Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

1941-03-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1941:145, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

1

Nr 145.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd åt

efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer;

given Stockholms slott den 7 mars 1941.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

under punkterna l:o och 2:o hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 marä

1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson,

Bergquist, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler uppkomna

frågor om understöd åt efterlevande till i det följande angivna, i statens

tjänst anställda personer och anför därvid:

l:o.

E. o. tjänstemannen vid lotsverket Erik August Alms änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Alm var född den 8 oktober 1893 och avled den 29 december 1939;

att han, som den 12 februari 1913 anställts såsom lotslärling vid Öregrunds

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 sami. Nr 145. 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

lotsplats, i vilken egenskap han under vissa tider jämväl fullgjort tjänstgöring

såsom lots, den 17 juni 1925 förordnades att uppehålla en lotsbefattning

vid samma lotsplats och samtidigt antogs till e. o. tjänsteman vid lotsverket;

att han från och med den 1 juli 1935 erhöll avsked ur tjänst på grund av

sjukdom;

att han i sin egenskap av e. o. tjänsteman förutom lotslott enligt gällande

bestämmelser åtnjöt avlöning enligt 5 lönegraden i den i 5 § avlöningsbestämmelserna

den 30 november 1922 för icke-ordinarie befattningshavare

vid lots- och fyrstaten införda löneplanen, vilken lönegrad motsvarar lönegrad

Eo 7 enligt nu gällande bestämmelser;

att han efter avgång ur tjänst intill sin död uppbar sjukpension jämlikt

civila tjänstepensionsreglementet med 1,368 kronor för år, motsvarande sjuttiofem

procent av för honom gällande pensionsunderlag;

att han vid sin död efterlämnade änkan Alfhild Maria Alm, född Lindqvist,

vilken är född den 20 januari 1899 och med vilken han ingått äktenskap

den 27 november 1926;

samt att bouppteckningen efter Alm utvisade en behållning av omkring

900 kronor.

Enligt ett för änkefru Alm den 16 februari 1940 utfärdat läkarintyg lider

hon av hjärtsjukdom, som menligt inverkar på hennes framtida försörjningsmöjligheter.

I ett för henne den 22 maj samma år utfärdat läkarintyg uttalas,

bland annat, att hennes arbetsförmåga på grund av hjärtfel och neurastheni

närmast borde betraktas såsom nedsatt till hälften av den för fullt

arbetsför person normala arbetsförmågan ävensom att nedsättningen i arbetsförmågan

är av varaktig beskaffenhet.

Änkefru Alm har hos Kungl. Majrt anhållit att komma i åtnjutande av

pension.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 2 april 1940 hemställt örn utverkande

av pension åt änkefru Alm med belopp, som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt,

samt därvid anfört, bland annat, följande:

Då Alm erhållit avsked före ikraftträdandet den 1 juli 1937 av allmänna

familjepensionsreglementet, hade han vid avskedet icke hunnit förvärva famil

jepensionsrätt. Hans änka är sålunda icke berättigad till familjepension

enligt sagda reglemente. Alm hade heller icke sådant delägarskap i offentlig

eller enskild pensionskassa eller annan dylik inrättning, som kunnat medföra

pensionsrätt för änkan. Därest Alm förvärvat familjepensionsrätt enligt

allmänna familjepensionsreglementet, skulle den änkefru Alm enligt nämnda

reglemente tillkommande familjepensionen, beräknad med ledning av Alms

tjänsteställning och förvärvade tjänstår, utökade med tid, som från avgången

med pension återstått till den för befattningen föreskrivna pensionsåldern,

hava varit lika med det i sadant fall för Alm gällande famil jepensionsunderlaget

och sålunda hava uppgått till 930 kronor för år jämte rörligt tillägg

därå.

Enligt den efter Alm upprättade bouppteckningen uppgår behållningen i

dodsboet_ till ett belopp av allenast 945 kronor 65 öre. Såsom av ett i ärendet

ingivet läkarintyg framgår lider änkefru Alm av en hjärtsjukdom, som gör

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Alaj:ts proposition nr 14 5

3

henne oförmögen till att själv bereda sig inkomst eller i varje fall i hög grad

försvårar hennes möjligheter att förskaffa sig förvärvsarbete. Härtill kominer,

att hon, som således befinner sig i synnerligen bekymmersamma ekonomiska

omständigheter, saknar närmare anhöriga eller andra närstående,

som kunna vara villiga eller i stånd att bidraga till hennes uppehälle.

Lotsstyrelsen anser, att starka billighetsskäl tala för att änkefru Alm kommer

i åtnjutande av pension av statsmedel.

Statskontoret, som införskaffat förenämnda, den 22 maj 1940 dagtecknade

läkarintyg, har i utlåtande den 28 maj 1940 anfört, att ämbetsverket med

hänsyn till avfattningen av sagda läkarintyg samt änkefru Alms ålder svårligen

ansåge sig kunna tillstyrka pension i detta fall.

Genom beslut den 28 juni 1940 har Kungl. Maj.t — jämte det Kungl. Maj:t

förklarat Sig vilja framdeles meddela beslut i pensionsfrågan -— förordnat,

att till änkefru Alm skulle från tionde huvudtitelns reservationsanslag till

extra utgifter utbetalas ett tillfälligt understöd till belopp av femhundra

kronor.

I ett av pastorsämbetet i Öregrund den 25 februari 1941 utfärdat intyg

uttalas, att änkefru Alms såväl psykiska som fysiska krafter äro betydligt

nedsatta, att hon icke kan genom förvärvsarbete bereda sig sin försörjning

samt att hon lever under synnerligen knappa ekonomiska omständigheter.

För egen del anser jag mig kunna tillstyrka, att pension utverkas åt änkefru

Alm. Pensionen synes mig skäligen böra bestämmas till 504 kronor för

år och få åtnjutas räknat från och med ingången av innevarande år. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att e. o. tjänstemannen vid lotsverket Erik August Alms

änka Alfhild Maria Alm, född Lindqvist, må från och med

den 1 januari 1941 under sin återstående livstid, så länge

hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner och understöd

m. m. uppbära en årlig pension av 504 kronor.

2:o.

Extralotsen vid Oskarshamns lotsplats Nils Eugen Julins efterlevande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Julin var född den 13 september 1906;

att han den 27 oktober 1939 omkom genom drunkning under tjänstutövning;
att

han antogs till lotslärling vid Oskarshamns lotsplats den 20 december

1922 och efter år 1930 avlagd lotsexamen nämndes lill extralots den 7

februari 1931;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 145.

att han senast tjänstgjorde såsom båtbiträde vid Oskarshamns lotsplats

med avlöning enligt 5 lönegraden i den i civila icke-ordinariereglementet upptagna

löneplanen för extra tjänstemän (Ex);

att han vid sin död efterlämnade änkan Sonja Linnéa Maria Julin, född

Sjöström, vilken är född den 4 augusti 1903, och en dotter Brigitte, född

den 4 maj 1935;

att lotsstyrelsen jämlikt förordningen den 22 oktober 1909 (nr 125) angående

ersättning åt efterlevande, då någon av lotsverkets betjäning till följd

av tjänsteutövning ljutit döden, samt Kungl. Majrts brev den 10 juni 1921,

innefattande bestämmelser angående förhöjning av i nämnda förordning

stadgade ersättningsbelopp, tillerkänt änkefru Julin en årlig livränta av 360

kronor ävensom makarna Julins dotter en årlig livränta av 180 kronor till

dess hon uppnår 15 års ålder;

att riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen den 17 juni 1916 örn försäkring

för olycksfall i arbete tillerkänt Julins efterlevande årliga livräntor, att

utgå till änkefru Julin med 750 kronor samt till dottern med 500 kronor till

dess bon uppnår 16 års ålder, dock att riksförsäkringsanstalten med tillämpning

av 11 § nämnda lag föreskrivit, att livräntebeloppen skola minskas med

nyss omförmälda jämlikt lotsstyrelsen beslut utgående ersättningsbelopp;

att Julin icke efterlämnade nämnvärda tillgångar;

samt att änkefru Julin icke äger egna tillgångar och saknar anställning,

varför hon för sitt uppehälle är beroende av vad hon av statsmedel kan erhålla

i understöd i anledning av mannens frånfälle.

I skrivelse den 30 januari 1940 har lotsstyrelsen hemställt om utverkande

åt Julins efterlevande av årliga understöd — utöver från lotsstyrelsen och

riksförsäkringsanstalten utgående livräntor — med 600 kronor till änkan och

med 180 kronor till makarna Julins dotter, att utgå från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m.

I sin berörda skrivelse har lotsstyrelsen beträffande de närmare omständigheterna

i samband med Julins förolyckande anfört, bland annat, följande:

Den 27 oktober 1939 omkring klockan 17 hade finska ångfartyget »Ingrid

Thordén» kallat på lots utanför Furöns lotsuppassningsställe under Oskarshamns

lotsplats. Två lotsar hade jämte Julin då gått ut från Furön med en

av lotsplatsens tjänstebåtar, en halvdäckad kutter. Vid tillfället hade rått

25 sekundmeters nordostlig storm med hög brytande sjö. Omkring klockan

17.40 hade lotsbåten bordat »Ingrid Thordén», varvid en av lotsarna kvarstannat

såsom lots å fartyget. Julin och den andre lotsen hade därefter företagit

återfärden med lotsbåten. Efter omkring fem minuter från det återfärden

anträtts hade ljuset från lotsbåten försvunnit. Troligen hade båten

under återfärden till Furön träffats och fyllts av en brottsjö samt gått till

botten, varvid de ombordvarande omkommit. Delar av lotsbåten hade sedermera

anträffats söder om Påskallavik.

Till stöd för sin förevarande framställning har lotsstyrelsen anfört följande:
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

Lotsstyrelsen finner med hänsyn till arten av Julins tjänstgöring samt

tjänstgöringstidens längd det synnerligen otillfredsställande, att Julins änka

och dotter allenast erhålla gottgörelse i enlighet med reglerna i olycksfallsförsäkringslagen.

Julin hade vid sin död varit anställd i lotsverkets tjänst

närmare 17 år. Under sin anställningstid hade Julin visserligen i olika omgångar

åtnjutit tjänstledighet under sammanlagt 6 år 4 månader. Av nämnda

tid hade Julin emellertid använt 4 år 2 månader för egen utbildning,

varvid han genom tjänstgöring ombord å fartyg inom handelsflottan förskaffat

sig ytterligare praktisk utbildning och erfarenhet inom sjömansyrket,

vilket är av stor betydelse för fortsatt tjänstgöring vid lotsverket.

Julins befordringsutsikter inom lotsverket voro sådana, att han senast

den 1 maj 1940 kunnat påräkna erhålla extralotsbefattning enligt stat och

ett år därefter bliva antagen till e. o. tjänsteman i lönegrad Eo 7. Genom

en sådan befordran skulle Julin vunnit rätt till familjepension för sina

efterlevande. För e. o. tjänsteman i lönegrad Eo 7 utgör full familjepension

för änka 900 kronor jämte för ett barn 450 kronor. Då livräntor enligt

olycksfallsförsäkringslagen och förenämnda 1909 års förordning Jå åtnjutas

vid sidan av enligt allmänna familjepensionsreglementet utgående familjepension

med undantag av ett belopp motsvarande 120 kronor jämte det

å familjepensionen utgående rörliga tillägget, skulle Julins efterlämnade

maka och dotter, därest han vunnit befordran till e. o. tjänsteman, sålunda

ha erhållit familjepension och livräntor till ett sammanlagt årligt belopp av

2,480 kronor (1,350 + 1,250 — 120; rörliga tillägget å familjepensionen

inverkar icke på slutsumman på grund av reduktionsregeln i 11 § olycksfallsförsäkringslagen)

.

Enligt vad lotsstyrelsen under hand inhämtat utgjordes huvudsakliga tillgången

i dödsboet efter Julin utöver erhållen begravningshjälp allenast av

en försäkring å Julins liv till ett belopp av 1,000 kronor. Vidare har Julins

änka, som före äktenskapets ingående den 26 mars 1934 haft anställning såsom

modist, icke därefter haft eget förvärvsarbete. Det torde därför bliva

svårt för henne att under nuvarande förhållanden erhålla anställning inom

sitt gamla yrke. Slutligen får lotsstyrelsen framhålla, att olyckan indirekt

orsakats av nu rådande krigsförhållanden, i det att under vanliga fredsförhållanden

lotsarna icke plägat behöva för mötande av lotssökande fartyg

gå ut så långt från land med lotsbåten som i detta fall skedde.

På grund av de sålunda lämnade uppgifterna finner lotsstyrelsen starka

billighetsskäl tala för att i förevarande fall särskilda understöd utverkas att

utgå utöver fastställda livräntor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört följande:

I betraktande såväl av de omständigheter, under vilka Julin ljutit döden,

som ock av den ringa behållningen i boet efter honom finner statskontoret

billigheten bjuda, att Julins efterlämnade änka och minderåriga

dotter genom framställning till riksdagen beredas ytterligare understöd utöver

de livräntebelopp, som redan tillförsäkrats deni genom lotsstyrelsen

och riksförsäkringsanstalten.

Vad beträffar frågan örn understödens storlek, har statskontoret — under

hänvisning tillika till beslut av 1939 års lagtima riksdag i fråga örn pension

åt furiren S. Gärdins änka (prop. nr 193; bankoutsk.utl. nr 37; riksd.skr.

nr 205) — icke funnit sig böra göra erinran mot de av lotsstyrelsen föreslagna

beloppen. Det för dottern avsedda uppfostringsbidraget synes böra

utgå till och med utgången av det kalenderår, under vilket hon uppnår

18 års ålder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 145.

Genom beslut den 19 juli 1940 har Kungl. Maj.t förordnat, att till änkefru

Julin skulle av statskontoret, räknat från och med den 1 november

1939, intill dess frågan örn pension åt henne och makarna Julins dotter

blivit slutligt prövad, från tionde huvudtitelns reservationsanslag till extra

utgiftei utbetalas understöd i efterskott för månad med 60 kronor för hennes

egen räkning och 20 kronor för hennes minderåriga dotter Brigitte, åliggande

det änkefru Julin att, i den mån pension kunde bliva henne och dottern

tillerkänd jämväl för tid, varunder hon uppburit sålunda medgivna

understöd, till nämnda anslag återbetala för samma tid uppburna understödsbelopp.

I likhet med lotsstyrelsen och statskontoret anser jag mig med hänsyn till

i ärendet upplysta förhållanden böra förorda, att förslag förelägges riksdagen

örn beviljande at änkefru Julin och makarna Julins minderåriga dotter

av årliga understöd i form av pension åt änkan och uppfostringsbidrag åt

barnet, att utgå vid sidan av dem tillkommande livräntor från lotsstyrelsen

och riksförsäkringsanstalten. Bidraget åt barnet synes mig böra utgå enligt

myndigheternas förslag, under det att understödsbeloppet för änkan skäligen

torde böra bestämmas till något lägre belopp än ämbetsverken ifrågasatt,

förslagsvis 444 kronor. Omräknade till s. k. ny familjepension med därå

belöpande procentuellt tillägg komme vid bifall härtill understöden att uppgå

till omkring 920 kronor. Inberäknat livräntorna från lotsstyrelsen och riksförsäkringsanstalten

komme alltså att till änkefru Julin och hennes dotter av

statsmedel utgå tillhopa omkring 2,170 kronor för år. Till jämförelse må

nämnas, att därest Julin vunnit befordran till e. o. tjänsteman i 7 lönegraden

hans efterlevande skulle hava kommit i åtnjutande av familjepension

och livräntor till ett sammanlagt årligt belopp av 2,480 kronor. De nu ifrågasatta

understöden torde böra bestridas från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. och bestämmas att utgå från och med ingången av innevarande

år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att extralotsen vid Oskarshamns lotsplats Nils Eugen

Julins änka Sonja Linnéa Maria Julin, född Sjöström,

och makarna Julins dotter Brigitte må — utöver dem

av lotsstyrelsen och riksförsäkringsanstalten tillerkända

livräntor — från och med den 1 januari 1941 från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära,

änkan en årlig pension av 444 kronor under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, samt dottern ett

årligt uppfostringsbidrag å 180 kronor till och med utgången

av det kalenderår, varunder hon uppnår 18 års ålder; skolande

härvid iakttagas den änkefru Julin genom Kungl.

Maj:ts beslut den 19 juli 1940 ålagda återbetalningsskyldigheten.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 145.

7

Vad departementschefen ovan under punkterna l:o

och 2:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

V. Schwartz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1941:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer. s. 21 i texten