Angående förvärv av Ystad —Eslövs m. fl. järnvägar
1941-02-13 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:128, Angående förvärv av Ystad —Eslövs m. fl. järnvägar
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition nr 128.
1
Nr 128.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av Ystad
—Eslövs m. fl. järnvägar; given Stockholms slott den
7 mars 1941.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Gustaf Andersson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 mars 1941.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:
I skrivelse den 17 februari 1941 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning fem vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal örn förvärv av Ystad
—Eslövs, Malmö—Ystads, Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs, Ystad—Brösarps och
Börringe—östralorps järnvägar. Järnvägsstyrelsen har tillika hemställt, att
till förvärvets genomförande för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag
måtte anvisas av 5,900,000 kronor. Avtalen torde med uteslutande av därtill
hörande bilagor få som bilagor A—E fogas lill dagens statsrådsprotokoll.
Ystad—Eslövs och Malmö—Ystads järnvägar om 75.3 respektive 62.8 kilometer
tillhöra järnvägsaktiebolag, som i sina namn upptagit linjernas sträckning.
Ystad—S:t Olofs järnvägsaktiebolag äger linjerna Köpingebro—GärsBiliang
till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 128.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
näs om 27.4 kilometer och Gärsnäs—S:t Olof örn 13.5 kilometer. Ystad—
Brösarps järnväg, innefattande linjen Tomelilla—Brösarp om 29.0 kilometer,
tillhör järnvägsaktiebolaget Ystad—Brösarp. Vad slutligen beträffar Börringe—Östratorps
järnväg, innefattande linjerna Börringe—Anderslöv om
7.4 och Anderslöv—Östratorp om 14.7 kilometer, tillhör denna järnväg
Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag. Koncession meddelades å Ystad
—Eslövs järnväg år 1863, å Malmö—Ystads järnväg år 1873, å Ystad—S:t
Olofs järnväg åren 1892 och 1898, å Ystad—Brösarps järnväg sistnämnda år
samt å Börringe—östratorps järnväg åren 1873 och 1885.
Statslån redovisas icke för någon av här ifrågavarande järnvägar.
I sin nu förevarande skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis följande
uppgifter angående järnvägarna:
Börringe—östratorps järnvägsaktiebolags styrelse har sitt säte i Anderslöv,
övriga styrelser ävensom den gemensamma administrationen äro förlagda
till Ystad.
Vad beträffar gemenskapen i övrigt må nämnas, att Ystad—Eslövs järnväg
med — i huvudsak — sin egen rullande materiel och åkande personal
på egen risk trafikerar Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs och Ystad—Brösarps
järnvägar. Alla banornas godsvagnar och presenningar äro inregistrerade i
ett Ystads järnvägars vagnförbund. Järnvägarnas i Ystad belägna verkstad
äges gemensamt av Ystad—Eslövs och Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag.
De viktigaste tekniska förhållandena vid järnvägarna framgå av följande
uppgifter:
Järnväg
Rälsvikt
Tillåten Byggnads-
per meter
hastighet
kostnad
kg
km/tim.
milj. kr.
Ystad—Eslöv....................
........ 34
75
6.70
Malmö—Ystad...................
........ 32 och 41
75
6.13
Ystad—Gärsnäs—S:t Olof:
bandel
Köpingebro—Gärsnäs.........
........ 34
601
1.76
Gärsnäs—S:t Olof............
........ 25
50
Ystad—Brösarp.................
........ 30
60
1.58
Börringe—Östratorp..............
........ 25
40
0.95
Summa
Spårvidden är för hela systemet den normala, 1.435 m.
17.12
Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1939 års slut
av:
J ä
r n v ä
g
Ystad— Malmö— Börringe—
Eslöv1
Ystad Östratorp
Tillhopa
Ånglok.........................
........ 16
7 3
26
Motorvagnar....................
........ 2
1 —
3
Person- och postvagnar..........
........ 18
32 2
52
därav 4-axliga.................
........ 7
14 1
22
Resgods- och godsvagnar.........
........ 478
342 50
870
Angående järnvägarnas gemenskap med statens järnvägar meddelar järnvägsstyrelsen:
-
1 Inklusive Ystad—S:t Olof.
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
3
Antalet med statens järnvägar gemensamma föreningsstationer är endast
två, Eslöv och Svedala, av vilka den förra tillhör statens järnvägar den senare
Malmö—Ystads järnväg. Även i Malmö förefinnas gemenskapsförliållanden,
ehuru Malmö—Ystads järnväg där har två egna stationer, Malmö
västra och Södervärn, vilka båda jämte mellanliggande bansträcka användas
jämväl av Malmö—Trelleborgs järnväg. Efter förstatligandet av Malmö—
Ystads järnväg kunna båda dessa stationer organisatoriskt sammanföras med
Malmö centralstation och ställas under samma befäl som sistnämnda station.
Sådan samordning av skilda stationer på samma ort har tidigare skett i
flera fall till båtnad icke minst ur trafikantsynpunkt. För Malmö vidkommande
beräknas ett dylikt sammanförande komma att möjliggöra en avsevärt
rationellare drifttjänst och därmed förenad driftkostnadsbesparing. Om
än samordningens fidla genomförande icke låter sig göra så länge Malmö—
Trelleborgs järnväg befinner sig i enskild ägo, torde dock åtskilligt stå att
vinna redan nu på att ifrågavarande Mai möstationer ställas under gemensamt
befäl. Även för föreningsstationerna Eslöv och Svedala inträder någon
förenkling.
I detta sammanhang kan också meddelas, att Ystads järnvägar ha särskilt
avtal med järnvägsstyrelsen angående godsvagnar, enligt vilket statens
järnvägar tillhandahålla vagnar för befordring i samtrafik av gods från
Ystads järnvägar till och över statens järnvägar. Statens järnvägar hava därjämte
åtagit sig att, då så är möjligt, tillhandahålla vagnar även för lokala
transporter — en bestämmelse som har stor betydelse för Ystads järnvägar
med deras stora säsongbetonade bettrafik.
I fråga om järnvägarnas allmänna betydelse anför järnvägsstyrelsen:
Såsom framgår av förestående uppgifter, är den tekniska utrustningen
växlande, vilket sammanhänger med skiljaktigheten i trafikuppgifter. Medan
Malmö—Ystads och Ystad—Eslövs järnvägar väl icke kunna betraktas
som huvudbanor men stå skäligen nära denna kategori, ha övriga järnvägar
i systemet uteslutande lokala uppgifter. Vad Ystad—Eslövs järnväg beträffar,
må framhållas att denna järnväg såsom statsbanedel säkerligen kommer
att få något vidgade trafikuppgifter. Sålunda kommer den huvudsakliga godstrafiken
— såväl styckegods som vagnslaster — mellan å ena sidan sydöstra
Skåne och å andra sidan stationer norr örn Eslöv att ledas över sistnämnda
station i stället för över Örtofta.
För övriga järnvägar — med ett enda undantag — äro också trafikuppgifterna
av sådan storleksordning, alt nedläggning av trafiken icke kan ifrågasättas,
i allt fall icke för närvarande. Undantaget gäller bandelen Tomelilla—
S:t Olof av Ystad—Brösarps järnväg, beträffande vilken jämvägsförvaltnirigen
till Kungl. Majit ingivit ansökan örn nedläggning. Dessa planer böra enligt
järnvägsstyrelsens uppfattning fullföljas oberoende av förevarande statsförvärv,
i allt fall vad gäller persontrafiken och den genomgående godstrafiken.
Styrelsen vill i detta sammanhang erinra, att nedrustning av förevarande bandel
till bispar för godsbefordran förutsatts i den allmänna utredning, som år
1936 avgavs av den s. k. järnvägsförstatligandekommissionen.
För belysning av trafikrörelsens ringa storlek å Ystad—Brösarps järnväg
lämnar järnvägsstyrelsen följande trafikuppgifter för år 1939:
Persontrafik Godstrafik
Resor Personkni Ton gods Godstonkm
per bankm 1,000-tal per bankm 1,000-tal
Ystad—Brösarp........................ 2,380 39.4 1,096 19.3
Medeltal för enskilda normalspåriga järnv. 5,057 150.5 3,772 336.5
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
Under hänvisning till sammanställningen påpekar styrelsen, att särskilt
antalet godstonkilometer vore ringa. Härtill komme, att en ej obetydlig del
av den å bandelen Tomelilla—S:t Olof framförda godstrafiken skulle kunna
utan större olägenhet framföras över Gärsnäs. — Vad persontrafiken
anginge hade förvaltningen påvisat, att densamma skulle kunna med fördel
uppdelas mellan dels de genomgående tågen Ystad—Gärsnäs—S:t Olof —
Brösarp, dels en busslinje mellan Tomelilla och S:t Olof.
Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att bolagen i anslutning till järnvägsrörelsen
bedriva en jämförelsevis stor billinjetrafik. Härom anför styrelsen:
I
regel har utfallet av denna linjetrafik varit fullt tillfredsställande, men
även där så ej är förhållandet, är trafikens drivande i allt fall nödvändigt,
försåvitt man vill förhindra en eljest ofrånkomlig och för järnvägarnas
ekonomi betänklig trafikavledning samt undvika persontaxans sönderbrytande
genom konkurrens mellan järnvägarna och privata innehavare av
biltrafikrättigheter. Den befarna väglängden utgör för närvarande för
Ystad—Tislövs järnväg 250 km, Malmö—Ystads järnväg 24 km och Börringe—Östratorps
järnväg 79 km, eller tillsammans 353 km.
Den sammanlagda bilparken uppgick vid slutet av år 1939 till 20 fordon
med ett anskaffningsvärde av 418,000 kronor.
Vid Ystads järnvägar förekommer även i ganska stor utsträckning godsutkörning
med järnvägens egna lastbilar, varvid samma lastbil i regel betjänar
två eller flera stationssamhällen. Denna utkörning, som tidigare verkställdes
gratis, är nu avgiftsbelagd, och jämvägsförvaltningarna beräkna få
sina kostnader täckta av inflytande avgifter. Godsutkömingen ifråga är ett
komplement till järnvägstransporten, och anordningen utgör ett led i strävandena
att erbjuda trafikanterna transport från dörr till dörr, ombesörjd
helt av järnvägen. Anordningen ifråga synes kunna betecknas som föredömlig.
Styrelsen lämnar härefter vissa siffersammanställningar, avsedda att belysa
de ekonomiska förhållandena under åren 1931—1938, vilken tid använts
som basperiod för utredningarna.
Drifträkningar för järnvägsrö reisen.
Ystad—Eslövs järnväg.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medel-
tal
T u
s e n
t a 1
k
ron
o r
Inkomster:
Persontrafik.....
269
235
233
238
240
263
247
253
247
Godstrafik......
Övriga inkomster
666
602
680
705
698
700
737
664
682
(posttransporter
m. m.).....
123
96
96
99
105
106
97
95
102
Summa 1,058
933
1,009
1,042
1,043
1,069
1,081
1,012
1,031
Utgifter...........
984
810
771
803
834
844
904
898
856
Driftöverskott......
74
123
238
239
209
225
177
114
175
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr
128.
5
Malmö—-Ystads järnväg.
Medel-
tal
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T U !
5 e n
t a 1
k r
o n
o r
Inkomster:
Persontrafik.....
562
501
512
524
535
611
540
566
544
Godstrafik......
övriga inkomster
613
559
559
559
607
566
592
521
572
(posttransporter
55
m. m.).....
65
58
61
57
57
57
59
59
Summa 1,240
1,118
1,132
1,140
1,199
1,234
1,187
1,146
1,175
Utgifter...........
1,100
968
926
913
977
965
952
971
972
Driftöverskott......
140
150
206
227
222
269
235
175
203
Ystad—Gärsnäs—
-S:t Olofs järnväg.
Medel-
tal
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T u
s e n
t a 1
k r
o n
o r
Inkomster:
Persontrafik.....
52
48
47
44
42
46
43
44
46
Godstrafik......
övriga inkomster
239
341
359
376
348
327
368
271
329
(posttransporter
19
20
21
19
m. m.).....
16
20
21
20
20
Summa
307
409
427
440
410
392
431
336
394
Utgifter...........
367
327
311
324
338
366
357
331
340
Driftöverskott......
-60
82
116
116
72
26
74
5
54
Ystad
—Brösarps järnväg.
Medel-
tal
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T u
sen
t a 1
k r
o n
o r
Inkomster:
Persontrafik.....
48
40
42
40
40
43
39
39
41
Godstrafik......
Övriga inkomster
86
69
75
71
72
74
81
69
75
(posttransporter
18
20
19
19
18
m. m.).....
17
18
17
17
Summa
151
127
134
128
130
137
139
127
134
Utgifter...........
198
165
158
177
176
186
188
187
79
Driftunderskott.....
47
38
24
49
46
49
49
60
45
Börringe—Östratorps
järnväg
Medel-
tal
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T u
sen
t a 1
k r
o n
o r
Inkomster:
Persontrafik.....
31
29
30
29
29
31
32
33
31
Godstrafik......
övriga inkomster
143
194
206
177
195
182
196
172
183
(posttransporter
14
16
14
14
14
m. m.).....
14
14
14
14
Summa
188
237
250
220
238
229
242
219
228
Utgifter...........
174
166
161
165
172
181
186
180
173
Driftöverskott......
14
71
89
55
66
48
56
39
55
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Av de lämnade uppgifterna franninge, anför järnvägsstyrelsen, att resultaten
varit starkt växlande, men att växlingarna icke följt den allmänna
konjunkturutvecklingen, i det att exempelvis 1933 framstode som ett gott år.
Orsaken till detta förhållande vore uppenbarligen järnvägarnas mycket
starka beroende av sockerindustriens transporter.
Angående bil rörelsen meddelar styrelsen följande uppgifter:
Å r
Trafikerad
linjelängd
km
In-
kom-
ster
Utgif- Drift-
ter överskott
Avsättning
till för- nyelsefond
Anlägg-
nings-
kapital
T u
s e
n t a 1
k r
o n o r
Ystad-
—Eslövs järnväg.
1933 ..........
........ 47
2
3
-1
i
21
1934 ..........
........ 47
11
10
i
4
21
1935 ..........
........ 47
11
13
- 2
4
21
1936 ..........
........ 47
14
17
- 3
5
136
1937 ..........
........ 261
159
131
28
27
358
1938 ..........
........ 254
173
138
35
28
376
Malmö-
—Ystads järnväg.
1937 ..........
........ 83
95
56
39
20
130
1938 ..........
........ 83
101
53
48
15
154
Börringe—östratorps järnvägs biltrafik tillkom, meddelar järnvägsstyrelsen,
först år 1939, då en privat busslinje inköptes, varför några till basperioden
hörande uppgifter icke finnas. Vid Malmö—-Ystads järnväg har
under år 1939 en lastbillinje nedlagts.
Bolagens vinst- och förlust räkningar framgå av följande
tablåer, vilka även innehålla uppgifter angående disposition av uppkomna
vinster:
Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolag.
Inkomster.
Från föregående år balanserad
vinst .....
Driftöverskott
av järn vägsrörelsen,
av automobilrörelsen
Räntor och inkomster
av värdehandlingar.
Ersättning för omlagd
samtrafik.........
Diverse inkomster med
avdrag för diverse
utgifter...........
Förlust för året.....
Summa 385 300
1933
1934
1935
193B
1937
1938
u s e
n t a
1 k
ron
o r
—
78
115
115
118
85
238
239
209
225
177
114
—1
1
_2
—3
28
35
63
63
64
1
—
3
40
25
24
18
14
11
11
15
17
19
16
17
—
—
—
—
—
109
351
421
427
375
353
374
1931 1932
T
142
2
74
123
59
61
19
35
—49
77
140
2
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 128•
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T
u s e
n t a
1 k
ron
o r
Utgifter.
Trafikeringsåtaganden.
—
49
18
42
3
44
3
60
Avsättning till torny-
elsefond för
järnvägsrörelsen..
102
104
103
122
123
123
122
122
automobilrörelsen.
—
—
1
4
4
5
27
28
Räntor.............
141
145
141
120
105
44
55
79
Skatter.............
—
—
10
18
5
1
—
—
Vinst
från föregående år .
142
2
—
78
115
115
118
85
för året ...........
—
—
78
37
72
43
28
—
Summa
385
300
351
421
427
375
353
374
Till bolagsstämmans
förfogande:
Vinst resp. förlust för
året............-
-140
—2
+78
+37
+72
+43
+28
—109
Balanserad från före-
gående år.......+142
+2
—
+78
+115
+115
+118
+85
Summa
+2
—
+78
+115
+187
+158
+146
—24
Härav disponerade för:
avskrivning å värde-
handlingar och av-
sättning till egna
fonder ..........
—
—
—
—
72
40
61
—
balans till efterföl-
jande år ........
+2
—
78
115
115
118
85
—24
Summa
+2
—
+78
+115
+187
+158
+146
—24
Malmö-
—Ystads järnvägsaktiebolag.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T
u s e
n t a
. 1 k
ron
o r
Inkomster.
Från föregående år ba-
lanserad vinst.....
123
89
48
48
78
62
143
154
Driftöverskott
av järnvägsrörelsen.
140
150
206
227
222
269
235
175
» bilrörelsen......
—
—
—
—
—
—
39
48
Räntor och inkomster
av värdehandlingar.
38
38
40
38
40
4
3
21
Diverse inkomster....
—
6
4
4
5
7
7
7
Förlust för året.....
34
41
—
—
—
—
—
—
Summa
335
324
298
317
345
342
427
405
Utgifter.
Avsättning till förny-
elsefond för
järnvägsrörelsen....
95
95
92
92
91
103
112
110
bilrörelsen.........
—
—
—
—
—
—
20
15
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 128■
Räntor.............
Skatter.............
Ersättning för omlagd
samtrafiksväg.....
Vinst
från föregående år .
för året ...........
1931
112
3
2
123
1932
T
131
9
89
1933
u s e
144
14
48
1934
n t
141
6
48
30
1935
1 k
141
1
78
34
1936
r o n
92
4
62
81
1937
o r
71
3
143
78
1938
49
6
3
154
68
Summa
Till bolagsstämmans
förfogande:
Vinst resp. förlust
335
324
298
317
345
342
427
405
för året.........
balanserad från före-
—34
—41
—
+30
+34
+81
+78
+68
gående år.......+123
+89
+48
+48
+78
+62
+ 143
+154
Summa +89
Härav disponerade för:
avskrivningar och
avsättningar till
+48
+48
+78
+ 112
+143
+221
+222
egna fonder .....
—
—
—
—
50
_
35
_
utdelning å aktier..
balans till efterföl-
32
1.5 %
43
2 %
jande år ........
+89
+48
+48
+78
+62
+143
+154
+179
Summa +89
Ystad—
+48 +48 +78 +112
-S:t Olofs färnvägsaktiebolag.
+143
+221
+222
Inkomster.
Från föregående år ba-
1931
1932
T
1933
u s e
1934
n t a
1935
1 k
1936
ron
1937
o r
1938
lanserad vinst.....
Driftöverskott
30
—
—
14
40
43
46
51
av järn vägsrörelsen.
—
82
116
116
72
26
74
5
Diverse inkomster....
Förlust
2
—
—
—
1
2
i
från föregående år .
—
45
42
—
—
_
_
för året ...........
75
—
—
—
—
—
—
17
Summa
Utgifter.
Från föregående år ba-
107
127
158
130
113
71
120
74
lanserad förlust ....
Driftunderskott av
—
45
42
—
—
—
—
—
järn vägsrörelsen.. . .
Avsättning till torny-
60
—
—
—
—
—
—
—
elsefond...........
—
42
22
22
23
23
23
23
Räntor............
17
22
15
9
1
1
Skatter.............
—
4
7
39
2
_
Arrendeavgift........
—
11
1
—
44
2
45
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T
u s e
n t a
1 k r
o n
o r
Vinst
från föregående år .
30
—
—
14
40
43
46
51
för året...........
—
3
71
46
3
3
5
—
Summa
107
127
158
130
113
71
120
74
Järnvägsaktiebolaget Ystad—Brösarp.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Inkomster.
T
u s e
n t a
1 k r
o n
o r
Ersättning för omlagd
samtrafiksväg.....
2
3
3
2
2
—
i
1
Bidrag av drätselkam-
maren i Ystad ....
—
63
62
62
59
60
60
60
Förlust
från föregående år .
81
156
156
141
149
152
159
163
för året ...........
75
—
—
8
3
7
4
13
Summa
158
222
221
213
213
219
224
237
Utgifter.
Förlust balanserad från
föregående år......
81
156
156
141
149
152
159
163
Driftunderskott......
47
38
24
49
46
49
49
60
Räntor.............
30
28
26
23
18
18
16
14
Vinst för året .......
—
—
15
—
—
—
—
—
Summa
158
222
221
213
213
219
224
237
Börringe-
—Östratorps färnvägsaktiebolag.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Inkomster.
T
u s e
n t a
1 k r
o n
o r
Från föregående år ba-
lanserad vinst.....
30
24
70
119
79
38
56
81
Driftöverskott
av järn vägsrörelsen.
14
71
89
55
66
48
56
39
» bilrörelsen......
—
—
—
—
—
—
—
15
Räntor och inkomster
av värdehandlingar.
—
1
1
2
2
Diverse inkomster....
2
—
—
—
—
Förlust för året.....
6
—
—
—
—
Summa
52
96
160
176
147
Utgifter.
Avsättning till förny- elsefond för
järnvägsröreisen....
14
14
14
14
14
bilrörelsen.........
—
—
—
—
—
Räntor.............
6
6
3
2
1
Skatter.............
2
6
11
22
6
Vinst
från föregående år .
30
24
70
119
79
för året ...........
—
46
62
19
47
Summa
52
96
160
176
147
2 —
88
14
38
31
114
14
50
38
135
15
10
81
27
88 114 135
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
T
u s
enta
l k
ron
o r
Till bolagsstämmans
förfogande:
Vinst resp. förlust
för året .........
—6
+46
+62
+19
+47
+31
+38
+27
från föregående år
+30
+24
+70
+ 119
+79
+38
+56
+81
Summa
24
70
132
138
126
69
94
108
Härav disponerade för:
avskrivningar och
avsättning till egna
fonder ..........
—
—
4
50
75
—
—
40
utdelning å aktier. .
—
—
9
9
13
13
13
13
3 %
3 %
4 %
4 %
4 %
4 %
balans till efterföl-
jande år ........
24
70
119
79
38
56
81
55
Summa
24
70
132
138
126
69
94
108
Järnvägsbolagens senaste balansräkningar per den 31 december
1939 ha följande utseende:
Tillgångar.
Anläggningar för
järn vägsrörelsen.......
automobilrörelsen.....
Fastigheter.............
Värdehandlingar........
Rörelsemedel:
i kassa och bank.....
förråd...............
övriga...............
Förlust balanserad från
föregående år.........
Summa
Skulder.
Främmande kapital:
Obligationslån........
Reverslån............
Svävande skulder.....
Eget kapital:
Aktiekapital..........
Reservfond...........
övriga egna fonder .. .
Förnyelsefond...........
Vinst:
balanserad från föregående
år............
för året ..............
Ystad—
Malmö—
Ystad—
Gäl Silas
Ystad—
Börringe—
Eslövs
Ystads
Brösarps
Östratorps
järnväg
järnväg
järnväg
järnväg
järnväg
T u
sent
al kr
o n o
r
6,697
6,126
516
1,581
954
316
84
—
—
150
436
50
1
—
54
98
220
_
_
158
212
212
—
—
_
55
202
—
—
3
24
—
—
176
—
7,838
6,894
517
1,757
1,319
—
—
—
274
—
2,740
1,810
—
—
150
410
195
19
811
76
2,450
2,160
200
653
316
500
500
40
—
150
—
584
223
—
225
1,714
1,279
—
—
320
_
179
34
55
24
187
1
19
27
Summa 7,838
6,894
517
1,757
1,319
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
11
Drifträkningarna för järnvägs rörelsen
genomsnittliga driftöverskott:
Järnväg
uppvisa följande
Driftöverskott
i genomsnitt
1000-tal kronor
Ystad—Eslöv.............................................. 175
Malmö—Ystad............................................. 203
Ystad—S:t Olof........................................... 54
Börringe—Östratorp........................................ 55
Summa 487
Härifrån avgår underskott för Ystad—Brösarp................45
Saldo 442
På grund av gemenskapsförhållandena i Ystad beträffande verkstadsdriften
och administrationen ävensom Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolags trafikeringsåtagande
inginge, anför järnvägsstyrelsen, i de bokförda driftutgifterna
viss ränta och avsättning lill fömyelsefond. Borttoges dessa avgifter,
erhölles ett rensat driftöverskott, som överstege förestående saldo med 83,000
kronor, d. v. s. uppginge till 525,000 kronor. Härtill vore att lägga diverse å
vinst- och förlusträkningen förda inkomster om 13,000 kronor, och summan
bleve alltså 538,000 kronor.
Häremot är, meddelar styrelsen, i första hand att ställa avsättning till
förnyelsefond med följande belopp:
Avsättning till
Järnväg förnyelsefond
1000-tal kronor
Ystad—Eslöv.............................................. 117
Malmö—Ystad............................................. 112
Ystad—S:t Olof........................................... 23
Börringe—Östratorp........................................ 15
Ystad—Brösarp............................................ 15 _
Summa 283
Dragés denna avsättning från förestående saldo driftöverskott, erhålles ett
överskott av järnvägsrörelsen, efter avsättning till förnyelsefond, av 255,000
kronor.
Beträffande det sålunda uppkomna överskottet anför järnvägsstyrelsen:
Såsom av det föregående framgår utgör detta belopp ett saldo, vari ingår
underskott för Ystad—Brösarps järnväg örn ej mindre än (45,000 +
16,000) 61,000 kronor. Enligt bolagsstyrelsens uppfattning är detta underskott
alltför stort, för att det skall kunna anses försvarligt att längre i hittillsvarande
omfattning uppehålla trafiken å sagda järnväg, och förvaltningen
har därför, som redan nämnts, hos Kungl. Maj:t hemställt om rätt
att nedlägga trafiken å bandelcn Tomelilla—S:t Olof. Järnvägsstyrelsen delar
till fullo den uppfattning, som kommit till uttryck i sagda hemställan. Det
kan icke vara rimligt ålägga en järnvägsförvaltning att uppehålla en trafik,
som ger ett så ogynnsamt resultat, i all synnerhet icke i en bygd, där vägförhållandena
möjliggöra huss- och lastbilstrafik i en omfattning, som fullt
motsvarar bygdens transportbehov. I den för affärsuppgörelsen gjorda kal
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
kylen har också förutsatts, att järnvägstrafiken å bandelen Tomelilla—S:t
Olof nedlägges och ersättes med linjetrafik landsvägsledes. Den härmed vunna
förbättringen kan icke beräknas bli lika stor som hela förenämnda underskott
för Ystad—Brösarps järnväg, 61,000 kronor. En förbättring med
cirka 60 procent av detta belopp eller 35,000 kronor synes däremot rimlig,
och summa överskott av den sanerade järnvägsrörelsen skulle alltså bli
290.000 kronor.
Den av bolagen drivna bilrörelsen har först under åren 1938 och 1939 erhållit
sin nuvarande omfattning, och man kan därför ej räkna med några
genomsnitt enligt bokföringen. Verkställda beräkningar lia givit vid handen,
att ett överskott efter avsättning till förnyelsefond örn 30,000 kronor bör
kunna upptagas i kalkylerna.
Efter de sålunda verkställda justeringarna skulle alltså överskottet för
järnvägs- och bilrörelsen kunna beräknas till 320,000 kronor.
Från denna avkastning vore, anför styrelsen, i första hand att draga skatter,
vilkas belopp kalkylerats till 27,000 kronor, räknat efter de förhållanden
som gällde år 1939. Vad som därefter återstode, d. v. s ett belopp av
293.000 kronor, vore att ställa mot det erforderliga kapitalet. I detta vore att
särskilja dels övertagna lån, dels köpesummor att utgå som ersättning åt
bolagens aktieägare samt dels medel, som behövde investeras i anläggningarna
för återhämtande av undernormal förnyelse.
I § 3 av avtalen angivna lånebelopp äro
för Ystad—Eslövs järnväg
hos Sparbanken i Ystad............................... 1,967,600 kronor.
» Brand- och livförsäkringsaktiebolaget Skåne........... 432,000 »
» Drätselkammaren i Ystad......................... 519,729 »
för Malmö—Ystads järnväg
hos Kooperativa förbundet............................ 1,769,000 »
Tillhopa 4,688,329 kronor.
Beträffande räntefot och amorteringsvillkor för dessa lån har järnvägsstyrelsen
meddelat följande:
Lånet hos Sparbanken i Ystad, 1,967,600 kronor, utgöres av en fast del
å 1,900,000 kronor, resten skall vara amorterad till år 1954. Räntefoten för
hela lånet utgör 1U procent över gällande inlåningsränta och är för närvarande
33/4 procent. Lånet hos Brand- och Livförsäkringsaktiebolaget Skåne,
432,000 kronor, är ett amorteringslån, som skall vara slutamorterat år
1950. Räntan är bunden till 4 procent. Det tredje lånet å 519,729 kronor är
ett fast reverslån med samma räntevillkor som förstnämnda sparbankslån.
Malmö—Ystads järnvägs lån hos Kooperativa förbundet upptogs 1939 i
samband med återbetalning av ett obligationslån. Lånet, som är ett amorteringslån,
löper med en fast ränta av 37* procent. Det är uppsägbart först
år 1949.
Vid statsförvärvet övertagna övriga skulder motsvaras, upplyser järnvägsstyrelsen,
av rörliga tillgångar och behöva därför icke här medtagas. Detta
gäller jämväl det i balansräkningen för Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag
upptagna lånet om 150,000 kronor, varå för närvarande 75,000 kronor
återstå. Detta lån är avsett att under 1941 inbetalas och erforderliga medel
till denna inbetalning finnas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 128• 13
I § 3 angivna, med obligationer likviderade köpesummor uppgå till
för Malmö—Ystads järnväg.............................. 1,296,000 kronor
» Börringe—östratorps järnväg......................... 379,560 »
Tillhopa 1,675,560 kronor
Det faktiska anslagsbehovet reduceras emellertid, framhåller järnvägsstyrelsen,
på grand av ömsesidigt aktieinnehav. Med förvärven följa nämligen
följande aktier:
Bolag
Malmö—Ystad.....
Börringe—Östratorp
antal °bligations''
antal belopp
. 2,468 148,080
. 969 116,280
Summa 264,360
Det erforderliga obligationsbeloppet uppgår alltså till 1,411,200 kronor.
Summan av de belopp, vartill de övertagna lånen uppgå, och det erforderliga
obligationsbeloppet ger ett totalbelopp av (4,688,329 + 1,411,200)
6,099,529 kronor.
Emellertid inginge, framhåller järnvägsstyrelsen, i köpesumman för Malmö—Ystads
järnväg säljaren tillkommande överskott under tiden 1 januari
1940—30 juni 1941, och i konsekvens därmed komme ett ej obetydligt belopp
likvida medel att ingå i förvärvet av denna järnväg. Det syntes järnvägsstyrelsen
rationellt, att av dessa medel finge till täckning av låneskulder
disponeras så stort belopp, cirka 200,000 kronor, som erfordrades för att
nedbringa anslagsbehovet till 5,900,000 kronor.
I detta sammanhang erinrar styrelsen jämväl, att motsvarande överskott
för Ystad—Eslövs och Börringe—östratorps järnvägar komma bolagen till
godo i form av jämlikt avtalens § 1 från överlåtelsen undantagna kontanta
medel, 200.000 resp. 30,500 kronor.
Vad beträffar investering för återhämtande av undernormal förnyelse
framför järnvägsstyrelsen intet omedelbart anslagsäskande. Styrelsen anför:
Det oaktat bör givetvis vid bedömande av järnvägarnas affärsvärde skälig
hänsyn tagas till att medelåldern å den rullande materielen är mycket hög.
Med hänsyn till de speciella trafikförhållandena — bettrafikens dominerande
betydelse — är det emellertid vanskligt få fram ett rättvist värde. En beräkning
enligt normalgrunder — utförd på samma sätt som för övriga järnvägar
med undernormal förnyelse av den rullande materielen — har resulterat
i ett belopp av ej mindre än 2,160,000 kronor, men detta ligger uppenbarligen
mycket för högt. Det kan nämligen, bland annat, icke vara riktigt
att därvid utgå från att godsvagnar, som användas för bettrafik under ett
par månader årligen och i övrigt stå som reserv för förekommande lokala
transporter, skola komma att slopas vid ungefär samma ålder som ordinära
trafikvagnar. För Ystadsjärnvägarna föreligger ytterligare en omständighet,
som rättvisligen bör räknas dem till godo, nämligen det grundliga underhåll,
som nedlagts på vagnmaterielen. Järnvägsförvaltningen gör själv gällande,
att vagnunderhållet varit så omfattande, att nian kan räkna med en icke
ringa »föryngring» av olika enheter av den rullande materielen. Järnvägsstyrelsen
kan ock giva vitsord åt att vagnunderhållet är gott. Personvagnar
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
na kunna sålunda alltjämt även efter ett förstatligande med fördel användas
för den trafik, varom här är fråga. I detta avseende skilja sig Ystadsjärnvägarna
avsevärt från vad som iakttagits på vissa andra håll. Lokparken däremot
är delvis mycket gammal och beträffande åtskilliga enheter icke så modern
som en ekonomisk drift numera fordrar. För statens järnvägars vidkommande
torde, i mån som elektrifieringen fortskrider, möjlighet uppstå
att till de förstatligade Ystad-linjerna överflytta övertaliga ånglok. Med hänsyn
härtill har styrelsen ansett sig kunna utgå ifrån att under de närmaste
åren icke skall erfordras nämnvärt kapital för anskaffning av rullande materiel
utöver den årliga avsättningen härför.
I nu förevarande kalkyl må antagas, att vid fortsatt självständig förvaltning
skulle för återhämtande av eftersatt förnyelse å rullande materiel och
fasta anläggningar hava använts belopp med ett nuvärde av 1,000.000 kronor.
I enlighet med järnvägsstyrelsens beräkningar skulle sålunda ett samlat
kapital av 6,900,000 kronor vara att ställa mot det förut angivna överskottet
av 293,000 kronor. Förräntningen skulle alltså utgöra omkring 4.25 procent.
I anslutning härtill anför styrelsen följande:
Det är mycket vanskligt att avgöra i vad mån denna kalkyl efter basperiodens
förhållande kan betraktas såsom representativ för framtiden. Förutom
de växlingar i vårt lands allmänna ekonomiska tillstånd, som man i samtliga
fall har att räkna med, och vilka väl få antagas bli bestämmande för den
framtida taxesättningen, framträda här, som redan nämnts, med mycket betydande
styrka sådana ändringar i trafikuppgifterna, som sammanhänga
med ökning eller minskning av sockerbetsodlingen samt fördelningen mellan
järnvägar och bilar av sockerindustriens transporter.
För de närmaste åren, då betodlingen förutses få samma stora omfattning
som under år 1940 och då järnvägarna enligt avtal äro tillförsäkrade transporterna
från odlarna inom vissa distrikt, äro utsikterna i detta hänseende
gynnsamma. Man hoppas på många håll, att järnvägarna, tack vare bl. a.
de nytillkomna betlastningsanordningarna, skola lyckas i huvudsak bevara
denna trafik, men det är väl skäligen ovisst, om så kommer att bli fallet.
I alla händelser utgör trafikens ensidighet ett extra riskmoment, och det hade
därför varit önskvärt, att den kalkylatoriska förräntningen varit något högre
än vad förestående beräkning visar.
Emellertid bär ju nämnda risk förefunnits jämväl i fråga om flera av de
enskilda järnvägar i Skåne, som tidigare övergått i statens ägo, och järnvägsstyrelsen
vill heller inte göra gällande, att förräntningsutsikterna för de
nu förevarande järnvägarna skulle vara sämre än för berörda tidigare förvärvade.
Fastmer har järnvägsstyrelsen med behörigt hänsynstagande till
ovan berörda omständigheter och vad i övrigt är känt och med beaktande
jämväl, att förevarande förvärv ingår som ett led i det år 1939 beslutade
allmänna järavägsförstatligandet, funnit de avtalade ekonomiska villkoren
fullt antagbara och försvarliga.
De lämnade beräkningarna, vilka avse resultatet i enskild drift, förutsätta,
erinrar järnvägsstyrelsen, att framställningen örn nedläggning av bandelen
Tomelilla—S:t Olof kommer att vinna Kungl. Majds bifall. Med hänsyn till
nuvarande vanskliga transportsituation föreslår emellertid järnvägsstyrelsen,
att den planerade nedläggningen tills vidare begränsas till persontrafiken
samt den genomgående godstrafiken, varmed följer att bandelen bortfaller
som transitosträcka såväl i statens järnvägars egen trafik som i samtrafik.
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
15
Spåret skulle således tills vidare användas som ett från Tomelilla utgående
bispår för godstrafik, intill dess beslut kan träffas örn helt nedläggande av
bandelen i fråga.
Järnvägsstyrelsen uttalar härefter, att de övriga bestämmelserna i avtalen
icke syntes erfordra någon kommentar, då de i sak anslöte till innehållet
i de avtal om statsförvärv av enskilda järnvägar, som under år 1940 varit
föremål för statsmakternas prövning. Viss komplettering i § 5 i avtalen hade
dock ägt rum. Beträffande denna paragraf, som innehölle reglerande bestämmelser
för personalens övertagande, hänvisar styrelsen till sin skrivelse
den 30 december 1940 angående statsförvärv av Växjöjärnvägarna.
Styrelsen anför i detta sammanhang vidare:
Enligt moment 5 i § 5 skola flertalet befattningshavare vara berättigade
att fr. o. m. den 1 januari 1942 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt
vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalen fogad
bilaga C avses i anslutning härtill följande antal tjänstemän komma att övertagas
i statens järnvägars tjänst, nämligen:
Järnväg
Ordina- Icke orne
dinarie
Summa
Ystad—Eslöv (inklusive gemensam förvaltningspersonal) 178
Malmö—Ystad..................................... lil
Ystad—Gärsnäs—S:t Olof.......................... 14
Ystad—Brösarp.................................... 9
Börringe—Östratorp................................ 19
Summa 331
46 224
30 141
2 16
2 11
3 22
83 414
Hära tovér övergå i statens järnvägars tjänst sammanlagt från uppräknade
järnvägar 23 man vid bilavdelningen samt omkring 60 ban- och 60 verkstadsarbetare.
Genom införlivandet med statens järnvägar av nu ifrågavarande
järnvägskomplex överföras sålunda sammanlagt omkring 560 man i
statens järnvägars tjänst. Härtill kommer viss i bolagets tjänst disponerad
aspirant- och tillfällig personal, som jämväl, i den mån drifttjänsten så kräver,
kan ifrågakomma till anställning vid statens järnvägar.
De olika befattningshavarnas lönegradsplacering, sådan denna framgår av
bilaga C till respektive avtal, har skett efter överläggning och i samförstånd
med järnvägarnas förvaltning och med representanter för berörda personalorganisationer,
nämligen järnvägsmannaförbundet, vilket numera omfattar
jämväl det tidigare lokmannaförbundet, kontorspersonalsförbundet och föreningen
enskilda järnvägars förvaltningstjänstemän.
Enligt § 8 i avtalen skola järnvägarna från tillträdesdagen införlivas med
statens järnvägar, varvid samtliga med hänsyn till deras läge böra hänföras
lill III distriktet med huvudort i Malmö. Enär med delta distrikt tidigare införlivats
samtliga de till de statliga järnvägsbolagen på sin lid hörande Skånejärnvägarna
ävensom Skåne—Smålands järnväg utan alt sektionernas antal
därvid utökats, måste en viss nybildning av sektioner nu ske. Styrelsen
räknar sålunda med att bilda nya ban- och trafiksektioner med Ystad som
huvudort, vilka äro avsedda att tills vidare omfatta samtliga Ystadsjärnvägar
och dessutom den tidigare förstatligade linjen Landskrona—Trelleborg.
Sektionerna få ej sin slutliga omfattning, enär de så småningom äro avsedda
att bl. a. omfatta jämväl de s. k. Malmöbanorna, nämligen Malmö—Simrishamn,
Malmö—Trelleborg—Rydsgård och Vellinge—Skanör—Falsterbo. Det
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
är emellertid ej möjligt alt utan avsevärt men för sektionsledningens behöriga
utövande ytterligare utöka nuvarande han- och trafiksektioner i Malmö.
Då vidare lämpliga lokaler finnas disponibla i Ystad och det stora flertalet
av den för sektionsledningen behövliga personalen redan finnes där, har
styrelsen funnit lämpligt att redan nu upprätta de ban- oell trafiksektionsledningar,
som enligt föreliggande plan skola finnas förlagda till Ystad. Bland
den från Ystadsjärnvägarna övertagna personalen finnes bl. a. en baningenjör,
som enligt bilaga C till avtalet skall erhålla lönegradsplaceringen A 26.
Denne baningenjör avses att disponeras som föreståndare för den tänkta nya
bansektionen.
För trafiksektionsledningens vidkommande föreligger icke samma förhållande.
Genom verkställd reglering av trafiksektionen i Norrland har nämligen
en trafikinspektörsbefattning i lönegrad A 26 frigjorts och kan nu disponeras
för den nya trafiksektionen i Ystad.
Vad maskintjänsten beträffar utgör hela III distriktet för närvarande endast
en maskinsektion. Denna är redan nu i största laget och kan under alla
förhållanden icke rimligtvis ytterligare utökas. Enligt föreliggande plan till
sektionsindelning för ett sammanslaget SJ-nät är avsett att Malmö-distriktet
skulle uppdelas på tvenne maskinsektioner, den ena med huvudort liksom
nu i Malmö, den andra förmodligen med huvudort i Kristianstad. Till Ystad
skulle däremot icke förläggas någon maskinsektionsledning. Intill dess den
slutliga sektionsorganisationen kan genomföras, har styrelsen för avsikt att
ordna med provisorisk maskinsektionsledning i Ystad för maskintjänsten
inom förenämnda nya trafiksektions område. Styrelsen anser sig också under
angivna förhållanden icke för närvarande böra föreslå inrättande av
någon maskiningenjörsbefattning för ifrågavarande provisoriska maskinsektionsledning
utan styrelsen har för detta ändamål ansett tillräckligt nied en
maskininspektor sbefattning i lönegrad A 22.
I detta sammanhang vill styrelsen ifråga om förrådsorganisationen framhålla,
att den utökning av statsbanenätet, som ägt rum under de senaste åren,
icke föranlett någon organisatorisk utvidgning för förrådstjänsten vid statens
järnvägar. Redan befintlig förrådsorganisation, som ansluter till statens
järnvägars uppdelning på ursprungligen fem distrikt, har sålunda fått övertaga
förrådsförsörjningen för de nytillkomna linjerna och detta även för det
nybildade sjätte distriktet, vars Borås-sektioner repliera på huvudförrådet
i Göteborg och Kalmarsektionerna på huvudförrådet i Malmö. Det är styrelsens
avsikt alt inom ramen för de nuvarande fem förrådsenheterna, underställda
var sin förrådsintendent, besörja förrådshållningen för hela det
samlade statsbanenätet. Det redan nu rätt väsentligt utökade förrådsarbetet,
som även markeras för förrådsbyrån inom styrelsen, nödvändiggör inför det
nu förestående införlivandet med statens järnvägar av Växjö- och Ystadsjärnvägarna
en förstärkning av arbetskrafterna på denna byrå. Som sådan
erfordras för närvarande en kvalificerad arbetskraft, som förutom förtrogenhet
med upphandlingar även besitter vissa tekniska kunskaper, så att han
självständigt under förrådsdirektören kan taga ansvaret för vissa kvalificerade
arbetsuppgifter. Styrelsen föreslår fördenskull inrättandet av en sekreteraretjänst
i 24 lönegraden.
Den vid Ystadsjärnvägarna anställde maskiningenjören skall enligt det
träffade avtalet i statens järnvägars tjänst erhålla placering i lönegrad A 24.
vilken närmast svarar mot vederbörandes löneställning i den enskilda järnvägens
tjänst. Maskiningenjören har tidigare varit förrådsförvaltare vid
Ystadsjärnvägarna och är förutom tekniker således även utbildad förrådsman.
Styrelsen har för avsikt att bereda honom placering å styrelsens förrådsbyrå.
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
17
I anslutning till vad sålunda anförts och då bland den övertagna personalen
funnes ytterligare några befattningshavare, som vore avsedda att placeras
på aktiv stat i lönegrad A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gällande
avlöningsreglemente, erfordrades alltså, anför styrelsen, beslut av riksdagen
angående ökning i förevarande sammanhang av personalantalet sålunda, att
i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar över lönegrad
A 20 räknat fr. o. m. den 1 januari 1942, ökades med följande antal,
nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör, i lönegrad A 24 en sekreterare, i
lönegrad A 22 en maskininspektor och en stationsinspektor av klass 2 samt
i lönegrad A 21 en byråassistent och en kontrollör.
Under åberopande av vad som anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Ystad—Eslövs, Malmö
—Ystads, Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs, Ystad—Brösarps och Börringe—Östratorps
järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med
statens järnvägar, bandelen Tomelilla—S:t Olof dock blott såsom bispar för
godstrafik, dels till förvärvets genomförande för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 5,900,000 kronor, dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen
för statens järnvägar antalet befattningar över lönegrad
A 20 måtte, räknat fr, o. m. den 1 januari 1942, ökas på sätt styrelsen i det
föregående angivit.
Järnvägsstyrelsen har slutligen meddelat, att järnvägsfullmåktigen Falkman
vid föredragningen av förevarande ärende anfört särskild mening och
uttalat tveksamhet örn förvärv under nuvarande förhållanden av de till förvärv
ifrågasatta järnvägarna.
Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 27 februari 1941 avgivit yttrande
i ärendet. Fullmäktige hava därvid begränsat sitt yttrande att i huvudsak
avse finansieringen av de föreslagna inköpen samt den budgettekniska
och bokföringsmässiga regleringen av de av inköpen föranledda ekonomiska
transaktionerna.
Till en början lämna fullmäktige följande sammanställning angående den
ekonomiska innebörden för staten av de förevarande förslagen.
Enligt avtalen skall staten å tillträdesdagen såsom vederlag för den egendom,
som de ifrågavarande fem järnvägsbolagen överlåta till staten, dels
övertaga bolagens skulder och förpliktelser på sätt i varje avtal närmare
omförmäles, dels ock till två av bolagen överlämna statsobligationer till
vissa belopp.
De nominella beloppen av berörda obligationer utgöra:
till Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag .............. 1,296,000 kronor
» Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag ........ 379,560_____»____
Summa 1,675,560 kronor.
Dessa obligationsbelopp komma emellertid att reduceras på grund av
ömsesidigt aktieinnehav, i det att med förvärven följa 2,468 aktier i Malmö—
Ystads järnvägsaktiebolag och 969 aktier i Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag,
motsvarande obligationer å 148,080 respektive 116,280 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 128. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Det erforderliga obligationsbeloppet kommer således att uppgå till 1,411,200
kronor, fördelade på Malmö—Ystads .järnvägsaktiebolag med 1,147,920 kronor
och Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag med 263,280 kronor.
Ifrågavarande statsobligationer äro avsedda att löpa med 3 % ränta, räknat
från den 1 juli 1941, och vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt
utställas i valörer av 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 100 kronor ävensom beträffande
det förra bolaget 60 kronor och beträffande det senare 120 kronor.
Två av järnvägsbolagen havn fasta skulder, vilka uppgivits komma att den
1 juli 1941, då tillträdet från statens sida avses äga rum, uppgå till följande
belopp, upplupna räntor ej medräknade:
Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolag .................... 2,919,329 kronor
Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag ................... 1,769,000 »
Summa 4,688,329 kronor.
Betalningsskyldigheten för nyssberörda skulder skall vid statsförvärvet
övertagas av riksgäldskontoret. Börande dessa skulder må nämnas, att
Ystad—Eslövs jämvägsaktiebolag har tre lån, ett hos sparbanken i Ystad
å 1,967,600 kronor, löpande med en ränta å 1U % över gällande inlåningsränta,
ett hos Brand- och Livförsäkringsaktiebolaget Skåne å 432,000 kronor,
amorteringslån med slutbetalning år 1950 och löpande med 4 % ränta, samt
ett hos drätselkammaren i Ystad å 519,729 kronor, fast reverslån med samma
räntevillkor som nämnda sparbankslån. Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag
har ett amorteringslån hos Kooperativa förbundet, löpande med en ränta
av 3 V* % och uppsägbart år 1949.
De järnvägsbolagens skulder i övrigt, som skola övertagas vid statsförvärvet,
motsvaras av rörliga tillgångar. Detta gäller även örn ett i balansräkningen
för Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag upptaget lån å 150,000
kronor, varå för närvarande återstå 75,000 kronor. Detta lån är avsett att
inbetalas av järnvägsstyrelsen under år 1941.
Efter att hava erinrat örn de av järnvägsstyrelsen till stöd för avtalens
godkännande åberopade skälen hava fullmäktige för sin del i likhet med
järnvägsstyrelsen funnit de preliminärt avtalade villkoren från statens synpunkt
godtagbara. På grund därav och under hänvisning i övrigt till de
skäl, fullmäktige anfört senast i sitt den 30 januari 1941 avgivna yttrande
angående statsförvärv av Växjöjämvägarna, anse sig fullmäktige böra tillstyrka
det nu föreliggande förslaget.
Emot den av järnvägsstyrelsen föreslagna begränsningen i nedläggandet
av trafiken å bandelen Tomelilla—S:t Olof å Ystad—Brösarps järnväg
hava fullmäktige ej heller något att erinra.
Fullmäktige anföra härefter:
De tioåriga statsobligationer, örn vilkas utlämnande till Malmö—Ystads
och Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag nu är fråga, skola — liksom
de, vilka utfärdats med anledning av 1940 års järnvägsförvärv, och de, som
äro avsedda att utfärdas för förvärv av Växjöjämvägarna — löpa med 3 %
ränta samt vara utställda i valörer örn 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 100
kronor ävensom beträffande det förra bolaget 60 kronor och beträffande det
senare 120 kronor. Fördelningen å valörerna skall ske på sätt respektive
bolag äger bestämma, dock att obligationer å 60 respektive 120 kronor utställas
endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela likviden å
Kanyl. Muj:ts proposition nr 128.
19
aktieägarna. Nämnda inskränkning har tillkommit med anledning av fullmäktiges
påpekande i yttrande den 7 mars 1940 angående då ifrågavarande
valörer å 135, 120 och 50 kronor, rörande vilka någon motsvarande inskränkning
ej var föreskriven.
Sedan fullmäktiges berörda påpekande således iakttagits är från fullmäktiges
sida ej något att erinra mot de föreslagna valörerna liksom ej heller
mot villkoren i övrigt beträffande ifrågavarande obligationer.
Därest de innevarande år föreslagna förvärven av enskilda järnvägar bliva
genomförda, kommer riksgäldskontoret att i och för den likvid, som skall
ske med statsobligationer, utgiva en andra emission av det särskilda obligationslån
för inlösen av enskilda järnvägar, som upplades år 1940 med anledning
av de då beslutade statsförvärven.
Å dagen för tillträdet av de nu till förstatligande föreslagna järnvägarna
kommer riksgäldskontoret att till järnvägsstyrelsen för respektive järnvägsbolags
räkning överlämna interimsbevis å de obligationsbelopp, som enligt
avtalen skola överlämnas. Dessa interimsbevis komma sedermera, sedan
riksgäldskontoret erhållit besked örn önskad fördelning å valörer, att
utbytas mot obligationer till de belopp, som kvarstå efter avdrag av de aktier
i Malmö—Ystads och Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag, vilka
enligt vad förut nämnts komma att medfölja vid statsförvärvet.
Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande inköpens genomförande
ur budget- och bokföringstekniska synpunkter har endast givit
fullmäktige anledning till det påpekandet, att riksgäldskontoret bör av järnvägsstyrelsen
tillgodoföras intill dagen för statens övertagande av järnvägarna
upplupna räntor å de enskilda lån, för vilka betalningsskyldigheten
med i det föregående angivna belopp skall övertagas av riksgäldskontoret.
I övrigt hava järnvägsstyrelsens framställning och de bilagda preliminära
avtalen ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.
Riksgäldsfullmäktigen Magnusson har i särskilt yttrande, lill vilket riksguldsdirektören
Sandberg anslutit sig, anmält mot fullmäktiges beslut avvikande
mening samt anfört, alt med de stora lånebehov, som i övrigt för närvarande
förelåge för statsverket, frågan örn statsförvärv av ifrågavarande
järnvägar tills vidare borde uppskjutas.
I statsrådsprotokollet lill Kungl. Maj:ts proposition, nr 70, den 7 februari
1941 angående statsförvärv av de s. k. Växjöjärnvägarna har jag givit uttryck
åt den uppfattningen, att de nuvarande ekonomiska förhållandena i
och för sig icke kunna anses tillräckligt motivera, att åtgärderna för att enhetliggöra
vårt lands järnvägsnät tills vidare böra anstå. Emellertid är det
klart, såsom antyddes i nyssnämnda proposition, att övertagandet i varje
särskilt fall måste bero på de villkor, på vilka vederbörande järnvägsföretag
kan förvärvas. Järnvägens drift måste i princip antagas lämna en skälig
förräntning å det belopp, som .staten investerar för förvärvets genomförande.
Härav torde följa, att en uppskattning av en järnvägs värde måste göras
på grundval av dess antagbara avkastning under normala förhållanden. Till
krigsårens driftresultat torde i allmänhet hänsyn icke böra tågås. Det torde
finnas skäl att betona detta, då det i och för sig är förklarligt, örn de enskilda
eller kommunala ägarna av en järnväg äro benägna att med hänsyn till nu
-
Departe
menis
chefen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
varande avkastning övervärdera järnvägen. Enligt vad jag erfarit ha också
vissa förhandlingar blivit resultatlösa till följd av den stora skillnaden mellan
järnvägsstyrelsens, på grundval av normalkalkylen gjorda erbjudande
och säljarens krav. Visserligen kan härigenom uppkomma en förskjutning
av tidpunkten för övertagandet och risk förefinnas för att underhållet i
väntan på förstatligandet eftersättes och järnvägens standard därmed sänkes.
Emellertid torde hänsyn till en eventuell undernormal förnyelse få tagas
vid den senare tidpunkt, då statsövertagandet aktualiseras, och priset
fastställas med hänsyn härtill.
Vad härefter angår de nu till förvärv ifrågasatta s. k. Ystadsjärnvägama,
vilka samtliga äro normalspåriga, torde icke någon av dem kunna betraktas
såsom verklig huvudbana. Malmö—Ystads och Ystad—Eslövs järnvägar stå
emellertid nära denna kategori. De övriga järnvägarna torde däremot få anses
hava uteslutande lokala uppgifter. I fråga om samtliga järnvägar gäller,
att bettransporterna äro av mycket dominerande betydelse för järnvägarnas
ekonomi. Vad Ystad—Eslövs järnväg angår torde böra framhållas, att densamma
kan förväntas erhålla något vidgade trafikuppgifter efter ett inlemmande
av järnvägen i statsbanenätet. Med undantag för den i Ystad—Brösarps
järnväg ingående bandelen Tomelilla—S:t Olof torde samtliga järnvägar vara
av sådan allmän betydelse, att någon tvekan icke torde råda därom, att desamma
böra omfattas av förstatligandet. Vad angår bandelen Tomelilla—
S:t Olof torde densammas trafikuppgifter till följd av buss- och lastbilstrafikens
utveckling numera hava reducerats i sådan omfattning, att trafiken å
bandelen principiellt bör nedläggas. Framställning härom har också gjorts
av järnvägens ägare. Järnvägsstyrelsen har emellertid ansett, att på grund
av den nuvarande vanskliga transportsituationen nedläggningen bör begränsas
till att avse persontrafiken och den genomgående godstrafiken. Banan
skulle sålunda tills vidare användas endast som ett från Tomelilla utgående
bispår för godstrafik, intill dess beslut anses böra meddelas om ett helt nedläggande
av bandelen i fråga. Jag ansluter mig till järnvägsstyrelsens uppfattning
i frågan. Vid dylikt förhållande bör alltså ett statsförvärv omfatta
även denna bandel.
Av drifträkningarna för järnvägsrörelsen vid nu ifrågavarande fem järnvägar
avseende åren 1931—1938, vilka tjänat som basperiod för järnvägsstyrelsens
kalkyler, framgår, att det genomsnittliga driftöverskottet under
perioden för var och en av järnvägarna utom Ystad—Brösarps järnväg varit
av sådan storleksordning, att överskottet medgivit vederbörliga avsättningar
till fömyelsefonderna. Ystad—Brösarps järnväg uppvisar däremot
för perioden ett genomsnittligt driftunderskott av 45,000 kronor. Bedömas
järnvägarna såsom en enhet, uppkommer efter föreskriven avsättning till förnyelsefonden
å 283.000 kronor ett överskott å 255,000 kronor. Vid ett nedläggande
av trafiken å bandelen Tomelilla—S:t Olof i förut angiven omfattning
skulle emellertid överskottet kunna beräknas ökat med omkring 35,000
kronor till 290,000 kronor. Lägges härtill ett beräknat nettoöverskott å 30,000
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 12S.
kronor å den av järnvägsbolagen bedrivna bilrörelsen, skulle ett sammanlagt
överskott å järnvägs- och bilrörelsen uppkomma å 320,000 kronor. Efter avdrag
av skatter, av järnvägsstyrelsen — med utgående från de under år 1939
rådande förhållandena — beräknade till 27,000 kronor, skulle alltså återstå
en nettoavkastning av 293,000 kronor.
Enligt de upprättade avtalen skall staten dels övertaga lasta skulder, uppgående
vid tiden för överlåtelsen till sammanlagt 4,688,329 kronor, dels ock
utgiva obligationer av sedvanligt slag till ett belopp av 1,675,560 kronor. Da
i samband med förvärven staten erhåller vissa aktieposter i Malmö—Ystads
järnvägsaktiebolag och i Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag, minskas
det faktiska anslagsbehovet med 264,360 kronor till (4,688,329 + 1,675,560
— 264,360) 6,099,529 kronor. Järnvägsstyrelsen har emellertid ansett det
erforderliga anslaget kunna nedbringas ytterligare med 200,000 kronor till
avrundat 5,900,000 kronor till följd av att i köpesumman för Malmö—Ystads
järnväg ingår säljaren eljest tillkommande överskott å rörelsen för tiden den
1 januari 1940—den 30 juni 1941.
Vad angår återhämtande av undernormal förnyelse har järnvägsstyrelsen
uttalat, att därest man endast såge till den rullande materielens ålder, vilken
vore mycket hög, skulle denna motivera, att för dylik förnyelse ett belopp
skulle behöva beräknas av närmare 2.2 milj. kronor. Med hänsyn till
att godsvagnarna till väsentlig del användas endast den korta tid under aret,
då betkampanjen pågår, och då vagnmaterielen över huvud varit föremål
för ett mindre vanligt gott underhåll, har järnvägsstyrelsen ansett motiverat,
att i kalkylerna för järnvägarnas värdering ett belopp av endast en miljon
kronor upptages för undernormal förnyelse. Järnvägsstyrelsen äskar emellertid
i detta sammanhang icke några medel till denna förnyelse.
Mot den förut angivna nettoavkastningen av 293,000 kronor är alltså att
ställa det förutnämnda anslagsbeloppet å 5,900,000 kronor, ökat med
1,000,000 kronor för undernormal förnyelse. Förräntningen utgör omkring
4.25 procent. Denna torde kunna anses godtagbar, därest en dylik
förräntning kan förväntas även för framtiden. Järnvägsstyrelsen har vid
bedömandet av frågan framhållit, att de ifrågavarande järnvägarnas ensidiga
trafik måste anses utgöra ett extra riskmoment och att det därför
varit önskvärt, att den kalkylatoriska förräntningen varit något högre. För
de närmaste åren, då betodlingen kan förutses få samma stora omfattning
som under år 1940 och järnvägarna enligt avtal äro tillförsäkrade
transporterna från odlarna inom vissa distrikt, äro emellertid de ekonomiska
utsikterna för järnvägarna relativt gynnsamma. För bedömandet
av utsikterna för längre tid framåt synes böra framhallas, att de särskilda
anordningar för underlättande av lastning och lossning av betor, som med
bidrag av statsmedel under senare lid utförts vid ett stort antal stationer
å nn berörda järnvägar, innebära ökade möjligheter för järnvägarna att
konkurrera med lastbilarna i vad avser transporterna av betor. Härigenom
skapas en viss garanti för att sådana transporter även i fortsättningen komma
att äga rum järnvägsledes. Förräntningsutsikterna för de nu ifråga
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
varande järnvägarna torde, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, icke kunna
anses sämre än för de tidigare förvärvade järnvägarna i Skåne. Med hänsyn
till här anförda förhållanden anser jag ett godtagande av de avtalade
köpeskillingarna förenligt med de allmänna synpunkter på järnvägsförstatligandet,
åt vilka jag inledningsvis givit uttryck. Jag är därför beredd
tillstyrka, att de nu underställda avtalen, vilkas villkor i övrigt
ej heller givit mig anledning till erinran, godkännas från statsmakternas
sida.
Enligt avtalen skall flertalet befattningshavare vid de enskilda järnvägarna
vara berättigade att från och med den 1 januari 1942 erhålla anställning
vid statens järnvägar. Personalens löneställning blir reglerad i och
med statsmakternas godkännande av de föreliggande avtalen. Något särskilt
beslut härom av riksdagen erfordras alltså icke. Då bland personalen
finnas vissa befattningshavare, vilka äro avsedda att bliva placerade i
lönegrad A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente,
erfordras emellertid härutinnan beslut av riksdagen. Mot den
ökning i förevarande sammanhang av personalantalet, som järnvägsstyrelsen
föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag framlägger härom förslag
senare i samband med anmälan av frågan angående förändring i avseende å
löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid bland
annat statens järnvägar.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels besluta, att Ystad—Eslövs, Malmö—Ystads, Ystad—
Gärsnäs—S:t Olofs, Ystad—Brösarps och Börringe—östratorps
järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten
och införlivas med statens järnvägar;
dels ock till Förvärv av Ystad—Eslövs m. fl. järnvägar
för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten under rubriken
Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett reservationsanslag
av ....................kronor 5,900,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
23
Bilaga A.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Ystad—Eslövs .järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å
andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Moni. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från oell med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Eslöv och Ystad,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —
i den mån desamma icke äro i förteckningen å fastigheter m. m. bil. A angivna
som undantagna — samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att
dels behålla ett kontant belopp av tvåhundratusen (200,000) kronor,
dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund av
delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas
försäkringsanstalter. o
Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma a tdltradesdagen
befinner sig. . ...
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar
för andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess
rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering
av bolagets låneskulder. .
Bolaget må icke utan järnvägsstyrelsens medgivande ikläda sig sådana
förpliktelser, som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som antingen
utgöra säkerheter för i balansräkningen per den 31 december 1939 upptagna
låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget förvar.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
8 3.
Moni. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdels
övertaga betalningsskyldigheten för bolagets reverslån hos följande
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
långivare och med angiven kapitalskuld den 1 juli 1941 jämte då upplupen ej
förfallen ränta, nämligen
hos Sparbanken i Ystad ............................ 1,967,600 kronor
» Brand- och livförsäkringsaktiebolaget Skåne ...... 432,000 »
» Drätselkammaren i Ystad ........................ 519,729 »
eller tillsammans en kapitalskuld å tillträdesdagen av tvåmiljonerniohundranittontusentrehundratjugonio
(2,919,329) kronor,
dels övertaga bolagets övriga skulder ävensom förpliktelser, med undanlag
av bolaget eventuellt påförd krigskonjunkturskatt, enligt vad närmare
omförmäles här nedan i mom. 2.
Mom. 2. Bolagets i föregående moment omförmälda skulder och förpliktelser
övertagas av staten sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med
iakttagande,
att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som bolaget
i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig, samt
att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i
§ 5 nedan stadgas.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§ 4.
De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,
kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som
möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal, vilka
styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt
vid tiden för övergången gällande avtal.
Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt
lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart före
uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall härvid
tågås endast till i bolagets tjänst atnjutna väsentliga och egentliga löneförmåner,
d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån av
fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag, ävens™,
_så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag, vissa
särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga förmåner,
exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,
fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan
skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillläinpning,
i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder till
tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.
... Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens
järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,
som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
25
Mom. 3. Vid tiden löre statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket
av inom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill 1941 års utgång, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,
intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller
pensioneras.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1941 års utgång
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1940 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1940 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för
.statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande
å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1941 års utgång
entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C
är avsedd att ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig
befattningshavare — nied belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter
uppnådd pensionsålder och —- vad angår övriga befattningshavare —- med
belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,
sorn enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång
på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade
till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl
förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet
inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,
skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse
vara träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Morn. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras
å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. lii. den 1
januari 1942 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-
och lönevillkor under följande förbehåll:
a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning
visat sig uppfylla flir statens järnvägars personal uppställda
fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;
b) alt de åtnöja sig nied sådana — mot deras löneförhållanden såvilt
möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt
anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat
statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
c)
att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles^ gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordi
narie tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid
statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare
varit anställd i bolagets tjänst;
d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,
icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen
på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen
icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för
vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.
Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt
morn. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat
från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å
befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.
Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal
på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes
de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma
vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda
järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.
Morn. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna
i civila tjänstepensionsreglementet, må, i den mån järnvägsstyrelsen
finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas
högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit
å honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid statens
järnvägar.
Mom. 9. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens
järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar
efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma
i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension
enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest
järnvägen ej övergått i statens ägo.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som nuvarande eller
förutvarande personal tillhör.
§ 7.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor.
§ 8.
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas
med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock un
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
27
der förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 13 februari 1941.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
Ystad den 13 februari 1941.
YSTAD—ESLÖVS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Agne
Jönsson Axel Jonason
Hj. Carlsson Gust. F. Swenson
William Raihle
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 128-
Bilaga B.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg mellan Malmö och Ystad,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —
i den mån desamma icke äro i förteckningen å fastigheter m. m. bil. A angivna
som undantagna — samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att utbekomma eventuell framtida återbäring eller
utdelning på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening
och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess
rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering
av bolagets låneskulder.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Likalydande med § 2 i Bilaga A.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,
dels till bolaget överlämna statsobligationer örn nominellt enmiljontvåhundranittiosextusen
(1,296,000) kronor,
dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets reverslån hos Kooperativa
förbundet med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av enmiljonsjuhundrasextioniotusen
(1,769,000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta,
dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser med i bil. A omförmält
undantag, enligt vad närmare omförmäles här nedan i mom. 2.
Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med
den 1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda
i valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 60 kronor. Fördelningen å
sagda valörer sker på sätt bolaget äger bestämma, dock att obligationer örn
29
Kungl. Maj:ts preposition nr 128-
60 kronor utställas endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela
likviden å aktieägarna.
Mom. 2. Bolagets skulder och förpliktelser övertagas av staten sådana de
befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,
att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
samt
att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i
§ 5 nedan stadgas.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§§
Likalydande med motsvarande §§
Stockholm den 13 februari 1941.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist.
4—9.
i Bilaga A.
Ystad den 13 februari 1941.
MALMÖ—YSTADS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Emil
A. Borg Hj. Hoflund
Axel Jonason
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 128.
Bilaga C.
Avtal
mellan Kungl Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Ystad—S:t Olofs järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. i. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli
1941 eller den senare dag under 1941, som Kungl. Majit kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Köpingebro och S:t Olof,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar
samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt alt behålla eventuell framtida återbäring eller utdelning
på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening
och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar
eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än
sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet
av bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande verksamhet.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som finnas till
disposition i bolagets eget förvar.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3.
Morn. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen
övertaga bolagets driftskulder ävensom förpliktelser, vilket uttryck
icke omfattar till egna skulder eller borgensförbindelser hänförliga prestationer,
sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,
att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig
samt
Kungl. Maj.ts proposition nr 128. 31
att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i
§ 5 nedan stadgas.
Mom. 2. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§§ 4 och 5.
Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
§§ 7—9.
Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.
Stockholm den 13 februari 1941.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist
Ystad den 13 februari 1941.
YSTAD—S:T OLOFS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Agne
Jönsson Axel Jonason
Jlj. Carlsson Gust. F. Swenson
William Raihle
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 128.
Bilaga D.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Järnvägsaktiebolaget Ystad—Brösarp, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Tomelilla och Brösarp,
dels bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar samt rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att behålla eventuell framtida återbäring eller utdelning
på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening
och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.
Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar
eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än sådana,
som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av
bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande verksamhet och sålunda
icke förräntning eller amortering av bolagets låneskuld.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som finnas till
disposition i bolagets eget förvar.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen
övertaga bolagets driftskulder ävensom förpliktelser, vilket senare uttryck
icke omfattar till egna skulder eller borgensansvar hänförliga prestationer,
dock med iakttagande,
att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
samt
Kungl. Maj:ts proposition nr 128. 33
att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 nedan stadgas.
Mom. 2. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§§ 4 och 5.
Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
Likalydande med motsvarande §§
Stockholm den 13 februari 1941.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist.
7—9.
i Bilaga A.
Ystad den 13 februari 1941.
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAGET
YSTAD—BRÖSARP
Agne Jönsson Axel Jonason
Hj. Carlsson Gust. F. Swenson
William Raihle
Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 saini. Ar 12S.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 128-
Bilaga E.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag, nedan kallat
bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av
bolagets järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941
eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma
(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,
dels bolagets järnväg mellan Börringe och Östratorp,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt
rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att
dels behålla ett kontant belopp av trettiotusenfemhundra (30,500) kronor,
dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund av
delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas
försäkringsanstalter. Fastigheterna äro förtecknade i bil. A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen
befinner sig.
Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen
ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för
andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften
å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse
hörande verksamhet, inklusive förräntning och amortering av bolagets
låneskulder.
Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,
som kunna öka järnvägens driftutgifter.
§ 2.
Likalydande med § 2 i Bilaga A.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,
dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt trehundrasjuttioniotusenfemhundrasextio
(379,560) kronor,
dels övertaga bolagets skulder och förpliktelser — vari icke inbegripes borgensförbindelser
— enligt vad närmare omförmäles här nedan i mom. 2.
Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med den
1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda i
valörer örn 10,000, 5,000, 1,000. 500, 100 och 120 kronor. Fördelningen å sagda
valörer sker på sätt bolaget äger bestämma dock att obligationer om 120
Kungl. Maj.ts proposition nr 128-
35
kronor utställas endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela
likviden å aktieägarna.
Mom. 2. Bolagets i mom. 1 omförmälda skulder och förpliktelser övertagas
av staten sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,
att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som
bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
samt
att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 nedan stadgas.
Morn. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen
ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.
§§ 4 och 5.
Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.
§ 6.
Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och
skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.
Likalydande med motsvarande §§
Stockholm den 13 februari 1941.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYBELSEN.
G. Dahlbeck
Erik Malmkvist.
7—9.
i Bilaga A.
Ystad den 13 februari 1941.
BÖRRINGE—ÖSTRATORPS
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Erik Håkansson B. L:son-Sjöbron
Gösta Sjöström
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärvande av Ystad—Eslövs m. fl. järnvägar. s. 1 i texten
- SU 1941:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förvärvande av Ystad—Eslövs m. fl. järnvågar. s. 13 i texten