Sök i Ratio Lex

Angående medel för vissa befästning sanläggning ar m. m

1941-03-07 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:142, Angående medel för vissa befästning sanläggning ar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

1

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel

för vissa befästning sanläggning ar m. m.; given

Stockholms slott den 7 mars 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de

förslag, om vilkas avlåtande till riksdagens föredragande departementschefen

hemställt under punkterna 1—11.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 7 mars 1941.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Beamstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Bosander.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande ärenden angående

medelsanvisningar å tilläggsstat II för innevarande budgetår med förmälan

tillika, att ärendena nr 1—5, 8, 9 och 11 vore av den natur, att närmare redogörelse

för deras innebörd än som av det följande framginge icke borde ske

till statsrådsprotokollet; ytterligare upplysningar i nämnda ärenden borde få

lämnas genom de handlingar, som bomme att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott. Ärendena borde upptagas under de särskilda rubriker i riksstaten

för innevarande budgetår, till vilka de enligt sin natur vore att hänföra.

Departementschefen anför vidare:

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 142—148.

563 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 142.

Departementschef

tn.

EGENTLIGA STATSUTGIFTER.

Fjärde huvudtiteln.

D. Lantförsvaret.

Fortifikatoriska anordningar m. m.

[1.] 53 a. Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag. Efter därom av

överbefälhavaren över rikets för svar skr af ter i skrivelse den 11 januari 1941

gjord framställning medgav Kungl. Majit den 21 februari 1941, att arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse finge för vissa i skrivelsen närmare angivna

fortifikatoriska anordningar i enlighet med de anvisningar, som kunde meddelas

av överbefälhavaren, disponera ett belopp av högst 550,000 kronor från

det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget

Eörsvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter (Ga).

Den ifrågavarande utgiften av 550,000 kronor torde nu böra regleras över

riksstaten genom anvisande av medel för ändamålet å tilläggsstat. Anslaget

torde böra upptagas under samma rubrik som det i anledning av propositionen

nr 1 till 1940 års urtima riksdag (bilaga 2, punkten 1) anvisade anslaget till

Vissa befästningsanläggningar.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsanläggningar å tilläggsstat II för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av kronor 550,000.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel, befästningar m. m.

[2.] 30. Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag. Av 1939 års lagtima

riksdag beslöts nybyggnad av ett moderfartyg för undervattensbåtar, varvid

för budgetåret 1939/40 anvisades 2,300,000 kronor för fartygets påbörjande. I

skrivelse den 22 februari 1940 meddelade marinförvaltningen, att sedan åtgärder

vidtagits för nybyggnadens igångsättande, fartygets byggande med

hänsyn till av statens industrikommission anförda synpunkter i fråga örn

industriens belastning tillsvidare uppskjutits. Då behovet av ett moderfartyg

dock vore angeläget, hade marinförvaltningen tagit under utredning möjligheten

att genom inköp förvärva ett handelsfartyg, som efter ombyggnad och

utrustning kunde förutsättas bliva lämpligt för ändamålet. Marinförvaltningen

räknade tillsvidare med samma kostnader härför som för ett nybyggt moderfartyg

eller 6,800,000 kronor. Med avdrag av redan anvisade 2,300,000 kronor

återstode då av totalkostnaden 4,500,000 kronor, varav för budgetåret 1939/40

beräknades ytterligare 1,500,000 kronor, för budgetåret 1940/41 2,000,000 kronor

och för budgetåret 1941/42 1,000,000 kronor. Vid ärendets anmälan i statsrådet

den 1 mars 1940 i samband med behandlingen av frågan örn anslag till

flottans ersättningsbyggnad (propositionen nr 97 till 1940 års lagtima riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

dag) anförde jag, att jag för min del ville ansluta mig till förslaget att i stället

för nybyggnad av ett moderfartyg inköpa ett handelsfartyg, som lämpligen

kunde inredas och utrustas för ändamålet. De härför preliminärt beräknade

kostnaderna syntes emellertid vara väl höga; dock syntes man alltid få räkna

med att de för budgetåren 1939/40 och 1940/41 beräknade beloppen erfordrades

för ändamålet. Frågan om själva fartygsinköpet borde givetvis i sinom

tid underställas Kungl. Maj:ts prövning. I anslutning härtill inräknades i de

i propositionen nr 97 för flottans ersättningsbyggnad för budgetåren 1939/40

och 1940/41 äskade anslagsmedlen belopp av respektive 1,500,000 kronor och

2,000,000 kronor. Yad i propositionen föreslagits vann riksdagens bifall.

Sedan Kungl. Majit sedermera den 5 april 1940 medgivit, att ångfartyget

Patricia finge förvärvas för kronans räkning för att ombyggas och utrustas

till moderfartyg för undervattensbåtar, hemställde marinförvaltningen i

skrivelse den 16 juli 1940 örn fastställelse av ingivet förslag till huvudritning

till ombyggnad av fartyget, varjämte ämbetsverket anförde, att kostnaden för

ändringsarbetena för det dåvarande vore svår att beräkna, emedan en del

arbeten måste bestämmas under arbetets gång. Marinförvaltningen ansåge sig

emellertid då kunna uppskatta, att totalkostnaden för köp och ändring icke

komme att uppgå till så högt belopp som det för ett nytt fartyg tidigare beräknade.

Genom beslut den 1 augusti 1940 fastställde Kungl. Majit ifrågavarande

huvudritning.

I sin skrivelse den 11 oktober 1940 angående sjöförsvarets medelsbehov för

budgetåret 1941/42 erinrade marinförvaltningen, att för nämnda budgetår

räknats med ett medelsbehov av 1,000,000 kronor för avslutande av Patricius

ombyggnad, samt anförde i samband härmed, att då Patricia beräknades bliva

färdigställd som moderfartyg för undervattensbåtar redan innevarande

budgetår, ämbetsverket icke upptagit nyssnämnda belopp vid beräkningen av

anslaget till fartygsbyggnader för flottan men avsåge att, när kostnaderna för

ombyggnaden kunde bättre överblickas och örn det så visade sig erforderligt,

inkomma med hemställan örn särskilt tilläggsanslag. På grund härav hava

några medel för ifrågavarande ändamål icke beräknats i 1941 års statsverksproposition.

I skrivelse den 9 januari 1941 har nu marinförvaltningen i anslutning till

det nyss anförda återkommit till frågan om det slutliga medelsbehovet för

Patricius ombyggnad och därvid anfört, bland annat, följande:

Puvningsarbetena å fartyget i och för ombyggnaden igångsattes efter samråd

med statens industrikommission omedelbart efter fartygets förvärvande i

juli 1940 och ombyggnadsarbetena hava därefter påbörjats. Desamma hava

därvid visat sig bliva mera omfattande än vad som ursprungligen bedömdes

och kostnaderna för material och arbete i allmänhet hava jämväl stigit. Sedan

kostnadskalkyl nu kunnat färdigställas, beräknar marinförvaltningen erforderligt

utöver de tidigare ifrågasatta 1,000,000 kronor ytterligare 300,000 kronor.

Vid jämförelse av kostnaden för Patricia med kostnaden för ett nybyggt fartyg

enligt det ursprungliga förslaget må erinras, att Patricia avses för ett större

antal undervattensbåtar än det till nybyggnad föreslagna fartyget. Ehuru

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departementschef

en.

Kungl. Majus proposition nr 142.

marinförvaltningen med hänsyn till de stegrade kostnaderna vidtagit vissa

förenklingar i ombyggnadsprogrammet, hava desamma dock icke kunnat nedbringas

under sistnämnda summa.

Under åberopande av det anförda har marinförvaltningen efter samråd med

statens industrikommission hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till ombyggnad av undervattensbåtsmoderfartyget Patricia å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,300,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava kostnaderna för förvärv

av ångfartyget Patricia och för fartygets ombyggnad till moderfartyg för

undervattensbåtar, för vilket ändamål redan anvisats tillhopa 5,800,000 kronor,

visat sig överstiga det belopp örn 6,800,000 kronor, vartill kostnaderna för

nybyggnad av ett moderfartyg ursprungligen beräknats. Därvid bör emellertid

bemärkas, att Patricia erhåller en kapacitet som högst väsentligt

överstiger den för ett nybyggt fartyg beräknade. Att kostnaderna för

Patricias ombyggnad visat sig komma att ligga högre än man tidigare

tänkt sig beror, såsom av det förut anförda framgår, huvudsakligen på

att ombyggnaden måst bliva mera omfattande än som ursprungligen beräknats

ävensom på prisstegringar för materiel och arbete i allmänhet.

Då det uppenbarligen är av vikt att fartyget snarast färdigställes och

de av marinförvaltningen gjorda beräkningarna av kostnaderna härför torde

böra godtagas, finner jag mig böra tillstyrka, att det begärda beloppet, 1,300,000

kronor, anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Beloppet i fråga torde

böra anvisas under rubriken Flottans ersättningsbyggnad, varunder de för

ifrågavarande fartygsanskaffning tidigare anvisade anslagsmedlen upptagits.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flottans ersättningsbyggnad å tilläggsstat II för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 1,300,000.

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.

[3.] 60. Likvidering av viss artillerimateriel, reservationsanslag. I särskild skrivelse

den 31 december 1940, vilken överlämnats av överbefälhavaren över

rikets försvarskrafter med yttrande den 9 januari 1941, har marinförvaltningen

gjort framställning i fråga om anvisande av medel för likvidering av viss

artillerimateriel, som med stöd av allmänna förfogandelagen ställts till marmförvaltningens

förfogande. Härav föranledda kostnader, vilka icke kunde

täckas av redan beviljade eller begärda anslagsmedel, uppginge enligt en av

ämbetsverket efter samråd med riksvärderingsnämnden uppgjord kostnadsberäkning

till sammanlagt 12,267,370 kronor eller, i avrundat tal, 12,270,000

kronor. Marinförvaltningen har nu hemställt, att sistnämnda belopp måtte

ställas till ämbetsverkets förfogande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 142. O

Mot äskande hos riksdagen av det för ifrågavarande ändamål enligt marinförvaltningens

beräkning erforderliga beloppet har jag intet att erinra. Anslaget

torde böra uppföras under en särskild rubrik för likvidering av viss

artillerimateriel.

Jag får således hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Likvidering av viss artillerimateriel å tilläggsstat II

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................ kronor 12,270,000.

KAPITALINVESTERING.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[4.] 8 a. Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reserva länsanslag.

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 17 till 1940 års urtima

riksdag framlagt förslag (punkten 1) anvisade riksdagen (skrivelse nr 26)

såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond under Arméförvaltningens

delfond å tilläggsstat I för innevarande budgetår ett reservationsanslag

av 355,000 kronor till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets

fabriker. I nämnda belopp ingick, bland annat, en post å 155,000

kronor för vissa örn- och tillbyggnadsarbeten vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori.

Under erinran härom samt med förmälan att av de anvisade medlen 150,000

kronor avsetts för uppförande av en byggnad för ritkontor m. m. vid gevärsfaktoriet,

hemställde försvarsväsendets verkstadssmed i skrivelse den 15

januari 1941 örn anvisande av ett belopp av 40,000 kronor till bestridande av

merkostnader, som vid byggnadens uppförande uppkommit på grund av inträffade

fördyringar eller nödvändiggjordes av vissa av nämnden planerade

ändringar i fråga örn byggnadens närmare disposition. Med bifall till framställningen

medgav Kungl. Maj:t den 24 januari 1941, att verkstadsnämnden

finge för ifrågavarande ändamål — utöver förut anvisade medel — disponera

ett belopp av högst 40,000 kronor från det å förskottsstaten för försvarsväsendet

m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, uppförda

förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet (b).

Täckning för den sålunda med anlitande av medel under förskottsstaten för

försvarsväsendet verkställda utgiften torde nu böra beredas genom anvisande

å tilläggsstat under kapitalbudgeten av motsvarande belopp, vilket

torde böra upptagas under samma anslagsrubrik som de förut för ändamålet

under budgetåret anvisade medlen.

Departements

chefen.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Departements

chefen
-

l > Kungl. Majtts proposition nr 142.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker

å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av .................................... kronor 40,000.

[5.] 5 d. Ammunitionsförråd, reservationsanslag. I skrivelse den 24 januari

1941, vilken den 7 februari 1941 med tillstyrkan överlämnats av chefen för

arméstaben, för chefen för armén, har arméförvaltningens ty g departement hemställt,

att ett belopp örn 1,500,000 kronor måtte ställas till departementets förfogande

för utförande av vissa i skrivelsen närmare angivna bombsäkra ammunitionsförråd.

Som anordnande av de ifrågavarande ammunitionsförråden måste anses

vara en angelägenhet av största vikt ur krigsberedskapssynpunkt och då den i

ärendet verkställda kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till erinran,

vill jag biträda tygdepartementets föreliggande förslag.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ammunitionsförråd å tilläggsstat II för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 1,500,000.

[6.] 9 v. Sjukstall m. m. å Marma skjutfält, reservationsanslag. I skrivelse den

31 december 1940 har arméförvaltningens fortifikations styr else anmält behov

av nybyggnad för sjukstall och hovbeslagssmedja å Marma skjutfält och därvid

anfört följande:

Chefen för Svea artilleriregemente har i skrivelse till fortifikationsstyrelsen

den 6 december 1940 anmält, att då vid regementets förläggningsplats på Marma

skjutfält erforderliga lokaler för en effektiv hästsjukvård saknas, större delen av

hästsjukvården därstädes •— jämväl operationer — måste förrättas under bar

himmel, vilket förhållande särskilt vid kylig och regnig väderlek måste anses

innebära uppenbara olägenheter. Regementschefen framhåller vidare, att under

för närvarande oberäknelig tid framåt trupp jämte stort antal hästar kommer

att vara förlagd till Marma. För närvarande uppgår hästarnas antal därstädes

till 292. Ett ordnande på tillfredsställande sätt av lokalfrågan för veterinärtjänstens

bedrivande synes därför icke utan avsevärda olägenheter kunna uppskjutas.

— Chefen för fjärde arméfördelningen har i yttrande över regementschefens

skrivelse framhållit, att behovet av ändamålsenliga lokaler för hästsjukvård

å Marma skjutfält är trängande, varjämte veterinärinspektionen, med

vilken styrelsen samrått i ärendet, hemställt att styrelsen snarast måtte utverka

erforderliga medel för ändamålet.

I anslutning till vad sålunda anförts har fortikationsstyrelsen — under

åberopande av en vid styrelsens skrivelse fogad kostnadsberäkning, slutande

å ett belopp av 65,000 kronor — hemställt, att nämnda belopp måtte ställas

till styrelsens förfogande för nybyggnad av sjukstall och hovbeslagssmedja

vid Svea artilleriregementes förläggning på Marma skjutfält.

Av vad i ärendet förekommit synes framgå, att åtgärder snarast måste vidtagas

i syfte att bereda tillgång till särskilda lokaler för veterinärvårdens be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 142. 7

drivande å Marma skjutfält. Det utav fortifikationsstyrelsen i ärendet framlagda

förslaget synes härvid innebära en lämplig lösning av frågan.

Som jag ej har något att invända mot den framlagda kostnadsberäkningen,

får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjukstall m. m. å Marma skjutfält å tilläggsstat II för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

[7.] 23 a. Förvärv av viss mark vid Rinkaby skjutfält, reservationsanslag. I en

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, jämte såväl eget yttrande som

yttrande av chefen för första arméfördelningen, den 26 februari 1941 överlämnad

skrivelse har t. f. eliefen för Wendes artilleriregemente gjort framställning

i fråga örn förvärv för kronans räkning av visst markområde invid

Rinkaby skjutfält och därvid anfört i huvudsak följande:

Efter därom av Kungl. Majit i propositionen nr 73 till 1940 års urtima

riksdag framlagt förslag (punkten 8) hade riksdagen till ordnande av förläggningen

å Rinkaby anvisat ett belopp av 380,000 kronor. — Under vinterhalvåret

1940/41 har Rinkaby skjutfälts lägerområde tagits i anspråk för förläggning

av vissa delar av regemetet. Sedan den 15 oktober 1940 hade där

varit förlagda en fältdepås organisationsgrupp samt en utbildningsdivision

och från årsskiftet hade ytterligare en utbildningsdivision jämte en reservunderofficersskola

förlagts dit, tillsammans omkring 550 man. För att möjliggöra

denna förläggning hade under tiden den 15 oktober 1940 —- den 15 januari

1941 uppförts 10 lägerbaracker, 2 expeditionsbaracker, 2 lektionsbaracker, 2

matsalsbaracker, 1 vaktbarack m. m. Därjämte hade givetvis inom lägerområdet

redan befintligt förläggningsutrymme i möjligaste mån tagits i anspråk. — I

och med avslutandet av nyssnämnda byggnadsarbeten kunde det inom lägerområdet

för byggnadsändamål disponibla utrymmet anses vara slutligt utnyttjat.

En ytterligare bebyggelse inom lägerområdet måste såväl med hänsyn

till faran från luften som ur trevnads- och praktiska fordringar anses vara

utesluten. För ytterligare nödvändiga byggnadsarbeten, för vilka de av 1940

års urtima riksdag anvisade medlen avsåges och vilka bland annat omfattade

byggandet av sjukhus samt förläggning för ytterligare 200 man, måste byggnadsplatser

sökas utom lägerområdet. Det borde i detta sammanhang framhållas,

att även andra nybyggnadsproblem inom Rinkaby inom den närmaste

framtiden bleve aktuella, bland vilka kunde nämnas uppförande av hästsjukstall,

furagemagasin, spruthus samt tyg- och intendenturmaterielförråd.

I anslutning härtill har t. f. chefen för Wendes artilleriregemente framhållit,

att den numera enda kvarstående möjligheten att utvidga området för

Rinkaby läger vore inköp av ett i stort sett ostyckat jordområde, tillhörigt

kyrkovärden Sven Olsson i Rinkaby. Beträffande ifrågavarande markområde

framhålles i skrivelsen följande:

Detta område, som omfattade 35.3 7 tunnland, vore för närvarande till salu

för ett pris av 750 kronor per tunnland. Området hade utnyttjats för potatisodling

och som betesmark. Priset kunde knappast anses för högt, då styckning

av området till tomtmark, för vilket det torde vara synnerligen begärligt,

inom de närmaste åren skulle ge ägaren en väsentligt högre försäljningssumma.

Sammanlagda kostnaden för markförvärvet skulle för närvarande för kronan

bliva 26,550 kronor. Ägarens anbud torde stå öppet till den 1 instundande

april. — Förvärvades det område, varom här vore fråga, erhölle man be tryg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 142.

gande möjligheter att utbygga anläggningarna i Rinkaby enligt uppgjord plan.

Därjämte undvekes en för den militära förläggningen generande framtida

civil bebyggelse i lägerområdets omedelbara närhet. — Det förtjänade i detta

sammanhang att nämnas, att den till inköp föreslagna marken sköte in som

en kil mellan flygvapnets och artilleriets områden och naturligen hörde samman

med Rinkaby lägerområde.

Chefen för första arméfördelningen har i sitt i ärendet avgivna yttrande

tillstyrkt den föreliggande framställningen.

I sitt över framställningen avgivna yttrande har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse

anfört, bland annat, följande:

I avgivet yttrande hade fortifikationsstyrelsens domänofficer anfört, att

det erbjudna priset syntes fullt skäligt, samt att det vore klokt och förtänksamt

att nu inköpa ifrågavarande område. — Styrelsen ansåge på i skrivelsen

anförda skäl förenämnda område böra förvärvas av kronan. -— Utöver

kostnaderna för själva markförvärvet syntes ett belopp av 450 kronor böra

beräknas för bestridande av avstycknings- och lagfartskostnader. I anledning

härav finge fortifikationsstyrelsen hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

innevarande års riksdag att för förvärv av ifrågavarande markområde anvisa

ett belopp av 27,000 kronor.

Då det av myndigheterna ifrågasatta markförvärvet väsentligt skulle underlätta

det byggnadsprogram för Rinkaby skjutfält, för vars genomförande fjolårets

urtima riksdag beviljat anslag, samt den för området begärda köpeskillingen

enligt vad utredningen giver vid handen får anses skälig, tillstyrker

jag, att ifrågavarande område nu förvärvas av kronan i enlighet med det föreliggande

förslaget.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till Förvärv av viss mark vid Rinkaby skjutfält å tillläggsstat

II för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................................... kronor 27,000.

Marinförvaltningens delfond.

[8.] 26 c. Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle, reservationsanslag.

För utbyggnad av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle har 1939 års urtima

riksdag (proposition nr 19, punkt 4; riksdagens skrivelse nr 43) anvisat

ett anslag å 5,500,000 kronor. Vidare har 1940 års urtima riksdag (proposition

nr 1, bil. 9, punkt 1; riksdagens skrivelse nr 45) till vissa anläggningar vid

skifferoljeverket å Kinnekulle anvisat ytterligare 2,200,000 kronor, varjämte

1941 års lagtima riksdag (proposition nr 2, bil. 15, punkt 8; riksdagens skrivelse

nr 57) till bestridande av vissa merkostnader för ifrågavarande utbyggnad

anvisat ett anslag av 1,426,000 kronor.

Utöver de utbyggnader av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle som i det

föregående angivits ifrågasatte marinförvaltningen i särskild skrivelse den 17

maj 1940 anläggande av ytterligare ett skifferoljeverk i närheten av det med

anlitande av de av 1939 års urtima riksdag anvisade anslagsmedlen under

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds proposition nr 142.

byggnad varande verket. Sedan statens bränslekommission den 25 oktober

1940 utlåtit sig över ifrågavarande framställning och därvid hänvisat till ett av

kommissionen samma dag framlagt förslag till uppbyggande av en statlig

skifferoljeindustri (jfr proposition nr 63/1940 U), fann Kungl. Maj:t genom

beslut den 1 november 1940 marinförvaltningens framställning icke föranleda

någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Under erinran härom har marinförvaltningen i en den 22 januari 1941

dagtecknad, av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter med tillstyrkan

den 29 i samma månad överlämnad skrivelse återkommit till frågan örn

en utökning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle i ändamål att höja

oljeutvinningen vid verket. Framställningen avser dels uppförande inom det

med anlitande av de av 1939 års urtima riksdag anvisade medlen nyanlagda

verket av ytterligare ett antal ugnsblock för en kostnad, som för närvarande

beräknas till cirka 300,000 kronor, dels en anläggning för tillvaratagande av lättbensin

i destillationsgaserna för en kostnad, som för närvarande beräknas till

cirka 350,000 kronor, dels ock utbyggnad av ännu en avdelning inom skifferoljeverket,

utöver de två som hittills anlagts, kompletterad på samma sätt som

föreslagits för det redan uppförda verket samt försedd med ugnar för destillering

av skifferstybben till en kostnad, som för närvarande beräknas till 6.8

miljoner kronor, varav 6.i miljoner kronor för nybyggnad av avdelningen och

0.7 miljoner kronor för anläggningen för skifferstybbdestillation.

Över marinförvaltningens föreliggande framställning har statens bränslekommission

den 8 februari 1941 avgivit infordrat utlåtande och därvid tillstyrkt,

att erforderliga medel, tillhopa 1,350,000 kronor, anvisades för uppförande

av de nya ugnsblocken, för anordningen för tillvaratagande av lättbensin

i destillationsgaserna samt för anläggningen för destination av skifferstybben.

I övrigt har bränslekommissionen på anförda skäl förklarat sig icke

kunna tillstyrka framställningen.

I anslutning till bränslekommissionens utlåtande i ärendet finner jag mig

böra tillstyrka, att medel äskas hos riksdagen för anläggande vid Kinnekulleverket

av ett antal nya ugnsblock, för den föreslagna anordningen för tillvaratagande

av lättbensin i destillationsgaserna samt för en anläggning för destination

av skifferstybb. Emot de för dessa anläggningar beräknade kostnaderna,

tillhopa 1,350,000 kronor, synes intet vara att erinra.

I vad marinförvaltningens framställning avser utbyggnad av verket med

ytterligare en avdelning anser jag mig icke kunna förorda densamma.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maji måtte föreslå riksdagen

att till Utvidgning av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av ................................. kronor 1,350,000.

[9.] 28 d. Radiopejlstationer, reservationsanslag. Efter därom av överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter i skrivelse den 1 februari 1941 gjord framställning

har Kungl. Maji den 7 i samma månad ställt ett belopp av 75,000

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majit $ proposition nr 142.

kronor till förfogande från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. xn.

uppförda förskottsanslaget Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter

(Ga) för anordnande av två radiopejlstationer å vissa i skrivelsen närmare angivna

platser.

För den ifrågavarande utgiften torde täckningsanslag å tilläggsstat nu

böra äskas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Radiopejlstationer å tilläggsstat II för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 75,000.

[10.] 28 e. Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms och Karlskrona

örlogsvarv, reservationsanslag. I marinförvaltningens skrivelse den 18 oktober

1939 rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1940/41 hemställde

ämbetsverket, bland annat, örn anvisande av ett belopp å 25,000 kronor för

tillbyggnad av kanonförrådet å Stockholms örlogsvarv. Marinförvaltningens

framställning i denna del föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. -— I

sin skrivelse den 5 oktober 1940 angående vissa medelsbehov å tilläggsstat

för innevarande budgetår anförde marinförvaltningen, att sedan år 1940 ytterligare

krav på ökat förrådsutrymme vid Stockholmsvarvet uppstått på grund

av att ett stort antal kanoner, särskilt automatkanoner, nu vore under leverans.

Utredning angående kostnaderna m. m. för nämnda utökning av förrådet påginge,

varför marinförvaltningen då endast ville anmäla behovet. Så snart

utredningen vore slutförd, hade marinförvaltningen för avsikt att hos Kungl.

Majit hemställa örn förslag till riksdagen i ämnet.

I nyssnämnda skrivelse den 5 oktober 1940 erinrade marinförvaltningen

vidare, att på grund av väntade leveranser av artillerimateriel ökade förrådsutrymmen

för dylik materiel erfordrades jämväl vid Karlskrona örlogsvarv.

Efter utredning av anslagsbehovet i förevarande avseende avsåge marinförvaltningen

att återkomma till frågan örn anvisande av medel för utökning av

berörda förrådsutrymmen.

I skrivelse den 4 januari 1941 har nu marinförvaltningen — med erinran

örn vad sålunda förekommit — anfört, att på ämbetsverkets uppdrag cheferna

för Stockholms och Karlskrona örlogsvarv verkställt utredning angående behov

av ytterligare förråd för kanonmateriel inom respektive varv samt att utredningen

givit vid handen, att följande byggnadsarbeten erfordrades:

Stockholms örlogsvarv.

Rivning av cirka 15 meter av södra delen av stora slupskjulet samt uppförande

därstädes av brandfast förrådsbyggnad i två våningar.

Anordnande från kajen nedanför byggnaden av pir cirka 50 meter lång

försedd med spår och kran.

Karlskrona örlogsvarv.

Rivning av västra kanonskjulet och en del av projektilförrådet och uppförande

därstädes av en ny brandfast förrådsbyggnad i två våningar, försedd

med telferanordning med två elektriskt drivna vagnar.

Anordnande av brandfast kulspruteförråd i tyghusets vindsvåning.

Anskaffande av nya hyllställningar för karbiner.

Anskaffande av plåtskåp för förvaring av pistoler, revolvrar och signalpistoler.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Kostnaderna för utförande av ovan angivna arbeten hava av marinförvaltningen

beräknats till 536,000 kronor. För utarbetande av detaljerat program

för arbetenas utförande samt för granskning av de uppgjorda kostnadsberäkningarna

har marinförvaltningen förklarat sig ämna samråda med 1940 års

militära byggnadsutredning.

Över marinförvaltningens föreliggande framställning har försvarsväsendets

verkstadsnämnd den 14 februari 1941 avgivit utlåtande och därvid anfört, att

nämnden intet hade att invända mot det av marinförvaltningen framställda

anslagsäskandet i och för sig. Nämnden ville dock framhålla nödvändigheten

av att de byggnader, som nu avsåges skola uppföras, planerades på

sådant sätt, att de kunde ingå i en framtida nyordning av ifrågavarande

varvsanläggningar.

De forcerade anskaffningar av, bland annat, artillerimateriel för flottan, Departementssom

på senare tid ägt runi, hava medfört ökade krav på ändamålsenlig förråds- chefen.

förvaring av hithörande materiel. Med hänsyn härtill och då jag förutsätter,

att de av marinförvaltningen nu påkallade byggnadsarbetena komma att i lika

mån visa sig erforderliga vid en eventuellt ändrad organisation av varvsdriften

vid flottan, finner jag mig böra tillstyrka, att de i förevarande framställning

avsedda arbetena komma, till stånd.

Mot de härför beräknade kostnaderna synes intet vara att invända, dock

att på sätt marinförvaltningen anfört kostnadsberäkningarna böra granskas av

1940 års militära byggnadsutredning. Jag får därför hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad m. m. av kanonförråden vid Stockholms

och Karlskrona örlogsvarv å tilläggsstat II för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 536,000.

[11.] 28 f. Vattenledning vid Hårsfjärdens depå, reservationsanslag. I skrivelse

den 22 januari 1941, som av överbefälhavaren över rikets försvarskrafter

överlämnats med yttrande den 29 i samma månad, har marinförvaltningen anfört

följande:

Frågan örn kustflottans vattenförsörjning vid Hårsfjärden hade sedan flera

år varit aktuell, och åtskilliga utredningar hade tidigare företagits angående

möjligheterna att erhålla vatten från brunnsanläggning å platsen, dock utan

att dessa utredningar medfört åsyftat resultat. Efter försvarsberedskapens

inträdande, då stora krav ställdes på vattenförsörjningen vid Hårsfjärden,

hade frågan upptagits till förnyad prövning. Därvid hade befunnits nödvändigt

att för tillgodoseende av det stora vattenbehovet förhyra ett nybyggt

tankfartyg örn 500 ton för användning såsom vattenbåt. Med detta fartyg,

som vore byggt jämväl såsom isbrytare, hade det blivit möjligt att även under

förra vinterns svåra isförhållanden tillfredsställande förse kustflottan med

vatten. Åtgärden vore emellertid provisorisk och droge betydande kostnader.

Visserligen behövdes under alla förhållanden en större, för kustflottan avsedd,

starkt byggd vattenbåt, eftersom icke alla fartygen kunde tänkas bunkra

vid kaj, men kostnaderna skulle kunna väsentligen minskas, om vattnet kunde

hämtas på platsen och ej som nu i Stockholm. Icke minst gällde detta när

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Majlis proposition nr 142.

farlederna vore isbelägga, Med anledning härav hade marinförvaltningen

med anlitande av speciell sakkunskap ånyo undersökt möjligheterna att erhålla

erforderliga kvantiteter vatten av god beskaffenhet på platsen. Sådana

möjligheter hade icke befunnits föreligga i Hårsfjärdens omedelbara närhet.

Den enda fullt tillfredsställande vattenförekomsten hade befunnits lokaliserad

till grusåsen vid Västerhaninge. Förslag hade därför uppgjorts örn

tillgodogörande av vattenförekomsten därstädes för kustflottans räkning,

vilket förslag innebure att å platsen för vattenförekomsten utfördes två permanenta

rörbrunnar; från brunnarna avsåges vattnet ledas till en pumpstation

och därifrån genom en tryckledning till vattenreservoar vid Vitså. Kostnaderna

för genomförandet av detta förslag inklusive marklösen m. m. beräknades

uppgå till omkring 400,000 kronor. I förhållande till nuvarande årskostnader

för vattenbehovets tillgodoseende och den föreslagna anordningens

betydelse ur krigsberedskapssynpunkt kunde anläggningskostnaden anses väl

motiverad.

Under åberopande av vad sålunda anförts har marinförvaltningen hemställt,

att ett belopp av 400,000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande

för ordnande av kustflottans vattenförsörjning vid Hårsfjärdens depå.

I sitt över förevarande framställning avgivna yttrande har överbefälhavaren

över rikets försvarskrafter tillstyrkt den föreliggande framställningen.

Av marinförvaltningens framställning i ärendet framgår, att avsevärda svårigheter

för närvarande föreligga med avseende å ordnandet av vattenförsörjningen

vid kustflottans övningsplats vid Hårsfjärden ävensom att dessa svårigheter

alltjämt komma att göra sig gällande även efter en återgång till mera

normala förhållanden än som nu äro rådande.

Det synes därför vara av behovet påkallat att åtgärder vidtagas i syfte att

rationellt ordna vattenförsörjningen vid Hårsfjärden. I sådant avseende har

jag funnit det av marinförvaltningen i ärendet framlagda förslaget ändamålsenligt.

Mot de för förslagets genomförande beräknade kostnaderna har jag

intet att invända.

Jag hemställer därför att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vattenledning vid Hårsfjärdens depå å tilläggsstat II

för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av ................................................... kronor 400,000.

Yad departementschefen sålunda under punkterna 1—11

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

behagar Hans Majit Konungen bifalla samt förordnar, att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Högsell.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1941:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1940/41 dels under fjär a1 i texten
  2. SU 1941:144 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 dels under fjärde huvudtiteln, s. 1 i texten