Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Ystad —Eslövs m. fl. järnvägar

1941-02-13 · 35 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:128, Angående förvärv av Ystad —Eslövs m. fl. järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 128.

1

Nr 128.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv av Ystad

—Eslövs m. fl. järnvägar; given Stockholms slott den

7 mars 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 17 februari 1941 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning fem vid skrivelsen i avskrift fogade, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal örn förvärv av Ystad

—Eslövs, Malmö—Ystads, Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs, Ystad—Brösarps och

Börringe—östralorps järnvägar. Järnvägsstyrelsen har tillika hemställt, att

till förvärvets genomförande för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

måtte anvisas av 5,900,000 kronor. Avtalen torde med uteslutande av därtill

hörande bilagor få som bilagor A—E fogas lill dagens statsrådsprotokoll.

Ystad—Eslövs och Malmö—Ystads järnvägar om 75.3 respektive 62.8 kilometer

tillhöra järnvägsaktiebolag, som i sina namn upptagit linjernas sträckning.

Ystad—S:t Olofs järnvägsaktiebolag äger linjerna Köpingebro—GärsBiliang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 128.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

näs om 27.4 kilometer och Gärsnäs—S:t Olof örn 13.5 kilometer. Ystad—

Brösarps järnväg, innefattande linjen Tomelilla—Brösarp om 29.0 kilometer,

tillhör järnvägsaktiebolaget Ystad—Brösarp. Vad slutligen beträffar Börringe—Östratorps

järnväg, innefattande linjerna Börringe—Anderslöv om

7.4 och Anderslöv—Östratorp om 14.7 kilometer, tillhör denna järnväg

Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag. Koncession meddelades å Ystad

—Eslövs järnväg år 1863, å Malmö—Ystads järnväg år 1873, å Ystad—S:t

Olofs järnväg åren 1892 och 1898, å Ystad—Brösarps järnväg sistnämnda år

samt å Börringe—östratorps järnväg åren 1873 och 1885.

Statslån redovisas icke för någon av här ifrågavarande järnvägar.

I sin nu förevarande skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis följande

uppgifter angående järnvägarna:

Börringe—östratorps järnvägsaktiebolags styrelse har sitt säte i Anderslöv,

övriga styrelser ävensom den gemensamma administrationen äro förlagda

till Ystad.

Vad beträffar gemenskapen i övrigt må nämnas, att Ystad—Eslövs järnväg

med — i huvudsak — sin egen rullande materiel och åkande personal

på egen risk trafikerar Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs och Ystad—Brösarps

järnvägar. Alla banornas godsvagnar och presenningar äro inregistrerade i

ett Ystads järnvägars vagnförbund. Järnvägarnas i Ystad belägna verkstad

äges gemensamt av Ystad—Eslövs och Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag.

De viktigaste tekniska förhållandena vid järnvägarna framgå av följande

uppgifter:

Järnväg

Rälsvikt

Tillåten Byggnads-

per meter

hastighet

kostnad

kg

km/tim.

milj. kr.

Ystad—Eslöv....................

........ 34

75

6.70

Malmö—Ystad...................

........ 32 och 41

75

6.13

Ystad—Gärsnäs—S:t Olof:

bandel

Köpingebro—Gärsnäs.........

........ 34

601

1.76

Gärsnäs—S:t Olof............

........ 25

50

Ystad—Brösarp.................

........ 30

60

1.58

Börringe—Östratorp..............

........ 25

40

0.95

Summa

Spårvidden är för hela systemet den normala, 1.435 m.

17.12

Den rullande materielen å järnvägarna utgjordes vid 1939 års slut

av:

J ä

r n v ä

g

Ystad— Malmö— Börringe—

Eslöv1

Ystad Östratorp

Tillhopa

Ånglok.........................

........ 16

7 3

26

Motorvagnar....................

........ 2

1 —

3

Person- och postvagnar..........

........ 18

32 2

52

därav 4-axliga.................

........ 7

14 1

22

Resgods- och godsvagnar.........

........ 478

342 50

870

Angående järnvägarnas gemenskap med statens järnvägar meddelar järnvägsstyrelsen:
-

1 Inklusive Ystad—S:t Olof.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

3

Antalet med statens järnvägar gemensamma föreningsstationer är endast

två, Eslöv och Svedala, av vilka den förra tillhör statens järnvägar den senare

Malmö—Ystads järnväg. Även i Malmö förefinnas gemenskapsförliållanden,

ehuru Malmö—Ystads järnväg där har två egna stationer, Malmö

västra och Södervärn, vilka båda jämte mellanliggande bansträcka användas

jämväl av Malmö—Trelleborgs järnväg. Efter förstatligandet av Malmö—

Ystads järnväg kunna båda dessa stationer organisatoriskt sammanföras med

Malmö centralstation och ställas under samma befäl som sistnämnda station.

Sådan samordning av skilda stationer på samma ort har tidigare skett i

flera fall till båtnad icke minst ur trafikantsynpunkt. För Malmö vidkommande

beräknas ett dylikt sammanförande komma att möjliggöra en avsevärt

rationellare drifttjänst och därmed förenad driftkostnadsbesparing. Om

än samordningens fidla genomförande icke låter sig göra så länge Malmö—

Trelleborgs järnväg befinner sig i enskild ägo, torde dock åtskilligt stå att

vinna redan nu på att ifrågavarande Mai möstationer ställas under gemensamt

befäl. Även för föreningsstationerna Eslöv och Svedala inträder någon

förenkling.

I detta sammanhang kan också meddelas, att Ystads järnvägar ha särskilt

avtal med järnvägsstyrelsen angående godsvagnar, enligt vilket statens

järnvägar tillhandahålla vagnar för befordring i samtrafik av gods från

Ystads järnvägar till och över statens järnvägar. Statens järnvägar hava därjämte

åtagit sig att, då så är möjligt, tillhandahålla vagnar även för lokala

transporter — en bestämmelse som har stor betydelse för Ystads järnvägar

med deras stora säsongbetonade bettrafik.

I fråga om järnvägarnas allmänna betydelse anför järnvägsstyrelsen:

Såsom framgår av förestående uppgifter, är den tekniska utrustningen

växlande, vilket sammanhänger med skiljaktigheten i trafikuppgifter. Medan

Malmö—Ystads och Ystad—Eslövs järnvägar väl icke kunna betraktas

som huvudbanor men stå skäligen nära denna kategori, ha övriga järnvägar

i systemet uteslutande lokala uppgifter. Vad Ystad—Eslövs järnväg beträffar,

må framhållas att denna järnväg såsom statsbanedel säkerligen kommer

att få något vidgade trafikuppgifter. Sålunda kommer den huvudsakliga godstrafiken

— såväl styckegods som vagnslaster — mellan å ena sidan sydöstra

Skåne och å andra sidan stationer norr örn Eslöv att ledas över sistnämnda

station i stället för över Örtofta.

För övriga järnvägar — med ett enda undantag — äro också trafikuppgifterna

av sådan storleksordning, alt nedläggning av trafiken icke kan ifrågasättas,

i allt fall icke för närvarande. Undantaget gäller bandelen Tomelilla—

S:t Olof av Ystad—Brösarps järnväg, beträffande vilken jämvägsförvaltnirigen

till Kungl. Majit ingivit ansökan örn nedläggning. Dessa planer böra enligt

järnvägsstyrelsens uppfattning fullföljas oberoende av förevarande statsförvärv,

i allt fall vad gäller persontrafiken och den genomgående godstrafiken.

Styrelsen vill i detta sammanhang erinra, att nedrustning av förevarande bandel

till bispar för godsbefordran förutsatts i den allmänna utredning, som år

1936 avgavs av den s. k. järnvägsförstatligandekommissionen.

För belysning av trafikrörelsens ringa storlek å Ystad—Brösarps järnväg

lämnar järnvägsstyrelsen följande trafikuppgifter för år 1939:

Persontrafik Godstrafik

Resor Personkni Ton gods Godstonkm

per bankm 1,000-tal per bankm 1,000-tal

Ystad—Brösarp........................ 2,380 39.4 1,096 19.3

Medeltal för enskilda normalspåriga järnv. 5,057 150.5 3,772 336.5

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

Under hänvisning till sammanställningen påpekar styrelsen, att särskilt

antalet godstonkilometer vore ringa. Härtill komme, att en ej obetydlig del

av den å bandelen Tomelilla—S:t Olof framförda godstrafiken skulle kunna

utan större olägenhet framföras över Gärsnäs. — Vad persontrafiken

anginge hade förvaltningen påvisat, att densamma skulle kunna med fördel

uppdelas mellan dels de genomgående tågen Ystad—Gärsnäs—S:t Olof —

Brösarp, dels en busslinje mellan Tomelilla och S:t Olof.

Järnvägsstyrelsen meddelar härefter, att bolagen i anslutning till järnvägsrörelsen

bedriva en jämförelsevis stor billinjetrafik. Härom anför styrelsen:
I

regel har utfallet av denna linjetrafik varit fullt tillfredsställande, men

även där så ej är förhållandet, är trafikens drivande i allt fall nödvändigt,

försåvitt man vill förhindra en eljest ofrånkomlig och för järnvägarnas

ekonomi betänklig trafikavledning samt undvika persontaxans sönderbrytande

genom konkurrens mellan järnvägarna och privata innehavare av

biltrafikrättigheter. Den befarna väglängden utgör för närvarande för

Ystad—Tislövs järnväg 250 km, Malmö—Ystads järnväg 24 km och Börringe—Östratorps

järnväg 79 km, eller tillsammans 353 km.

Den sammanlagda bilparken uppgick vid slutet av år 1939 till 20 fordon

med ett anskaffningsvärde av 418,000 kronor.

Vid Ystads järnvägar förekommer även i ganska stor utsträckning godsutkörning

med järnvägens egna lastbilar, varvid samma lastbil i regel betjänar

två eller flera stationssamhällen. Denna utkörning, som tidigare verkställdes

gratis, är nu avgiftsbelagd, och jämvägsförvaltningarna beräkna få

sina kostnader täckta av inflytande avgifter. Godsutkömingen ifråga är ett

komplement till järnvägstransporten, och anordningen utgör ett led i strävandena

att erbjuda trafikanterna transport från dörr till dörr, ombesörjd

helt av järnvägen. Anordningen ifråga synes kunna betecknas som föredömlig.

Styrelsen lämnar härefter vissa siffersammanställningar, avsedda att belysa

de ekonomiska förhållandena under åren 1931—1938, vilken tid använts

som basperiod för utredningarna.

Drifträkningar för järnvägsrö reisen.

Ystad—Eslövs järnväg.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

tal

T u

s e n

t a 1

k

ron

o r

Inkomster:

Persontrafik.....

269

235

233

238

240

263

247

253

247

Godstrafik......

Övriga inkomster

666

602

680

705

698

700

737

664

682

(posttransporter

m. m.).....

123

96

96

99

105

106

97

95

102

Summa 1,058

933

1,009

1,042

1,043

1,069

1,081

1,012

1,031

Utgifter...........

984

810

771

803

834

844

904

898

856

Driftöverskott......

74

123

238

239

209

225

177

114

175

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr

128.

5

Malmö—-Ystads järnväg.

Medel-

tal

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T U !

5 e n

t a 1

k r

o n

o r

Inkomster:

Persontrafik.....

562

501

512

524

535

611

540

566

544

Godstrafik......

övriga inkomster

613

559

559

559

607

566

592

521

572

(posttransporter

55

m. m.).....

65

58

61

57

57

57

59

59

Summa 1,240

1,118

1,132

1,140

1,199

1,234

1,187

1,146

1,175

Utgifter...........

1,100

968

926

913

977

965

952

971

972

Driftöverskott......

140

150

206

227

222

269

235

175

203

Ystad—Gärsnäs—

-S:t Olofs järnväg.

Medel-

tal

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T u

s e n

t a 1

k r

o n

o r

Inkomster:

Persontrafik.....

52

48

47

44

42

46

43

44

46

Godstrafik......

övriga inkomster

239

341

359

376

348

327

368

271

329

(posttransporter

19

20

21

19

m. m.).....

16

20

21

20

20

Summa

307

409

427

440

410

392

431

336

394

Utgifter...........

367

327

311

324

338

366

357

331

340

Driftöverskott......

-60

82

116

116

72

26

74

5

54

Ystad

—Brösarps järnväg.

Medel-

tal

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T u

sen

t a 1

k r

o n

o r

Inkomster:

Persontrafik.....

48

40

42

40

40

43

39

39

41

Godstrafik......

Övriga inkomster

86

69

75

71

72

74

81

69

75

(posttransporter

18

20

19

19

18

m. m.).....

17

18

17

17

Summa

151

127

134

128

130

137

139

127

134

Utgifter...........

198

165

158

177

176

186

188

187

79

Driftunderskott.....

47

38

24

49

46

49

49

60

45

Börringe—Östratorps

järnväg

Medel-

tal

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T u

sen

t a 1

k r

o n

o r

Inkomster:

Persontrafik.....

31

29

30

29

29

31

32

33

31

Godstrafik......

övriga inkomster

143

194

206

177

195

182

196

172

183

(posttransporter

14

16

14

14

14

m. m.).....

14

14

14

14

Summa

188

237

250

220

238

229

242

219

228

Utgifter...........

174

166

161

165

172

181

186

180

173

Driftöverskott......

14

71

89

55

66

48

56

39

55

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Av de lämnade uppgifterna franninge, anför järnvägsstyrelsen, att resultaten

varit starkt växlande, men att växlingarna icke följt den allmänna

konjunkturutvecklingen, i det att exempelvis 1933 framstode som ett gott år.

Orsaken till detta förhållande vore uppenbarligen järnvägarnas mycket

starka beroende av sockerindustriens transporter.

Angående bil rörelsen meddelar styrelsen följande uppgifter:

Å r

Trafikerad

linjelängd

km

In-

kom-

ster

Utgif- Drift-

ter överskott

Avsättning

till för- nyelsefond

Anlägg-

nings-

kapital

T u

s e

n t a 1

k r

o n o r

Ystad-

—Eslövs järnväg.

1933 ..........

........ 47

2

3

-1

i

21

1934 ..........

........ 47

11

10

i

4

21

1935 ..........

........ 47

11

13

- 2

4

21

1936 ..........

........ 47

14

17

- 3

5

136

1937 ..........

........ 261

159

131

28

27

358

1938 ..........

........ 254

173

138

35

28

376

Malmö-

—Ystads järnväg.

1937 ..........

........ 83

95

56

39

20

130

1938 ..........

........ 83

101

53

48

15

154

Börringe—östratorps järnvägs biltrafik tillkom, meddelar järnvägsstyrelsen,

först år 1939, då en privat busslinje inköptes, varför några till basperioden

hörande uppgifter icke finnas. Vid Malmö—-Ystads järnväg har

under år 1939 en lastbillinje nedlagts.

Bolagens vinst- och förlust räkningar framgå av följande

tablåer, vilka även innehålla uppgifter angående disposition av uppkomna

vinster:

Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolag.

Inkomster.

Från föregående år balanserad

vinst .....

Driftöverskott

av järn vägsrörelsen,

av automobilrörelsen

Räntor och inkomster

av värdehandlingar.

Ersättning för omlagd

samtrafik.........

Diverse inkomster med

avdrag för diverse

utgifter...........

Förlust för året.....

Summa 385 300

1933

1934

1935

193B

1937

1938

u s e

n t a

1 k

ron

o r

—

78

115

115

118

85

238

239

209

225

177

114

—1

1

_2

—3

28

35

63

63

64

1

—

3

40

25

24

18

14

11

11

15

17

19

16

17

—

—

—

—

—

109

351

421

427

375

353

374

1931 1932

T

142

2

74

123

59

61

19

35

—49

77

140

2

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 128•

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s e

n t a

1 k

ron

o r

Utgifter.

Trafikeringsåtaganden.

—

49

18

42

3

44

3

60

Avsättning till torny-

elsefond för

järnvägsrörelsen..

102

104

103

122

123

123

122

122

automobilrörelsen.

—

—

1

4

4

5

27

28

Räntor.............

141

145

141

120

105

44

55

79

Skatter.............

—

—

10

18

5

1

—

—

Vinst

från föregående år .

142

2

—

78

115

115

118

85

för året ...........

—

—

78

37

72

43

28

—

Summa

385

300

351

421

427

375

353

374

Till bolagsstämmans

förfogande:

Vinst resp. förlust för

året............-

-140

—2

+78

+37

+72

+43

+28

—109

Balanserad från före-

gående år.......+142

+2

—

+78

+115

+115

+118

+85

Summa

+2

—

+78

+115

+187

+158

+146

—24

Härav disponerade för:

avskrivning å värde-

handlingar och av-

sättning till egna

fonder ..........

—

—

—

—

72

40

61

—

balans till efterföl-

jande år ........

+2

—

78

115

115

118

85

—24

Summa

+2

—

+78

+115

+187

+158

+146

—24

Malmö-

—Ystads järnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s e

n t a

. 1 k

ron

o r

Inkomster.

Från föregående år ba-

lanserad vinst.....

123

89

48

48

78

62

143

154

Driftöverskott

av järnvägsrörelsen.

140

150

206

227

222

269

235

175

» bilrörelsen......

—

—

—

—

—

—

39

48

Räntor och inkomster

av värdehandlingar.

38

38

40

38

40

4

3

21

Diverse inkomster....

—

6

4

4

5

7

7

7

Förlust för året.....

34

41

—

—

—

—

—

—

Summa

335

324

298

317

345

342

427

405

Utgifter.

Avsättning till förny-

elsefond för

järnvägsrörelsen....

95

95

92

92

91

103

112

110

bilrörelsen.........

—

—

—

—

—

—

20

15

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 128■

Räntor.............

Skatter.............

Ersättning för omlagd

samtrafiksväg.....

Vinst

från föregående år .

för året ...........

1931

112

3

2

123

1932

T

131

9

89

1933

u s e

144

14

48

1934

n t

141

6

48

30

1935

1 k

141

1

78

34

1936

r o n

92

4

62

81

1937

o r

71

3

143

78

1938

49

6

3

154

68

Summa

Till bolagsstämmans

förfogande:

Vinst resp. förlust

335

324

298

317

345

342

427

405

för året.........

balanserad från före-

—34

—41

—

+30

+34

+81

+78

+68

gående år.......+123

+89

+48

+48

+78

+62

+ 143

+154

Summa +89

Härav disponerade för:

avskrivningar och

avsättningar till

+48

+48

+78

+ 112

+143

+221

+222

egna fonder .....

—

—

—

—

50

_

35

_

utdelning å aktier..

balans till efterföl-

32

1.5 %

43

2 %

jande år ........

+89

+48

+48

+78

+62

+143

+154

+179

Summa +89

Ystad—

+48 +48 +78 +112

-S:t Olofs färnvägsaktiebolag.

+143

+221

+222

Inkomster.

Från föregående år ba-

1931

1932

T

1933

u s e

1934

n t a

1935

1 k

1936

ron

1937

o r

1938

lanserad vinst.....

Driftöverskott

30

—

—

14

40

43

46

51

av järn vägsrörelsen.

—

82

116

116

72

26

74

5

Diverse inkomster....

Förlust

2

—

—

—

1

2

i

från föregående år .

—

45

42

—

—

_

_

för året ...........

75

—

—

—

—

—

—

17

Summa

Utgifter.

Från föregående år ba-

107

127

158

130

113

71

120

74

lanserad förlust ....

Driftunderskott av

—

45

42

—

—

—

—

—

järn vägsrörelsen.. . .

Avsättning till torny-

60

—

—

—

—

—

—

—

elsefond...........

—

42

22

22

23

23

23

23

Räntor............

17

22

15

9

1

1

Skatter.............

—

4

7

39

2

_

Arrendeavgift........

—

11

1

—

44

2

45

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s e

n t a

1 k r

o n

o r

Vinst

från föregående år .

30

—

—

14

40

43

46

51

för året...........

—

3

71

46

3

3

5

—

Summa

107

127

158

130

113

71

120

74

Järnvägsaktiebolaget Ystad—Brösarp.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Inkomster.

T

u s e

n t a

1 k r

o n

o r

Ersättning för omlagd

samtrafiksväg.....

2

3

3

2

2

—

i

1

Bidrag av drätselkam-

maren i Ystad ....

—

63

62

62

59

60

60

60

Förlust

från föregående år .

81

156

156

141

149

152

159

163

för året ...........

75

—

—

8

3

7

4

13

Summa

158

222

221

213

213

219

224

237

Utgifter.

Förlust balanserad från

föregående år......

81

156

156

141

149

152

159

163

Driftunderskott......

47

38

24

49

46

49

49

60

Räntor.............

30

28

26

23

18

18

16

14

Vinst för året .......

—

—

15

—

—

—

—

—

Summa

158

222

221

213

213

219

224

237

Börringe-

—Östratorps färnvägsaktiebolag.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Inkomster.

T

u s e

n t a

1 k r

o n

o r

Från föregående år ba-

lanserad vinst.....

30

24

70

119

79

38

56

81

Driftöverskott

av järn vägsrörelsen.

14

71

89

55

66

48

56

39

» bilrörelsen......

—

—

—

—

—

—

—

15

Räntor och inkomster

av värdehandlingar.

—

1

1

2

2

Diverse inkomster....

2

—

—

—

—

Förlust för året.....

6

—

—

—

—

Summa

52

96

160

176

147

Utgifter.

Avsättning till förny- elsefond för

järnvägsröreisen....

14

14

14

14

14

bilrörelsen.........

—

—

—

—

—

Räntor.............

6

6

3

2

1

Skatter.............

2

6

11

22

6

Vinst

från föregående år .

30

24

70

119

79

för året ...........

—

46

62

19

47

Summa

52

96

160

176

147

2 —

88

14

38

31

114

14

50

38

135

15

10

81

27

88 114 135

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

T

u s

enta

l k

ron

o r

Till bolagsstämmans

förfogande:

Vinst resp. förlust

för året .........

—6

+46

+62

+19

+47

+31

+38

+27

från föregående år

+30

+24

+70

+ 119

+79

+38

+56

+81

Summa

24

70

132

138

126

69

94

108

Härav disponerade för:

avskrivningar och

avsättning till egna

fonder ..........

—

—

4

50

75

—

—

40

utdelning å aktier. .

—

—

9

9

13

13

13

13

3 %

3 %

4 %

4 %

4 %

4 %

balans till efterföl-

jande år ........

24

70

119

79

38

56

81

55

Summa

24

70

132

138

126

69

94

108

Järnvägsbolagens senaste balansräkningar per den 31 december

1939 ha följande utseende:

Tillgångar.

Anläggningar för

järn vägsrörelsen.......

automobilrörelsen.....

Fastigheter.............

Värdehandlingar........

Rörelsemedel:

i kassa och bank.....

förråd...............

övriga...............

Förlust balanserad från

föregående år.........

Summa

Skulder.

Främmande kapital:

Obligationslån........

Reverslån............

Svävande skulder.....

Eget kapital:

Aktiekapital..........

Reservfond...........

övriga egna fonder .. .

Förnyelsefond...........

Vinst:

balanserad från föregående

år............

för året ..............

Ystad—

Malmö—

Ystad—

Gäl Silas

Ystad—

Börringe—

Eslövs

Ystads

Brösarps

Östratorps

järnväg

järnväg

järnväg

järnväg

järnväg

T u

sent

al kr

o n o

r

6,697

6,126

516

1,581

954

316

84

—

—

150

436

50

1

—

54

98

220

_

_

158

212

212

—

—

_

55

202

—

—

3

24

—

—

176

—

7,838

6,894

517

1,757

1,319

—

—

—

274

—

2,740

1,810

—

—

150

410

195

19

811

76

2,450

2,160

200

653

316

500

500

40

—

150

—

584

223

—

225

1,714

1,279

—

—

320

_

179

34

55

24

187

1

19

27

Summa 7,838

6,894

517

1,757

1,319

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

11

Drifträkningarna för järnvägs rörelsen

genomsnittliga driftöverskott:

Järnväg

uppvisa följande

Driftöverskott

i genomsnitt

1000-tal kronor

Ystad—Eslöv.............................................. 175

Malmö—Ystad............................................. 203

Ystad—S:t Olof........................................... 54

Börringe—Östratorp........................................ 55

Summa 487

Härifrån avgår underskott för Ystad—Brösarp................45

Saldo 442

På grund av gemenskapsförhållandena i Ystad beträffande verkstadsdriften

och administrationen ävensom Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolags trafikeringsåtagande

inginge, anför järnvägsstyrelsen, i de bokförda driftutgifterna

viss ränta och avsättning lill fömyelsefond. Borttoges dessa avgifter,

erhölles ett rensat driftöverskott, som överstege förestående saldo med 83,000

kronor, d. v. s. uppginge till 525,000 kronor. Härtill vore att lägga diverse å

vinst- och förlusträkningen förda inkomster om 13,000 kronor, och summan

bleve alltså 538,000 kronor.

Häremot är, meddelar styrelsen, i första hand att ställa avsättning till

förnyelsefond med följande belopp:

Avsättning till

Järnväg förnyelsefond

1000-tal kronor

Ystad—Eslöv.............................................. 117

Malmö—Ystad............................................. 112

Ystad—S:t Olof........................................... 23

Börringe—Östratorp........................................ 15

Ystad—Brösarp............................................ 15 _

Summa 283

Dragés denna avsättning från förestående saldo driftöverskott, erhålles ett

överskott av järnvägsrörelsen, efter avsättning till förnyelsefond, av 255,000

kronor.

Beträffande det sålunda uppkomna överskottet anför järnvägsstyrelsen:

Såsom av det föregående framgår utgör detta belopp ett saldo, vari ingår

underskott för Ystad—Brösarps järnväg örn ej mindre än (45,000 +

16,000) 61,000 kronor. Enligt bolagsstyrelsens uppfattning är detta underskott

alltför stort, för att det skall kunna anses försvarligt att längre i hittillsvarande

omfattning uppehålla trafiken å sagda järnväg, och förvaltningen

har därför, som redan nämnts, hos Kungl. Maj:t hemställt om rätt

att nedlägga trafiken å bandelcn Tomelilla—S:t Olof. Järnvägsstyrelsen delar

till fullo den uppfattning, som kommit till uttryck i sagda hemställan. Det

kan icke vara rimligt ålägga en järnvägsförvaltning att uppehålla en trafik,

som ger ett så ogynnsamt resultat, i all synnerhet icke i en bygd, där vägförhållandena

möjliggöra huss- och lastbilstrafik i en omfattning, som fullt

motsvarar bygdens transportbehov. I den för affärsuppgörelsen gjorda kal
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

kylen har också förutsatts, att järnvägstrafiken å bandelen Tomelilla—S:t

Olof nedlägges och ersättes med linjetrafik landsvägsledes. Den härmed vunna

förbättringen kan icke beräknas bli lika stor som hela förenämnda underskott

för Ystad—Brösarps järnväg, 61,000 kronor. En förbättring med

cirka 60 procent av detta belopp eller 35,000 kronor synes däremot rimlig,

och summa överskott av den sanerade järnvägsrörelsen skulle alltså bli

290.000 kronor.

Den av bolagen drivna bilrörelsen har först under åren 1938 och 1939 erhållit

sin nuvarande omfattning, och man kan därför ej räkna med några

genomsnitt enligt bokföringen. Verkställda beräkningar lia givit vid handen,

att ett överskott efter avsättning till förnyelsefond örn 30,000 kronor bör

kunna upptagas i kalkylerna.

Efter de sålunda verkställda justeringarna skulle alltså överskottet för

järnvägs- och bilrörelsen kunna beräknas till 320,000 kronor.

Från denna avkastning vore, anför styrelsen, i första hand att draga skatter,

vilkas belopp kalkylerats till 27,000 kronor, räknat efter de förhållanden

som gällde år 1939. Vad som därefter återstode, d. v. s ett belopp av

293.000 kronor, vore att ställa mot det erforderliga kapitalet. I detta vore att

särskilja dels övertagna lån, dels köpesummor att utgå som ersättning åt

bolagens aktieägare samt dels medel, som behövde investeras i anläggningarna

för återhämtande av undernormal förnyelse.

I § 3 av avtalen angivna lånebelopp äro

för Ystad—Eslövs järnväg

hos Sparbanken i Ystad............................... 1,967,600 kronor.

» Brand- och livförsäkringsaktiebolaget Skåne........... 432,000 »

» Drätselkammaren i Ystad......................... 519,729 »

för Malmö—Ystads järnväg

hos Kooperativa förbundet............................ 1,769,000 »

Tillhopa 4,688,329 kronor.

Beträffande räntefot och amorteringsvillkor för dessa lån har järnvägsstyrelsen

meddelat följande:

Lånet hos Sparbanken i Ystad, 1,967,600 kronor, utgöres av en fast del

å 1,900,000 kronor, resten skall vara amorterad till år 1954. Räntefoten för

hela lånet utgör 1U procent över gällande inlåningsränta och är för närvarande

33/4 procent. Lånet hos Brand- och Livförsäkringsaktiebolaget Skåne,

432,000 kronor, är ett amorteringslån, som skall vara slutamorterat år

1950. Räntan är bunden till 4 procent. Det tredje lånet å 519,729 kronor är

ett fast reverslån med samma räntevillkor som förstnämnda sparbankslån.

Malmö—Ystads järnvägs lån hos Kooperativa förbundet upptogs 1939 i

samband med återbetalning av ett obligationslån. Lånet, som är ett amorteringslån,

löper med en fast ränta av 37* procent. Det är uppsägbart först

år 1949.

Vid statsförvärvet övertagna övriga skulder motsvaras, upplyser järnvägsstyrelsen,

av rörliga tillgångar och behöva därför icke här medtagas. Detta

gäller jämväl det i balansräkningen för Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag

upptagna lånet om 150,000 kronor, varå för närvarande 75,000 kronor

återstå. Detta lån är avsett att under 1941 inbetalas och erforderliga medel

till denna inbetalning finnas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128• 13

I § 3 angivna, med obligationer likviderade köpesummor uppgå till

för Malmö—Ystads järnväg.............................. 1,296,000 kronor

» Börringe—östratorps järnväg......................... 379,560 »

Tillhopa 1,675,560 kronor

Det faktiska anslagsbehovet reduceras emellertid, framhåller järnvägsstyrelsen,

på grand av ömsesidigt aktieinnehav. Med förvärven följa nämligen

följande aktier:

Bolag

Malmö—Ystad.....

Börringe—Östratorp

antal °bligations''

antal belopp

. 2,468 148,080

. 969 116,280

Summa 264,360

Det erforderliga obligationsbeloppet uppgår alltså till 1,411,200 kronor.

Summan av de belopp, vartill de övertagna lånen uppgå, och det erforderliga

obligationsbeloppet ger ett totalbelopp av (4,688,329 + 1,411,200)

6,099,529 kronor.

Emellertid inginge, framhåller järnvägsstyrelsen, i köpesumman för Malmö—Ystads

järnväg säljaren tillkommande överskott under tiden 1 januari

1940—30 juni 1941, och i konsekvens därmed komme ett ej obetydligt belopp

likvida medel att ingå i förvärvet av denna järnväg. Det syntes järnvägsstyrelsen

rationellt, att av dessa medel finge till täckning av låneskulder

disponeras så stort belopp, cirka 200,000 kronor, som erfordrades för att

nedbringa anslagsbehovet till 5,900,000 kronor.

I detta sammanhang erinrar styrelsen jämväl, att motsvarande överskott

för Ystad—Eslövs och Börringe—östratorps järnvägar komma bolagen till

godo i form av jämlikt avtalens § 1 från överlåtelsen undantagna kontanta

medel, 200.000 resp. 30,500 kronor.

Vad beträffar investering för återhämtande av undernormal förnyelse

framför järnvägsstyrelsen intet omedelbart anslagsäskande. Styrelsen anför:

Det oaktat bör givetvis vid bedömande av järnvägarnas affärsvärde skälig

hänsyn tagas till att medelåldern å den rullande materielen är mycket hög.

Med hänsyn till de speciella trafikförhållandena — bettrafikens dominerande

betydelse — är det emellertid vanskligt få fram ett rättvist värde. En beräkning

enligt normalgrunder — utförd på samma sätt som för övriga järnvägar

med undernormal förnyelse av den rullande materielen — har resulterat

i ett belopp av ej mindre än 2,160,000 kronor, men detta ligger uppenbarligen

mycket för högt. Det kan nämligen, bland annat, icke vara riktigt

att därvid utgå från att godsvagnar, som användas för bettrafik under ett

par månader årligen och i övrigt stå som reserv för förekommande lokala

transporter, skola komma att slopas vid ungefär samma ålder som ordinära

trafikvagnar. För Ystadsjärnvägarna föreligger ytterligare en omständighet,

som rättvisligen bör räknas dem till godo, nämligen det grundliga underhåll,

som nedlagts på vagnmaterielen. Järnvägsförvaltningen gör själv gällande,

att vagnunderhållet varit så omfattande, att nian kan räkna med en icke

ringa »föryngring» av olika enheter av den rullande materielen. Järnvägsstyrelsen

kan ock giva vitsord åt att vagnunderhållet är gott. Personvagnar
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

na kunna sålunda alltjämt även efter ett förstatligande med fördel användas

för den trafik, varom här är fråga. I detta avseende skilja sig Ystadsjärnvägarna

avsevärt från vad som iakttagits på vissa andra håll. Lokparken däremot

är delvis mycket gammal och beträffande åtskilliga enheter icke så modern

som en ekonomisk drift numera fordrar. För statens järnvägars vidkommande

torde, i mån som elektrifieringen fortskrider, möjlighet uppstå

att till de förstatligade Ystad-linjerna överflytta övertaliga ånglok. Med hänsyn

härtill har styrelsen ansett sig kunna utgå ifrån att under de närmaste

åren icke skall erfordras nämnvärt kapital för anskaffning av rullande materiel

utöver den årliga avsättningen härför.

I nu förevarande kalkyl må antagas, att vid fortsatt självständig förvaltning

skulle för återhämtande av eftersatt förnyelse å rullande materiel och

fasta anläggningar hava använts belopp med ett nuvärde av 1,000.000 kronor.

I enlighet med järnvägsstyrelsens beräkningar skulle sålunda ett samlat

kapital av 6,900,000 kronor vara att ställa mot det förut angivna överskottet

av 293,000 kronor. Förräntningen skulle alltså utgöra omkring 4.25 procent.

I anslutning härtill anför styrelsen följande:

Det är mycket vanskligt att avgöra i vad mån denna kalkyl efter basperiodens

förhållande kan betraktas såsom representativ för framtiden. Förutom

de växlingar i vårt lands allmänna ekonomiska tillstånd, som man i samtliga

fall har att räkna med, och vilka väl få antagas bli bestämmande för den

framtida taxesättningen, framträda här, som redan nämnts, med mycket betydande

styrka sådana ändringar i trafikuppgifterna, som sammanhänga

med ökning eller minskning av sockerbetsodlingen samt fördelningen mellan

järnvägar och bilar av sockerindustriens transporter.

För de närmaste åren, då betodlingen förutses få samma stora omfattning

som under år 1940 och då järnvägarna enligt avtal äro tillförsäkrade transporterna

från odlarna inom vissa distrikt, äro utsikterna i detta hänseende

gynnsamma. Man hoppas på många håll, att järnvägarna, tack vare bl. a.

de nytillkomna betlastningsanordningarna, skola lyckas i huvudsak bevara

denna trafik, men det är väl skäligen ovisst, om så kommer att bli fallet.

I alla händelser utgör trafikens ensidighet ett extra riskmoment, och det hade

därför varit önskvärt, att den kalkylatoriska förräntningen varit något högre

än vad förestående beräkning visar.

Emellertid bär ju nämnda risk förefunnits jämväl i fråga om flera av de

enskilda järnvägar i Skåne, som tidigare övergått i statens ägo, och järnvägsstyrelsen

vill heller inte göra gällande, att förräntningsutsikterna för de

nu förevarande järnvägarna skulle vara sämre än för berörda tidigare förvärvade.

Fastmer har järnvägsstyrelsen med behörigt hänsynstagande till

ovan berörda omständigheter och vad i övrigt är känt och med beaktande

jämväl, att förevarande förvärv ingår som ett led i det år 1939 beslutade

allmänna järavägsförstatligandet, funnit de avtalade ekonomiska villkoren

fullt antagbara och försvarliga.

De lämnade beräkningarna, vilka avse resultatet i enskild drift, förutsätta,

erinrar järnvägsstyrelsen, att framställningen örn nedläggning av bandelen

Tomelilla—S:t Olof kommer att vinna Kungl. Majds bifall. Med hänsyn till

nuvarande vanskliga transportsituation föreslår emellertid järnvägsstyrelsen,

att den planerade nedläggningen tills vidare begränsas till persontrafiken

samt den genomgående godstrafiken, varmed följer att bandelen bortfaller

som transitosträcka såväl i statens järnvägars egen trafik som i samtrafik.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

15

Spåret skulle således tills vidare användas som ett från Tomelilla utgående

bispår för godstrafik, intill dess beslut kan träffas örn helt nedläggande av

bandelen i fråga.

Järnvägsstyrelsen uttalar härefter, att de övriga bestämmelserna i avtalen

icke syntes erfordra någon kommentar, då de i sak anslöte till innehållet

i de avtal om statsförvärv av enskilda järnvägar, som under år 1940 varit

föremål för statsmakternas prövning. Viss komplettering i § 5 i avtalen hade

dock ägt rum. Beträffande denna paragraf, som innehölle reglerande bestämmelser

för personalens övertagande, hänvisar styrelsen till sin skrivelse

den 30 december 1940 angående statsförvärv av Växjöjärnvägarna.

Styrelsen anför i detta sammanhang vidare:

Enligt moment 5 i § 5 skola flertalet befattningshavare vara berättigade

att fr. o. m. den 1 januari 1942 erhålla anställning vid statens järnvägar enligt

vid dessa gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalen fogad

bilaga C avses i anslutning härtill följande antal tjänstemän komma att övertagas

i statens järnvägars tjänst, nämligen:

Järnväg

Ordina- Icke orne

dinarie

Summa

Ystad—Eslöv (inklusive gemensam förvaltningspersonal) 178

Malmö—Ystad..................................... lil

Ystad—Gärsnäs—S:t Olof.......................... 14

Ystad—Brösarp.................................... 9

Börringe—Östratorp................................ 19

Summa 331

46 224

30 141

2 16

2 11

3 22

83 414

Hära tovér övergå i statens järnvägars tjänst sammanlagt från uppräknade

järnvägar 23 man vid bilavdelningen samt omkring 60 ban- och 60 verkstadsarbetare.

Genom införlivandet med statens järnvägar av nu ifrågavarande

järnvägskomplex överföras sålunda sammanlagt omkring 560 man i

statens järnvägars tjänst. Härtill kommer viss i bolagets tjänst disponerad

aspirant- och tillfällig personal, som jämväl, i den mån drifttjänsten så kräver,

kan ifrågakomma till anställning vid statens järnvägar.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering, sådan denna framgår av

bilaga C till respektive avtal, har skett efter överläggning och i samförstånd

med järnvägarnas förvaltning och med representanter för berörda personalorganisationer,

nämligen järnvägsmannaförbundet, vilket numera omfattar

jämväl det tidigare lokmannaförbundet, kontorspersonalsförbundet och föreningen

enskilda järnvägars förvaltningstjänstemän.

Enligt § 8 i avtalen skola järnvägarna från tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar, varvid samtliga med hänsyn till deras läge böra hänföras

lill III distriktet med huvudort i Malmö. Enär med delta distrikt tidigare införlivats

samtliga de till de statliga järnvägsbolagen på sin lid hörande Skånejärnvägarna

ävensom Skåne—Smålands järnväg utan alt sektionernas antal

därvid utökats, måste en viss nybildning av sektioner nu ske. Styrelsen

räknar sålunda med att bilda nya ban- och trafiksektioner med Ystad som

huvudort, vilka äro avsedda att tills vidare omfatta samtliga Ystadsjärnvägar

och dessutom den tidigare förstatligade linjen Landskrona—Trelleborg.

Sektionerna få ej sin slutliga omfattning, enär de så småningom äro avsedda

att bl. a. omfatta jämväl de s. k. Malmöbanorna, nämligen Malmö—Simrishamn,

Malmö—Trelleborg—Rydsgård och Vellinge—Skanör—Falsterbo. Det

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

är emellertid ej möjligt alt utan avsevärt men för sektionsledningens behöriga

utövande ytterligare utöka nuvarande han- och trafiksektioner i Malmö.

Då vidare lämpliga lokaler finnas disponibla i Ystad och det stora flertalet

av den för sektionsledningen behövliga personalen redan finnes där, har

styrelsen funnit lämpligt att redan nu upprätta de ban- oell trafiksektionsledningar,

som enligt föreliggande plan skola finnas förlagda till Ystad. Bland

den från Ystadsjärnvägarna övertagna personalen finnes bl. a. en baningenjör,

som enligt bilaga C till avtalet skall erhålla lönegradsplaceringen A 26.

Denne baningenjör avses att disponeras som föreståndare för den tänkta nya

bansektionen.

För trafiksektionsledningens vidkommande föreligger icke samma förhållande.

Genom verkställd reglering av trafiksektionen i Norrland har nämligen

en trafikinspektörsbefattning i lönegrad A 26 frigjorts och kan nu disponeras

för den nya trafiksektionen i Ystad.

Vad maskintjänsten beträffar utgör hela III distriktet för närvarande endast

en maskinsektion. Denna är redan nu i största laget och kan under alla

förhållanden icke rimligtvis ytterligare utökas. Enligt föreliggande plan till

sektionsindelning för ett sammanslaget SJ-nät är avsett att Malmö-distriktet

skulle uppdelas på tvenne maskinsektioner, den ena med huvudort liksom

nu i Malmö, den andra förmodligen med huvudort i Kristianstad. Till Ystad

skulle däremot icke förläggas någon maskinsektionsledning. Intill dess den

slutliga sektionsorganisationen kan genomföras, har styrelsen för avsikt att

ordna med provisorisk maskinsektionsledning i Ystad för maskintjänsten

inom förenämnda nya trafiksektions område. Styrelsen anser sig också under

angivna förhållanden icke för närvarande böra föreslå inrättande av

någon maskiningenjörsbefattning för ifrågavarande provisoriska maskinsektionsledning

utan styrelsen har för detta ändamål ansett tillräckligt nied en

maskininspektor sbefattning i lönegrad A 22.

I detta sammanhang vill styrelsen ifråga om förrådsorganisationen framhålla,

att den utökning av statsbanenätet, som ägt rum under de senaste åren,

icke föranlett någon organisatorisk utvidgning för förrådstjänsten vid statens

järnvägar. Redan befintlig förrådsorganisation, som ansluter till statens

järnvägars uppdelning på ursprungligen fem distrikt, har sålunda fått övertaga

förrådsförsörjningen för de nytillkomna linjerna och detta även för det

nybildade sjätte distriktet, vars Borås-sektioner repliera på huvudförrådet

i Göteborg och Kalmarsektionerna på huvudförrådet i Malmö. Det är styrelsens

avsikt alt inom ramen för de nuvarande fem förrådsenheterna, underställda

var sin förrådsintendent, besörja förrådshållningen för hela det

samlade statsbanenätet. Det redan nu rätt väsentligt utökade förrådsarbetet,

som även markeras för förrådsbyrån inom styrelsen, nödvändiggör inför det

nu förestående införlivandet med statens järnvägar av Växjö- och Ystadsjärnvägarna

en förstärkning av arbetskrafterna på denna byrå. Som sådan

erfordras för närvarande en kvalificerad arbetskraft, som förutom förtrogenhet

med upphandlingar även besitter vissa tekniska kunskaper, så att han

självständigt under förrådsdirektören kan taga ansvaret för vissa kvalificerade

arbetsuppgifter. Styrelsen föreslår fördenskull inrättandet av en sekreteraretjänst

i 24 lönegraden.

Den vid Ystadsjärnvägarna anställde maskiningenjören skall enligt det

träffade avtalet i statens järnvägars tjänst erhålla placering i lönegrad A 24.

vilken närmast svarar mot vederbörandes löneställning i den enskilda järnvägens

tjänst. Maskiningenjören har tidigare varit förrådsförvaltare vid

Ystadsjärnvägarna och är förutom tekniker således även utbildad förrådsman.

Styrelsen har för avsikt att bereda honom placering å styrelsens förrådsbyrå.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

17

I anslutning till vad sålunda anförts och då bland den övertagna personalen

funnes ytterligare några befattningshavare, som vore avsedda att placeras

på aktiv stat i lönegrad A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente, erfordrades alltså, anför styrelsen, beslut av riksdagen

angående ökning i förevarande sammanhang av personalantalet sålunda, att

i personalförteckningen för statens järnvägar antalet befattningar över lönegrad

A 20 räknat fr. o. m. den 1 januari 1942, ökades med följande antal,

nämligen i lönegrad A 26 en baningenjör, i lönegrad A 24 en sekreterare, i

lönegrad A 22 en maskininspektor och en stationsinspektor av klass 2 samt

i lönegrad A 21 en byråassistent och en kontrollör.

Under åberopande av vad som anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Ystad—Eslövs, Malmö

—Ystads, Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs, Ystad—Brösarps och Börringe—Östratorps

järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med

statens järnvägar, bandelen Tomelilla—S:t Olof dock blott såsom bispar för

godstrafik, dels till förvärvets genomförande för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 5,900,000 kronor, dels slutligen medgiva, att i personalförteckningen

för statens järnvägar antalet befattningar över lönegrad

A 20 måtte, räknat fr, o. m. den 1 januari 1942, ökas på sätt styrelsen i det

föregående angivit.

Järnvägsstyrelsen har slutligen meddelat, att järnvägsfullmåktigen Falkman

vid föredragningen av förevarande ärende anfört särskild mening och

uttalat tveksamhet örn förvärv under nuvarande förhållanden av de till förvärv

ifrågasatta järnvägarna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 27 februari 1941 avgivit yttrande

i ärendet. Fullmäktige hava därvid begränsat sitt yttrande att i huvudsak

avse finansieringen av de föreslagna inköpen samt den budgettekniska

och bokföringsmässiga regleringen av de av inköpen föranledda ekonomiska

transaktionerna.

Till en början lämna fullmäktige följande sammanställning angående den

ekonomiska innebörden för staten av de förevarande förslagen.

Enligt avtalen skall staten å tillträdesdagen såsom vederlag för den egendom,

som de ifrågavarande fem järnvägsbolagen överlåta till staten, dels

övertaga bolagens skulder och förpliktelser på sätt i varje avtal närmare

omförmäles, dels ock till två av bolagen överlämna statsobligationer till

vissa belopp.

De nominella beloppen av berörda obligationer utgöra:

till Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag .............. 1,296,000 kronor

» Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag ........ 379,560_____»____

Summa 1,675,560 kronor.

Dessa obligationsbelopp komma emellertid att reduceras på grund av

ömsesidigt aktieinnehav, i det att med förvärven följa 2,468 aktier i Malmö—

Ystads järnvägsaktiebolag och 969 aktier i Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag,

motsvarande obligationer å 148,080 respektive 116,280 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sand. Nr 128. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Det erforderliga obligationsbeloppet kommer således att uppgå till 1,411,200

kronor, fördelade på Malmö—Ystads .järnvägsaktiebolag med 1,147,920 kronor

och Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag med 263,280 kronor.

Ifrågavarande statsobligationer äro avsedda att löpa med 3 % ränta, räknat

från den 1 juli 1941, och vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt

utställas i valörer av 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 100 kronor ävensom beträffande

det förra bolaget 60 kronor och beträffande det senare 120 kronor.

Två av järnvägsbolagen havn fasta skulder, vilka uppgivits komma att den

1 juli 1941, då tillträdet från statens sida avses äga rum, uppgå till följande

belopp, upplupna räntor ej medräknade:

Ystad—Eslövs järnvägsaktiebolag .................... 2,919,329 kronor

Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag ................... 1,769,000 »

Summa 4,688,329 kronor.

Betalningsskyldigheten för nyssberörda skulder skall vid statsförvärvet

övertagas av riksgäldskontoret. Börande dessa skulder må nämnas, att

Ystad—Eslövs jämvägsaktiebolag har tre lån, ett hos sparbanken i Ystad

å 1,967,600 kronor, löpande med en ränta å 1U % över gällande inlåningsränta,

ett hos Brand- och Livförsäkringsaktiebolaget Skåne å 432,000 kronor,

amorteringslån med slutbetalning år 1950 och löpande med 4 % ränta, samt

ett hos drätselkammaren i Ystad å 519,729 kronor, fast reverslån med samma

räntevillkor som nämnda sparbankslån. Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag

har ett amorteringslån hos Kooperativa förbundet, löpande med en ränta

av 3 V* % och uppsägbart år 1949.

De järnvägsbolagens skulder i övrigt, som skola övertagas vid statsförvärvet,

motsvaras av rörliga tillgångar. Detta gäller även örn ett i balansräkningen

för Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag upptaget lån å 150,000

kronor, varå för närvarande återstå 75,000 kronor. Detta lån är avsett att

inbetalas av järnvägsstyrelsen under år 1941.

Efter att hava erinrat örn de av järnvägsstyrelsen till stöd för avtalens

godkännande åberopade skälen hava fullmäktige för sin del i likhet med

järnvägsstyrelsen funnit de preliminärt avtalade villkoren från statens synpunkt

godtagbara. På grund därav och under hänvisning i övrigt till de

skäl, fullmäktige anfört senast i sitt den 30 januari 1941 avgivna yttrande

angående statsförvärv av Växjöjämvägarna, anse sig fullmäktige böra tillstyrka

det nu föreliggande förslaget.

Emot den av järnvägsstyrelsen föreslagna begränsningen i nedläggandet

av trafiken å bandelen Tomelilla—S:t Olof å Ystad—Brösarps järnväg

hava fullmäktige ej heller något att erinra.

Fullmäktige anföra härefter:

De tioåriga statsobligationer, örn vilkas utlämnande till Malmö—Ystads

och Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag nu är fråga, skola — liksom

de, vilka utfärdats med anledning av 1940 års järnvägsförvärv, och de, som

äro avsedda att utfärdas för förvärv av Växjöjämvägarna — löpa med 3 %

ränta samt vara utställda i valörer örn 10,000, 5,000, 1,000, 500 och 100

kronor ävensom beträffande det förra bolaget 60 kronor och beträffande det

senare 120 kronor. Fördelningen å valörerna skall ske på sätt respektive

bolag äger bestämma, dock att obligationer å 60 respektive 120 kronor utställas

endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela likviden å

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj:ts proposition nr 128.

19

aktieägarna. Nämnda inskränkning har tillkommit med anledning av fullmäktiges

påpekande i yttrande den 7 mars 1940 angående då ifrågavarande

valörer å 135, 120 och 50 kronor, rörande vilka någon motsvarande inskränkning

ej var föreskriven.

Sedan fullmäktiges berörda påpekande således iakttagits är från fullmäktiges

sida ej något att erinra mot de föreslagna valörerna liksom ej heller

mot villkoren i övrigt beträffande ifrågavarande obligationer.

Därest de innevarande år föreslagna förvärven av enskilda järnvägar bliva

genomförda, kommer riksgäldskontoret att i och för den likvid, som skall

ske med statsobligationer, utgiva en andra emission av det särskilda obligationslån

för inlösen av enskilda järnvägar, som upplades år 1940 med anledning

av de då beslutade statsförvärven.

Å dagen för tillträdet av de nu till förstatligande föreslagna järnvägarna

kommer riksgäldskontoret att till järnvägsstyrelsen för respektive järnvägsbolags

räkning överlämna interimsbevis å de obligationsbelopp, som enligt

avtalen skola överlämnas. Dessa interimsbevis komma sedermera, sedan

riksgäldskontoret erhållit besked örn önskad fördelning å valörer, att

utbytas mot obligationer till de belopp, som kvarstå efter avdrag av de aktier

i Malmö—Ystads och Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag, vilka

enligt vad förut nämnts komma att medfölja vid statsförvärvet.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit angående de ifrågavarande inköpens genomförande

ur budget- och bokföringstekniska synpunkter har endast givit

fullmäktige anledning till det påpekandet, att riksgäldskontoret bör av järnvägsstyrelsen

tillgodoföras intill dagen för statens övertagande av järnvägarna

upplupna räntor å de enskilda lån, för vilka betalningsskyldigheten

med i det föregående angivna belopp skall övertagas av riksgäldskontoret.

I övrigt hava järnvägsstyrelsens framställning och de bilagda preliminära

avtalen ej givit fullmäktige anledning till något uttalande.

Riksgäldsfullmäktigen Magnusson har i särskilt yttrande, lill vilket riksguldsdirektören

Sandberg anslutit sig, anmält mot fullmäktiges beslut avvikande

mening samt anfört, alt med de stora lånebehov, som i övrigt för närvarande

förelåge för statsverket, frågan örn statsförvärv av ifrågavarande

järnvägar tills vidare borde uppskjutas.

I statsrådsprotokollet lill Kungl. Maj:ts proposition, nr 70, den 7 februari

1941 angående statsförvärv av de s. k. Växjöjärnvägarna har jag givit uttryck

åt den uppfattningen, att de nuvarande ekonomiska förhållandena i

och för sig icke kunna anses tillräckligt motivera, att åtgärderna för att enhetliggöra

vårt lands järnvägsnät tills vidare böra anstå. Emellertid är det

klart, såsom antyddes i nyssnämnda proposition, att övertagandet i varje

särskilt fall måste bero på de villkor, på vilka vederbörande järnvägsföretag

kan förvärvas. Järnvägens drift måste i princip antagas lämna en skälig

förräntning å det belopp, som .staten investerar för förvärvets genomförande.

Härav torde följa, att en uppskattning av en järnvägs värde måste göras

på grundval av dess antagbara avkastning under normala förhållanden. Till

krigsårens driftresultat torde i allmänhet hänsyn icke böra tågås. Det torde

finnas skäl att betona detta, då det i och för sig är förklarligt, örn de enskilda

eller kommunala ägarna av en järnväg äro benägna att med hänsyn till nu
-

Departe
menis
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

varande avkastning övervärdera järnvägen. Enligt vad jag erfarit ha också

vissa förhandlingar blivit resultatlösa till följd av den stora skillnaden mellan

järnvägsstyrelsens, på grundval av normalkalkylen gjorda erbjudande

och säljarens krav. Visserligen kan härigenom uppkomma en förskjutning

av tidpunkten för övertagandet och risk förefinnas för att underhållet i

väntan på förstatligandet eftersättes och järnvägens standard därmed sänkes.

Emellertid torde hänsyn till en eventuell undernormal förnyelse få tagas

vid den senare tidpunkt, då statsövertagandet aktualiseras, och priset

fastställas med hänsyn härtill.

Vad härefter angår de nu till förvärv ifrågasatta s. k. Ystadsjärnvägama,

vilka samtliga äro normalspåriga, torde icke någon av dem kunna betraktas

såsom verklig huvudbana. Malmö—Ystads och Ystad—Eslövs järnvägar stå

emellertid nära denna kategori. De övriga järnvägarna torde däremot få anses

hava uteslutande lokala uppgifter. I fråga om samtliga järnvägar gäller,

att bettransporterna äro av mycket dominerande betydelse för järnvägarnas

ekonomi. Vad Ystad—Eslövs järnväg angår torde böra framhållas, att densamma

kan förväntas erhålla något vidgade trafikuppgifter efter ett inlemmande

av järnvägen i statsbanenätet. Med undantag för den i Ystad—Brösarps

järnväg ingående bandelen Tomelilla—S:t Olof torde samtliga järnvägar vara

av sådan allmän betydelse, att någon tvekan icke torde råda därom, att desamma

böra omfattas av förstatligandet. Vad angår bandelen Tomelilla—

S:t Olof torde densammas trafikuppgifter till följd av buss- och lastbilstrafikens

utveckling numera hava reducerats i sådan omfattning, att trafiken å

bandelen principiellt bör nedläggas. Framställning härom har också gjorts

av järnvägens ägare. Järnvägsstyrelsen har emellertid ansett, att på grund

av den nuvarande vanskliga transportsituationen nedläggningen bör begränsas

till att avse persontrafiken och den genomgående godstrafiken. Banan

skulle sålunda tills vidare användas endast som ett från Tomelilla utgående

bispår för godstrafik, intill dess beslut anses böra meddelas om ett helt nedläggande

av bandelen i fråga. Jag ansluter mig till järnvägsstyrelsens uppfattning

i frågan. Vid dylikt förhållande bör alltså ett statsförvärv omfatta

även denna bandel.

Av drifträkningarna för järnvägsrörelsen vid nu ifrågavarande fem järnvägar

avseende åren 1931—1938, vilka tjänat som basperiod för järnvägsstyrelsens

kalkyler, framgår, att det genomsnittliga driftöverskottet under

perioden för var och en av järnvägarna utom Ystad—Brösarps järnväg varit

av sådan storleksordning, att överskottet medgivit vederbörliga avsättningar

till fömyelsefonderna. Ystad—Brösarps järnväg uppvisar däremot

för perioden ett genomsnittligt driftunderskott av 45,000 kronor. Bedömas

järnvägarna såsom en enhet, uppkommer efter föreskriven avsättning till förnyelsefonden

å 283.000 kronor ett överskott å 255,000 kronor. Vid ett nedläggande

av trafiken å bandelen Tomelilla—S:t Olof i förut angiven omfattning

skulle emellertid överskottet kunna beräknas ökat med omkring 35,000

kronor till 290,000 kronor. Lägges härtill ett beräknat nettoöverskott å 30,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 12S.

kronor å den av järnvägsbolagen bedrivna bilrörelsen, skulle ett sammanlagt

överskott å järnvägs- och bilrörelsen uppkomma å 320,000 kronor. Efter avdrag

av skatter, av järnvägsstyrelsen — med utgående från de under år 1939

rådande förhållandena — beräknade till 27,000 kronor, skulle alltså återstå

en nettoavkastning av 293,000 kronor.

Enligt de upprättade avtalen skall staten dels övertaga lasta skulder, uppgående

vid tiden för överlåtelsen till sammanlagt 4,688,329 kronor, dels ock

utgiva obligationer av sedvanligt slag till ett belopp av 1,675,560 kronor. Da

i samband med förvärven staten erhåller vissa aktieposter i Malmö—Ystads

järnvägsaktiebolag och i Börringe—östratorps järnvägsaktiebolag, minskas

det faktiska anslagsbehovet med 264,360 kronor till (4,688,329 + 1,675,560

— 264,360) 6,099,529 kronor. Järnvägsstyrelsen har emellertid ansett det

erforderliga anslaget kunna nedbringas ytterligare med 200,000 kronor till

avrundat 5,900,000 kronor till följd av att i köpesumman för Malmö—Ystads

järnväg ingår säljaren eljest tillkommande överskott å rörelsen för tiden den

1 januari 1940—den 30 juni 1941.

Vad angår återhämtande av undernormal förnyelse har järnvägsstyrelsen

uttalat, att därest man endast såge till den rullande materielens ålder, vilken

vore mycket hög, skulle denna motivera, att för dylik förnyelse ett belopp

skulle behöva beräknas av närmare 2.2 milj. kronor. Med hänsyn till

att godsvagnarna till väsentlig del användas endast den korta tid under aret,

då betkampanjen pågår, och då vagnmaterielen över huvud varit föremål

för ett mindre vanligt gott underhåll, har järnvägsstyrelsen ansett motiverat,

att i kalkylerna för järnvägarnas värdering ett belopp av endast en miljon

kronor upptages för undernormal förnyelse. Järnvägsstyrelsen äskar emellertid

i detta sammanhang icke några medel till denna förnyelse.

Mot den förut angivna nettoavkastningen av 293,000 kronor är alltså att

ställa det förutnämnda anslagsbeloppet å 5,900,000 kronor, ökat med

1,000,000 kronor för undernormal förnyelse. Förräntningen utgör omkring

4.25 procent. Denna torde kunna anses godtagbar, därest en dylik

förräntning kan förväntas även för framtiden. Järnvägsstyrelsen har vid

bedömandet av frågan framhållit, att de ifrågavarande järnvägarnas ensidiga

trafik måste anses utgöra ett extra riskmoment och att det därför

varit önskvärt, att den kalkylatoriska förräntningen varit något högre. För

de närmaste åren, då betodlingen kan förutses få samma stora omfattning

som under år 1940 och järnvägarna enligt avtal äro tillförsäkrade

transporterna från odlarna inom vissa distrikt, äro emellertid de ekonomiska

utsikterna för järnvägarna relativt gynnsamma. För bedömandet

av utsikterna för längre tid framåt synes böra framhallas, att de särskilda

anordningar för underlättande av lastning och lossning av betor, som med

bidrag av statsmedel under senare lid utförts vid ett stort antal stationer

å nn berörda järnvägar, innebära ökade möjligheter för järnvägarna att

konkurrera med lastbilarna i vad avser transporterna av betor. Härigenom

skapas en viss garanti för att sådana transporter även i fortsättningen komma

att äga rum järnvägsledes. Förräntningsutsikterna för de nu ifråga
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

varande järnvägarna torde, såsom järnvägsstyrelsen framhållit, icke kunna

anses sämre än för de tidigare förvärvade järnvägarna i Skåne. Med hänsyn

till här anförda förhållanden anser jag ett godtagande av de avtalade

köpeskillingarna förenligt med de allmänna synpunkter på järnvägsförstatligandet,

åt vilka jag inledningsvis givit uttryck. Jag är därför beredd

tillstyrka, att de nu underställda avtalen, vilkas villkor i övrigt

ej heller givit mig anledning till erinran, godkännas från statsmakternas

sida.

Enligt avtalen skall flertalet befattningshavare vid de enskilda järnvägarna

vara berättigade att från och med den 1 januari 1942 erhålla anställning

vid statens järnvägar. Personalens löneställning blir reglerad i och

med statsmakternas godkännande av de föreliggande avtalen. Något särskilt

beslut härom av riksdagen erfordras alltså icke. Då bland personalen

finnas vissa befattningshavare, vilka äro avsedda att bliva placerade i

lönegrad A 21 eller högre enligt för statens järnvägar gällande avlöningsreglemente,

erfordras emellertid härutinnan beslut av riksdagen. Mot den

ökning i förevarande sammanhang av personalantalet, som järnvägsstyrelsen

föreslagit, har jag icke något att erinra. Jag framlägger härom förslag

senare i samband med anmälan av frågan angående förändring i avseende å

löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid bland

annat statens järnvägar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels besluta, att Ystad—Eslövs, Malmö—Ystads, Ystad—

Gärsnäs—S:t Olofs, Ystad—Brösarps och Börringe—östratorps

järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten

och införlivas med statens järnvägar;

dels ock till Förvärv av Ystad—Eslövs m. fl. järnvägar

för budgetåret 1941/42 å kapitalbudgeten under rubriken

Statens affärsverksfonder, Statens järnvägar, anvisa ett reservationsanslag

av ....................kronor 5,900,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

23

Bilaga A.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Ystad—Eslövs .järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å

andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Moni. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från oell med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Eslöv och Ystad,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —

i den mån desamma icke äro i förteckningen å fastigheter m. m. bil. A angivna

som undantagna — samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att

dels behålla ett kontant belopp av tvåhundratusen (200,000) kronor,

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund av

delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas

försäkringsanstalter. o

Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma a tdltradesdagen

befinner sig. . ...

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar

för andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess

rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering

av bolagets låneskulder. .

Bolaget må icke utan järnvägsstyrelsens medgivande ikläda sig sådana

förpliktelser, som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som antingen

utgöra säkerheter för i balansräkningen per den 31 december 1939 upptagna

låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget förvar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

8 3.

Moni. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdels

övertaga betalningsskyldigheten för bolagets reverslån hos följande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

långivare och med angiven kapitalskuld den 1 juli 1941 jämte då upplupen ej

förfallen ränta, nämligen

hos Sparbanken i Ystad ............................ 1,967,600 kronor

» Brand- och livförsäkringsaktiebolaget Skåne ...... 432,000 »

» Drätselkammaren i Ystad ........................ 519,729 »

eller tillsammans en kapitalskuld å tillträdesdagen av tvåmiljonerniohundranittontusentrehundratjugonio

(2,919,329) kronor,

dels övertaga bolagets övriga skulder ävensom förpliktelser, med undanlag

av bolaget eventuellt påförd krigskonjunkturskatt, enligt vad närmare

omförmäles här nedan i mom. 2.

Mom. 2. Bolagets i föregående moment omförmälda skulder och förpliktelser

övertagas av staten sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med

iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som bolaget

i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig, samt

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i

§ 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§ 4.

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som

möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal, vilka

styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt

vid tiden för övergången gällande avtal.

Morn. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart före

uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall härvid

tågås endast till i bolagets tjänst atnjutna väsentliga och egentliga löneförmåner,

d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell förmån av

fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag, ävens™,

_så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande uppdrag, vissa

särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till övriga förmåner,

exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet,

fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan

skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillläinpning,

i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder till

tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadganden.

... Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må utgå till tjänsteman i den lönegrad,

som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

25

Mom. 3. Vid tiden löre statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra stycket

av inom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill 1941 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1941 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1940 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma örn entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1940 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

.statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1941 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C

är avsedd att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — nied belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter

uppnådd pensionsålder och —- vad angår övriga befattningshavare —- med

belopp, som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp,

sorn enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång

på grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade

till vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl

förvaltningens som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet

inträtt för pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker,

skall mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse

vara träffad, i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Morn. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. lii. den 1

januari 1942 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visat sig uppfylla flir statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) alt de åtnöja sig nied sådana — mot deras löneförhållanden såvilt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

och efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat

statligt företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
c)

att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles^ gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordi

narie tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pensionsinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för

vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

morn. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits, räknat

från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att placeras å

befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda

järnvägar eller bandelar övergått i statens järnvägars tjänst.

Morn. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i civila tjänstepensionsreglementet, må, i den mån järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas

högst två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit

å honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid statens

järnvägar.

Mom. 9. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägen ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som nuvarande eller

förutvarande personal tillhör.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock un
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

27

der förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 13 februari 1941.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

Ystad den 13 februari 1941.

YSTAD—ESLÖVS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Agne

Jönsson Axel Jonason

Hj. Carlsson Gust. F. Swenson

William Raihle

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 128-

Bilaga B.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Malmö—Ystads järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg mellan Malmö och Ystad,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar —

i den mån desamma icke äro i förteckningen å fastigheter m. m. bil. A angivna

som undantagna — samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att utbekomma eventuell framtida återbäring eller

utdelning på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess

rörelse hörande verksamhet, inklusive förräntning och planenlig amortering

av bolagets låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Likalydande med § 2 i Bilaga A.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,

dels till bolaget överlämna statsobligationer örn nominellt enmiljontvåhundranittiosextusen

(1,296,000) kronor,

dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets reverslån hos Kooperativa

förbundet med en kapitalskuld den 1 juli 1941 av enmiljonsjuhundrasextioniotusen

(1,769,000) kronor jämte då upplupen ej förfallen ränta,

dels övertaga bolagets övriga skulder och förpliktelser med i bil. A omförmält

undantag, enligt vad närmare omförmäles här nedan i mom. 2.

Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med

den 1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda

i valörer om 10,000, 5,000, 1,000, 500, 100 och 60 kronor. Fördelningen å

sagda valörer sker på sätt bolaget äger bestämma, dock att obligationer örn

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts preposition nr 128-

60 kronor utställas endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela

likviden å aktieägarna.

Mom. 2. Bolagets skulder och förpliktelser övertagas av staten sådana de

befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

samt

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i

§ 5 nedan stadgas.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§§

Likalydande med motsvarande §§

Stockholm den 13 februari 1941.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist.

4—9.

i Bilaga A.

Ystad den 13 februari 1941.

MALMÖ—YSTADS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Emil

A. Borg Hj. Hoflund

Axel Jonason

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Bilaga C.

Avtal

mellan Kungl Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Ystad—S:t Olofs järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. i. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli

1941 eller den senare dag under 1941, som Kungl. Majit kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Köpingebro och S:t Olof,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar

samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt alt behålla eventuell framtida återbäring eller utdelning

på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än

sådana, som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet

av bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande verksamhet.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som finnas till

disposition i bolagets eget förvar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Morn. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen

övertaga bolagets driftskulder ävensom förpliktelser, vilket uttryck

icke omfattar till egna skulder eller borgensförbindelser hänförliga prestationer,

sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig

samt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128. 31

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad i

§ 5 nedan stadgas.

Mom. 2. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§§ 4 och 5.

Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§§ 7—9.

Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.

Stockholm den 13 februari 1941.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist

Ystad den 13 februari 1941.

YSTAD—S:T OLOFS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Agne

Jönsson Axel Jonason

Jlj. Carlsson Gust. F. Swenson

William Raihle

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Bilaga D.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Järnvägsaktiebolaget Ystad—Brösarp, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Tomelilla och Brösarp,

dels bolagets övriga fastigheter och andra tillgångar samt rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att behålla eventuell framtida återbäring eller utdelning

på grund av bolagets delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Morn. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina tillgångar

eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för andra ändamål än sådana,

som avse det normala uppehållandet av driften å och underhållet av

bolagets järnväg samt annan till dess rörelse hörande verksamhet och sålunda

icke förräntning eller amortering av bolagets låneskuld.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Å tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som finnas till

disposition i bolagets eget förvar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen

övertaga bolagets driftskulder ävensom förpliktelser, vilket senare uttryck

icke omfattar till egna skulder eller borgensansvar hänförliga prestationer,

dock med iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

samt

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 128. 33

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 nedan stadgas.

Mom. 2. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§§ 4 och 5.

Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

Likalydande med motsvarande §§

Stockholm den 13 februari 1941.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN.

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist.

7—9.

i Bilaga A.

Ystad den 13 februari 1941.

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAGET

YSTAD—BRÖSARP

Agne Jönsson Axel Jonason

Hj. Carlsson Gust. F. Swenson

William Raihle

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 saini. Ar 12S.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 128-

Bilaga E.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Börringe—Östratorps järnvägsaktiebolag, nedan kallat

bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av

bolagets järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1941

eller den senare dag under 1941, som Kungl. Maj:t kan komma att bestämma

(tillträdesdagen), på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Börringe och Östratorp,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att

dels behålla ett kontant belopp av trettiotusenfemhundra (30,500) kronor,

dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller utdelning på grund av

delägarskap i enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening och enskilda järnvägarnas

försäkringsanstalter. Fastigheterna äro förtecknade i bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Morn. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera sina i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än sådana, som avse det normala uppehållandet av driften

å och underhållet av bolagets järnväg, dess biltrafik samt annan till dess rörelse

hörande verksamhet, inklusive förräntning och amortering av bolagets

låneskulder.

Bolaget må icke utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser,

som kunna öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

Likalydande med § 2 i Bilaga A.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen,

dels till bolaget överlämna statsobligationer om nominellt trehundrasjuttioniotusenfemhundrasextio

(379,560) kronor,

dels övertaga bolagets skulder och förpliktelser — vari icke inbegripes borgensförbindelser

— enligt vad närmare omförmäles här nedan i mom. 2.

Obligationerna skola löpa med tre procent ränta, räknat från och med den

1 juli 1941, vara förfallna till inlösen den 1 juli 1951 samt vara utställda i

valörer örn 10,000, 5,000, 1,000. 500, 100 och 120 kronor. Fördelningen å sagda

valörer sker på sätt bolaget äger bestämma dock att obligationer om 120

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 128-

35

kronor utställas endast till det antal, som erfordras för att kunna fördela

likviden å aktieägarna.

Mom. 2. Bolagets i mom. 1 omförmälda skulder och förpliktelser övertagas

av staten sådana de befinnas å tillträdesdagen, dock med iakttagande,

att staten icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser och skulder, som

bolaget i strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

samt

att staten icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 nedan stadgas.

Morn. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade egendomen

ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§§ 4 och 5.

Likalydande med motsvarande §§ i Bilaga A.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

Likalydande med motsvarande §§

Stockholm den 13 februari 1941.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYBELSEN.

G. Dahlbeck

Erik Malmkvist.

7—9.

i Bilaga A.

Ystad den 13 februari 1941.

BÖRRINGE—ÖSTRATORPS

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Erik Håkansson B. L:son-Sjöbron

Gösta Sjöström

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärvande av Ystad—Eslövs m. fl. järnvägar. s. 1 i texten
  2. SU 1941:59 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående förvärvande av Ystad—Eslövs m. fl. järnvågar. s. 13 i texten