Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av Kalmar—Torsås järnväg

1941-02-12 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:129, Angående förvärv av Kalmar—Torsås järnväg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förvärv

av Kalmar—Torsås järnväg; given Stockholms slott

den 7 mars 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Gustaf Andersson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson:

I skrivelse den 17 februari 1941 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.

Maj:ts prövning ett vid skrivelsen i avskrift fogat, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande ingånget avtal om förvärv av

Kalmar—Torsås järnväg. Avtalet torde med uteslutande av därtill hörande

bilagor få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Innan jag ingår på styrelsens framställning, torde jag få erinra örn att

Kungl. Maj:t genom beslut den 19 juli 1940 godkänt ett den 3 i samma

månad mellan järnvägsstyrelsen, å ena, samt Kalmar—Torsås järnvägsaktieBihang

till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 129.

385 41

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds proposition nr 129.

bolag och Ljungbyholm—Karlslunda nja järnvägsaktiebolag, å andra sidan,

träffat under tiden den 1 juli 1940—den 31 december 1941 gällande avtal

angående trafikering genom järnvägsstyrelsens försorg av bolagens järnvägar

m. m. I järnvägsstyrelsens skrivelse den 8 juli 1940, som låg till

grund för beslutet, meddelades bland annat, att sagda järnvägar dittills

samförvaltats och haft gemensam trafikledning m. m. med de norr örn Kalmar

belägna järnvägarna av samma spårvidd (0.8 91 meter), nämligen Kalmar—

Berga, Oskarshamn—Buda—Älghultsby och Mönsterås—Fagerhult, vilka från

och med den 1 juli 1940 införlivats med statens järnvägar, ävensom att en

fortsättning av denna samförvaltning med gemensamt utnyttjande av anläggningar,

rullande materiel och personal skulle vara av värde för järnvägsdriften

i dess helhet och således även för statens järnvägar.

Den anordning, som åstadkommits genom trafikeringsavtalet, är av provisorisk

karaktär, och det är i avtalet förutsett, att densamma skall kunna

upphöra före utgången av år 1941, och järnvägarna övergå i statens ägo.

Järnvägen mellan Kalmar västra och Torsås koncessionerades år 1897 och

öppnades för trafik år 1899. Dess banlängd utgör 39.2 kilometer och spårvidden

är 0.8 91 meter.

Kalmar—Torsås järnvägsaktiebolag innehar endast ett statslån, nämligen

för motorvagnsköp, utbetalat från motorvagnslånefonden den 12 december

1935 och ursprungligen lydande å 62,615 kronor. Bäntefoten för lånet utgör

4 procent. Lånet förräntas och amorteras genom lika annuiteter under tio

år. Bänta och amortering ha av bolaget erlagts i från början fastställd ordning

och så sker också under trafikeringstiden.

Ljungbyholm-—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag, vars järnväg sträcker

sig mellan Ljungbyholm och Påryd och har en banlängd av 18,4 kilometer,

har intet statslån.

Järnvägsstyrelsen meddelar i sin förevarande skrivelse till en början, att

beträffande Ljungbyholm—Karlslunda järnväg överenskommits, att densamma

ej skall ingå i statsförvärvet utan att i stället vederbörande bolag skall

söka befrielse från de med järnvägskoncessionen följande skyldigheterna.

Ifråga örn de tekniska förhållandena vid Kalmar—Torsås järnväg lämnar

järnvägsstyrelsen följande uppgifter:

Bälsvikten i huvudspår utgör 30 kilogram å 16 kilometer och 17 kilogram

å 23 kilometers bana. Järnvägen är byggd med en största lutning av 16

pro mille. Minsta krökningsradien utgör 300 meter. Största tillåtna hastigheten

är 50 kilometer per timme.

Den rullande materielen å järnvägen utgjordes vid 1939 års slut av

4 stycken ånglok,

1 » motorvagn,

16 » personvagnar, därav 7 stycken 4-axliga,

156 » resgods- och godsvagnar.

Under erinran örn att järnvägen sedan den 1 juli 1940 trafikeras genom

järnvägsstyrelsens försorg med användning av främst järnvägens materiel

anför styrelsen örn trafikförhållandena vid järnvägen:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 129.

Liksom flertalet smalspåriga järnvägar har Kalmar—Torsås endast lokala

trafikuppgifter. Såsom framgår av trafiktalen, 89,000 personkilometer och

40,300 godstonkilometer per bankilometer för år 1939, äro emellertid dessa

uppgifter av sådan storlek, att järnvägens uteslutande vid ett allmänt förstatligande

icke kan av järnvägsstyrelsen ifrågasättas. Upplysningsvis kan

meddelas, att förestående sammanlagda antal trafikenheter är större än motsvarande

tal för någon av de smalspåriga järnvägar, som hittills övergått

eller enligt träffat villkorligt avtal är avsedd att övergå i statens ägo.

I anslutning till järnvägsrörelsen bedriver bolaget billinjetrafik för personbefordran

å längs järnvägen gående landsvägar för att sålunda åt det

egna företaget söka bevara persontrafiken. Utfallet av denna linjetrafik har

varit fullt tillfredsställande. Den befarna väglängden utgör 44 kilometer.

Bilparken består av tre fordon med ett anskaffningsvärde av 48,000 kronor.

Vid nedläggning av Ljungbyholm—Karlslunda järnväg beräknas den bedrivna

linjetrafiken utökad med linjetrafik för person- och godsbefordran

från lämplig station å linjen Kalmar—Torsås till Påryd.

I det följande lämnas vissa siffersammanställningar, avsedda att belysa

de ekonomiska förhållandena vid järnvägen under åren 1931—1938:

Drifträkning för järnvägsrörelsen.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medel-

■

Inkomster.

L1 u s e

n t a

kronor

tal

Persontrafik ..............

165

145

135

127

125

128

134

137

137

Godstrafik ................

212

168

145

186

181

176

184

173

178

Övriga inkomster (posttrans-

porter m. m.)............

32

30

31

32

31

32

32

32

32

Summa

409

343

311

345

337

336

350

342

347

Utgifter.

336

307

323

306

285

303

315

307

310

Driftöverskott..........

73

36

— 12

39

52

33

35

35

37

Angående bil rörelsen meddelas följande uppgifter:

1 r

Trafi-

kerad

linjelängd

km.

Inkomster

Utgifter

Drift-

överskott

Avsätt- ning till

förnyelse- fond

Anlägg-

nings-

kapital

T u 8 e n t a

] k r o

n o r

1932

9

38

28

10

9

84

1933

55

47

37

10

13

106

1934

55

65

47

18

14

107

1935

44

76

53

23

13

97

1936

44

108

77

31

12

92

1937

44

119

81

38

14

112

1938

44

122

86

36

15

127

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 129.

Hur bolagets vinst- och förlusträkningar tett sig under åren 1931

—1938 visas av följande tablå, vilken jämväl innefattar uppgifter örn vinstens

användning.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Inkomster.

Tus

n t a

1 kr

o n o

Från föregående år balanserad vinst

3

3

—

—

—

i

—

—

Driftöverskott

av järnvägsrörelsen............

73

36

—

39

52

33

35

35

av bilrörelsen..................

5

10

10

18

23

31

38

36

Ersättning för omlagd samtrafiksväg

1

3

3

3

2

2

1

1

Diverse inkomster ..............

6

3

2

7

1

3

2

2

Förlust från föregående år ......

—

—

—

—

—

—

6

5

*> för året ................

—

36

79

20

—

7

—

2

Summa

88

91

94

87

78

77

82

81

Utgifter.

Från föregående år balanserad för-

lust ..........................

—

—

—

—

—

—

6

5

Driftunderskott av j ärnvägsrörelsen

—

—

12

—

—

—

—

—

Avsättning till förnyelsefond

för järnvägsrörelsen............

37

37

30

29

29

32

32

32

« bilrörelsen ................

8

9

13

14

13

12

14

15

Kantor..........................

40

42

39

44

35

32

29

29

Vinst från föregående år ........

3

3

—

—

—

1

—

—

» för året ..................

—

—

—

—

1

—

1

—

Summa

88

91

94

87

78

77

82

81

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst eller förlust................

+ 3

— 33

— 79

— 20

+ 1

— 6

— 5

— 7

Från fonder ....................

—

+ 33

+ 79

+ 20

—

—

—

—

Summa

+ 3

—

—

—

4- 1

— 6

— 5

— 7

i Vinst (+) eller förlust (—) balan-

serad till följande år ..........

+ 3

—

—

—

+ 1

— 6

— 5

— 7

Bolagets balansräkning per den 31 december 1939, den senast

tillgängliga, har följande utseende.

Tusental

Tille/ äng a r. kronor

Anläggningar för järn vägsrörelsen.

....................... 2,151

automobilrörelsen ............ 127

Värdehandlingar ................ 222

Rörelsemedel:

förråd ........................ 5

övriga ........................ 46

Förlust balanserad från föregående

år........................ 7

Skulder-

Tusental

kronor

Främmande kapital.

Statslån ...............

........... 41

Reverslån .............

........... 893

Svävande skulder.....

........... 43

Eget kapital.

Aktiekapital...........

........... 514

Reservfond ...........

........... 72

Förnyélsefond .........

........... 990

Vinst för året .....

........... 5

Summa 2,558

Summa 2,558

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

I anslutning till dessa sammanställningar anför järnvägsstyrelsen, att det

av drifträkningarna framginge, att resultaten av järn vägsrör elsen varit starkt

växlande men därvid icke följt den allmänna konjunkturen, ett förhållande

som återkomme vid många slättbygdsbanor. Biltrafiken åter hade bedrivits

i nuvarande omfattning endast under de tre senaste åren, oell resultaten

för dessa torde alltså få betraktas som typiska. För järnvägs- och bilrörelsen

tillhopa bleve det sålunda »normaliserade» genomsnittsöverskottet (37,000

+ 35,000) 72,000 kronor och motsvarande avsättning till förnyelsefond 50,000

kronor, vilket gåre ett överskott av rörelsen om 22,000 kronor, att ställa

mot det för förvärvets genomförande erforderliga kapitalet.

Såsom framginge av avtalets § 3 uppginge detta kapital, fortsätter järnvägsstyrelsen,

till i runt tal 619,400 kronor, varav 34,400 kronor statslån för

motorvagnsköp, och 585,000 kronor motsvarande övertagna lån samt bidrag

till gäldande delvis av lån, som icke ansetts böra övertagas. Normalöverskottet

motsvarade alltså en kalkylatorisk förräntning av cirka 3.5 procent.

Då det gällde en slättbygdsbana, som därtill vore kort samt smalspårig,

vore det emellertid att befara, att den framtida förräntningen bomme att

bliva ännu knappare, och det torde alltså framstå som högst sannolikt, att

förevarande förvärv bomme att medföra viss ekonomisk uppoffring för statens

järnvägar. Med detta konstaterande ville styrelsen dock icke lia uttalat,

att de överenskomna villkoren skulle vara oskäliga. Yid bedömandet

av dessa villkor hade man nämligen att jämväl beakta åtskilligt, som läge

vid sidan av räntabilitetskalkylerna; redan med det planerade förstatligandets

allmännelighet följde, att vissa förvärv ej skulle kunna genomföras utan

statsbaneekonomisk uppoffring. Styrelsen anser följande förhållanden böra

i detta sammanhang beaktas:

Det bör först bemärkas, att, såsom framgår av vad ovan anförts, järnvägen

liksom flertalet smalspårsbanor saknar egentligt affärsvärde för sin ägare,

med andra ord att utdelning å aktierna icke är att påräkna. Vid sådant

förhållande ligger avgörandet å säljaresidan faktiskt hos fordringsägarna, och

kapitalinvesteringen får följaktligen bedömas efter i viss mån andra normer

än beträffande järnvägar med affärsvärde. — Ses frågan från bokföringssynpunkt,

framstår såsom ett grundläggande sakförhållande, att avsättning till

förnyelsefond har förmånsrätt före aktieutdelning, men kommer efter skuldräntor.

I praktiken måste väl alltid vissa medel användas för förnyelse,

men beloppen kunna ofta under lång tid hållas ej oväsentligt under den

författningsenliga avsättningen, och fordringsägarna alltså få ut mera än

förestående tablåer med inlagd sådan avsättning giva vid handen.

Förevarande frågeställning synes vara i stort sett analog med den som

förelåg i fråga om de till Växjöjärnvägarna hörande smalspårsbanorna, och

styrelsen kan därför ifråga örn de allmänna synpunkterna hänvisa till sin

den 30 december 1940 dagtecknade framställning angående sagda järnvägar.

Att samtliga Växjö järnvägar förvärvas samtidigt, de till Kalmarsystemet hörande

järnvägarna däremot i tre etapper, kan därvid inte anses vara av

väsentlig betydelse. Styrelsen har i nämnda skrivelse framhållit, att huvudfrågan

vore, örn köpevil (koren kunde anses förenliga med de krav på rättvisa

och billighet, som från skilda sidor kunde ställas, och särskilt om de avtalade

beloppen kunde anses alltför höga med hänsyn till konsekvenserna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 12!>.

för blivande uppgörelser. Det där sagda gäller också bär, och styrelsen hur

jämväl i detta fall fimnit svaret på frågan vara detsamma som beträffande

Yäxjöjärnvägarna, nämligen att inga allvarliga konsekvenser äro att befara.

Att beakta är givetvis också de villkor, på vilka det vid 1940 års riksdag

beslutade förvärvet av Kalmar—Berga m. fl. järnvägar på sin tid ägde rum.

Vid jämförelse mellan de båda fallen är först att bemärka, att linjen Kalmar

—Torsås är föga mer än hälften så lång som Kalmar—Berga. Häremot

står dock dels att den senare var belastad med förpliktelser mot två utpräglade

underskottsbanor, medan Kalmar—Torsås i det hänseendet varit

föga besvärad och nu avses att bli helt fri, dels att med nu förevarande

köp följa aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag till ett nominellt värde av

115.000 kronor, under det att motsvarande Kalmar läns östra järn vägsaktiebolag

tillhöriga aktiepost var pantförskriven och därför måste undantagas

vid statsförvärvet av sagda bolags järnvägar.

Tages skälig hänsyn till båda dessa omständigheter, blir slutsatsen otvivelaktigt,

att riskerna för bristande kapitalförräntning nu äro väsentligt mindre,

icke blott absolut utan också relativt än vid fjolårets förvärv.

Beträffande avtalets ekonomiska villkor i övrigt framhåller järnvägsstyrelsen,

att å ena sidan enligt § 1 bolagets rörliga tillgångar — med undantag

för viss aktiepost — övergå i statens ägo, medan å andra sidan enligt

§ 3 staten övertager betalningsansvaret för sådana till rörelsen under tiden

efter den 1 juli 1940 hänförliga utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen.

Innebörden av dessa bestämmelser vore, anför styrelsen, tydligen, att den

av styrelsen sedan den 1 juli 1940 omhänderliavda trafikeringen av järnvägen

skedde på styrelsens egen risk eller med andra ord uttryckt, att det

samlade resultatet bleve detsamma som örn denna järnväg övertagits samtidigt

med övriga Kalmarbanor.

De undantagna aktierna i Kalmar bostadsaktiebolag, 50 stycken bokförda

till sammanlagt 50 kronor, sakna intresse för statens järnvägar och hava

därför ansetts icke böra förvärvas. Järnvägsstyrelsen erinrar örn att vid

1940 års uppgörelse med Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag 100 aktier i

samma bostadsaktiebolag undantogos.

Med hänsyn till här anförda omständigheter, uttalar järnvägsstyrelsen,

och med beaktande jämväl av nyssberörda konsekvenser ifråga örn blivande

uppgörelser hade järnvägsstyrelsen funnit sig böra föreslå förvärv av Kalmar

—Torsås järnväg enligt det nu ifrågavarande avtalet.

Beträffande köpets finansiering anför järnvägsstyrelsen, att ett kapital av

500.000 kronor erfordrades. Återstående del av köpeskillingen, alltså 85,000

kronor, hade synts kunna föras på det särskilda utjämningskonto, benämnt

; Inköpskonto för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar»,

vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning av

statsmakternas beslut vid 1940 års lagtima riksdag, och vilket i första hand

vore avsett att upptaga i förvärven ingående rörliga tillgångar och i samband

därmed övertagna svävande skulder. — Sagda »primära» poster förutsåges

nämligen för Kalmar—Torsås järnväg giva ett ej obetydligt saldoöverskott.

Statslånet för motorvagnsköp förutsattes komma att på övligt sätt omföras

från fonden för låneunderstöd till statens järnvägars fond. Ej heller före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 129.

nämnda kapitalutgift, 500,000 kronor, behövde föranleda anvisning av medel

å riksstaten. Det å riksstaten för budgetåret 1940/41 till statsförvärv av

de Hälsingborg—Hässleholm m. fl. järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna

m. m. anvisade anslaget bomme nämligen att uppvisa en reservation örn

500,000 kronor, beroende på att de med sagda s. k. statliga järnvägsbolag

övertagna skulderna blivit så mycket mindre än beräknat på grund av att

disponibla medel omedelbart före övertagandet använts för likvidering av

viss låneskuld. Nämnda reservation syntes lämpligen kunna tagas i anspråk

för här förevarande förvärv, så mycket mer som detta i viss mån vore att

betrakta som en konsekvens därav, att de statliga järnvägsbolagens Kalmarsektion

blivit en del av statsbanenätet. Medgåves en sådan användning av

reservationen, hade styrelsen således i detta sammanhang intet anslagsäskande

att framföra.

Beträffande avtalsförslaget i övrigt meddelar styrelsen:

Avtalet har i övrigt utformats på samma sätt som övriga avtal örn statsförvärv

av enskilda järnvägar och detta gäller även de punkter, som reglera

personalens anställnings- m. fl. förhållanden. Jämlikt mom. 5 i avtalets

§ 5 bliva de vid järnvägen anställda befattningshavarna som regel berättigade

att från och med den 1 januari 1942 erhålla anställning enligt för statens

järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad

''bilaga C komma 31 man att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen

28 ordinarie och 3 icke ordinarie. Härutöver övergå i statens järnvägars

tjänst 2 man vid bilavdelningen och 5 banarbetare. Den sammanlagda personalstocken,

som överföres från 4en enskilda järnvägens till statens järnvägars

tjänst, uppgår sålunda till 38 man.

Den lönegradsplacering, som framgår av bilaga C, har skett i samförstånd

med järnvägens förvaltning och representanter för berörda personalorganisationer.

Av den personal, som skall övertagas i statens järnvägars tjänst, är ingen

avsedd att bliva placerad på aktiv stat i högre lönegrad än A 20, varför

något beslut av riksdagen icke erfordras i fråga örn antalet befattningar.

Enligt § 8 i avtalet skall järnvägen från tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar, varvid densamma med hänsyn till sitt läge bör tillsvidare

hänföras till Yl distriktet med huvudort i Borås.

Med åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels besluta, att Kalmar—Torsås

järnväg må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med statens

järnvägar, dels ock medgiva, att för förvärvets genomförande av besparing

å det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget till statsförvärv av de

Hälsingborg—Hässleholms m. fl. järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna

m. m. ett belopp av 500,000 kronor må få tagas i anspråk.

Järnvägsstyrelsen har slutligen meddelat, att jarn vägsfu 11 mäle tig en Falkman

vid föredragningen av förevarande ärende anfört särskild mening och avstyrkt

det ifrågasatta järnvägsförvärvet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 27 februari 1941 avgivit yttrande

i iirendet. Fullmäktiges yttrande behandlar i huvudsak finansieringen av

det föreslagna inköpet samt den budgettekniska och bokföringsmässiga regleringen

av de ekonomiska transaktioner, som föranledas av inköpet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Till en början lämna fullmäktige följande redogörelse för den ekonomiska

innebörden för staten av förevarande förslag:

Enligt det föreliggande preliminära avtalet skall staten å tillträdesdagen,

som avses bli den 1 juli 1941, i vederlag för den egendom, som Kalmar—

Torsås järnvägsaktiebolag överlåter till staten — nämligen järnvägen mellan

Kalmar och Torsås samt bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar (med

undantag av vissa aktier) samt andra tillgångar och rättigheter — dels befria

bolaget från skyldigheten att betala å tillträdesdagen ognldna delar av

bolagets statslån för motorvagnsinköp, dels övertaga betalningsskyldigheten

för två bolagets lån på sätt i avtalet närmare förmäles, dels till bolaget

kontant erlägga 229,399 kronor 44 öre såsom bidrag till gäldande av bolagets

övriga låneskulder, dels slutligen övertaga betalningsansvaret för sådana till

rörelsen under tiden efter den 1 juli 1940, från och med vilken dag järnvägen

trafikerats genom järnvägsstyrelsens försorg enligt avtal av den 3 juli

1940, hänförliga utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen.

Ovannämnda motorvagnslån utbetalades i december 1935 med 62,615 krone»,

varav 34,439 kronor 13 öre jämte ränta komma att återstå oguldna den

1 juli 1941. I övrigt åtnjuter bolaget ej något statslån.

De bolagets fasta skulder, varför betalningsskyldigheten skall övertagas

av staten, d. v. s. riksgäldskontoret, äro ett lån hos Livränteanstalten i

Kalmar, som skall övertagas intill ett belopp av 50,000 kronor, samt ett lån

hos Enskilda järnvägarnas pensionskassa med en kapitalskuld den 1 juli

1941 av 305,600 kronor 56 öre. Förstnämnda lån, för vilket botteninteckning

lämnats som säkerhet, är fast och räntan utgår med 1/z procent över

inlåningsräntan å sparkasseräkning. Det senare lånet är ett amorteringslån,

som skall vara slutamorterat år 1955 och förräntas efter 3.4 procent.

Det belopp, som enligt avtalet skall kontant erläggas till bolaget och

som uppgår till 229,399 kronor 44 öre, kommer att utbetalas av järnvägsstyrelsen.

Efter att hava erinrat örn de skäl, som järnvägsstyrelsen framfört till

stöd för ett godkännande av det nu föreliggande köpeavtalet, hava fullmäktige

uttalat, att fullmäktige med hänsyn till de föreliggande omständigheterna

för sin del i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de preliminärt avtalade

villkoren för järnvägens förstatligande från statens synpunkt antagbara.

Under framhållande att förslagets genomförande vore att betrakta

som en konsekvens av de tidigare beslutade statsförvärven av järnvägar i

Kalmar län hava fullmäktige ansett sig böra tillstyrka förslaget.

Yad järnvägsstyrelsen föreslagit angående inköpets genomförande ur budget-

och bokföringstekniska synpunkter har ej föranlett någon erinran från

fullmäktiges sida. Fullmäktige ha endast framhållit, att riksgäldskontoret

av järnvägsstyrelsen givetvis borde tillgodoföras intill dagen för statens

övertagande av Kalmar—Torsås järnväg upplupna räntor å såväl förenämnda

motorvagnslån som de enskilda lån, för vilka betalningsskyldigheten med

förut angivna belopp skulle övertagas av riksgäldskontoret.

I skrivelse den 2 mars 1941 hava Karlslunda kommunalfullmäktige, under

framhållande av den stora betydelse som järnvägen mellan Ljungbyholm

och Påryd äger för hela den trakt järnvägen genomlöper, hemställt, att järnvägen

icke måtte nedläggas. Enligt fullmäktiges mening vore denna järnväg

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

i ekonomiskt hänseende så nära förbunden med Kalmar—Torsås järnväg,

att frågan örn båda järnvägarnas införlivande med statens järnvägar borde

upptagas i ett sammanhang.

Genom den nästlidet år skedda införlivningen med statens järnvägar av

norra delen av det smalspåriga Kalmar-nätet har frågan om statsförvärv

jämväl av den södra delen blivit aktuell. Enligt av Kungl. Majit den 19 juli

1940 godkänd överenskommelse mellan järnvägsstyrelsen, å ena, samt Kalmar

—Torsås järnvägsaktiebolag och Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag,

å andra sidan, trafikeras Kalmar—Torsås järnväg ävensom bansträckan

mellan Ljungbyholm och Påryd tills vidare intill utgången av år 1941 av

statens järnvägar. Det har nämligen ansetts lämpligt, att förvaltningen och

trafikledningen m. m. av dessa järnvägar handhavas gemensamt med de övriga

till Kalmar anknutna smalspåriga banorna på sätt skett intill den 1 juli

1940.

‘Det nu föreliggande avtalet avser förvärv endast av Kalmar—Torsås

järnväg. Yad angår Karlslunda kommunalfullmäktiges i det föregående omnämnda

framställning, att frågan örn statsförvärv av Ljungbyholm—Karlslunda

järnväg måtte upptagas*! nu förevarande sammanhang, torde jag få

erinra örn att järnvägens ägare, Ljungbyholm—Karlslunda nya järnvägsaktiebolag,

hos Kungl. Majit anhållit örn befrielse från de med järnvägskoncessionen

följande skyldigheterna. Denna bolagets framställning har remitterats

till länsstyrelsen i Kalmar län för utlåtande. Innan sådant utlåtande inkommit,

torde ställning icke böra tagas till frågan örn järnvägens framtida

existens. Det synes ej heller föreligga ett sådant samband mellan Kalmar

—Torsås och Ljungbyholm—Karlslunda järnvägar, att frågan örn ett förstatligande

av Kalmar—Torsås järnväg bör uppskjutas till den tidpunkt, då

Kungl. Majit slutligt prövar nyssnämnda bolags framställning.

Liksom flertalet smalspåriga järnvägar har Kalmar—Torsås järnväg endast

lokala trafikuppgifter. Dessa äro emellertid av sådan storleksordning, att

järnvägens uteslutande vid ett allmänt förstatligande icke torde böra ifrågasättas.

Det genomsnittliga överskottet av järnvägs- och bilrörelsen under åren

1931—1938, vilka tjänat som basperiod för järnvägsstyrelsens kalkyler, uppgår

till 72,000 kronor. Efter en av styrelsen till 50,000 kronor beräknad

avsättning till förnyelsefonden återstår alltså ett belopp av 22,000 kronor

att ställa mot det för förvärvets genomförande erforderliga beloppet. Enligt

avtalet uppgår detta till i runt tal 619,400 kronor, varav 34,400 kronor avse

statslån för motorvagnsköp och 585,000 kronor övertagna lån samt bidrag

till gäldande delvis av lån, som icke ansetts böra övertagas. Överskottet

skulle alltså motsvara en kalkylatorisk förräntning av omkring 3.6 procent.

Denna är otvivelaktigt jämförelsevis oförmånlig för statsverket, i all synnerhet

som järnvägsstyrelsen befarar, att förräntningen i framtiden kommer att

bliva ännu knappare. Ett övertagande av järnvägen på de avtalade villkoren

torde därför få anses innebära en viss ekonomisk uppoffring för statsverket.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 129.

Järnvägsstyrelsen Ilar emellertid — under framhållande, att vid bedömandet

av de avtalade villkoren åtskilliga av styrelsen närmare angivna förhållanden,

som ligga vid sidan av räntabilitetskalkylerna, böra beaktas — ansett sig

böra tillstyrka det ifrågasatta förvärvet. Åv de av styrelsen berörda förhållandena

anser jag mig böra särskilt framhålla, att i köpet ingår en aktiepost

å ett nominellt belopp av 115,000 kronor i Kalmar verkstadsaktiebolag,

i vilket statens järnvägar på grund av tidigare aktieförvärv i samband

med inköp av vissa järnvägar äro intresserade. Därest posten övergår i

statens järnvägars hand, kommer staten att erhålla aktiemajoriteten i bolaget.

Då statens järnvägar bruka placera förhållandevis stora beställningar

å, bland annat, rullande materiel hos bolaget, är det ett intresse för statens

järnvägar att erhålla bestämmanderätten inom bolaget. Med hänsyn till

dessa förhållanden och till vad järnvägsstyrelsen i övrigt anfört vill jag icke

motsätta mig, att den avtalade köpeskillingen godtages från statsmakternas

sida. De övriga villkoren i avtalet hava ej heller givit mig anledning till

erinran.

Beträffande finansieringen av det för köpets genomförande erforderliga

beloppet å 619,439 kronor förutsättes, att lånet från motorvagnslånefonden

överföres från denna fond till statens järnvägars fond. Det återstående

beloppet å i runt tal 585,000 kronor skulle enligt järnvägsstyrelsens förslag

bestridas på så sätt, att 500,000 kronor gäldas av anslagsmedel, medan

85,000 kronor föras på det särskilda utjämningskonto, benämnt Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar, vilket upplagts

i statens järnvägars räkenskaper. Mot vad järnvägsstyrelsen härutinnan

föreslagit synes icke något vara att erinra. Yad angår nämnda belopp

å 500,000 kronor föreslår järnvägsstyrelsen, att detsamma bestrides av det

för innevarande budgetår anvisade anslaget till statsförvärv av de Hälsingborg—Hässleholm

m. fl. järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägarna. Å detta

anslag har nämligen av särskild anledning en reservation av sådan storlek

uppkommit, att den förslår till gäldande av det nu erforderliga beloppet.

Då jag finner det ur budgettekniska synpunkter lämpligare, att ett särskilt

anslag å 500,000 kronor anvisas för här ifrågavarande ändamål, gör jag i

det följande framställning härom.

I samband med järnvägens övergång i statens ägo förutsättes, att personalen

vid densamma, likaledes övergår i statens järnvägars tjänst enligt de

grunder, som innehållas i § 5 av avtalet. Då bland denna personal icke

finnes någon befattningshavare, som är avsedd att i samband med övergången

placeras på aktiv stat i 21 eller högre lönegrader, erfordras intet

beslut av riksdagen med avseende å antalet befattningshavare.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Kalmar—Torsås järnväg må på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar;
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

dels och till Förvärv av Kalmar—Torsås järnväg för budgetåret

1941/42 å kapitalbudgeten under rubriken Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, anvisa ett reservationsanslag

av .................................................. kronor 500,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 129.

Avtal

Bilaga.

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Kalmar—Torsås järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ I
Mom.

1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli

1941 eller den senare dag under detta år, som Kungl. Maj:t kan komma att

bestämma (tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt,

dels bolagets järnväg mellan Kalmar och Torsås,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar ■— undantagandes av

bolaget innehavda aktier i Kalmar Bostadsaktiebolag — samt andra tillgångar

och rättigheter.

Fastigheterna äro förtecknade i bilaga A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma å tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget må icke före tillträdesdagen disponera i överlåtelsen

ingående tillgångar eller ikläda sig förpliktelser eller göra utbetalningar för

andra ändamål än för bestridande av löpande förvaltningskostnader samt

likvider för förräntning och amortering av bolagets låneskulder i den omfattning

som omförmäles i ett mellan styrelsen och bolaget den 3 juli 1940

träffat trafikeringsavtal. Bolaget må icke heller ikläda sig sådana förpliktelser,

som äro ägnade att öka järnvägens driftutgifter.

§ 2.

All den egendom, som till staten överlåtes, överlämnas av bolaget å tillträdesdagen

till den, som av styrelsen förordnats mottaga densamma. Därvid

skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna förefintliga lagfartsbevis

och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets fasta egendom

ävensom gravationsbevis, utvisande, att densamma icke häftar för andra inteckningar

än sådana som antingen utgöra säkerheter för i § 3 omförmälda

låneskulder eller finnas till disposition i bolagets eget förvar.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter ifråga örn järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal skola av styrelsen övertagas.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels

befria bolaget från skyldigheten att till statsverket betala å tillträdesdagen

oguldna delar av bolagets statslån för motorvagnsinköp med en kapitalskuld

den 1 juli 1941 av trettiofyratusenfyrahundratrettionio (34,439) kronor

och 13 öre jämte därå upplupen ränta,

_ dels övertaga betalningsskyldigheten för bolagets lån i följande utsträckning,

nämligen

a) hos Livränteanstalten i Kalmar intill ett belopp av femtiotusen (50,000)

kronor; och

b) hos Enskilda järnvägarnas pensionskassa med en kapitalskuld den 1

juli 1941 av trehundrafemtusensexhundra (305,600) kronor och 56 öre;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 129.

dels till bolaget kontant erlägga tvåliundratjugoniotusentrehundranittionio

(229,399) kronor och 44 öre som bidrag till gäldande av bolagets övriga

låneskulder;

dels slutligen övertaga betalningsansvaret för sådana till rörelsen under

tiden efter den 1 juli 1940 hänförliga utgifter, som äro oguldna å tillträdesdagen.

Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig

till av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas å

tillträdesdagen, dock med iakttagande,

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i

strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver

vad i § 5 nedan stadgas, samt

att styrelsen icke övertager något ansvar för borgensförbindelser, som

bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart å den av svenska staten förvärvade

egendomen ävensom för bolagets likvidation gäldas av styrelsen.

§4.

De överlåtna rättigheterna och skyldigheterna enligt överenskommelser,

kontrakt och medgivanden rörande bolagets rörelse äro så fullständigt som

möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de avtal,

vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5-

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att å tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som

enligt vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem

allt enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Yid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i statens järnvägars löneskala och bestämmande av eventuellt personligt

lönetillägg skola löneförhållandena å den ort, där han omedelbart

före uppförandet å aktiv stat varit placerad, läggas till grund. Hänsyn skall

härvid tagas endast till i bolagets tjänst åtnjutna väsentliga och egentliga

löneförmåner, d. v. s. fast lön, dyrorts- och dyrtidstillägg samt eventuell

förmån av fri eller löneavtalsbunden prisbillig bostad eller kontant hyresbidrag,

ävensom, så länge vederbörande är anförtrodd däremot svarande

uppdrag, vissa särskilda ersättningar, såsom hållplats- och postarvoden. Till

övriga förmåner, exempelvis semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan

tjänstledighet, fri läkarvård, begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter,

postbiträdesersättning, medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke

tagas, utan skola de vid statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna

äga tillämpning, i den mån ej stadgandet under mom. 3 här nedan föranleder

till tillämpning av de enskilda järnvägarnas stadgandeu.

Avlöningen må icke överstiga det högsta belopp, som enligt vid statens

järnvägar gällande avlöningsreglementen må iitgå till tjänsteman i den lönegrad,

som finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Morn. 3. Yid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola — med beaktande av härovan i andra

stycket av mom. 2 angiven begränsning — i tillämpliga delar gälla

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

dels för all personal under tiden intill 1941 års utgång, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 uppföras å övergångsstat,

intill dess de inplaceras å för statens järnvägar behövliga befattningar eller

pensioneras.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före 1941 års utgång

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma örn entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1940 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1940 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla villkoren i mom. 5 a) för uppförande

å aktiv stat; statens järnvägar obetaget att även efter 1941 års utgång

entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen å övergångsstat tillsvidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bil. C är avsedd

att ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig

befattningshavare — med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av

sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavaren därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan skei’, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavaren överenskommelse vara träffad

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke

sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas, entledigas eller uppföras

å övergångsstat jämlikt mom. 4, äro berättigade att fr. o. m. den 1

januari 1942 erhålla anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings-

och lönevillkor under följande förbehåll:

a) att de vid i samband med övertagandet av järnvägen företagen läkarundersökning

visa sig uppfylla för statens järnvägars personal uppställda

fordringar i avseende å kropps- och sinnesbeskaffenhet;

b) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt

möjligt svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och

efter vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt

anförtro dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten

;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

15

c) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran oell entledigande, därvid

dock skall gälla, att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid

statens järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare

varit anställd i bolagets tjänst;

d) att de befattningshavare, som äro delägare i enskild pen sion sinrättning,

icke äga rätt att få för statens järnvägars personal gällande pensionsreglementen

på sig tillämpade, och att för dessa delaktighetsbeloppet i pensionsinrättningen

icke må överstiga det belopp, som skulle hava gällt för

vederbörande vid fortsatt anställning i bolagets tjänst.

Mom. 6. För de befattningshavare, vilka uppförts å övergångsstat jämlikt

mom. 4, skola gälla enahanda bestämmelser, som i mom. 5 angivits,

räknat från den tidpunkt, då vederbörande framdeles kunna komma att

placeras å befattningar, som finnas upptagna i statens järnvägars aktiva

personalstat.

Mom. 7. Av statens järnvägar övertagen, å aktiv stat uppförd personal,

på vilken civila tjänstepensionsreglementet ej vunnit tillämpning, tillerkännes

de förmåner, som enligt Kungl, kungörelsen den 12 april 1935 tillkomma

vissa tjänstemän, som i samband med statens övertagande av enskilda järnvägar

eller bandelar övergått i statens järnvägars tjiinst.

Mom. 8. Befattningshavare, vilken erhåller pensionsrätt jämlikt bestämmelserna

i civila tjänstepensionsreglementet, må, i den mån järnvägsstyrelsen

finner skäligt, såsom tjänstår för erhållande av pension tillgodoräknas högst

två tredjedelar av den tid, under vilken han, innan reglementet blivit å

honom tillämpligt, innehaft anställning vid bolagets järnväg eller vid staten^

järnvägar.

Mom. 9. Personal, som icke vunnit anställning å aktiv stat vid statens

järnvägar, redan pensionerad personal, samt pensionsberättigade familjemedlemmar

efter personal av nyssnämnda kategorier, äga icke rätt att komma

i åtnjutande av andra pensionsförmåner eller understöd — frånsett förtidspension

enligt mom. 4 — än som skulle tillkommit vederbörande, därest

järnvägen ej övergått i statens ägo.

§ 6.

Styrelsen övertager från och med tillträdesdagen bolagets rättigheter och

skyldigheter i förhållande till de pensionsinrättningar, som personalen tillhör.

§ 7-

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning

över de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, införlivas

med statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning å densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock

under förutsättning, att meddelanden örn vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Majus proposition nr 129.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Majit och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 12 februari 1941. Kalmar den 12 februari 1941.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN KALMÄRrTORSÄS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
G.

Dahlbeck. Axél Mannerskantz.

Erik Malmkvist. Alb. K. Adolfsson.

Stockholm 1941. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Kalmar—Torsås järnväg jämte i ämnet väckta motionär. a1 i texten
  2. SU 1941:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av Kalmar—Torsås järnvåg jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten