Angående medel för vissa befästning sanläggning ar m. m
1941-03-07 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1941:142, Angående medel för vissa befästning sanläggning ar m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
1
Nr 142.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel
för vissa befästning sanläggning ar m. m.; given
Stockholms slott den 7 mars 1941.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagens föredragande departementschefen
hemställt under punkterna 1—11.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 7 mars 1941.
N ärvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Beamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,
Bergquist, Andersson, Domö, Bosander.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående
medelsanvisningar å tilläggsstat II för innevarande budgetår med förmälan
tillika, att ärendena nr 1—5, 8, 9 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse
för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske
till statsrådsprotokollet; ytterligare upplysningar i nämnda ärenden borde få
lämnas genom de handlingar, som bomme att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker i riksstaten
för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att hänföra.
Departementschefen anför vidare:
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 142—148.
563 41
2
Kungl. Majlis proposition nr 142.
Departementschef
tn.
EGENTLIGA STATSUTGIFTER.
Fjärde huvudtiteln.
D. Lantförsvaret.
Fortifikatoriska anordningar m. m.
[1.] 53 a. Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag. Efter därom av
överbefälhavaren över rikets för svar skr af ter i skrivelse den 11 januari 1941
gjord framställning medgav Kungl. Majit den 21 februari 1941, att arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse finge för vissa i skrivelsen närmare angivna
fortifikatoriska anordningar i enlighet med de anvisningar, som kunde meddelas
av överbefälhavaren, disponera ett belopp av högst 550,000 kronor från
det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget
Eörsvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga).
Den ifrågavarande utgiften av 550,000 kronor torde nu böra regleras över
riksstaten genom anvisande av medel för ändamålet å tilläggsstat. Anslaget
torde böra upptagas under samma rubrik som det i anledning av propositionen
nr 1 till 1940 års urtima riksdag (bilaga 2, punkten 1) anvisade anslaget till
Vissa befästningsanläggningar.
Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vissa befästningsanläggningar å tilläggsstat II för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av kronor 550,000.
E. Sjöförsvaret.
Flytande materiel, befästningar m. m.
[2.] 30. Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag. Av 1939 års lagtima
riksdag beslöts nybyggnad av ett moderfartyg för undervattensbåtar, varvid
för budgetåret 1939/40 anvisades 2,300,000 kronor för fartygets påbörjande. I
skrivelse den 22 februari 1940 meddelade marinförvaltningen, att sedan åtgärder
vidtagits för nybyggnadens igångsättande, fartygets byggande med
hänsyn till av statens industrikommission anförda synpunkter i fråga örn
industriens belastning tillsvidare uppskjutits. Då behovet av ett moderfartyg
dock vore angeläget, hade marinförvaltningen tagit under utredning möjligheten
att genom inköp förvärva ett handelsfartyg, som efter ombyggnad och
utrustning kunde förutsättas bliva lämpligt för ändamålet. Marinförvaltningen
räknade tillsvidare med samma kostnader härför som för ett nybyggt moderfartyg
eller 6,800,000 kronor. Med avdrag av redan anvisade 2,300,000 kronor
återstode då av totalkostnaden 4,500,000 kronor, varav för budgetåret 1939/40
beräknades ytterligare 1,500,000 kronor, för budgetåret 1940/41 2,000,000 kronor
och för budgetåret 1941/42 1,000,000 kronor. Vid ärendets anmälan i statsrådet
den 1 mars 1940 i samband med behandlingen av frågan örn anslag till
flottans ersättningsbyggnad (propositionen nr 97 till 1940 års lagtima riks
-
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
dag) anförde jag, att jag för min del ville ansluta mig till förslaget att i stället
för nybyggnad av ett moderfartyg inköpa ett handelsfartyg, som lämpligen
kunde inredas och utrustas för ändamålet. De härför preliminärt beräknade
kostnaderna syntes emellertid vara väl höga; dock syntes man alltid få räkna
med att de för budgetåren 1939/40 och 1940/41 beräknade beloppen erfordrades
för ändamålet. Frågan om själva fartygsinköpet borde givetvis i sinom
tid underställas Kungl. Maj:ts prövning. I anslutning härtill inräknades i de
i propositionen nr 97 för flottans ersättningsbyggnad för budgetåren 1939/40
och 1940/41 äskade anslagsmedlen belopp av respektive 1,500,000 kronor och
2,000,000 kronor. Yad i propositionen föreslagits vann riksdagens bifall.
Sedan Kungl. Majit sedermera den 5 april 1940 medgivit, att ångfartyget
Patricia finge förvärvas för kronans räkning för att ombyggas och utrustas
till moderfartyg för undervattensbåtar, hemställde marinförvaltningen i
skrivelse den 16 juli 1940 örn fastställelse av ingivet förslag till huvudritning
till ombyggnad av fartyget, varjämte ämbetsverket anförde, att kostnaden för
ändringsarbetena för det dåvarande vore svår att beräkna, emedan en del
arbeten måste bestämmas under arbetets gång. Marinförvaltningen ansåge sig
emellertid då kunna uppskatta, att totalkostnaden för köp och ändring icke
komme att uppgå till så högt belopp som det för ett nytt fartyg tidigare beräknade.
Genom beslut den 1 augusti 1940 fastställde Kungl. Majit ifrågavarande
huvudritning.
I sin skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov för
budgetåret 1941/42 erinrade marinförvaltningen, att för nämnda budgetår
räknats med ett medelsbehov av 1,000,000 kronor för avslutande av Patricius
ombyggnad, samt anförde i samband härmed, att då Patricia beräknades bliva
färdigställd som moderfartyg för undervattensbåtar redan innevarande
budgetår, ämbetsverket icke upptagit nyssnämnda belopp vid beräkningen av
anslaget till fartygsbyggnader för flottan men avsåge att, när kostnaderna för
ombyggnaden kunde bättre överblickas och örn det så visade sig erforderligt,
inkomma med hemställan örn särskilt tilläggsanslag. På grund härav hava
några medel för ifrågavarande ändamål icke beräknats i 1941 års statsverksproposition.
I skrivelse den 9 januari 1941 har nu marinförvaltningen i anslutning till
det nyss anförda återkommit till frågan om det slutliga medelsbehovet för
Patricius ombyggnad och därvid anfört, bland annat, följande:
Puvningsarbetena å fartyget i och för ombyggnaden igångsattes efter samråd
med statens industrikommission omedelbart efter fartygets förvärvande i
juli 1940 och ombyggnadsarbetena hava därefter påbörjats. Desamma hava
därvid visat sig bliva mera omfattande än vad som ursprungligen bedömdes
och kostnaderna för material och arbete i allmänhet hava jämväl stigit. Sedan
kostnadskalkyl nu kunnat färdigställas, beräknar marinförvaltningen erforderligt
utöver de tidigare ifrågasatta 1,000,000 kronor ytterligare 300,000 kronor.
Vid jämförelse av kostnaden för Patricia med kostnaden för ett nybyggt fartyg
enligt det ursprungliga förslaget må erinras, att Patricia avses för ett större
antal undervattensbåtar än det till nybyggnad föreslagna fartyget. Ehuru
4
Departementschef
en.
Kungl. Majus proposition nr 142.
marinförvaltningen med hänsyn till de stegrade kostnaderna vidtagit vissa
förenklingar i ombyggnadsprogrammet, hava desamma dock icke kunnat nedbringas
under sistnämnda summa.
Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen efter samråd med
statens industrikommission hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till ombyggnad av undervattensbåtsmoderfartyget Patricia å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,300,000 kronor.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava kostnaderna för förvärv
av ångfartyget Patricia och för fartygets ombyggnad till moderfartyg för
undervattensbåtar, för vilket ändamål redan anvisats tillhopa 5,800,000 kronor,
visat sig överstiga det belopp örn 6,800,000 kronor, vartill kostnaderna för
nybyggnad av ett moderfartyg ursprungligen beräknats. Därvid bör emellertid
bemärkas, att Patricia erhåller en kapacitet som högst väsentligt
överstiger den för ett nybyggt fartyg beräknade. Att kostnaderna för
Patricias ombyggnad visat sig komma att ligga högre än man tidigare
tänkt sig beror, såsom av det förut anförda framgår, huvudsakligen på
att ombyggnaden måst bliva mera omfattande än som ursprungligen beräknats
ävensom på prisstegringar för materiel och arbete i allmänhet.
Då det uppenbarligen är av vikt att fartyget snarast färdigställes och
de av marinförvaltningen gjorda beräkningarna av kostnaderna härför torde
böra godtagas, finner jag mig böra tillstyrka, att det begärda beloppet, 1,300,000
kronor, anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Beloppet i fråga torde
böra anvisas under rubriken Flottans ersättningsbyggnad, varunder de för
ifrågavarande fartygsanskaffning tidigare anvisade anslagsmedlen upptagits.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Flottans ersättningsbyggnad å tilläggsstat II för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 1,300,000.
Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.
[3.] 60. Likvidering av viss artillerimateriel, reservationsanslag. I särskild skrivelse
den 31 december 1940, vilken överlämnats av överbefälhavaren över
rikets försvarskrafter med yttrande den 9 januari 1941, har marinförvaltningen
gjort framställning i fråga om anvisande av medel för likvidering av viss
artillerimateriel, som med stöd av allmänna förfogandelagen ställts till marmförvaltningens
förfogande. Härav föranledda kostnader, vilka icke kunde
täckas av redan beviljade eller begärda anslagsmedel, uppginge enligt en av
ämbetsverket efter samråd med riksvärderingsnämnden uppgjord kostnadsberäkning
till sammanlagt 12,267,370 kronor eller, i avrundat tal, 12,270,000
kronor. Marinförvaltningen har nu hemställt, att sistnämnda belopp måtte
ställas till ämbetsverkets förfogande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 142. O
Mot äskande hos riksdagen av det för ifrågavarande ändamål enligt marinförvaltningens
beräkning erforderliga beloppet har jag intet att erinra. Anslaget
torde böra uppföras under en särskild rubrik för likvidering av viss
artillerimateriel.
Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Likvidering av viss artillerimateriel å tilläggsstat II
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................ kronor 12,270,000.
KAPITALINVESTERING.
Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond.
[4.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reserva länsanslag.
Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 17 till 1940 års urtima
riksdag framlagt förslag (punkten 1) anvisade riksdagen (skrivelse nr 26)
såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond under Arméförvaltningens
delfond å tilläggsstat I för innevarande budgetår ett reservationsanslag
av 355,000 kronor till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets
fabriker. I nämnda belopp ingick, bland annat, en post å 155,000
kronor för vissa örn- och tillbyggnadsarbeten vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori.
Under erinran härom samt med förmälan att av de anvisade medlen 150,000
kronor avsetts för uppförande av en byggnad för ritkontor m. m. vid gevärsfaktoriet,
hemställde försvarsväsendets verkstadssmed i skrivelse den 15
januari 1941 örn anvisande av ett belopp av 40,000 kronor till bestridande av
merkostnader, som vid byggnadens uppförande uppkommit på grund av inträffade
fördyringar eller nödvändiggjordes av vissa av nämnden planerade
ändringar i fråga örn byggnadens närmare disposition. Med bifall till framställningen
medgav Kungl. Maj:t den 24 januari 1941, att verkstadsnämnden
finge för ifrågavarande ändamål — utöver förut anvisade medel — disponera
ett belopp av högst 40,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda
förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (b).
Täckning för den sålunda med anlitande av medel under förskottsstaten för
försvarsväsendet verkställda utgiften torde nu böra beredas genom anvisande
å tilläggsstat under kapitalbudgeten av motsvarande belopp, vilket
torde böra upptagas under samma anslagsrubrik som de förut för ändamålet
under budgetåret anvisade medlen.
Departements
chefen.
Departements
chefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Departements
chefen.
Departements
chefen
-
l > Kungl. Majtts proposition nr 142.
Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker
å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av .................................... kronor 40,000.
[5.] 5 d. Ammunitionsförråd, reservationsanslag. I skrivelse den 24 januari
1941, vilken den 7 februari 1941 med tillstyrkan överlämnats av chefen för
arméstaben, för chefen för armén, har arméförvaltningens ty g departement hemställt,
att ett belopp örn 1,500,000 kronor måtte ställas till departementets förfogande
för utförande av vissa i skrivelsen närmare angivna bombsäkra ammunitionsförråd.
Som anordnande av de ifrågavarande ammunitionsförråden måste anses
vara en angelägenhet av största vikt ur krigsberedskapssynpunkt och då den i
ärendet verkställda kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till erinran,
vill jag biträda tygdepartementets föreliggande förslag.
Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ammunitionsförråd å tilläggsstat II för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 1,500,000.
[6.] 9 v. Sjukstall m. m. å Marma skjutfält, reservationsanslag. I skrivelse den
31 december 1940 har arméförvaltningens fortifikations styr else anmält behov
av nybyggnad för sjukstall och hovbeslagssmedja å Marma skjutfält och därvid
anfört följande:
Chefen för Svea artilleriregemente har i skrivelse till fortifikationsstyrelsen
den 6 december 1940 anmält, att då vid regementets förläggningsplats på Marma
skjutfält erforderliga lokaler för en effektiv hästsjukvård saknas, större delen av
hästsjukvården därstädes •— jämväl operationer — måste förrättas under bar
himmel, vilket förhållande särskilt vid kylig och regnig väderlek måste anses
innebära uppenbara olägenheter. Regementschefen framhåller vidare, att under
för närvarande oberäknelig tid framåt trupp jämte stort antal hästar kommer
att vara förlagd till Marma. För närvarande uppgår hästarnas antal därstädes
till 292. Ett ordnande på tillfredsställande sätt av lokalfrågan för veterinärtjänstens
bedrivande synes därför icke utan avsevärda olägenheter kunna uppskjutas.
— Chefen för fjärde arméfördelningen har i yttrande över regementschefens
skrivelse framhållit, att behovet av ändamålsenliga lokaler för hästsjukvård
å Marma skjutfält är trängande, varjämte veterinärinspektionen, med
vilken styrelsen samrått i ärendet, hemställt att styrelsen snarast måtte utverka
erforderliga medel för ändamålet.
I anslutning till vad sålunda anförts har fortikationsstyrelsen — under
åberopande av en vid styrelsens skrivelse fogad kostnadsberäkning, slutande
å ett belopp av 65,000 kronor — hemställt, att nämnda belopp måtte ställas
till styrelsens förfogande för nybyggnad av sjukstall och hovbeslagssmedja
vid Svea artilleriregementes förläggning på Marma skjutfält.
Av vad i ärendet förekommit synes framgå, att åtgärder snarast måste vidtagas
i syfte att bereda tillgång till särskilda lokaler för veterinärvårdens be
-
Kungl. Maj-.ts proposition nr 142. 7
drivande å Marma skjutfält. Det utav fortifikationsstyrelsen i ärendet framlagda
förslaget synes härvid innebära en lämplig lösning av frågan.
Som jag ej har något att invända mot den framlagda kostnadsberäkningen,
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Sjukstall m. m. å Marma skjutfält å tilläggsstat II för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor.
[7.] 23 a. Förvärv av viss mark vid Rinkaby skjutfält, reservationsanslag. I en
av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, jämte såväl eget yttrande som
yttrande av chefen för första arméfördelningen, den 26 februari 1941 överlämnad
skrivelse har t. f. eliefen för Wendes artilleriregemente gjort framställning
i fråga örn förvärv för kronans räkning av visst markområde invid
Rinkaby skjutfält och därvid anfört i huvudsak följande:
Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima
riksdag framlagt förslag (punkten 8) hade riksdagen till ordnande av förläggningen
å Rinkaby anvisat ett belopp av 380,000 kronor. — Under vinterhalvåret
1940/41 har Rinkaby skjutfälts lägerområde tagits i anspråk för förläggning
av vissa delar av regemetet. Sedan den 15 oktober 1940 hade där
varit förlagda en fältdepås organisationsgrupp samt en utbildningsdivision
och från årsskiftet hade ytterligare en utbildningsdivision jämte en reservunderofficersskola
förlagts dit, tillsammans omkring 550 man. För att möjliggöra
denna förläggning hade under tiden den 15 oktober 1940 —- den 15 januari
1941 uppförts 10 lägerbaracker, 2 expeditionsbaracker, 2 lektionsbaracker, 2
matsalsbaracker, 1 vaktbarack m. m. Därjämte hade givetvis inom lägerområdet
redan befintligt förläggningsutrymme i möjligaste mån tagits i anspråk. — I
och med avslutandet av nyssnämnda byggnadsarbeten kunde det inom lägerområdet
för byggnadsändamål disponibla utrymmet anses vara slutligt utnyttjat.
En ytterligare bebyggelse inom lägerområdet måste såväl med hänsyn
till faran från luften som ur trevnads- och praktiska fordringar anses vara
utesluten. För ytterligare nödvändiga byggnadsarbeten, för vilka de av 1940
års urtima riksdag anvisade medlen avsåges och vilka bland annat omfattade
byggandet av sjukhus samt förläggning för ytterligare 200 man, måste byggnadsplatser
sökas utom lägerområdet. Det borde i detta sammanhang framhållas,
att även andra nybyggnadsproblem inom Rinkaby inom den närmaste
framtiden bleve aktuella, bland vilka kunde nämnas uppförande av hästsjukstall,
furagemagasin, spruthus samt tyg- och intendenturmaterielförråd.
I anslutning härtill har t. f. chefen för Wendes artilleriregemente framhållit,
att den numera enda kvarstående möjligheten att utvidga området för
Rinkaby läger vore inköp av ett i stort sett ostyckat jordområde, tillhörigt
kyrkovärden Sven Olsson i Rinkaby. Beträffande ifrågavarande markområde
framhålles i skrivelsen följande:
Detta område, som omfattade 35.3 7 tunnland, vore för närvarande till salu
för ett pris av 750 kronor per tunnland. Området hade utnyttjats för potatisodling
och som betesmark. Priset kunde knappast anses för högt, då styckning
av området till tomtmark, för vilket det torde vara synnerligen begärligt,
inom de närmaste åren skulle ge ägaren en väsentligt högre försäljningssumma.
Sammanlagda kostnaden för markförvärvet skulle för närvarande för kronan
bliva 26,550 kronor. Ägarens anbud torde stå öppet till den 1 instundande
april. — Förvärvades det område, varom här vore fråga, erhölle man be tryg
-
8
Departements
chefen.
Kungl. Majlis proposition nr 142.
gande möjligheter att utbygga anläggningarna i Rinkaby enligt uppgjord plan.
Därjämte undvekes en för den militära förläggningen generande framtida
civil bebyggelse i lägerområdets omedelbara närhet. — Det förtjänade i detta
sammanhang att nämnas, att den till inköp föreslagna marken sköte in som
en kil mellan flygvapnets och artilleriets områden och naturligen hörde samman
med Rinkaby lägerområde.
Chefen för första arméfördelningen har i sitt i ärendet avgivna yttrande
tillstyrkt den föreliggande framställningen.
I sitt över framställningen avgivna yttrande har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
anfört, bland annat, följande:
I avgivet yttrande hade fortifikationsstyrelsens domänofficer anfört, att
det erbjudna priset syntes fullt skäligt, samt att det vore klokt och förtänksamt
att nu inköpa ifrågavarande område. — Styrelsen ansåge på i skrivelsen
anförda skäl förenämnda område böra förvärvas av kronan. -— Utöver
kostnaderna för själva markförvärvet syntes ett belopp av 450 kronor böra
beräknas för bestridande av avstycknings- och lagfartskostnader. I anledning
härav finge fortifikationsstyrelsen hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
innevarande års riksdag att för förvärv av ifrågavarande markområde anvisa
ett belopp av 27,000 kronor.
Då det av myndigheterna ifrågasatta markförvärvet väsentligt skulle underlätta
det byggnadsprogram för Rinkaby skjutfält, för vars genomförande fjolårets
urtima riksdag beviljat anslag, samt den för området begärda köpeskillingen
enligt vad utredningen giver vid handen får anses skälig, tillstyrker
jag, att ifrågavarande område nu förvärvas av kronan i enlighet med det föreliggande
förslaget.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen
att till Förvärv av viss mark vid Rinkaby skjutfält å tillläggsstat
II för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ...................................................... kronor 27,000.
Marinförvaltningens delfond.
[8.] 26 c. Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, reservationsanslag.
För utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle har 1939 års urtima
riksdag (proposition nr 19, punkt 4; riksdagens skrivelse nr 43) anvisat
ett anslag å 5,500,000 kronor. Vidare har 1940 års urtima riksdag (proposition
nr 1, bil. 9, punkt 1; riksdagens skrivelse nr 45) till vissa anläggningar vid
skifferoljeverket å Kinnekulle anvisat ytterligare 2,200,000 kronor, varjämte
1941 års lagtima riksdag (proposition nr 2, bil. 15, punkt 8; riksdagens skrivelse
nr 57) till bestridande av vissa merkostnader för ifrågavarande utbyggnad
anvisat ett anslag av 1,426,000 kronor.
Utöver de utbyggnader av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle som i det
föregående angivits ifrågasatte marinförvaltningen i särskild skrivelse den 17
maj 1940 anläggande av ytterligare ett skifferoljeverk i närheten av det med
anlitande av de av 1939 års urtima riksdag anvisade anslagsmedlen under
9
Kungl. Majds proposition nr 142.
byggnad varande verket. Sedan statens bränslekommission den 25 oktober
1940 utlåtit sig över ifrågavarande framställning och därvid hänvisat till ett av
kommissionen samma dag framlagt förslag till uppbyggande av en statlig
skifferoljeindustri (jfr proposition nr 63/1940 U), fann Kungl. Maj:t genom
beslut den 1 november 1940 marinförvaltningens framställning icke föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Under erinran härom har marinförvaltningen i en den 22 januari 1941
dagtecknad, av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med tillstyrkan
den 29 i samma månad överlämnad skrivelse återkommit till frågan örn
en utökning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle i ändamål att höja
oljeutvinningen vid verket. Framställningen avser dels uppförande inom det
med anlitande av de av 1939 års urtima riksdag anvisade medlen nyanlagda
verket av ytterligare ett antal ugnsblock för en kostnad, som för närvarande
beräknas till cirka 300,000 kronor, dels en anläggning för tillvaratagande av lättbensin
i destillationsgaserna för en kostnad, som för närvarande beräknas till
cirka 350,000 kronor, dels ock utbyggnad av ännu en avdelning inom skifferoljeverket,
utöver de två som hittills anlagts, kompletterad på samma sätt som
föreslagits för det redan uppförda verket samt försedd med ugnar för destillering
av skifferstybben till en kostnad, som för närvarande beräknas till 6.8
miljoner kronor, varav 6.i miljoner kronor för nybyggnad av avdelningen och
0.7 miljoner kronor för anläggningen för skifferstybbdestillation.
Över marinförvaltningens föreliggande framställning har statens bränslekommission
den 8 februari 1941 avgivit infordrat utlåtande och därvid tillstyrkt,
att erforderliga medel, tillhopa 1,350,000 kronor, anvisades för uppförande
av de nya ugnsblocken, för anordningen för tillvaratagande av lättbensin
i destillationsgaserna samt för anläggningen för destination av skifferstybben.
I övrigt har bränslekommissionen på anförda skäl förklarat sig icke
kunna tillstyrka framställningen.
I anslutning till bränslekommissionens utlåtande i ärendet finner jag mig
böra tillstyrka, att medel äskas hos riksdagen för anläggande vid Kinnekulleverket
av ett antal nya ugnsblock, för den föreslagna anordningen för tillvaratagande
av lättbensin i destillationsgaserna samt för en anläggning för destination
av skifferstybb. Emot de för dessa anläggningar beräknade kostnaderna,
tillhopa 1,350,000 kronor, synes intet vara att erinra.
I vad marinförvaltningens framställning avser utbyggnad av verket med
ytterligare en avdelning anser jag mig icke kunna förorda densamma.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maji måtte föreslå riksdagen
att till Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av ................................. kronor 1,350,000.
[9.] 28 d. Radiopejlstationer, reservationsanslag. Efter därom av överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter i skrivelse den 1 februari 1941 gjord framställning
har Kungl. Maji den 7 i samma månad ställt ett belopp av 75,000
Departements
chefen.
10
Kungl. Majit $ proposition nr 142.
kronor till förfogande från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. xn.
uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter
(Ga) för anordnande av två radiopejlstationer å vissa i skrivelsen närmare angivna
platser.
För den ifrågavarande utgiften torde täckningsanslag å tilläggsstat nu
böra äskas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Radiopejlstationer å tilläggsstat II för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 75,000.
[10.] 28 e. Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms och Karlskrona
örlogsvarv, reservationsanslag. I marinförvaltningens skrivelse den 18 oktober
1939 rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde
ämbetsverket, bland annat, örn anvisande av ett belopp å 25,000 kronor för
tillbyggnad av kanonförrådet å Stockholms örlogsvarv. Marinförvaltningens
framställning i denna del föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. -— I
sin skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å tilläggsstat
för innevarande budgetår anförde marinförvaltningen, att sedan år 1940 ytterligare
krav på ökat förrådsutrymme vid Stockholmsvarvet uppstått på grund
av att ett stort antal kanoner, särskilt automatkanoner, nu vore under leverans.
Utredning angående kostnaderna m. m. för nämnda utökning av förrådet påginge,
varför marinförvaltningen då endast ville anmäla behovet. Så snart
utredningen vore slutförd, hade marinförvaltningen för avsikt att hos Kungl.
Majit hemställa örn förslag till riksdagen i ämnet.
I nyssnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 erinrade marinförvaltningen
vidare, att på grund av väntade leveranser av artillerimateriel ökade förrådsutrymmen
för dylik materiel erfordrades jämväl vid Karlskrona örlogsvarv.
Efter utredning av anslagsbehovet i förevarande avseende avsåge marinförvaltningen
att återkomma till frågan örn anvisande av medel för utökning av
berörda förrådsutrymmen.
I skrivelse den 4 januari 1941 har nu marinförvaltningen — med erinran
örn vad sålunda förekommit — anfört, att på ämbetsverkets uppdrag cheferna
för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv verkställt utredning angående behov
av ytterligare förråd för kanonmateriel inom respektive varv samt att utredningen
givit vid handen, att följande byggnadsarbeten erfordrades:
Stockholms örlogsvarv.
Rivning av cirka 15 meter av södra delen av stora slupskjulet samt uppförande
därstädes av brandfast förrådsbyggnad i två våningar.
Anordnande från kajen nedanför byggnaden av pir cirka 50 meter lång
försedd med spår och kran.
Karlskrona örlogsvarv.
Rivning av västra kanonskjulet och en del av projektilförrådet och uppförande
därstädes av en ny brandfast förrådsbyggnad i två våningar, försedd
med telferanordning med två elektriskt drivna vagnar.
Anordnande av brandfast kulspruteförråd i tyghusets vindsvåning.
Anskaffande av nya hyllställningar för karbiner.
Anskaffande av plåtskåp för förvaring av pistoler, revolvrar och signalpistoler.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 142.
Kostnaderna för utförande av ovan angivna arbeten hava av marinförvaltningen
beräknats till 536,000 kronor. För utarbetande av detaljerat program
för arbetenas utförande samt för granskning av de uppgjorda kostnadsberäkningarna
har marinförvaltningen förklarat sig ämna samråda med 1940 års
militära byggnadsutredning.
Över marinförvaltningens föreliggande framställning har försvarsväsendets
verkstadsnämnd den 14 februari 1941 avgivit utlåtande och därvid anfört, att
nämnden intet hade att invända mot det av marinförvaltningen framställda
anslagsäskandet i och för sig. Nämnden ville dock framhålla nödvändigheten
av att de byggnader, som nu avsåges skola uppföras, planerades på
sådant sätt, att de kunde ingå i en framtida nyordning av ifrågavarande
varvsanläggningar.
De forcerade anskaffningar av, bland annat, artillerimateriel för flottan, Departementssom
på senare tid ägt runi, hava medfört ökade krav på ändamålsenlig förråds- chefen.
förvaring av hithörande materiel. Med hänsyn härtill och då jag förutsätter,
att de av marinförvaltningen nu påkallade byggnadsarbetena komma att i lika
mån visa sig erforderliga vid en eventuellt ändrad organisation av varvsdriften
vid flottan, finner jag mig böra tillstyrka, att de i förevarande framställning
avsedda arbetena komma, till stånd.
Mot de härför beräknade kostnaderna synes intet vara att invända, dock
att på sätt marinförvaltningen anfört kostnadsberäkningarna böra granskas av
1940 års militära byggnadsutredning. Jag får därför hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att till Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms
och Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 536,000.
[11.] 28 f. Vattenledning vid Hårsfjärdens depå, reservationsanslag. I skrivelse
den 22 januari 1941, som av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter
överlämnats med yttrande den 29 i samma månad, har marinförvaltningen anfört
följande:
Frågan örn kustflottans vattenförsörjning vid Hårsfjärden hade sedan flera
år varit aktuell, och åtskilliga utredningar hade tidigare företagits angående
möjligheterna att erhålla vatten från brunnsanläggning å platsen, dock utan
att dessa utredningar medfört åsyftat resultat. Efter försvarsberedskapens
inträdande, då stora krav ställdes på vattenförsörjningen vid Hårsfjärden,
hade frågan upptagits till förnyad prövning. Därvid hade befunnits nödvändigt
att för tillgodoseende av det stora vattenbehovet förhyra ett nybyggt
tankfartyg örn 500 ton för användning såsom vattenbåt. Med detta fartyg,
som vore byggt jämväl såsom isbrytare, hade det blivit möjligt att även under
förra vinterns svåra isförhållanden tillfredsställande förse kustflottan med
vatten. Åtgärden vore emellertid provisorisk och droge betydande kostnader.
Visserligen behövdes under alla förhållanden en större, för kustflottan avsedd,
starkt byggd vattenbåt, eftersom icke alla fartygen kunde tänkas bunkra
vid kaj, men kostnaderna skulle kunna väsentligen minskas, om vattnet kunde
hämtas på platsen och ej som nu i Stockholm. Icke minst gällde detta när
Departements
chefen.
12 Kungl. Majlis proposition nr 142.
farlederna vore isbelägga, Med anledning härav hade marinförvaltningen
med anlitande av speciell sakkunskap ånyo undersökt möjligheterna att erhålla
erforderliga kvantiteter vatten av god beskaffenhet på platsen. Sådana
möjligheter hade icke befunnits föreligga i Hårsfjärdens omedelbara närhet.
Den enda fullt tillfredsställande vattenförekomsten hade befunnits lokaliserad
till grusåsen vid Västerhaninge. Förslag hade därför uppgjorts örn
tillgodogörande av vattenförekomsten därstädes för kustflottans räkning,
vilket förslag innebure att å platsen för vattenförekomsten utfördes två permanenta
rörbrunnar; från brunnarna avsåges vattnet ledas till en pumpstation
och därifrån genom en tryckledning till vattenreservoar vid Vitså. Kostnaderna
för genomförandet av detta förslag inklusive marklösen m. m. beräknades
uppgå till omkring 400,000 kronor. I förhållande till nuvarande årskostnader
för vattenbehovets tillgodoseende och den föreslagna anordningens
betydelse ur krigsberedskapssynpunkt kunde anläggningskostnaden anses väl
motiverad.
Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,
att ett belopp av 400,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande
för ordnande av kustflottans vattenförsörjning vid Hårsfjärdens depå.
I sitt över förevarande framställning avgivna yttrande har överbefälhavaren
över rikets försvarskrafter tillstyrkt den föreliggande framställningen.
Av marinförvaltningens framställning i ärendet framgår, att avsevärda svårigheter
för närvarande föreligga med avseende å ordnandet av vattenförsörjningen
vid kustflottans övningsplats vid Hårsfjärden ävensom att dessa svårigheter
alltjämt komma att göra sig gällande även efter en återgång till mera
normala förhållanden än som nu äro rådande.
Det synes därför vara av behovet påkallat att åtgärder vidtagas i syfte att
rationellt ordna vattenförsörjningen vid Hårsfjärden. I sådant avseende har
jag funnit det av marinförvaltningen i ärendet framlagda förslaget ändamålsenligt.
Mot de för förslagets genomförande beräknade kostnaderna har jag
intet att invända.
Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att till Vattenledning vid Hårsfjärdens depå å tilläggsstat II
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ................................................... kronor 400,000.
Yad departementschefen sålunda under punkterna 1—11
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
S. Högsell.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1941:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1940/41 dels under fjär a1 i texten
- SU 1941:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 dels under fjärde huvudtiteln, s. 1 i texten