Sök i Ratio Lex

Angående höjd resekostnadsersättning i vissa fall vid färd med egen automobil m. m

1941-02-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:134, Angående höjd resekostnadsersättning i vissa fall vid färd med egen automobil m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

1

Nr 134.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående höjd resekostnadsersättning

i vissa fall vid färd med egen automobil

m. m.; given Stockholms slott den 28 februari 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,

Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

höjd resekostnadsersättning i vissa fall vid färd med egen automobil m. m.

samt anför därvid följande.

Enligt allmänna resereglementet utgår resekostnadsersättning vid färd med

annan bil än taxebil eller omnibus med 30 öre för kilometer. Ersättningen

utgår jämväl då förrättningsmannen använt egen bil, dock icke örn resan

företagits under sådana omständigheter, att billigare fortskaffningsmedel

lämpligen kunnat användas. I sådant fall beräknas ersättningen enligt resereglementet

som örn resan företagits med det billigare fortskaffningsmedlet.

För vissa grupper av befattningshavare är rätten till resekostnadsersättning

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 134, 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

vid användande av egen bil underkastad särskild reglering. Denna avser att,

i mån det ur tjänstesynpunkt är angeläget, att befattningshavare håller egen

bil, å ena sidan underlätta användandet därav genom att låta befattningshavaren

få ersättning för bilresa även på vägsträckor, där billigare fortskaffningsmedel

kunnat användas, samt å andra sidan anpassa ersättningen så

nära som möjligt efter självkostnaderna.

Enligt det särskilda resereglementet för tjänstemän vid domänverket (SFS

1935: 50, 1936: 526) äger domänstyrelsen sålunda att för tjänsteresa, som företages

med eget motorfordon, medgiva att, oaktat förrättningsmannen enligt

allmänna resereglementet icke skulle varit berättigad till ersättning för sådant

färdsätt, resekostnadsersättning må utgå med belopp motsvarande förrättningsmannens

verkliga, av resan föranledda kostnader för fordonet, dock

högst vad förrättningsmannen skulle hava uppburit, därest ersättning beräknats

för färdsättet i fråga enligt allmänna resereglementet. Ersättningen kan

även utgå i form av fast resekostnadsanslag.

Liknande bestämmelser gälla för befattningshavare hos skogsvårdsstyrelser

och hushållningssällskap, vilkas reseersättningar genom av Kungl. Majit utfärdade

bestämmelser (SFS 1934: 602 och 603) reglerats i anslutning till allmänna

resereglementet, sedan riksdagen uppställt en dylik reglering som

villkor för statsbidrag till ifrågavarande institutioner. Dessa bestämmelser

medgiva olika tillvägagångssätt vid anordnandet av ersättning. Dels kunna

fasta resekostnadsanslag för månad eller år bestämmas, dels kan ersättningen

utgå efter väglängd, och dels förekommer en kombination av resekostnadsanslag,

avsett att ersätta fasta kostnader, med en efter väglängd beräknad

gotfgörelse för löpande kostnader. Som en allmän begränsning gäller även

här, att ersättningen icke må, för kilometer räknat, överstiga det i allmänna

resereglementet bestämda beloppet av 30 öre.

För de hos lantbruksstyrelsen anställda mejeriinspektörerna har ersättning

vid resa med egen bil utgått enligt grunder, som angivits i 1937 års statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, sid. 16. Ersättningen har beräknats dels nied

ett fast belopp av 1,500 kronor för år, dels med 10 öre för kilometer körd

vägsträcka.

Beträffande skoglig personal hos stiftsnämnderna gälla särskilda föreskrifter,

som likaledes varit föremål för riksdagens prövning (prop. 1938: 225,

riksd. skr. 1938: 431). Enligt dessa föreskrifter, som utfärdats i Kungl. Maj:ts

brev den 20 oktober 1939, ankommer det på stiftsnämnd att bestämma, huruvida

befattningshavare skall äga rätt att vid sina resor i tjänsten begagna

egen bil och åtnjuta resekostnadsersättning därför jämväl i fall då han enligt

allmänna resereglementet icke skulle varit berättigad till ersättning för dylikt

färdsätt. Ersättningen bestämmes sålunda, att vissa fasta årliga omkostnader

ersättas särskilt, medan övriga med innehavet av egen bil normalt förenade

kostnader ersättas med 15 öre för kilometer tillryggalagd väglängd. Även

här gäller allmänna resereglementets begränsning till 30 öre för kilometer.

Viss tilläggsersättning tillkommer befattningshavare hos stiftsnämnderna i

Härnösands och Luleå stift.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

3

Do rådande krisförhållandena ha givit anledning till framställningar om

vissa ändringar i de nu omförmälda ersättningsgrunderna. En dylik framställning

beträffande ersättningen enligt allmänna resereglemente! har inkommit

från styrelsen för Sveriges statstjänstemannanämnd. Över denna framställning

ha yttranden avgivits av statskontoret samt länsstyrelserna i Stockholms,

Kristianstads, Älvsborgs och Norrbottens län. — Lantbruksstyrelsen

har inkommit med en framställning, avseende mejeriinspektörerna, över vilken

framställning statskontoret yttrat sig. — Från domänstyrelsen, rikets allmänna

kartverk och medicinalstyrelsen lia inkommit framställningar, avseende

domänverkets personal respektive vissa befattningshavare hos kartverket

samt tjänsteläkare och tjänsteveterinärer. Över domänstyrelsens och kartverkets

framställningar har statskontoret avgivit yttranden. — Vidare föreligga

framställningar från centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund

och från hushållningssällskapens ombud, avseende personal hos skogsvårdsstyrelserna

och hushållningssällskapen. I anledning av centralrådets framställning

ha domänstyrelsen och statskontoret avgivit yttranden, varjämte

Sveriges kommunaltjänstemannaförbund inkommit med en skrift, över vilken

centralrådet och domänstyrelsen yttrat sig. Över hushållningssällskapens

ombuds framställning lia lantbruksstyrelsen och statskontoret avgivit yttranden.

— Från stiftsjägmästareföreningen har inkommit en framställning, varöver

yttranden avgivits av stiftsnämnderna, domänstyrelsen, kammarkollegiet

och statskontoret.

I flertalet framställningar yrkas höjning av den nuvarande ersättningen

för färd med egen bil. Därvid framliålles, att driftkostnaderna ökats genom

prisstegringen på bensin, olja, gummi och reparationer. I den mån bränslebrist

eller andra krisförhållanden nödvändiggjort inskränkning i bilarnas

användning lia, enligt vad vidare anföres, tidigare gjorda kostnadsberäkningar

rubbats, i det att varje tillryggalagd vägkilometer kommit att belastas med

en större del av de fasta omkostnaderna. I den mån åter övergång till gengasdrift

ifrågakommer, ökas kostnaderna enligt företedda beräkningar, i första

hand genom nödvändigheten att anskaffa gengasaggregat, för vilka beräknas

en jämförelsevis kort brukningstid. Jämväl har hänvisats till den senaste

tidens höjningar i länslaxorna för yrkesmässig biltrafik.

Vad angår den närmare innebörden av de nu ifrågavarande framställningarna,

har styrelsen för Sveriges statstjänstemannanämnd hemställt om skälig

höjning av den i allmänna resereglementet fastställda ersättningen för färd

med annan bil än taxebil eller omnibus. Domänstyrelsen och medicinalstyrelsen

ha föreslagit höjning av denna ersättning till 40 respektive 50 öre för

kilometer. Jämväl kartverket har ifrågasatt höjning av ersättningen, för vissa

fall retroaktivt för år 1940. Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund

har hemställt örn medgivande att från och med år 1940 räknat överskrida

den i respektive särskilda resereglemente!! fastställda gränsen av 30 öre för

kilometer. Centralrådet har därvid räknat med elt ersättningsbelopp av 40

öre men anmärkt, att även detta belo]»]) framdeles kan behöva överskridas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

Hushållningssällskapens ombud ha hemställt, att maximeringen av ersättningsbeloppet

för hushållningssällskapens del borttages från och med år 1940

räknat. Stiftsjägmästareföreningen har hemställt om fyllnadsersättning till

de skogliga befattningshavarna hos stiftsnämnderna för år 1940 att utgå med

4 öre för kilometer för tiden 1 januari—30 juni och 8 öre för kilometer för

återstående del av året.

Flertalet remissmyndigheter lia uttalat sig för höjning av ifrågavarande ersättningar

eller utredning i sådant syfte. Sålunda har utredning beträffande

frågan om höjning av den enligt allmänna resereglementet utgående ersättningen

för färd med annan bil än taxebil eller omnibus tillstyrkts av länsstyrelserna

i Stockholms och Kristianstads län. Länsstyrelserna i Älvsborgs

och Norrbottens län lia tillstyrkt höjning av denna ersättning i ungefär

samma proportion som den genomsnittliga höjningen av länstaxorna för personbiltrafik,

omkring 30 procent.

I sitt yttrande över centralrådets framställning har domänstyrelsen, i överensstämmelse

med sin förenämnda hemställan rörande domänverkets egna

befattningshavare, tillstyrkt höjning — dock ej retroaktivt — till 40 öre av

allmänna resereglementets ersättningsbelopp och därmed även av det maximibelopp,

till vilket ersättningen för bilkostnader enligt det särskilda resereglementet

för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare må uppgå för kilometer

räknat. Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt upphävande från och med

år 1940 tills vidare av den i resereglementet för hushållningssällskapens befattningshavare

stadgade motsvarande begränsningen.

Statskontoret har däremot avstyrkt den ifrågasatta ändringen av allmänna

resereglementet. Ämbetsverket har därvid, under hänvisning till de beräkningar,

som legat till grund för bestämmelserna om ersättning för bilkostnader

åt skoglig personal hos stiftsnämnderna, anfört, att den enligt allmänna

resereglementet utgående ersättningen av 30 öre för kilometer vid en icke

alltför ringa årlig körlängd täcker även en avsevärd ökning av de tidigare

driftkostnaderna. Vad beträffar kostnaderna för övergång till gengasdrift,

har ämbetsverket gjort gällande, att ersättning för inköp av gengasaggregat

icke bör beredas i form av en generellt verkande höjning av ersättningen

enligt allmänna resereglemente!. I varje fall anser ämbetsverket det med

hänsyn till rådande ovisshet i fråga om aggregatens hållbarhet icke för närvarande

vara lämpligt att anpassa allmänna resereglementets bestämmelser

efter härutinnan föreliggande kostnadsberäkningar. I sina yttranden över

framställningarna om höjda ersättningar till befattningshavare hos skogsvårdsstyrelserna

och hushållningssällskapen har statskontoret uttalat sig

emot att ersättning för bilkostnader herodes dessa befattningshavare efter

fördelaktigare grunder än statstjänstemännen.

Vad härefter angår framställningen örn fyllnadsersättning för skoglig

personal hos stiftsnämnderna för år 1940 har denna i allmänhet tillstyrkts

av stiftsnämnderna. Domänstyrelsen har jämväl tillstyrkt bifall till framställningen,

dock med framhållande dels att fyllnadsersättningen bör utgå

efter den verkliga läslängden under året och sålunda, örn denna utgjort

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

mellan 12,000 och 6,000 kilometer, variera mellan 2 och 4 öre för första

halvåret och mellan 6 och 8 öre för andra halvåret, dels att enligt gällande

bestämmelser den sammanlagda resekostnadsersättningen icke må överstiga

30 öre för kilometer. Kammarkollegiet och statskontoret ha biträtt vad

domänstyrelsen sålunda anfört. En i berörda sammanhang av vederbörande

stiftsnämnd gjord framställning om höjning av ersättningen åt en stiftsjägmästare,

som anskaffat gengasaggregat, har i huvudsak tillstyrkts av

domänstyrelsen och statskontoret under samma förbehåll för begränsningen

till 30 öre för kilometer.

Beträffande de närmare kostnadsberäkningarna torde få hänvisas till de

föreliggande handlingarna.

Vidare har i en del av framställningarna ifrågasatts utbetalning till befattningshavare

av ersättning för vissa fasta kostnader för bilar, som anskaffats

för tjänstebruk men under rådande förhållanden icke kunna användas.

I sin framställning rörande mejeriinspektörernas resekostnader har lantbruksstyrelsen

hemställt, att till dessa tjänstemän måtte för tid, då deras

fordon icke kunnat användas, utgå ersättning med 1,000 kronor för år,

motsvarande i runt tal kostnaderna för försäkring, garage och ränta, tillhopa

400 kronor, samt amortering, 600 kronor. I yttrande över denna framställning

har statskontoret tillstyrkt ersättning för de kostnader, befattningshavaren

styrker sig ha utgivit för bilens hällande, dock högst med hälften

av det förut fastställda resekostnadsbidraget eller således med 750 kronor

för år.

Domänstyrelsen samt centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund och

hushållningssällskapens ombud ha hemställt om medgivande, från och med

år 1940 räknat, att till respektive befattningshavare utbetala ersättning för

vissa fasta kostnader för oanvänd bil. Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande

över framställningen från hushållningssällskapens ombud uttalat sig för att

skäligt ersättningsbelopp må, från och med år 1940 räknat, kunna utbetalas

för amortering, räntor, garagekostnader o. s. v. Statskontoret har i sina

yttranden över ifrågavarande framställningar tillstyrkt medgivande att utbetala

ersättning för sådana ofrånkomliga kostnader (såsom försäkringspremier,

garagehyra eller utgift av därmed jämförlig natur), som befattningshavare

styrker sig ha fått vidkännas. Däremot har statskontoret uttalat sig

mot ersättning för värdeminskning.

Slutligen har framställning i detta ämne gjorts även av stiftsjägmästareföreningen.

Därvid har yrkats ersättning under år 1941 dels för amortering

och ränta efter 260 kronor per år, dels för kostnader för garage, av- och återregistrering

samt kvarstående försäkringsavgifter. Framställningen har i allmänhet

tillstyrkts av stiftsnämnderna. Domänstyrelsen har i sitt yttrande över

framställningen tillstyrkt ersättning dels för verkliga kostnader för garage,

avregistrering och kvarstående försäkringsavgifter, dels ock för ränta —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 134.

beräknad under viss förutsättning till 110 kronor för år — men däremot

icke ersättning för värdeminskning. Statskontoret har biträtt vad domänstyrelsen

sålunda yttrat.

DePchefZ^'' De framställningar, för vilka i det föregående redogjorts, avse dels höjning

av ersättningen för användande av egen bil vid tjänsteresor och dels medgivande

av ersättning för vissa fasta kostnader i fall då förhållandena medfört

hinder att använda för tjänstebruk anskaffad bil. Vad beträffar den förra

frågan, ha ett flertal myndigheter uttalat sig för en höjning av ersättningen

utöver det i allmänna resereglementet fastställda beloppet av 30 öre för kilometer,

under det att statskontoret endast tillstyrkt en höjning av vissa ersättningar,

som för närvarande understiga nyssnämnda belopp. Beträffande

åter frågan örn ersättande i vissa fall av fasta kostnader för bil, som ej kunnat

användas, äro de hörda myndigheterna ense örn att dylik ersättning bör

utgå i de förevarande fallen, och olika meningar ha yppats huvudsakligen endast

angående i vad mån amortering eller värdeminskning därvid bör medräknas.

Ersättning för amortering eller värdeminskning har tillstyrkts av

lantbruksstyrelsen, under det att statskontoret och domänstyrelsen uttalat

sig i motsatt riktning.

Den föreliggande utredningen synes icke giva vid handen, att en höjning

av den i allmänna resereglementet fastställda ersättningen av 30 öre för kilometer

är pakallad annat än möjligen för att beträffande tjänstemännens fordon

underlätta en övergång till drift med gengas eller andra inhemska bränslen.

I likhet med statskontoret anser jag mig icke heller ur denna synpunkt

kunna förorda en ändring av allmänna reserereglementet. Härtill äro nämligen

förutsättningarna för driftsomläggningen ännu alltför svårbedömbara,

icke minst vad kostnaderna angår. Av tillgängliga uppgifter synes ej heller

framgå annat än att den nuvarande ersättningen av 30 öre nöjaktigt svarar

mot kostnaderna även vid gengasdrift, såvida icke den körda vägsträckan

för år är jämförelsevis kort.

Vad beträffar ersättningarna till befattningshavare hos skogs vårdsstyrelser

och hushållningssällskap delar jag statskontorets uppfattning, att en

höjning av maximibeloppet av dessa ersättningar icke bör företagas, så länge

ej motsvarande höjning finnes böra genomföras för statliga befattningshavare.

I ärendet har emellertid även ifrågasatts höjning av vissa ersättningar,

som för närvarande understiga 30 öre för kilometer. Under nuvarande förhållanden

bör möjlighet finnas att medgiva en sådan höjning intill angivna

belopp. Höjningen bör även kunna medgivas retroaktivt för år 1940. Det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i detta ämne.

Vissa av de ersättningar, varom här är fråga -—- såsom ersättningarna

till skoglig personal hos stiftsnämnderna och till mejeriinspektörer — ha

prövats av riksdagen. I den mån så är fallet, bör riksdagens bemyndigande

för Kungl. Majit att meddela de ifrågasatta ändrade bestämmelserna inhämtas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 134.

Vad härefter angår frågan om ersättande av vissa fasta kostnader under

tid, då för tjänstebruk anskaffad bil icke kunnat användas, ansluter jag

mig till den principiella uppfattning, som statskontoret och domänstyrelsen

uttryckt i sina yttranden över stiftsjägmästareföreningens framställning. Dylik

ersättning bör uppenbarligen icke medgivas beträffande för tjänstebruk

anskaffade bilar i allmänhet utan endast i sådana fall, som i det föregående

avsetts. Dessa fall kännetecknas därav, att hållandet av egen bil under

normala förhållanden ansetts böra underlättas såsom erforderligt för ett

rationellt utövande av tjänsten och att med anledning därav särskild reglering

av ersättningen för bilkostnaderna tidigare på sätt förut angivits blivit

vidtagen.

Vilka fasta kostnader som böra ersättas torde i de olika fallen böra prövas

efter i huvudsak de principer, som statskontoret och domänstyrelsen i förenämnda

sammanhang förordat. Ersättningen bör kunna beviljas retroaktivt

från och med år 1940.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga föreskrifter

jämväl rörande den nu förordade ersättningen för fasta kostnader.

Härtill erfordras riksdagens bemyndigande vad angår statliga befattningshavare.

Ersättningen torde böra bestridas från de medel, som inom respektive

förvaltningsgrenar disponeras för reseersättningar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i det föregående förordats meddela bestämmelser

angående höjd ersättning i vissa fall för resor i tjänsten

med egen automobil samt angående ersättande av vissa

kostnader för befattningshavare tillhörig automobil under

tid då den till följd av krisförhållandena icke kunnat användas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Birger Öhman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjd resekostnadsersättning i vissa fall vid färd med egen automobil m. m. a1 i texten
  2. SU 1941:95 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjd resekostnadsersättning i vissa fall vid färd med egen automobil m. m. s. 1 i texten